Nyckeltal
Äldreomsorgen
1999
Rapporten är framtagen i samarbete
mellan kommunerna Ale, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt Göteborgsregionens kommunalförbund.
inom
Lisbeth Sjöling Ale kommun
Maki Amusawe Ale kommun
Gullan Eriksson Ale kommun
Mats Danesjö Kungälvs kommun
Ulla Börjesson Lilla Edets kommun
Bengt Johansson Lerums kommun
Lena Orvelin Lerums kommun
Harriet Wiman Lerums kommun
Kaj Andreasson Mölndals kommun
Kai Rehdin Mölndals kommun
Benkt Ohlson Mölndals kommun
Kersti Arvidsson Partille kommun
Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen
Anders Johansson Stenungsunds kommun
Ann-Marie Nykvist Tjörns kommun
Helena Stahre Tjörns kommun
Laila Bernå Öckerö kommun
Johanna Johansson Öckerö kommun
Projektledning och sammanställning Lars-Göran Jansson GR
Malin Johnsson GR
Illustration Robert Källgren Illinfo
Sammanfattning . . . 3
1 Inledning . . . 4
1.1 Bakgrund . . . 4
1.2 Syfte . . . 4
1.3 Process . . . 4
2 Kommunbeskrivningar . . . 5
2.1 Ale . . . 5
2.2 Kungälv . . . 6
2.3 Lerum . . . 7
2.4 Lilla Edet . . . 7
2.5 Mölndal . . . 8
2.6 Partille . . . 8
2.7 Stenungsund . . . 9
2.8 Tjörn . . . 10
2.9 Öckerö . . . 11
2.10 Bruttokostnader . . . 12
3 Särskilt och ordinärt boende . . . 13
3.1 Kommunernas särskilda boenden . . . 13
3.2 Befolkning . . . 16
3.3 Personer med insatser – i särskilt och ordinärt boende . . 17
3.4 Personalbemanning i särskilda boenden . . . 18
3.5 Hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende . . . 19
3.6 Köpta platser . . . 19
3.7 Stöd för personer i ordinärt boende . . . 20
3.8 Hemtjänst/Hemvård . . . 20
4 Prognos fram till 2007 . . . 23
4.1 Prognos för behov av platser . . . 23
4.2 Prognos för personalbehov . . . 23
4.3 Prognos för framtida kostnader . . . 24
4.4 Prognos för lönekostnader . . . 24
5 Nyckeltal för särskilda boenden . . . 25
5.1 Äldreboenden med somatisk inriktning . . . 25
5.2 Äldreboenden med demens/psykogeriatrisk inriktning . . 26 5.3 Kostnader och bemanning – att rangordna och jämföra . 27 Bilagor
Anvisningar för vad som ingår i:
A Personalbemanning B Prognos för 2007 C Nyckeltalskostnader
Nyckeltal inom äldreomsorgen 1999
Sammanfattning
I kommunerna finns idag ett ökande intresse för att följa upp verksamheten och dess resultat. Att göra rättvisa jämförelser mellan kommunerna är inte helt enkelt, och det är ofta de kommunspecifika egenskaperna som kan förklara skillnader i kostnader, arbetssätt m.m. Vad lär vi oss då av att jämföra mellan kommuner och i detta fall äldreomsorgen? Varje kommun har många unika egenskaper som påverkar, t ex demografi, geografi och traditioner. Därför måste varje kommun själv söka sin optimala mix av boenden och insatser. Vad arbetet med den här rapporten erbjuder är dels lärandet i processen vid framtagandet av materialet, då diskussioner förs mellan kommunerna om likheter, olikheter genom jämförelser av verksamheterna. Dels ges en överblick över andra kommuners verksamhet i jämförelse med den egna. Förhoppningen är att detta ger kunskap, vägledning och stöd för kommunerna i sin fortsatta utveckling.
Kvalitet
Behovet av äldreomsorg ökar allt mer. Detta påverkas bland annat av den demografiska utvecklingen. Andra orsaker är den allt kortare ledtiden inom sjukvården samt förskjutningen av ansvar från region/landsting till kommun. Nya behov och krav framkommer, vilket innebär att utmaningen för kommunernas äldreomsorg att kunna ge ett mer varierat utbud av vårdformer med hög kvalitet ökar ständigt. Ett mer individualiserat synsätt och en blandning av vårdformer, insatser och service är nödvändigt. Att kunna mäta hur väl man kan tillgodose behov och krav från brukare och andra intressenter kommer allt mer i fokus. Kommunerna arbetar intensivt med olika metoder för att mäta kvalitet och det är ett arbete i ständig utveckling. I avsnitt 1 i rapporten har varje kommun sammanfattat sitt arbete med kvalitetsfrågor inom äldreomsorgen.
Bemanning och kostnader
Den största kostnaden inom äldreomsorgen är personal.
Analysen av bemanningstalen, kopplat till kostnader, visar att det inte enkelt går att visa på att en viss personaltäthet är bättre ekonomiskt och kvalitetsmäs- sigt än någon annan. Faktorer som boendets fysiska utformning och kommunens ambitionsnivå är kanske mer det som speglas i de olika talen. De visar däremot att en låga personaltal inte alltid medför låga kostnader.
Låg grundbemanning innebär ofta att man måste för- stärka med extra personal eller beordra övertid. Stress i arbetsmiljön och stor arbetsbörda kan i sin tur leda till sjukskrivningar. Det är dyra lösningar, i synnerhet på lång sikt, och det finns risk för kvalitetsbrister inom medicinsk säkerhet, aktiviteter och bemötande.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har i rapporten ”Eget hem i äldreboende, tillsyn av tolv äldreboenden i länet”
1, konstaterat att förutsättningarna för skälig levnadsnivå i äldreboenden är att det finns tillräckligt med perso-
nal. Man fastslog också att ingen av de granskande enheterna levde upp till denna ambitionsnivå.
Hemtjänst/hemvård
Det som kan redovisas om hemtjänst/hemvård nedan lämnar dessvärre en del i övrigt att önska, för att en heltäckande bild av kommunernas äldreomsorg ska kunna ges. Det finns inget enhetligt system i kom- munerna för att mäta inom hemtjänsten/hemvården.
De olika mätningar som görs idag varierar stort. Vissa kommuner beviljar timmar andra kommuner vårdnivå- er, vissa mäter enbart utförda timmar andra enbart bevil- jade timmar, vilket förhindrar en rättvisande jämförelse.
En sammanfattande beskrivning av hur hemtjänsten/
hemvården ser ut i varje kommun samt redovisning av totalkostnader är det som i dagsläget är möjligt. Alla i projektet är överens om att detta är ett prioriterat område att arbeta med. Gruppens intentioner är därför att under hösten bilda en arbetsgrupp som börjar arbeta med den här frågan.
I rapporten, avsnitt 3.8, relateras totalkostnaden för hemtjänst/hemvård till samtliga personer (65-w år) med insatser i ordinärt boende och servicehus, i respektive kommun. Det visar att kostnaderna är nästan dubbelt så höga för kommunen med de högsta kostnaderna jämfört med den med de lägsta. Vad de stora skillnaderna beror på går inte enkelt att förklara enbart med de insamlade uppgifterna. De visar dock att de kom- munerna som har färre personer med insatser i form av hemtjänst/hemvård också har en högre kostnad per person. I övrigt har kommunens geografi (avstånd, glesbygd, öar), bebyggelse och tillgång på lägenheter i servicehus en betydande roll för kostnaderna.
Prognos 2007
Det framtida resursbehovet påverkas av flera olika faktorer. Modellen som vi använder här är enkel, men ger en vägledning om de framtida resursbehoven genom att visa på behoven av insatser, personal och ekonomiska resurser. Den äldre befolkningen ökar allt mer och behoven i samma takt. Prognosen är räknad i 1999 års penningvärde och förutsättningarna är att ingen förändring sker fram till 2007 i synen på vilken typ av boendeformer och biståndsbedömning vi har jämfört med idag. Under- eller överkapacitet som even- tuellt finns idag ökar respektive minskar de prognos- tiserade behoven. Bland de 9 kommunerna är de prognostiserade nettokostnadsökningarna från 9 % till drygt 40 %. Då är inte löneökningar medräknade. Brist på utbildad personal, inom vård och omsorg, och ökande konkurrens om arbetskraften kan leda till löneökningar som idag är svåra att fullt ut förutse. I det räkneexempel som finns i avsnitt 4 kan man se att en löneökning på 3 % per år leder till ökade lönekostnader med 27
% (279 463 000 kr), för de 9 kommunerna, fram till
år 2007.
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Vården och omsorgen om äldre berör oss alla. Att skapa förutsättningar för ett gott och långt liv tillhör väl- färdssamhällets kärnuppgifter. Kom- munernas uppdrag inom vård och omsorg till äldre är omfattande och handlingsutrymmet relativt stort.
Kommunerna kan själva bestämma inriktning och utformning av verk- samheten. Det medför också att äld- reomsorgen i kommunerna ser väl- digt olika ut, förutom varje kom- muns unika förutsättningar. Beho- vet av att beskriva sin verksamhet och jämföra med andra blir därmed stort. Dels för att lära om andras verksamhet men också för att få en bättre förståelse för den egna och dess unika delar. Detta är femte året som kommunerna i Göteborgsregio- nen tillsammans arbetar med att ta fram en rapport för nyckeltal inom äldreomsorgen. Antalet deltagande kommuner har varierat mellan åren och för årets rapport, som presente- rar verksamheten för 1999, är det nio kommuner som deltar.
1.2 Syfte
Arbetet har till syfte att dels finna nyckeltal och beskrivningar som möjliggör jämförelser inom den egna kommunen över tid samt jämförel- ser mellan olika kommuners äldre- omsorg.
1.3 Process
Arbetet med årets rapport har genomförts i samarbete med nio kommuner – Ale, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
I ett inledande skede var även kommunerna Alingsås, Härryda och Kungsbacka med, men på grund av pågående organisatoriska föränd- ringar har dessa kommuner valt att avstå från att vara med i år. Arbets- gruppen har bestått av 1 till 3 repre- sentanter från varje deltagande kom- mun. Gruppen har träffats vid fem tillfällen från november 1999 till juni 2000 och har tillsammans arbe- tat fram vilka uppgifter som ska ingå i rapporten, tillvägagångssätt o.s.v.
Göteborgsregionens kommunal-
förbund har svarat för att hålla
samman projektet och ansvarar för
sammanställningen.
2.1 Ale
Ale kommuns befolkning finns gan- ska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älvdalen, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Av befolkningen på 25 329 invånare, är knappt 13 procent 65 år eller äldre. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t ex Ris- veden. Kommunen har som andra förortskommuner en förhållandevis ung befolkning. Många Alebor pend- lar till arbete i andra kommuner i Göteborgsregionen.
Organisation
Vård och omsorgsförvaltningen inne- håller tre verksamhetsgrenar: äldre- omsorg, handikappomsorg och indi- vid- och familjeomsorg. Arbetet är organiserat så att 12 verksamhetsche- fer, direkt under vård- och omsorgs- chefen, har ett fullständigt ansvar för sin del av förvaltningen. Någon ytterligare chefsnivå finns inte i organisationen. Inom förvaltningen finns en särskild biståndsbedöm- ningsenhet som arbetar mot både äldre- och handikappomsorgen. För- delning av lediga platser inom sär- skilda boenden görs av en ”boende- grupp” som består av förste bistånds- bedömare, MAS, representant från demensboende, palliativ enhet och Rehabenhet. Av de 12 verksamhets- cheferna i förvaltningen arbetar 7 av dem med äldreomsorg. Det finns 3 boende chefer, 3 hemvårdschefer samt en chef för den med primär- vården samordnade rehabiliterings- enheten. ISS Care driver ett äldre- boende i Surte på entreprenad. Häl- so- och sjukvården är integrerad i de
2 Kommunbeskrivningar
olika verksamhetsområdena. Sjuk- sköterskor som organisatoriskt finns i hemvården har ansvaret för hälso- och sjukvård, både i ordinärt och särskilt boende inom ett geografiskt område. Kvällstid, helger och på nat- ten ansvarar två sjuksköterskor för hela kommunen. På natten ingår sjuksköterskan i nattpatrullen. Orga- nisationens ledord är utveckling, samverkan och delaktighet med indi- viden i centrum, och för att förverk- liga detta arbetar vi med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt.
Kvalitetsuppföljning
Enkätundersökningar till brukare, anhöriga och personal utförs årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till våra äldreboenden.
Under 1999 har enkätundersökning- en riktats till boenden i kommunen.
Enkätundersökningen görs i sam- verkan med kommunerna Partille,
Lerum och Tjörn. Äldreomsorgen mäts två gångar om året enligt ÄSIM- metoden2 avseende vårdberoende.
Statistiskt material tas fram månads- vis för att visa beläggning på boen- den, vikarietillsättning, hemtjänst- timmar m.m. Vård- och omsorgsför- valtningen arbetar med kvalitetssäk- ring och använder verktyget SIQ.
Fakta Ale 1999, Tkr
Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen...43,7 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen...165,0 Personal: 324 årsarbetare, 424 anställda. Detta motsvarar en genomsnitt- lig tjänstgöringsgrad på 76%.
Total kommunal skatt: 32,32 kr, varav primärkommunal skatt 21,64.
*inkl servicehus och dagcentral
Personalkostnader ...100 186 Lokalkostnader ...10 740 Övriga kostnader ...30 178 Summa kostnader...141 104
Intäkter ...26 532 Nettokostnad...114 572
Nettokostnad per verksamhet
Särskilda boendeformer ...60 692
Stöd i ordinärt boende*...35 464
Rehab ...5 000
Hemsjukvård ...5 845
Färdtjänst ...1 828
Övrigt ...5 743
Nettokostnad...114 572
2.2 Kungälv
Kungälvs kommun hade 36 767 invå- nare den 31 december 1999. Av befolkningen är 15 procent 65 år eller äldre. Kommunen har större andel barn och mindre andel äldre än genomsnittligt i Göteborgsregio- nen. Andelen äldre ökar mycket under kommande år enligt befolk- ningsprognosen. Omkring halva befolkningen bor inom Kungälvs stad och Ytterby, som i det närmaste vuxit samman. Kommundelsstäm- morna, som hålls två gånger varje år utgår från de gamla kommuner som slogs samman 1971. Dessa kom- mundelar är: Kungälvs stad, Ytterby, Solberga/Hålta, Romelanda/Kareby, Hermansby och Marstrand. Tätor- terna i kommundelarna är: Ytterby, Kode, Romelanda, Kareby, Kärna, Tjuvkil och Marstrand. Det före- kommer viss bosättning på öar, men bara inom Marstrand finns någon mer omfattande öbefolkning.
Organisation
Kungälv har en traditionell kom- munorganisation. Kommunstyrelsen har tre förvaltningar och tre mindre kontor. Sju nämnder har åtta för- valtningar. De två största förvalt- ningarna är Barn- och ungdomsför- valtningen och Socialtjänsten. Soci- altjänsten är uppdelad i fyra verk- samheter: Handikappomsorg, Hälso-
och sjukvård, Individ- och famil- jeomsorg och Äldreomsorg. Dess- utom finns en central administration.
Hälso- och sjukvården blev en egen verksamhet i januari 1999 när kom- munen tog över ansvaret för hem- sjukvård och rehabilitering inom ordinärt boende. Hälso- och sjukvår- den har två enheter, en för hemsjuk- vård och en för rehabilitering. Inom hemsjukvården är sjuksköterskorna
”basplacerade” i distrikt. Inom de gamla sjukhemmen är sjuksköter- skorna basplacerade i huset. Äldre- omsorgen leds av en verksamhets- chef. Till hennes och verksamhetens stöd finns en verksamhetssekrete- rare. En ansvarig platschef ansvarar för var och en av sjutton enheter eller områden. Inom tre samverkan- de områden i centrala Kungälv har en uppdelning mellan biståndsbedöm- ning och verkställighet/arbetsledning gjorts under 1999. I övrigt har varje platschef även ansvar för bistånds- bedömning inom sitt område. Plats- chefer för hemtjänsten utreder och bedömer behovet av särskilt boende och fattar också formellt beslut. För- delning av lediga platser inom äldre- boendet görs i en ”boendegrupp”
med representanter från äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Storleken på platschefernas områden varierar.
En decentralisering av administrativ
personal på äldreomsorgens enheter har påbörjats 1999 och kommer att fortsätta under 2000. Färdtjänsten är organiserad inom Äldreomsorgen.
Ett projektarbete inom anhörig- och frivilligstöd har startat. Projekt- ledaren är underställd äldreomsorgs- chefen. Samverkan med andra orga- nisationer sker dels inom SIMBA, ett gemensamt utvecklingsarbete mel- lan kommunerna Kungälv, Ale, Tjörn och Stenungsund samt primärvårds- områden, Kungälvs Sjukhus och regi- onens beställare inom området.
Även inom FALK (Försäkringskas- sa, Arbetsförmedling, Landsting och Kommun), som bara rör verksamhe- ter inom Kungälvs kommun samver- kar vi med övriga huvudmän. Bland annat har en arbetsgrupp arbetat med äldresäkerhet på ett mycket bra sätt.
Kvalitetsuppföljning
Kungälv har genomfört ÄSIM-mät- ningar sedan maj 1996, delvis som ett inslag i medverkan i nyckeltal- sprojektet inom GR. Mätningar görs två gånger per år. Mätningarna har inte bedömts vara ”sanningar” men varit utgångspunkt för diskussioner och bedömningar. De har inte utvi- sat så stora förändringar i vårdtyngd, som förväntats. De har haft sin störs- ta nytta inom enheterna. De stora förändringar som har genomförts gäl- lande organisation och ansvarsområ- den har påverkat uppföljningarna.
Dels har vissa områden förändrats.
Dels har kraften gått till annat. De analyser som skulle kunna göras har därför inte blivit så omfattande som önskvärt. Inom förvaltningen pågår sedan början av 1999 ett omfattande kvalitetsarbete, där all verksamhet är involverad. Hittills har arbetet inte kommit in på systematisk uppfölj- ning.
Fakta Kungälv 1999, Tkr
Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 38,3 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen... 159,9 Personal: 495 årsarbetare, antal anställda 645. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 77%.
Total kommunal skatt: 31,50 kronor, varav primärkommunal skatt 20,89.
* inklusive servicehus och dagcentral
Personalkostnader ... 162 201 Lokalkostnader ... 24 315 Övriga kostnader ... 29 318 Summa kostnader... 215 834
Intäkter ... 35 534 Nettokostnad... 180 270
Nettokostnad per verksamhet
Särskilda boendeformer .. 106 119
Stöd i ordinärt boende* ... 43 547
Rehab ... 5 402
Hemsjukvård ... 18 688
Färdtjänst... 2 666
Övrigt ... 3 848
Nettokostnad... 180 270
2.4 Lilla Edet
Lilla Edets kommun ligger i Västra Götalands län. Kommunen innefat- tar en sträcka på båda sidor Göta älvs dalgång och är en industrikommun med stor utpendling, mot främst Tvåstad- och Göteborgsområdena.
Det bor ca 13 000 invånare i kom- munen varav 15 procent 65 år eller äldre. Av befolkningen bor ca 5.000 i centralorten Lilla Edet/Ström. Övri- ga tätorter är Lödöse, Göta, Nygård och Hjärtum. Kommunen har såväl öppna jordbruksbygder som stora sjörika skogsområden.
Organisation
Under kommunfullmäktige har kom- munstyrelsen samordningsansvaret för fem nämnder; utbildning, social, fritid, kultur och miljö- och teknik.
Socialförvaltningen är indelad i tre verksamhetsområden; individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt LSS-verksamhet. Respektive verk- samhetsområde leds av en områdes- chef underställd socialchefen. Vård och omsorg omfattar fyra enheter
för särskilt boende, tre hemtjänstdi- strikt, hemsjukvård, kostproduktion, hjälpmedelshantering, biståndshand- läggning samt administration av bl.a.
avgifter och färdtjänst. Boendeenhe- terna, hemtjänstdistrikten och kost- produktionen leds av enhetschefer.
Övriga är direkt underställda områ- deschefen.
De sjukvårdande insatserna i sär- skilt boende är i huvudsak integre- rade i verksamheten. Hemsjukvår- den är indelad i fyra geografiska
områden inom vilket en sjuksköter- ska finns tillgänglig alla dagar mel- lan 07.30-22.00. Under kvällar och helger ansvarar en sjuksköterska för samtliga områden.
Kvalitetsuppföljning
Vårdberoendemätningar utförs fyra gånger per år enligt ÄSIM-meto- den. Mätningarna tjänar bland annat som underlag för personaldimensio- nering.
2.3 Lerum
Lerums kommun ligger i Västra Götalands län mellan Göteborg och Alingsås. Större delen av befolk- ningen bor i tätorterna Lerum, Floda och Gråbo. Av befolkningen på drygt 35 000 är 12 procent 65 år eller äldre.
Varje dag pendlar ca 12 000 personer in och ut ur Lerums kommun.
Organisation
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för omsorgen av äldre människor och människor med handikapp, utom ekonomiskt bistånd, samt alla hälso- och sjukvårdsinsatser (exkl. läkare) i de särskilda boendeformerna och varaktiga hälso- och sjukvårdsinsat- ser (exkl. läkare) i det ordinära boen- det för alla kommuninvånare. Under 1999 var äldreomsorgen organiserad i en avdelning för äldreboende och en avdelning för stöd i ordinärt boende.
Hemvården är uppdelad i åtta områ- den. Totalt finns 16 enhetschefer med delegerat ansvar för budget och personal. Speciella färdtjänsthand- läggare arbetar även som vikarier till enhetscheferna. Enhetscheferna är både arbetsledare och biståndshand-
läggare. Sjukvården är organiserad under en enhetschef som förutom sjukhemmet ansvarar för sjukskö- terskeinsatser dygnet runt. För när- varande pågår en organisationsöver- syn.
Kvalitetsuppföljning
Enkätundersökningar till brukare,
anhöriga och personal har utförts årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till äldreboendena.
Inriktningen är mot frågor som bemötande, tillgänglighet, kontinui- tet och delaktighet. De två senaste åren har liknande enkätundersök- ningar utförts i kommunerna Ale, Partille, Lerum och Tjörn.
Fakta Lerum 1999, Tkr
Personalkostnader ... 141 214
Nettokostnad per verksamhetLokalkostnader ... 20 571 Särskilda boendeformer ...81 146 Övriga kostnader ... 23 414 Stöd i ordinärt boende*...46 423 Summa kostnader... 185 199 Rehab ...5 019 Hemsjukvård...13 004 Färdtjänst...3 934 Intäkter 27 265 Övrigt** ...8 408 Nettokostnad... 157 934 Nettokostnad ...157 934 Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen...43,2 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen...174,4 Personal: 422,9 årsarbetare, 540 personer. Detta motsvarar en genomsnitt- lig tjänstgöringsgrad på 78%.
Total kommunal skatt: 31,48 kr, varav primär kommunal skatt 21,98 kr.
* inklusive servicehus och dagcentral
** Under övrigt ingår kostnader för äldreomsorgens andel av förvaltningsledning och central administration samt kostnader för medicinskt färdigbehandlade och inkontinenshjälpmedel.
Fakta Lilla Edet 1999, Tkr
Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 43,9 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen... 163,2 Personal: 189,9 årsarbetare, antal anställda 238. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 80%.
Total kommunal skatt: 32,93 kronor, varav primärkommunal skatt 22,18.
* inklusive servicehus och dagcentral
Personalkostnader ... 61 781 Lokalkostnader ... 13 179 Övriga kostnader ... 11 722 Summa kostnader... 86 682
Intäkter ... 11 494 Nettokostnad... 75 397
Nettokostnad per verksamhet
Särskilda boendeformer .... 48 254
Stöd i ordinärt boende* ... 15 732
Rehab ... 2 067
Hemsjukvård ... 5 628
Färdtjänst... 1 730
Övrigt ... 1 986
Nettokostnad... 75 397
2.5 Mölndal
Mölndals kommun är beläget mel- lan Göteborg och Kungsbacka i Väs- tra Götalands län. Befolkningen är koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome.
Framför allt de södra delarna av kommunen består av landsbygd. Av befolkningen på 55 558 personer är 15 procent 65 år eller äldre.
Organisation
Vård och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdel- ningar: Administration, Handikap- pomsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer, förvaltningschef, avdelningschef och verksamhetsche- fer. Äldreomsorgen har ansvar för insatser till personer över 65 år och är uppdelad i 24 områden med ansva- rig verksamhetschef. Området består av hemtjänst/servicehus eller särskilt boende samt en kökschef. Bistånds- beslut utförs av äldreomsorgssekrete- rare som tillhör avdelningen för hem- sjukvård och bistånd. Äldreomsorgs- sekreterarna har en egen verksam- hetschef. Sjukvårdsansvaret finns organisatoriskt under avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Sjuk- sköterskeorganisationen är delad i
två områden med en verksamhets- chef för varje. All rehabiliterings- verksamhet är organiserad under en verksamhetschef och lyder under samma avdelning.
Kvalitetsuppföljning
I arbetet med kvalitetsfrågor används olika metoder. Statistiskt material tas fram månadsvis, hemtjänsttim- mar, kö till särskilt boende, betal- ningsansvar för medicinskt färdigbe- handlade. Arbetsskador och tillbud sammanställs och följs upp tillsam- mans med fackliga organisationer.
Mätning av vårdberoende enligt ÄSIM-metoden genomförs två gång- er per år. Arbetet med kvalitets-
frågor har intensifierats och för att utveckla detta har en arbetsgrupp tillsatts för dessa frågor. En kvali- tetshandbok har tagits fram för att underlätta och synliggöra kvalitets- arbetet ytterligare. Uppföljning görs årligen inom varje verksamhet, och rapporteras in via verksamhetsbe- rättelsen för sammanställning på avdelnings- och förvaltningsnivå. I en särskild granskning följs ca åtta verksamheter/år upp där såväl omsorg, medicinsk omvårdnad, biståndshandläggning som säkerhets- rutiner utvärderas. Medicinskt ansva- rig sjuksköterska har utarbetat ruti- ner för medicinhantering, avvikel- ser, fallolyckor m.m.
2.6 Partille
Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner med koncentre- rad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar, Partille Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Det bor ca 33 000 personer Partille kom- mun varav knappt 14 procent är 65 år eller äldre. Förvärvsfrekvensen bland de boende i Partille är högre än genomsnitten i regionen och i riket. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindustri och utvin- ning, handel och kommunikationer samt vård och omsorg. Andelen arbetslösa är något lägre än genom- snittet i riket och i regionen.
Organisation
Socialförvaltningen är indelad i tre resultatenheter: handikappomsorg,
individ- och familjeomsorg, och äld- reomsorg. Rehabverksamheten är samlad i en särskild enhet. Äldre- omsorgen ansvarar för insatser till personer som är 65 år och äldre. De som är under 65 år får sina insatser från handikappomsorgen. Fram till den förste september 1999 var äldre- omsorgen indelad i fem geografiska distrikt som ansvarade för hemtjänst och särskilt boende, inklusive hem- sjukvården i särskilt boende, samt all hemsjukvård kvällar och nätter. För varje enhet fanns en ansvarig verk- samhetschef och dessutom fanns 5,5 verksamhetsledare. Kommunen köp- te hemsjukvård i ordinärt boende av regionen fram till 1 september. Efter den 1 september är verksamheten indelad i sex enheter med åtta verk- samhetschefer och 4,5 verksamhets- ledare. Enheterna är indelade efter
funktion snarare än geografiska områ- den. Varje verksamhetschef har led- ningsansvar för 45-60 personer. På varje särskilt boende finns en eller flera sjuksköterskor som också till- hör boendet organisatoriskt. Sjuk- hemmen har högre sjuksköterske- täthet än övriga boendeformer och där finns också sjuksköterska dyg- net runt. Hemsjukvården i ordinärt boende samt hemsjukvård kvällar och nätter ingår i enheten för hem- vård. Särskilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksam- hetschefer ansvarar för verkställig- heten. Socialförvaltningen har inte ansvar för färdtjänsten
Kvalitetsuppföljning
Enkäter har genomförts bland vård- tagare och personal på ålderdoms-
Fakta Mölndal 1999, Tkr
Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 43,2 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen... 157,3 Personal: 718,5 årsarbetare, antal anställda 916. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 78%. Total kommunal skatt: 30,47 kronor, varav primärkommunal skatt 20,09.
* inklusive servicehus och dagcentral ** inklusive köpt vård 11 271 tkr
Personalkostnader ...260 806 Lokalkostnader ...24 162 Övriga kostnader ...51 912 Summa kostnader...336 880
Intäkter ...37 598 Nettokostnad...299 282
Nettokostnad per verksamhet
Särskilda boendeformer ..161 880
Stöd i ordinärt boende* ...89 407
Rehab ...7 231
Hemsjukvård ...16 425
Färdtjänst...6 362
Övrigt** ...17 977
Nettokostnad...299 282
2.7 Stenungsund
Stenungsunds kommun är beläget innanför Tjörn i Västra Götalands län. Kommunen har drygt 20 000 invånare varav 13 procent är 65 år eller äldre. Större delen av befolk- ningen bor i tätorten Stenungsund.
Övriga tätorter i kommunen är Jörlan- da, Spekeröd, Ucklum, Stora Höga och Ödsmål. I kommunen finns jord- bruk, skogsbruk samt stora petroke- miska industrier.
Organisation
I Stenungsund pågår ett så kallat Soc- samförsök. Det innebär att vi enlig lag (1994:566) bedriver lokal för- söksverksamhet med finansiell sam- ordning mellan socialförsäkring, häl- so- och sjukvård samt socialtjänst.
Denna samordning, som utförs av Beställarförbundet 4S, syftar till att använda samhällets resurser på ett bättre sätt och till större nytta för den enskilda invånaren. Kommu- nens andel av projektet är för närva- rande 55 procent. 4S ansvarar för bland annat enheten Social omsorg.
Social omsorg är en egen resultat- enhet, där ingår dels äldreomsorg och dels handikappomsorg. Enhe- ten ansvarar dessutom för färdtjänst samt bostadsanpassning. Resultat-
enheten skall utföra social omsorg, stöd, vård samt rehabilitering. Äld- reomsorgen har ansvaret för insatser till personer över 65 år och hälso- och sjukvårdsansvaret i de särskilda boendeformerna samt i det ordinära boendet (exklusive läkare). För att skapa en så rättvis bedömning som möjligt görs biståndsbedömningen av särskilda biståndsbedömare. Under hösten 1999 har det arbetats fram en ny organisation inom social omsorg.
Det innebär att psykiatrin och han- dikappomsorgen har flyttats till Indi- vid- och Familjeomsorgen. Äldre-
omsorgen delas upp på boende och hemtjänst/hemsjukvård utan sepa- rata biståndsbedömare.
Kvalitetsuppföljning
Stenungsunds kommun har under 1999 inte genomfört någon bruka- renkät. Fokus har legat på att arbeta fram en verksamhetsplan för äld- reomsorgen och den är fortfarande under bearbetning. Hemtjänsten har inför ett kvalitetssäkringssystem genom att arbeta med planerings- tavla i Modulex.
hem och sjukhem. Återkommande mätningar planeras. Mätning av vårdberoende enligt ÄSIM-metoden genomförs två gånger per år. På sjuk- hemmen har även kvalitetsmätning- ar i form av intervjuer med personal genomförts. I Partille görs också avvi- kelserapportering enligt Lex Maria samt fallskaderapportering. I Partille pågår ett arbete med att utveckla dokumentation av verkställigheten enligt en metod som kallas ”doku- mentationshjulet”. Målet med doku- mentationshjulet är att möjliggöra kontinuerlig uppföljning, värdering och analys av mål, medel/
arbetsmetoder och resultat samt att främja kompetensutveckling hos per- sonalen.
Fakta Partille 1999, Tkr
Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 40,7 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen... 170,9 Personal: 347,82 årsarbetare, antal anställda 427. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 81%.
Total kommunal skatt: 31,17 kronor, varav primärkommunal skatt 20,74.
* inklusive servicehus och dagcentral
Personalkostnader ... 119 244 Lokalkostnader ... 27 826 Övriga kostnader ... 38 312 Summa kostnader... 185 382
Intäkter ... 35 747 Nettokostnad... 149 635
Nettokostnad per verksamhet
Särskilda boendeformer .... 70 326 Stöd i ordinärt boende* ... 49 997 Rehab ... 5 413 Hemsjukvård ... 7 709 Färdtjänst... 5 093 Övrigt ... 11 097 Nettokostnad... 149 635
Fakta Stenungsund 1999, Tkr
Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 30,7 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen... 140,8 Personal: 190,82 årsarbetare, antal anställda 265. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 72%.
Total kommunal skatt: 32,49 kronor, varav primärkommunal skatt 21,62.
Resultatsenhetschef med administration samt handikappomsorgen ingår ej i ovanstående redovisning.
* inklusive servicehus och dagcentral
Personalkostnader ... 68 287 Lokalkostnader ... 10 374 Övriga kostnader ... 5 028 Summa kostnader... 83 689
Intäkter ... 7 093 Nettokostnad... 76 596
Nettokostnad per verksamhet
Särskilda boendeformer ... 43 983
Stöd i ordinärt boende* .. 29 370
Rehab ... 533
Hemsjukvård ... 5 747
Färdtjänst... 2 172
Övrigt ... 791
Nettokostnad... 76 596
2.8 Tjörn
Tjörns kommun tillhör Västra Göta- lands län och är Sveriges sjätte störs- ta ö. Antalet invånare är knappt 15 000 varav 17 procent är 65 år eller äldre. Kommunen består av ett fler- tal samhällen. Största orten är Skär- hamn på västra Tjörn med 2 500 invånare. Näringslivet är baserat på verksamheter knutna till havet såsom fiskkonservindustri, rederier, varv och hamnrörelse. Många kommu- ninvånare pendlar till arbete i Stenungsund och Göteborg.
Organisation
Socialnämnden är organiserad i föl- jande verksamheter: äldreomsorg, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, särskilda omsorger, rehab samt en central stab som han- terar ekonomi- och personalfrågor.
Tjörns äldreomsorg har delats in i fem verksamhetsområden med en verksamhetschef för varje område, direkt underställda socialchefen. En separat biståndsenhet fattar alla beslut om bistånd, för att få en lik- värdig bedömning inom kommunen.
Inom den kommunala hälso- och sjukvården finns en verksamhetschef som ansvarar för ett särskilt boende/
sjukhem. Underställd verksamhets- chefen finns på boendet områdes- ansvariga sjuksköterskor, samt en pedagogisk ledare. Hemsjukvården är distriktsindelad och direkt under- ställd verksamhetschefen. Kvällstid finns en sjuksköterska mobilt för kommunen samt sjuksköterska på sjukhemmet. Nattetid finns sjukskö- terska på sjukhemmet för alla boen- dena samt hemsjukvården. En psy- kiatrisköterska stöttar samtliga kom- munens verksamheter. Kommunen har också en egen läkare.
Kvalitetsuppföljning
Inom hemtjänsten gjordes en under- sökning, oktober -98, bestående av två olika enkäter, en vårdtagar- och en personalenkät. Urvalet gjordes genom att alla vårdtagare delades in i åldersgrupper med femårsinterval- ler. Därefter skedde ett stratifierat urval, målet var 50 procent av vård- tagarna. Personalenkäten omfattade alla som varit anställda i minst sex månader, både fast personal och vikarier. I november -99 gjordes en undersökning inom särskilt boende, med tre olika enkäter, en vårdtagar-, en anhörig- och en personalenkät.
Dessa enkäter är planerade att genomföras vartannat år. I undersök- ningarna mäts ålder, kön, kontakt, tid, påverkan, uppmuntran, medver- kan, utförandet, utbildning, kamrat/
arbetsledarstöd, hjälpmedel, trivsel, kontaktperson, respekt/bemötande, utövande av intressen, umgänge med andra vårdtagare, delaktighet i aktivi- teter, förtroende, smärtlindring, kon-
takt med sjukvårdspersonal, maten, utomhusvistelse, dela rum, anhörig- förening, hot/våld, m.m.
Resultaten har visat på hur bru- karna anser kontakten med persona- len är när det gäller utförandet av deras arbete, delaktighet, uppmunt- ran samt förtroendet för dem. Hur många som vill delta och hur stor andel som deltar i de gemensamma aktiviteterna. De synpunkter som framkom var om tid och att det var för många olika personal hos en och samma vårdtagare. Man ville ha mer personal samt utbildning för dem att kunna bemöta dagens vårdtagare och bättre hjälpmedel. Det finns också ett intresse av att bilda anhö- rigförening m.m. Efter hemtjänsten- käten har organisationen setts över.
För att göra den tydlig finns idag en verksamhetschef för hela hemtjäns- ten på Tjörn, och samtliga vårdta- gare har fått en kontaktperson. Den sista kvalitetsmätningen är fortfa- rande under arbete.
Fakta Tjörn 1999, Tkr
Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen...42,5 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen...169,3 Personal: 239 årsarbetare, antal anställda 333. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 72%.
Total kommunal skatt: 31,28 kronor, varav primärkommunal skatt 20,39.
* inklusive servicehus och dagcentral
** här ingår förvaltningsadministration, MAS och medicinskt färdigbehandlade
Personalkostnader ... 79 090 Lokalkostnader ... 10 347 Övriga kostnader ... 15 013 Summa kostnader... 104 450
Intäkter ... 12 488 Nettokostnad... 91 962
Nettokostnad per verksamhet
Särskilda boendeformer .... 51 213
Stöd i ordinärt boende* ... 25 069
Rehab ... 3 281
Hemsjukvård ... 4 526
Färdtjänst... 2 187
Övrigt** ... 5 686
Nettokostnad... 91 962
2.9 Öckerö
Öckerö är en av landets två kommu- ner som helt saknar landförbindel- se. Kommunen består av tio bebod- da öar varav fyra är sammanbundna med broar. Av befolkningen bor 68 procent på de två huvudöarna Hönö och Öckerö. Befolkningen i Öckerö kommun växer stadigt sedan 1950-talet beroende både på inflytt- ning och antal födda. Enligt statisti- ken har kvinnor i Öckerö kommun under hela 1990-talet fött fler barn än snittet i riket. Öckerö kommuns s.k. egensysselsättning är låg. Mer än hälften av de förvärvsarbetande har sin försörjning utanför kommu- nens gränser. Av kommunens 11 781 invånare är drygt 16 procent 65 år eller äldre. Andelen av de över 65 år som har hemtjänst/hemsjukvård eller bor i särskilda boenden är lägre i Öckerö än snittet i riket. Däremot är andelen som har färdtjänsttill- stånd högre än riket i snitt. Stor del av innevånarna i Öckerö kommun bor i eget småhus.
Organisation
Socialnämnden ansvarar för all äld- reomsorg och kommunal hälso- och sjukvård i Öckerö kommun. Sociala avdelningen organiseras i kansli, rättsenhet kallad socialkontor samt utförarenheter. Varje enhet leds av verksamhetsansvariga som gentemot socialchefen ansvarar för personal, budget och verksamhetens kvalitet och utveckling. Organisationen med- för att socialtjänsten inte är organise-
rad i enheter utifrån olika mål- grupper som äldre, handikappade o.s.v. All myndighetsutövning i form av utredning och beslut gällande enskild person sker på socialkon- toret oavsett vilken kategori man tillhör. Beslutet verkställs sedan i utförarenheterna hemtjänst, rehabi- litering, särskilt boende osv. Den kommunala hälso- och sjukvården är organiserad på så sätt att hälso- och sjukvård i särskilt boende ligger under respektive enhetschef och häl- so- och sjukvård i ordinärt boende under rehabiliteringsenheten.
Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsuppföljning har under tidi- gare år skett genom s.k. brukarenkä- ter, både till vårdtagare inom hem-
tjänsten och boende i särskilda boen- deformer, och då inriktat sig på bru- karens upplevelse av kvalitén på vården och omsorgen. På grund av införandet av ny organisation har under 1999 har ingen kvalitetsupp- följning gjorts i form av brukaren- käter. Inom hälso- och sjukvården görs kvalitetsuppföljning och har så skett även under 1999 i form av avvi- kelserapportering och uppföljning av denna. Under 1999 har det som ett led i kvalitetsarbetet arbetats fram måldokument/uppdrags hand- lingar för de olika enheterna vilka skall ligga till grund för arbetet med kvalitetsuppföljning.
Fakta Öckerö 1999, Tkr
Bruttokostnad per 65 - w år, i relation till befolkningen 37,2 Bruttokostnad per 80 - w år, i relation till befolkningen 143 Personal: 167 årsarbetare, antal anställda 229. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 73%.
Total kommunal skatt: 30,94 kronor, varav primärkommunal skatt 20,19.
* inklusive servicehus och dagcentral
** här ingår hemsjukvård och arbetsterapi även till yngre personer än 65 år.
Personalkostnader. . . 54 770 Lokalkostnader . . . 3 979 Övriga kostnader . . . 12 749 Summa kostnader . . . 71 498
Intäkter . . . 9 231 Nettokostnad** . . . 62 267
Nettokostnad per verksamhet
Särskilda boendeformer. . 36 614
Stöd i ordinärt boende* . 14 088
Rehab . . . 1 781
Hemsjukvård. . . 6 837
Färdtjänst. . . 1 728
Övrigt . . . 1 219
Nettokostnad . . . 62 267
2.10 Bruttokostnader
Tabellen nedan visar en samman- ställning av bruttokostnad per äldre invånare, från kommunernas fakta- rutor. De två första kolumnerna är relaterade till hela befolkningen i respektive åldersgrupp. Den sista kolumnen är enbart relaterat till per- soner som får insatser, från äldre- omsorgen, i åldersgruppen 80 år och äldre (se avsnitt 3.2 för befolknings- siffror och avsnitt 3.3 för personer med insatser).
I bruttokostnaderna ryms även kostnader för en lite del vårdtagare som är under 65 år och som får insat- ser i form av särskilt boende eller hemtjänst/hemvård. Det handlar om enstaka personer med t ex tidiga fall av Alzheimers eller demens. De är få till antalet men det är ofta höga kostnader kopplade till de enskilda fallen, i synnerhet inom hemtjäns- ten. Lerum, till exempel, som har en ganska ung befolkning har ett flertal sådana fall.
Kommun Bruttokostnad per Bruttokostnad per Bruttokostnad per kommuninvånare, kommuninvånare, person med insatser, 65 -w år, kr 80 -w år, kr 80-w år, kr
Ale 43 658 165 034 378 295 Kungälv 38 282 159 877 352 095 Lerum 43 200 174 400 358 913 Lilla Edet 43 912 163 243 418 754 Mölndal 43 178 157 273 367 372 Partille 40 710 170 860 422 282 Stenungsund 30 712 140 813 418 445 Tjörn 42 500 169 300 495 024 Öckerö 37 180 142 996 483 095
Medel 40 108 159 324 411 548I ö-kommunerna, Öckerö och Tjörn, blir kostnader per person mycket höga när man relaterar till antal per- soner med insatser. En förklaring till detta är att de personer som har insatser i många fall är personer med mycket stora behov. Vi tror att det är den sociala strukturen som finns i ö-kommunerna som påverkar. Det finns omfattande sociala nätverk i samhället där släkt och vänner hjäl-
per till mycket i de lättare fallen.
Detta gör att äldre personer klarar
sig längre i hemmet med små eller
inga insatser och det är först när
vårdtyngden blir mycket stor som
äldreomsorgen kommer in. Tjörn
och Öckerö är de kommuner som
har den äldsta befolkning medan
Lerum har den yngsta (se avsnitt 3.2
befolkning.)
Idag används begreppet äldreboende som gemensam benämning på ålder- domshem, sjukhem och gruppboen- den och man anger vilken inrikt- ning boendet har, somatiskt eller demens/psykogeriatriskt. De gamla benämningarna används fortfarande till viss del men snarare som under- benämningar till äldreboende, för en utförligare beskrivning. Nedan följer redovisning för varje kommun och avslutningsvis sammanställning av antal platser i varje kommun.
Kommunerna har också angett hur situationen för kö resp. lediga plat- ser såg ut vid årsskiftet, för att på så sätt redovisa behovstäckningen i kommunen. Denna uppgift är ock- så viktig att ha i åtanke för progno- sen (se avsnitt 4) då eventuell kö eller lediga platser idag påverkar det framtida behovet av platser och personal.
Ale
Ale har totalt 322 platser i särskilt boende. I boende med somatisk inriktning finns 135 platser, i boen- de med demensinriktning 74 plat- ser, 33 korttidsplatser och 113 servi- celägenheter. På boende med soma- tisk inriktning finns 5 korttidsplatser,
på boende med demensinriktning finns 2 korttidsplatser. På Rehab enheten finns 12 platser för rehabi- litering och 6 platser för växelvård och avlastning. Ale har en palliativ/
hospis enhet med 8 platser. ISS Care driver på entreprenad ett äld- reboende med 30 platser som ingår i de ovannämnda. Boendena i Ale ser olika ut, med 7 till 10 platser per boende. Enheterna är belägna på olika ställen i kommunen där en mer eller mindre samlokalisering har skett. Arbete både i särskilt boende och i hemvård förekommer ej med undantag av kommunsjuk- sköterskan som har ansvar för hälso- och sjukvård både i ordinärt och sär- skilt boende i geografiska områden.
Ale hade ingen kö under hela 1999, inte heller några tomma plat- ser. För bistånd som inte kan verk- ställas inom tre månader ges avslag.
Kungälv
Socialnämnden har beslutat benäm- na samtliga särskilda boendeformer för ”äldreboende”. Det finns dock stora skillnader mellan de olika typerna, och fortfarande talar vi om sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppboenden för att skilja dem
åt. Inom kommunen finns 5 ålder- domshem med 192 ”vanliga ålder- domshemsplatser”. 158 är moderna smålägenheter, 34 finns i ett icke ombyggt ”gammalt ålderdomshem”.
Det finns 2 sjukhem med 97 ”soma- tiska platser” varav 13 disponeras för korttidsvård och rehabilitering.
Dessutom finns 20 platser inom en psykogeriatrisk sjukhemsenhet. Det finns 3 servicehus med 48 lägenhe- ter, 7 gruppboenden med 8 små enheter och sammanlagt 59 små- lägenheter. En fristående gruppbo- stad har två enheter med 6 boende i varje. Övriga ligger inom ålderdoms- hem. Ett gruppboende har psykoge- riatrisk inriktning. Övriga är demens- boenden. Personaltätheten är högre inom sjukhem och gruppboenden och lägre inom ålderdomshem och servicehus. Inom servicehusen arbe- tar man utifrån ”hemtjänstprincip”.
De insprängda servicelägenheter som finns har inte redovisats.
För bistånd som inte kan verk- ställas inom tre månader ges avslag.
Av den anledningen har Kungälv inga ej verkställda beslut eller kö.
Lerum
Totalt har Lerum 293 platser i äld-
3. Särskilt och ordinärt boende
Behovet av äldreomsorg ökar allt mer. Behovet påverkas delvis av den demografiska utvecklingen. Andra orsaker är den kortare ledtiden inom sjukvården samt förskjutningen av ansvar från region/landsting till kom- mun. Nya behov och krav framkom-
• Förebyggande arbete. Till exempel uppsökande, hälsobefrämjande insatser.
• Stöd till anhöriga och ett ökat samarbete med frivilligorganisationer.
• Dagvård i olika former. Öppen dagcentral, dagverksamhet för dementa och dagrehabilitering.
• Hemtjänst och hemsjukvård. Alltfler kommer att välja att bo kvar i sitt ordinarie boende och behöva stöd i olika former alltifrån rena serviceinsatser till avancerad omvårdnad inklusive medicinska insatser (vård i livets slutskede).
• Äldrebostäder. Ett ökat krav finns på fler äldrebostäder med ett varierat utbud och möjlighet till kvalificerad omsorg och omvårdnad. Den typiska utformningen går mot allt större lägenheter, som en spegling av boendestandarden i samhället i övrigt.
• En full behovstäckning av äldrebostäder är eftersträvansvärt. Viktigt är att inte ha tomma lägenheter till en hög kostnad. Ett alternativ är att balansera behovet med köpta platser och hemtjänst.
mer, vilket gör att äldreomsorgen måste kunna ge ett mer varierat utbud av vårdformer. Ett mer indivi- dualiserat synsätt och en blandning av vårdformer, insatser och service blir nödvändigt.
Nedan följer ett antal punkter
3.1 Kommunernas särskilda boenden
som visar på det fokus som man
har inom äldreomsorgen idag för att
kunna möta de behov och krav som
kommer framöver. Det är Mölndals
kommun som har arbetat fram ned-
anstående, men troligen speglar de
situationen i de flesta kommuner.
reboende, varav 232 på äldreboende med somatisk inriktning därav 22 korttidsplatser för rehabilitering och bedömning samt 61 platser i grupp- boende för demenshandikappade.
33 av platserna på äldreboende är i flerbäddsrum. Bristen på platser för demenshandikappade är mycket påtaglig. En anpassning av befint- liga äldreboende till fler gruppboen- de för demenshandikappade krävs.
Det är viktigt att hitta ”mellanfor- mer” i vården i ordinärt boende för att fördröja behovet av äldreboende.
I samband med pågående organisa- tionsöversyn kommer det att ske en ytterligare specialisering av kom- munens äldreboenden.
Antalet ej verkställda beslut till särskilt boende per 1999-12-31 (kö):
106 varav 30 från andra kommuner.
Lilla Edet
I Lilla Edets kommun finns för närvarande 4 särskilda boenden. 2 av dessa är utformade som sjuk- hemsavdelningar där den ena är ett demensboende med 28 platser och den andra är ett somatiskt boende med 38 platser. Det tredje boendet är ett ålderdomshem med 60 platser.
Kopplat till den fjärde boende enhe- ten finns ett ålderdomshem med 27 platser, där finns även ett mindre gruppboende för dementa med 7 platser. För att möta förändrade krav på boendets utformning samt ett ökat behov av platser i särskilt boen- de pågår en omfattande ny- och ombyggnation. Första etappen, som innebär nytillskott av åtta lägenhe- ter samt ett nytt centralkök, beräk- nas stå klart under september 2000.
Den andra etappen beräknas vara färdigt till årsskiftet 2001 och inne- bär att 3 nya gruppboenden för dementa byggs som ersättning för det ovan nämnde sjukhemsboendet för dementa.
Tillgången på platser i särskilt boende motsvarar i stort sett efter- frågan. En fortsatt utbyggnad med cirka 5 platser per år är dock nödvän- dig för att möta kommande behov.
Mölndal
Totalt har Mölndals äldreomsorg 688 platser i äldreboende. Varav 222 på servicehus, 286 på äldreboende med somatisk inriktning, 172 med demensinriktning samt 8 platser på gruppboende för psykiskt funk-
tionshindrade. Av de uppräknade platserna används 17 för växelvård/
korttidsvård. ISS Care AB driver på entreprenad ett äldreboende med 16 platser med somatisk inriktning och 16 platser med demensinrikt- ning. Mölndal har idag 6 äldrebo- ende med somatisk inriktning, som varierar i storlek från 14 till 97 platser.
De största enheterna är ”sjukhem”
och ”ålderdomshem”. De minsta enheterna är oftast byggda tillsam- mans med ett demensboende i samma storlek. Äldreboenden med demensinriktning är 11 till antalet och även dessa varierar i storlek, mellan 8-30 platser. Av dessa är 4 helt fristående enheter. Övriga är en del i ett servicehus eller ett äldreboende med somatisk inrikt- ning. Större enheter är delade i min- dre avdelningar med mellan 6-15 platser. Arbete både i ett särskilt boende och ute i hemtjänst före- kommer ej. I juli 2000 startar ett nytt äldreboende i Mölndal med 40 platser, fördelade på 16 platser med demensinriktning samt 24 platser för korttidsvård. Under 2001 öppnar ytterligare ett boende med 86 plat- ser vars inriktning beslutas senare.
Antal ej verkställda beslut om sär- skilt boende var den 31 december 1999, 96 personer varav 7 från annan kommun. Det finns inga tomma platser.
Partille
I Partille fanns 394 platser i särskilt boende för äldre den 31 december 1999. Dessa var fördelade enligt följande: 143 platser med somatisk inriktning, 59 platser med inriktning mot demens eller psykogeriatrik, 24 platser i korttidsvård, 144 servicelä- genheter i servicehus, fördelat på tre enheter, 25 fristående service- lägenheter, fördelat på 2 enheter.
16 av platserna med psykogeriatrisk inriktning tillkom under 1999. Ett fristående gruppboende för demen- ta med 6 platser lades ned. En enhet med 10 fristående servicelägenheter avvecklades. Platserna med somatisk inriktning, inriktning mot demens och psykogeriatrik samt platserna för korttidsvård finns integrerade på 4 boendeenheter. Varje boendeen- het har mellan 30 och 79 platser.
Enheten med 32 platser drivs på entreprenad av Partena Care. Samt- liga platser, förutom några av plat-
serna för korttidsboende, finns i enkelrum. Vid behov kan kommu- nen köpa ytterligare två platser på den enhet som drivs av Partena Care genom att utnyttja befintliga kort- tidsplatser som dubbelrum. Platser- na med somatisk inriktning är inde- lade på ålderdomshem och sjuk- hem. På sjukhemmen finns tillgång till sjuksköterska dygnet runt. På övriga boenden tillgodoses behovet av sjuksköterskor under kvällar och nätter av hemsjukvårdspatrullen.
Demensboende finns i gruppboen- den som är belägna på ålderdoms- hemmen. Varje gruppboende har mellan 6 och 9 boenden. De psy- kogeriatriska platserna finns till- sammans med ett av sjukhemmen.
Sedan Ädelreformen 1992 har kom- munens utbyggnad av äldreboende varit koncentrerad på boenden med sjukhemsstandard och även framåt planeras det med denna standard.
Kommunens målsättning är att jäm- na ut skillnaderna mellan ålderdoms- hem och sjukhem genom att höja personaltätheten på ålderdomshem- men. Enheterna kan sedan ges oli- ka inriktning utifrån de boendes behov.
Den 24 januari fanns det 63 per- soner som väntade på särskilt boen- de i Partille. Av dessa var det 13 personer från annan kommun. De flesta, 38 personer väntade på ser- vicelägenhet. Samtliga hade i en biståndsutredning bedömts ha behov av särskilt boende. Det fanns inga tomma platser.
Stenungsund
Särskilda boenden innehåller två stora enheter med 142 platser. Dessa är uppdelade på 14 gruppboende, i sin tur innehållande mellan 8 och 15 platser i varje gruppboende. Båda enheterna är placerade i centralor- ten, Stenungsund. En enhet inne- håller fyra gruppboende med soma- tisk inriktning samt två gruppboen- de demensinriktning. Enheten har en områdeschef. Den andra enheten innehåller följaktligen tre gruppbo- ende med somatisk inriktning samt fyra gruppboende med demensin- riktning, dessutom ett gruppboende för korttidsboende. Denna enhet har två områdeschefer. På varje enhet finns sjuksköterskor samt nattperso- nal som arbetar över hela sin enhet.
Hemtjänsten och hemsjukvården är
integrerade och arbetar i 4, geogra- fiskt indelade distrikt. Varje distrikt har en områdeschef. Det finns cirka 20 undersköterskor/vårdbiträde och 2 sjuksköterskor på varje distrikt.
Under ett av distrikten sorterar dessutom cirka 10 sjuksköterskor/
undersköterskor som arbetar kväll, natt samt helg. De servar samtliga distrikt.
Den 31 december 1999 fanns 32 personer i kö till särskilda boenden, av dessa var 3 personer sökande från annan kommun.
Tjörn
Äldreboende finns inom kommu- nernas fyra samtliga distrikt: Skär- hamn, Rönnäng, Kållekärr och Valla.
Inom samtliga distrikt finns ”ålder- domshem” med somatisk inriktning som omfattar totalt 64 platser. Ett servicehus finns i kommunen med totalt 49 lägenheter. Korttidsboen- de och rehabplatser finns inom ett distrikt. Det finns två separata boen- deenheter med 18 platser. I samma distrikt finns också ett ”sjukhem”
som består av 3 boendeenheter med 49 platser, med olika inriktningar för bäst kunna möta vårdtagarnas olika behov. Demensvården är förlagd i samma distrikt men i ett separat hus, där finns 3 avdelningar med olika inriktningar på varje boende- enhet utifrån vilken typ av demens- sjukdom som den boende har. Anta- let platser är 29 stycken. Dagverk- samheten för dementa är inom sam- ma hus, för att man skall vara hem- mastadd den dag man behöver flytta in på ett boende. Inom kommunen
finns också en dagverksamhet för de
”äldre” vårdtagarna med psykiska besvär. I Tjörns kommun har inten- tionerna varit att ha ett boende med somatisk inriktning i varje kommun- del. Kommunen har dock valt att samla all demensverksamhet till ett boende. Korttidsplatser är belägna
”mitt” på Tjörn, i närheten av
”sjukhemmet”. Sen 1996 har kom- munen arbetat med att ”nivågrup- pera” boendena beroende på vård- tagarnas behov. På så sätt hoppas man kunna öka kvaliteten genom att ge de boende vård och omsorg med andra med liknande behov t.ex. inom demens. Detta har också medfört att personalen kan och arbe- tar inom sina kompetensområden.
Tjörns kommun har som strategi att man skall, i största möjliga utsträck- ning, inte behöva köpa platser.
Den 31 december 1999 var den aktuella kösituationen till särskilt boende totalt 12 st, varav 8 sökande från annan kommun. Det fanns sam- tidigt 5 lediga boendeplatser.
Öckerö
Öckerö kommun har 2 stycken sär- skilda boenden, 1 sjukhem samt 1 gruppboende för dementa. Sjuk- hemmet består av 5 enheter, förde- lade på 3 plan, varav en del av en enhet är inriktad mot psykogeria- trisk vård. Demensboendet består av 2 enheter belägna i samma plan.
Sjukhemmet har totalt 82 boende varav enheten för psykogeriatrisk vård har 7 boende och gruppboen- det för dementa har 17 boende. All personal som arbetar på boendena
arbetar enbart i det särskilda boen- det, vilket innebär att arbete både i särskilt boende och ute i hemtjäns- ten inte förekommer. På sjukhem- met finns under natten 6 personal, varav en sjuksköterska i tjänst och i gruppboendet för dementa finns 2 personal i tjänst. Kommunen har sammanlagt 99 platser i särskilda boendeformer vilket i jämförelse med andra kommuner är lågt i för- hållande till antalet personer i kom- munen som är 80 år och äldre. Kon- sekvensen av detta är att vårdtyng- den på boendena är hög, vilket visat sig vid genomförandet av s.k. ÄSIM- mätningar. Behovet av utökning av antalet platser i särskilt boende kom- mer delvis att tillgodoses genom en utbyggnad av gruppboendet för dementa där ytterligare 16 personer kan flytta in under första kvartalet 2000. Dessutom planeras för utbygg- nad och utökning av antalet platser på sjukhemmet under 2001. Sökan- de som bedöms ha ett behov av boende och som inte kan beräknas kunna erbjudas sådan plats inom tre månader får avslag på sin ansökan.
Som orsak till avslaget anges att plats ej finns ledig. Vidare anges i beslutet att bevakning av ansökan kommer att ske och att kontakt kommer tas så snart plats kan erbju- das.
Den 31 december 1999 fanns 49 personer som fått avslag på ansökan om permanent boende och för vilka bevakning av ansökan sker. Av dessa var 6 personer sökande från annan kommun. Inga tomma platser finns.
Sammanfattning
Boenden Ale Kungälv Lerum Lilla Mölndal Partille Stenung- Tjörn Öckerö Antal äldreboende med Edet sund
somatisk inriktning
(ålderdoms- och sjukhem) 6 7 5 3 6 4 7 7 1
Antal platser 135 289 232 123 286 **161 74 107 75
Antal äldreboende med demensinriktning 5 8 3 2 11 **4 6 4 2
Antal platser 74 77 61 33 180 60 53 43 24
Därav antal psykogeriatriska platser 8 28 0 13 8 32 21 14 7
Därav antal korttidsplatser 33 23 22 * 17 **20 15 18 2
Antal dygn på korttidsboenden 8 428 8 424 5 502 3 086 6 205 5 144 4 481 5 697 623
Antal platser på dagverksamhet 12 8 18 65 14 14 15 12 -
Dagcentraler, antal enheter 4 3 1 4 4 3 1 0 1
* platserna används efter behov även till korttidsboenden
** under året har platser tillkommit och lagts ned. Antalet platser är omräknat till helårstal
0-64 år 65-79 år 65-79 år i % av 80-w år 80-w år i % av Total- totalbefolkningen totalbefolkningen befolkning
Ale 22 097 2 377 9,4% 855 3,4% 25 329 Kungälv 31 129 4 288 11,7% 1 350 3,7% 36 767 Lerum 30 827 3 227 9,2% 1 062 3,0% 35 116 Lilla Edet 10 943 1 443 11,2% 531 4,1% 12 917 Mölndal 47 348 6 063 10,9% 2 147 3,9% 55 558 Partille 28 446 3 469 10,5% 1 085 3,3% 33 000 Stenungsund 17 552 2 128 10,5% 597 2,9% 20 277 Tjörn 12 274 1 843 12,5% 617 4,2% 14 734 Öckerö 9 858 1 423 12,1% 500 4,2% 11 781
Källa SCB:s befolkningsstatistik
Prognos 2007
0-64 år 65-79 år 65-79 år i % av 80-w år 80-w år i % av Total- totalbefolkningen totalbefolkningen befolkning
Ale 22 586 2 931 11,1% 882 3,3% 26 399 Kungälv 32 506 4 899 12,5% 1 682 4,3% 39 087 Lerum 31 509 4 267 11,5% 1 375 3,7% 37 151 Lilla Edet 9 929 1 569 13,0% 609 5,0% 12 107 Mölndal 49 404 6 218 10,7% 2 613 4,5% 58 235 Partille 27 775 3 710 11,2% 1 530 4,6% 33 015 Stenungsund 19 025 2 663 11,8% 888 3,9% 22 576 Tjörn 12 228 2 074 13,8% 742 4,9% 15 044 Öckerö 10 098 1 583 12,9% 620 5,0% 12 301
Källa: Prognossiffrorna har rapporterats av varje kommun. Öckerös prognos bygger på grov uppskattning med tidigare års förändringar som underlag.
3.2 Befolkning
Befolkning 1999-12-31
Enligt prognosen kommer de flesta kommuner att ha en ganska stor ökning av åldersgruppen 80 – w fram till år 2007. För kommunerna Partille och Stenungsund kommer denna ökning att vara markant, med över 40 procent. I Ale och Lerum är det åldersgruppen 65-79 år som ökar mest.
0 10 20 30 40 50
öckerö Tjörn
Stenungsund Partille
Mölndal Lilla Edet Lerum
Kungälv Ale
Procentuella skillnader i antalet invånare mellan 1999 och 2007
65–79 år
80–w år
3.3 Personer med insatser i särskilt och ordinärt boende
65-79 år 80-w år
Befolkning Särskilt boende Ordinärt boende Befolkning Särskilt boende Ordinärt boende
Antal % av Antal % av Antal % av Antal % av 65-79 år 65-79 80-w år 80-w år
Ale 2 377 52 2,2% 104 4,4% 855 150 17,5% 223 26,1%
Kungälv 4 288 55 1,3% 204 4,8% 1350 291 21,6% 322 23,9%
Lerum 3 227 40 1,2% 138 4,3% 1062 225 21,2% 291 27,4%
Lilla Edet 1 443 21 1,5% 50 3,5% 531 85 16,0% 122 23,0%
Mölndal 6 063 144 2,4% 351 5,8% 2147 337 15,7% 580 27,0%
Partille 3 469 47 1,4% 160 4,6% 1085 150 13,8% 289 26,6%
Stenungsund 2 128 37 1,7% 76 3,6% 597 111 18,6% 89 14,9%
Tjörn 1 843 37 2,0% 52 2,8% 617 99 16,0% 112 18,2%
Öckerö 1 423 24 1,7% 40 2,8% 500 69 13,8% 79 15,8%
Medel 2 918 45 1,7% 119 4,1% 972 169 17,1% 234 22,5%
Totalt 26 261 457 1 175 8 744 1 517 2 107
65-w år
Befolkning Särskilt boende Ordinärt boendeAntal % av Antal % av 65-w år 65-w år
Ale 3 232 202 6,3% 327 10,1%
Kungälv 5 638 346 6,1% 526 9,3%
Lerum 4 289 265 6,2% 429 10,0%
Lilla Edet 1 974 106 5,4% 172 8,7%
Mölndal 8 210 481 5,9% 931 11,3%
Partille 4 554 197 4,3% 449 9,9%
Stenungsund 2 725 148 5,4% 165 6,1%
Tjörn 2 460 136 5,5% 164 6,7%
Öckerö 1 923 93 4,8% 119 6,2%
Medel 3 889 214 5,5% 353 8,7%
Totalt 35 005 1 974 3 282
Omfattningen av insatser varierar mellan kommunerna. Orsaker kan vara att en kommun är mer eller mindre generös i sin biståndsbedöm- ning eller på att befolkningen har större eller mindre behov jämfört med en annan kommun. Det kan också vara tillgång på olika insatser som styr. Det rör sig förmodligen om en kombination av ovanstående.
Kommunerna tror sig ha ungefär samma biståndsbedömning, men det är inte omöjligt att även om samma lagar och regler följs så gör man till viss del olika. Det har gjorts undersökningar inom både individ och familjeomsorg och äldreomsorg
*som visar att biståndsbedömningen varierar mellan kommuner. Olika organisationer, traditioner, normer och riktlinjer finns inom varje kom- mun som skapar dessa skillnader.
* Se bl a Socialstyrelsens publikation SoS- raport 1997:8 "Behov, bedömning, beslut i äldreomsorgen – en studie i 27 kommuner kring handläggningsprocessen" och Forsk- ningsOrigo 1, 1999 "Stora skillnader mellan kommunernas kostnader för socialbidrag" av Ingrid Byberg vid Mitthögskolan.
