• No results found

Dokumentation Att teckna är stort. Frida Eriksson Fridas hage, Tjörn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Dokumentation Att teckna är stort. Frida Eriksson Fridas hage, Tjörn"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dokumentation

Att teckna är stort Frida Eriksson

Fridas hage, Tjörn

(2)

Fyra månader har snart gått. När vi träffades för första gången på Akvarellmuseet (jag, Bitten, Helena och Maria) 31/1 så började vi prata om nordiska myter och hjältar. Hur skulle man med tecknandets hjälp kunna öka ämneskunskaperna i SO? I början av februari sågs vi på Fridas Hage och fortsatte diskussionen, då hamnade vi i frågor om värdegrunder och

civilkurage. Vi kom fram till att barnen skulle göra egna super- hjälte-berättelser.

SERIESPRÅKET Jag började med serie-språket. Första lektionen gick jag igenom pratbubblor, ögon och mun-mimik och andra serie-koder. Jag har 76 barn uppdelat på fem halvklasser. (Två från första klass, två från andra och treorna i helklass).

Första lektionen fick de göra ”seriekroki” utifrån halv-meter stora dockor. De skulle göra en glad och en ledsen och en valfri min.

(3)

STAFETTSERIE Andra uppgiften var att göra en stafett-serie, där åtta personer tillsammans skapar en lång berättelse. Utmaningen är att ”ta ansvar” för att föra berättelsen framåt, och inte bara ”slänga in” figurer som inte ”följer” dialogen. Detta ställer ganska stora krav på läs och skriv- förståelse. När vi frågade barnen efteråt vad de lärt sig, var det någon som sa ”att samarbeta”. Jag hoppas att han menade att man släpper taget om att en serie är ”min” och kan se fördelerarna med att ”sam- skapa”. Ofta studsar man mellan olika ideér i en stafettserie som i bästa fall blir full av roliga överraskningar och i sämsta fall helt oförståelig/rörig.

Såklart blir det lättare så fort man kommer upp i åldern; de som skriver obehindrat får lättare att fokusera berättelsen istället för att ägna tiden åt att tyda vad föregående skrivit/ritat. Stafettserier skapar en slags

anonymitet för upphovsmannen som gör att man släpper hämningar och kan skapa friare, men också att lite mörkare fantasier får utlopp. Mycket död, ondska, zombies och skolor som brinner, men även stark kärlek.

(4)
(5)

SJÄLVBIOGRAFISKT berättande De som var snabba på att teckna fick en liten

extrauppgift och det var att skriva ett treradigt manus utifrån en händelse som det varit med om. Sen skulle de skriva samma berättelse men lägga till eller flera ljug. En elev som annars tecknade extremt röriga berättelse gjorde den här. Det är en av mina favoriter, eftersom huvudpersonen vänder sig så tydligt till en läsare och pratar genom den osynliga väggen mellan läsare och serie.

När jag frågade om honom var i berättelsen själv ljuget var, så sa han:

– Jag fick inte fem legosaker, jag fick fyra.

(6)

EGEN KARAKTÄR Tredje uppgiften var att skapa en egen karaktär.

Gärna utifrån det egna utseendet. Karaktären skulle ha fem goda egenskaper och fem mindre bra egenskaper. Jag går igenom karaktärs- drag. Resultaten blev mycket varierande. De flesta killar gjorde onda manliga superhjältar och kvinnor gjorde goda kvinnliga superhjältar. Jag tog upp exempel på onda kvinnliga karaktärer för att kontra. Magica de Hex, den onda fen i Törnrosa som inte blev bjuden på dop-festen och den onda styvmodern i Snövit som ville bli vackrast i världen.. Vi pratar också om att ingen bara är ond. Barnen håller inte med mig. De som är snabba får ge ett attribut till sin superhjälte -eller hjältinna.EGEN SERIE med den EGNA KARAKTÄREN Här delades klasserna i tre falanger.

Ettorna jobbade naturvetenskapligt, fick forska på ett djur, och gjorde det djuret till sin seriekaraktär. De jobbade strikt efter schemat start-hinder- lösning-mål., för att spalta ner serieberättelsen till åtta eller fyra rutor.

Tvåorna jobbade lite friare med sina karaktärer och berättelser och treorna jobbade helt fritt.

(7)
(8)
(9)
(10)
(11)
(12)

ANIMATION I grupper om fyra eller tre elever har alla ettorna gjort animation utfrån en av serierna i gruppen. Vilken serie som ska bli film, har vi röstat fram, eller lottat. Här blir naturligtvis besvikelsen stor hos dem som inte får se sin serie bli film, men jag har försökt betona samarbetet, och när filmarbetet väl igång så brukar alla ha glömt vem som var upphovs- mannen eller -kvinnan till serien. Vi jobbar en dag med en animation som blir ca 30 sek lång. Musik och röster lägger vi i i Garageband. Utmaningen här är att få barnens ganska yviga rörelser till att bli lite mer koordinerade, och lära sig flytta en halv centimeter

åt gången. Och att inte sparka på stativet. Förlaga - Alicias äventyr

(13)

Förlaga - Marsvinet Pixel

(14)

Förlaga - Hästen Lilja

(15)

Förlaga - Miniolta på jakt efter ett bo

(16)

SPELFILM Efter att ha röstat i trean om vilken serie som skulle bli en spelfilm, utsågs ”Den utsatta”, som handlar om den mobbade Kimberley.

Klassen delades snabbt upp i grupper; en bildmanusgrupp, en fotogrupp, en scenografi och kläder, en smink och rekvisita. Musiken är komponerad av Chillie.

(17)

ANIMATION del 2

När treorna blev fyror fortsatte vi på ett arbete om rymden som de gjort tidigare under terminen. Då hade de skapat rymdvarelser med tillhörande planeter. Vi röstade fram en historia som skulle bli film och det blev mr Fatnose från Ap-planeten. Han är en misslyckad FBI-agent som är hånad av alla de skurkar han aldrig lyckas fånga. Hans näsa är nämligen så stor att han inte kan springa. En dag blir han kidnappad men räddas av miss Breadnose, en kollega.

(18)
(19)

References

Related documents

Från 1930-talet och framåt anknyter skildringar av barn som konsu- menter alltså till idéer om det moderna, kompetenta barnet – där en av de önskade kompetenserna är kunskaper

Behovet av åtgärder uppströms i avrinningsområdet för att minska flödestoppar nedströms är en aspekt som behöver beaktas vid klimatanpassning kopplat till hantering

flerstämmig och eleven är medskapare av sin egen kunskap. I den estetiska lärprocessen får eleverna upptäcka, vara kreativa och fördjupa sina kunskaper inom ett område.

Familjehem 1 som system kan vid behov få ny energi och genom att båda familjehemsföräldrarna upplever att de får ett bra stöd ökar även möjligheterna till ett bra

Personen kommer använda applikationen för dess ändamål, det vill säga att läsa in QR-koder som de trasiga maskiner genererar och sedan skicka in data till den databas där all

har förändrats från en diversifierad bild i serien där olika fraktioner har olika ståndpunkter till filmens mer kristna tolkning av fenomenet som ondskans kraft – exempel på

För att man skall kunna ha ett bra samarbete där arbetet präglas av respekt och tillit krävs en bra kommunikation som kan ske, inte enbart via språket, utan även med hjälp av det

En gemensam slutsats för samtliga observationer är att lärarna tillför mycket till ensembleundervisningen och dess elever genom att själva vara med och spela eller sjunga2. Detta