gymnasieskolan för

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

I J Lgyll

14000 000238717

Läroplan för gymnasieskolan

SKOLÖVERSTYRELSEN

L ' b e r Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 116

Fastställt 1984-06-01 Dnr 5040-84:1288

Tvåårig verkstadsteknisk linje

Åk1 Gemensamt

Separata exemplar kan beställas genom Liber

Kundtjänst Utbildning 16289 STOCKHOLM Tfn 08-739 91 00

Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga studievägar, samt av supplement (del II) för skilda studievägar och ämnen.

Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj:t fast­

ställda mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) samt av SÖ utfärdade all­

männa anvisningar för gymnasieskolans verksamhet.

Supplementdelen (del II) återger timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment), fogar till dessa i förekommande fall delmoment och årskursfördelningar samt ger allmänna rikt­

linjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena.

Föreliggande supplement ersätter sidorna 7—68 i supplemen­

tet 2-årig Verkstadsteknisk linje som utkom 1970.

Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange­

läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.

Stockholm i oktober 1984 Skolöverstyrelsen

© 1984 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget

ISBN 91-40-71317-2 1 23456789 10

L i b e r T r y c k S t o c k h o l m 1 9 8 4 3 4 5 3 3 0

TIMPLAN 6

MÅL 8

HUVUDMOMENT 8 Svenska 8

Arbetslivsorientering 9 Idrott 10

KOMMENTARER TILL KURSPLAN 11

Delmoment 11

1. Gemensamt stoff 13 2. Bänkarbeten 19 3. Mätning 22 4. Slipning 24 5. Svarvning 27 6. Fräsning 31

7. Lödning, gasskärning, varmbockning, värmebehandling 8. Metallbågsvetsning 40

9. Plåtbearbetning 45 10. Gjutning 53

11. Numerisk styrning 54

Tvåårig verkstadsteknisk linje (Ve)

Antal veckotimmar Ämne

Svenska

Arbetslivsorientering Verkstadsteknik

) Idrott

Timme till förfogande Engelska

B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi

Samhällskunskap Konsumentkunskap Matematik

Bild eller musik

Årskurs 1

4 1 30-27

2 1

< 3

Årskurs 2 Gren Vm, Pm

3 1 32

2

Gren Jb

3 1

32 2

Summa 38 38 38

1) Verkstadsteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsan­

givelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt SÖ:s anvis­

ningar helt eller delvis integreras med arbetsteknik).

Arbetsteknik 25-22 28 23

Fackteori 5 4 9

Undervisningen i arbetsteknik i årskurs 2 på varianten för grovplåt i grenen för plåt- och svetsmekaniker samt i gren för järnbruksyrken bedrivs som inbyggd utbild­

ning .

Vm = verkstadsmekaniker

Pm = plåt- och svetsmekaniker Jb = järnbruksyrken

Klass som är sammansatt av elever från två årskurser får delas i års­

kursgrupper under högst fem veckotim­

mar i fackteori.

2) Inom ramen av tre veckotimmar kan en elev välja ett av dessa ämnen en­

ligt timplanen och kursplanen för

ämnet på tvåårig ekonomisk, social

eller teknisk linje.

Verkstadsteknisk linje

Gemensamt

Gren för verkstadsmekaniker

Gemensamt

Gren för plåt- och svetsmekaniker Variant för grovplåt

Gemensamt

Gren för järnbruksyrken

v

V

Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4

Verkstadsteknik

VERKSTADSTEKNISK LINJE

MAL Eleven skall genom undervisningen i verkstadsteknik inhämta kunskaper om förekommande maskiner och material samt om olika vid arbetsprocesserna använda utrustningar, verktyg och mätdon,

skaffa sig grundläggande färdighet att utföra olika ar betsuppgifter,

utveckla förmågan att rätt använda och tolka informationer och data i anvisningar, instruktioner, ritningar, tabeller o dyl,

förvärva insikt om säkerhetsföreskrifter av olika slag och

deras tillämpning,

utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för hållanden på arbetsplatsen samt

förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens för­

änderlighet .

HUVUDMOMENT ^Maskiner och verktyg.

DMaterial.

^Mätdon och mätmetoder.

Q Verkstadsmekaniska arbeten.

O Plåt- och svetsarbeten.

• Arbetsplatsens miljöfrågor.

Svenska

MAL Undervisningen i svenska skall ge eleverna vidgade kun­

skaper om språket och litteraturen och utveckla deras för måga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de förbereds för såväl fort­

satta studier som kommande samhälls- och yrkesliv.

Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer för att lära känna, bedöma och bruka spåket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt och konstnär ligt skapande.

Detta innebär

att eleverna genom att själva pröva och använda skilda ut

trycksformer i tal och skrift får sådana kunskaper och

färdigheter att de med säkerhet och tilltro till egen for

rriåga kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar,

åsikter och känslor,

b y g g n a d o c h d ä r m e d f ö r u t s ä t t n i n g a r a t t t a s t ä l l n i n g i s p r å k f r å g o r ,

a t t e l e v e r n a g e n o m a t t s t u d e r a n y a r e och ä l d r e l i t t e r a t u r , f r å n v å r e g e n o c h a n d r a k u l t u r k r e t s a r , f å r i n s i k t i a t t l i t t e r a t u r e n g e r k u n s k a p o m m ä n n i s k o r , m i l j ö e r o c h p r o ­ b l e m , b l i r m e d v e t n a o m t r a d i t i o n o c h f ö r n y e l s e i k u l t u r e n o c h d ä r i g e n o m o c k s å b ä t t r e f ö r s t å r s i g s j ä l v a o c h s i n o m v ä r l d .

I n o m ä m n e t s v e n s k a s k a l l e l e v e r n a o c k s å u t v e c k l a s i n a k u n ­ s k a p e r o m d e n o r d i s k a g r a n n l ä n d e r n a s s p r å k o c h l i t t e r a t u r . H U V U D M O M E N T ^ M u n t l i g o c h s k r i f t l i g f r a m s t ä l l n i n g

O S p r å k e t s b r u k o c h b y g g n a d O L i t t e r a t u r s t u d i u m

A r b e t s 1 i v s o r i e n t e r i n g

M Å L E l e v e n s k a l l g e n o m u n d e r v i s n i n g e n i a r b e t s l i v s o n e n t e r i n g s t i m u l e r a s t i l l e t t p e r s o n l i g t e n g a g e m a n g i a r b e t s l i v s ­ f r å g o r s a m t s k a f f a s i g k u n s k a p o m

a r b e t e t s v ä r d e i s i g o c h d e s s b e t y d e l s e f ö r i n d i v i d e n s u t ­ v e c k l i n g , s o c i a l g e m e n s k a p , j ä m s t ä l l d h e t o c h ö k a d v ä l f ä r d , o l i k a s ä t t a t t m e d v e r k a t i l l u t v e c k l i n g a v s a m h ä l l e o c h a r b e t s l i v i e n d e m o k r a t i ,

u t b i l d n i n g s - o c h a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k a m å l o c h m e d e l , b l a s å d a n a s o m g ä l l e r s y s s e l s ä t t n i n g o c h i n s a t s e r f ö r g r u p p e r m e d s ä r s k i l d a s v å r i g h e t e r p å a r b e t s m a r k n a d e n , f ö r e t a g e t s / i n s t i t u t i o n e n s a l l m ä n n a v i l l k o r o c h b e r o e n d e a v s a m v e r k a n m e d m y n d i g h e t e r o c h o r g a n i s a t i o n e r ,

a r b e t s g i v a r - o c h a r b e t s t a g a r o r g a n i s t i o n e r n a s r o l l i a r b e t s l i v e t s a m t d e r a s s y n p å f r å g o r s o m r ö r s a m h ä l l e o c h a r b e t s l i v s a m t s t i m u l e r a s t i l l a t t e n g a g e r a s i g i f a c k l i g t o c h p o l i t i s k t a r b e t e ,

a r b e t s m i l j ö n s b e t y d e l s e f ö r s ä k e r h e t och a r b e t s t i l l f r e d s s t ä l l e l s e o c h s ä r s k i l t o m h u r a r b e t e t o c h a r b e t s m i l j ö n k a n o c h b ö r a n p a s s a s t i l l i n d i v i d e n s b e h o v o c h f ö r u t s ä t t n i n g a r s a m t s t i m u l e r a s t i l l a t t g e n o m e g n a i n s a t s e r m e d s t ö d a v g ä l l a n d e l a g a r o c h a v t a l m e d v e r k a t i l l e n g o d a r b e t s m i l j ö , h u r a r b e t e t k a n o r g n a i s e r a s f ö r a t t u p p f y l l a k r a v på s a m o r d n i n g a v o l i k a m å l , t e k n i k , a d m i n i s t r a t i o n , m e d b e s t ä m mande, arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och pro d u k t i o n ,

f ö r e t a g e t s e l l e r i n s t i t u t i o n e n s u p p b y g g n a d f ö r a t t f ö r s t å b e h o v e t a v o c h i n n e b ö r d e n i o l i k a o r g a n i s a t o r i s k a o c h a d ­ m i n i s t r a t i v a f u n k t i o n e r ,

betydelsen av ekonomi på arbetsplatsen såväl föletags

som produktionstekniska frågor samt stimuleras att i si

yrkesutövning engagera sig i ekonomiska frågor,

HUVUDMOMENT

Idrott

olika löneformer och deras effekter på arbetets utförande, riskerna i arbetet och medinflytande,

innebörden i och tillämpningen av lagar och avtal som reg­

lerar förhållandena i arbetslivet samt stimuleras att en­

gagera sig i frågor som gäller arbetets villkor i övrigt, arbetsförmedlingens uppgifter och hur man söker anställ­

ning samt

olika anställningsformer.

Arbetet.

Arbetsmiljön.

•

•

Arbetsplatsens organisation.

D Ekonomi.

D Arbetsmarknaden.

D Samhällsfrågor.

I Samhällsaspekter på datoranvändningen.

^ Anställningen.

MAL Eleven skall genom undervisningen i idrott

skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten,

inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik,

förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt uppöva samarbetsvilja och organisationsförmåga.

HUVUDMOMENT Gymnastik.

Dans.

Bollspel.

• •

•

^Fri idrott.

O Orientering.

O Skridskoåkning.

•

•

n

— ' F u n k t i o n ä r - o c h l e d a r s k a p , o r g a n i s a t i o n s k u n s k a p

• T e o r i .

S i m n i n g .

A r b e t s t e k n i k .

S t O ; , Ö V E R S T Y R E L S E N

Lgy

Supplement

V E R

k

, årskurs 1

Dolmoment

1

2 3

4

5

6

7

Rikt t ide r

9

10 1 1

Gemensamt stoff

Bänkarbeten

Mätning

SI ipning

Svarvning

Fräsning

Lödning, gasskärning, varmbockning, värme­

behandling

Me tallbågsvetsning

Plåtbearbetning

Gj utning

Numerisk styrning

Innehållet i ämnet har strukturerats s å att årskurs 1 utgör första etappen i en tvåårig grundläggande utbildning. Huvud­

momenten ger översikt och orientering beträffande ämnets totala omfattning inom linjen. I delmomenten utvecklas för varje årskurs ämnesinnehållet närmare.

För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka motsvarar bruttolektionsantalet för ämnet enligt timplanen (beräknat enligt det lägre veckotimtalet -27). Vid planering måste tidsbortfallet för helger, lovdagar o d beaktas.

Viss omfördelning av angiven rikttid kan erfordras vid det praktiska genomförandet, bl a beroende på elevernas varierande förkunskaper och förutsättningar, olikheter i utrustning och på andra lokala förhållanden.

Undervisningen får helt eller delvis förläggas till arbets­

ställe utanför gymnasieskolan. Omfattningen far bl a bero på i vilken utsträckning lämpliga utbildningsplatser kan erhållas.

1 vissa sammanhang kan även studiebesök ge en betydelsefull

inblick i ämnet. Om undervisningen anordnas som inbyggd utbild

ning minskar eller bortfaller helt behovet av nämnda inslag Samverkan med företag ställer särskilda krav på planering och uppföljning. I de fall arbetsmarknadens parter träffat avtal som berör utbildningen mäste detta givetvis uppmärksammas.

Då klassen är sammansatt av elever från två årskurser samt vid inbyggd utbildning och då det i övrigt krävs för att er­

hålla ett optimalt utnyttjande av resurserna och en tillfreds­

ställande undervisningssituation, får ämnet delas i arbets- teknik och fackteori i högst det antal veckotimmar som fram­

går av timplanen.

För att så långt det är ändamålsenligt kunna erbjuda indivi­

duella inlärningstillfällen skall undervisningen organiseras och förplaneras med studieplatser för individuella studier.

Maskiner, bänk- och svetsplatser etc skall anordnas som stu­

dieplatser och utrustas med erforderliga verktyg och hjälp­

medel, placerade överskådligt och riktigt från rörelseekono­

misk synpunkt. Inom bekvämt avstånd skall finnas möjlighet att studera ritningar och instruktioner.

Lågfrekventa "gemensamma" verktyg placeras på centralt belägen plats i lokalen, överskådligt arrangerade gruppvis i skåp och på tavlor.

Betydelsen av att vårda maskiner och verktyg samt att rätt ut­

nyttja materiel skall framhållas liksom de ekonomiska konsek­

venserna om detta försummas.

För att eleverna skall få tillfälle till övningar enligt de olika delmomentens innehåll skall olika objekt som tillgodo­

ser utbildningssyftet utvecklas eller anskaffas. Objekten måste väljas med utgångspunkt från vad som kan engagera och stimulera till problemlösningar och en successiv kunskaps- och färdighetsutveckling. Planering och arbetsberedning måste ingå som en integrerad de 1 i alla moment. Planeringen av skol­

arbetet, disponerandet av resurserna inom sko 1institutionen etc kan utgöra underlag för ett gemensamt arbete i klassen.

För planläggning och uppföljning bör genomförda arbetsupp­

gifter och utnyttjad tid noteras i någon form av uppföljnings­

schema eller arbetskort.

Skydds- och miljöfrågor samt frågan om energihushållning be­

handlas särskilt inom flera delmoment. Utbildningens karaktär och innehåll kräver dock att frågorna beaktas i alla samman­

hang där de har aktualitet och anknytning.

För att eleverna skall få uppleva olika roller i det lagarbete som de senare kommer att delta i bör de i tur och ordning tilldelas "skyddsombudsuppgifter", delansvar för verktyg, förråd, städning etc. Frågan om solidaritet och jämställdhet måste särskilt beaktas.

Eleverna skall informeras om den teknik som tillämpas när ritningar, konatruktionsdetaljer, beräkningar etc utförs med hjälp av datorer. Informationen som bör begränsas til de områden som eleverna kommer i kontakt med under utbild ningstiden, kan lämpligen genomföras som studiebesök på konstruktionskontor eller instutition om den egna skolan

saknar den utrustning som erfordras.

DH LMOMENT RIKTTIDER SID

l Gemensamt stoff 40 lektioner

l . 1 Introduktion 3

1.2 Studieteknik 4

1.3 Arbetsmetodik 5

1.4 Verktyg- och maskiner 5

1.5 Ritningar 6

1 . 6 Ma t e r i a 1 6

1.7 Beräkningar 7

1.8 Maskinvård 7

Syfte och innehåll

1 Gemensamt stoff

Kommentarer

Kl even skall genom sina studier

skaffa sig grundläggande färdigheter att inhämta information genom anvis­

ningar, instruktioner, bildmateriel o d ,

inhämta kännedom om de elementära och grundläggande tekniska teorierna samt om sambandet mellan dessa och deras tillämpning

skaffa sig grundläggande teoretisk kunskap om verktyg och maskiner, inhämta kännedom om arbetsförenkling och rörelseekonomi samt

grundlägga färdighet i rationell och säker arbetsmetodik

Int rodukt ion

Utbildningen inom linjen skolan som arbetsplats Personalen vid skolan

Skolans skyddsorganisation; utrym­

ning, brandskydd, förbands- och skyddsmaterial, ambulans

Övrig aktuell information i samband med att eleverna börjar sin utbild­

ning.

Informera i början av utbildningen (och i vissa fall även senare) om:

- syftet med utbildningen - vad som skall läras in - vilka hjälpmedel som finns - hur undervisningen är planlagd

- hur skolorganisationen fungerar; skol­

ledning, syo, sjukvård etc

- eget ansvar och möjlighet till samverkan

Syfte och innehåll Kommentarer

Redan i ett tidigt skede bör bland eleverna utses en eller flera elever med skyddsombudsuppgifter. Dessa ele­

ver skall särskilt uppmärksamma skydds- och säkerhetsfrågor. Sysslan bör växla mellan eleverna så att samt­

liga får tillfälle att betrakta sin arbetsmiljö ur skyddsombudets syn- vinke1.

Informera om de lokaler som eleverna närmast kommer att få använda, så­

som undervisningslokaler, tvätt- och omklädningsrum. Eleverna bör även få en kort orientering om maskiner, mätapparatur, verktyg etc och i vilket sammanhang de används samt i vilket skede eleverna kommer att få använda dem.

Gör klart vilken materiel man inte får utnyttja förrän man har vissa grundkunskaper, detta med hänsyn till olycksfallsrisker och till de skador som kan uppkomma på materielen.

Introduktionen läggs upp som ett resonemang med eleverna.

1.2 Studieteknik

Informationsmaterie1 som böcker, instruktioner, planscher, bild- och ljudprogram, materielens om­

fattning, uppläggning och utnyttj­

ande. Läs- och anteckningsteknik.

Analys av text, bild- och ljudin­

formationer.

En väsentlig uppgift i grundutbild­

ningen måste vara att skapa goda och aktuella kunskaper, men i lika hög grad att ge beredskap för succes­

siv förnyelse inom yrket, fortsatt utbildning och nya arbetsuppgifter.

Denna beredskap är inte tillgodo­

sedd enbart med goda tekniska kun­

skaper och manuell färdighet utan måste i lika hög grad byggas upp genom träning i och kunskap om hur man tillägnar sig kunskaper och fär­

digheter .

Det är angeläget att man i början av undervisningen ägnar förhållande­

vis stor uppmärksamhet åt tekniken att läsa, anteckna, studera plansch­

verk etc. Men givetvis måste man också anslå tid åt att studera de­

taljer i system, maskiner, material

etc .

Syfte och innehåll Kommentarer

Agna i början av utbildningen tid åt att lära eleverna läsa och tolka informations- ma t e r i e1.

Läs textavsnitt i t ex en instruktion, diskutera gemensamt vilka åtgärder som skall vidtas samt låt eleverna läsa och komma med förslag till åtgärd. Träna på samma sätt tolkning av planscher, bilder o d.

1.3 Arbetsmetodiken

Arbetsförenkling, metoder och hj älpmedel

Arbetsplatsen och lokalen

Arbetsställningar och rörelseteknik Arbetsplanering: att förbereda, genomföra och avsluta arbetet

1.4 Verktyg och maskiner

Arbetsmetodiken utvecklas i anslutning till aktuella uppgifter inom de olika del­

momenten .

Eleven skall successivt tränas att enskilt och i grupp arbeta med arbetsberedning och planering. Arbetet skall läggas upp så, att eleven inhämtar kunskaper om, och får färdighetsträning i generella arbetsmetoder Arbetsuppgifterna skall omfatta:

- val av verktyg, mätdon och uppspännings- anordningar

- val av maskindata för bearbetning

- indelning i operationer och deloperatio­

ner (serie- och ens tycks t illverkning) - erforderliga beräkningar och ritnings­

övningar .

Uppmärksamma eleverna på betydelsen av att verktygen används på rätt sätt, inte minst med hänsyn till vad det betyder för att förebygga olycksfall.

En gemensam orienterande genomgång av före­

kommande verktyg och maskiner där också säkerhets- och ordningsfrågor tas upp, bör sättas in i ett inledande skede.

I övrigt meddelas undervisningen om verk­

tyg och maskiner huvudsakligen i anslut­

ning till sådana moment, där respektive verktyg och maskiner kommer till använd­

ning.

Syfte och innehåll Kommentarer

1.5 Ritningar Introduktion

Ritningar, format, ritfält, skrivfält Linj er

Skalor

Vyer, vyplacering, delvy, specialvy Ritningssymboler

Snitt, snittmarkering, snittplacering Toleransmåtts ättning

Ytj ämnhet

Förenklat ritsätt för gängor, kugg­

hjul, kuggväxlar, kedjetransmis­

sioner, fjädrar, lager, tätningsringar Tillverkningskrav

Geometrisk ritning:

delning av sträcka mitt itu, mitt- punktsnormal, normal mot en linje, normal från en punkt utanför en linje delning av en given vinkel mitt itu delning av en cirkel i 4, 6, 8, 12 och 16 delar

Konstruktion av:

en linje parallell med en given linje genom en bestämd punkt

en vinkel lika stor som en given vinkel 30, 60, 90 graders vinklar

liksidig triangel

Undervisningens huvudsakliga uppgift är att lära eleverna läsa och förstå de ritningar, efter vilka arbetsuppgifter skall utföras.

Detta underlättas genom att de själva får lära sig utföra enklare ritningar.

Instruktionsblad och SMS normblad bör också komma till användning.

Eleverna måste kunna vissa ritningssymboler såsom 0-tecken, toleranssymboler, symboler för form- och lägestoleranser, symboler för ytjämnhet och symboler för svetsar.

Ritningsläsnine I samband med de olika delmomenten ges ele­

verna tillfälle att läsa enklare arbetsrit- ningar kopplade till de inom respektive del­

moment speciella arbetsuppgifterna.

1.6 Mat eria1

Allmän materialkännedom Grundämnen

Stål och stållegeringar, sammansätt­

ning, egenskaper, användningsområden Stålframställning

Stålets iure byggnad Gjutstål och gjutjärn

Koppar och koppar legeringar

Aluminium och aluminiumlegeringar Övriga metaller och metallegeringar, egenskaper och användningsområden

Behandla sådana material som används vid övningar inom de olika delmomenten.

Eleverna skall lära sig hämta upplysningar om materialsammansättning, egenskaper och a n v ä n d n i n g s o m r å d e n f r å n a k t u e l l a s t a n d a r d ­ blad.

Förklara sambandet mellan SIS normering och

tillverkarnas beteckningar.

Syfte o c h innehåll Kommentarer

Pulvermetallurgiska material Diamant

Plaster

Gummiprodukter Smörjmede1 Lösn ingsmede1

Olika stålsorters beteckningar

Stålets och de vanligaste metallernas bearbetbarhet

Stål i handverktyg

Konstruktionsstål: profilmaterial och plåt

1 . 7 Be räkningar

Beräkning av materialvikter- och längder för plåt- och stångmaterial Enklare draghål1 fas t hetsberäkningar Tolkning av tabeller och nomogram Knklare plangeometri och trigonome- tri

Inom varje delmoment behandlas sådana syn­

punkter som har speciell betydölse för respektive bearbetningsmetod. Sålunda upp­

märksammas exempelvis inom delmomentet slip- n i n g speciella magnetiska egenskaper och slipbarhet.

Eleverna ges färdighetsträning i den matema­

tik som används inom de olika delmomenten.

Beräkningar grundade på tabelluppgifter eller framställda i nomogram.

Eleverna bör få använda räknedosa vid be­

räkningarna .

1.8 Maskinvård

Rengöring och vård av:

glidytor, gejdrar

matar- och inställningsskruvar snäckväxlar

konor i spindlar och dubbdockor smör jn ipplar

Underhåll och vård av övriga till­

behör och verktyg samt verktygsskåp Byte av skärvätska och i samband därmed rengöring av tank

Smörjning enligt maskintillverkar­

nas anvisningar

Lär eleverna att maskinernas glidytor, skruvar, konor o d dagligen måste göras rena med hjälp av kr is tal lol j a eller li kr and i.

Använd trasor vid rengöringen.

Eleverna skall även lära sig att rengöra de tillbehör som använts. Där/id bör de även tillse att tillbehören förvaras s å att de inte smutsas ner.

Tryckluft är bra att använda vid rengöring

av stålhål lare och andra löstagbara delar

där man inte riskerar att blåsa in smuts i lager eller mellan glidytor. Framhåll dock att risk finns att spån blåses i ögonen.

Eleverna skall lära sig att sköta maskiner och tillbehör så att skador inte uppkommer genom ovarsam behandling. Uppkommen skada skall omedelbart anmälas till läraren.

Maskintillverkarnas smörjanvisningar måste följas o c h förstörda smörjnipplar bytas ut.

Orientera om olika typer av skärvätskor och

deras kylande och smörjande egenskaper.

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

U p p m ä r k s a m m a att o l j o r o c h k y l v ä t s k o r e j f å r t ö m m a s i a v l o p p v i d r e n g ö r i n g o c h o l j e ­ b y t e . D e a n v i s n i n g a r s o m f i n n s u t f ä r d a d e f ö r h a n t e r i n g av s å d a n t a v f a l l m å s t e f ö l j a s .

Även d e u t s u g n i n g s a n o r d n i n g a r för bl a s l i p -

d a m m o c h s v e t s r ö k s o m f i n n s p å s k o l a n m å s t e

r e g e l b u n d e t s e s ö v e r . När det g ä l l e r s t o r a

c e n t r a l a a n l ä g g n i n g a r i n s k r ä n k e r s i g ö v e r ­

s y n e n t i l l a n s l u t n i n g s l e d n i n g a r . ( F ö r ö v r i g

ö v e r s y n e r f o r d r a s s a k k u n n i g personal m e d

s p e c i e l l u t r u s t n i n g . )

2 B ä n k a r b e t e

2.1 B ä n k p l a t s m e d t i l l b e h ö r

2 . 2 M a s k i n e r o c h u t r u s t n i n g

2 . 3 A r b e t s o p e r a t i o n e r

2 . 4 P n e u m a t i s k a o c h h y d r a u l i s k a a n o r d n i n g å r

2 . ) S ä k e r h e t

1 0 5 l e k t i o n e r

b 1 5

5 0 2 0

2 0

S I D

9

9

1 0

1 1

Sv t t e o c h i n n e h å l l

2 B ä n k a r b e t e

hl e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r

s k a f t a s i g k u n s k a p o m v e r k t y g , s k ä r ­ d a t a o c h k v a l i t e t s k r a v ,

s k a f f a s i g g r u n d l ä g g a n d e f ä r d i g h e t a l t u t f ö r a b ä n k a r b e t e o c h d ä r t i l l lierande m a s k i n a r b e t e ,

f a g r u n d l ä g g a n d e t r ä n i n g i b e r e d n i n g o c h p l a n e r i n g f ö r b ä n k a r b e t e s a m t i n h ä m t a k ä n n e d o m o m o c h l ä r a s i g t i l l ä m p a s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r

2 . 1

B ä n k p l a t s m e d t i l l b e h ö r

K o m m e n t a r e r

S k r u v s t y c k e n , f a s t s p ä n n i n g s d o n B å g t i 1 , f i l a r , f i l k a r d a

S 1 a g v e r k t y g Ni t v e r k t y g

S k r u v n y c k l a r , s k r u v m e j s l a r T ä n g e r , p l å t s a x a r

H u g g m e j s i a r (län g v e r k t y g

R i t s p l a n , v i n k e l h y l l a , V - b l o c k H ö j d r i t s m å t t , r i t s n å l , k ö r n a r e S t i c k p a s s a r e , s t å n g p a s s a r e

A n s l a g s v i n k e l , p l å t v i n k e l , f l ä n s ­ v i n k e l , g r a d v i n k e l

M ä t d o n

2 . 2 M a s k i n e r o c h u t r u s t n i n g

B ä n k - o c h pei a r b o r n n a s k i n

B o r r c h u c k , i n s a t s h y l s o r , b o r r j a g a r e

M a s k i n s k r u v s t y e k e , s p ä n n j ä r n , v i n k i •' h y 1 1 a , p a r a 1 1 e 1 1 b i t a r

B e s k r i v k r a v e n p å a r b e t s b ä n k e n s o m a r b e t s ­ p l a t s b e t r ä f f a n d e h ö j d o c h s t a b i l i t e t . I n ­ f o r m e r a o m d e n u t r u s t n i n g s o m n o r m a l t h ö r t i l l c\'s s k r u v s t y c k e , v e r k t y g s t a v l o r , v e r k ­ t y g s l å d o r o c h h a n d v e r k t y g . L ä r e l e v e r n a kon­

s t r u k t i o n , b e n ä m n i n g a r o c h a n v ä n d n i n g e n a v d e s s a .

G å i g e n o m d e a r b e t s m o m e n t s o m u t f ö r s v i d r i t s p l a n e t , d e s s p l a c e r i n g i l o k a l e n , b e l y s i . i n

o c h u t r u s t n i n g s o m b ö r f i n n a s t o r a t t r i t s n i n g e n s k a l l k u n n a u t f ö r a s p å e t t r a t i o n e l l t s ä t t

O r i e n t e r a o m o l i k a t y p e r a v b o r r m a s k i n e r o c h s ä r s k i l t d e v i d s k o l a n f ö r e k o m m a n d e , d e r a s k o n s t r u k t i o n o c h f u n k t i o n .

B e n ä m n i n g a r o c h m o n t e r i n g a v d e v a r l i g a s t e

t i l l b e h ö r e n .

Syfte och innehåll

Kapmaskiner, kallsåg, sågblad, skärvätskor

Handmaskin för borrning, slipning och klippning

2 . 3 A r b e t s o p e r a t i o n e r

P l a n f i l n i n g , v i n k e l f i l n i n g , g r a d n i n g

K a p n i n g a v p r o f i l m a t e r i a l o c h s å g n i n g e f t e r r i t s m e d b å g f i l

M e j s l i n g , n i t n i n g , k l i p p n i n g

R i t s n i n g m e d h j ä l p a v r i t s n å l , h ö j d - r i t s m å t t , r i t s m å t t , p a s s a r e , s t å l ­ s k a l a , v i n k l a r , v i n k e l h y l l a , V - b l o c k , r i t s f ä r g

B o r r n i n g a v g e n o m g å e n d e h å l o c h b o t t e n h å l

C y l i n d r i s k - o c h k o n i s k f ö r s ä n k n i n g

B r o t s c h n i n g a v c y l i n d r i s k a h å l G ä n g n i n g m e d t a p p o c h s n i t t G ä n g n i n g m e d g ä n g a p p a r a t

K a p n i n g a v p r o f i l m a t e r i a l i k a l l s å g e l l e r k a p m a s k i n

S l i p n i n g m e d r o n d e l l - o c h r a k h a n d - s l i p m a s k i n a v g a s s k u r n a d e t a l j e r , s v e t s f o g a r o c h s v e t s a r , s a m t g r a d ­ n i n g a v p l å t k a n t e r

K l i p p n i n g m e d m a s k i n d r i v e n h a n d p l å t - s a x a v r a k a s n i t t , k u r v o r , r o n d e l l e r s a m t h å l

Kommentarer

Orientera om:

- olika typer av borrchuckar - kallsåg

- maskiner för kapskivor och sågklingor - kallbandsågar

- metallbandsågar

- handmaskiner som används vid bänkarbete

Filövningarna begränsas till att ge eleverna grundläggande färdighet i planfilning, fi 1 — ning till viss vinkel, filning till radie efter rits samt gradning av skarpa kanter.

Val av lämplig tandning på bågfilsblad.

Hjälpverktyg vid ritsning.

Funktion och användning av mätdon vid rits­

ning.

Olika slag av ritsfärger.

Borrövningar:

- frigående hål

- hål för gängning, val av borrdiameter - bottenhål

- genomgående hål

- cylindrisk brotchning Orientera om:

- olika gängsystem, M, UN, R

- användande av tabeller och handböcker - olika metoder för beräknande av skärdata - bakgrunden till variationer av skär- och

matningshast ighet.

Gängövningar:

- gängning av bottenhål

- gängning av genomgående hål - gängning med gängsnitt

- inställning och gängning med gängapparater

Syfte och innehåll Kommentarer

Montering och demontering av skruv­

förband

Montering av styr- och ref felpinnar Montering av låsringar och brickor Montering och demontering av maskin­

enheter som ingår i våra vanliga verkstadsmaskiner

informera om

- metodiken vid montering och sammanfogning av enskilda element

- tekniska och kemiska förutsättningar för sammanfogning av olika materialslag Orientera om olika gängsystem, M, UN, R, storleken på diametrar för frigående hål och hål med arbetsmån för gängning.

Använd tabeller och handböcker.

2.4 Pneumatiska och hydrauliska anordningar

Grundläggande principer och använd­

ning inom verkstadindustrin och liknande yrkesområden

Pneumatik

Pneumatiska handverktyg

Konstruktion och funktion hos cylindrar och ventiler

Pneumatiska komponenter i samband med mekanisering

Hydraulik Domkrafter Pressar

Hydrauliska komponenter i samband med styr- och reglerutrustningar

Orientera om:

- användningsområden för pneumatiska och hydrauliska anordningar

Illustrera med:

- skolans pneumatiska utrustning med bl a handverktyg

- kopplingsscheman över enkla anläggningar - bilder av komponenter i genomskärning Montering och demontering av hydrauliska och pneumatiska komponenter, handverktyg och redskap.

2.5 Säkerhet Skyddsanordningar Skyddsutrustningar

Kl-, kläm- och skärskador

Orientera om föreskrifter för skydd mot

ohälsa och olycksfall vid bänkarbete.

DELMOMENT RIKTTIDER SID

3 Mätning 6 0 lektioner

3.1 Mättekniska definitioner 1 Q 12

3.2 Mätdon 10 13

3.3 Mätteknik 35 1

3.4 Mätdonsvård ^ 13

Syfte och innehåll

3 Mätning

Kommentarer

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig kunskap om de grundlägg­

ande principerna för mätning samt

skaffa sig färdighet i användning, skötsel o c h vård av mätdon.

3.1 Mättekniska definitioner

Mått och mattenheter

Informera om:

Yt j ämnhetsbeteckningar Fc rmf e1

Mät fe 1

Toleranser och passningar

Temperaturens inflytände på mät- rcsultåtet

Allmänna mätregler

- det dekadiska systemet - metersystemet

- tumsystemet

- ytjämnhet - profildjup

- beteckningar för ytjämnhet och profildjup

- de geometriska grundformerna

- de viktigaste mättekniska uttrycken

toleranser ISA-systemet ISO-systemet

begreppen to lerans läge , toleransbild, toleransgrad o c h toleransvidd

passningar

systemet håle: bas och axeln bas form- och 1'igesto le ranser

Som underlag för undervisningen används standardblad SMS 501 s 1-6 och 12, SMS 507 och SMS 508.

Informera om de allmänna mätreglerna och

låt eleverna tillämpa dessa.

Syfte och innehåll Kommentarer

3.2 Mätdon

Funktion och utförande av:

t uinstoc k mat tband

Undervisningen bör inledas med en allmän genomgång och demonstration av olika mät­

don . s t å1 ska la

märkmätare

fot- och krumpassare b ladmått

skj utmått dj upskjutmått kilspårsdjupmått mi krometer

ha lmikrometer

mikrometerdjuppmått mikrometerst ickmått s t ickmåt t

cylindrisk toleranstolk toleranshaktolk

ko n t o 1 k

toleransgängtolk to 1 cransgänghaktolk

gängvinkel (gängstålmal1) gängmall (gängstigningsmal1) anslags-, fläns- och plåtvinkel vinkelmätare (gradvinkel)

radiemal1 mätklocka ytnormaler måt t sat s

3.3 Mätteknik

Genomförande av grundläggande mät- Presentation av olika hjälpmedel - läro­

övningar i övningsserie. Tillämp- böcker, mätprotoko11, tabeller och dylikt, ning av övningarna vid uppmätning

av de olika inom delmomenten till- Informera om vikten av att välja rätt mät- verkade produkterna don vid varje mättillfälle.

Låt eleverna öva mätning av objekt där form- och mätfel samt temperaturinflytände blir påvisbart.

3.4 Mätdonsvård Skötsel och vård av mätdon. Korrosions­

skydd av mätytor vid långtidsförvaring.

DELMOMENT RIKTTIDER SID

4 Slipning

4.1 Slipmaskiners byggnad 4.2 Manövrering

4.3 Slipskivor 4.4 Skärdata

4.5 Hjälpapparater 4.6 Uppspänningsmetodik 4.7 Arbetsoperationer 4.8 Säkerhet

70 lektioner

2 0

40 1 0

14 15 15 15 15

1 6 1 6 1 6

Syfte och innehåll Kommentarer

4 Slipning

Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om generella ar­

betsmetoder och de grundläggande prin­

ciperna för slipning

Skaffa sig kunskap om maskiner, verk­

tyg, tillbehör och kvalitetskrav skaffa sig grundläggande färdighet att utföra enklare verktygsskärp­

ning i slipställ

skaffa sig grundläggande färdighet i planslipning

få grundläggande träning i beredning och planering för slipningsarbeten samt

inhämta kännedom om gällande säker­

hetsföreskrifter och lära sig till- lämpa dem vid slipning

4.1 Slipmaskiners byggnad Slipställ:

bänk- och pe larslipstäl1 stat iv

slipdocka, drivmotor ut sugningsanordning slipstöd, ställbart bord bandslipapparat

borrs lipanordning sprängskydd, ögonskydd

Olika typer av slipställ med bänk- och

pelarutförande samt skrotslipmaskiner

Slipställets uppbyggnad och konstruktion

samt benämningarna på de olika delarna

och tillbehören genomgås

Syfte och innehåll Kommentare r

Plans 1ipmaskin:

s tat. iv

tvärs lid och maskinbord pelare

spindeldocka med drivmotor hydrauliskt system

ställbara anslag

4.2 Manövrering

Slipställ:

st örnst ällare för drivmotor och ut sugningsanordningar

inställning och justering av slipstöd och ställbart bord

Plans 1 i pmaskin:

strömställare för drivmotor, hydraul- system och våts1ipanordning,

inställning av slaglängd, matning, skärdjup och bordhastighet

4.3 S1 i pskivor

s1 i pmede 1 b indemede1

s1 ipskivestandard peri ferihastigheter monte ring

demontering rivningsverktyg rivning av slipskiva slipskiverekommendationer

Informera om slipskivans uppbyggnad; slip­

medel, bindemedel och porer

Jämför slipskivans skärförlopp med andra egg­

verktyg

Redogör för hur slipskivorna betecknas;

slipmedel, kornstorlek, hårdhetsgrad, struk­

tur och bindemedel

Framhåll att de på slipskivans etikett an­

givna högsta tillåtna varvtalen ej får överskridas

Förklara att en slipskiva kan vara mer eller mindre självskärpande. Olika avrivare finns dock att använda vid behov, ståltrissor, kiselkarbidbryne eller diamant. Eleverna skall öva användandet av dessa

4.4 Skärdata pe r i f e r i ha s t i ghe t matni ng

skärdj up bordhast ighet

4.5 Hjä1papparat er magnet bord

rivni ngsapparat ba1anseringsapparat

Demonstrera hur magnetbordet fungerar o c h används. Visa hur man med hjälp av stöd­

linjaler kan öka dess förmåga att hålla

kvar små arbetsobjekt.

Svfte och innehåll Kommentarer

ba lanseringsdorn slipskivecentrum skivavdragare våtslipanordning

avmagnet i seringsapparat

Visa hur slipskivan rivs, för hand i slip- ställ och med hjälp av rivningsapparat i planslipmaskin.

Framhåll att diamanten är ett mycket dyr­

bart verktyg som måste hanteras med största akt samhet

Demonstrera skillnaden i arbetsresultat vid torr- resp. våtslipning

4.6 lippspänningsmetodik pa magnetbordet

i skruvstycke på magnetbordet 4.7 Arbetsoperationer

Slipstäl1:

skärpning av mejslar, spiralborrar och svarvstål av snabbstål

Planslipmaskin:

slipning av parallella ytor och ytor i rät vinkel mot varandra

Skrotslipning:

slipning av gasskurna och klippta arbetsobj ekt

fogberedning

slipning av svetsar 4.8 Säkerhet

Kontroll av slipskivor Montering av slipskivor Sprängskydd

Ögonskydd Slipdamm Olj edimma

Låt eleverna öva borrslipning både på fri hand och med hjälp av borrslipanordning Övningsslipning av svarvstål kan inled­

ningsvis ske i billigare material

Övningss1ipning i plans 1ipmaskin bör ske med måttliga krav på ytjämnhet och mått- noggranhet

Vissa elever hinner på kortare tid än nor­

merad lära sig planslipningsmomenten. 1 så­

dant fall kan eleven påbörja övningar i slipning för årskurs 2 gren för verkstads­

mekaniker . Informera om

- arbetarskyddsstyrelsens bestämmelser för montering av slipskivor

- mellanläggen av tjockt papper mellan slip skivor och flänsar

- ögonskyddens användning och rengöring - sprängskyddens konstruktion och funktion - vikten av att föreskrivna skyddsåtgärder

följs

- att arbetshandskar skall användas vid skrots 1ipning

- att då slipstället startas efter monte­

ring av slipskivan skall spindeln rotera några minuter innan slipning sker

- att man inte får befinna sig framför skivan vid denna tomgång':örning och var­

för .

R I K T T I D E R S I D

1 9 5 l e k t i o n e r

1 7

1 7

- 4 0 1 8

1 8

1 9

1 2 5 1 9

3 0 2 0

K o m m e n t a r e r Dl", 1. MOM K NT

5 S v a r v n i n g

5 . 1 S v a r v e n s b y g g n a d

5 . 2 M a n ö v r e r i n g

5 . 3 U p p s p a n n i n g

5 . 4 S k ä r v e r k t y g

5 . 5 S k ä r d a t a

5 . 6 A r b e t s o p e r a t i o n e r

5 . 7 S ä k e r h e t

S v f t e o c h i n n e h å 1 1

5 S v a r v n i n g

K l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r

f ä k u n s k a p o m g e n e r e l l a a r b e t s m e t o d e r o c h .le g r u n d l ä g g a n d e p r i n c i p e r n a f ö r s v a r v n i n g

l a k u n s k a p o m m a s k i n e r , v e r k t y g , t i l l b e h ö r s k ä r d a t a o c h k v a l i t e t s k r a v

f a

r u n d l ä

a n d e f ä r d i

h e t i s v a r v n i n

t ä g r u n d l ä g g a n d e t r ä n i n g i b e r e d n i n g o c h p l a n e r i n g f ö r s v a r v n i n g s a r b e t e n

l ä r a s i g a t t t i l l ä m p a d e s ä k e r h e t s f ö r e s k ­ r i f t e r s o m g ä l l e r v i d s v a r v n i n g

5 . 1 S v a r v e n s b y g g n a d

S t a t i v

S p i n d e 1 d o c k a , d u b b d o c k a M o t o r

S l ä d e , t v ä r s l i d , t o p p s l i d , s t å l f ä s t e M a t n i n g s v ä x e 1 1 ä d a , m a t a r a x e l , l e d a r - s k r u v , 1 ä n g d m a t n i n g s s t o p p , m a t e r i a l - s t o p p o c h 1 ä n g d m ä t n i n g s a p p a r a t S k ä r v ä t s k e a n o r d n i n g

5 . 2 M a n ö v r e r i n g

H u v u d s t r ö m s t ä l l a r e f ö r d r i v m o t o r o c h s k ä r v ä t s k e p u m p

O m k o p p l i n g s o r g a n f ö r s p i n d e 1 v a r v t a 1 , m a t n i n g a r o c h g ä n g s t i g n i n g a r

O r i e n t e r a o m :

- o l i k a t y p e r a v s v a r v a r ; s u p p o r t s v a r v , p l a n s v a r v , k a r u s e i l s v a r v , k o p i e r s v a r v , r e v o l v e r s v a r v o c h a u t o m a t s v a r v

- s v a r v e n s k o n s t r u k t i o n s a m t b e n ä m n i n g a r p å d e s s o l i k a d e l a r

- d e l a r n a s f u n k t i o n

- d e v a n l i g a s t e t i l l b e h ö r e n , d e r a s b e n ä m ­ n i n g a r o c h a n v ä n d n i n g

I n f o r m e r a o m d e n ö d s t o p p s o m f i n n s i v e r k ­

s t a d e n , d e r a s p l a c e r i n g o c h h u r d e a n v ä n d s .

R e d o g ö r f o r f u n k t i o n e n h o s n o l l s p ä n n i n e s -

u t l ö s n i n g e n .

Syfte och innehåll Kommentarer

Manöverorgan för start och stopp, för fram och back samt för in- och urkoppling av matnings- och gäng­

rörelser Dubbdockan

Skalor, deras avläsning och funktion 5.3 Uppspänning

Tre- och fyrbackschuckar, härdade och mjuka backar till dessa

liackskiva

Planskiva med fästanordningar Medbringarskiva, medbringare, fasta och roterande dubbar

Orientera om:

- kombinationen trebackschuck-roterande dubb - att det är arbetsstyckets form som avgör

valet av uppspänningsanordning

- att "mjuka backar" används för att undvika spännmärken, som stopp för detaljer samt för att få god rundgång

- skillnaden mellan självcentrerande chuck och backskiva

5.4 Skärverktyg

Material i skärverktyg:

snabbstål i form av sparskär hårdmetall (i huvudsak vändskär) Svarvst ål:

plan- och skrubbstål knivst ål

stickstål

innerskurbbstål innerhörnstål profilslipade stål

övriga typer av verktyg:

gängsnitt, gängtappar spiralborr

dubbhålsborr, centreringsborr upprymmare

brotschar f örsänkare Skavstål filar

lett ringsverktyg Skärvinklar:

släppningsv inke1 spånvinke1

eggvinkel spetsvinkel ställvinke1

Uppsättning av verktyg:

sparskär vändskär

Orientera om:

- snabbstålens och hårdmetallens olika för­

måga att motstå förslitning och olikheten i deras förmåga att motstå höga tempera­

turer

- de vanligaste svarvstålens utformning - det internationella märksystemet för hård­

metaller

Förklara skillnaden mellan dubbhålsborrning och centrerborrning.

Förklara hur ändring av skärvinklarna in­

verkar på skärförlopp och utslitningstid vid bearbetning i olika material.

Beskriv också hur ställvinkelns förändring ändrar skärkrafternas riktning.

Övningsuppgi f ter:

- svarvning med och utan spånbrytare

- val av rätt hårdmetallkvalité i förhållan­

de till arbetsobjektets material Informera om

- konstruktion av stålhållare för sparskär

av snabbstål och vändskär av hårdmetall

S y f t e o c h i n n e h å l l Kommen tärer

universalst ål fäs te med hållare för ut- och invändig bearbetning

andra typer av stålfästen såsom en- och f lerstålsfästen

skärande eggars inställning mot svarvspindelns centrum

borrchuck och insatshylsor pendlande hållare

gängapparat

- olika typer av stål fästen

- betydelsen av att verktygskonor är väl rengj orda

- användande av universalstålfästen med ut­

bytbara stålhållare, sidohållare, vinkel­

hål lare och hä 1 lare för invändig bearbet- ning

- universalstål fästenas betydelse vid tempo- körning

5.5 Skärdata

Skärhastigheter med hänsyn till:

moto re f fekt

material i skärverktyg och arbets- stycke

grov- eller finsvarvning

Varvtalets förändring i förhållande till bearbetad diameter

Varvtal vid olika skärhastigheter Matning och skärdjup vid grov- och f insvarvning

Skärverktygets hållbarhet Bearbetnings t ide r

Ytj ämnhet Borrning Brotschning

Gängning med tapp och snitt

Orientera om:

- vikten av god stabilitet i maskin, skär­

verktyg och arbetsobjekt

- begreppen grov- och finsvarvning med av­

seende på materialavverkning, ytjämnhet och måttnoggranhet

- hur periferihastigheten på arbetsobjektet , dvs skärhastigheten förändras vid ändring av arbetsobjektets diameter

- förhållanden som påverkar valet av mat­

ning och skärdjup

- ekonomisk utslitningstid

- arbetsmån för färdigbearbetning

- nödvändigheten av lägre skärhastighet vid brotschning och gängning än vid svarvning

Skärvätskor Nomogram

5.6 Arbet soperationer Längdsvarvning

Plansvarvn ing Ansatssvarvning Avs t ickning Instickning Spårsvarvning

Gängning med gängsnitt Gängning med gängtapp Dubbhålsborrni ng Borrning

Upprymning Brotschning Le 11 ring

Eleverna skall utföra svarvningsövningar och därvid träna såväl invändig som ut- vändig bearbetning. Vid övningarna skall såväl handmatning som automatisk matning tillämpas.

Informera om

- stickstålets inställning för att sido- släppning skall erhållas

- att borrning ofta följs av svarvning, gängning eller brotschning

- nödvändigheten av urspåning vid borrning - olika sätt att framställa lettring

- olika mönster och grovlek på lettring

Syfte och innehåll Kommentarer

5.7 Säkerhet

Skyddsanordningar vid svarvning Skyddskåpor för remmar och kugg- växlar

Stänkskydd

Skyddsglasögon och ansiktsskydd Klädse 1

Skyddsskor

"Vänsterhänt" filning Lyf tanordningar

Gå igenom ordningsregler och olika före­

skrifter om förebyggande av olycksfall.

Varje elev måste känna till och kunna till- lämpa dessa föreskrifter.

Klargör att de till svarven hörande skydds­

anordningarna, såsom skyddskåpor för remmar och kuggväxlar inte får avlägsnas om svarven är i gång. Framhåll också nödvändig­

heten av att använda ögonskydd, såsom skydds­

glasögon eller, i vissa fall, ansiktsskydd och stänkskydd.

Slipsar, halsdukar, ärmar och andra löst hängande klädesdelar kan fastna i den ro­

terande svarvspindel eller arbetsstycket och dra ned eleven mot denna. Liknande situa­

tioner kan även uppstå om långt hår är oskyddat. Dessa risker måste särskilt pape-

kas. Skyddsskor bör användas.

På grund av olycksfallsrisken bör filning i

svarv endast förekomma undantagsvis. När fil

ning dock förekommer, skall "vänsterhäntfatt

ning" tillämpas.

D E L M O M E N T R I K T T I D E R SID

b F r ä s n i n g

b . I F r ä s m a s k i n e n s b y g g n a d

b . 2 M a n ö v r e r i n g

b . 3 1 ' p p s p ä n n i n g s m e t o d i k

b . 4 S k ä r v e r k t y g

6 . 5 S k ä r d a t a

b . 6 A r b e t s o p e r a t i o n e r

b . 7 S ä k e r h e t

1 4 0 l e k t i o n e r

- 20

1 0 5

1 5

2 1

22 22 22 2 3

2 3

2 4

S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

b F r ä s n i n g

E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r

s k a f f a s i g k u n s k a p o m g e n e r e l l a a r b e t s ­ m e t o d e r o c h d e g r u n d l ä g g a n d e p r i n c i p e r ­ n a f ö r f r ä s n i n g

s k a f f a s i g k u n s k a p o m m a s k i n e r , v e r k t y g , t i l l b e h ö r , s k ä r d a t a o c h k v a l i t e t s k r a v

s k a f f a s i g g r u n d l ä g g a n d e f ä r d i g h e t a t t u t f ö r a f r ä s n i n g

f a g r u n d l ä g g a n d e t r ä n i n g i b e r e d n i n g o c h p l a n e r i n g a v f r ä s n i n g s a r b e t e n s a m t

i n h ä m L a k ä n n e ' d o m o m o c h l ä r a s i g t i l l - l ä m p a d e s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r s o m g ä l l e r v i d f r ä s n i n g

b . I F r ä s m a s k i n e n s b y g g n a d

s t a t i v v ä x e 1 1 ä d a f r ä s s p i n d e 1

k n ä m e d f r ä s b o r d s t ö d b o m o c h b o m s t ö d e l e k t r i s k u t r u s L n i n g s k ä r v ä L s k e u t r u s t n i n g v e r t i k a l f r i i s a p p a r a t f r ä s b o m u t r u s t n i n g

O r i e n t e r a o m :

- o l i k a t y p e r a v f r ä s m a s k i n e r s å s o m h o r i ­ s o n t a l " , v e r t i k a l - o c h u n i v e r s a 1 f r ä s - m a s k i n e r s a m t b ä d d - , l ä n g - o c h k u g g - f r ä s m a s k i n e r

- d e f r ä s m a s k i n e r s o m f i n n s p å s k o l a n , d e r a s u p p b y g g n a d o c h k o n s t r u k t i o n - f r ä s m a s k i n e n s o l i k a d e l a r

- d e l a r n a s f u n k t i o n

- b e n ä m n i n g a r p å d e v a n l i g a s t e t i l l b e h ö r e n - h u r t i l l b e h ö r e n a n v ä n d s

- h u r t i l l b e h ö r e n m o n t e r a s

Syfte och innehåll Kommentarer

6.2 Manövrering

Huvudströmställare för spindel, mat- Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt nöd- nings- och pumpmotor stopp som skall användas vid olycksfall.

Manöverorgan för start, stopp, fram back och nödstopp

Manöverorgan för handmatningar Omkopplingsorgan för växling av storlek på matningar: höjd-, längd- och tvärmatningar samt snabbmatningar Anordningar för låsning och juste­

ring av slider, bom och stödlager

6.3 Uppspänningsmetodik Maskinskruvstycke

De lningsdocka

Spännjärn och spännbackar Chuck

6.4 Skärverktyg Material i skärverktyg snabbs t å 1

hårdme ta 11 Fräsve rktyg:

ändplanf räs plan f räs hörnf räs skivf räs slitsfräs vinkelf räs Övriga verktyg:

spira 1 borr centrerborr

Uppsättning av verktyg:

f räschuckar

genomgående fräsdo rn ändf räsdo rn

Informera om

- riskerna för personskador, verktygs­

haveri eller förstörda arbetsobjekt om arbetsobjektet lossnar

- hur viktigt det är att arbetsobjektet och uppspänningsorgan sitter ordentligt fast så att sådana händelser ej inträffar - att man måste använda fästskruvar som

passar i spåren i fräsmaskinbordet ty annars kan spåren skadas

- att fästskruvarna skall placeras så nära arbetsobjektet som möjligt

Informera om

- de vanligast förekommande fräsverktygen, deras konstruktion och funktion

- arbetsobjektets utseende och frasens av­

verkningsförmåga som motiv för val av fräsmetod/verktyg

- skillnaden i avverkningsförmåga mellan fräsar av snabbstål och fräsar av hård­

metall

- fastspänning av fräsdornar och fräschuckar - fastspänning av fräsar, borrstänger och

ursvärvningsverktyg

- vikten av att fästkonorna på fräsdornar, ehuekar etc hålls rena och ej skadas - fräsc.huckarnas konstruktion

Borrehuek

Insat shylsor

Syfte och innehåll Kommentarer

6 . 5 Skärdata

Skarhastigheter med hänsyn till:

mot. o re C fekt en

material i skärverktyg och arbets- stycke t

grev- och finfräsning ma m i ng

s k a r c! j u p

ut ri litningstid

Varvtal i förhållande till skär­

hastighet och fräsens diameter Nomogram

Ytjämnhet

Val av skärvätskor

Informera om

- skärhastighetsbegreppet

- hur materialet i arbetsobjekt och fräs- verktyg bestämmer skärhastigheten

- hur den minskande spånarean vid övergång från grovfräsning till finfräsning minskar värmeutvecklingen varigenom skärhastig­

heten kan ökas

- att den alstrade värmen kan bortledas med hjälp av lämplig skärvätska

- att vid en viss skärhastighet fräsens diameter avgör varvtalets storlek

- att med grovfräsning menas snabb avverk­

ning av stor arbetsvolym och att arbets­

objektet vid finfräsning bearbetas till föreskriven ytjämnhet och måttnoggranhet.

Skärdataberäkningar med hjälp av nomogram.

6.6 Arbetsoperationer

Fräsning av plan, ansatser och spår Fräsning av vinkelprofiler och radier Borrning

Spårfräsning med pinnfräs, skivfräs och slitsfräs

Delmomentet fräsning skall övas så mycket att eleverna kan spänna upp fräsverktyg och arbetsobjekt samt manövrera maskinen.

Övningsuppgifter:

- in- och utvändig fräsning varvid både hand- och maskinmatning tillämpas - de vanligaste fräsmomenten

- uppsättning av fräsar på ändfräsdornar , genomgående dornar samt i fräschuckar

- fastspänning av arbetsobjekt i skruvstycke, på fräsmaskinbordet och i delningsdocka

Informera om

- skillnaden i arbetssätt mellan spårfräsar utan sidoskär och spårfräsar med sidoskär - med- och motfiäcning samt behovet av

glappfri konstruktion i bordmatningen vid medfräsning

- att fräsningen skall utföras så att form­

fel ej uppstår

Syfte och innehåll Kommentarer

6 . 7 Säke rhet

Skyddsanordningar vid fräsning Skyddskåpor för remmar och kugg- växlar

Skyddsglasögon Ans iktsskydd Stänkskydd

Borttagning av spån vid roterande fräs

Lämplig klädsel

Ciå igenom de föreskrifter om förebyggande av olycksfall som gäller vid fräsarbeten.

Påvisa de olycksfallsrisker som föreligger om spån avlägsnas med fingrarna och gör klart att detta under inga förhållanden får förekomma då fräsen roterar.

Påminn eleverna om att frasmaskinens skydds­

anordningar, såsom skydd för remmar och kuggväxlar, måste vara på plats när maskinen används.

Framhåll betydelsen av att använda ögon- skydd .

Riskerna för skärskador vid hanterandet av vissa fräsverktyg bör påpekas.

Inskärp att liksom vid svarvning finns också vid fräsning risken att klädespersedlar och oskyddat hår kan fastna i roterande verktyg.

Framhåll vikten av försiktighetsåtgärder.

D K L M O M L i Y f R I K T 1 I D K R S I D

7 L ö d n i n g , g a s s k ä r n i n g , v a r n r 1 4 0 l e k t i o n e r b o c k n i n g , v ä r m e b e h a n d 1 i n g

7 . 1 L ö d n i n g 3 0 2 5

7 . 2 G a s s k ä r n i n g 3 5 2 6

7 . 3 V a r m b o c k n i n g 2 0 2 7

/ . A V ä r m e b e h a n d 1 i n g 3 0 2 8

7 . A R i t n i n g a r 2 8

7 . h M a t e r i a 1 - 1 5 2 8

7 . 7 V ä r d a v v e r k t y g o c h u t r u s t n i n g 2 8

7 . 8 S ä k e r h e t 1 0 2 9

S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

7 L ö d n i n g , g a s s k ä r n i n g , v a r m b o c k - n i n g , v ä r m e b e h a n d l i n g

K L e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r

s k a f f a s i g k u n s k a p o m o c h g r u n d l ä g g a n d e f ä r d i g h e t i l ö d n i n g , g a s s k ä r n i n g , v a r n i - b o c k n i n g o c h v ä r m e b e h a n d l i n g

f ä g r u n d l ä g g a n d e t r ä n i n g i b e r e d n i n g o c h p l a n e r i n g f ö r d e s s a a r b e t e n s a m t i n h ä m t a k ä n n e d o m o m o c h l ä r a s i g t i l 1 —

7 . 1 L ö d n i n g

L ö d m e t o d e r , f o g t y p e r o c h u p p v ä r m n i n g s - a n o r d n i n g a r

l.od och f Lussmedel

U p p v ä r m n i n g s a n o r d n i n g å r s å s o m e l - o c h g a s v ä r m d a l ö d k o l v a r , g a s o l - o c h a c e - L y 1 e n - o x y g e n b r ä n n a r e

M j u k l ö d n i n g a v o l e g e r a t s t å l , k o p p a r o c h m ä s s i n g m e d l ö d k o l v

H å r d l ö d n i n g i ö v e r l a p p s f o g o c h k ä l f o g a v o l r g e r a t s t å l , a l u m i n i u m , r o s t f r i t t s t a l , k o p p a r o c h m ä s s i n g

S v r t s 1 ö d n i n g i k ä l f o g , 1 - o c h V - f o g a v o l e g e r a t s t ä 1 , g j u t j ä r n o c h a d u c e r - g o d s

K l a r g ö r i n n e b ö r d e n a v d e o l i k a l ö d m e t o d e r n a o c h f r a m h å l l a t t u p p v ä r m n i n g ö v e r l o d e t s a r b e t s t e m p e r a t u r e n b a r t ä r t i l l s k a d a

P o ä n g t e r a a t t a r b e t s s t y c k e n s o m s k a l l l ö d a s f o r d r a r e n n o g g r a n r e n g ö r i n g f ö r e l ö d n i n g e n , s p e c i e l l t v i d m j u k - o c h h å r d l ö d n i n g . O f t a b e h ö v s ä v e n r e n g ö r i n g e f t e r l ö d n i n g e n . F r a m h å l l a t t s p a r s a m h e t m e d l o d e n m å s t e

i a k t t a s . P e k a s p e c i e l l t p å k o s t n a d e r n a f ö r

e x e m p e l v i s s i I v e r l o d e n . P å p e k a o c k s å a t t

ö v e r f l ö d a v l o d p å l ö d s k a r v e n i n t e ö k a r

h å l l f a s t h e t e n u t a n e n d a s t ö k a r k o s t n a d e r n a .

D e m o n s t r e r a h u r a r b e t s s t y c k e n a p l a c e r a s

o c h f i x e r a s m e d h j ä l p a v e n k l a u p p s p ä n n i n g s ­

a n o r d n i n g å r . L å t o c k s å e l e v e r n a s j ä l v a