Skogar med höga naturvärden ovan och i nära anslutning till fjällnära gränsen Statistik och sammanställning

(1)

NAT URV ÅR DSV ERK ET

fjällnära gränsen – Statistik och sammanställning

Författare:

Stefan Henriksson, Birgitta Olsson

Analyser

Caisa Adolfsson, Metria AB

(2)

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se

(3)

Förord

Naturskogarna i anslutning till den svenska fjällområdet är ett av de få intakta skogslandskap som fortfarande finns kvar i Europa. Det har dock saknats samlad kunskap om naturvärden och deras förekomst i detta landskap.

Behovet av kunskap har blivit påtagligt under senare tid, bland annat är frågan aktuell genom Skogsutredningens uppdrag att finna balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog.

För att skapa ett bättre kunskapsunderlag om förekomst av skogar med höga naturvärden ovan och i nära anslutning till fjällnära gränsen initierade

Naturvårdsverket en övergripande inventering sommaren 2020. Inventeringen genomfördes av länsstyrelserna i berörda län

Denna rapport är en kunskapssammanställning med samlad

statistik över skogar med höga naturvärden ovan och i nära anslutning till fjällnära gränsen. Rapporten är baserad på inventeringar gjorda under 2020 kompletterad med redan befintlig kunskap. Underlag till sammanställningen har tagits fram av länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens

län. Statistiken är framtagen av Metria AB. 

Stockholm 6 november 2020 Maano Aunapuu

Enhetschef Områdesskyddsenheten

(4)

Innehåll

FÖRORD 3

SAMMANFATTNING 5

1 UNDERLAG OCH GENERELLA ANTAGANDEN 6

1.1 Geografiska data 6

1.2 Generella antaganden 7

1.2.1 Geografiskt område 7

1.2.2 Inventerade områden 8

1.2.3 Formellt skydd 8

1.2.4 Avgränsning av produktiv och improduktiv skogsmark 8

1.2.5 Frivilliga avsättningar 10

1.2.6 Ekonomisk värdering av inventerade områden 10

2 INVENTERADE OMRÅDEN 11

2.1 Metod för inventering 11

2.2 Översikt över inventerade områden 13

2.3 Inventerade landskapsområden 17

3 GENOMFÖRDA ANALYSER 18

3.1 Generellt om analyserna 18

3.2 Areal skogsmark 18

3.3 Storleksanalys för skyddade områden och inventerade områden 21

3.4 Kommun och markägarkategori 22

3.5 Marknadsområde och markägarkategori 23

3.6 Frivilliga avsättningar per markägare och marknadsområden 28

4 KOSTNADSUPPSKATTNING 30

BILAGOR 31

(5)

Sammanfattning

Denna rapport är en sammanfattning av kunskapsläget kring biologiskt värdefulla skogar i och i nära anslutning till det fjällnära området. Kunskapsläget har kraftigt förbättrats under 2020 genom att länsstyrelserna genomförde en stor inventering under fältsäsongen 2020. Inventeringen under 2020 genomfördes med

länsstyrelsernas ordinarie metodik och utgår ifrån att identifiera skogliga värdekärnor.

Sammanlagt finns det 820 000 ha skog, varav 525 000 ha produktiv skog, med höga naturvärden. Av denna areal utgörs ca 95% av skoglig värdekärna. Störst areal skog med höga naturvärden har identifierats i Jämtlands län som har lägst andel skydd för fjällnära skog.

Dessa skogar utgör tillsammans med befintligt skyddade skogar ett i princip sammanhängande område från Sälenfjällen i söder upp till gränsen mot Finland i norr. Tillsammans med ett antal större friliggande områden i direkt anslutning till detta stora sammanhängande område utgör detta ett område med mycket hög ekosystemmångfald och med mycket hög ekologisk funktionalitet. Dessa biologiskt värdefulla skogar är unika i ett europeiskt perspektiv och det är av internationellt intresse att dessa skogar kan bevaras.

Det finns idag en god ekologisk funktionalitet i området, något man kan se i storleksanalysen av inventerade områden plus befintligt skydd. Man kan dock se en tydlig gradient avseende fragmenteringen av de fjällnära skogarna och deras förlängning österut i landskapet. Fragmenteringen av dessa skogar är fortfarande pågående och kan, om den får fortsätta, påtagligt påverka områdets långsiktiga möjligheter att behålla den höga ekologiska funktionaliteten.

Ett stort antal ytterligare analyser av materialet har gjorts och bland annat följande har analyserats.

• Nuläget av areal skog och formellt skydd uppdelat kommunvis

• Antal berörda fastigheter

• En fördelning av arealer på olika markägare och markägarkategorier

• En redovisning av hur stora arealer frivilliga avsättningar som är kända i de inventerade områdena.

• En bedömning av marknadsvärdet för de inventerade skogarna.

(6)

1 Underlag och generella antaganden

1.1 Geografiska data

De analyser och sammanställningar som redovisas i denna rapport baseras på följande geografiska data.

Områden som ingår i ”formellt skyddade områden”:

a) Formellt skyddade områden enligt 7 kap Miljöbalken (nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, skogliga biotopskydd status gällande och beslutat), från VIC Natur, 2020-10-01.

b) Skogliga biotopskyddsområden (beslutsdatum t.o.m. 2019-12-31, lagakraftvunnet datum fr.o.m. 2020-01-01 samt områden som saknar lagakraftvunnet datum) från Skogsstyrelsen 2020-02-11

c) Naturvårdsavtal, tecknade av Naturvårdsverket, från VIC Natur, 2020-10-01.

d) Naturvårdsavtal, tecknade av Skogsstyrelsen, från Skogsstyrelsen, 2020-10-01.

e) Yttergränser för Sveaskogs ekoparker från Sveaskog 2020-10-06 f) Polygoner för områden som omfattas av de särskilda vitryggsavtal som

tidigare benämnts Bergviks vitryggsavtal, från Skogsstyrelsen 2020-02-03 g) Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar, SNUS ägda av

Fortifikationsverket, uttag från VIC-Natur 21 december 2018

h) Områden på Fastighetsverkets mark efter samråd 1 april 2010, uttag från VIC Natur.

i) Markersättningar: NV-fastigheter med statusen ”Ägd”, intrång och bidrag med status ”Beslut underskrivet”, uttag från VIC Natur 2020-10-01 j) Områden som saknar föreskrifter mot skogsbruk, uttag från

VIC Natur 2020-10-01. Finns endast för de områden där det finns reservatsbeslut.

Inventerade områden:

k) Inventerade områden med höga naturvärden ovan och i nära anslutning till fjällnära gränsen, Norrbottens län, leverans från länsstyrelsen Norrbottens län 2020-10-16

l) Inventerade områden med höga naturvärden ovan och i nära anslutning till fjällnära gränsen, Västerbottens län, leverans från länsstyrelsen

Västerbottens län 2020-10-16

m) Inventerade områden med höga naturvärden ovan och i nära anslutning till fjällnära gränsen, Jämtlands län, leverans från länsstyrelsen Jämtlands län 2020-10-16

n) Inventerade områden med höga naturvärden ovan och i nära anslutning till fjällnära gränsen, Dalarnas län, leverans från länsstyrelsen Dalarnas län 2020-10-16

(7)

Övriga geografiska data

o) Frivilliga avsättningar för Holmen, SCA, Svenska Fastighetsverket, Sveaskog och Svenska kyrkan, från Skogsstyrelsen 2020-04-16.

p) Frivilliga avsättningar för det som tidigare var Bergvik Skog, underlag från 2019-04-24. Detta underlag har använts för att uppskatta frivilliga

avsättningar på de marker som idag ägs av StoraEnso AB och Billerud- Korsnäs AB.

q) Marknadsområden, från Svefa 2020-10-14.

r) Fjällnära gräns, från Skogsdataportalen, 2020-02-05.

s) Markägarkartan från Naturvårdsverket, bearbetning av Lantmäteriets fastighetskarta och fastighetsregistret för att ta fram önskade

markägarkategorier, aktualitet 2020-01-10.

t) Län och kommuner från Statistiska Centralbyrån, aktualitet 2020 u) Nationella Marktäckedata produktivitetsskikt från Naturvårdsverket,

version 2020-07-08.

v) Riksintresse Rennäringen från Länsstyrelsens Geodatakatalog 2020-01-08 w) Riksintresse Rennäringen - Kärnområde från Länsstyrelsens

Geodatakatalog 2020-01-08

x) Samebyar och åretruntmarker ur Samebyarnas betesområden från Länsstyrelsens Geodatakatalog 2020-10-08

y) Ytskikt med fastigheter, från Lantmäteriets GSD-Fastighetskartan vektor (ej fastigheter med detaljtyp SAMFO eller FASTO) 2020-03-09

z) Volymdata från skogliga grunddata version 1.2, från Skogsstyrelsen 2020-10-02

å) Volymdata i fjällen från skogliga grunddata version 1.1, från Skogsstyrelsen 2020-10-07

1.2 Generella antaganden

Följande generella antaganden har gjorts och gäller för samtliga beskrivningar i denna rapport.

1.2.1 Geografiskt område

Det geografiska område som har använts i analysen är skogsmark ovan den fjällnära gränsen samt de områden som vid inventering bedömts ha höga

naturvärden och ligger i anslutning till fjällnära gränsen, se översikter i Figur 2 - Figur 5.

Vissa beräkningar har gjorts för 17 kommuner i nordvästra Sverige, se Figur 6. För uppskattning av kostnader har en indelning gjorts i 12 marknadsområden (MO), se Figur 1.

(8)

1.2.2 Inventerade områden

Det som i rapporten benämns ”inventerade områden” är de områden som länsstyrelsen, vid inventering, har bedömt innehålla höga naturvärden. Dessa områden är belägna fjällnära eller i direkt anslutning till fjällnära områden. Se ytterligare beskrivning i avsnitt 2 och översikter i Figur 2 - Figur 5 samt bilaga 1 och bilaga 2.

1.2.3 Formellt skydd

I det som i denna rapport benämns formellt skydd ingår:

• Nationalpark

• Naturreservat med föreskrifter som förbjuder skogsbruk

• Naturvårdsområden med föreskrifter som förbjuder skogsbruk

• Skogliga biotopskydd

• Naturvårdsavtal, tecknade av Naturvårdsverket eller Skogsstyrelsen.

• Sveaskogs ekoparker

• Skyddsvärda statliga skogar ägda av Fortifikationsverket

• Skyddsvärda statliga skogar på Fastighetsverkets mark För aktualitet se referens 1.1.a)- 1.1.i)

Observera att andra redovisningar från Statistiska Centralbyrån och

Naturvårdsverket, t ex i de statistiska meddelandena SM Skyddad natur¹ och SM Formellt skydd, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och produktiv skogsmark² så inkluderas även Natura 2000 områden i benämningen formellt skydd samt enbart de delar av Sveaskogs ekoparker som är avsatta för naturvård.

Stora delar av Natura 2000 områden överlappar det som ingår i formellt skydd, men de delar av Natura 2000 områden som inte överlappar med det formella skyddet enligt punkterna ovan ingår alltså inte som formellt skyddade i denna sammanställning.

1.2.4 Avgränsning av produktiv och improduktiv skogsmark För att göra geografiska analyser och beräkningar av produktiv och improduktiv skogsmark har nationella marktäckedata (NMD)³ använts. Skogsmark i NMD är karterad för att motsvara skog högre än 5 meter med en krontäckning >10 %. Den produktiva skogsmarken ska motsvara områden där tillväxten är mer än 1 m³/år sett över 100 års växttid. Detta är samma definitioner som används vid

riksskogstaxeringen (RT) men beroende på olika karteringsmetoder så finns det

1 Statistiska centralbyrån: Sveriges officiella statistiska meddelanden. Skyddad natur 2019-12-31. MI 41 SM 2001.

2 Statistiska centralbyrån: Sveriges officiella statistiska meddelanden. Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark 2019. MI 41 SM 2002.

3 Naturvårdsverket, 2020: Nationella marktäckedata 2018 tilläggsskikt produktivitet. Produktbeskrivning.

Utgåva 1.2 2020-09-29

(9)

skillnader i den totala arealen skogsmark mellan NMD och uppgifter från RT.

Skillnaderna beskrivs i texten nedan och i Tabell 1 som är ett utdrag ur den

utvärdering som har gjorts för arealer nedanför den fjällnära gränsen⁴. Motsvarande skillnad kan finnas även för skogsmark ovanför den fjällnära gränsen, men det finns inte underlag att göra en sådan utvärdering i dagsläget.

Utdrag ur noggrannhetsutvärdering:

Landets totala skogsmarksareal nedanför Skogsstyrelsens gräns för fjällnära skog enligt NMD är 3,9 procent lägre än enligt RT. Störst är skillnaden i Norra

Norrland där NMDs skogsmarksareal är 9,5 procent lägre än den enligt RT. För övriga landsdelar är skillnaden mellan NMD och RT 2,5 procent eller lägre.

Trenden är densamma för produktiv skogsmark där skillnaden är mindre än 2 procent för alla landsdelar utom Norra Norrland där arealen är 7,6 procent lägre än motsvarande areal enligt RT. Vad som orsakat skillnaderna i Norra Norrland är svårt att svara på. Till viss del kan de förklaras av att glesa lågproduktiva skogar och äldre hyggen inte klassas som skog i NMD. Vad som orsakat de relativt stora skillnaderna i Norra Norrland behöver analyseras mer ingående så att en bättre överenstämmelse med RT kan erhålls i framtiden.

Tabell 1. Arealen produktiv skogsmark och skogsmark enligt NMD och RT, från rapporten

”Regionala jämförelser mellan Nationella Marktäckedata och fältdata från Riksskogstaxeringen och NILS”.

Region NMD-klass NMD-kod NMD

Areal 1000 ha

RT Areal 1000 ha

Skillnad Areal 1000 ha

Skillnad Areal % Götaland Produktiv

skogsmark 1 5 126 5 077 49 1,0%

Götaland Skogsmark 1, 2 5 462 5 453 9 0,2%

Svealand* Produktiv

skogsmark 1 5 312 5 349 -38 -0,7%

Svealand* Skogsmark 1, 2 5 762 5 887 -126 -2,1%

Södra Norrland*

Produktiv

skogsmark 1 5 514 5 620 -105 -1.9%

Södra Norrland*

Skogsmark 1, 2 6 086 6 241 -155 -2.5%

Norra Norrland*

Produktiv

skogsmark 1 5 883 6 368 -485 -7.6%

Norra Norrland*

Skogsmark 1, 2 6 818 7 533 -715 -9.5%

Hela landet* Produktiv

skogsmark 1 21 835 22 413 -578 -2.6%

Hela landet* Skogsmark 1, 2 24 129 25 114 -986 -3.9%

*) Nedan Skogsstyrelsens gräns för fjällnära skog

4 Nilsson, Mats, Ahlkrona Eva, Jönsson Camilla Allard Anna: Regionala jämförelser mellan Nationella Marktäckedata och fältdata från Riksskogstaxeringen och NILS. Publicerad september 2020, http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Kartor/Nationella-Marktackedata-NMD/Ladda-ned /

(10)

1.2.5 Frivilliga avsättningar

Underlag med geografiska avgränsningar för frivilliga avsättningar finns endast tillgängligt för de större skogsbolagen, Svenska kyrkan och Statens Fastighetsverk.

Under 2019 så övergick stora arealer skogsmark från Bergvik skog till StoraEnso och Billerud-Korsnäs AB. För uppskattning av de frivilliga avsättningarna så har antagandet gjorts att de frivilliga avsättningar som Bergvik skog hade fortfarande är frivilliga avsättningar hos de nya ägarna.

1.2.6 Ekonomisk värdering av inventerade områden

För de inventerade områdena har arealen skogsmark och det totala virkesförrådet (m³sk) beräknats utifrån NMD⁵ och skogliga grunddata⁶⁷. Det geografiska området har delats in i 12 marknadsområden, se avsnitt 3.5 och bilaga 4. Baserat på

ortsprismetod och marknadskunskap har nyckeltal för dessa 12 marknadsområden uppskattats, se Tabell 2 och Figur 1. Kostnadsuppskattningen har gjorts för arealen skogsmark, men för en eventuell ersättning vid områdesskydd behöver det även tas hänsyn till andra ingående marker och form av ersättning. Uppskattningen av nyckeltal är gjort generellt för stora områden och är avsedd att användas på

övergripande nivå för att ge en totalt bild över hela studieområdet, möjligen i andra hand för de marknadsområden som beskrivs. Det går inte att använda angivna nyckeltal för att skatta värdet för mindre arealer inom ett marknadsområde.

Tabell 2. Avrundande nyckeltal i kr/ha för skogsmark per marknadsområde.

Marknads- område

Nyckeltal kr/ha, skogsmark

Nyckeltal kr/ha, all mark

1 41 000 30 000

2 28 000 15 000

3 37 000 26 000

4 34 000 17 000

5 29 000 18 000

6 22 000 12 000

7 24 000 17 000

8 17 000 8 000

9 19 000 12 000

10 15 000 7 000

11 14 000 8 000

12 9 000 3 000

Figur 1. Indelning i marknads- områden.

5 Naturvårdsverket, 2020: Nationella marktäckedata 2018 tilläggsskikt produktivitet. Produktbeskrivning.

Utgåva 1.2 2020-09-29

6 Volymdata från skogliga grunddata version 1.2, från Skogsstyrelsen 2020-10-02.

7 Volymdata i fjällen från skogliga grunddata version 1.1, från Skogsstyrelsen 2020-10-07

(11)

2 Inventerade områden

2.1 Metod för inventering

Huvudsyftet med inventeringen har varit att ta fram ett så heltäckande kunskapsunderlag som möjligt för avgränsning av större sammanhängande

fjällnära skogar med höga naturvärden. För att uppnå bevarandet av stora, mer eller mindre, intakta områden är det centralt att bevara helheten och skogarnas

långsiktiga funktionalitet. Vid avgränsning av områden har därför möjligheten till att långsiktigt bevara områdets naturvärden varit styrande och stora

sammanhängande områden hållits ihop och inte delats upp - om det varit praktiskt möjligt. Inventeringen har i övrigt skett på samma sätt och med samma metodik som länsstyrelsen normalt tillämpar vid inventering av värdefulla skogar, med nedanstående förtydliganden.

Avgränsning

I första hand har större områden prioriterats för inventering. Någon minsta storlek på de skyddsvärda områden som skulle inventeras avgränsades inte skarpt. Skogen och det sammantaget skyddsvärda området har bedömts som en helhet, i

förekommande fall tillsammans med redan skyddade skogar och andra naturtyper, myr, fjäll, fjällbjörkskog osv, som ligger i anslutning till de skyddsvärda skogarna.

Det är områdets sammanvägda värden, betydelse för konnektivitet och ekologiska funktionalitet som varit avgörande för hur en avgränsning gjorts.

En utgångspunkt var att alla områden större än 200 ha skulle inventeras och avgränsas. För områden i anslutning till t.ex. formellt skyddade områden är

utgångspunkten att områden som tillsammans med det befintligt skyddade området har inventerats och avgränsats om de är sammanlagt minst 200 ha. Mindre

områden har därutöver tagits med om det är uppenbart att de har betydelse för skoglig konnektivitet och ekologisk funktionalitet. Områden sammanlagt mindre än 50 ha har inte prioriterats.

Större områden har prioriterats före mindre vid genomförande av inventeringen.

Geografiskt område

Inventeringen har genomförts inom och i anslutning till det fjällnära området.

Alltså har de skogar som ligger i det fjällnära områden inventerats, men då den fjällnära gränsen inte utgör någon biologisk gräns har även skogar i direkt anslutning till det fjällnära området tagits med. Detta innebär att skyddsvärda skogar inom det fjällnära området där den värdefulla skogen fortsätter utanför det fjällnära området har inkluderats i sin helhet och även att områden som inte ligger inom fjällnära gränsen men som är av samma karaktär och har betydelse för långsiktig skoglig konnektivitet och ekologisk funktionalitet har inkluderats. Detta innebär att även ett antal enklaver av skog med karaktären av fjällnära skog har inventerats och avgränsats.

(12)

Andra naturtyper

Stora obrutna landskap i det fjällnära området innehåller ofta andra naturtyper såsom fjällbjörkskog, myrar, lågfjäll osv. När det gäller avgränsning av områden i relation till andra skogstyper har utgångspunkten varit bevarande av områdets helhet. Detta innebär att andra naturtyper än skog har inkluderats då dessa ligger i anslutning till eller som en del av ett större sammanhängande område med höga naturvärden. Samtidigt har stora fjällområden inte inkluderats i de delar som inte innehåller skog.

Skogliga värdekärnor är utgångspunkten

Urvalet av områden har baserat sig på en eller flera skogsbiologiska värdekärnor och metodiken för avgränsning och beskrivning har baserat sig på

Naturvårdsverkets vägledning för detta⁸. I urvalet av områden har dess värde på beståndsnivå varit en utgångspunkt, men även dess betydelse för långsiktigt bevarande av naturvärden har beaktats. Utgångspunkten är att varje område ska utgöras av minst 70 % skoglig värdekärna.

Stora men av skogsbruk delvis fragmenterade skogar förekommer i regionen.

Dessa har inkluderats när länsstyrelsen bedömt att de har betydelse för långsiktigt bevarande av biologisk mångfald på ekosystemnivå. Avgränsningen har då gjorts så att andelen värdekärna hållits så hög som möjligt, alltså har delområden utan naturvärden exkluderats när det varit möjligt, men om det krävts för att långsiktigt bevara områdets värden kan upp till 30 % av området bestå av annat än värdekärna, dvs utvecklingsmark, skyddszon eller arronderingsmark.

Eftersom syftet med inventeringen varit att avgränsa de stora skogsområden med höga bevarandevärden som finns kvar i området och detta innebär inventering av mycket stora arealer på kort tid har inte länsstyrelsen prioriterat dokumentation av signalarter eller rödlistade arter i skogar med uppenbart höga naturvärden. Har en skog (eller ett delområde) uppenbart höga naturvärden har det bedömts räcka med att konstatera att skogen har höga naturvärden.

Detta är ett kunskapsunderlag som inte är avsett att i sig utgöra en grund för områdesskydd. Områden som gränsar till varandra har i normalfallet slagits ihop till ett område. Områden som är formellt skyddade som naturreservat, nationalpark, biotopskydd eller naturvårdsavtal ingår inte i redovisningen. Även Sveaskogs ekoparker har i sin helhet uteslutits trots att de innehåller stora arealer skyddsvärd skog. Områden som ägs av Naturvårdsverket eller där intrångsersättning betalats ut ingår inte heller redovisningen. Natura 2000-områden utan formellt skydd är dock inkluderade i redovisningen då dessa inte är formellt skyddade och markägarna inte fått ersättning. I vissa fall har ingående hyggen och ungskogar tagits bort från

8 Planering av naturreservat − vägledning för beskrivning, indelning och avgränsning. RAPPORT 5788 • September 2008

(13)

områdena, i andra fall har de inkluderats, det beror huvudsakligen på hur dessa ligger geografiskt.

2.2 Översikt över inventerade områden

I Figur 2 till Figur 5 finns översikter över de inventerade områdena länsvis och arealer i respektive län framgår av Tabell 3. Översikten visar även befintliga nationalparker, naturreservat och den fjällnära gränsen.

Figur 2. Översikt inventerade områden i Dalarnas län

(14)

Figur 3. Översikt över inventerade områden i Jämtlands län

(15)

Figur 4. Översikt inventerade områden i Västerbottens län

Figur 5. Översikt över inventerade områden i Norrbottens län

(16)

De inventerade skyddsvärda naturskogsområdena kan i princip delas upp i följande typer av områden:

1) Områden som är en del av de sammanhängande fjällnaturskogarna genom att de oftast gränsar till ett befintligt formellt skyddat eller frivilligt avsatt område och kan ha sin utbredning såväl ovan som nedan den formella fjällnära gränsen. Dessa områden utgör en del av det funktionella skogliga ekosystemet med hög ekosystemmångfald och har normalt sett en areal på flera tiotusentals eller hundratusentals hektar.

2) Större, flera tusen hektar stora, fjällnära skogar, antingen inom de fjällnära enklaverna, exempelvis Jertta i Norrbottens län och Linsellvålarna i Jämtlands län, eller som friliggande lågfjällsområden som inte formellt ligger ovan fjällnära gränsen, exempelvis Gaskeluoktliden i Västerbottens län. Dessa skogar utgör tillsammans med kategori 1 ryggraden i det funktionella skogsekosystemet med hög ekosystemmångfald i nordvästra Sverige.

3) Övriga områden med skog av fjällnära karaktär i nära anslutning till områden i kategori 1 eller 2. Dessa bedöms ha hög ekologisk funktionalitet på grund av sina höga naturvärden på beståndsnivå, sin storlek och sin närhet till de större sammanhängande fjällnaturskogarna. I många fall bidrar de även med viktig konnektivitet i öst-västlig riktning.

Sammantaget finns en god konnektivitet och ekologisk funktionalitet i skogarna i området. Man kan dock se en tydlig gradient avseende fragmenteringen av de fjällnära skogarna och deras förlängning österut i landskapet. Fragmenteringen av dessa skogar är fortfarande pågående och kan, om den får fortsätta, påtagligt påverka områdets långsiktiga möjligheter att behålla den höga ekologiska funktionaliteten.

Områdena som har inventerats och redovisats har en genomsnittlig

värdekärneandel på 95%. Detta är en mycket hög andel värdekärna och man kan se att områdena är avgränsade med ambitionen att inkludera så liten areal som möjligt som inte har höga naturvärden. Detta innebär att många områden har en gräns som är flikig och att vissa områden har ”hål” med skogar som är påverkade av modernt skogsbruk och därmed i viss grad påverkade är av fragmentering.

(17)

Tabell 3. Areal i hektar av produktiv skogsmark inom de inventerade områdena, totalt, ovan och nedanför fjällnära gränsen. Andel och areal värdekärna. Indelat länsvis.

Ovan Nedan Totalt

Andel värdekärna

Areal värdekärna

Norrbottens län 46 080 42 843 88 923 86% 76 474

Västerbottens län 99 395 38 827 138 222 93% 128 546

Jämtlands län 162 007 122 511 284 518 98% 278 828

Dalarnas län 9 043 4 663 13 706 95% 12 335

Totalt 316 526 208 843 525 369 95% 496 183

2.3 Inventerade landskapsområden

I Norrbottens län har även några områden identifierats på grund av deras betydelse för ekosystemmångfald och långsiktig ekologisk funktionalitet. Dessa områden har en lägre andel värdekärna än 70% men utgör delar av sammanhängande

landskapsavsnitt och är därmed viktiga för att bibehålla konnektivitet och ekosystemmångfald. Dessa områden och dess areal framgår av Tabell 4. Dessa områden ingår dock inte i några analyser eller i övrig statistik som presenteras i denna rapport.

Tabell 4. Areal i hektar av produktiv skogsmark inom vissa inventerade landskapsområden i Norrbottens län. Totalt, ovan och nedanför fjällnära gränsen indelat länsvis.

Namn Total areal Total areal skogsmark

Areal produktiv skogsmark

Areal improduktiv skogsmark

Summa 11 201 8 039 5 981 2 058

(18)

3 Genomförda analyser

3.1 Generellt om analyserna

Analyser har genomförts med stöd av GIS genom att lägga ihop de olika geografiska avgränsningarna och beräkna arealer för de olika delområden som bildas.

3.2 Areal skogsmark

Tabell 5 redovisar:

• Total areal skogsmark per kommun ovan och nedan den fjällnära gränsen samt hur stor del av den totala arealen skogsmark som är formellt skyddad.

• Total areal produktiv skogsmark per kommun ovan och nedan den fjällnära gränsen samt hur stor del av den totala arealen produktiv skogsmark som är formellt skyddad.

• Total areal produktiv skogsmark utanför formellt skydd och hur stor del av denna som ingår i de inventerade områdena.

(19)

Tabell 5. Skogsmark och produktiv skogsmark (enligt NMD) i 17 kommuner. Total areal, areal inom formellt skyddade områden och inom inventerade områden.

(20)

Figur 6. De 17 kommuner som ingår i analysen.

(21)

3.3 Storleksanalys för skyddade områden och inventerade områden

För att analysera hur sammanhängande de befintliga skyddade områdena är och hur de inventerade områdena bidrar till konnektivitet med de skyddade områden på landskapsnivå så har en storleksanslys genomförts. I analysen så har befintliga skyddade områden med gemensam gräns lagts ihop till ”kluster av skyddade områden”, sedan har inventerade områden med gemensam gräns lagts till för att skapa ”kluster med befintliga skyddade områden och inventerade områden”. Hur förändringen blir i det totala antalet områden och dess areal visas i Tabell 6a-b.

Denna analys har genomförts automatiskt via GIS och vid visuell granskning går det att se att ytterligare områden har anslutning till varandra. Så antalet små

områden är egentligen färre medan de större områdena har en ännu större areal. För ett helt korrekt resultat borde områdena granskas visuellt och läggas ihop utifrån en biologisk bedömning. Analysen syftade till att visa i vilken omfattning de

inventerade områdena bidrar till att ”knyta ihop” befintliga skyddade områden på landskapsnivå, något som är tydligt även utan en manuell bearbetning av resultatet.

I Tabell 6 framgår att det finns 281 kluster av skyddade områden med en total areal av ca 4,3 miljoner hektar, varar ca 660 000 hektar är produktiv skogsmark. När dessa områden läggs samman med de inventerade områdena så bildas 15 stycken sammanhängande områden större än 10 000 hektar med en total areal av 5,6 miljoner hektar varav drygt 1 miljon hektar är produktiv skogsmark.

I Tabell 7 så visas hur fördelning i storleksklasser för inventerade områden förändras när dessa läggs ihop med skyddade områden. Tabellen visar att det finns 579 stycken inventerade områden med en total areal av 1,5 miljoner hektar varav 0,5 miljoner hektar är produktiv skogsmark. 26 områden är större än 10 000 hektar och har en areal av drygt 1 miljon hektar. När de inventerade områdena läggs ihop med angränsade skyddade områden så blir antalet ”kluster av skyddade områden och inventerade områden” 212 stycken med en total areal av 5,8 miljoner hektar.

Antalet områden över 10 000 hektar blir 16 till antalet med en areal av 5,6 miljoner hektar, drygt en miljon hektar produktiv skogsmark. Detta visar att den absoluta huvuddelen av skogarna utgör en del av mycket stora områden med hög

ekosystemmångfald, och bara en mycket liten areal utgörs av isolerade skogar.

Frivilliga avsättningar ingår inte i denna analys, något som också troligen underskattar storleken på de sammanhängande områdena.

(22)

Tabell 6. Fördelning i storleksklasser för kluster av skyddade områden och kluster av skyddade områden + inventerade områden. I tabellen framgår vad som händer med de 281 kluster av skyddade områden när dessa läggs ihop med inventerade områden.

Tabell 7. Fördelning i storleksklasser för inventerade områden och kluster av inventerade områden och skyddade områden. Tabellen visar vad som händer med de 579 inventerade områdena när dessa läggs ihop med befintliga skyddade områden.

Storleksklasser (ha)

Inventerade områden

Kluster med befintliga skyddade områden och inventerade områden.

I klustret ska minst ett inventerat område ingå.

Antal Total areal

Areal skogsmark

Areal produktiv

skogsmark Antal Total areal

Areal skogsmark

Areal produktiv skogsmark

>10 000 26 1 057 622 530 012 317 402 16 5 589 537 2 177 921 1 061 469

5 000-10 000 20 143 241 79 060 48 775 9 77 747 47 701 33 959

1 000-4 999 86 184 310 123 475 91 343 48 108 110 76 904 57 878

200-999 221 109 022 75 883 57 867 104 53 200 40 067 32 419

< 200 226 16 130 12 401 9 982 35 2 596 2 117 1 767

Summa 579 1 510 324 820 831 525 369 212 5 831 190 2 344 709 1 187 492

3.4 Kommun och markägarkategori

Tabell 10 redovisar det totala innehavet av produktiv skogsmark per kommun och markägarkategori samt hur stor del av det totala innehavet av produktiv skog som ingår i de inventerade områdena. Arealerna redovisas uppdelat i kommun samt ovan och nedan fjällnära gränsen.

För markägarkategorin ”Enskilda” (inkluderar privata och enskilda markägare som taxerar för mindre än 1000 ha skog) redovisas, i Tabell 8, antalet fastigheter uppdelat på totalt antal fastigheter utanför skyddade områden, antal fastigheter Storleksklasser

(ha)

Kluster av skyddade områden - nuläge

Kluster med befintliga skyddade områden och inventerade områden

I klustret ska minst ett skyddat område ingå.

Antal Total areal

Areal skogsmark

Areal produktiv

skogsmark Antal Total areal

Areal skogsmark

Areal produktiv skogsmark

>10 000 8 3 458 752 1 169 935 445 379 15 5 579 400 2 171 746 1 056 930 5 000-10 000 26 718 482 261 993 151 385 8 68 284 42 280 29 706

1 000-4 999 47 116 370 70 542 48 696 30 70 924 51 086 38 508

200-999 44 21 074 16 330 12 679 23 14 762 10 877 8 481

< 200 156 6 186 4 979 3 964 6 301 268 232

Summa 281 4 320 865 1 523 779 662 103 82 5 733 670 2 276 257 1 133 857

(23)

inom inventerade områden samt det antal fastigheter som innehåller produktiv skogsmark (totalt sett och inom inventerade områden). De fastigheter som sträcker sig över fjällnära gränsen redovisas både ovan och nedan. Det totala antalet fastigheter som redovisas på sista raden innehåller ingen dubbelräkning.

Tabell 8. Arealer och antal fastigheter för kategorin enskilda markägare per kommun.

Kommun

Totalt innehav

(hektar produktiv skogsmark)

Varav inom inventerade områden

(hektar produktiv skogsmark)

Antal fastigheter

totalt utanför skyddade områden inom produktiv skogsmark

Antal fastigheter

som överlappar inventerade områden

inom produktiv skogsmark

Antal fastigheter

totalt utanför skyddade områden.

Antal fastigheter

som överlappar inventerade områden.

Arjeplog 5 958 2 521 715 186 912 221

Arvidsjaur 4 2 3

Berg 9 925 7 828 2 397 862 3 532 1 468

Dorotea 1 870 765 679 159 811 187

Gällivare 2 675 829 368 45 759 53

Härjedalen 31 390 21 631 5 210 1 345 7 592 1 872

Jokkmokk 4 018 1 071 409 51 421 56

Kiruna 29 510 5 502 3 932 182 5 304 225

Krokom 14 427 8 971 518 304 538 315

Malung-Sälen 2 369 755 3 740 178 4 079 180

Pajala 41 41 1 1 1 1

Sorsele 17 975 8 260 899 249 984 254

Storuman 25 730 11 902 3 013 368 4 578 386

Strömsund 21 045 11 417 1 491 381 1 612 413

Vilhelmina 23 555 12 863 2 420 694 3 311 758

Åre 32 679 24 471 4 327 804 5 012 848

Älvdalen 4 197 1 528 2 079 129 2 283 147

Summa ovan fjällnära gräns 227 367 120 354 32 190 5 717 41 624 7 127

Arjeplog 36 814 1 353 2 537 109 2 672 115

Arvidsjaur 58 975 484 5 357 25 5 490 28

Berg 112 819 2 412 7 481 225 7 839 232

Dorotea 29 632 583 2 405 32 2 483 34

Gällivare 70 885 650 7 345 69 8 012 89

Härjedalen 160 175 11 042 11 407 515 12 115 538

Jokkmokk 51 306 461 3 992 36 4 223 43

Kiruna 63 919 6 906 2 110 145 2 212 165

Krokom 175 532 9 988 10 224 318 10 947 325

Malung-Sälen 106 840 121 13 920 92 14 521 92

Pajala 172 762 195 7 152 10 7 504 12

Sorsele 57 158 958 2 619 80 2 691 82

Storuman 78 434 4 260 3 815 136 3 970 143

Strömsund 166 745 2 606 11 000 51 11 404 51

Vilhelmina 109 593 3 482 4 968 190 5 121 199

Åre 103 377 12 696 8 473 523 9 117 551

Älvdalen 67 832 938 10 675 57 10 971 59

Summa nedan fjällnära gräns ^{1 622 801} ^{59 136} ^{115 475} ^{2 447} ^{121 266} ^{2 583}

Summa totalt 1 850 168 179 490 145 448 7 323 160 499 8 799

Ovan fjällnära gräns

Nedan fjällnära gräns

3.5 Marknadsområde och markägarkategori

Tabell 11 redovisar det totala innehavet av produktiv skogsmark per

marknadsområde och markägarkategori samt hur stor del av det totala innehavet av

(24)

produktiv skog som ingår i de inventerade områdena. Arealerna redovisas uppdelat i markägarkategori samt ovan och nedan fjällnära gränsen. Tabell 12 redovisar motsvarande arealer för skogsmark.

För markägarkategorin ”Enskilda” redovisas, i Tabell 9, utöver arealen även antalet fastigheter i respektive marknadsområde som berörs av inventerade områden. För fastigheterna redovisas dels det totala antalet fastigheter och dels antalet fastigheter som innehåller produktiv skog. De fastigheter som sträcker sig över fjällnära gränsen redovisas både ovan och nedan. Det totala antalet fastigheter som redovisas på sista raden innehåller ingen dubbelräkning.

Tabell 9. Areal och antal fastigheter i kategorin enskilda markägare per marknadsområde.

Marknadsområden

Totalt innehav,

hektar produktiv skogsmark

Varav inom inventerade områden,

hektar produktiv skogsmark

Antal fastigheter

inom inventerade

områden inom produktiv skogsmark

Antal fastigheter

inom inventerade

områden. Total areal

MO 1 2 369 756 180 182 13 435 3 844

MO 2 45 512 30 986 2 335 3 486 100 912 71 718

MO 3 0 0

MO 4 41 697 30 822 1 060 1 114 65 222 50 485

MO 5 26 456 14 038 435 468 76 865 45 006

MO 6 59 672 31 011 1 358 1 466 124 306 78 143

MO 7 9 457 2 777 124 132 45 941 21 247

MO 8 3 033 1 667 149 176 5 732 2 275

MO 9 5 162 1 090 74 85 40 761 11 158

MO 10 3 017 1 369 56 64 11 875 4 714

MO 11 19 369 3 374 132 177 52 898 20 249

MO 12 11 625 2 464 85 94 18 785 7 687

Summa ovan fjällnära gräns 227 367 120 354 5 717 7 127 556 733 316 526

MO 1 152 529 121 93 93 418 727 984

MO 2 192 148 14 359 795 827 600 309 52 326

MO 3 107 976 34 11 11 250 010 34

MO 4 333 263 21 281 801 837 516 839 40 216

MO 5 127 289 4 020 102 103 474 283 33 625

MO 6 36 586 4 997 266 277 148 725 24 245

MO 7 223 432 4 275 173 182 506 190 14 571

MO 8 429 243 5 5 2 499 335

MO 9 103 183 1 737 156 172 539 864 18 163

MO 10 5 279 668 30 31 18 531 1 603

MO 11 128 212 4 738 185 225 385 341 17 459

MO 12 8 915 2 664 26 28 26 796 5 283

Summa nedan fjällnära gräns 1 419 240 59 136 2 447 2 583 3 888 114 208 843

Summa totalt 1 646 608 179 490 7 323 8 799 4 444 847 525 369

* Privata och enskilda markägare som taxerar för mindre än 1000 ha skog Nedan fjällnära

gräns Ovan fjällnära

gräns

(25)

Tabell 10. Areal (hektar) produktiv skogsmark utanför formellt skydd per markägarkategori, uppdelad per kommun samt ovan och nedan fjällnära gränsen.

Arealen som redovisas är den totala arealen utanför formellt skyddade områden samt hur stor del av denna som ingår i inventerade områden med mycket höga naturvärden i och i direkt anslutning till fjällnära skog.

Markägarkategori

Kommun

Totalt innehav

Varav inom inventerade

områden Total areal Varav inom inventerade områden

Arjeplog 892 68 0 1 842 124 6 634 2 423 10 677 2 725 481 125 3 0 9 26 494 7 987

Arvidsjaur 37 71 1 924 5 0 0 2 036 5

Berg 143 83 7 423 5 245 1 341 1 230 299 289 0 0 900 593 20 031 15 268

Dorotea 3 079 1 593 0 6 950 2 634 0 0 2 894 1 907 44 5 122 75 14 959 6 980

Gällivare 3 1 0 689 0 9 516 3 518 10 528 6 678 4 0 18 23 433 11 025

Härjedalen 1 542 982 20 071 15 362 3 146 2 241 471 431 675 603 150 148 8 087 7 543 121 84 3 527 2 234 0 0 15 4 69 197 51 262

Jokkmokk 2 186 1 541 29 22 1 592 200 4 668 1 940 8 413 1 435 368 350 44 1 794 1 027 2 23 421 7 281

Kiruna 6 514 1 612 555 384 6 022 5 596 7 496 3 677 869 655 1 498 689 351 0 52 816 18 114

Krokom 390 285 3 477 2 419 3 732 3 291 973 756 484 223 0 0 73 43 23 556 15 989

Malung-Sälen 1 447 994 2 746 1 634 114 96 8 2 20 13 0 0 938 271 7 641 3 766

Pajala 1 808 1 627 0 0 1 849 1 669

Sorsele 13 434 6 447 2 0 11 109 5 342 8 636 5 351 62 10 38 0 51 257 25 411

Storuman 10 738 7 738 481 410 201 1 004 496 10 744 8 983 1 325 1 279 306 219 431 148 50 960 31 175

Strömsund 3 869 3 207 1 722 998 25 721 14 144 7 196 6 040 7 538 3 521 0 0 170 47 67 263 39 372

Vilhelmina 17 613 13 258 200 145 1 241 451 9 920 8 732 54 54 120 20 20 344 306 53 068 35 830

Åre 4 752 3 702 406 215 16 14 4 869 4 341 3 937 3 342 4 449 3 927 0 0 157 104 51 265 40 116

Älvdalen 116 1 4 836 2 625 274 159 2 2 208 888 0 86 36 5 755 40 12 0 17 486 5 278

Summa ovan fjällnära gräns 56 060 33 254 13 876 8 942 20 459 15 617 7 015 5 449 4 410 2 976 49 883 25 819 45 060 21 997 94 534 61 932 7 947 6 460 17 055 10 122 9 486 2 012 3 581 1 591 556 733 316 526

Arjeplog 22 320 448 0 529 4 946 17 28 030 1 699 38 477 4 927 420 3 0 680 132 220 8 445

Arvidsjaur 24 054 115 582 4 743 224 375 3 525 220 0 3 751 4 140 0 528 321 368 4 125

Berg 4 373 65 5 924 91 376 7 379 2 558 1 681 515 10 983 328 4 719 1 0 0 2 776 91 237 209 10 792

Dorotea 3 3 881 67 103 2 060 2 676 18 725 954 2 008 1 536 2 0 523 122 088 3 602

Gällivare 40 922 417 766 46 383 764 129 979 7 701 5 179 409 2 661 183 1 835 10 1 033 14 299 643 10 148

Härjedalen 2 508 146 148 229 18 825 65 239 1 653 7 642 890 16 976 229 50 309 62 6 697 771 3 592 390 34 906 3 877 9 5 1 195 497 478 37 889

Jokkmokk 46 453 409 1 243 147 74 673 29 93 083 1 662 37 044 3 493 743 3 283 294 5 981 414 629 314 438 6 908

Kiruna 14 478 44 1 447 732 686 4 505 1 786 11 865 1 989 9 1 515 0 183 97 607 11 458

Krokom 1 229 8 227 347 29 986 3 681 8 006 2 824 2 413 744 32 089 1 593 1 087 0 3 447 319 262 016 19 495

Malung-Sälen 46 533 173 47 460 312 14 994 2 789 38 0 0 339 2 3 132 0 11 964 233 234 051 879

Pajala 41 437 1 924 14 736 138 730 1 455 6 1 118 108 1 405 0 665 372 783 1 758

Sorsele 6 387 1 361 10 1 194 7 024 75 174 3 712 7 251 996 503 92 3 0 347 16 155 143 7 043

Storuman 25 273 6 512 6 402 148 1 635 5 066 0 66 148 2 413 12 616 591 1 300 253 39 1 541 198 669 13 964

Strömsund 52 501 6 243 7 046 264 204 17 227 12 878 6 977 2 371 2 516 319 271 0 2 645 516 100 28 447

Vilhelmina 12 799 5 570 532 1 825 51 57 478 281 17 858 22 861 4 548 1 070 3 953 56 68 12 5 411 220 233 447 14 218

Åre 9 030 1 882 4 625 324 1 674 285 9 627 4 441 4 315 663 24 979 5 568 4 0 749 31 158 381 25 888

Älvdalen 79 185 12 14 205 152 29 761 76 1 869 61 828 2 596 2 38 7 690 17 693 8 730 280 833 3 783

Summa nedan fjällnära gräns 361 073 15 065 73 202 2 492 192 984 18 901 129 057 8 109 50 146 2 529 685 381 31 665 909 806 26 896 187 233 28 829 30 608 2 235 119 736 11 574 36 401 488 35 047 925 4 433 474 208 843

Summa totalt 417 133 48 320 87 079 11 434 213 442 34 518 136 072 13 558 54 556 5 505 735 264 57 484 954 866 48 893 281 767 90 762 38 555 8 694 136 790 21 696 45 887 2 500 38 628 2 516 4 990 207 525 369 Summa

Ovan

Nedan

Kommuner Övriga Aktiebolag

Övriga (HB, KB, gemensamhetsskogar) Fastighetsverket

Sveaskog Allmännings- och SCA

besparingsskogar Billerud-Korsnäs AB Stora Enso AB Holmen skog AB

Fjällnära gräns

Kyrkan Övriga statliga verk och

myndigheter (inkl NV)