Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft

(1)

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

– slutbetänkande från Ansvarskommittén

Föredrag av Björn Sundström

(2)

Vad är problemet – nu och framöver?

• Demografin

– Minskande andel i arbetskraften – Ökande behov av välfärdstjänster

• Teknisk och ekonomisk utveckling

– Större möjligheter att bota/lindra allt fler sjukdomar – Högre efterfrågan på välfärdstjänster

• Allt mer sammansatta behov/önskemål från medborgarna

• Skillnader finns i kommunernas/landstingens välfärdsproduktion

• Initiativen från nationell nivå är för många, för sektorsorienterade och för okoordinerade

• Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser är splittrat – staten har övergivit länen för länge sedan

(3)

Den demografiska

utmaningen i det kommunala

uppdraget

(4)

Förändring av antalet personer i olika åldrar

-100 000 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000

0-19 20-24 25-54 55-64 65-100+ 80-100+

Förändringar i antalet inv

1980-2005 2005-2030

(5)

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder

Kostnad per person

Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Äldreomsorg Barnomsorg och skola

Kommunal styckkostnad, 2003

(6)

Genomsnittlig kostnad per person inom äldreomsorgen

Ålder Kvinnor Män

65-74 10 700 10 200

75-79 36 700 27 900

80-84 81 400 56 000

85-89 165 400 115 700

90+ 304 200 228 000

Källa: Kommunförbundet

(7)

Boendeformer enligt IBF

(institutet för bostads- och urbanforskning)

• Exbo

• Gambo

• Kombo

• Mambo

• Vedbo

• Delsbo

• Fågelbo

• Förbo

• Gråbo

• Krylbo

• Närbo

• Sambo

• Svärbo

• Särbo

• Turbo

• Gravbo

(8)

Den demografiska utmaningen

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Procent

Befolkningsutveckling i

lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen

Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

(9)

Kostnader per capita - sista levnadsåret

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000

0-4 5-14 15-44 45-64 65-74 75-84 85-w

Landstingen Kommunerna

(10)

Bruttonationalprodukten (BNP) 1950-

Miljoner kr, 2000 års priser

(11)

Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år 1950-2000

Offentlig konsumtionsökning

0 1 2 3 4 5 6

1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal

Procent

Demografiskt tryck

(12)

Är skattetaket nått?

0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00

1930 1933 1936 1939 1942 1945 1948 1951 1954 1957 1960 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002

År

Procent

Total Kommuner

Landsting Kommuner + landsting

(13)

Det långsiktiga behovet av kommunalskatt

20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0 55,0

2001 2010 2020 2030 2040

Procent

Kommunalskatt Var går gränsen?

Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)

(14)

Statens styrningsproblematik

Riksdagen:

Lagar

Den politiska

arenan Förordningar Föreskrifter Tillsyn

Verksamheten

(15)

Specialiseringstrycket på kommunerna

(16)

Staten

• Stort behov av att ”återsamla staten”

• Tvärsektoriellt beslutsfattande

• Ny modell för samordning av staten

Utvecklat samspel RK – länsstyrelserna – sektorsmyndigheterna

• Regeringskansliet bör ses över

• Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar

– sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras – länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas

tillsynsuppgifter

(17)

Staten och den

kommunala sektorn

• Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten och den kommunala sektorn

• Statens styrning inriktas på normering

• Ta vara på kunskapsstyrning – bättre nationell informationsförsörjning

• Relationen brister i tillit och dialog

• Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och kommunsektorn

(18)

Primärkommunerna

• Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare

• Underlätta kommunsamverkan

• Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i kommunerna

• Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman

• Utjämningssystemet bör ses över

• Kommuner ska redovisa sin samverkan

• Fokusering på välfärdstjänsterna och grundläggande samhällsplanering

• Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar

(19)

Hälso- och sjukvården

• Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem främjar utvecklingskraft och effektivitet

• Huvudmännen behöver viss storlek för att klara kunskapsbildning och –spridning samt långsiktigt utvecklingsarbete

• Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner ”med ansvar för regional utveckling och för hälso- och sjukvård”

• Ett regionsjukhus per regionkommun

(alt. institutionaliserat samarbete)

• Statlig styrning renodlas mot normering –

förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala kunskapscentra

(20)

Hälso- och sjukvården

^(forts)

• Samlad patientlagstiftning

• Medborgarens fasta läkare kan vara annan än allmänspecialist

• Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV

• Bedömningar och resonemang

– Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och samordnas med tillsyn över socialtjänsten – Företagshälsovårdens roll bör utvecklas

– Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få anställa läkare

– Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS

– Ev. bör regionerna ta över ansvaret för missbrukarvården

(21)

Regional utveckling

• Två delar i det regionala utvecklingsarbetet

– Utvecklingsuppdraget (prioriteringar, avvägningar, processledning) - regionkommun

– Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn, uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse

• Regionkommunerna övertar landstingens övriga åtaganden

• På sikt ev. fler uppgifter

• Dialog och samverkan med primärkommunerna avgörande

• Lag om regionalt utvecklingsarbete

(22)

Lag om regionalt utvecklingsarbete

• Regionkommunen skall leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet

– Regionalt utvecklingsprogram

(inkl geografiska regionintressen och regiontrafikplan)

– EU:s strukturfonder (”bindande yttranden”)

– Regionalt utvecklingsanslag (ersätter länsanslaget)

– Regionala tillväxtprogram

– Lokal och regional kollektivtrafik

– Regionalt anpassa och konkretisera nationella miljömål – Regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård – Besluta om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner – Bedriva regionalt jämställdhetsarbete

(23)

Relationen

regionkommun – primärkommun

• Primärkommunen har en egen och viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet

– Kommunalt planmonopol – Lokala näringslivskontakter

– Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg, service, kultur och fritid mm)

• Regionkommunen

– är inte i konstitutionell eller någon annan mening överordnad primärkommunerna

– kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande för primärkommunerna

• Regionintressena ska utgå från den kommunala översiktsplaneringen

• Det är genom samråd och dialog som regionintressena ska hävdas

(24)

Sammanfattande problemanalys

• Sektoriseringen måste balanseras med tvärsektoriellt perspektiv

• Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och splittrad

• En ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning

behövs

• En förutsättning för reformerna är en ny, gemensam läns- och regionindelning med väsentligt färre enheter än idag

(25)

Särskilt yttrande från SKL:s sakkunniga

• Miljötillsynen tillhör de tillsynsområden som inte kan komma ifråga att flytta till länsstyrelserna.

• Det föreslagna samrådet mellan staten och kommunsektorn bör lagstadgas.

(26)

Indelningskriterierna

(27)

Kriterier för

regionindelning

• Gemensam läns- och

regionkommunindelning (giltig även för statliga myndigheter)

• 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000)

• Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat samarbete)

• Ett universitet/region med betydande fasta forskningsresurser

• LA-regionerna utgör byggstenar

• Människor ska kunna känna anknytning Slutsats: 6-9 län/regionkommuner

(28)

Möjliga regioner (baserat på AK:s resonemang)

Norra Sverige: 1–2 regioner Mellansverige: 2–3 regioner Södra Sverige: 3–4 regioner Summa: 6-9 regioner

(29)

Den fortsatta processen

(30)

1/1-07 1/1-08 1/1-09 1/1-10 1/7-10 1/1-11

Budget Val

Budgetföruts.

Reg.beslut om regioner och indelningsdelegerade Riksd.beslut om ny länsindelning

Prel. Ek. reglering

Betänkande

Just. skatteutjämning

Remiss

Prel. just. skatteutjämning

Regeringen lägger inriktningsprop.

med uppdrag att formera sig i regionkommuner

Organisationsutredning Prop. ny länsind

Indelningsprocessen

Oklart hur detta ska

gå till (processledare?)

Regionkommun kan träda ikraft

Prel. ök om ny länsindelning

1/7-08

Tidsplan i anledning av

Ansvarskommitténs betänkande

Förhandlingar om Huvudmannaskap Skattesatser

Personalfrågor Fastigheter Bolagsfrågor

Kräver medverkan av alla kommuner och alla landsting

Indelningsdelegerade arb.

Organisation Ekonomi Personal Ev. folkomröst-

ningar (EU-valet)

(31)

Indelningsprocessen

• Tre särskilda utredare/processledare/förhandlingspersoner

• Kartan överenskommen vår/sommar 2008

• Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014)