Musikhögskolan Ingesund 671 91 Arvika
Kalle Widén
Speltekniska framsteg
En självstudie i elgitarrteknik
Progress in Technique for Electric Guitar
A self-‐study
Självständigt arbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum: 15-‐04-‐29 Handledare: Philip Miller
Sammanfattning
Självständigt arbete inom musiklärarprogrammet inriktning gymnasium Titel: Speltekniska framsteg – En självstudie i elgitarrteknik
Författare: Kalle Widén Termin och år: VT 2015
Kursansvarig institution: Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet Handledare: Philip Miller
Examinator: Ann-‐Sofie Paulander
Syftet med studien är att undersöka olika gitarrtekniker samt min egen tekniska utveckling med tonvikt på metodik och progression. Studiens teoretiska perspektiv är designteori och dess frågeställningar lyder: Vilka resurser använder jag när jag övar på några specifikt utvalda gitarrtekniker? På vilka sätt kan jag använda dessa resurser i undervisning? Under 8 veckor fokuserade jag intensivt på min egen teknikutveckling och att övningen skulle vara kvalitativ. Jag använde mig av loggbok, metronom, video och uppsatta mål för att nå en teknisk utveckling. Resultatet presenteras med hjälp av två teman: Resurser för kvalitativ teknikövning och Resurser för undervisning i
elgitarrteknik. Under dessa teman beskrivs hur tekniska tillkortakommanden synliggörs och hanteras samt hur jag kan använda denna kunskap för att bidra till en utveckling av elevers eventuella tekniska problem. I diskussionen beskrivs resurser för att öva teknik samt resurser för elevanalys.
Nyckelord: elgitarr, teknik, övning, designteori
Abstract
Degree Project in Music Teacher Education Programme Title: Progress in Technique for Electric guitar – A self-‐study Author: Kalle Widén
Semester and year: Spring, 2015
Course coordinator institution: Ingesund School of Music, Karlstad University Supervisor: Philip Miller
Examiner: Ann-‐Sofie Paulander
The purpose of this study is to examine the different guitar techniques as well as my own technological development with emphasis on methodology and progression. The theoretical perspective is design theory and the research questions are: What resources do I use when practicing some specifically selected guitar techniques? How can I use these resources in teaching? During the eight weeks, I intensely focused on my own technology development using logbook, metronome and video, with the goal to achieve technological development. The results are presented by two themes: Resources for the qualitative technique training and Resources for the teaching of guitar technique. These themes describe how my own technical shortcomings become visible and managed and how I can use this kind of knowledge to contribute to the development of students' potential technical problems. The discussion describes the resources to practice techniques and resources for student analysis.
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 4
1 INLEDNING ... 5
1.1 INLEDANDE TEXT ... 5
1.2 PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 5
2 BAKGRUND ... 7
2.1 LITTERATUR INOM OMRÅDET ... 7
2.2 TIDIGARE FORSKNING INOM OMRÅDET ... 8
2.3 TEORETISKA PERSPEKTIV ... 8 2.3.1 Designteori ... 9 2.3.2 Tecken ... 9 2.3.3 Multimodalitet ... 9 2.3.5 Meningsskapande ... 10 3 METODKAPITEL ... 11 3.1 METODOLOGI ... 11 3.1.1 Loggbok ... 11 3.1.2 Videoobservation ... 11
3.2 METOD OCH DESIGN AV STUDIEN ... 11
3.2.1 Val av metod ... 11
3.2.2 Val av dokumenterade situationer ... 12
3.2.3 Genomförande av dokumentationen ... 12
3.2.4 Bearbetning och analys av dokumentationen ... 13
3.2.5 Etiska överväganden samt studiens tillförlitlighet och giltighet ... 13
4 RESULTAT ... 14
4.1 RESURSER FÖR KVALITATIV TEKNIKÖVNING ... 14
4.1.1 Mängdträning som resurs ... 14
4.1.2 Metronom som resurs ... 15
4.1.3 Loggbok och struktur som resurs ... 16
4.1.4 Videoobservationer som resurs ... 18
4.1.5 Design som resurs för teknisk övning ... 20
4.2 RESURSER FÖR UNDERVISNING I ELGITARRTEKNIK ... 21
4.2.1 Metronom som resurs för analys av elevers problemområden ... 22
4.1.2 Loggbok som resurs för elevers lärandeprocess ... 22
4.2.3 Observation som resurs ... 22
4.2.4 Design som resurs ... 22
4.3 SAMMANFATTNING ... 23
5 DISKUSSION ... 24
5.1 RESURSER FÖR ÖVNING OCH ELEVANALYS ... 24
5.2 EGNA REFLEKTIONER ... 26
5.3 ARBETETS BETYDELSE ... 27
5.4 FORTSATTA FORSKNINGS-‐ OCH UTVECKLINGSARBETEN ... 27
6 REFERENSER ... 28
BILAGA 1 ... 29
BILAGA 2 ... 30
BILAGA 3 ... 31
Förord
Jag vill tacka alla dem som varit involverade i detta arbete på något sätt.
Framförallt Philip Miller som varit en stor hjälp i sin handledning, men även Mika Olofsson och Rasmus Andersson för korrekturläsning. Tack!
1 Inledning
I detta kapitel redogörs för hur tankar kring teknik på elgitarr har växt fram till en önskan om att skriva ett arbete om just detta ämne.
1.1 Inledande text
Mitt intresse för teknisk utveckling på elgitarr grundar sig i pedagogisk framförhållning samt ett nyfunnet intresse för min egna tekniska kapacitet. De flesta gitarrister jag mött under min uppväxt och under studierna på Musikhögskolan Ingesund har haft en period av idoliserande av elgitarrvirtuoser. De gitarrister jag mött har generellt en god teknisk förmåga i och med den tidigare övningen och det fokus på tekniskt kunnande, vars grund lades tidigt i deras musikaliska karriärer och då ofta som ett resultat av just ett tidigare idoliserande. Detta arbete skrivs inom ramen för lärarutbildningen i musik och är ett resultat av att jag aldrig tidigare närt ett intresse för att spela snabbt och således aldrig övat teknik i den utsträckningen. Det är först på musikhögskolan som jag i relation till mitt intresse för jazz har blivit intresserad av att minska mina tekniska begränsningar och att minska avståndet mellan det jag hör i huvudet till den musik som uppstår när jag fysiskt möter instrumentet och spelar.
Med stor sannolikhet kommer jag att möta elever med ett intresse för gitarrspel som kräver ett stort tekniskt kunnande och då är det viktigt för mig som lärare att både ha exponerats för tekniker som används samt ha ett kunnande i hur elever kan utveckla sin tekniska spelskicklighet. Vidare är det viktigt för mig att ha ett grundläggande
förhållningssätt till när och hur dessa tekniker kan introduceras. Jag är av den åsikten att allt gitarrspel inte kan ses som isolerade företeelser utan att övning påverkar allt övrigt en elev spelar. Genom erfarenhet och självupplevd praktik vet jag när och hur jag kan introducera tekniska element i min undervisning.
I förarbetet till denna uppsats hade jag väldigt svårt att hitta vetenskapligt material för teknikutveckling på elgitarr, vilket är väldigt intressant då det å andra sidan finns mängder med material både i tryckt format och på internet; Youtube och Ultimate-‐ guitar.com är till exempel två sidor på internet som båda är fyllda med information om hur en elgitarrist kan utveckla sin teknik, sidor som dock saknar vetenskaplig
förankring.
Dessa faktorer har lett mig fram till beslutet att behandla teknisk utveckling i denna uppsats samt hur jag kan synliggöra hinder i den tekniska utvecklingen för att övningen skall bli så framgångsrik som möjligt.
1.2 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor
I detta arbete behandlas min tekniska utveckling på elgitarr. Jag har intresserat mig för olika speltekniker och hur dessa tekniker kan förfinas genom aktiv övning samt vad för teknikspecifika utmaningar som uppstår, så att jag i ett längre perspektiv blir mer medveten om hur jag kan öva effektivt både i den egna övningen och som lärare till aspirerande elgitarrister.
verksamma och blivande lärare skall kunna tillgodogöra sig materialet för att kunna möta elever som har detta specifika intresse där eleverna befinner sig.
Syftet med studien är att undersöka olika gitarrtekniker samt min egen tekniska
utveckling med tonvikt på metodik och progression med mål att utvärdera resultatet av teknikövning. Min förhoppning är att detta ska leda till ökad förståelse både för hur teknik kan övas på ett effektivt sätt samt för eventuella svårigheter som en potentiell elev kan möta. För att uppnå syftet har jag valt att formulera följande frågeställningar:
– Vilka resurser använder jag när jag övar på några specifikt utvalda gitarrtekniker?
2 Bakgrund
I detta kapitel presenteras det material som har legat till grund för mitt arbete. Dels litteratur, men även tidigare forskning och mitt valda teoretiska perspektiv.
2.1 Litteratur inom området
I detta avsnitt beskrivs den litteratur som legat som grund för min tekniska övning.
Per Alm (Alm, 1991) har skrivit boken Rockskolan, som är en bok som jag tidigt mötte i min musikaliska utbildning. Det är en bok som behandlar många olika sidor av att spela gitarr och som har en tydligt utstakad progression i sitt upplägg. Bokens dedikerade teknikkapitel har dessutom ett tydligt förhållningssätt till att verka för en god övergripande teknik i och med att det finns en stor mängd övningar som var och en åsyftar till att utveckla specifika moment som en gitarrist kan möta i sin musikaliska vardag. Alm skriver även om vikten av att ”vara noggrann och koncentrerad vid teknikövning så att man gör så få fel som möjligt” (s. 60).
Steve Vai's 24 hour workout, skriven av Steve Vai (2013) är en bok med fokus på teknik som jag har haft stor användning för. Vai anses som en auktoritet i gitarrvärlden i och med hans livslånga gärning för både den populärkulturella musiken med artister såsom Frank Zappa samt i eget namn som soloartist för instrumental gitarrmusik. Likt Alms bok Rockskolan så tar Vai upp en mängd olika övningar, om än mer ingående och med större fokus på teknik än Alm. I och med ett centralt fokus på just teknik kändes denna bok väl förankrad i min målsättning och mina frågeställningar.
Ultimate-‐guitar.com har varit en stor hjälp då utbudet av gitarrelaterade artiklar är oerhört omfattande och täcker upp många olika aspekter av teknikutveckling. Ofta har även samma information stått att finna i övrig litteratur, men för att befästa en övnings giltighet eller avgöra huruvida information kan vara relevant för föreliggande arbete har denna internetsida använts för att dubbelkolla informationens giltighet. I och med bristen på forskningsrelaterad litteratur rörande just teknikutveckling, har jag gjort ett urval baserat på att om enskilda övningar står att finna på många olika ställen, så är dessa övningar intressant för mig. Detta då dessa övningar troligtvis är övningar som gett resultat för andra gitarrister och således har potential att ge resultat även för mig.
Youtube.com vill jag även lista som en hjälp under detta skrivarbete då sidan likt Ultimate-‐guitar.com har en mängd olika lektioner på olika nivåer och i olika stilar. Den fördelen som Youtube haft gentemot all övrig litteratur som ej är forskningsbaserad är att jag direkt fått ett klingande resultat och att människorna som spelar i diverse videoklipp på så sätt förebildar i teknik.
2.2 Tidigare forskning inom området
När jag har sökt på olika akademiska sökmotorer har jag haft stora svårigheter att få fram vetenskapliga artiklar eller dylikt inom just det här aktuella området. Inom akustiskt gitarrspel finns det dock en mängd vetenskaplig litteratur att finna. En
möjlighet som jag har reflekterat kring är att elgitarren är ett relativt ”ungt” instrument jämfört med exempelvis akustisk gitarr och då främst akustisk gitarr sett som ett instrument att spela ”klassisk” musik på. Vidare kan en aspekt vara att elgitarr har en tydlig förankring i populärkulturen och rent sociokulturellt är ett instrument som trakteras av pop och rockmusiker utan akademisk anknytning. Således synes utforskandet av elgitarr i någon mening ståendes vid ”sidan av” forskningen som instrument och att det är främst ett instrument att utforska musiketnologiskt när det forskas kring ungdomskultur eller populärkulturella fenomen. Den forskning jag hittat är dock följande:
Andreas Wiberg (2012) har skrivit examensarbetet Förebilda och utveckla teknik i gitarrundervisning – strategier och förhållningssätt. I Wibergs arbete förekommer fyra olika aktiva gitarrlärare och deras metoder och tankar kring teknikutveckling. Jag har haft stor nytta av att läsa om hur dessa verksamma gitarrlärare förhåller sig till teknikutveckling i relation till elever och individuella faktorer. Vidare tar Wiberg upp progressionsaspekten vilket har varit väldigt intressant att läsa om, både som utövare och som pedagog. Arbetet gav mig en stor mängd insikter om hur jag kan gå tillväga för att lära ut tekniska aspekter av gitarrspel samt hur jag själv kan lära mig teknik genom att gå utanför de vanliga formerna eller mönstren för hur jag vanligtvis lär mig eller övar tekniska aspekter av gitarrspelet.
Musicians injuries: A guide to their understanding and prevention är en bok skriven av Nicola Culf (1998) som tar upp musikers skador och hur det går att förebygga skador. Denna bok har varit viktig i min övning, både rent fysiskt under övning och i tankar kring övning. En god teknisk förmåga kan kräva flertalet timmar med muskulärt monoton träning och denna bok gav mig en god inblick i hur jag kan ta hand om min kropp och mina händer.
The Oxford Handbook of Music Psychology (Hallam, Cross & Thaut, 2011) är en
omfattande bok och jag har använt mig främst av kapitlet om just övning. I detta kapitel tas en mängd fakta upp om bland annat övergripande ämnen som har varit relevanta för mitt arbete. Några av de punkter som jag haft stor nytta av är punkter såsom
övningskvantitet, motivation, övningskvalitet samt strategier för att öka tempo. Boken har även ett kapitel om motivation för lärande, vilket kombinerat med övningskapitlet, jag upplevt som väl förankrade också i mina frågeställningar. Alla strategier och punkter som tas upp i kapitlet har sin grund i extensiv forskning och är således relevant för mig och min uppsats.
2.3 Teoretiska perspektiv
Jag har valt att använda mig av ett designteoretiskt perspektiv i denna studie då detta perspektiv möjliggör en analys av teknikutveckling dels genom att se till olika
2.3.1 Designteori
Designteori är ett teoretiskt perspektiv på lärande som utgår från att lärande växer fram genom ”en ökad förmåga att visa fram och använda skilda tecken och teckensystem” (Rostvall & Selander, 2008, s. 13). Grundtanken med begreppet design i det
designteoretiska perspektivet är att någon tar och designar någonting för lärande, med ett utsatt mål eller resultat i åtanke. Designen utgår från hur det går att utforma till exempel läroböcker, digitala resurser eller övningar för lärande och på så sätt skapar ”olika slags kommunikativa villkor” (Rostvall & Selander 2008, s. 20-‐22). Inom
designteori betraktas lärandesituationer som fyllda med tecken som alla är bärare av olika typer av kunskap eller mening, och det är upp till var och en att tolka och
transformera dessa tecken utifrån biologiska och sociala förutsättningar. Lärande kan även även ses som en social process, där man lär sig i förhållande till något som
betraktas som meningsfullt och legitimt. Vidare är den pedagogiska designen ytterligare en central aspekt i designteorin. I föreliggande studie har jag valt att använda mig av ett designteoretiskt perspektiv då jag anser att den dynamik som denna teori besitter med fördel kan appliceras på en lärandesituation. Design åsyftar därför här hur övningar eller lärandesituationer kan utformas så att lärande blir så effektivt som möjligt eller att en specifik aspekt lyfts fram.
2.3.2 Tecken
Begreppet tecken är en översättning av engelskans ”modes” som betyder både teckensystem och råmaterial. Teckensystem är enligt Rostvall och Selander (2008): ”Den sammanbindande länken mellan individer i en kultur” (s. 15). Med detta menas att tecken kan vara till exempel en social konstruktion så som pengar eller lagar som är något som vi instiftat på politisk väg och som är en överenskommelse i samhället. Vidare kan tecken vara till exempel en metronom och en övning som båda kan ses som redskap som måste förstås för att exempelvis utveckla en god gitarrteknik. Kunskap
representeras genom olika så kallade semiotiska system, som är system som vi har konstruerat för att kunna ge mening och innebörd till en viss representation av kunskap och detta kan gestaltas på en mängd olika sätt. Dels tidigare nämnda metronom och en övning, men även genom ”ljud, bokstäver, streck, ytor, volymer, gester med mera kan gestalta kunskap” (Ibid, 2008, s. 15).
2.3.3 Multimodalitet
Multimodalitet åsyftar ett kombinerande av flera olika teckenvärldar eller medier. I boken Design för lärande – ett multimodalt perspektiv exemplifieras detta i följande text:
Traditionellt har begreppet text omfattat skrivna och verbalspråkliga texter. Textbegreppet har sedan vidgats till att omfatta också talat språk och bildmediet (det vidgade textbegreppet). Skrivandet har på motsvarande sätt förbehållits framställande av skrift. Men dagens kommunikationsmönster omfattar inte bara skrivande av verbaltext utan också, inte minst tack vare digitala medier, urval och editering av både texter och bilder i kombination med eget skrivande. (Selander & Kress, 2010, s. 30)
faktorer som en person tränad i musik kanske inte reflekterar aktivt över, faktorer så som puls, rytm, tempo med mera.
2.3.5 Meningsskapande
Meningsskapande åsyftar hur lärande kan förstås genom kommunikation. Enligt
Rostvall & Selander (2008) sker meningsskapandet när ”vi bearbetar och transformerar våra intryck med skilda semiotiska resurser som redskap” (s. 19). Ett exempel på detta tas upp i boken Design för lärande:
När vissa aspekter av ett objekt, ett fenomen eller en handling gång på gång betonas i sociala situationer, skapas en kommunikativ regelbundenhet. Vår uppmärksamhet riktas och företeelsen framstår som sammanhängande och meningsfull. Ett exempel på en sådan meningsskapande process är musikens rytm och puls. Den hjälper oss på ett högst påtagligt sätt att rikta
uppmärksamheten, och får oss att skapa mening i ett annars kaotiskt flöde av toner och ljud. (Rostvall & Selander, 2008, s. 19)
En tolkning av detta citat kan vara att meningsskapande således är en produkt av de slutsatser som vi drar i relation till social samvaro och den kunskap vi bär med oss sedan tidigare. Vi tolkar och transformerar lärande och befintlig kunskap till ny kunskap som således får en ny mening.
3 Metodkapitel
I detta kapitel presenteras de metoder jag använt mig av i studien. Här redogörs också för urvalet av studerade situationer och händelser, studiens genomförande samt dess tillförlitlighet och giltighet.
3.1 Metodologi
I detta avsnitt presenteras de metoder jag har använt mig av. Jag har valt att använda mig dels av loggbok och dels av videoobservation som medel för att dokumentera den egna lärandeprocessen.
3.1.1 Loggbok
Loggbok är ett redskap där personen som skriver kan skapa en djupare förståelse för en händelse eller en serie av händelser som skett. Att föra loggbok är ett enkelt sätt att strukturera tankar och känslor kring det som har skett för att vid ett senare tillfälle återkomma till dessa och i efterhand utvärdera eller dra slutsatser (Bjørndal, 2005).
Det finns flera typer strukturer för loggböcker och jag har i denna studie använt mig av en så kallad ostrukturerad loggbok. Skillnaden mellan en strukturerad och
ostrukturerad loggbok ligger bland annat i insatsen av tid för att i efterhand läsa och analysera det som har skrivits. Dock kan den ostrukturerade loggboken upplevas som friare när den skrivs och att personen som för logg inte nödvändigtvis behöver förhålla sig till flera faktorer än skilda tillfällen (Bjørndal, 2005). För denna studie upplevde jag denna typ av loggbok som relevant då frånvaron av struktur mer än sett till tid, typ av övning och bpm, dvs. beats per minute1 var ett sätt att snabbt anteckna mina upplevelser av hur övningarna gick och snabba reflektioner kring övningens utfall.
3.1.2 Videoobservation
Videoobservation som redskap bidrar till att kunna göra en visuell och klingande dokumentation av en specifik situation som vårt minne inte skulle kunna klara av att bevara. Ytterligare en fördel är möjligheten till att gå tillbaka och repetera vissa sekvenser ett obegränsat antal gånger och även i ”slow motion” om så skulle önskas (Bjørndal, 2005). För att kunna använda mig av videoobservationerna har jag behövt transkribera situationerna. I denna studie har videoobservation varit relevant då jag har ett klingande resultat att jämföra min egen upplevelse med.
3.2 Metod och design av studien
3.2.1 Val av metod
I och med mitt val att arbeta med främst två olika metoder, loggbok och
videoobservation har jag åsyftat till att ha ett så brett observationsunderlag som möjligt. I loggboken har jag antecknat vilken typ av övning jag har övat på, hur många bpm jag har övat i, samt mina upplevelser av hur det har gått med respektive övning som ett sätt att nedteckna min inre föreställningsvärld och fånga tankar samt känslor.
Videoinspelningarna av mig själv har syftat till att fånga det klingande resultatet och genom att parallellt använda mig av videoobservation och loggbok under de veckor som
1 Bpm: Beats per minute, är en enhet för att mäta tempo i relation till tid. Exempelvis så tickar en
studien utfördes på har jag har jag två kompletterande redskap vid analys.
3.2.2 Val av dokumenterade situationer
I och med att övning avser en önskad progression, och att progression med fördel kan göras överskådlig i relation till tid har jag valt att använda mig av tre olika
videoinspelningar. En från början av studien för att försöka befästa en grundkunskap eller utgångspunkt, en från ungefär mitten av studien för att synliggöra eventuell progression och slutligen en avslutande situation för att ytterligare kunna jämföra och utvärdera progressionen. Varje del förhåller sig till den period på 8 veckor som studien äger rum. Valda situationer behandlar alla en och samma typ av teknik då jag anser att det faller inom ramen för denna studie.
3.2.3 Genomförande av dokumentationen
Under hela studiens gång var jag väldigt noggrann med att skriva loggbok när jag påbörjade min övning, under pågående övning och när jag avslutade övningen. På detta sätt kunde jag dels följa min övning över tid, datum och tillfälle, men även moment för moment. Varje moment blev dessutom försett med ett bpm-‐tal så att jag hela tiden hade lätt för att följa hur snabbt jag kunde spela övningarna samt i min bearbetning av
dokumentationen följa upp progressionen och utvecklingen av min tekniska kapacitet. Detta har legat som grund när jag transkriberat videoinspelningarna.
Videoobservationerna gjordes med hjälp av en Macbook Pro och dess inbyggda kamera, och med hjälp av programmet Photobooth. Varje filmklipp är runt 2-‐3 minuter långt och jag har riktat kameran mot min överkropp för att både gitarrhals och mina reaktioner är synliga. Filmerna är inspelade dels i min lägenhet i Dottevik, Arvika samt i mitt
övningsrum på Musikhögskolan Ingesund. Jag har även använt mig av programmet Metronome som metronom i min dator och även fört min loggbok i datorn med hjälp av programmet Notepad. Här under följer ett citat ur min loggbok för att visa och ge
exempel hur jag har skrivit den:
8/10
Start 10:32
Uppvärmning 5 minuter
Höger/Vänsterhandsteknik 16-‐delar, 12 minuter, 119 bpm.
Flöt på relativt bra till en början, men allt eftersom övningen gick så gled jag allt mer och mer längre bak i time och blev tvungen att kompensera för detta frampå. Den slutsats jag kan dra av detta är att jag behöver jobba mer på att ligga ”mitt i” beatet för att inte halka efter metronomen. Ytterligare en
svårighet har varit ”tillbakavägen” d.v.s. när jag vänder om och det egentligen ska bli ett dubbelt uppslag i slutet, där jag spelar upp-‐ner, vilket gör det väldigt svårt att behålla samma flow igenom resten av övningen. Får ta och punktöva på det alltså.
Upplever det fortfarande som att jag ligger och pressar och när som helst kan komma att halka ur flowet.
Alterera mellan trioler och 16-‐delar, 4 minuter, 115 bpm
Detta citat är taget från min loggbok för att illustrera sättet som den är skriven på. Jag har valt att ha med det här då jag vill ge läsaren en insyn i hur jag arbetat med loggboken i relation till den egna teknikutvecklingen.
3.2.4 Bearbetning och analys av dokumentationen
Som en grund att göra min analys av de dokumenterade situationerna valde jag ut ett antal olika teman att studera i mina transkriptioner. Dessa teman valdes då jag behövde ett ramverk för min transkription som var kopplat till min studie, då endast tekniken och inte någon form av uttryck eller estetisk gestaltning var relevant för mig. De teman som jag valt att använda mig av är bpm, betraktelser samt övrigt, där jag under övrigt fört in till exempel utdrag ur loggboken för att på så sätt kunna jämföra min upplevelse med min upplevelse under transkriptionen. Detta för att synliggöra till exempel
problematik vid den tekniska övningen och möjliggöra en analys i relation till mina frågeställningar.
3.2.5 Etiska överväganden samt studiens tillförlitlighet och giltighet
Björndahl (2005) skriver bland annat om egenetiken och hur den ”hör till den egna personen och motsvarar de personliga uppfattningarna man har” (s. 139). Min studie har utgått från mig själv som observationsobjekt och har således inte varit måltavla för några etiska övervägningar angående vad jag kan eller inte kan behandla i mitt arbete. I och med de självobservationer som utförts har jag varit noga med att ha som
målsättning att skriva så neutralt som möjligt. Patel och Davidsson (1991) skriver följande:
När vi själva konstruerar de instrument vi använder för att samla information uppstår problemet att vi inte på samma självklara sätt vet att vi får den information om just det vi vill. Den problematik som exemplet ovan berör, har sina rötter i principen om mätning. Men även om vi inte avser att mäta något i egentlig bemärkelse, måste vi på något sätt försäkra oss om att vi vet vad vi gör. (Patel & Davidsson, 1991, s. 86)
Självklart kan det finnas, som Patel och Davidsson skriver, en problematik i att det ”instrument” (självobservation) som jag använt mig av kan bli vinklat i och med att det är jag själv som gör analysen, dock är min analys av situationen att så inte är fallet utan att i de observationer som skett, har jag försökt förhålla mig objektiv till mig själv. Dock skulle eventuellt arbetet kunna få ett annat utfall om det var någon annan som
observerat mig.
4 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av mina självobservationer. De teman som
presenteras är Resurser för kvalitativ teknikövning och Resurser för undervisning. Kapitlet inleds med texter om den egna utvecklingen då min tekniska utveckling har skett
parallellt med att jag utvärderat mig själv samt uppmärksammat problem under processens gång.
4.1 Resurser för kvalitativ teknikövning
Detta avsnitt beskriver hur jag har gått till väga för att lära mig och utveckla min elgitarrteknik med hjälp av olika resurser och tecken.
4.1.1 Mängdträning som resurs
I min analys av videomaterialet och loggboken har jag sett en tendens till att återkomma till en och samma övning, som också är den övning som har ökat mest i bpm. Den
benämns på lite olika sätt i loggboken, men utgår från en och samma teori om att få höger respektive vänsterhanden att samarbeta genom att synkronisera slagen:
Notexempel 1: Ett exempel på den övning jag fokuserade på under min övningsperiod.
Detta är en övning som förekommit under varje övningstillfälle under en period av 8 veckor, och som är den övning som jag valt att analysera. Initialt låg mitt ”tak”, det bpm-‐ tal som jag maximalt kunde spela övningen på och fortfarande behålla kontroll och en jämnhet i anslagen, på runt 116-‐118 bpm, vilket utvecklades till 134 mot slutet av övningsperioden. Genom att kontinuerligt spela samma typ av övning och undan för undan höja hastigheten på övningen har jag öka min förmåga till att spela övningen med ca 17 bpm.
Notexempel 2. Samma typ av övning ur Steve Vais bok 30 Hour workout (2013. s. 4).
Således kan slutsatsen dras att genom att fokusera intensivt på en och samma typ av övning under en längre period och återkomma till denna övning kontinuerligt, går det att utveckla tekniken avsevärt. Genom att kontinuerligt transformera befintlig kunskap med den kunskap som framkommer under övningen kan nya meningar skapas och förståelse för övningen i fråga kan öka.
4.1.2 Metronom som resurs
Genomgående för min teknikutveckling under övningsperioden på 8 veckor har jag använt mig av en metronom vid övning. Det finns en mängd fördelar med att använda sig av en metronom, och en av de främsta fördelarna är att en musiker med stor framgång kan öva gentemot ett tempo som inte sjunker eller stiger. Självklart skiljer sig detta från att spela med ett band eller musicera tillsammans med någon då det där finns en
naturlig puls som beroende på musikernas erfarenhet och musiken i fråga kan variera, men i grund och botten är det en förövning till att behålla ett stadigt tempo. I och med detta möjliggörs att öva på att spela jämnt och ha ett rent tekniskt flöde samt att notvärden och rytmer inte kan ”slarvas bort” på grund av ett ostadigt komp.
Den digitala metronomen jag använde mig av har dessutom fördelen att den snabbt kan ställas in på ett nytt tempo, till skillnad från en analog metronom som kräver aningen mer kunnande för att ställas in på ett tempo. Den digitala metronomen har även den fördelen att i och med att den just är digital kommer den inte att så småningom sakta ned. Den analoga varianten kan göra detta i och med dess konstruktion med en pendel som svänger. Den digitala metronomen skapar således en förutsättning för att felfritt kunna förhålla sig till ett specifikt tempo under en längre period och utan
Stor vikt har fästs vid att kunna implementera metronomen i övningen då metronomen som resurs för lärande är ett väldigt tydligt tecken för att kunna mäta sitt lärande mot. Ett ökande bpm-‐tal i relation till övningen blir till ett tecken för vilka framsteg jag gör när det gäller fysisk kapacitet och meningsskapande. Dock vill jag poängtera att inte metronomen kan ses som ett isolerat mätverktyg för transformation av kunskap då det går att spela en övning i ett visst bpm-‐tal på en mängd olika sätt; släpigt, ostadigt, långt fram i ”time”, mitt i ”beatet”. Metronomen blir således ett tecken att hänga upp viss kunskap på som måste kompletteras med andra metoder för utvärdering, såsom till exempel loggbok eller videoobservation.
4.1.3 Loggbok och struktur som resurs
En av de största upplevelserna av hur teknik kan övas fick jag genom det instrument jag använt för att möjliggöra en analys av övningsperioden, loggboken. Innan jag började öva strukturerade jag upp vad för aspekter av gitarrtekniken jag ville utveckla. Dels var det höger och vänsterhandsteknik och sättet händerna samarbetar på, men även
tekniska aspekter så som arpeggion2, legatospel3 och sweeping4.
Genom att föra loggbok kunde jag kontinuerligt följa min utveckling på de olika
momenten samt snabbt få en överblick över vilka moment som utförts under veckorna. Loggboken bidrog även till att ge mitt övande en bättre struktur då det snabbt gick att se vilka övningar, moment eller delar som utförts den senaste veckan och snabbt kunna återkoppla till min målsättning med övandet. Om det fanns luckor i min övning där vissa övningar eller moment blivit lidande kunde detta synliggöras och jag hade här en
möjlighet att få min övning så övergripande som möjligt.
Moment som jag till en början ej fokuserat på kan tydligt ses i min loggbok, då jag allt eftersom börjar introducera dessa moment såsom notläsning och ”voicings”5 i
övningsrutinen. Dessa moment var från början inte tänkta att öva på under 8-‐ veckorsperioden utan tillkom på grund av lust att lära och för att ge mig en så
omfattande övning som möjligt. Utdrag ur min loggbok från slutet av övningsperioden:
24/10 Start 13:15
Melodisk moll spela horisontellt.
Bra flow! Fortfarande svårt att höra skalan dock. Avslut 13:52
Detta utdrag kan ses som en trevande start. Jag är inte så tydlig i min beskrivning av hur min upplevelse av övningen var samt att loggen saknar bpm-‐angivelse.
Tydlighet, bpm-‐angivelse och de egna upplevelserna kom jag relativt tidigt att börja inkludera, då jag insåg att jag kommer ha nytta utav detta för att jämföra min
2 Arpeggio: ”Brutet ackord”, tonerna i ett ackord spelas var och en för sig i följd.
3 Legatospel: ”Sammanbundet”, tonerna spelas utan någon typ av mellanrum mellan varandra. 4 Sweeping: Sweeping är en elgitarrteknik där utföraren ”sveper” med plektrumet över
strängarna. Vanligtvis används denna teknik vid arpeggiospel och möjliggör att man kan spela ännu snabbare.
5 Voicings: Olika sätt att ta ett ackord på. Två olika voicings på ett ackord kan vara Prim, Ters,
progression:
29/10 start 12:49 Notläsning
Läste A-‐vista ur Realbook. Noterat och klingande. 16-‐delarna sitter ju verkligen inte.
Melodisk moll
Bara bränna skalorna upp och ner. Boxar + horisontellt tänk. Abm och Ebm. Arpeggion, 140 bpm, P.O/H.O tre strängar.
Mollarpeggion sitter bättre än durarpeggion. Moll ligger bättre i handen i och för sig, så det är nog inte så konstigt.
Avslut 12:44
I detta loggutdrag har jag utöver bpm-‐angivelse, tydlighet i beskrivningar och de egna upplevelserna även lagt till moment som inte direkt är knutna till studien, men som kom ”på köpet” då jag blev motiverad att öva.
Som en del i ledet av den ökade motivationen försökte jag även snabbt inkorporera det jag övade på i min musikaliska vardag:
31/10 start 08:06
Tre slag per sträng, Diaktoniska skalor, 126bpm, 16-‐delar
Skalorna börjar kännas bra i fingrarna. Speciellt durskalan och sådant som jag hållit på med sedan gymnasietiden är ju lugnt, men lydisk är svår alltså i och med nya fingersättningar för varje sträng.
Stella by starlight + Autumn leaves solo
Försöker få in lite mer melodisk moll i improvisationerna. Låter stifft. avslut 08:55
Ytterligare egna upplevelser, bpm-‐angivelser och nu även enklare analyser i stunden för att förtydliga för mig själv vad som var svårt och vad som jag behövde fokusera mer på.
Detta förhållningssätt till att skriva loggbok blommade ut fullt mot slutet, där jag
inkluderar tidigare nämnda instrument för utvärdering av progressionen, men även mer djupgående analyser för att underlätta för mig själv vid nästa övningspass:
5/11 Start 13:43
spela över m7b5-‐ackord
Fortfarande obekväm med att spela över detta soundet. Fingersättningen krånglar och svårt att ”höra” soundet av ackordet.
Arpeggion byta mellan dur/moll, 120 bpm, 16-‐delar.
Funkar sådär. Jag har svårt att hänga med metronomen, glider ur tempot och spelar sladdrigt. Problematiken rör främst fingersättningen i bytet från till exempel A till Am och hur jag ska få ”in” fingret när jag återvänder från dubbelslaget på grundtonen.
Förskjuta figurer
Helt ok flow. Mycket tankeverksamhet för att lyckas förskjuta saker en sextondel när jag redan hört det ”oförskjutet”
Dessa mer djupgående analyser blev så småningom resurser för att designa nya övningar eller designa om övningar för att komma tillrätta med de problem som uppstod under övningen. De tre situationer som jag analyserade står att finna i sin helhet under ”bilagor” i slutet av arbetet.
4.1.4 Videoobservationer som resurs
Ytterligare en upplevelse jag fick under övningsveckorna var användandet av videoobservation. När jag efter att ha dokumenterat min progression studerade
videoklippen fick jag direkt syn på en mängd olika fakta om hur jag utförde övningarna som jag inte hade kunnat synliggöra enbart som utövare av en specifik övning. Aspekter såsom hur mina händer interagerade blev synliga, även om jag enligt loggboken hade uppmärksammat faktumet i stunden, fick jag ett visuellt kvitto på hur det förhöll sig. Vidare fanns det nu en möjlighet att jämföra upplevelsen i efterhand med
spelupplevelsen och sättet övningen kändes att utföra, vilket jag i följande tabell åsyftar att göra. Här har jag transkriberat min observation och jämfört med loggboken, för att sedan försöka dra slutsatser om hur jag mer effektivt kan öva en viss övning:
Film 1 (Bilaga 1), 14-09-17
Tid bpm Betraktelser/Consistency Övrigt/Loggboken
00:01-00:06 112 bpm
”Fumlar” direkt på 16-delarna. Rättar till detta i nästa takt men faller ur flödet i 16-delarna.
Kromatiska 16-delar.
00:06-00:15
Tappar återigen flödet. Höger och vänsterhanden har svårt för att samverka.
00:15-00:34
Går aningen bättre nu, flödet är bättre men inte helt avslappnat. Har ändrat plektrumfattningen så att en mindre del av
plektrumet kommer i kontakt med strängen. Mindre rörelser i högerhanden.
00:34-00:42
Fumlar igen. Råkar komma åt en lös sträng.
Tappar fokus.
00:42-01:07
Går över till att spela samma övning i 8-delstrioler. Varierat resultat, mycket fumlande men några bra takter pga. den minskade fysiska ansträngningen.
”Var tvungen att befästa rörelsen fysiskt först. Borde ha börjat långsammare trots allt” 01:07-01:16
01:16-01:30
Stoppar helt upp på g-strängen. Inget flöde.
Vänder ner huvudet för att studera högerhanden. Upphör att spela.
”Undersökte
plektrumets riktning”
01:30-01:48
Bättre flöde och jämnare mellan tonerna nu. Fortfarande stakigt och att plektrumet fastnar i strängarna + att höger och vänsterhänderna inte samarbetar fullt ut.
01:48-01:55
Fortsätter övningen stakigt och försöker mängdträna/få in puls och hur rent fysiskt jag skall göra för att spela mer konsekvent.
Stänger av kameran.
Tabell 1: Utdrag ur film 1.
Detta är en transkription av en av mina videoobservationer. Just denna film behandlar hur jag spelar kromatiska 16-‐delar och mina strategier för att utföra övningen med så få fel som möjligt.
I och med att jag med hjälp av videoobservationer och loggbok kunde se hur jag övade samt följa den egna progressionen, fanns det nu en möjlighet att omforma övningen efter att ha utvärderat resultatet. På samma sätt som jag hade instruerat en elev att göra annorlunda för att övningen skulle bli mer effektiv, kunde jag förändra det egna övandet till att bli mer effektivt med hjälp av dessa redskap.
Detta går att se i de framtida videoobservationerna, att jag designar videoobservationen med ett framtida självcoachande i åtanke. Faktorer såsom kamerans riktning och vad som är observerbart blir viktigare i och med att dessa faktorer används mer än vad jag initialt trodde att de skulle användas:
Film 2 (Bilaga 2), 08-10-14
Tid bpm Betraktelser/Consistency Övrigt/Loggboken
00:28-00:40
Avslutar övningen. Relativt jämt spel. Höger och vänster hand har bitvis lite problem med att jobba ihop. Höjer tempot.
00:40-01:24 133
till 130”
01:24-01:45 130
Börjar nästan direkt utan att känna in tempot.
16-delarna sitter relativt bra till en början, men fasar långsamt ut ur tempot, varpå jag avbryter. Riktar om kameran för att i efterhand kunna studera min högerhand, vilket jag även kommenterar. Räknar in.
01:45-02:10
Börjar spela. Vänder blicken mot högerhanden.
Fumlar lite på 16-delarna men mikrokompenserar.
Fokuserar blicken fullt ut på högerhanden.
”Efter att ha betraktat filmen några gånger så kan jag tydligt se hur mycket handled jag använder i övningen – kan försöka att använda mer
tumme/pekfinger och mindre rörelser för att spela snabbare, även om det är svårare rent tekniskt”
02:10-02:35
Avbryter och pratar om den egna upplevelsen av övningen. ”Det blir någon typ av
legatovariant vilket inte är så bra...”
Beskriver vilka typer av rörelser jag använder mig av samt att ”runt 130 (bpm) blir det svårare att använda sig av
tumme/pekfinger och det blir mer såhär” (Gör rörelser med handleden)
Stänger av kameran
Tabell 2: Utdrag ur film 2.
Jag använde mig av videoobservationerna för att uppmärksamma sådant jag inte kunde uppmärksamma på egen hand, i detta fall hur jag använder mig av handleden vilket inte är önskvärt i min övning.
4.1.5 Design som resurs för teknisk övning
En faktor som var väldigt tydligt observerbar var att jag under övningsperioden
egna behoven i relation till uppsatta mål med min övning. Detta skedde dels i relation till den övergripande övningen, där jag exempelvis använde mig av olika notvärden såsom trioler istället för 16-‐delar eller introducerade skalor och övade dessa på samma sätt som jag övade 16-‐delar men det skedde även i stunden genom triolspel eller ett specifikt fokus inom övningen. I den första filmen går det att se ett sådant exempel:
Film 1 (Se även bilaga 1)
00:42-01:07
Går över till att spela samma övning i 8-delstrioler. Varierat resultat, mycket fumlande men några bra takter pga. den minskade fysiska ansträngningen.
”Var tvungen att befästa rörelsen fysiskt först. Borde ha börjat
långsammare trots allt”
Tabell 3: Utdrag ur film1.
Här är ett exempel på hur jag byter notvärde från 16-‐delar till 8-‐delstrioler för att underlätta och befästa rörelsen fysiskt, och även i andra filmen:
Film 2.
01:45-02:10
Börjar spela. Vänder blicken mot högerhanden. Fumlar lite på 16-delarna men mikrokompenserar. Fokuserar blicken fullt ut på högerhanden.
”Efter att ha betraktat filmen några gånger så kan jag tydligt se hur mycket handled jag använder i övningen – kan försöka att använda mer tumme/pekfinger och mindre rörelser för att spela snabbare, även om det är svårare rent tekniskt”
Tabell 4: Utdrag ur film 2.
Ytterligare ett exempel från en videoobservation där jag ”omdesignar” övningen och lägger fokus på min högerhand snarare än min vänsterhand.
Design blev i min studie således en aktiv handling, där jag skapade nya meningar och ”omdesignade” befintliga övningar för att bättre passa de nya meningar som jag skapat.
