• No results found

caudalzs Guillebeau i

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "caudalzs Guillebeau i"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rapsbaggen Meligethes caudalzs Guillebeau i Sverige

lM eli gethe s caudatus Guillebeau in Sweden (Coleoptera: Nitidulidae)l MIKAEL SORBNSSON

Ent. Tidskr. 120 (1999)

Rapsbaggar - det praktiska men nigot missvisan-

de svenska namnet pi sliiktet Meligethes Ste- phens - dr en artrik grupp av glansbaggar (Nitidu- lidae) med huvudsaklig utbredning i Gamla viirl- den. Frin Viistpalearktis dr ca 150 arter keinda (Audisio 1993), de flesta av dessa fcirekomman- de i och kring medelhavsomridet. Mflnga raps- baggar iir tdmligen hirt bundna till bestdmda art- grupper eller sldkten av vlixter, sdrskilt inom fa- milj erna Lamiaceae, Brassicaceae och B oragina- ceae.

Frfln Sverige har uppgivits 37 arter (Lundberg 1995), men sliiktets mingformighet och vdlkiin- da taxonomiska svirigheter har giort att fler arter kunde fcirvdntas. Pi annan plats i detta hiifte har Bertil Ericson ( I 999) silunda redogjort fcir tre fijr

landet nya arter, varav tvi dr nyinvandrade frin

sydviist. Samtidigt avfrirdes Meligethes anthra- cinus Bris. frin den svenska artlistan p.g.a. fel- besttimning.

Den italienske specialisten Paolo Audisio hiiv- dar i sitt stora verk river de vtistpalearktiska glansbaggarna (Audusio 1993) att den vdlkeinda och vitt utbredda arten M. subrugosus (Gyll.) i sjdlva verket omfattar tvi arter, M. subrugosus och M. caudatus Guillebeau. 1897. Dessa "tvil- lingarter" stir varandra si ntira att de av m8nga fcirfattare tidigare inte ansetts som artskilda utan former av en enda morfologiskt variabel art. Vad som talar fdr detta dr att siviil de hanliga som de honliga genitalierna zir identiskt byggda. Endast bakkroppsspetsens utseende tycks konstant skilj a sig mellan formerna enligt Audisio (se Fig. 1).

Trots detta menar han att de tvi formerna bcir

uppfattas som skilda arter, detta frdmst grundat

pi ekologiska och biogeograhska indicier.

Jag kan hdr inte yttra mig ndrmare om de an- frirda indicierna, men Audisio's egna understik- ningar av allelfrekvenser hos italienska popula- tioner av b6da formerna visar, enligt hans me- ning, pA se stora genetiska skillnader att former-

Notis/Short note

na frirtjainar att betraktas som arter (Audisio

1993). Problemet bcir uppmdrksammas dven hos oss eftersom bida arterna, enligt Audisio, f<ire- kommer i Skandinavien. De utvecklas pi 6rter inom blAklockefamiljen (Ranunculaceae), M.

subrugosus friimst pi blflmunkar (Jasione mon-

tana) men dven olika klock-arter (Campanula spp.) om blimunkar eventuellt saknas, M. cauda- ,rls frdmst pfl arter i gruppen runt liten bliklocka

(C amp anula ro t undfo I i a) .

Jag lSmnar i detta sammanhanget frigan om formernas artstatus diirhiin, eftersom det fordrar en omfattande och allsidig utredning. Rent gene-

rellt synes det dock tveksamt att upprlitthilla dem som skilda arter, framfdr allt eftersom geni- taliernas byggnad hos bida kcinen dr identisk, ett faktum som gir pi tvdrs mot vad som vanligen gdller inom sliiktet. En viss variation i bak-

kroppsspetsens utformning pi svenskt material frirsv6rar 6ven vissa individers placering till art.

Av dessa skzil anviinder jag nedan termen "form"

i stiillet for "art"

M. subrugosas dr en eurytop form med vid- strdckt utbredning 6ver i stort sett hela Europa medan M. caudatu.s synes inskrdnkt till vissa bergstrakter i Syd-, Mellan- och Osteuropa samt delar av Skandinavien. Upphovet till den senare formens inskriinkta utbredning menar Audisio beror pfl dess anpassning till kyligare klimat, ett resultat av istidens omviilvande klimatfciriind- ringar. Det rir svflrt att saga hur pass hillbart hans resonemang dr, men motivet skulle itminstone delvis fdrklara den vidstriickta utbredningen fcir M. caudatus i norra Europa.

I avsikt att fcirscika klarliigga de bida former- nas utbredning i Sverige har jag gitt igenom ma- terial i min egen samling och i andra samlingar fcjrvarade pi Zoologiska museef i Lund (Z}l4L), sammanlagt ca ett hundra exemplar. Med ut- gingspunkt frfln detta stir det klart att formen M.

caudatus dominerar helt i vflrt land, och att det

127

(2)

Notis/Short note Ent. Tidskr. l2O (1999)

Fig. 1 a-c. Bakkroppsspetsen (pygidium) sedd ovan-/bakifrdn hos honor av Meligethes caudatus och M.

subrugosus. a. ? M. caudatus (S:Sk. Stoby s:n), b. M. caudatus, c. M. subrugosus. a. original, b-c. efter Audisio ( 1993).

Pygidium of females of Meligethes caudatus and M. subrugosus.

synes tveksamtom M. subrugosus riverhuvudta- get fcirekommer heir. Anledningen till min tvek- samhet dr friimst att bakkroppsspetsens utform- ning tycks variera en del, bide hos honor och hanar, och att de figurer som presenterats i olika arbeten (Audisio 1993, Spornraft 1998, Hansen

et al. 1996) endast delvis gir att applicera pi

svenskt material.

Svenska hanar iir oftast svirplacerade i det att bakkroppsspetsen 6r si avtrubbad, betydligt mer dn vad figurerna i t.ex. Spornraft (1998) skvall- rar om, att det i praktiken 2ir omrijligt aff sakert avgcira arttillhtirigheten. Diiremot dr honorna i regel enkla att placera, Sven om det fcirekommer exemplar med mer eller mindre reducerad bak- kroppsspets. Alla dessa exemplar bedcimer jag eindfl som tilhcirande formen M. caudatus.Dock harjag hittat nigra honexemplar frfln norra Sk6- ne i coll. Israelson (ZML) med i stort sett helt avrundat pygidium och som diirtdr, enligt min mening, verkligen kan vara den iikta M. subru- goszs. Men bestiimningen dr osdker med tanke pfl den fdrhillandevis stora morfologiska varia- tion som fdreligger, samt avsaknaden av ldngre individserier frin en och samma lokal. Frir att om mdjligt avgrira frigan b<ir diirf<ir mer materi- al av ldngre individserier frfln olika lokaler och

olika ndringsvf,xter insamlas. I sammanhanget bcir ndmnas att endast en form tycks fcirekomma

i Danmark, M. caudatus (Hansen et al. 1996),

vilket dock inte dverensstdmmer med utbred- ningskartorna fcir respektive arter i Audisio (1993; tig.2t3).

Tack

Paolo Audisio (Rom) satte mig pfl spiret och hjiilpte mig med bestdmning av ett stdrre material sydsven- ska Meligethes-arter. Roy Danielsson gav mig god- hetsfullt tillstind att inspektera samlingarna i Lund (ZML). Bflda tackas hjartligt.

Litteratur

Audisio. P. 1993. Fauna ditalia. Coleoptera. Nitiduli- dae-Kateretidae. Ed. Calderini, Bologna. 971 pp.

Ericson, B. 1999. Nya fynd av rapsbaggar (Coleo- ptera: Nitidulidae: Meligethes) med tre fcir

Sverige nya arter. - Ent. Tidskr. 120 (3): ll7 -125.

Hansen, M., V. Mahler, E. PaIm & J. Pedersen. 1996.

15. tillreg til "Fortegnelse over Danmarks biller"

(Coleoptera). - Ent. Meddr. 64:233-272.

Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleopterorum Sue- ciae. Entomologiska F6reningen Stockholm.

Spornraft, K. 1998.50. Familie: Nitidulidae, pp.240- 243.[n: Die Kiifer Mitteleuropas. 4. Supplement- band (eds. W. Lucht & B. Klausnitzer). Goecke &

Evers, Krefeld. 398 pp.

Summary

The distribution and status of the Pollen beetle Meligethes caudatus Guillebeau, 1897 in Swe- den is discussed in relation to its close relative,

M. subrugosas (Gyllenhal, 1808). Most Swe- dish material studied seems to belong to M. cau- datus.Its specific status may, however, be ques- tioned due to the intraspecific variation and more material is needed in order to solve the problems connected with the species pair.

Mikael Sdrensson, Zoologiska Institutionen Helgonavrigen 3, 223 62 Lund

mikae l. s o rens s on @ zoo l. I u. s e

128

References

Related documents

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Flertalet kommuner som svarat på enkäten menar att de känner till hyresgarantier men de använder inte verktyget eftersom; de inte ser att målgruppen finns, kräver för

De allmänna råden är avsedda att tillämpas vid fysisk planering enligt PBL, för nytillkommande bostäder i områden som exponeras för buller från flygtrafik.. En grundläggande

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

The meeting is a joint meeting announced to the members of the Danish Society of Otolaryngology Head and Neck Surgery (DSOHH), Danish Society of Ophthalmology, Danish Society

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

UHR ställer sig positivt till utredningens förslag att uppföljningsmyndigheterna själva ska bedöma vilken information de behöver från statliga myndigheter, och när de

Trots stora mellanårsvariationer står det helt klart att de mycket höga tätheterna av dessa arter, ofta mer än 100 individer per kvadratmeter i vattendrag spridda över stora delar