STOCKHOLM, SVERIGE 2020
Studenters upplevelser av
Kungliga Tekniska högskolans
digitala lärandemiljö
En explorativ studie
Studenters upplevelser av
Kungliga Tekniska högskolans
digitala lärandemiljö
En explorativ studie
Anders Wallin
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE PÅ PROGRAMMET CIVILINGENJÖR OCH LÄRARE
Titel på svenska: Studenters upplevelser av Kungliga Tekniska högskolans digitala
lärandemiljö. En explorativ studie.
Titel på engelska: Students' experiences of the digital learning environment at KTH
Royal Institute of Technology. An exploratory study.
Huvudhandledare: Fredrik Enoksson, ITM, KTH Biträdande handledare: Sandra Tibbelin, ITM, KTH
Sammanfattning
Utbildning och undervisning har förändrats genom tiderna och många olika redskap har använts. Digitala lärplattformar är ett av dessa redskap. KTH:s lärandemiljö har utvidgats med en digital
lärplattform, där Canvas är en del. KTH:s instans av Canvas förvaltas inom vad som benämns förvaltningsobjektet e-lärande (Institutionen för lärande (1), 2020).
Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på KTH som använder Canvas uppfattar den digitala lärandemiljön och speciellt Canvas. Frågeställningen som använts för studien är: Hur upplever
studenterna Canvas funktionalitet i samband med sina studier?
Hjälpmedel för att förmedla kunskap har tagit steget från att endast vara i den fysiska världen till att delvis ha flyttat in i den digitala världen. Detta ger flera nya möjligheter till kommunikation och anpassning. Datorernas och Internets intågande i vardagen och utbildning, har accelererat under den senaste tiden. Internet har kommit att bli ett självklart verktyg för kommunikation med varandra och omvärlden. Studenter tillbringar inte bara tid i den fysiska miljön utan även i den digitala. Förstadiet för den första centrala digitala plattformen på KTH för lärande föddes på mitten av 90-talet i en av KTH:s egna kurser för att senare utvecklas till Bilda/PING PONG. Canvas är en digital lärplattform (engelska: LMS, Learning
Management System) och kan användas för att aktivera studenterna i sina studier, bland annat med funktioner som automaträttade frågor (quiz), betygsuppföljning, diskussionsforum med mera. Övergången till Canvas, startades med ett pilottest hösten 2016 (Stenberg, 2017). Sverige har undertecknat Agenda 2030 målen vilket påverkar KTH som är ett svenskt statligt universitet. Det fjärde målet är det som framförallt är riktat till skolor, universitet och högskolor. "Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla" (Agenda 2030, u.å., s. 12) Agenda 2030 går väl att koppla ihop med delat av KTH:s värdegrund (KTH, u.å.) samt KTH:s policy för hållbar utveckling (Policy för
hållbar utveckling för KTH, u.å.) Denna rapport är en liten del på
explorativ ansats med blandade metoder valts. Studien baseras på en förstudie med semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ
enkätundersökning. Förstudien utgjordes av fyra semistrukturerade intervjuer samt en tematisk analys av transkriberingen av dessa intervjuer.
Även om det handlar ett bekvämlighetsurval (Denscombe, 2019) kan gruppen somurvalet gjordes ur anses som representativ, då samtliga utbildningar på alla KTH:s campus var representerade där. Detta gjorde att förstudien inte kunde ses som allmängiltig utan mer
orienterande, för att veta vad som var intressant att undersöka vidare i en enkät. Grunden för enkätens frågor skapades utifrån en analys av förstudiens intervjuer. Tematisk analys har använts på både innehållet i transkriptionen av intervjuerna och på fritextsvaren i enkäten. För att få en snabb överblick skapades en färgning av resultaten.
Avidentifierade transkriptioner av intervjuerna samt valet av enkätfrågor följer "principen om uppgiftsminimering" (allmän dataskyddsförordning, 2016/ 679 , Skäl 156).
Förstudien identifierade två starka teman. Den med flest kodningar var "läsa och hantera filer" med och "Användning" med tre
underteman vardera, dessa utgjorde grunden till påståendena i enkäten.
Enkäten har 614 svar, vilket var 4,5 procent av 2019 års, 13 514 helårsstudenter. (KTH Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4)
Genom att komplettera den fysiska undervisningen kan studenten utvecklas mer kontinuerligt, då lärandet inte är låst till
undervisningstimmarna. Lärplattformen är ett digitalt redskap i undervisningen, för att stödja studenterna i studierna. Forumet och direktmedelanden kan vara en möjlighet för studenterna att bryta isolationen av att studera på egen hand och att få stöd av både lärare och andra studenter. Genom inlämningsuppgifter och automaträttade frågor (quiz) kan studenten öva och få förstärkning på kunskaps-inhämtningen. Digitala plattformar kan öka tillgängligheten, oavsett om studenten behöver talsyntes eller studerar bättre på olika tider på dygnet.
Områdena med utmaningar är diskussionsforumet, Canvas meddelandefunktioner, filhantering: att snabbt och enkelt hitta dokument och filer samt att Canvas delvis bara används för de
obligatoriska momenten. Ändå svarar studenterna sammantaget med en positiv ton i de flesta svaren på enkäten.
Abstract
Education and teaching have evolved, and todays teaching
environment utilises many different tools and methods. A digital learning platform, such as Canvas, is one of those tools. KTH:s
instance of Canvas is administrated by E-learning management object (The Department of Learning in Engineering Sciences, u.å.)
The aim of this study was to investigate how students at KTH, who use Canvas, perceive the digital learning environment, especially Canvas. The focus question used for the study is: How do students experience
Canvas' functionality in conjunction with their studies?
Tools for conveying knowledge have moved from existing only in the physical world to having partially moved into the digital world. This provides several new opportunities for communication and
adaptation. The use of computers in everyday life and studies has accelerated recently. The computer has become an obvious tool for communication within the world. Student life is not limited to the physical environment; it has expanded to the digital one. The start for one of the first digital platforms for learning at KTH was born in the mid-90s in one of KTH:s own courses and later to become Bilda / PING PONG.
Canvas is an LMS (Learning Management System) which can be used to support students in their studies, and includes functions such as quizzes, grade follow-up, discussion forums and more. The transition to Canvas began with a pilot test in the autumn of 2016 (Stenberg, 2017).
The United Nations Sustainable Development Goals is something that Sweden has signed, which in turn affects KTH as a Swedish state university. The fourth goal is that which is primarily aimed at schools, universities and colleges: Ensure an inclusive and equal education of good quality and promote lifelong learning for all (Agenda 2030, u.å., s. 12). The goals go hand in hand with KTH:s values (KTH, u.å.) and KTH:s policy for sustainable development (Policy för hållbar
In order to survey how students perceive their digital learning environment, with regard to functions and navigation, a sequential exploratory approach with mixed methods was used. This study contains a pre-study with semi-structured interviews and a
quantitative survey. The pre-study consisted of four interviews and a thematic analysis of the transcription of the interviews.
Even if the selection is made for convenience (Denscombe, 2019), the group from which the interviewed students were selected from had all branches at all KTH:s campuses represented. Therefore, the group could be considered representative. This meant that the pre-study could not be seen as universal but gave an indication of the direction for the survey. The majority of the survey's statements was created by the themes that emerged in the analysis of the pre-study interviews. Thematic analysis has been used on both the content of the transcript of the interviews and for the free text answers in the survey. To get a quick overview, an indicative colouring of the results was created. The source data where deidentified at the time of transcription and the questions for the survey were carefully selected so that "the principle of data minimisation" (GDPR, 2016/ 679 reason 156) was adhered to. The pre-study identified two strong themes: "read and manage files" and "Usage", each with three sub-themes. These formed the basis for the statements in the survey.
By extending the physical classroom with online resources, the student can continuously develop, as the tutoring is not confined to the
teaching hours. The forum and direct messages can be an opportunity for students to break the isolation of studying on their own and to receive support from both teachers and other students. Through assignments and quizzes, the student can practice and gain
reinforcement in the acquisition of knowledge. Digital platforms may increase accessibility, regardless of whether the student needs speech synthesis, or studies better at different times of the day.
The areas with challenges are the discussion forum, ease and efficiency of retrieving documents and files, and Canvas messaging functions. In addition, the survey showed that some students only used Canvas for the mandatory steps. Nevertheless, the students answered with a positive tone in most of the survey.
Förord
Motivationen för detta examensarbete har varit att göra skillnad och hjälpa kommande generationer av studenter till en bättre studiemiljö. Under studiens gång har det upplevts som att plattformen inte har använts till sin fulla potential. Fel är bara goda intentioner lämnade ogjorda (Foucault, 1997, s. 237). Plattformen har stor potential, dock finns det finns variation i utformandet av de olika kursrumen i KTH:s implementation av Canvas. Förhoppningen är att studien ska leda till en bättre digital lärandemiljö för alla studenter, speciellt på Kungliga Tekniska högskolan (KTH).
Innehåll
1 Inledning ... 14
1.1 Syfte och frågeställning ... 17
2 Bakgrund ... 18
2.1 Bakgrund lärplattformar ... 18
2.2 Lärplattformens historia på KTH ... 19
2.3 Begreppet LMS och Canvas på KTH ... 21
2.4 Utbildingspedagogiska teorier ... 22 2.5 Hållbar utveckling ... 24 3 Metod ... 27 3.1 Förstudie ... 28 3.2 Enkät ... 31 3.3 Tematisk analys ... 32
3.4 Översiktlig värmekarta över enkätsvar ... 34
3.5 Behandling av källdata ... 36
3.6 Etiska överväganden ... 37
4 Resultat och Analys ... 40
4.1 Resultat förstudie ... 40
4.2 Skapandet av enkät ... 42
4.3 Resultat enkät ... 43
5 Diskussion ... 73
5.4 Hållbarhet ... 81
5.5 Slutsats ... 82
5.6 Vidare forskning ... 83
6 Bilaga A: Intervjuguide ... 89
7 Bilaga B: Enkät svenska ... 90
1 Inledning
Hjälpmedlen som använts vid förmedling av kunskap har gått från att ha varit enkla fysiska objekt, så som krita på svart tavla och tryckta böcker, till att numera även involvera mer eller mindre tekniskt avancerade digitala verktyg, så som lärplattformar. Hrastinski (2013, s. 42) beskriver detta enligt följande: "Typiska verktyg i en
lärplattform stödjer distribuering av kursmaterial, administrativa funktioner, kommunikation mellan kursdeltagare och lärare, utvärdering och bedömning".
En student investerar mycket i sin utbildning och avkastningen påverkas av många olika faktorer. Avkastningen av investeringen kan påverkas av lärandemiljön. En anledning att välja ett tekniskt
universitet som Kungliga Tekniska högskolan (KTH) är dess visioner om att vara ledande och innovativt med en individanpassad
lärandemiljö. Snickars (2012, s. 1) uttrycker i KTH:s vision för 2027 att "KTH är ett av Europas ledande tekniska universitet". Senare i visionsdokumentet uttrycks det även att "Utbildningen kännetecknas av individuellt anpassat lärande i innovativa lärandemiljöer"
(Snickars, 2012, s. 1).
Att vara ett ledande och innovativt universitet när det gäller
De unika möjligheter som en teknisk plattform har, för att kunna skapa en innovativ och individuellt anpassad digital lärandemiljö, ger KTH möjlighet till att bli ett ledande tekniskt universitet, samt leva upp till sin vision med individanpassade studier. För att göra det möjligt att driva utvecklingen och individualiseringen av den digitala lärandemiljön behövs en tekniskt potent IT-infrastruktur. KTH:s visionsdokument framhäver även att "KTH:s vision är dessutom att vara ledande vad gäller fullskalig utveckling av IT-infrastruktur inom det akademiska området" (Snickars, 2012, s. 6). Denna infrastruktur utgör en teknisk bas för den digitala lärandemiljön och dess
utveckling.
Denna studie kan vara ett steg på vägen. En undersökning om hur studenterna upplever lärplattformen och resulterar i några av studenternas utmaningar. Studien ger möjlighet till att undersöka vidare och förbättra det som behöver förbättras och fortsätta med det som är bra.
Allt i studentens omgivning påverkar studierna. Studenter tillbringar inte bara tid i den fysiska miljön utan även i den digitala. "För dagens ungdomar är Internet och tillhörande teknik ett naturligt inslag i tillvaron" (Hrastinski, 2013, s. 9). Den digitala lärandemiljön påverkar minst lika mycket som den fysiska miljön och är lika naturlig för dagens studenter. Att undersöka hur studenterna uppfattar den digitala lärandemiljön är minst lika viktigt som att undersöka vad de tycker om kursen, efter kursen i kursutvärderingen. Studien som presenteras i detta arbete har undersökt studenters upplevelser av KTH:s digitala lärandemiljö, med fokus på den digitala lärplattformen Canvas. KTH:s digitala lärandemiljö inkluderar lärplattformen (eng. LMS, Learning Management System) Canvas dit delar av den digitala undervisningen har flyttat. Plattformen tillhandahåller bland annat kommunikation mellan lärare och studenter, omdömen, publicering av kursinformation samt verktyg för kursadministration. I denna rapport kallas den digitala lärandemiljön för Canvas, även om den digitala lärandemiljön består av flera olika system som är
KTH:s instans av Canvas förvaltas inom vad som benämns
förvaltningsobjektet e-lärande, som är en delad aktivitet mellan KTHs
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på KTH som använder Canvas uppfattar den digitala lärandemiljön och speciellt Canvas. Undersökningen var utforskande och kartläggande, därför antogs en explorativ ansats. Detta examensarbete och dess resultat ger KTH en möjlighet att skapa en ännu större förståelse och därigenom möjlighet att förbättra lärplattformen. Detta ligger i universitets uppdrag enligt 1 kap. 2 §, Högskolelagen "I högskolornas [även universitetens] uppgift ska det ingå att … verka för att
forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" (Högskolelag (SFS 1992:1434), 1992).
Områden för studien har begränsats av frågan:
• Hur uppfattar studenter KTH:s digitala lärandemiljö?
Digital lärandemiljö är ett stort och komplext begrepp. De senaste åren har det forskats mycket om digitala lärandemiljöer, både i Sverige och internationellt. I denna första studie, om hur just KTH:s studenter upplever sin digitala lärandemiljö, gjordes avgränsningen att undersöka de största utmaningarna och framgångsfaktorerna. Canvas är det system som studenterna kommer i kontakt med, även om den digitala lärandemiljön består av flera komplext
sammankopplade moduler och system. Att Canvas är just det portal-gränssnitt som studenten ser och sammankopplar med den digitala lärandemiljön gjorde att det blev ännu en naturlig avgränsning. Ett problem med att fråga studenter generellt om den digitala lärandemiljön är att de kanske inte vet vad det är, för att de inte har förstått att det är flera system. Detta avgjorde valet att avgränsa
undersökningen till att använda begreppet Canvas, även om resultatet kan vara applicerbart på större delar av systemet. Lärplattformen Canvas är som tidigare sagts ovan, vad studenterna ser och vad som blir påtagligt. Detta ledde till frågeställningen som använts för studien:
2 Bakgrund
2.1 Bakgrund lärplattformar
Hjälpmedlen för att förmedla kunskap har varierat genom tiderna. Undervisning definieras som "[U]n`dervisning […] förmedling av kunskaper i organiserad form" (Svensk ordbok : utgiven av Svenska
Akademien / [2] M - Ö., 2009). Hjälpmedlen som använts vid
förmedling av kunskap har övergått till mer eller mindre tekniskt avancerade digitala verktyg. Vägen till digitalisering av utbildning kan anses börja med anpassade stenciler för att förmedla information till studenterna, via enkla hemsidor med envägskommunikation med studenterna till komplexa digitala system på Internet. När Internet uppstod skapades nya möjligheter för tillgång till utbildning utan begränsning till tid och rum (Keller & Cernerud, 2002, s. 3).
Hjälpmedlen tog steget från att endast vara fysiska objekt till att delvis ha flyttat in i den uppkopplade digitala världen. Såväl de mer analoga hjälpmedlen som de digitala används för asynkron kommunikation. De digitala hjälpmedlen möjliggör dessutom en mer synkron
kommunikation och ett mer individuellt stöd för studenten.
2.2 Lärplattformens historia på KTH
Människan har genom historien försökt förenkla och effektivisera sitt liv genom tekniska hjälpmedel. När datorerna gjorde sitt intåg
försökte människan även använda denna teknik för att förenkla
undervisning, även om det dröjde ett tag: "Datortekniken har drygt ett halvsekels historia, varav datorn på allvar har använts inom
utbildningsväsendet i ca 30 år" (Hrastinski, 2013, s. 12). Datorernas intåg i vardagen och skolan har accelererat senaste tiden och har kommit att bli ett självklart verktyg för kommunikation med omvärlden.
Vi kommunicerar inte längre med våra datorer utan med varandra via våra datorer. Utöver detta har det skett en mycket stark utveckling inom mobila applikationer och vi är inte längre bundna till våra datorer utan kan vara uppkopplade dygnet runt via smartphones och sufplattor [sic!]. Denna utveckling har gått mycket fort.
(Hrastinski, 2013, s. 101)
Genom denna snabba utveckling har delar av utbildningen förflyttats till anpassade tekniska plattformar som använder Internet för
förmedling av innehåll. De första digitala lärandehjälpmedlen var inte uppkopplade mot Internet. Till exempel skriver Keller och Cernerud att:
E-lärande är ett relativt nytt koncept som innebär inlärning med hjälp av digitala medier som datorer, webbsidor, videokonferenssystem och CD-ROM. På senare år har datorprogram för e-lärande, bestående av verktyg som text, grafik, video, tredimensionella modeller och
animationer, utvecklats. (Keller & Cernerud, 2002, s. 2)
lärandet och vara mer än bara en plats att lägga upp information på. Upprinnelsen till en av KTH:s första lärplattformar startades på KTH. "Faktum är att PING PONG har sina rötter på KTH och baseras på ett ”intranät” som utvecklades för kursen ”Fukt i betong 5p” under mitten av 90-talet" (J. Flid Fridell, personlig kommunikation, 06 augusti 2020). Detta övergick sedan i företaget Partitur Informationsteknik AB, som tog över 1996. Grunden till det som senare skulle kallas PING PONG var lagd. 1996 startade Partitur (Partitur, 2001; Vi är Ping
Pong AB!, u.å.) Det blev utgångspunkten för det som kom att bli
produkten PING PONG.
PING PONG införskaffades till KTH 2001 (Partitur, 2001). Det var troligtvis den första lärplattformen på KTH centralt och användningen växte. I slutet var det i alla fall tillgängligt för alla kurser vid lärosätet (J. Flid Fridell, personlig kommunikation, 06 augusti 2020). När KTH införde lärplattformen PING PONG kallades det för Bilda på KTH för att vara varumärkesneutralt (J. Flid Fridell, personlig kommunikation, 06 augusti 2020). Bilda användes i några år av stora delar av
utbildningen på KTH, även om enkla hemsidor för kursinformation användes parallellt av några kurser.
Nästa stora utveckling var bytet till en helt ny plattform. Pilottestet av Canvas skedde hösten 2016 och ett år senare fanns över 1600 kurser i lärplattformen (Stenberg, 2017). Canvas har öppen källkod och
förvaltas av Instructure, ett amerikanskt bolag som skapades 2008. Instructure nyttjar Amazons molntjänst för driften av Instructure. Att Canvas är anpassat för drift i molnet gör att Instructure, enligt sin webbsida, kan lova 99,9% upptid och god skalbarhet (Instructure |
About Us | Company Story, u.å.) Canvas är byggt för att egna och
2.3 Begreppet LMS och Canvas på KTH
Starten för digitala hjälpmedel i undervisningen via Internet kan ses som de publika hemsidor där lärare publicerade information till studenterna. Dessa kan liknas vid digitala anslagstavlor.
Kommunikationen kunde ske synkront på föreläsningar eller asynkront via epost. Utvecklingen kom till att dokument och
information lades in i en gemensam plattform bakom inloggning. Den vidareutvecklade plattformen kan ses som en förvaringsplats för information, ofta bakom ett inloggningssystem. Förvaringsplatsen kallas ofta för CMS (Content Management System). Det är en digital plattform för envägskommunikation där det går att uppdatera sig vad som händer i till exempel en kurs och hämta filer och annan
information som studenterna behöver för att förstå och ta till sig kursinnehållet.
Till skillnad från förvaringsplatsen (CMS) kan en lärplattform (LMS, Learning Management System) även användas för att aktivera
studenterna i sina studier, bland annat med funktioner som
automaträttade frågor (quiz), betygsuppföljning, diskussionsforum med mera. Hrastinski (2013) beskriver detta enligt följande: "Typiska verktyg i en lärplattform stödjer distribuering av kursmaterial,
administrativa funktioner, kommunikation mellan kursdeltagare och lärare, utvärdering och bedömning" (2013, s. 42). Genom att vara en plattform för så väl synkron som asynkron tvåvägskommunikation mellan studenter och studenter samt studenter och lärare blir lärplattformen en viktig del av studenternas digitala lärandemiljö. Plattformen är tänkt att integreras i utbildningen och vara en del av en kursomgång, till exempel att kunna aktivera studenterna att få en löpande examination och underlätta en jämnare studieteknik istället för att lämna allt till slutet.
En LMS är infrastrukturen som levererar och hanterar
Det finns en övertro att lärplattformar ska lösa alla möjliga olika problem. Watsson (2007, s. 28) går så långt att han tycker att LMS är ramverket som hanterar alla aspekter av inlärningsprocessen. Vilket kan ses som att gå lite långt, även om lärplattformen ska aktivera studenten i sitt lärande och i KTH:s fall inte allt stämmer överens för att huvuddelen av undervisningen sker fortfarande fysiskt på
universitetets olika campus.
2.4 Utbildingspedagogiska teorier
I detta kapitel kopplas de tre utbildningsteoretiska teorierna, behaviorismen, konstruktivismen och sociokulturellt lärande upp genom att göra nedslag hos ett urval av de tongivande teoretikerna. Illeris definierar lärande som: "Lärande är varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande" (Illeris, 2007, s. 13). I detta fall är den levande organismen en människa, och student. Illeris (2007, s. 124) uttrycker vidare att: "I mental mening är människan i grunden en social varelse. Hennes psykiska funktioner kan endast utvecklas i ett socialt rum". Interagerandet med andra ger studenten möjligheter att lära sig. "I ett lärosammanhang handlar det om att omstrukturera etablerade kunskapsstrukturer, förståelsesätt, rörelsemönster eller handlingspotentialer så att de överensstämmer med den nya påverkan" (Illeris, 2007, s. 55).
Illeris presenterar fyra olika typer av lärande; kumulativt, associativt, ackommodativt och transformativt (Illeris, 2007). Det enklaste är att mekaniskt göra en uppgift tills att den är invand. "Genom kumulativt lärande utvecklas en begränsad upprepningsorienterad kunskap, som kan tillämpas i situationer vilka subjektivt upplevs som likartade den ursprungliga lärosituationen i väsentliga avseenden" (Illeris, 2007, s. 69). Upprepningsbaserat lärande ger dock ingen djupare förståelse, att istället känna igen objekt eller ämnen som bygger på tidigare
lärandet relateras till begrepp som reflektion, kritiskt tänkande och medvetenhet, och det är uppenbart en form av lärande som har central betydelse för det numera så populära kompetensbegreppet" (Illeris, 2007, s. 63). Med djupare förståelse och mer kunskap kan lärandet förändra individen. Hon utvecklas och förändrar sin personlighet. "Genom transformativt lärande utvecklas en personlighetsintegrerad kunskap, som man fritt kan associera till i alla subjektivt relevanta sammanhang" (Illeris, 2007, s. 69).
Skinner påstår att beteenden bildas inom studenten. "Eleven har ärftliga anlag som utvecklas eller mognar, och hans beteende blir alltmer komplicerat allteftersom han får kontakt med omvärlden, men något annat sker också när han lär" (Skinner, 1969, s. 13). Det är genom förstärkning som beteenden befästs. "Vi förstärker ett barn antingen positivt eller negativt när han gör och säger de rätta sakerna vid rätt tillfälle. Förstärkningen är viktig" (Skinner, 1969, s. 156). Att framkalla det genom att betinga och belöna olika aktiviteter för att befästa det beteende och kunskap som är önskad. För att
erfarenheterna och kunskapen ska kunna befästas behöver studenten handla. "En elev måste som vilken annan organism som helst handla innan han förstärks. På sätt och vis måste han ta initiativet" (Skinner, 1969, s. 119). Den förstärkande handlingen kan vara uttalad, en gest, ett pling eller grön bock på en datorskärm. Undervisningen ska enligt Skinner inte vara förprogrammerad för då ger den inte några
utmaningar. "En ofta förekommande invändning mot programmerad undervisning är att den gör det alltför lätt för eleven; han förtjänar inte att kunna det han har lärt sig och kan inte beundras för flit eller mod" (Skinner, 1969, s. 118). Om studenten inte får pröva och utmanas, ger det inte möjlighet att få förstärkning.
Människor använder sina sinnen varje dag. När människan gör något tvingas hon att använda ögonen, öronen och känseln för styrning, om arbetet ska lyckas (såvida det inte är helt rutinmässigt) (Dewey, 1998, s. 240).
Att interagera med andra studenter kan utöka tanken och utveckla den. Nödvändigheten att interagera med det som är närmast och det som är långt bort följer direkt av tänkande (Dewey, 1998, s. 279). Att människan är en social varelse som behöver interagera med andra för att utvecklas är känt sedan länge. Det onda med isolering ses genom hela utbildningssystemet, från förskolan, genom grundskolor och gymnasieskolan, till högskolan (Dewey, 1998, s. 241).
2.5 Hållbar utveckling
Förenta Nationernas (FN) handlingsplan för hållbar utveckling: "Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling" (engelska: Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable
development) (Agenda 2030, u.å.) beslutades på Förenta nationernas högkvarter i New York den 25–27 september 2015 (Agenda 2030, u.å., s. 3). Agenda 2030 består av:
De 17 mål för hållbar utveckling och 169 delmål som vi tillkännager i dag visar denna nya universella agendas omfattning och ambitionsnivå. … De är integrerade och odelbara och balanser [sic!] de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, sociala och miljömässiga. (Agenda 2030, u.å., s. 2)
KTH:s värdegrund
KTH:s verksamhet bygger på övertygelsen att utbildning och forskning kan och bör bidra till bättre levnadsbetingelser och till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar
samhällsutveckling. Som tekniskt universitet har KTH ett särskilt ansvar för att utveckla och förmedla kunskap som behövs för att främja en sådan hållbar utveckling.
(KTH, u.å.)
KTH har definierat hållbar utveckling som:
En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det innehåller två
grundläggande koncept: behov, och speciellt de grundläggande behoven hos världens fattiga för vilka prioritet ska ges, och de begränsningar av ekosystemens möjligheter att tillgodose nuvarande och framtida behov som också bestäms av teknologi och social organisation.
(Policy för hållbar utveckling för KTH, u.å.)
Att ge alla studenter tillgång till en lärplattform, där informationen är tillgänglig på individuell basis och möjlig att individanpassa efter individens behov ger möjligheten att "[u]tbildningen kännetecknas av individuellt anpassat lärande i innovativa lärandemiljöer" (Snickars, 2012, s. 1). Frågeställningen i denna rapport fångar upp hur
studenterna uppfattar delar av KTH:s digitala lärandemiljö. Canvas i sig ger möjligheterna till att underlätta lärandet.
Vår programvara [Canvas, författarens anmärkning] underlättar livslångt lärande och personlig utveckling. Vi strävar efter enkelhet och användarvänlighet i allt vi gör - från produktdesign till
kommunikation till. kundupplevelse. (Instructure | About Us |
Undersökningen tog reda på om det stämmer att Canvas underlättar lärandet för dem. Ett led i undersökningen gav möjlighet att
undersöka om uppfattningen skiljer beroende på könstillhörighet. "Jämställd utbildning: alla ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling oavsett kön på KTH" (Jämställdhet, mångfald och lika villkor, u.å.). KTH:s policy för jämställdhet passar väl in i målet för jämställdhet i Agenda 2030: "Kvinnor och flickor måste ha lika tillgång till utbildning av god kvalitet, ekonomiska resurser och politiskt deltagande och ha samma möjligheter som män och pojkar till sysselsättning, ledarskap och beslutsfattande på alla nivåer" (Agenda 2030, u.å., s. 6).
Jämbördighet och lika villkor är även viktigt enligt Policyn för hållbar utveckling att "Ha en verksamhet som präglas av öppenhet, demokrati och respekt för människors lika värde och för människors livsvillkor" (Policy för hållbar utveckling för KTH, u.å.).
Utmaningen är att det inte går att bara tänka på en punkt i de globala målen för att se till en hållbar utveckling på global sikt. Varje individ, skola, högskola, universitet, företag, myndighet och nation måste göra allt de kan på varje punkt de kan. "Vi upprepar att denna agenda samt målen och delmålen för hållbar utveckling, inklusive
genomförandemedlen, är universella, odelbara och sammankopplade med varandra" (Agenda 2030, u.å., s. 33). Det är en gemensam utmaning vi har och denna rapport gör sitt bidrag i utvärdering av en liten del av Sveriges utbildningsväsende och på sikt fram till 2030 ska alla leva i "[e]n värld där alla har tillgång till likvärdig utbildning av god kvalitet på alla utbildningsnivåer … och socialt välbefinnande säkerställs" (Agenda 2030, u.å., s. 4). Snickars (2012) skriver i KTH:s vision 2027 att KTH har som vision att bedriva framstående forskning inom bland annat hållbar utveckling, detta tas delvis tas upp i
3 Metod
För att ta reda på hur studenter uppfattar den digitala lärandemiljön med avseende på funktioner och navigation, där det inte finns mycket tidigare forskning, har en sekventiell explorativ ansats med blandade metoder valts.
Metodens avsikt [Explorativt Sekventiella blandade metoder, författarens anmärkning] är att utveckla bättre mätningar med
specifika urval av populationer och se om data från några få individer (i kvalitativ fas) kan generaliseras till ett stort urval av en population (i kvantitativ fas) (Creswell, 2014, s. 276).
Studien baseras på en förstudie med semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. En triangulering innebär att
"[f]orskaren kan – utan att hemfalla åt någon naiv användning av triangulering - utnyttja kontrasterande datakällor för att öka tilliten till att data är ’på rätt spår’" (Denscombe, 2019, s. 420). Att använda flera olika metoder ger en spridning och möjligheter att kontrastera data mellan analysen av intervjuerna samt kvantitativa data som enkätsvaren gav. Blandade metoder och triangulering ger chans på mindre mängd bias. För att bygga upp en initial förståelse samt att det inte går att fråga alla om allting, behövs en uppdelning med olika metoder samt på kvalitet och kvantitet.
Valet föll på att börja med intervjuer. Informationen från intervjuerna gav en enkel kvalitativ bild av hur en mindre grupp studenter
uppfattar den digitala lärandemiljön. En semistrukturerad intervju ger möjligheter att vara explorativ i intervjuförfarandet och således kunna undersöka hur informanterna uppfattar lärandemiljön och Canvas funktioner. Att samla in kvantitativa enkätsvar från en större grupp gav en bild över hur en större massa studenter på KTH uppfattade den digitala lärandemiljön. Enkätsvaren gav möjlighet att sedan
undersöka vidare om fynden i intervjuerna gäller för den större massan av studenter. Detta gav möjlighet att triangulera och
kontrastera data. "Triangulering kan definieras som användning av två eller flera metoder för datainsamling, i någon aspekt av mänskligt beteende" (Cohen m.fl., 2013, s. 332).
3.1 Förstudie
Förstudien utgjordes av fyra semistrukturerade intervjuer samt en tematisk analys av transkriberingen av dessa intervjuer. Detta för att få en grund att stå på, då ingen tidigare forskning eller undersökning hade hittats om hur studenter uppfattar KTH:s digitala lärandemiljö. Varje intervju pågick mellan tjugo och trettio minuter. Varje intervju analyserades och utgjorde grunden till förstudien.
Intervjuguiden (se 6 Bilaga A: Intervjuguide) producerades genom att gå igenom och skriva upp typiska användnings-scenarion för en inloggning till KTH:s instans av Canvas. Olika scenarion undersöktes och behandlades. Scenarier om hur en användare kan tänkas använda lärplattformen noterades. Stegen som hittades skrevs ner till flera listor. När flera listor med flera tänkbara interaktioner hade skapats jämkades listorna senare till en ny och längre lista där funktionerna skrevs upp i en kronologisk ordning. Den nya längre listan utgjorde senare intervjuguiden för de semistrukturerade intervjuerna.
De semistrukturerade intervjuerna skedde under lugna förhållanden och var utspridda under en period av tre veckor. Grupprum i KTH:s bibliotek bokades för intervjuerna. Platsen för intervjuerna var vald med tanke på att informanterna skulle känna sig trygga och vara bekant med platsen. Grupprummen har en glasvägg ut mot
För att påverka de intervjuade informanterna så lite som möjligt valdes en lugn och bekant miljö och neutrala frågor om hur studenten använder lärplattformen.
Kanske det mest praktiska sättet att uppnå större validitet är att minimera mängden bias så mycket som möjligt. Källorna till bias är egenskaper hos intervjuaren, respondentens egenskaper och frågornas innehåll (Cohen m.fl., 2013, s. 345).
Intervjuerna inleddes utifrån stödordslistan. Intervjupersonerna fick prata fritt och svara på eventuella följdfrågor. Intervjuerna återvände efter hand till intervjuguiden för att säkerställa att alla informanter skulle få säga något om alla områden. De fyra intervjuerna spelades in, transkriberades och anonymiserades. Transkriberingen anses vara källdata för förstudien. Transkriberingen gjordes så noggrant som möjligt. Skiljetecken och tankepauser markerades när det gick att urskilja.
Analysen av intervjuerna gjordes genom att ta ut det mest signifikanta ur varje svar på en fråga eller påstående och bestod av en tematisk analys enligt Braun och Clarke som beskriver tematisk analys som: … en metod för att identifiera, analysera och rapportera mönster (teman) inom data. Även om tankearbetet och analysen påbörjades redan i intervjuögonblicket gjordes den tematiska analysen först efter att datan var transkriberad (Braun & Clarke, 2006, s. 4).
Om ditt insamlande [av data] skedde på ett interaktivt sätt kommer du till analysen med vissa förkunskaper om datan, och eventuellt några initiala analytiska idéer eller tankar (Braun & Clarke, 2006, s. 87). Transkriberingen gicks igenom fyra gånger och det viktiga och mest signifikanta i varje intervjusvar sållades ut till en lång lista.
3.1.1 Avgränsning förstudie
Första kontakten för rekrytering av studeranden på KTH till informanter för förstudien gjordes genom att kontakta Kungliga Tekniska högskolans studentkår (THS) som jobbar med bland annat studiebevakning. THS har ett uppdrag att granska KTH:s program och kurser (Riktlinje_om_studentinflytande.pdf, u.å.). En allmän
förfrågan presenterades under en ordinarie sammankomst, med en presentation av idén för studien samt en fråga om frivilliga
informanter till intervjuer om Canvas. Resultatet av presentationen på mötet var fyra informanter. Även om det handlar ett
bekvämlighetsurval (Denscombe, 2019) kan gruppen somurvalet gjordes ur anses som representativ, då samtliga utbildningar på alla KTH:s campus var representerade där. "Urvalskriteriet är att de enheter som väljs ut är lättillgängliga och den viktigaste fördelen med bekvämlighetsurval är att det är snabbt, billigt och enkelt"
3.2 Enkät
Grunden för enkätens frågor skapades utifrån de huvudrubriker som kom fram i analysen av förstudiens intervjuer. Enkäten inleds med enkel demografi som följs av fyra inledande påståenden allmänt om studentens generella åsikter om Canvas. Därefter följer de mer specifika 20 påståenden som grundar sig på förstudien. För att fånga upp sådant som de specifika påståenden missade så avrundas enkäten med två fritextfrågor. Enkäten avslutas med två påståenden om hur studenten sammantaget ser på Canvas som plattform och lärarnas användning av den. Det sätts sedan punkt för enkäten genom att fråga studenten om det var något hen ville tillägga.
Enkäten fanns på svenska (Bilaga B: Enkät svenska) och engelska (Bilaga C: Enkät engelska). Informationen om enkäten skickades ut som ett Globalt anslag i Canvas till samtliga som var registrerade som studenter i KTH:s instans av Canvas, under två veckor. Enkäten gick ut under hösten 2019, till samtliga Canvasinloggande studenter mellan 2019-11-25 och 2019-12-08. Att fråga om åsikter om just den digitala lärandemiljön genom Canvas bidrog till att alla aktiva användare potentiellt kunde ha nåtts. Enkäten var helt anonym och gick att svara på via en länk. Ingen av den efterfrågade datan kan koppla ihop vilken användare som har svarat vad i enkäten. Uppmaningen i det Globala
anslaget gav information om att svaren kunde leda till en bättre
studiemiljö. Syftet att lyfta fram detta var att "[m]änniskor blir mer motiverade att delta i en surveyundersökning om de känner att deras bidrag kan ha ett visst inflytande och faktiskt ”göra skillnad” – i synnerhet när de har någon direkt, personlig fördel av att medverka" (Denscombe, 2019, s. 42). Detta i synnerhet när de har någon direkt, personlig fördel av att medverka. Motivationen för att svara på enkäten var att den kan leda till en bättre digital studiemiljö för studenter i stort på KTH. Det var tydligt i den inledande texten och "[a]tt be människor delta i en surveyundersökning innebär att man frågar efter deras tid och ansträngning. Denna ”svarsbörda” kan vara en huvudsaklig anledning till att avskräckas från att delta i en
3.3 Tematisk analys
Tematisk analys har använts på både innehållet i transkriptionen av intervjuerna och på fritextsvaren i enkäten. Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera och rapportera mönster (teman) inom data (Braun & Clarke, 2006, s. 79). Valet att göra tematisk analys på innehållet i intervjuerna och fritextsvaren avgjordes av att studien utfördes explorativt och att det behövdes göras samma typ av analys på intervjusvarens innehåll och enkätsvaren. Den tematiska analysen är gjort enligt Braun & Clarke's följande sex föreslagna steg.
(Här presenterade översatta)
1. Bekanta dig med din data Transkribera data (om nödvändigt), läsning och
omläsning av data, notera de första idéerna.
2. Generera initiala koder Koda intressanta teman för data på ett systematiskt sätt över hela datamängden, och samla relevant data för varje kod.
3. Sök efter teman Samla koder i potentiella teman, samla in alla koder som är
relevanta för varje potentiellt tema.
5. Definiera och namnge teman
Fortsätt analysen för att förfina detaljerna för varje tema, och den övergripande historien som
analysen berättar, vilket genererar tydliga definitioner och namn för varje tema.
3.4 Översiktlig värmekarta över enkätsvar
Den mängd data som skapades genom enkäten behövs någon form av lättöverskådlig statistisk beskrivning. Att göra stolpdiagram (Blom m.fl., 2015) över varje svar ger en översikt för varje fråga, dock ej praktiskt genomförbart med denna mängd diagram. "Avsikten [med beskrivande statistik. Författarens anmärkning] är att få en bekväm beskrivning av datamängden, en översikt som underlättar umgänget med den. … Det är en konst att åstadkomma en god översikt, grafisk eller numerisk" (Blom m.fl., 2015, s. 223). Att beskriva detta som Råde och Westergren gör med ett cirkeldiagram (2015, s. 481) hade varit möjligt, men inte gett överblicken och möjligheten att snabbt jämföra svaren som önskades.
Värmekartan skapades genom att staplarna på stapeldiagrammet gavs en färgning beroende på hur höga de var och diagrammet vreds ned i pappret på ett sådant sätt att bara topparna syns. Med etiketter på toppen av staplarna kan mellanrummet mellan staplarna tas bort och en kompakt och översiktlig bild träder fram. En värmekarta med en snabbt översiktbar bild över hur svaren på enkäten var fördelade, hade skapats. Färgningen går från det lägsta värdet i mörkgrönt, via det gula snittet, till högsta värdet i mörkrött.
I presentationen av data i värmekartorna var det mer logiskt att vända enstaka påståenden för att snabbt kunna se vad som är positivt och vad som är negativt. Till exempel vändes påståendena om det tar lång tid och om det är besvärligt att hitta filer, på sådant sätt att det
TABELL 1 EXEMPEL VÄRMEKARTA
MINSTA MEDEL STÖRSTA
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10%
Färgskalan i Tabell 1 exempel värmekarta visar exempel på att
färgningen är relativ. Den övre och undre raden har liknande färgning relativt det maximala värdet på de olika raderna.
För att korsköra alla svar på enkäten med varandra och enkelt och översiktligt se om det finns några samband gjordes en stor triangulär matris där varje påstående korsades med varje annat påstående. De två första påståendena färgades radvis då det var mest intressant att se om just tid på KTH eller könstillhörighet hade någon inverkan på svaren. (så som Tabell 1 exempel värmekarta) Resterande av
påståendena färgades alla cellerna efter max och minvärde. För att få en färgning som gav utslag (ge färgskillnad) justerades gul (medel) ned något och max (röd) justerades ner till 100 svarande. En visuell genomgång av den triangulära matrisen gjordes och de mest
3.5 Behandling av källdata
Källdatan som ligger till grund för denna studie definieras nedan. "Data som har insamlats i ett forskningsprojekt kallas källdata" (Vetenskapsrådet, 2017, s. 42). Källdatan kan behöva bevaras för vidare forskning "… när forskningen utförs vid ett universitet, … , är det den myndighet där forskningen utförs som äger materialet" (Vetenskapsrådet, 2017, s. 42). Ett annan utmaning var att:
I forskningsprojekt med video- eller bandinspelning utlovas forskningspersonen ofta att han eller hon kan återkalla samtycket efter inspelningen och att denna i så fall ska
förstöras. Detta strider dock mot regelverket om arkivering och bevarande av forskningsmaterial liksom mot
etikprövningslagens regler om återkallande av samtycke. (Vetenskapsrådet, 2017, s. 37)
Därför är källdata i denna studie definierade som transkriptionerna av intervjuerna. Källdatan blev redan avidentifierad på detta sätt och frågan om att spara inspelningen behövde ej beaktas. Till detta har kodning använts för informanternas svar så väl i intervju som enkät. I och med avslutandet av studien kommer kodlistan att förstöras
(Vetenskapsrådet, 2017, s. 40). Datan i enkätensvaren innehåller inget identifierande som skulle klassas som känsliga personuppgifter
3.6 Etiska överväganden
Det är känsligt vilken information studenter delar när de använder en tjänst så som en lärplattform. Då det har potential att påverka
studierna i sin helhet. Lika så kan vissa Känsliga personuppgifter (Datainspektionen, u.å.) komma fram i intervjuer, dock har dessa kodats bort vid transkribering och ingår på sådant sätt inte i källdata (se 3.5 Behandling av källdata). Det viktigaste var att "deltagarnas intressen ska skyddas det råder allmän samstämmighet om att människor inte ska lida skada genom sin medverkan i
forskningsprojekt" (Denscombe, 2019, s. 439).
Användandet av lärplattformen Canvas inbegriper bland annat interaktion med lärare och kurskamrater. Det kan inte uteslutas att det med data om hur lärplattformen används går att förutse hur sannolikt det var att en student klarar en kurs, dra slutsatser om studenters hälsotillstånd, identifiera platser användare befinner sig på och annan känslig information. Därför begränsades frågorna om demografi i enkäten till tid på KTH och könstillhörighet. Det gick då att se om fördelningen av enkätsvararna stämmer med spridningen av KTH:s studenter utan att det var enkelt att identifiera en
enkätsvararande student.
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor definierar att etikprövning behöver ske för "forskning: vetenskapligt
experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå,[…]" (Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460), 2003).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/ 679 - om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/ 46/ EG (allmän dataskyddsförordning) [även kallad GDPR] säger att "Om personuppgifter behandlas för vetenskapliga forskningsändamål, bör denna förordning också gälla denna behandling" (allmän dataskyddsförordning, 2016/ 679 , Skäl 159). Behandlingen av personuppgifter har minimerats under arbetets gång.
[P]ersonuppgifter: varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (nedan kallad en registrerad), varvid en identifierbarfysisk[sic!] person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet, …
(allmän dataskyddsförordning, 2016/ 679 , Artikel 4)
Behandling för … vetenskapliga … forskningsändamål … ska omfattas av lämpliga skyddsåtgärder i enlighet med denna förordning [Dataskyddsförordningen, författarens kommentar] för den registrerades rättigheter och friheter. Skyddsåtgärderna ska säkerställa att tekniska och organisatoriska åtgärder har införts för att se till att särskilt principen om
uppgiftsminimering iakttas.
(allmän dataskyddsförordning, 2016/ 679 , Artikel 89)
Den enda data i enkätsvaren som kan tänkas vara identifierande är tid vid universitetet och könstillhörighet. Det krävs mycket mer för att genom andra register kunna identifiera individer i enkätsvaren. Det är mer anonymiserat än pseudonymisering.
[P]seudonymisering: behandling av personuppgifter på ett sätt som innebär att personuppgifterna inte längre kan tillskrivas en specifik registrerad utan att kompletterande uppgifter används, under förutsättning att dessa kompletterande uppgifter
förvaras separat och är föremål för tekniska och organisatoriska åtgärder som säkerställer att personuppgifterna inte tillskrivs en identifierad eller identifierbar fysisk person, …
4 Resultat och Analys
4.1 Resultat förstudie
De fyra informanterna till förstudien kommer från två av KTH:s fem campus och representerar både civilingenjörs- och högskoleingenjörs-utbildningarna. Informanterna kommer från fyra olika inriktningar, fördelade på två olika av KTH:s fem skolor. Informanternas
könsfördelning var jämn. Informanterna har en spridning av studietid på högskole- respektive civilingenjörs-utbildningarna: första året, andra året, tredje året och femte året på respektive utbildning. Dessutom finns det erfarenheter från tekniskt basår bland
informanterna. Kodningen skedde enligt kapitel 3.3 Tematisk analys. Uppkomna teman kategoriserades och rankades beroende på frekvens av kodningar. De olika kategorierna slogs samman tills att det inte gick att sätta en ny rubrik och slå ihop två kategoriseringar av kodningar.
Två starka teman identifierades. De med flest kodningar var "läsa och hantera filer" med och "Användning" med tre underteman vardera. Dessa kodgrupper visas här under, med exempel på svar från informanterna. De grupperingar med flest koder i sig var de som utgjorde grunden till påståendena i enkäten.
Läsa & hantera filer (35 st.) Filhanteringen (18 st.)
Det beror på vilken kurs det är de flesta kurser har allt information på Canvas då sitter man där och läser allting och vissa andra kurser det beror på om man laddar ner allting eller inte vissa kurser har jag bara laddat ner allt som behövs så då är man inte inne på Canvas så mycket men andra kurser som har mer information då vill man inte ladda ner allt då är det bara enklare att vara på Canvas igår spenderade jag typ sex timmar på Canvas
Lösningar när filer inte hittas (9 st.)
Har Canvas en sökruta nej jag trycker kontroll f och söker på ord det är det enda sättet jag har kunnat sortera efter filerna där
- informant Bertil Förhandsvisningen (8 st.)
... för att jag vet inte själva läsaren den är lite såhär otymplig tycker jag när man drar upp den … man måste alltid försöka. den är alltid för in-zoomad och det är alltid så att det hackar till när man ska stå och scrolla med den dära det är alltid bättre att ladda ner
-informant David Användning 58 st.
Hitta i Canvas 20 st.
MM ja... det skulle jag säga det som är intressant tycker är att vissa grejer finns på dubbla sidor dubbla flikarvet inte om tanken är att det ska vara så men det kan göra det onödigt svårt att navigera i fall så att det finns tio flikar men låt säga att fem av dem bara är dupliceringar av dem andra och egentligen har samma innehåll bara ser lite annorlunda utseende så sådant kunde man ha optimerat
-informant Cesar Funktionerna 19 st.
Det jag tyckte var [kursnamn borttaget, för
bra men jag fick även information att det var en annan kurs… nu kommer jag inte ihåg vilken kur det var jag tror det var en internationell kurs när man ska läsa innan man ska åka på utbyte. läraren hade lagt upp modul för modul vecka för vecka och under varje vecka fanns specifik
information gälla de olika delar så det var liksom undermoduler i varje så det var ännu mer
strukturerat -informant Adam kommunikation 19 st.
AA alltså typ diskussionsforum så används det typ inte alls i de kurser som jag har haft … de kommer inte heller upp som notiser jag vet inte det kanske är någon sådan här standardgrej alltid från lärare kommer det upp notiser eller man får mail eller någonting men diskussionsforum kan det vara att liksom att jag märker flera veckor efter att folk har liksom skickat meddelanden där eller någonting. Eller skriver ett inlägg
-informant Cesar
4.2 Skapandet av enkät
Enkäten skapades utifrån resultatet av analysen i förstudien. Vanligtvis böjar enkäter med ålder för bakgrundsfakta om
enkätsvararna. Denna rapport undersökte vad studenter tyckte om den digitala lärandemiljön och då var tiden med lärandemiljön intressant. Studenterna är troligen bekväma med att svara på hur länge de har studerat på KTH. Tillsammans gjorde detta att tid på KTH blev den naturliga första frågan.
En annan fördelning var könstillhörighet. Det finns många definitioner på könstillhörighet och RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och
Att använda de olika funktionerna samt läsa och hantera filer var temana som fick högst antal kodningar under sin rubrik. Kärnan av enkäten begränsades ett fåtal påståenden för att inte svarsbördan (Denscombe, 2019, s. 43) skulle bli för hög. Ovanpå detta lades ett par inledande påståenden om tid på KTH och könstillhörighet, för att se att det finns en spridning av studenter i enkätsvaren, som svarar mot spridningen av studenter på KTH. Enkäten konstruerades både på svenska (se 7 Bilaga B: Enkät svenska) och engelska (se 8 Bilaga C: Enkät engelska). Svarsalternativen för påståendena var på en skala mellan ett och sju. Det var möjligt att svara X för att inte ta ställning i frågan. Om en student inte svarade på frågan kodades detta som 999 och om svar ej inkom av annan anledning kodades detta som "fel".
4.3 Resultat enkät
Detta kapitel behandlar hur svaren på enkäten har fördelat sig. Kapitlet är indelat i delkapitel som avspeglar delarna i enkäten. Kapitlet börjar med när svaren på enkäten inkom. kapitlet fortsätter med demografi med hur länge enkätsvararen har studerat på KTH och vilken könstillhörighet enkätsvararen känner sig som. För att ge en överblick över svaren börjar de tre efterföljande delarna med en sammanfattning som följs av en översiktsbild i form av en
värmekarta (se Tabell 1 exempel värmekarta), för att avslutas med en textuell kortfattad förklaring av vad tongivande åsikten är. De efterföljande två del-kapitlen går igenom vad kodningen och exempel på fritextsvaren. Näst sista delen behandlar sammanfattad
upplevelse av Canvas och är uppbyggd på samma sätt som ovan med: sammanfattning, värmekarta och vad den tongivande åsikten är av svaren höll med påståendet eller inte. Sista delkapitlet tar upp höjdpunkterna av den korsvisa läsningen av alla graderande
4.3.1 Antal svaranden
Enkäten har 614 svar, vilket var 4,5 procent av 2019 års 13 514 helårsstudenter. (KTH Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4)
4.3.2 Svarstider
Diagrammet här nedan (figur 1) visar ackumulativt över tid när
enkätsvaren kom in. Det går att utläsa av diagrammet att kurvan lutar kraftigt uppåt under de första timmarna, det vill säga att studenterna svarade i högst takt på måndag morgon när enkäten lades upp. Det blir en platå på nätterna mellan midnatt och strax innan åtta på morgonen, vilket visar på att studenterna inte var så aktiva och svarar på natten. Kurvans kraftiga lutning börjar plana ut på helgen (30 nov / 1 dec), för att sen under veckan efter plana ut vilket kan visa på en mättning av intresse för att svara på enkäten.
FIGUR 1 SVARANDE ÖVER TID
4.3.3 Tid på KTH
Majoriteten av de enkätsvarande studenterna svarade att de hade studerat i ett år eller kortare tid (51,1%) och nästan lika många hade studerat två eller fler år på KTH (47,9%).
TABELL 2TID PÅ KTH
I tabellen går det att utläsa att 222 av de enkätsvarande studenterna har studerat mindre än ett år på KTH. Detta kan jämföras med att 5821 studenter var nybörjare på någon utbildning (KTH
Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 14) det vill säga 40% av 2019 års
studenter på KTH.
4.3.4 Könsidentitetsfördelning
Enkätsvaren visade att en tredjedel av de svarande identifierar sig som kvinnor och lite mindre än två tredjedelar att de känner sig som män.
TABELL 3 KÖNSIDENTITETSFÖRDELNING
I tabellen går det att utläsa att enkäten besvarades av 33,71% kvinnor och 63,03% män, detta kan jämföras med att 2019 hade KTH: "13 514 helårsstudenter, 34 procent kvinnor och 66 procent män" (KTH
Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4)
< 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år > 10 år
Vet inte / Vill ej uppge 36,2% 15,0% 14,5% 14,2% 8,5% 6,7% 2,1% 0,8% 0,3% 0,3% 0,5% 1,0%
Kvinna Man Icke-binär Annat alternativ Osäker Vill inte uppge
4.3.5 Övergripande om användning
Sammanfattningsvis svarade flertalet att Canvas var en positiv upplevelse. Över 70 % procent höll med om att "Canvas förenklar mina studier". Samma gäller för påståendet om "Canvas är
TABELL 4 ÖVERGRIPANDE 1 2 3 4 5 6 7 X - Canvas förenklar mina studier. 5,37% 3,42% 6,19% 10,59% 15,96% 30,13% 27,04% 0,49% 0,81% Canvas är användbart för mina studier. 4,72% 2,77% 5,37% 8,47% 12,70% 31,27% 33,71% 0,49% 0,49%
Canvas är enkelt att
använda. 8,31% 9,28% 14,50% 11,24% 21,82% 18,73% 15,15% 0,16% 1,15%
Det har varit enkelt för mig att bli skicklig på att använda Canvas.
7,98% 7,65% 10,75% 9,45% 20,36% 21,99% 19,54% 0,98% 2,11%
En majoritet av studenterna (73,1 %) höll med om att "Canvas förenklar mina studier" (se Tabell 4 övergripande).
En majoritet av studenterna (77,7 %) höll med om att "Canvas är användbart för mina studier" (se Tabell 4 övergripande).
En majoritet av studenterna (55,7 %) höll med om att "Canvas är enkelt att använda" (se Tabell 4 övergripande).
4.3.6 Canvas funktioner
På påståenden om användningen av Canvas funktioner kan
enkätsvararnas åsikter sammanfattas som neutrala till användandet. Att navigera mellan kurserna tycker 77% att det var enkelt, även om snittet ligger nära neutralt på 5,4.
På påståendet om de olika funktionerna hjälper studenten att planera sina studier var det jämt med 42,5% som instämmer, mot 40,3% som tar avstånd, vilket visar sig på snittet på 3,9. Lika så på påståendet om studenten endast använder Canvas för de obligatoriska momenten 44,5% instämmer, mot 41,7% som tar avstånd. Snittet för svaret om de obligatoriska momenten var 4,1 dvs varken instämmer eller tar
avstånd.
Diskussionsforumet var det som stod ut med sitt snitt på 3,0 där 53,3% tycker att diskussionsforumet inte hjälper kontra 25,2% som instämmer på att diskussionsforumet hjälper till i inlärningen. Att kommunikationen med andra studenter och lärare via Canvas är funktionell tar 42,5% avstånd ifrån, medans 36,8% instämmer till, med ett snitt på 3,9. Till att de automaträttade frågorna (quiz) hjälper till instämmer 52,8% och 18,4% tar avstånd, med ett snitt på 4,8. Omdömesfliken i Canvas hjälper 51,3% av de svarande studenterna, och hjälper inte 32,4% av de svarande studenterna, med ett snittsvar på 4,4.
Meddelandefunktionen i Canvas var inte lika bra som andra kommersiella meddelande-tjänster tycker 60,6%, medans 21,5% instämmer till att de skulle vara det. Snittet ligger på 2,9 för
TABELL 5CANVAS FUNKTIONER
1 2 3 4 5 6 7 X -
Det är enkelt att navigera mellan olika kurser på
Canvas 5,70% 2,93% 7,49% 6,03% 15,64% 28,01% 33,39% 0,16% 0,65%
Canvas olika funktioner hjälper mig i planeringen
av mina studier 14,17% 11,56% 14,50% 14,82% 19,38% 14,01% 9,12% 1,14% 1,30%
Jag använder Canvas enbart till de obligatoriska momenten i kurserna, så som inlämningsuppgifter, quizzar, etc. 14,17% 13,68% 13,84% 10,59% 13,52% 14,33% 16,61% 0,98% 2,28% Diskussionsforumet hjälper mig ofta att förstå kursmaterialet genom interaktion med andra kursdeltagare
31,60% 12,87% 8,79% 10,26% 12,21% 7,82% 5,21% 9,45% 1,79%
Canvas tillhandahåller bra funktionaliteter för att kommunicera med lärare och kurskamrater
15,15% 11,89% 15,47% 14,82% 10,59% 14,82% 11,40% 4,07% 1,79%
Automaträttade frågor (quiz) hjälper mig att ta till mig kursmaterialet, i de kurser som använt funktionen
7,17% 3,58% 7,65% 13,19% 15,64% 21,01% 16,12% 14,33% 1,30%
Fliken Omdömen i Canvas hjälper mig att förstå hur jag ligger till i en kurs
13,68% 8,14% 10,91% 9,28% 16,29% 20,36% 14,66% 5,05% 1,63%
Canvas
meddelandefunktioner är lika bra eller bättre än att använda än externa tjänster (tex. Skype, Facebook Messenger, WhatsApp etc.)
35,18% 14,33% 11,07% 7,65% 6,19% 7,17% 8,14% 8,63% 1,63%
Jag känner mig bekväm med att ställa frågor i diskussionsforumet om ett sådan finns i kursen.
En majoritet av studenterna (77,0 %) höll med om att " Det är enkelt att navigera mellan olika kurser på Canvas" (se Tabell 5 Canvas funktioner).
42,5 % av studenterna höll med om att "Canvas olika funktioner hjälper mig i planeringen av mina studier" (se Tabell 5 Canvas funktioner).
41,7 % av studenterna höll inte med om att "Jag använder Canvas enbart till de obligatoriska momenten i kurserna, så som
inlämningsuppgifter, quizzar, etc." (se Tabell 5 Canvas funktioner). En majoritet av studenterna (53,3 %) höll inte med om att
"Diskussionsforumet hjälper mig ofta att förstå kursmaterialet genom interaktion med andra kursdeltagare" (se Tabell 5 Canvas funktioner). Kommentarerna handlar mestadels om att studenten inte använt forumet; 78 av 101 dvs. 77% av kommentarerna handlade om att
forumet inte används. Nio svarar att de använt forumet. Åtta svarar att användandet av forumet var otydligt. Fyra kommenterar att de inte får några svar. Två önskar anonymitet på frågor ställda i forumet. "Ingen kollar på den eftersom det är en så svår och oorganiserad plattform [författarens översättning]" Enkätsvarare 353.
42,5 % av studenterna höll inte med om att "Canvas tillhandahåller bra funktionaliteter för att kommunicera med lärare och
kurskamrater" (se Tabell 5 Canvas funktioner).
En majoritet av studenterna (52,8 %) höll med om att "Automaträttade frågor (quiz) hjälper mig att ta till mig
kursmaterialet, i de kurser som använt funktionen " (se Tabell 5 Canvas funktioner). En del (14,3%) ville inte ta ställning till påståendet, där av att 43st har kommenterat att de inte använt automaträttade frågor.
En majoritet av studenterna (51,3 %) höll med om att "Fliken
Omdömen i Canvas hjälper mig att förstå hur jag ligger till i en kurs" (se Tabell 5 Canvas funktioner).
45,4 % av studenterna höll inte med om att "Jag känner mig bekväm med att ställa frågor i diskussionsforumet om ett sådant finns i kursen" (se Tabell 5 Canvas funktioner). Kommentarerna handlar mestadels om att studenten inte använt forumet (40 av 72
kommentarer
9. Exempelvis "Vi vågar inte riktigt ställa frågor [författarens
översättning]" (Enkätsvarare 505). 17 st. kommentarer handlar om att de önskar kunna ställa frågor anonymt i forumet. 6 st. kommenterar att de inte får något svar i forumet. 4 kommenterar om att forumets användande var otydligt. Tre av kommentarerna tolkas som positiva, att forumet hjälpte.
4.3.7 Hantering av dokument och filer
Sammanfattningsvis påvisar svaren i denna sektion av enkäten att studenterna tyckte att det tog lång tid att hitta filer som lärarna distribuerade i kurserna via Canvas. Det var 61,2% som höll med att det tog lång tid. Snittet ligger på 4,7 på skalan 1 till 7. Själva letandet efter filer samtyckte 60% till att det var besvärligt att behöva leta efter filer som distribuerades av lärarna via Canvas. Snittsvaret på
besvärlighetspåståendet var 4,7. Att Förhandsvisningen av filer i Canvas fungerar bra samtyckte 49,8% till, med ett snitt på 4,3.
Att förhandsvisningen av filer i Canvas visar dokument i lagom storlek snittar 4,2 och 44,0% samtyckte till att dokumenten vissas i en lagom storlek. Snittsvaret för om det var lätt att rulla (engelska, scroll) genom dokument var 4.0 det vill säga de tar varken avstånd eller samtycker. Det visar sig på fördelningen 40,2% tar avstånd respektive 40,6% samtyckte.
Att filerna som var uppladdade av lärare i Canvas oftast har ett
passande filnamn samtyckte 59,1% till med snittsvaret 4,9. Att lärarna länkar till olika typer av dokument i Canvas gör dem oftast lättare att hitta för studenterna samtyckte 60,1% till med snittsvaret 5,0.
Studenterna laddar ner alla filer som distribueras i kurserna för att hantera dem på deras egna datorer samtyckte 68,1% till med
TABELL 6 HANTERING AV DOKUMENT Original * Det tar lång tid att hitta filer som lärarna i mina kurser distribuerar via Canvas
Det går snabbt att hitta filer som lärarna i mina kurser
distribuerar via Canvas* 17,26% 20,85% 23,13% 10,59% 10,59% 10,10% 5,54% 0,33% 1,63% Original *Det är besvärligt att behöva leta efter filer som lärarna i mina kurser distribuerar via Canvas
Det är enkelt att leta efter filer som lärarna i mina kurser
distribuerar via Canvas* 18,08% 20,03% 20,85% 13,36% 8,96% 10,26% 5,05% 1,30% 2,12% Förhandsvisningen av filer i Canvas fungerar bra 11,73% 12,21% 11,89% 9,93% 15,80% 19,71% 14,33% 1,95% 2,44% Förhandsvisningen av filer i Canvas visar
dokument i lagom storlek
12,70% 10,91% 14,66% 12,54% 13,36% 15,47% 15,15% 3,09% 2,12%
Det är lätt att rulla (eng. scroll) igenom
dokument i förhandsgranskaren?
Filer uppladdade av lärare i Canvas har oftast ett passande
filnamn
5,70% 5,05% 9,45% 16,45% 16,45% 25,73% 16,94% 2,28% 1,95%
Länkning till olika typer av dokument i
Canvas gör dem oftast lättare att hitta
4,40% 4,56% 6,03% 14,82% 18,40% 22,96% 18,73% 7,17% 2,93% Original *Jag laddar ner alla filer som distribueras i kurserna för att hantera dem på min egna dator
Jag laddar inte ner alla filer som distribueras i kurserna för att hantera dem på min
egna dator* 38,11% 17,26% 12,70% 6,51% 5,86% 7,49% 7,33% 2,77% 1,95% Original *Samma fil kan ofta hittas på flera olika ställen i Canvas
Samma fil hittas inte på flera olika ställen
i Canvas
8,31% 15,31% 16,78% 19,06% 10,75% 10,42% 10,91% 6,68% 1,79%
Dokument och filer i Canvas är sorterade så att de enkelt kan
hittas
12,70% 11,24% 14,33% 19,38% 18,24% 12,87% 7,65% 1,79% 1,79%
