ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2, Frösundaleden 2E, SE-169 99 Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afry.com
Org.nr 556185-2103, VAT nr SE556185210301
Dagvattenutredning
Tavesta 1:248 m.fl.
Status
Slutversion
Beställare
Telge Nät
Datum
2020-05-28
Rev
-
Uppdragsansvarig
Camilla Vesterlund
Mottagare
Telge Nät Elin Åkerlund Storgatan 42 Södertälje SWEDEN
Handläggare
Zanna Sefane
Granskare
Frida Herbertstorp
Datum
2020-05-28
Projekt-ID
781036
Sammanfattning
AFRY har fått i uppdrag av Telge Nät att ta fram en dagvattenutredning inför detaljplaneläggning av fastighet Tavesta 1:248 m.fl. Detaljplaneområdet ligger vid Rönnvägen i Järna, ca en mil sydväst om centrala Södertälje. Dagvattenutredningen syftar till att utreda platsens förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering samt utreda om planområdet kan exploateras enligt framtaget utkast till plankarta.
Detaljplanen ska möjliggöra bebyggelse av ca 150 nya bostäder. Det innebär att befintlig mark, som till största del består av skog, ängs-/torvmark och Vretvägen, omvandlas till bostadsområden, gator och parkmark. Hårdgöringsgraden dubbleras i stort sett inom planområdet efter exploatering. Även flödena ökar utan åtgärder. Fördröjningskravet är att ett framtida klimatkompenserat 20-årsregn ska fördröjas till ett befintlig 10-årsregn.
Det vill säga att 806 l/s ska fördröjas till 254 l/s. Detta erfordrar en magasinsvolym om 407 m3 för hela planområdet.
Föroreningsberäkningarna visar att samtliga undersökta halter och mängder ökar efter exploatering. Fosfor och kväve, som överskrids i recipienten Moraån idag, bedöms behöva renas med 69 % respektive 58 % för att belastningen i dagvattnet efter exploatering inte ska öka jämfört med idag.
Dagvattenlösningar föreslås med stöd av södertälje kommuns VA-policy i form av lokalt omhändertagande i växtbäddar på kvartersmark och allmän platsmark. Hänsyn till MKN för vatten tas vid dimensioneringen av anläggningarna, därmed blir reningsvolym dimensionerande. Totalt ska anläggningarna kunna fördröja och rena 463 m3 för att uppnå 69 % rening av fosfor och 58 % rening av kväve. Den volymen gör även att flödena efter exploatering minskar till under kravnivån.
Föreslagen dagvattenhantering bidrar till att samtliga undersökta föroreningshalter och föroreningsmängder minskar efter exploatering förutom mängderna av krom som ökar med 10 g per år enligt beräkningarna som utförts i StormTac. Planen bedöms dock inte hindra att MKN för Moraån uppfylls. Bra att tänka på är att det är dagvatten från vägar och parkeringsytor som i största mån behöver renas och att takdagvatten generellt är relativt rent.
Hänsyn ska tas till höga grundvattennivåer i östra delen av planområdet. Här är marken sättningskänslig, särskilt vid markuppfyllnad och vid grundvattensänkningar. Inom samma område finns en stor lågpunkt med torvmark som i så stor utsträckning som möjligt bör bevaras och utnyttjas som en översvämningsyta vid skyfall. I princip hela ängen med torvmark utgör en lågpunkt där vatten samlas vid skyfall idag. Det bör utredas hur lågpunkten kan bebyggas för att inte skada framtida byggnader och påverka torvmarken och grundvattnet negativt.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Uppdragsbeskrivning... 1
2 Material och metod ... 2
2.1 Underlag ... 2
2.2 Södertälje kommuns VA-policy ... 2
2.3 Beräkningsmetoder och analysverktyg ... 3
2.3.1 Flöden och regnintensitet ... 3
2.3.2 Avrinningskoefficienter ... 3
2.3.3 Magasinsvolym ... 4
2.3.4 Föroreningsberäkningar ... 4
2.3.5 SCALGO Live ... 4
3 Områdets förutsättningar ... 5
3.1 Platsbeskrivning ... 5
3.2 Geotekniska och geohydrologiska förhållanden ... 6
3.2.1 Markförhållanden ... 6
3.2.2 Grundvattennivåer ... 6
3.3 Avrinning och befintliga ledningar ... 7
3.4 Markavvattningsföretag ... 8
3.5 Översvämningsanalys ... 8
3.5.1 Länsstyrelsens lågpunktskartering ... 8
3.5.2 Resultat från SCALGO ... 8
3.6 Torvmarken ... 10
3.7 Recipienter och MKN för vatten ... 10
3.7.1 Recipienten Moraån ... 10
3.7.2 Miljökvalitetsnormer för dagvatten ... 10
3.7.3 Status och MKN i Moraån ... 11
4 Markanvändning ... 12
4.1 Befintlig situation ... 12
4.2 Planerad utformning ... 13
5 Flödesberäkningar och magasinsvolym ... 14
5.1 Flöden ... 14
5.1.1 Befintliga flöden ... 14
5.1.2 Framtida flöden ... 15
5.2 Magasinsvolym ... 15
6 Föroreningsberäkningar ... 16
7 Dagvattenhantering ... 17
7.1 Allmänna rekommendationer ... 17
7.1.1 Miljöanpassade materialval ... 17
7.2 Dagvattenlösningar ... 17
7.2.1 Växtbädd ... 18
7.2.2 Överdämningsytor/torra dammar ... 19
7.3 Föreslagen dagvattenhantering ... 19
7.3.1 Delområde A1-p ... 20
7.3.2 Delområde A2-p ... 20
7.3.3 Delområde B1-p ... 21
7.3.4 Delområde B2-p ... 21
7.3.5 Delområde C1-p ... 21
7.3.6 Delområde C2-p ... 22
7.3.7 Ansvarsområden ... 22
7.4 Föroreningsberäkningar efter rening ... 22
8 Skyfallshantering ... 23
9 Slutsats och rekommendationer ... 25
10 Referenser ... 27
Bilagor
Bilaga 1 – Areaberäkning för befintlig och framtida markanvändning Bilaga 2 – Föreslagen dagvattenhantering
Sida 1 av 27
1 Inledning
1.1 Bakgrund
AFRY har fått i uppdrag av Telge Nät att ta fram en dagvattenutredning inför detaljplaneläggning av fastighet Tavesta 1:248 m.fl. Detaljplaneområdet ligger vid Rönnvägen i Järna, ca en mil sydväst om centrala Södertälje (se en översikt i Figur 1.1).
Detaljplanen syftar till att möjliggöra bebyggelse av ca 150 nya bostäder. För en del av området finns ett framtaget bebyggelseförslag. Markanvisning för resterande delar kommer att genomföras efter samrådet.
Figur 1.1. Översiktsbild med planområdet inom svart polygon (Lantmäteriet, hämtad 2020-04-01)
1.2 Uppdragsbeskrivning
Dagvattenutredningen syftar till att utreda platsens förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering samt utreda om planområdet kan exploateras enligt framtaget utkast till plankarta. Volymer, arealer och åtgärder för dagvattenhantering ska föreslås.
I denna rapport kommer AFRY enligt uppdrag att:
• Beskriva berörda recipienters status utifrån befintliga miljökvalitetsnormer.
• Beskriva dagvattnets avrinning till planområdet, inom planområdet samt från planområdet till Moraån.
• Beskriva de geologiska förutsättingarna för infiltration.
• Beskriva föroreningspåverkan från dagvatten inom planområdet före och efter exploatering.
• Redovisa översvämningsrisker och hur ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 påverkar planområdet och dess omgivning.
• Beskriva befintlig och framtida dagvattenhantering.
• Beskriva hur torvmarken inom planområdet kan hanteras och om detta bör styras i detaljplanen.
• Beskriva vilka föreslagna åtgärder som bör vara kommunalt ansvar respektive privat.
Sida 2 av 27
2 Material och metod
2.1 Underlag
Inga tidigare kända dagvattenutredningar finns tillgängliga för planområdet. Övrigt underlag från beställaren som använts i denna utredning inkluderar:
Underlag Datum
Uppdragsspecifikation 2020-01-08
Grundkarta Tavesta (dwg) 2018-10-02
VA-plan för Södertälje kommun 2017-2030, med VA-policy 2017-12-18
ABVA, Telge Nät 2008-07-15
Planbeskrivning utkast, Södertälje kommun 2019-10-02
MUR/Geoteknik, Tyréns 2019-04-16
Projekterings-PM Geoteknik, Tyréns 2019-04-16
Strukturplan för nordöstra centrala Järna, Södertälje kommun 2018-09-19
Vattenplan, Södertälje kommun 2018-11-05
Följande dokument och villkor har använts i denna utredning:
Underlag Utgivare Publikationsår
P105 Svenskt Vatten 2011
P104 Svenskt Vatten 2011
P110 Svenskt Vatten 2016
Skyfallskartering Länsstyrelsen
VISS, Vatteninformationssystem Sverige Länsstyrelsen
WebbGIS Länsstyrelsen
Genomsläpplighetskarta SGU
Jordartskarta SGU
Jorddjupskarta SGU
2.2 Södertälje kommuns VA-policy
Södertälje kommun har tillsammans med Telge Nät AB tagit fram en VA-plan för att arbeta mot en hållbar hantering av VA-försörjningen i kommunen. Som bilaga till VA-planen finns en VA-policy som ska vara vägledande för beslut och styrning kring VA. Inom kommunen gäller följande för hantering av dagvatten samt för klimatanpassning (Södertälje kommuns VA-policy, Dnr KS 17/181, 2017-12-18):
1. ”En klimatanpassad och hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas vid planering för ny och befintlig bebyggelse.
2. Vid VA-planering ska hänsyn tas till ökad regnintensitet och högre grund- och ytvattennivåer till följd av ett förändrat klimat.
Sida 3 av 27 3. Dagvattenhanteringen ska bidra till att förbättra yt- och grundvattenrecipienternas kvalitet, för att miljökvalitetsnormer för vatten och god vattenstatus ska kunna uppnås.
4. Dagvatten ska i första hand hanteras utifrån naturliga avrinningsområden och de ekosystemtjänster som finns på platsen.
5. Föroreningar i dagvattnet ska begränsas vid källan. I första hand med tröga system.
6. VA-huvudmannen ansvarar för byggnation och finansiering av dagvattenanläggningar i enlighet med Svenskt Vattens riktlinjer.
7. Fördröj och omhänderta dagvatten lokalt på kvartersmark och allmän mark så långt som möjligt innan det går vidare till samlad avledning från platsen.”
2.3 Beräkningsmetoder och analysverktyg
Flödesberäkningar görs för 5- och 20-årsregn, vilket enligt Svenskt Vatten är minimikravet på återkomsttid vid dimensionering av nya dagvattensystem för regn vid fylld ledning respektive för trycklinje i marknivå i områden med tät bostadsbebyggelse. Flöden beräknas även för 10-årsregn vilket antas vara det regn som befintligt dagvattensystem är dimensionerat för. Skyfallsflöden redovisas och jämförs genom att beräkna flödet för 100-årsregn före och efter exploatering.
I beräkningarna tas hänsyn till ökade flöden till följd av klimatförändringarna genom att lägga till en klimatfaktor på 1,25. Det betyder att regnintensiteten förväntas öka med 25 %.
2.3.1 Flöden och regnintensitet
För beräkning av regnintensitet har nedanstående ekvation enligt Svenskt Vatten P110 kap 10.1 använts. Formeln gäller för regnvaraktigheter upp till ett dygn.
𝑖Å= 190 ∗ √Å3 ∗ln(𝑇𝑅) 𝑇𝑅0,98 + 2 Där:
𝑖Å = 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡 [𝑙/𝑠, ℎ𝑎]
𝑇𝑅 = 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑣𝑎𝑟𝑎𝑘𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 [𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑒𝑟]
Å = å𝑡𝑒𝑟𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡𝑡𝑖𝑑 [𝑚å𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟]
Vid beräkning av dagvattenflöden före och efter exploatering används rationella metoden med nedanstående formel enligt Svenskt Vatten P110:
𝑞𝑑𝑖𝑚= 𝐴 ∗ 𝜑 ∗ 𝑖Å∗ 𝑘 Där:
𝑞𝑑𝑖𝑚 = 𝑑𝑖𝑚𝑒𝑛𝑠𝑖𝑜𝑛𝑒𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑓𝑙ö𝑑𝑒 [𝑙/𝑠]
𝐴 = 𝑎𝑣𝑟𝑖𝑛𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒𝑡𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎 [ℎ𝑎]
𝜑 = 𝑎𝑣𝑟𝑖𝑛𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑜𝑒𝑓𝑓𝑖𝑐𝑖𝑒𝑛𝑡 [−]
𝑖Å = 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡 [𝑙/𝑠,ℎ𝑎]
𝑘 = 𝑘𝑙𝑖𝑚𝑎𝑡𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟
2.3.2 Avrinningskoefficienter
En avrinningskoefficient motsvarar den andel av nederbörden som rinner av en yta. Till exempel innebär en avrinningskoefficient på 0,8 att 80 % av nederbörden avrinner från ytan medan 20 % hålls kvar. Avrinningskoefficienterna inom planområdet väljs enligt Svenskt Vatten P110 eller enligt vad StormTac rekommenderar.
Sida 4 av 27 För skyfallsflöden har avrinningskoefficienten korrigerats för att ta höjd för minskad markinfiltration. Därmed har vardera avrinningskoefficient justerats så att koefficienten inte blir lägre än 0,2 eller högre än 1. Exempelvis blir den korrigerade avrinningskoefficienten för markanvändningen asfalterad väg 1 i stället för 0,8.
2.3.3 Magasinsvolym
Det går att härleda ett generellt uttryck för magasinsvolymen, V, som funktion av regnets varaktighet, tregn. Erforderlig magasinsvolym erhålls som maxvärdet av ekvationen:
𝑉 = 0,06 ∗ [𝑖𝑟𝑒𝑔𝑛∗ 𝑡𝑟𝑒𝑔𝑛− 𝐾 ∗ 𝑡𝑟𝑒𝑔𝑛− 𝐾 ∗ 𝑡𝑟𝑖𝑛𝑛+𝐾2∗ 𝑡𝑟𝑖𝑛𝑛
𝑖𝑟𝑒𝑔𝑛 ] Där:
𝑉 = 𝑠𝑝𝑒𝑐𝑖𝑓𝑖𝑘 𝑚𝑎𝑔𝑎𝑠𝑖𝑛𝑠𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 [𝑚3⁄ℎ𝑎𝑟𝑒𝑑 ]
𝑖𝑟𝑒𝑔𝑛= 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑓ö𝑟 𝑎𝑘𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙 𝑣𝑎𝑟𝑎𝑘𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 [𝑙/𝑠, ℎ𝑎]
𝑡𝑟𝑒𝑔𝑛= 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑣𝑎𝑟𝑎𝑘𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 [𝑚𝑖𝑛]
𝑡𝑟𝑖𝑛𝑛= 𝑟𝑖𝑛𝑛𝑡𝑖𝑑 [𝑚𝑖𝑛]
𝐾 = 𝑠𝑝𝑒𝑐𝑖𝑓𝑖𝑘 𝑎𝑣𝑡𝑎𝑝𝑝𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑓𝑟å𝑛 𝑚𝑎𝑔𝑎𝑠𝑖𝑛𝑒𝑡 [𝑙 𝑠⁄ , ℎ𝑎𝑟𝑒𝑑] 2.3.4 Föroreningsberäkningar
För beräkning av föroreningar i dagvattnet har StormTac Web v20.2.1 använts. StormTac är en dagvatten- och recipientmodell som bland annat används för att beräkna föroreningstransport och dimensionera dagvattenanläggningar. Modellen innehåller schablonvärden baserade på långvariga och flödesproportionella provtagningar från områden och anläggningar över hela världen. I modellen används även nederbördsdata och kartlagd markanvändning.
Föroreningspåverkan har beräknats och redovisats för StormTac:s 13 standardämnen:
fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS), olja, polycykliska aromatiska kolväten 16 (PAH16) och bens(a)pyren (BaP).
2.3.5 SCALGO Live
SCALGO Live är ett webbaserat program skapat för att ge en övergripande bild kring havsnivåhöjningar, lågpunkter, flödesvägar och avrinningsområden utifrån terrängdata.
Terrängdata för Sverige är främst baserad på Lantmäteriets GSD-Höjddata grid 2+ från 2017. Grundkartan i SCALGO Live inkluderar inte byggnader utan den informationen adderas som ett eget lager. Data för byggnader kommer från GSD- Fastighetskartan.
Nederbördsmängden definieras i programmet i millimeter regn. Det innebär att nederbördsmängden kan vara samma för regn med olika återkomsttider beroende på regnets varaktighet. Den angivna nederbörden är den volym vatten som avrinner på ytan.
Programmet analyserar alltså hur en viss angiven regnmängd kan förväntas ansamlas på en yta. All nederbörd inom ett avrinningsområde bidrar och ansamlas i lågpunkterna. När en mindre lågpunkt når sin tröskelnivå fylls lågpunkten nedströms på osv, tills vattnet når avrinningsområdets utlopp.
Modellen tar inte hänsyn till ledningsnät eller infiltration och därmed är avrinningskoefficienten vid analys 1 vilket innebär att det är värsta möjliga scenariot som analyseras. Modellen tar inte heller hänsyn till det tid eller det dynamiska förloppet, dvs avrinningsvägar redovisas baserat på höjd men ingen hänsyn tas till råheten på
Sida 5 av 27 ytmaterialet. Detta skapar en viss osäkerhet i de eventuella rinnvägar vattnet tar.
Analysen ger dock en tydlig översiktlig bild över översvämningssituationen.
I denna utredning har SCALGO Live använts för att skapa en övergripande bild av vilka områden som kan drabbas av översvämning vid skyfall. Bedömningen har gjorts utifrån flödesvägar och lågpunkter.
3 Områdets förutsättningar
3.1 Platsbeskrivning
Planområdet är ca 4,8 ha stort och beläget i centrala Järna mellan Mossvägen i söder och Rönnvägen i norr. Intill planområdet finns bland annat skog, mindre småhus och flerbostadshus, en idrottsplats och skolor. Sydöst om planområdet går Västra stambanan.
I detaljplanen ingår delar av fastigheterna Tavesta 1:248 och Tavesta 1:170 (markägare Södertälje kommun) samt Furan 2 (markägare Telge fastigheter), se Figur 3.1. I figuren har planområdet delats in i tre delområden – A i väster, B i mitten och C längst österut. I område A är terrängen hög och bergig med en maxplushöjd på ca +49 (höjdsystem RH2000). Område C utgör en lågpunkt med nivåer runt +31 till +32 inom största delen av området. Plushöjderna ökar västerut och når ca +46 i den del av planområdet som ligger mellan Vretvägen och Logsjövägen. I område B faller terrängen österut med ca 10 m nivåskillnad från den västra delen till den östra. Från Vretvägens norra kant sluttar marken norrut i en brant grässlänt vilket bidrar till stora nivåskillnader mellan Rönnvägen och Vretvägen.
Figur 3.1. Fastigheter, delområden och topografi inom planområdet
Sida 6 av 27
3.2 Geotekniska och geohydrologiska förhållanden
3.2.1 Markförhållanden
Inom område A består jordlagren till stor del av fyllning eller torrskorpelera ovanpå friktionsjord på berg. Jorddjupen är generellt grunda och på vissa platser förekommer berg i dagen. Utförda sonderingar visar inte på sättningskänslig jord och stabiliteten i området anses vara god (Projekterings-PM Geoteknik, 2019).
I område B varierar jordarterna och mäktigheten över området. Närmast Vretvägen visar utförda sonderingar lerdjup på upp till 2 m och längs Rönnvägen finns områden med 0-3 m torrskorpelera ovanpå 0-6 m lera. På vissa platser finns fyllningsjord bestående av mestadels grusig sand, ovanpå lera. Ovan berg ligger friktionsjord.
Områdena med lera i undergrunden kan vara sättningskänsliga och variationerna av jordarter över område B kan bidra till att sättningar bildas ojämnt.
Inom område C utgörs jordlagren närmast Rönnvägen av torv (0-3 m), gyttja samt lerlager (ca 6 m tjocka lager) ovanpå friktionsjord. I resten av området består marken av lera (lagertjocklek 2-14 m) ovanpå friktionsjord. Lerans mäktighet ökar söderut med störst lerdjup vid korsningen Vretvägen och Mossvägen.
Marken inom område C är sättningskänslig, särskilt vid markuppfyllnad och grundvattensänkningar. Om marknivån inom detta område höjs måste stabiliteten kontrolleras. Djupare schakt bör undvikas.
Grönområdet nordöst om Rönnvägen utgörs av sumpskog med mossetorv enligt strukturplanen (2018). Här får växterna vatten direkt från nederbörden vilket innebär att det är ont om näring.
3.2.2 Grundvattennivåer
I Projekterings-PM Geoteknik berättas att vatten observerats i vissa av sonderingarna. I område B har vatten hittats på nivå +32 och i område C har vatten observerats på nivå +30 till +31, alltså i nivå med marken. Torvmarken inom område C beskrivs som våt i strukturplanen.
År 2019 installerades ett grundvattenrör inom område B (19T16) och två stycken inom område C (19T01 i sydöstra delen och 19T09 i nordvästra delen). Mätresultaten visar att grundvattenytan i punkt 19T16 i genomsnitt ligger 1,2 m under mark, i punkt 19T01 0,7 m under mark och i 19T09 1,4 m under mark. Se resultat för grundvattennivåer per mättillfälle i respektive punkt i Tabell 3.1.
Tabell 3.1. Resultat från grundvattenmätnignarna inom planområdet. Höjderna redovisas i RH2000 Grundvattennivå per mättillfälle
Marknivå 19.06.27 19.08.29 19.10.28 19.12.18 20.02.12 20.03.20 Genomsnitt
19T09 +32,16 +30,3 +29,9 +30,6 +30,9 +31,3 +31,3 +30,7
19T01 +31,68 +30,7 +30,5 +30,9 +31,1 +31,2 +31,3 +30,9
19T16 +33,50 +32,0 +31,7 +32,2 +32,5 +32,8 +32,7 +32,3
Projekteringen bör, enligt projekterings-PM Geoteknik, räkna med att grundvattenytan inte får sänkas. En åtgärd som rekommenderas är att ledningsgravar anläggs med strömningsavskärande fyllning av bentonit. Detta för att förhindra att stora områden
Sida 7 av 27 dräneras ut, vilket kan ske om lågt liggande ledningsgravar återfylls med genomsläppliga massor i och med att sådana är vattenförande.
3.3 Avrinning och befintliga ledningar
Planområdet ligger inom Moraåns avrinningsområde och ingår i verksamhetsområde för dagvatten, där Telge Nät är VA-huvudman. Området avvattnas via dagvattenledningar och öppna dikessystem.
Två dagvattenledningar i betong, i dimension 300 mm respektive 500 mm, ansluter till planområdet västerifrån. Ledningarna fortsätter österut i grönytan mellan Rönnvägen och Vretvägen med en lutning på i genomsnitt ca 1 %. Norr om Logsjövägen ansluter 500-ledningen till 300-ledningen som fortsätter österut med ett fall på ca 6,5 %.
Ledningen mynnar i en trumma i norra delen av område B, som i sin tur leder dagvattnet under Rönnvägen till ett dike norr om vägen, se Figur 3.2. Trummans dimension är okänd.
Dagvattnet från fastigheten Furan 2 antas samlas upp i brunnar och privata ledningar inom fastigheten och anslutas till Telge Näts 225-ledning som leds från fastigheten.
Därmed beräknas dagvattnet från i stort sett hela område A samt en stor del av dagvattnet från område B ledas till ovan nämnd trumma.
Figur 3.2. Befintliga diken och kommunala dagvattenledningar
I gränsen mellan område B och C finns ytterliggare en trumma med dimension 600 mm.
Denna antas leda dagvatten från östra delen av område B samt breddat dagvatten från dagvattenledningen och diket, som beskrivits ovan, till ett dike i sumpskogen norr om Rönnvägen.
Område C samt delar av området mellan planområdet och Logsjövägen rinner troligtvis ytligt och i öppna diken mot en tredje trumma med dimension 800 mm. Denna trumma tar även emot dagvatten från en ledning med dimension 600 mm som kommer söderifrån och avvattnar ett område söder om järnvägen. I strukturplanen nämns att det kan finnas behov av att avleda fler ytor till ledningen i samband med framtida utbyggnadsplaner i Järna.
Sida 8 av 27 Norr om Rönnvägen, vid utloppet av trummorna, samlas dagvattnet upp i diken. Dikena övergår i en dagvattenledning som leder vattnet i sydostlig riktning till ännu ett dike, som så småningom mynnar i recipienten Moraån.
Kapaciteten i befintliga ledningar inom planområdet är inte känd i dagsläget men Telge Nät arbetar med att ta fram en kapacitetsutredning för dagvatten för hela Järna tätort.
3.4 Markavvattningsföretag
Markavvattningsföretag är gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen och är en vanlig företeelse i Sverige där bönder under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal dikade ut stora ytor för att odla upp kärr, mosse eller annan vattendränkt mark. Företaget måste omprövas eller avvecklas om flöden till företaget avleds eller förändras (Länsstyrelsen, 2017). Enligt Länsstyrelsens webbkarta finns idag inga markavvattningsföretag inom eller i nära anslutning till planområdet.
3.5 Översvämningsanalys
3.5.1 Länsstyrelsens lågpunktskartering
Länsstyrelsen har tagit fram en lågpunktskarta över hela landet som förenklat visar var vatten kan ansamlas efter ett kraftigt regn (Länsstyrelsens WebbGIS, 2017). Resultatet från planområdet visar att större delen av område C utgör en lågpunkt, där vattendjupen vid skyfall kan stiga med över 1 m. En lågpunkt kan även ses i triangeln i norra delen av område A, mellan Vretvägen, Löwens väg och Rönnvägen. Detta område bedöms i SGU ha hög genomsläpplighet så en stor del av dagvattnet kan troligtvis infiltrera på platsen.
Figur 3.3. Resultat från länsstyrelsens lågpunktskarta 3.5.2 Resultat från SCALGO
I och med att det är svårt att avläsa rinnriktning och avrinningsområden i länsstyrelsens lågpunktskartering har en analys gjorts i SCALGO Live för att förstå hur vattnet rör sig i terrängen samt upppskatta storleken på avrinningsområdet uppströms lågpunkterna.
Figur 3.4 visar resultatet från analysen för ett 68 mm regn, vilket motsvarar ett
Sida 9 av 27 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 och varaktighet 1 h. Som jämförelse definierar SMHI ett skyfall som 50 mm regn på en timme. Vidare visas lågpunkter där vattnet kan stiga upp till 30 cm i ljusblått och vattensamlingar med ett djup över 30 cm i mörkblått.
Avrinningsvägar visas för de flöden som samlar upp vatten från ett avrinningsområde större än ca 250 m2.
Figur 3.4. Resultat från SCALGO med avrinningsstråk och lågpunkter. Ljusblå ytor markerar lågpunkter där vattnet kan stiga upp till 30 cm och mörblå ytor markerar vattensamlingar med ett djup över 30 cm vid 68 mm regn. Avrinningsvägar visas för de flöden med ett avrinningsområde större än ca 250 m2
Enligt resultatet från SCALGO kan området delas in i fem mindre avrinningsområden baserat på ytlig avrinning. Inom område 1 avrinner dagvattnet söderut mot en lågpunkt utanför planområdet. Inom område 2 finns en större lågpunkt i gräsytan mellan Vretvägen, Löwens väg och Rönnvägen med ett maxdjup på över 1 m. När lågpunkten nått tröskelnivån +42,7 kan dagvattnet rinna vidare västerut längs Rönnvägen till en lågpunkt utanför planområdet.
Inom område 3 rinner dagvattnet österut och samlas i en lågpunkt vid befintlig trumma.
Kapaciteten i trumman är okänd så i analysen antas att lågpunkten är instängd. Vattnet stiger till nivån ca +32,1 innan det kan rinna vidare över Rönnvägen.
Dagvattnet från område 4 och 5 samlas i en stor lågpunkt på torvmarken. Från område 5 ser dagvattnet ut att rinna söderifrån över Mossvägen till lågpunkten. Från område 4 rinner dagvattnet till lågpunkten västerifrån och norrifrån från Vretvägen. Liksom i område 3 finns det en trumma under Rönnvägen som leder dagvatten från torvmarken till sumpskogen men i och med att kapaciteten är okänd tas ingen hänsyn till den i analysen. Vid studerat regn är maxdjupet i lågpunkten ca 1 m i ett fåtal punkter och vattenytan stiger till +31,9. Om regnet ökar stiger vattenytan i lågpunkten till +32,4 innan dagvattnet kan rinna över Rönnvägen. Det ytliga utloppet finns i den norra delen av lågpunkten, ungefär där dagvatten från område 3 rinner över Rönnvägen.
Sida 10 av 27 Notera att hänsyn i SCALGO inte tas till flödet i någon av trummorna som går under Rönnvägen. Detta flöde skulle kunna subtraheras från ovanstående analys. Troligtvis visar resultatet därmed en något värre situation är verkligheten.
3.6 Torvmarken
Inom område C utgörs en del av marken av torv (utbredning kan ses i Bilaga 2). Det är enligt kommunens planavdelning önskvärt att torvmarken, kallad våthålet, bevaras med möjlighet att översvämmas.
3.7 Recipienter och MKN för vatten
3.7.1 Recipienten Moraån
Recipienten för planområdet är det meandrande vattendraget Moraån som sträcker sig från Vällingen i norr till Järnafjärden i söder (se Figur 3.5). I figuren visas även det dike som leder dagvattnet från planområdet till Moraån.
Figur 3.5. Recipienten Moraån. Planområdet inom svart polygon (VISS, hämtad 2020-04-02) 3.7.2 Miljökvalitetsnormer för dagvatten
EU:s vattendirektiv, ramdirektivet för vatten, införlivades i svensk lagstiftning år 2004 som Vattenförvaltningen. Arbetet med Vattenförvaltningen utförs med hjälp av så kallade miljökvalitetsnormer (MKN). Normerna fungerar som ett juridiskt styrmedel som införts i svensk lag för att komma tillrätta med miljöpåverkan från bland annat diffusa utsläppskällor.
Normerna för vatten beskriver vilken vattenkvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Varje vattenförekomst statusklassificeras sedan i syfte att beskriva vattenförekomstens kvalitet i dagsläget. MKN klassas inom två områden, ekologisk status och kemisk status (HaV, 2019). Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå god
Sida 11 av 27 status eller potential innan år 2021 samt att ingen vattenförekomsts status får försämras, den ska istället förbättras eller bevaras. Likaså får statusen för en enskild kvalitetsfaktor, som används för statusklassificering av vattenförekomstens ekologiska status, inte försämras. Exempel på biologiska kvalitetsfaktorer är fisk och kiselalger och exempel på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är näringsämnen, försurning och särskilda förorenande ämnen (VISS, inget årtal).
3.7.3 Status och MKN i Moraån
Moraån är enligt vattendirektivet en vattenförekomst och klassas i VISS enligt Tabell 3.2.
Statusklassningen för ekologisk status är från år 2019 och statusklassningen för kemisk status är från år 2020.
Tabell 3.2. VISS statusklassning och MKN för recipienten Moraån
Ekologisk status Kemisk status
Status (Dagsläge)
MKN (Framtida mål)
Status (Dagsläge)
MKN (Framtida mål) Moraån
SE655319-159981
Måttlig ekologisk status
God ekologisk status 2027
Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus
God kemisk ytvattenstatus*
*Undantag/mindre stränga krav för bromerade difenyletrar samt kvicksilver och kvicksilverföreningar
Den ekologiska statusen har bedömts till måttlig med hög tillförlitlighet. Klassningen baseras på att statusen för näringsämnen är måttlig vilket bland annat beror på spridning från urban markanvändning, som till exempel dagvatten, jordbruk, enskilda avlopp och hästgårdar.
Den ekologiska statusen påverkas även av statusen för konnektivitet, som är dålig, samt statusen för morfologi, som är måttlig. Resultatet kan bero på vandringshinder som dammar, slussar eller kulvertar.
Kemisk status klassas som ej god om alla prioriterade ämnen sammanvägs. Detta på grund av att gränsvärdena för kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids, vilket det gör i alla Sveriges vattenförekomster enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömning. Hg och PBDE sprids främst genom atmosfärisk deposition. Bortsett från dessa två ämnen uppnås god kemisk status i recipienten.
Sida 12 av 27
4 Markanvändning
4.1 Befintlig situation
Tidigare indelning av planområdet i område A, B och C har brutits ner till mindre delområden baserat på hur dagvattnet avvattnas (se avsnitt 3.3). Indelningen samt befintlig markanvändning visas i Figur 4.1. Marken inom planområdet är idag till största del obebyggd förutom ett envåningshus med förskola och tillhörande parkering på Furan 2 (delområde A1). En del av Rönnvägen ingår och Vretvägen passerar igenom området.
Figur 4.1. Befintlig markanvändning för planområdet
Vegetationen inom område A1 och A2 består av gamla tallar och andra träd samt gräs. På sina håll har berg i dagen observerats. I område B1 och B2 växer mest asp och gran med inslag av andra lövträd och tall. I område C1 finns glesbeväxt mark med torv närmast Rönnvägen. Marken har i StormTac klassats som skogs- och ängsmark. I område C2 växer det skog. Tabell 4.1 redovisar area och reducerad area per delområde för befintlig mark.
Avrinningskoefficienter beskrivs i avsnitt 2.3.2.
Tabell 4.1. Areaberäkning för befintlig mark inom planområdet, för dimensionerande regn och skyfall
Område Yta [m2]
Avrinnings- koefficient
Reducerad yta [ha]
Avrinnings- koefficient (skyfall)
Reducerad yta [ha]
A1 4 830 0,44* 0,2117 0,64* 0,3071
A2 6 270 0,29* 0,1825 0,39* 0,2418
B1 12 920 0,26* 0,3337 0,39* 0,5020
B2 5 270 0,29* 0,1521 0,42* 0,2190
C1 17 400 0,13* 0,2206 0,23* 0,4012
C2 1 500 0,1* 0,0150 0,20* 0,0300
TOTALT 48 190 0,23* 1,1233 0,36* 1,7115
*Viktad avrinningskoefficient
Sida 13 av 27 I Bilaga 1 beskrivs den befintliga markanvändningen genom att redovisa de separata ytornas totala area, avrinningskoefficienter samt dess reducerade yta per delområde. Den yta inom område A1 som benämnts ”skogsmark annat system” (se Bilaga 1) är ytan i södra hörnet som baserat på befintliga markhöjder lutar söderut. Dagvatten från ytan belastar därmed inte dagvattensystemet som ansluter till fastigheten Furan 2. Därför räknas denna yta som noll vid beräkning av reducerad area och flöden. Vid föroreningsberäkningarna inkluderas dock ytan eftersom det är det totala bidraget till Moraån som räknas.
4.2 Planerad utformning
Detaljplanen syftar till att skapa byggrätter för marknära bostäder längs Rönnvägen. En uppdelning av markanvändningen enligt utkastet till planbeskrivningen illustreras i Figur 4.2. Notera att utbredningen av delområdena har modifierats en aning baserat på framtida föreslagen avledning av dagvattnet. För att skilja namnsättningen för befintliga delområden från planerade delområden har ett ”p” för planerad lagts till beteckningen.
Figur 4.2. Framtida markanvändning för planområdet
Ett bebyggelseförslag finns för område C1-p med blandad bebyggelse av parhus, radhus och flerbostadshus. För det övriga området finns inget framtaget förslag till bebyggelse men enligt utkastet till planbeskrivningen ska område A1-p och A2-p bebyggas med radhus eller mindre flerbostadshus och område B1-p och B2-p bebyggas med högre flerbostadshus. I denna utredning har markanvändningen flerfamiljshusområde valts för att beskriva framtida kvartersmark.
Sida 14 av 27 Tabell 4.2 redovisar area och reducerad area per delområde för framtida mark. I Bilaga 1 beskrivs den planerade markanvändningen i detalj genom att redovisa de separata ytornas totala area, avrinningskoefficienter samt dess reducerade yta.
Tabell 4.2. Areaberäkning för framtida markanvändning inom planområdet
Område Yta [m2]
Avrinnings- koefficient
Reducerad yta [ha]
Avrinnings- koefficient (skyfall)
Reducerad yta [ha]
A1-p 4 880 0,45* 0,2196 0,80* 0,3904
A2-p 6 220 0,40* 0,2474 0,61* 0,3789
B1-p 12 160 0,55* 0,6646 0,84* 1,0177
B2-p 3 925 0,57* 0,2241 0,87* 0,3411
C1-p 19 505 0,45* 0,8840 0,69* 1,3468
C2-p 1 500 0,1* 0,0150 0,20* 0,0300
TOTALT 48 190 0,47* 2,2520 0,73* 3,5049
*Viktad avrinningskoefficient
En jämförelse med befintlig situation i Tabell 4.1 visar att den reducerade arean ökar från ca 1,1 ha till ca 2,3 ha efter exploatering.
5 Flödesberäkningar och magasinsvolym
Flödesberäkningar har utförts enligt ekvationer i avsnitt 2.3.1 och magasinsvolym har beräknats enligt ekvationen i avsnitt 2.3.3. Resultaten från beräkningarna redovisas i följande avsnitt.
5.1 Flöden
5.1.1 Befintliga flöden
Dagvattenflödet har beräknats utan klimatfaktor för befintlig markanvändning och med avrinningskoefficienter och reducerade ytor enligt Tabell 1 i Bilaga 1. Resultaten för planområdet redovisas i Tabell 5.1.
Tabell 5.1. Beräknade dagvattenflöden för befintlig situation vid 5-, 10-, 20- och 100-årsregn. Uppskattad rinntid för respektive delområde är 10 min
Flöden [l/s]
5-årsregn 10-årsregn 20-årsregn 100-årsregn
A1 38 48 61 150
A2 33 42 52 118
B1 61 76 96 245
B2 28 35 44 107
C1 40 50 63 196
C2 2,7 3,4 4,3 15
TOTALT 202 254 320 832
Sida 15 av 27 5.1.2 Framtida flöden
Översiktliga flödesberäkningar för framtida planområde har beräknats med klimatfaktor 1,25. Avrinningskoefficienter och reducerade ytor enligt Tabell 2 i Bilaga 1. Resultaten för dagvattenflöden samt volym redovisas i Tabell 5.2.
Tabell 5.2. Beräknade dagvattenflöden samt volym för planerad situation vid 5-, 10-, 20-, och 100-årsregn med klimatfaktor 1,25. Uppskattad rinntid per delområde är 10 min
Dagvattenflöde [l/s] Volym [m3]
5- årsregn
10- årsregn
20- årsregn
100- årsregn
5- årsregn
10- årsregn
20- årsregn
100- årsregn
A1-p 50 62 79 238 30 37 47 143
A2-p 56 70 89 231 34 42 53 139
B1-p 150 189 238 621 90 113 143 373
B2-p 51 64 80 208 30 38 48 125
C1-p 200 251 316 822 120 151 190 493
C2-p 3,4 4,3 5,4 18 2,0 2,6 3,2 11
TOTALT 509 641 806 2 140 306 384 484 1 284
Vid en jämförelse mellan Tabell 5.1 och Tabell 5.2 kan det tydas att framtida dimensionerande 20-årsflöde med klimatfaktor är ungefär 3 gånger så stort som ett befintligt 10-årsflöde. Vid en jämförelse mellan dimensionerande flöde före och efter planerad bebyggelse konstateras att flödet efter exploatering ökar med ca 307 l/s för ett 5-årsregn, 387 l/s för ett 10-årsregn, 486 l/s för ett 20-årsregn och 1 308 l/s för ett 100-årsregn. Ökningen gäller om inga åtgärder för fördröjning implementeras.
5.2 Magasinsvolym
Kravet på fördröjning är att utflödet efter exploatering inte ska öka jämfört med idag.
Detta innebär att dagvatten ska fördröjas på området innan anslutning till kommunalt ledningsnät. I Tabell 5.3 visas beräkningar och resultat i form av den volym som erfordras för att uppnå fördröjningskravet.
Tabell 5.3. Beräknad erforderlig magasinsvolym per delområde för framtida planområde
Delområde
Befintligt utflöde*
[l/s]
Framtida reducerad area
[hared]
Specifik avtappning**
[l/s hared]
Genomsnittlig specifik avtappning***
[l/s hared]
Erforderlig magasinsvolym,
strypt utlopp [m3]
A1-p 48 0,2196 219 152 17
A2-p 42 0,2474 170 113 28
B1-p 76 0,6646 114 76 110
B2-p 35 0,2241 156 104 28
C1-p 50 0,8840 57 38 223
C2-p 3,4 0,0150 227 151 1
TOTALT 254 2,2520 114 76 407
*Motsvarar det maximala tillåtna utflödet ur föreslaget magasin.
**Beräknas genom (flödet före exploatering)/(reducerad area efter exploatering).
***Motsvarar den avtappning som magasinet dimensioneras efter, dvs. 2/3 av den specifika avtappningen.
Sida 16 av 27 Erforderlig magasinsvolym i tabellen är den volym som ska kunna fördröjas i magasinet så att ett framtida klimatkompenserat 20-årsregn fördröjs till ett befintligt 10-årsregn. Ett 20-årsregn är enligt Svenskt Vatten dimensionerande för nya dagvattensystem medan befintligt system kan antas vara dimensionerat för ett 10-årsregn. Om magasinet förses med strypt utlopp rekommenderas att det dimensioneras för det genomsnittliga utflödet eftersom det varierar med fyllningstiden (Svenskt Vatten P110). Det genomsnittliga utflödet kan då antas vara ca 2/3 av det maximala utflödet.
6 Föroreningsberäkningar
Översiktliga föroreningsberäkningar har utförts i databasen StormTac för föroreningsmängder och föroreningskoncentrationer inom planområdet, före och efter exploatering. Eftersom allt dagvatten leds till en och samma recipient har mängderna och koncentrationerna summerats för hela planområdet. Resultaten redovisas i Tabell 6.1 och Tabell 6.2 som planområdets totala föroreningsbidrag till recipienten. De markanvändningar som använts i beräkningarna återfinns i Tabell 1 och Tabell 2 i Bilaga 1.
Årsmedelnederbörden har satts till 636 mm.
Tabell 6.1. Föroreningsbelastning (kg/år) för hela planområdet före och efter exploatering. Mängder som överskrider de för befintlig situation är rödmarkerade. I kolumnen till höger visas hur mycket framtida mängder måste minska för att reduceras till befintliga mängder
Förorening Enhet Befintlig situation Planerad situation Reduceringsbehov
Fosfor (P) kg/år 1,1 3,6 69 %
Kväve (N) kg/år 15 36 58 %
Bly (Pb) kg/år 0,052 0,19 73 %
Koppar (Cu) kg/år 0,17 0,49 65 %
Zink (Zn) kg/år 0,34 1,4 76 %
Kadmium (Cd) kg/år 0,0028 0,0087 68 %
Krom (Cr) kg/år 0,05 0,17 71 %
Nickel (Ni) kg/år 0,048 0,14 66 %
Kvicksilver (Hg) kg/år 0,00035 0,00091 62 %
Suspenderad substans (SS) kg/år 390 1300 70 %
Oljeindex (Olja) kg/år 4,5 13 65 %
PAH16 kg/år 0,003 0,0085 65 %
Bens(a)pyren (BaP) kg/år 0,00011 0,00059 81 %
Sida 17 av 27 Tabell 6.2. Föroreningshalter (µg/l) för hela planområdet före och efter exploatering. Koncentrationer som överskrider de för befintlig situation är rödmarkerade. I kolumnen till höger visas hur mycket framtida halter måste minska för att reduceras till befintliga halter
Förorening Enhet Befintlig situation Planerad situation Reduceringsbehov
Fosfor (P) µg/l 72 170 58 %
Kväve (N) µg/l 1 000 1 700 41 %
Bly (Pb) µg/l 3,5 8,7 60 %
Koppar (Cu) µg/l 12 23 48 %
Zink (Zn) µg/l 23 62 63 %
Kadmium (Cd) µg/l 0,19 0,40 53 %
Krom (Cr) µg/l 3,4 7,9 57 %
Nickel (Ni) µg/l 3,3 6,7 51 %
Kvicksilver (Hg) µg/l 0,023 0,042 45 %
Suspenderad substans (SS) µg/l 26 000 60 000 57 %
Oljeindex (Olja) µg/l 310 600 48 %
PAH16 µg/l 0,20 0,39 49 %
Bens(a)pyren (BaP) µg/l 0,0075 0,027 72 %
Samtliga av de beräknade föroreningsmängderna och föroreningshalterna i dagvattnet kommer att öka efter exploatering, om inga åtgärder för rening implementeras. Enligt beräkningarna måste mängderna av fosfor och kväve, som i dagsläget medför att MKN inte kan följas, reduceras med 69 % respektive 58 % för att inte överstiga dagens belastning.
7 Dagvattenhantering
7.1 Allmänna rekommendationer
Dagvattenhanteringen ska följa de riktlinjer som beskrivs i avsnitt 2.2. Det innebär bland annat en strävan mot en hållbar dagvattenhantering och lokalt omhändertagande av dagvatten.
7.1.1 Miljöanpassade materialval
För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör material som inte innehåller miljöskadliga ämnen väljas. Kända material som avger föroreningar är exempelvis takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink.
Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. Planen bör därför inte föreskriva material som ger ifrån sig miljöskadliga ämnen, som exempelvis koppar- och zinktak.
Byggvaror bör klara egenskapskriterier som satts upp av branschorganisationer såsom BASTA eller Byggvarubedömningen. För att undvika onödigt tillskott av miljöfarliga ämnen är det viktigt att tidigt se över de materialval som ska användas för byggnation.
7.2 Dagvattenlösningar
De dagvattenåtgärder som föreslås inom planområdet i detta skede är växtbäddar och överdämningsytor/torra dammar. I följande avsnitt presenteras principen för dessa lösningar. En mer detaljerad beskrivning av föreslagen dagvattenhantering inom planområdet följer under rubrik 7.3.
Sida 18 av 27 7.2.1 Växtbädd
Växtbäddar används för att fördröja, infiltrera och rena dagvatten från omgivande hårdgjorda ytor. De byggs upp så att dagvatten kan magasineras under en kort tid i samband med kraftiga regn. Växterna i en växtbädd bör anpassas till områdets förutsättningar och vegetationen kan bestå av gräs, buskar, träd, örter etc. Med en välkomponerad växtmix erhålls en växtbädd som fyller en teknisk funktion samtidigt som den medför estetiska och miljömässiga mervärden. Ytterligare fördelar med växtbäddar är växternas förmåga att avdunsta vatten vilket bidrar till ett ännu effektivare omhändertagande av dagvattnet.
Eftersom de naturligt förekommande jordlagren har en begränsad infiltrationskapacitet ska en ledning kopplas från växtbädden till befintligt dagvattensystem. Ledningen bör ha en liten dimension för att fördröja dagvattnet men den ska säkerställa att vattnet kan dräneras inom 48 timmar. Det bör även installeras en bräddledning eller brunn för att undvika översvämningar vid kraftigare regn.
Figur 7.1 visar en principskiss över en växtbädd och Figur 7.2 visar exempel på upphöjda växtbäddar. Filtermaterialet bör vara minst 0,5 m djupt för att en god reningseffekt ska kunna uppnås.
Figur 7.1. Principskiss på växtbädd (Stockholm Vatten och Avfall, 2019)
Figur 7.2. Exempel på upphöjd växtbädd som tar emot dagvatten från tak via stuprör (Vinnova, 2014)
Sida 19 av 27 Vid anläggning av växtbäddar i gata är det viktigt att de utformas så att vatten kan ledas in i växtbädden via exempelvis en nedsänkt kantsten eller speciella brunnar.
Figur 7.3. Öppning i kantsten, inlopp till växtbädd (Waterbydesign, 2014) 7.2.2 Överdämningsytor/torra dammar
Överdämningsytor är nedsänkta gröna ytor som fördröjer och, till viss del, renar dagvatten vid höga flöden. En vattenspegel bildas tillfälligt vid skyfall och när regnet avtar försvinner vattnet antingen genom markinfiltration eller genom att det leds bort via ett strypt utlopp eller dike. Reningsförmågan ökar om vattnet kan infiltrera genom marken. En fördel är om vattnet kan spridas ut över hela ytan eftersom det sänker flödeshastigheten och gynnar sedimentation.
Figur 7.4 visar en principskiss för en överdämningsyta. Överdämningsytor kan komplettera andra dagvattenlösningar om det saknas kapacitet att hantera större flöden.
Figur 7.4. Principskiss för överdämningsyta. Om marken har god infiltrationsförmåga behövs inget utlopp (Stockholm Vatten och Avfall, utan årtal)
7.3 Föreslagen dagvattenhantering
Dagvattnet från planområdet, både allmän platsmark och kvartersmark, föreslås i denna utredning fördröjas och renas i växtbäddar i första hand. Detta eftersom de har en hög reningsförmåga relativt övriga åtgärder och de kan göras platseffektiva eftersom en volym tillåts fördröjas i den ytliga zonen ovanför växtjorden. Vid dimensionering av anläggningarna har erforderlig volym som behövs för att fördröja ett klimatkompenserat 20-årsregn till ett befintligt 10-årsregn jämförts med den volym som behövs för att rena dagvattnet så att föroreningsmängderna och föroreningshalterna reduceras till befintliga mängder och halter i dagvattnet.
Sida 20 av 27 Figur 7.5 visar en översiktlig bild av föreslagen dagvattenhantering inom planområdet. I Bilaga 2 visas en mer detaljerad dagvattenplan. Notera att de ytor som redovisas för växtbäddar enbart ska ses som en indikation på hur stor yta respektive växtbädd tar upp i utförda StormTac-beräkningnar. I ett senare utredningsskede och i detaljprojekteringsskedet bör dimensioneringen och föroreningsberäkningarna revideras efter en mer detaljerad situationsplan och höjdsättning av området. Då kan även växtbäddarnas läge bestämmas i samråd med landskapsarkitekter och övriga relevanta teknikområden.
Figur 7.5. Föreslagen dagvattenhantering 7.3.1 Delområde A1-p
Dagvattnet inom område A1-p föreslås avledas ytligt till växtbäddar inom kvartersmarken.
Takdagvatten kan avledas till upphöjda växtbäddar och dagvatten från mark till nedsänkta. För att utflödet inte ska öka jämfört med befintligt område A1 erfordras en fördröjningsvolym om 17 m3. För att uppnå önskad rening av dagvattnet föreslås dock att växtbädden utformas så att 55 m3 kan fördröjas. Anledningen till att erforderlig fördröjningsvolym ökar så pass mycket när reningen blir dimensionerande är för att området är bebyggt idag, vilket gör att det redan är ett relativt högt flöde från A1. Den fördröjningsvolym som behövs för att fördröja ett framtida klimatkompenserat 20-årsflöde till ett befintligt 10-årsflöde blir därför inte så stor.
Storleken på växtbädden som visas i Figur 7.5 motsvarar 6 % av reducerad area. Beroende på djup till berg kan växtbädden göras grundare för att undvika djupa bergschakt.
Växtbädden behöver då uppta en större yta för att kunna fördröja samma volym.
7.3.2 Delområde A2-p
Inom område A2-p finns både kvartersmark och allmän platsmark. En volym på 28 m3 erfordras för att flödet inte ska öka efter exploatering jämfört med från område A2. För att uppnå önskad reningseffekt föreslås dock att 62 m3 fördröjs, 26 m3 på kvartersmark
Sida 21 av 27 och 36 m3 på allmän platsmark. Storleken på växtbäddarna motsvarar 6 % av reducerad area.
Beroende på vad ytan avsatt som parkyta kommer att användas till föreslås i detta skede att vägen lutar mot parken för att avledas mot växtbädden, exempelvis via ränna eller dike. Ytan har enligt SGU hög genomsläpplighet så perkolation till marken kan vara möjlig.
7.3.3 Delområde B1-p
Inom område B1-p erfordras en fördröjningsvolym på 110 m3 för att fördröja ett framtida klimatkompenserat 20-årsflöde till ett befintligt 10-årsregn från område B1. Med hänsyn till rening och MKN för Moraån föreslås en volym om 133 m3 fördröjas i växtbäddar.
Vägdagvattnet kan fördröjas i växtbäddar med en tillgänglig vattenvolym om 48 m3 som, om utrymme finns i plan, kan anläggas längsmed Vretvägen och Rönnvägen. På kvartersmark kan växtbäddar med en fördröjningsvolym om 52 m3 placeras inom kvarteret. Den yta som växtbäddarna upptar motsvarar 6,5 % av reducerad area.
Inom området finns en befintlig trumma vars kapacitet bör ses över för att säkerställa att dagvatten inte bräddar österut till område B2-p, som det gör idag. Detta eftersom området ska bebyggas.
7.3.4 Delområde B2-p
Inom område B2-p planeras flerfamiljshusområde och gata. Erforderlig volym för att fördröja flödet till befintligt flöde från område B2 uppskattas till 29 m3. Den volym som föreslås i syfte att rena dagvattnet är dock 34 m3, varav 18 m3 i växtbäddar på kvartersmark och 16 m3 i växtbäddar på gatan. Överskottsvatten bräddar till sumpskogen, varifrån det fortsätter i dike till Moraån. Storleken på växtbäddarna har dimensionerats till 6,5 % av reducerad area.
Inom detta område bör växtbäddarna utformas grunda eftersom att grundvattenytan är hög. Möjligtvis bör bäddarna utformas täta om det finns risk att grundvatten tränger in i växtbädden. Önskat avstånd mellan växtbädd och grundvattenyta är 1 m. Där det är möjligt kan takdagvatten ledas till upphöjda växtbäddar intill fasad för att kunna ha ett större djup på växtbäddarna.
7.3.5 Delområde C1-p
Inom delområde C1-p föreslås dagvatten tas omhand i växtbäddar från del av Vretvägen, parkmark och kvartersmark. 223 m3 beräknas behöva fördröjas för att reducera framtida klimatkompenserat 20-årsflöde till ett befintligt 10-årsflöde. För att rena dagvattnet så att koncentration och belastning av föroreningarna i dagvattnet inte ökar efter exploatering föreslås dock att 210 m3 från kvartersmark och gata renas i växtbäddar. Den yta som växtbäddarna upptar i Figur 7.5 motsvarar 10 % av reducerad area.
Det renade dagvattnet samt bräddat dagvatten föreslås ledas till lågpunkten vid torvmarken. Denna yta föreslås utformas till en överdämningsyta, som kommer kunna rena dagvattnet i ett andra steg samt fördröja resterande 13 m3.
Beroende på var inom område C1-p växtbäddarna placeras kan de behöva utformas grunda eftersom att grundvattenytan är hög. Möjligtvis bör bäddarna utformas täta om det finns risk att grundvatten tränger in i växtbädden. Önskat avstånd mellan växtbädd och grundvattenyta är 1 m. För reningseffektens skull är det viktigt att filtermaterialet i
Sida 22 av 27 växtbädden har ett tillräckligt djup, därför är det fördelaktigt att anlägga upphöjda växtbäddar för hantering av takdagvatten.
7.3.6 Delområde C2-p
Delområde C2-p planeras bli en park. Erforderlig volym för att fördröja framtida flöde till befintligt flöde är 1 m3. 2m3 föreslås dock renas i en växtbädd för att uppnå en högre reningseffekt. Storleken på växtbädden motsvarar 6 % av reducerad area. Bräddat dagvatten föreslås ledas mot överdämningsytan inom område C1-p.
7.3.7 Ansvarsområden
Inom planområdet föreslås dagvattenlösningar på kvartersmark och på allmän mark. De lösningar som föreslås på kvartersmark bör vara fastighetsägarens ansvar. Likaså bör lösningar på allmän platsmark vara kommunalt ansvar.
7.4 Föroreningsberäkningar efter rening
De dagvattenlösningar som rekommenderas i avsnitt 7.3 används i detta kapitel för översiktliga beräkningar av planområdets slutgiltiga föroreningsbidrag till recipienten Moraån. Tabell 7.1 och Tabell 7.2 redovisar de totala föroreningsmängderna respektive föroreningskoncentrationerna efter föreslagna åtgärder för dagvattenhanteringen inom planområdet. Beräkningarna har utförts i StormTac. I tabellerna redovisas även den procentuella reduktionen av föroreningar efter att dagvattnet passerat reningsanläggningarna, vid jämförelse med befintlig situation.
Tabell 7.1. Föroreningsmängder (kg/år) före exploatering och efter exploatering med föreslagna dagvattenlösningar. Mängder som överskrider de för befintlig situation är rödmarkerade
Förorening Enhet Befintlig situation
Efter föreslagen
dagvattenhantering Reduktion (%)*
Fosfor (P) kg/år 1,1 0,98 11 %
Kväve (N) kg/år 15 15 0 %
Bly (Pb) kg/år 0,052 0,029 44 %
Koppar (Cu) kg/år 0,17 0,1 41 %
Zink (Zn) kg/år 0,34 0,19 44 %
Kadmium (Cd) kg/år 0,0028 0,0014 50 %
Krom (Cr) kg/år 0,05 0,061 -22 %
Nickel (Ni) kg/år 0,048 0,028 42 %
Kvicksilver (Hg) kg/år 0,00035 0,00035 0 %
Suspenderad substans (SS) kg/år 390 213 45 %
Oljeindex (Olja) kg/år 4,5 2,6 42 %
PAH16 kg/år 0,003 0,00084 72 %
Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,00011 0,00006 45 %
*Reduktion från befintlig situation till ny situation med föreslagen dagvattenhantering
