Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

(1)

Slutrapport

Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

2009-11-12

(2)

Version 091112 2

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 2

Sammanfattning ... 3

Vad är rehabiliteringsekonomi? ... 5

Organisation ... 5

Samhälle ... 6

Tre typfall från projekt Orvar ... 7

Fall nr 1 - fallbeskrivning ... 7

Scenario ... 7

Scenario – vad hade hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar ... 7

Kalkyl, arbetsgivaren ... 8

Kalkyl, samhället ... 8

Sammanfattning ... 11

(3)

Sammanfattning

Projekt Orvar är ett projekt som drivs av Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Målgruppen är personer som har en anställning och har stressrelaterade besvär.

Målet med projekt Orvar är att:

• motverka och förebygga stressrelaterad ohälsa

• förebygga uppkomst av utmattningssyndrom

• förebygga sjukskrivning och förkorta sjukskrivningsperioder

• förhöja livskvaliteten för deltagarna

payoff har med stöd av rehabiliteringsekonomiska kalkyler analyserat tre s.k. typfall inom projekt Orvar. Ansatsen har primärt varit att göra företagsekonomiska lönsamhetsberäk- ningar, men som ett komplement har även samhällsekonomisk lönsamheten beräknats.

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn står bakom uppdraget. Nedan redovisas några resultat av utvärderingen.

Kalkylerna bygger på ett scenario där alternativet är att deltagaren i respektive fall inte skulle ha deltagit i projekt Orvar.

Det första typfallet utgår från en situation där rehabiliteringen kunnat sättas in så tidigt att deltagaren ännu inte blivit sjukskriven. Det andra fallet utgörs av en situation där deltagaren blivit sjukskriven, men (ännu) inte blivit ersatt av någon vikarie. Fall nummer tre, slutligen, är en situation där den sjukskrivne deltagaren redan blivit ersatt av en vikarie när

rehabiliteringen påbörjas.

1. Företagsekonomisk lönsamhet Fall 1

Arbetsgivaren undviker en kostnad på minst 369 000 kr Fall 2

Arbetsgivaren undviker en kostnad på minst 439 400 kr Fall 3

Arbetsgivaren undviker en kostnad på minst 9 700 kr 2. Samhällsekonomisk lönsamhet

Fall 1

Samhället undviker en kostnad på minst 802 500 kr Fall 2

Samhället undviker en kostnad på minst 606 300 kr Fall 3

Samhället undviker en kostnad på minst 1 206 300 kr

Kalkylerna visar att det ligger stora vinster även för arbetsgivaren i att få igång

rehabiliteringsprocessen på ett så tidigt stadium som möjligt. Genom den tidiga insatsen

(4)

Version 091112 4 minimeras de kostnader som föregår själva rehabiliteringen, dessutom blir själva

rehabiliteringsprocessen mycket lönsammare. Det senare gäller särskilt om återgången till normalproduktivitet kan ske innan arbetsgivaren rekryterar och inskolar en vikarie.

För samhället ligger vinsten i att man reducerar produktionsbortfallet för den individ som blivit/skulle ha blivit sjukskriven.

För ytterligare information och uppföljning av resultatet av projekt Orvar har en samhälls- ekonomisk utvärdering genomförts, som bygger på ett urval av deltagare och ett scenario för dessa om vad som skulle hänt om de inte deltagit i projektet.

(5)

Vad är rehabiliteringsekonomi?

I ett ekonomiskt perspektiv är rehabilitering av en anställd en investering som organisationen genomför. En sådan satsning görs normalt därför att den är lönsam och för att nå lönsamhet måste intäkterna av rehabiliteringen överstiga dess kostnader. Eftersom rehabilitering innebär att organisationens kompetens återskapas utgörs intäkterna av sådana framtida kostnader som man undviker genom att lyckas med satsningen. Det är dessa bortfallna kostnader som måste vara större än kostnaderna för rehabiliteringsåtgärderna för att lönsamhet ska uppstå.

För att kunna beräkna lönsamheten av rehabiliteringen beräknar man först kostnaderna för funktionsnedsättningen och därefter studerar man vilka av dessa kostnader som kan undvikas med hjälp av rehabilitering.

Kostnader och lönsamhet kan beräknas både för organisationen och för samhället som helhet.

Rehabiliteringens ekonomiska konsekvenser kan också beräknas och specificeras för samhäl- lets övriga sektorer, dvs. individen, kommunen, staten, socialförsäkringssystemet m.fl. Sum- mor och slutsatser blir i allmänhet olika beroende på vilket perspektiv som avses, men princi- perna för beräkningarna är desamma.

Organisation

Figuren nedan illustrerar konsekvensen av ett rehabiliteringsfall för en organisation. Vid tid- punkten T1 börjar individens funktionsnedsättning medföra kompetensförlust för arbetsgivaren. Från och med T2 inleds en sjukfrånvaroperiod. Om arbetsgivaren nu är passiv återskapas kompetensen för organisationen mellan tidpunkterna T5 och T6. Detta kan ske genom att den anställde återgår i arbete vid T5 och vid T6 har denne samma kompetens användbar för verk- samheten som före funktionsnedsättningen. Alternativt att kompetensen för organisationen återskapas genom att arbetsgivaren anställer en ersättare vid T5 som så småningom blir lika produktiv som övrig personal, tidpunkt T6.

Satsar Produktion

Tid

T1 T2 T3 T4 T5 T6

Intäkter av rehabilitering

(6)

Version 091112 6 arbetsgivaren på aktiv rehabilitering kan kompetensen återskapas tidigare, t.ex. vid tidpunkt T3 då den sjukskrivne återgår i arbete och är normalproduktiv vid T4. Intäkten av rehabiliteringen är då lika med den skuggade ytan i figuren som utgör de ”framtida kostnader” för funk- tionsnedsättningen som nu bortfaller. Lönsamhet får man genom att ställa kostnaderna för aktiv rehabilitering i relation till dessa intäkter.

Samhälle

Om arbetsgivaren skaffar en ersättare och på så sätt återskapar kompetens i organisationen har samhället kostnader för funktionsnedsättningen ända tills den funktionsnedsatte antingen återgår i arbete och uppnår normalproduktivitet, alternativt uppnår ålderspension.

Både för organisationen och samhället utgörs rehabiliteringsintäkterna av bortfallna kostnader. Viktigaste skillnaden mellan en organisations- och samhällsekonomisk kalkyl är att sam- hället kan ha kostnader under mycket längre tid och därmed har möjligheter att skaffa betyd- ligt högre intäkter vid rehabilitering.

Alla kostnader för ett rehabiliteringsfall har en början och ett slut. Senast i samband med att personen går i ålderspension upphör kostnaderna.

(7)

Tre typfall från projekt Orvar

I syfte att illustrera vilken lönsamhet det finns för arbetsgivaren i att bedriva tidig och effektiv rehabilitering har vi med hjälp av personal inom projekt Orvar valt ut tre typfall som, just genom att vara typfall, representerar hela projektet. Trots att de tre fallen är ”typiska” kan man dock inte utan vidare dra slutsatsen att alla övriga 47 deltagare som ingått i vår

utvärdering kan inordnas i dessa tre olika typer. Resultatet ska alltså tolkas med försiktighet och mest ses som en beskrivning av hur stor lönsamheten är vid tre olika - för projekt Orvar typiska - situationer.

Fall nr 1 - fallbeskrivning

Deltagaren har arbetat hela tiden. Deltagaren har en chefsposition och har varit i arbete under hela tiden.

Sjukdomsbilden när deltagaren kom in i Orvargruppen var mycket omfattande. Besvären hade pågått en längre tid med successiv försämring och under de tre senaste månaderna hade det blivit en klar försämring. Detta skulle säkerligen ha resulterat i sjukskrivning om deltagaren inte fått hjälp. Första läkarbesöket var ca tre månader innan remissen skrevs.

Under tiden deltagaren deltog i Orvargruppen fick denne inte hjälp via arbetsgivaren men kunde ta tillvara på gruppens olika kompetenser för att få ordning på sin vardag igen. Fick god stöttning och hjälp för att få ordning på framförallt sin egen chefroll; vad ingår i min ar- betsuppgift och vilka kan jag lägga över eller inte bry mig om?

Arbetsuppgifterna är mycket krävande där det krävs en lång upplärningsperiod på minst 6 till 12 månader. Lön 335 500 kronor per år.

Förmodligen en längre tids sjuskrivning om deltagaren inte hade fått den hjälpen. På grund av besvären hade deltagaren inte orkat så länge till.

Höga poäng på ångest, över 10 poäng och depression 5. Avslut i Orvar ångest 8 poäng och depression 1. Se HAD-skalans poäng

Stöd av Orvargruppen, psykologsamtal, lärt avspänningsteknik och kroppskännedom via sjukgymnast samt hjälp av samordnaren för att få struktur på arbetsinnehållet.

Scenario

Genom deltagande i Orvar undveks med stor sannolikhet sjukskrivning på minst ett år, varef- ter deltagaren successivt skulle återgått i arbete. Sjukskrivningen skulle troligen föregås av en gradvis nedtrappad produktivitet. Efter en månads sjukskrivning anställdes en vikarie för den sjukskrivne, inskolningstiden är cirka nio månader.

Scenario – vad hade hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar

• Deltagaren har en produktivitet på 80 procent när denne kommer i kontakt med Orvar

• Produktiviteten sjunker till ca 50 procent innan deltagaren blir sjukskriven

• Sjukskrivningen pågår minst ett år

• Arbetsgivaren anställer en vikarie efter att deltagaren varit sjuk en månad

• Inskolningstiden för vikarien är nio månader

• Återgången till full produktivitet sker successivt under en sexmånaders period

(8)

Version 091112 8 Nyttan för arbetsgivaren ligger i att denne undviker alla de kostnader som är relaterade till det beskrivna scenariot; lägre produktivitet, frånvarokostnader, vikariekostnader samt återinskol- ningskostnader.

Nyttan för samhället ligger i att produktionsbortfallet blir mindre.

Kalkyl, arbetsgivaren

Lön är 335 500 kr motsvarat 28 000 kr i månaden eller 175 kr/timmen. Det ger ett arbetstidsvärde på 2,7*175 = 470 kr/timme, vilket motsvarar 75 000 kr/månad Scenario – dvs. vad som troligen hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar

• Deltagaren har en produktivitet på 80 procent när denne kommer i kontakt med Orvar

• Produktiviteten sjunker till ca 50 procent innan deltagaren blir sjukskriven

Kostnad för lägre produktivitet är två månaders nedsättning med 15 procent i snitt = 0,15*75 000*2 = 22 500 kr

• Sjukskrivningen pågår ett år

• Arbetsgivaren anställer en vikarie efter att deltagaren varit sjuk en månad

Frånvarokostnad; första två veckorna är arbetsgivarens arbetskraftskostnad cirka 400 kr lägre per arbetsdag och därefter 1 700 kr lägre per arbetsdag fram till dag 90 (dvs två månaders arbetstid). Produktionsbortfallet per dag är 3 760 kr. Nettokostnad = 20*3 760 – 10*400 – 10*1 700 = 55 000 kr

• Inskolningstiden för vikarien är nio månader

Inskolningskostnad; nio månader med genomsnittlig produktivitet på 75 procent innebär en kostnad på 9*75 000*0,25 = 169 000 kr.

Kvarvarande arbetskraftskostnader för deltagaren=10 000 kr

• Återgången till full produktivitet sker successivt under en sexmånaders period Går från 50 till 100 procent på sex månader = 75 000*6*0,25 = 112 500 kr

Total kostnad som arbetsgivaren därmed undviker = 22 500 + 55 000 + 169 000 + 10 000 + 112 500 = 369 000 kr. Då är inga kostnader för störningar, rekrytering av vikarie, merkost- nader för rehabilitering etc. medräknat.

Kalkyl, samhället

Produktionsbortfall för deltagaren; två månaders nedtrappning och sex månaders upptrappning = 2*0,15 + 6*0,25 = 0,3 + 1,5 = 1,8*50 000¹ = 90 000 kr

Därefter är deltagaren sjukskriven ett år; 50 000*12 = 600 000 kr

Produktionsbortfall för vikarien under inskolningstiden; 9*0,25*50 000 = 112 500 kr Total kostnad som samhället därmed undviker = 90 000 + 600 000 + 112 500 = 802 500 kr.

Då är inga kostnader för ev. sjukvård eller omsorg, merkostnader för rehabilitering etc.

medräknat.

1 Produktionsvärdet för samhället beräknas utifrån den anställdes arbetskraftskostnad.

(9)

Sjukskriven nästan ett år, en månad efter start i Orvargruppen.

Inskriven i Orvargruppen under ett år. Förmodligen en längre tids sjukskrivning upp till ett år efter avslut på grund av allvarliga kognitiva besvär. Sökte läkare för omfattande besvär.

Ordinarie personal på sju anställda fick göra deltagarens arbete som innebar att övrigt anställda mådde mycket dåligt med överbelastning.

Höga poäng på HAD-skalan vid start. Ångest 17 poäng och depression 11. Vid avslut ångest 4 och depression 1. Lön 335 500 kronor per år.

Stöd av Orvargruppen, psykologsamtal, lärt avspänningsteknik och kroppskännedom via sjukgymnast samt hjälp av samordnaren för avstämningsmöte med arbetsgivaren för återgång i arbete. Genom deltagande i Orvar undveks med stor sannolikhet en sjukskrivning på

ytterligare ett år.

• Deltagaren var redan sjukskriven när denne kom i kontakt med Orvar

• Sjukskrivningen pågår ytterligare ett år

• Arbetsgivaren anställer inte vikarie

• Inskolningstiden vid återgång i arbete är en månad längre

Nyttan för arbetsgivaren ligger i att denne undviker alla de kostnader som är relaterade till det beskrivna scenariot; frånvarokostnader samt återinskolningskostnader.

• Sjukskrivningen pågår ytterligare ett år

• Vikarie anställs inte, övriga medarbetare får fortsätta att sköta alla uppgifter

Frånvarokostnad; eftersom sjukskrivningen redan pågått ett år har sjuklöneperioden passerats och arbetsgivaren har inga kostnader för sjukskrivningen. Däremot uppstår en frånvarokost- nad i form av produktionsbortfall under ytterligare ett år eftersom ingen vikarie anställs. Å andra sidan har arbetsgivaren ingen arbetskraftskostnad för den sjukskrivne; 75 000*12 - 28 000*12*1,4 = 900 000 - 470 000 = 430 000 kr.

• Återgången till full produktivitet tar en månad längre, går från 75 till 100 procent sista må- naden = 75 000*0,125 = 9 400 kr

Total kostnad som arbetsgivaren därmed undviker = 430 000 + 9 400 = 439 400 kr. Då är inga kostnader för störningar, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat.

Deltagaren är sjukskriven ett år längre; 50 000*12 = 600 000 kr Återgången i arbetet blir en månad längre; 50 000*0,125 = 6 300 kr

(10)

Version 091112 10 Total kostnad som samhället därmed undviker = 600 000 + 6 300 = 606 300 kr.

Då är inga kostnader för ev. sjukvård eller omsorg, störning, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat.

Sjukskriven under nästan ett år. Deltog i Orvargruppen ett år. Förmodligen en längre tids sjukskrivning, fick direkt stöd av psykolog med samtal, lärt avspänningsteknik och kroppskännedom via sjukgymnast samt hjälp av samordnaren för avstämningsmöte med arbetsgivaren för återgång i arbete. Sökte läkare för olika besvär.

Arbetsgivaren hade ingen kostnad för rehabiliteringen men däremot för vikarie under hela sjukskrivningstiden.

Mäter vid start på HAD-skalan ångest 13 och depression 17. Vid avslut ångest 0 och depression 2. Lön 346 100 kronor per år.

Genom deltagande i Orvar undveks med stor sannolikhet en sjukskrivning på ytterligare två år. Arbetsgivaren har anställt en vikarie en månad efter påbörjad sjukskrivning.

• Deltagaren var redan sjukskriven när denne kom i kontakt med Orvar

• Sjukskrivningen pågår två år ytterligare

• Inskolningstiden vid återgång i arbete är en månad längre vid scenariot

Nyttan för arbetsgivaren är i detta fall inte så stor då denne tagit in vikarie som är inskolad.

Undviker dock en högre återinskolningskostnad.

• Sjukskrivningen pågår ytterligare två år

Detta ger ingen ökad kostnad för arbetsgivaren som inte betalar sjuklön och som har en inskolad, dvs. fullt produktiv vikarie.

• Återgången till full produktivitet tar en månad längre, går från 75 till 100 procent sista må- naden = 77 500*0,125 = 9 700 kr

Total kostnad som arbetsgivaren därmed undviker = 9 700 kr. Då är inga kostnader för störningar, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat.

Deltagaren är sjukskriven två år längre; 50 000*12*2 = 1 200 000 kr Återgången i arbetet blir en månad längre; 50 000*0,125 = 6 300 kr

Total kostnad som samhället därmed undviker = 1 200 000 + 6 300 = 1 206 300 kr.

Då är inga kostnader för ev. sjukvård eller omsorg, störning, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat.

(11)

Sammanfattning

De tre fallen visar att det ligger stora vinster även för arbetsgivaren i att få igång rehabiliteringsprocessen på ett tidigt stadium. Genom den tidiga insatsen minimeras de kostnader som föregår själva rehabiliteringen, dessutom blir själva rehabiliteringsprocessen mycket lönsammare. Det senare gäller särskilt om återgången till normalproduktivitet kan ske innan arbetsgivaren rekryterar och inskolar en vikarie.

För samhället ligger vinsten i att man reducerar produktionsbortfallet för den individ som blivit/skulle ha blivit sjukskriven.

För ytterligare information och uppföljning av resultatet av projekt Orvar har en samhälls- ekonomisk utvärdering genomförts, som bygger på ett urval av deltagare och ett scenario för dessa om vad som skulle hänt om de inte deltagit i projektet.

Rapporten är sammanställd av payoff 2009-11-12

Claes Malmquist Sven Vikberg

claes@payoff.nu sven@payoff.nu

Kontaktperson för projekt Orvar:

Annette Larsson

annette.larsson@forsakringskassan.se