Könsskillnader i hur den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet
- en litteraturstudie
Gender differences in how the chronic pain affects daily life - a literature study
Hrönn Gudbjartsdottir Madelene Harnisch
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Handledare Mona Fackel och Brian Unis Examinerande lärare Maria Larsson 2013-10-29
SAMMANFATTNING
Titel: Könsskillnader i hur den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet English title: Gender differences in how the chronic pain affects daily life
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Hrönn Gudbjartsdottir och Madelene Harnisch Handledare: Mona Fackel och Brian Unis
Sidor 21
Nyckelord: Långvarig smärta, könsskillnader, dagligt liv
Godkänd Datum
_______________________________
Examinerande lärare
Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov.
Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärta
Metod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström.
Resultat: Könsskillnader i inverkan på det dagliga livet påträffades. Män har mer inverkan på sociala aspekter. I inverkan på fysiska aspekter visade det sig att män har mer inverkan på dagliga aktiviteter medan kvinnor har mer påverkan på hushållsarbete. Ingen större könsskillnad fanns i psykiska aspekter.
Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha insikt om att det finns könsskillnader i den långvariga smärtans inverkan på det dagliga livet. Varje aspekt som inverkas hos patienterna påverkar varandra och detta kan leda till att en ond spiral bildas som kan vara svår att bryta.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 4
Smärta ... 4
Långvarig smärta ... 4
Genus ... 5
Kön och vården ... 6
Problemformulering... 7
Syfte ... 7
METOD ... 8
Litteratursökning ... 8
Inklusionskriterier ... 9
Exklusionskriterier... 9
Urval ... 9
Databearbetning ... 11
Etiskt ställningstagande ... 11
RESULTAT ... 12
Könens betydelse vid fysisk påverkan... 12
Könens betydelse vid psykisk påverkan ... 12
Könens betydelse vid social påverkan ... 13
DISKUSSION ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Metoddiskussion ... 17
Klinisk betydelse ... 18
Förslag till fortsatt forskning ... 18
Slutsats ... 18
REFERENSLISTA ... 19
Bilaga 1
4
Introduktion
Smärta är ett flerdimensionellt fenomen, att leva med långvarig smärta är ett komplext tillstånd. Många i Sverige lider av tillståndet och hur det påverkar de olika könen i deras dagliga liv har stor betydelse för omvårdnaden och individens välbefinnande.
Smärta
Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker vård (Berntzen et al 2011).
Smärta är en subjektiv upplevelse och inte alltid i relation till eventuell skada eller har fysiologisk bakgrund. Eftersom smärtan är subjektiv kan ingen annan än den som upplever den veta hur intensiv den är eller hur länge den har varat (Berntzen et al.
2011). Smärta kan enligt McGuire (1992) ses som flerdimensionell och består av sex dimensioner. Dessa dimensioner är; Fysiologisk som innebär smärtans fysiska påverkan, sensorisk dimension visar på smärtans intensitet och kvalitet, affektiva dimensionen visar hur smärtan påverkar patienten till utseende och känslomässigt. Den kognitiva dimensionen, som visar meningen med smärtan och individens coping förmåga, beteende dimensionen omfattar smärtans påverkan på kommunikationen, aktiviteten och eventuell medicinering. Den sista dimensionen som McGuire (1992) beskriver är den sociokulturella som innebär individens ålder, kön, etnicitet som påverkar smärtan. Det finns akut smärta och långvarig smärta. Den akuta smärtan uppkommer från en tydlig skada exempelvis en operation eller ett trauma. Den akuta smärtan är uppenbar medan den långvariga smärtan är mer komplex (Shaw 2006).
Långvarig smärta
Långvarig smärta är ett tillstånd som pågått i tre månader eller mer (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] 2010). Enligt SBU (2010) lider var femte svensk av långvarig smärta. Det är vanligare att kvinnor söker vård för långvarig smärta än män (Harker et al. 2012; Rustøen et al. 2004).
Att leva med långvarig smärta är inte som att leva med en långdragen akut smärta, då symtomen på smärtan och smärtans uttryck kan ändras med tiden (SBU 2010).
Långvarig smärta påverkar inte enbart patienten utan många patienter anser att det påverkar deras dagliga liv och familjer (SBU 2010; Damsgård et al. 2011). Det är ett komplext tillstånd där sjukvårdspersonal har svårigheter att förstå och behandla långvarig smärta, då långvarig smärta oftast behandlas som akut smärta (Shaw 2006).
En vanlig koppling med långvarig smärta är psykisk hälsa då personer med långvarig smärta känner att de mister det sociala och det funktionella och depression är vanligt (SBU 2010).
Leeuw et al. (2006) beskriver rädsla-undvikande modellen. Den beskriver hur patienter med smärta kan hantera sin smärta på olika sätt. Den visar också vilka negativa effekter patienten får vid undvikande av konfrontation av smärta. Modellen visas i figur 1.
5
Figur 1. Fritt översatt Rädsla-undvikande modell.
Rädsla-undvikande modellen visar att patienter med smärta som får en liten rädsla och som konfronterar den påbörjar sitt tillfrisknande. De patienter som i stället hamnar i katastroftankar, det vill säga tänker det värsta tänkbara scenariot hamnar i en ond spiral, upplever sig hotad, får ångest och känner ingen motivation att ta tag i smärtan. Det leder till flykt och undvikande beteende, patienten drabbas av depression, känner sig obruklig och uppfattar att han/hon har fått ett funktionshinder på grund av sin smärta. Detta leder till att smärtupplevelsen blir starkare och det blir svårare att ta sig ur den onda spiralen (Leeuw et al. 2006).
Det finns risk för att patienter med långvarig smärta undviker att vara aktiva på grund av smärtan. En rädsla hos patienter för att förvärra en eventuell skada påverkar deras
dagliga aktiviteter och på det sättet drabbas deras sociala liv (Damsgård et al. 2011).
SBU (2006) rapporterade att år 2003 kostade långvarig smärta Sverige 87,5 miljarder kronor. Ut av dessa var 7,5 miljarder direkta kostnader för kontakt med vården och läkemedel. Av dessa pengar gick 80 miljarder till produktionskostnader där patienter varit hemma från jobbet och produktionen minskat. Den långvariga smärtans inverkan på det dagliga livet så som hushållsarbete, fysiska aktivitet och det sociala livet har en stor betydelse för patienter och närståendes dagliga liv (SBU 2006).
Genus
Genus härstammar från engelska ordet ”gender” och innebär det kulturella och sociala könet. Det infördes i det svenska språket på 1980-talet av historikern Yvonne Hirdman.
Syftet var att ifrågasätta könsskillnaderna i samhället som ansågs vara naturliga (Smirthwaite 2007). Hirdman (1988) argumenterade för att ordet genus skulle användas
Skada
Smärt - upplevelse
Liten rädsla Konfrontation
Tillfriskning
Katastrof
Patienten tänker det värsta tänkbara scenariot Rädsla för smärta
Defensiv motivation
Uppfattning av hot Upphetsning
Flykt Undvikande
Ångest
Depression, Obruklig Funktionshinder
6
över kunskap om det som är manligt och kvinnligt såväl som om hur manligt och kvinnligt görs och skulle ersätta ”det sociala könet” som hade använts tidigare. Connell (2003) beskriver hur det att vara man eller kvinna är ett tillstånd som går att ändra, att vara manlig eller kvinnlig kräver oavbrutet arbete och att det är människorna själva som framställer sig som manliga eller kvinnliga. Enligt Smirthwaite (2007) blev begreppet genusvetenskap alltmer vanligt om forskning på könens sociala villkor på 1990-talet.
Genusperspektiv på forskning handlar om att granska det som är relaterat till det sociala och kulturella och inte bara det biologiska könet. Vid forskning med ett genusperspektiv används kunskap om genus för att få bättre förståelse för andra ämnesområden och/eller kunskap från andra ämnen för att få bättre förståelse för genus (Thurén 2003).
Thurén (1996) beskriver genus i sin teori som något som kan ses från tre aspekter:
Styrka som innebär hur viktigt det är för personen att vara kvinnlig respektive manlig, räckvidd som menar i vilken utsträckning män och kvinnor delar på arbete i exempelvis hemmet och hierarki som visar på skillnaden mellan kvinnor och mäns tillgång/resurs till samhället.
Kön och vården
Analyser av data från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Patientförsäkringen, Socialstyrelsen och huvudmannens patientnämnder visar att inkomna klagomål berör kvinnor i större del än män. Förklaringen till detta kan vara att fler kvinnor än män söker vård men det kan också bero på att vården är rättad efter männens behov i högre grad än kvinnornas behov (Socialstyrelsen 2004). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till vård på lika villkor (SFS 1997:142).
Jämställdhet och jämlikhet är två begrepp som ofta blandas ihop men de begreppen har inte riktigt samma mening. Jämlikhet syftar mer på lika villkor och rättigheter vad gäller sexuell läggning, etnicitet med mera. Jämställdhet syftar enbart till relationen mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården syftar på att kvinnor och män dels har samma behov, dels olika och har därför ibland behov för lika vård, ibland olika (Smirthwaite 2007).
Hälso- och sjukvården ska se till att män och kvinnor får den vård de har behov av och förutfattade meningar om könen, deras likheter och skillnader såväl biologiska som sociala och kulturella får inte påverka till att de får bättre/sämre vård (Smirthwaite 2007). När förutfattade meningar påverkar patientens vård, till det bättre eller det sämre, kallas detta för genusbias inom genusforskningen. Detta kan leda till negativa eller positiva konsekvenser för patienten (Stenberg 2012).
Enligt kompetensområde Omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap i Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor står det att sjuksköterskor ska ha förmåga att ”tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga”
(Socialstyrelsen 2005, s. 11). Män respektive kvinnor kan ha annorlunda symtom vid sjukdomar, hjärtinfarkt är ett exempel på det enligt ett flertal studier (Schenck- Gustafsson 2004). Genusbias kan uppstå inom vården, ett exempel på det är när kvinnliga patienter med smärta får psykofarmaka och manliga patienter blir undersökta för att gå till botten med orsaken till smärtan (Risberg 2004).
7
Sjuksköterskor har ansvar för att ge omvårdnad utifrån patientens behov. Funktionellt hälsotillstånd och dagligt liv är två huvudkategorier inom sjuksköterskans diagnostiska kunskapsområde (Carnevali 1990). Det dagliga livet och funktionellt hälsotillstånd påverkar varandra och det är utifrån det perspektivet som sjuksköterskan arbetar och gör sina omvårdnadsdiagnoser. Under huvudkategorin det dagliga livet finns fem underkategorier och en av dem är Aktiviteter i det dagliga livet. Den omfattar allt som individen gör och som är relevant för hans hälsotillstånd. Aktiviteterna kan äga rum i hemmet, ute i samhället, på arbetsplatsen, på sjukhus och så vidare. De kan vara relaterade till medicinska åtgärder men kan även vara av privat natur; att äta, uppfostra barn, arbeta, fungera som maka/make och sexuell aktivitet hör till denna kategori.
Balansen mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd beror på vilka krav som ställs på individen och vilka resurser den har för att uppfylla kraven. Sjuksköterskan kan vara en resurs för patienten och stödja honom/henne genom att ge information, motivering och råd (Carnevali 1990).
Problemformulering
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) för legitimerade sjuksköterskor ska sjuksköterskor ha förmåga att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga. Som sjuksköterska är det vanligt att träffa patienter med långvarig smärta. Sjuksköterskan måste veta vilka de vanligaste behoven patienter med långvarig smärta kan ha även utifrån könsskillnader, för att kunna ge basala och specifika omvårdnadsbehov utifrån kompetensbeskrivningen. För att ha jämställdhet i vården måste sjuksköterskan vara uppmärksam på att kvinnor och män har samma behov men dels olika. De behöver ibland få olika vård och behoven kan uttryckas olika.
Syfte
Syftet var att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärta.
8
Metod
Med litteraturstudie menas att forskaren har en tydlig frågeställning, ett antal vetenskapliga artiklar analyseras, granskas och sammanställs för att besvara frågeställningen (Forsberg & Wengberg 2013). Litteraturstudier används när ett specifikt ämne ska analyseras och tidigare forskningar på ämnet ska sammanställas och besvara frågeställningen på arbetet (Polit & Beck 2012). Vid processen av litteraturstudien användes modell av Polit och Beck (2012, s.96) (figur 2).
Figur 2. Fritt översatt modell från Polit och Beck.
Litteratursökning
Enligt steg 1 i modellen granskades litteratur för att få ingående förståelse angående genus, smärta och behov av forskning kring ämnet. I steg 2 utformades strategier angående sökning av litteratur. Databaserna Cinahl, PsycInfo och Pubmed valdes och även manuell sökning användes i överensstämmelse med steg 3. De sökord, Headings som användes i Cinahl var: Pain, Gender Identity, Gender Bias, Sex Factors, Chronic Pain och Psychological well-being. I Cinahl användes även keywords: Gender Differences, Sex Characteristics, Long term pain, Impact on Life och Living with. De Thesaurus sökord som användes i PsycInfo var: Human Sex Differences, Physical Illness (Attitude Toward), Chronic Pain, Quality of Life and Daily activities. De sökord som användes i Pubmed var MESH termer: Pain, Chronic Pain, Gender Identity, Sex
2 Utforma sökstrategi 1 Problem-
område identifieras och syfte formuleras
3 Sökning efter potentiella källor
4 Screening av källor 4a Ta bort irrelevanta och olämpliga källor
3a Dokumentera sökningar och
urval
5a Identifiera nya referenser/källor
7 Kritisk granska kvaliteten av tänkbara källor 8 Analysera
informationen, leta efter teman 9 Samman-
fattning och resultat
6 Summering av information från
studierna 5 Läsa källmaterial
9
Characteristics, Quality of Life och Activites of Daily Living. Sökningarna, kombinationer av sökorden och antal träffar visas i tabell 1 enligt steg 3a i modellen.
Inklusionskriterier
Artiklarna skulle ha varit skrivna mellan 2003-2013, skrivna på ett nordiskt språk eller engelska och granskade (peer-reviewed). Studierna var utfärdade på människor ifrån Europa eller Amerika för att undvika större kulturella skillnader. Deltagarna ska ha varit i yrkesverksam ålder, mellan 18 och 64 år.
Exklusionskriterier
Exklusionskriterierna var review artiklar, malign smärta och experimentella studier.
Urval
I enlighet med steg 4 lästes till urval 1 artiklarnas titel och abstract och de som tillsynes stämde med syftet gick vidare till urval 1. Från Cinahl valdes 34 artiklar, från PubMed 16 artiklar och från PsychInfo valdes 43 artiklar till urval 1. Till urval 2 lästes de artiklarnas resultat enligt steg 5 och om det svarade på studiens syfte gick artiklarna vidare till urval 2. Till urval 3 granskades artiklarnas kvalitet och trovärdighet enligt granskningsmallar från Polit och Beck (2012). Detta gjordes för att kritiskt gå igenom varje enskildes artikels alla delar, för att övergripande värdera artiklarnas trovärdighet.
Det var många steg i granskningarna, exempel på delar i artiklarna som granskades var studiens design, metod, följsamhet, referenser, författarnas kunskap inom ämnet och artiklarnas användbarhet. Granskningen resulterade i 10 artiklar i urval 3.
Datamaterialet sammanställdes i en matris, där redovisades författare, årtal, syfte, metod och huvudresultat (bilaga 1) enligt steg 6 och steg 7.
10
Tabell 1. Databassökningar Databas Sökning Sökord
Antal träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
PubMed S1 Pain (MESH) 54216
S2 Chronic Pain (MESH) 989
S3 Gender Identity (MESH) 1895
S4 S1 or S3 and S2 23 (5) 2 1 1
S5 Sex Characteristics (MESH) 6995
S6 Quality of Life (MESH) 37184
S7 S5 And S6 16 (2) 5 1 1
S8 Activities of Daily Living (MESH) 11566
S9 S2 AND S8 56 (1) 9 1 1
Totalt 95 16 3 3
S=limits: published in the last 10 years; Humans; Adult: 19-44 years; Middle Aged: 45-64 years, Danish;
English; Icelandic; Norwegian; Swedish
Cinahl S1 Pain exploded (Headings) 15418
S2 Gender Identity (Headings) 424
S3 S1 AND S2 7 (5) 2 0 0
S4 Gender Bias (Headings) 65
S5 Sex factors (Headings) 15343
S6 Gender Differences (Keyword) 1434
S7 Sex Characteristics (Keyword) 2
S8 S4 OR S5 OR S6 OR S7 15721
S9 S8 AND S1 793
S10 Chronic Pain (Headings) 1544
S11 S9 AND S10 87 (1) 6 2 2
S12 Long term pain (Keyword) 47
S13 S10 OR S12 1574
S14 Impact on life (Keyword) 34
S15 Living with (Keyword) 14660
S16 S14 OR S15 14687
S17 S13 AND S16 164 (6) 23 1 1
S19 Psychological well being (Headings) 1826
S20 S10 AND S19 17 (4) 3 1 1
Totalt 275 34 4 4
S=limits: Published Date: 20030101-20131231; Peer Reviewed; Human; Language: Danish, English, Norwegian, Swedish; Age Groups: Adult: 19-44 years, Middle Aged: 45-64 years
PsycINFO S1 Human Sex Differences (Thesaurus) 8937
S2
Physical Illness (Attitudes Toward)
(Thesaurus) 202
S3 S1 and S2 10 (1) 1 0 0
S5 Chronic Pain (Thesaurus) 1536
S7 Quality of life (Thesaurus) 5561
S8 S5 AND S7 103 (7) 32 1 1
S9 Daily Activities (Thesaurus) 542
S10 S5 AND S9 15 (3) 4 0 0
S11 S1 AND S5 36 (3) 6 1 1
Totalt 164 43 2 2
S=Limits: Peer Reviewed Journal; Age group: Middle Age (40-64 yrs) OR Young Adulthood (18-29 yrs) OR thirties (30-39 yrs); Language: English; Publication date: 2003-2013
Manuell
sökning 1 1 1 1
Totalt 535 (14) 94 10 10
Siffran inom parantes visar antal dubbletter
11 Databearbetning
Steg 8 innebar att analysera och koda resultaten i datamaterialet. Vid databearbetningen användes innehållsanalys enligt Forsberg & Wengström (2013). Artiklarnas resultatdel lästes igenom upprepade gånger först individuellt sen gemensamt. Det som var relevant och svarade på litteraturstudiens syfte markerades med överstrykningspennor individuellt och sedan diskuterades och jämfördes respektive markeringar. Utifrån markeringen identifierades sju koder; ångest, depression, hushållsarbete, daglig aktivitet, relationer, socialt umgänge och ekonomi. Koderna delades upp i tre kategorier;
könens betydelse vid psykisk påverkan, könens betydelse vid fysisk påverkan och könens betydelse vid social påverkan. Sammanfattning och resultatet av analysen redovisades i litteraturstudiens resultatdel enligt steg 9.
Etiskt ställningstagande
Vid litteraturstudien gjordes etiska övervägande angående studiernas urval och resultat enligt Forsberg och Wengström (2013). De personer som ingick i de granskade studierna ska ha varit med av egen fri vilja, ha kunnat ha möjlighet att hoppa av studien när som helst under studiens gång. De ska också ha varit väl informerade om forskarens syfte och hur forskningen skulle användas. Egna åsikter och förutfattade meningar har i så stor utsträckning som möjligt undvikits då artiklarna lästes med öppet sinne. Inga teman eller kategorier var förutbestämda. Studier som användes i litteraturstudien ska ha varit godkända av en etisk kommitté eller tydligt visa ett etiskt tänkande. Den text och de citat som togs från artiklarna var noga refererade och korrekt skrivna i enlighet med Forsberg och Wengström (2013). Citat var skrivna på originalspråk för att undvika feltolkningar vid översättning.
12
Resultat
Resultatet baserades på 10 vetenskapliga studier, tre kvalitativa och sju kvantitativa. En studie granskade enbart män, två enbart kvinnor, de sju studier som återstod jämförde män respektive kvinnor. Vid analysen identifierades 7 koder som delades upp i tre kategorier (figur 3).
Könens betydelse vid fysisk påverkan
Under den här kategorin redovisas könsskillnader på den långvariga smärtans inverkan på dagliga aktiviteter och hushållsarbete.
Könsskillnad i påverkan av långvarig smärta på dagliga aktiviteter identifierades av Marcus (2003) och Hensing et al. (2007). Hos tre fjärdedelar av männen var daglig aktivitet associerat till försämring av smärtan jämfört med drygt hälften av kvinnorna (Marcus 2003). Fysisk aktivitet var det största dilemmat hos män med långvarig smärta och till följd av att dagliga aktiviteter påverkas negativt, begränsades mobilitet och därmed möjlighet till att delta i ett socialt nätverk (Hensing et al. 2007). Kvinnor med långvarig smärta motionerade inte i samma utsträckning som de som inte led av det tillståndet (Björnsdottir et al. 2012).
Smärtan påverkade negativt kvinnornas förmåga att utföra hushållsarbete i större omfattning än hos männen (Björnsdottir 2012; Hensing et al. 2007; Skuladottir &
Halldorsdottir 2010). Det största dilemmat hos kvinnor med långvarig smärta var hushållsarbete, en fjärdedel av kvinnorna upplevde hushållsarbete som ett dilemma jämfört med 15,2% av männen (Hensing et al. 2007). En kvinna beskrev hur svårt det var att utföra hushållsarbete: ”Yesterday I tried to hold a frying pan. I got totally exhausted.” (Hensing et al. 2007 s. 151) och en annan kvinna beskrev hur det att handla var besvärligt: ”I know I will be in bed the two following days after going shopping.”
(Skuladottir & Halldorsdottir 2010, s. 85) Skuladottir och Halldorsdottir (2010) redovisade att alla kvinnorna i deras studie uttalade behovet av hjälp med hushållsarbete. Sannolikheten för att kvinnor och män med långvarig smärta har begränsad förmåga till att utföra måttliga aktiviteter som att flytta på ett bord eller torka golvet var betydligt större än hos dem som inte led av långvarig smärta, även mer så hos kvinnor än hos män (Björnsdottir et al. 2012). Att bädda sängen upplevdes som ett problem av män och kvinnor med långvarig smärta, hälften av kvinnorna respektive en tredjedel av männen tyckte detta var besvärligt (Stålnacke 2011).
Könens betydelse vid psykisk påverkan
Här nedan följer beskrivning av den långvariga smärtans inverkan på den psykiska hälsan som innefattar depression och ångest.
Figur 3. Kategorier.
Könens betydelse vid psykisk påverkan
Könens betydelse vid social påverkan Könens betydelse vid
fysisk påverkan
13
Depression och ångest drabbar både kvinnor och män med långvarig smärta men olika studier visade olika resultat angående könsskillnad (Myhr & Augestad 2013; Bingefors och Isacson 2004; Marcus 2003; Stålnacke 2011). I två studier (Myhr & Augestad 2013;
Marcus 2003) framkom att fler män led av depression än kvinnor. Däremot visar studien av Bingefors och Isacsson (2004) att fler kvinnor än män med långvarig smärta led av depression. Ingen könsskillnad i depression vid långvarig smärta belystes i Stålnackes (2011) studie.
Marcus (2003) visade att män som hade långvarig smärta, i högre grad led av ångest än kvinnor med samma tillstånd. Bingefors och Isacson (2004) beskrev könsskillnaden i ångest där det visade sig att fler kvinnor än män led av ångest medan Stålnackes (2011) studie inte visade någon könsskillnad beträffande ångest i samband med långvarig smärta. I Andersson och Hovelius (2005) studie som enbart var gjord utifrån kvinnor med långvarig smärta, hade drygt hälften av deltagare ångest. En kvinna i studien uttryckte ”I don´t want to end up in a wheelchair” (Andersson & Hovelius 2005, s.
241).
Könens betydelse vid social påverkan
I social inverkan ingick familjerelationer, socialt umgänge och ekonomi. Här beskrevs ur ett könsskillnadsperspektiv hur de påverkades hos patienter med långvarig smärta.
Män och kvinnor såg olika på hur relationen påverkades av långvarig smärta. När det kom till tillfredsställelsen av det sexuella, familjelivet och partner framkom det att kvinnor var med tillfreds med det sexuella jämför med män och det framkom även att kvinnorna var mer tillfreds med familjelivet. Kvinnorna var också mer nöjda med sin partner än män var (Stålnacke 2011). Viss könsskillnad framkom angående hur relationer påverkades av långvarig smärta, fler män än kvinnor tyckte att relationen påverkades negativt (Marcus (2003). Rustøen et al. (2004) mätte även tillfredsställelse med barn/barnuppfostran samtidigt som närvaro av långvarig smärta, men där framkom ingen könsskillnad. En man beskrev hur han tyckte att relationer och familjelivet påverkades av sin långvariga smärta, genom att känna en förlust av kontroll och dåligt samvete gentemot sina barn ”… and my experiences there were very tense and strained, and I lost myself ” (Ahlsen et al. 2012, s. 1770).
Studier visade att kvinnor med långvarig smärta var mer tillfredsställda med sitt sociala umgänge än män (Marcus 2003; Stålnacke 2011; Rustøen et al 2004), nästan hälften av kvinnorna var nöjda med sitt sociala umgänge respektive en fjärdedel av männen Stålnacke (2011). Marcus (2003) visade att fler män än kvinnor tyckte att smärtan påverkade deras sociala umgänge negativt. Även Rustøen et al. (2004) belyste att kvinnor med långvarig smärta var nöjdare med sitt sociala liv än män.
Den långvariga smärtan påverkade oftare kvinnors ekonomi negativt än mäns (Bingefors & Isacson 2004). Många kvinnor uttryckte att de hade stora problem på grund av sin ekonomi och var i stort behov av ekonomiskt stöd när de var hemma från arbete relaterat till långvarig smärta (Bingefors & Isacson 2004; Skuladottir &
Halldorsdottir 2010).
14
Relationen mellan ekonomi och långvarig smärta sågs däremot inte i lika stor utsträckning som något som påverkade varandra av män (Bingefors & Isacson 2004), de var mer tillfreds med sin ekonomi när de hade långvarig smärta än kvinnor med samma tillstånd (Stålnacke (2011).
15
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärta. I litteraturstudien framkom det tre kategorier som påverkas av den långvariga smärtan, fysisk, psykisk och social påverkan.
Resultatdiskussion
Fler kvinnor än män söker oftare vård för långvarig smärta än män (Harker et al. 2012;
Bartley & Fillingim et al. 2009; Rustøen et al. 2004). Litteraturstudien visade att det fanns könsskillnader i hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet.
Kategorin fysisk påverkan innehåller dagliga aktiviteter och hushållsarbete. Resultatet visade att dagliga aktiviteter oftare hade negativ påverkade hos män medan hushållsarbete hade negativ påverkan hos fler kvinnor (Marcus 2003; Hensing et al.
2007; Björnsdottir et al. 2012; Skuladottir & Halldorsdottir 2010; Stålnacke 2011). En studie som motsäger litteraturstudiens resultat, visade på att fler kvinnor påverkades på den dagliga aktiviteten än män (Vieira et al. 2012). Kvinnor utför mer hushållsarbete än män (Statistiska centralbyrån 2010) som kan vara en anledning till att fler kvinnor tycker att hushållsarbete påverkas vid långvarig smärta.
I kategorin psykisk påverkan hittades ingen väsentlig skillnad då olika studier visade olika resultat. Män som går på behandling eller rehabilitering på grund av sin långvariga smärta visar i högre grad depression än kvinnor i samma grupp (Marcus 2003; Myhr &
Augestad 2013). Däremot visar studier där deltagarna är randomiserat uttagna att kvinnor lider oftare av depression än män i samma urvalsgrupp (Bingefors & Isacson 2004). Skillnaden kan bero på att män som har tagit steget att söka vård och får rehabilitering vågar visa svaghet till skillnad från dem som deltar i en randomiserad studie och får hemskickat frågeformulär angående den långvariga smärtans inverkan på dagligt liv. Att kvinnor lider oftare av depression styrks av Munce & Stewart (2007) som beskrev att kvinnor med långvarig smärta hade signifikant högre prevalens av depression än män med samma tillstånd.
Prevalensen av depression är i allmänhet högre hos kvinnor än män (Bingefors &
Isacson 2004) men depression drabbar även män, där tillståndet oftare har dödlig utgång än hos kvinnor (Socialstyrelsen 2004). Kriterierna för depression anses vara kvinnliga (Sandström & Johansson 2004) och det kan vara en orsak till att fler kvinnor får diagnosen. Det visade sig i litteraturstudien att det fanns skillnader i studierna när det gäller könsskillnader i ångest hos patienter med långvarig smärta.
Social påverkan innefattade familjerelationer, socialt umgänge och ekonomi. Män hade mer påverkan på familjerelationer och socialt umgänge än kvinnor (Stålnacke 2011;
Rustøen 2004; Ahlsen et al. 2012; Marcus 2003) medan ekonomin påverkades hos fler kvinnor än män (Bingefors & Isacson 2004; Skuladottir & Halldorsdottir 2010;
Stålnacke 2011). Socialkulturella aspekter om femininitet och maskulinitet verkar vara en viktig variabel när det kommer till smärtans uttryck. Det är generellt mer acceptabelt att kvinnan uttrycker sin smärta än män (Bartley & Fillingim 2013) som kan vara en förklaring till att män inte är lika tillfredsställda med sitt sociala umgänge som kvinnor.
I studien av Ahlsen et al. (2012) blev mannen intervjuad av en kvinna vilket kan ha påverkat på resultatet i studien, då kvinnan ställde frågor angående hans inställning till
16
hans ex-fru och deras relation. Om intervjuaren hade varit en man hade kanske frågorna varit formulerade på ett annat sätt och andra följdfrågor ställts som skulle kunna ha ändrat resultatet i studien.
Rädsla-undvikande modellen (Leeuw et al. 2006) beskriver hur rädsla för ökad smärta eller återfall påverkar individens dagliga aktivitet negativt och även ökar risken för ångest och depression. Björnsdottir et al. (2012) beskrev hur kvinnor med kronisk smärta jämfört med män oftare undvek rörelse eller motion på grund av rädsla för återfall. Resultatet visade att kvinnors dagliga aktiviteter påverkas mer sällan än hos män (Marcus 2003 & Hensing et al. 2007).
Sambandet mellan aktivitet och ångest/depression styrks av rädsla-undvikande modellen. Hur patienten reagerar på smärtupplevelse styr utfallet av beteendet, om personen har liten rädsla och konfronterar sitt tillstånd börjar tillfriskningen. Om den däremot tänker det värsta tänkbara scenariot uppstår rädsla som leder till ångest/undvikande beteende och flykt som sedan leder till depression (Leeuw et al.
2006). Stenberg (2012) belyste att kvinnor som söker vård oftare får höra från sjukvårdspersonalen ”att ta det lugnt” medan männen får höra att smärtan ”hör till” det fysiska arbetet. Detta kan vara en orsak till att kvinnor i större utsträckning inte vågar utföra sina avlönade arbeten eller hushållsarbeten som är oavlönade, som i sin tur leder till att kvinnorna har större ekonomiska problem på grund av sin långvariga smärta än män. Fler kvinnor än män är hemma från sitt arbete på grund av långvarig smärta, detta kan enligt Mulder (2011) bero på att kvinnor inte i samma utsträckning kan påverka sina arbetsuppgifter som män. Friska män har även bättre ekonomi än friska kvinnor vilket kan vara en bidragande orsak till att kvinnor får sämre ekonomi vid sjukdom än män. Kvinnor jobbar även oftare deltid än män vilket bidrar till mindre inkomst och sämre ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet vilket kvinnor oftare tar ut (Bernhardtz 2013).
Antropologen Thurén (1996) har beskrivit genus som något som går att se i tre aspekter:
genusrelationens styrka, räckvidd och hierarki. Hon menar att styrkan handlar om det personliga, hur viktigt det är för individen att känna sig manlig och/eller kvinnlig.
Räckvidden av genus avspeglar hur skillnaden mellan män och kvinnor är i arbetsfördelning i exempelvis hemmet och den sista aspekten hierarki, menar hon handlar om skillnaden i levnadsförhållanden mellan män och kvinnor och skillnaden i makt och tillgång/resurser i samhället. Hennes teori menar att det finns skillnader i ansvar av hemmet och levnadsförhållanden, där det visade sig i litteraturstudien att kvinnor exempelvis kände sig mindre nöjda med hushållsarbete.
Thuréns (1996) teori bekräftar även sjukvårdspersonalens syn på genus. Enligt hennes teori har inte kvinnor samma tillgång till samhällsresurserna som bekräftas av Risberg (2004), att kvinnliga patienter med smärta får psykofarmaka medan manliga patienter blir undersökta. Thuréns (1996) teori kan även vara en förklaring på varför män och kvinnors dagliga liv påverkas olika på grund av långvarig smärta.
Sjuksköterska ska följa kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen 2005) bland annat genom att tillgodose patientens psykiska, fysiska, sociala, andliga och kulturella omvårdnadsbehov. När patienter söker vård på grund av långvarig smärta är det viktigt att han/hon får behandling för sin smärta men även som sjuksköterska vara medveten
17
om den långvariga smärtans inverkan på patientens psykiska, fysiska och sociala aspekter. Det är då viktigt att som sjuksköterska inte sätta genus etiketter på patienterna utan att vara medveten om att könen kan ha olika påverkan i de olika aspekterna. Detta för att kunna ge specifik omvårdnad och även som sjuksköterska ha förmåga att lyssna på patienten likväl att ”höra” det som patienten inte uttrycker i ord.
Metoddiskussion
Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsychInfo samt en manuell sökning. En artikel framkom genom den manuella sökningen. Denna artikel hittades genom fritextsökning i onesearch på Karlstads universitets hemsida under bibliotek med meningen, ”Chronic pain” and ”mental health”.
Det användes flera sökord med huvudinriktning på könsskillnader, det blev ett flertal olika sökord på grund av inkonsekventa ämnesord i databaserna. Exempelvis blev det fem olika sökord i databasen Cinahl, enbart för att hitta de rätta artiklarna beträffande könsskillnader. Studier som inte hade i syfte att undersöka könsskillnader användes till litteraturstudien då resultatet redovisades könsvis. I Cinahl användes keywords och sökorden utökades för att få fler passande artiklar till litteraturstudiens syfte.
Begränsningar lades till i varje sökord dessa var; Åldersgrupper (18-64 år), årtal (2003- 2013), människor, språk och peer-reviewed. Först gjordes sökningar med årtal på artiklarna 2008-2013, men detta blev utökat till 2003-2013 på grund av få artiklar i sökresultatet. Många artiklar uteslöts i urval 2, på grund av att de handlade om malign smärta eller var experimentella studier. Några föll bort på grund av att de inkluderade barn och äldre över 65 år trots inlagda begränsningar.
Exklusionskriterierna var malign smärta, review artiklar och experimentella studier. Malign smärta valdes bort för att den inte är jämförbar med långvarig smärta.
Experimentella studier svarar inte på studiens syfte för att det har med smärtupplevelsen att göra, inte hur den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet. Av de artiklar som valdes till urval tre var fyra skrivna i Sverige, tre i Norge, två på Island och en i Amerika. Artiklar skrivna utanför Europa och Amerika valdes bort för att minska de etniska skillnaderna.
I bearbetningen letade vi efter tema som svarade på studiens syfte. Sedan togs en överblick över det temat som identifierades och de delades upp i kategorier. Det visade sig att arbetets tema och kategorier inte var svårfunna eftersom de var uppenbara i artiklarnas resultat.
Då 9 av 10 använda studier var gjorda i nordiska länder, Sverige, Norge och Island, kan resultatet implementeras i svensk sjukvård vilket anses vara en styrka.
Urvalet i studierna varierade. Vissa deltagare var behandlingssökande individer medan andra blev randomiserat utvalda till att självrapportera genom frågeformulär. Detta kan ses som en svaghet. Majoriteten av studierna var gjorda med kvantitativ metod men kvalitativa studier skulle ha kunnat ge en djupare insikt i hur den längvariga smärtan påverkar det dagliga livet.
18 Klinisk betydelse
Långvarig smärta är ett stort samhällsekonomiskt- och hälsoproblem som påverkar patientens hela livssituation. Resultatet i litteraturstudien visade att det finns könsskillnader i hur långvarig smärta inverkar på patientens dagliga liv. Sjuksköterskor ska ha förmåga att kunna identifiera omvårdnadsbehov utifrån fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov hos patienten. Det är därför betydelsefullt att som sjuksköterska förstå att vissa inverkningar på det dagliga livet på grund av långvarig smärta är vanligare hos det ena könet än det andra, samt vara medveten om genusinverkan.
Förslag till fortsatt forskning
Vidare könsspecifik forskning inom hur den långvariga smärtan påverkar patienter och närstående behövs för att sjukvården lättare ska kunna tillgodose omvårdnadsbehov hos dessa patienter. Även vidare forskning behövs om vad könsskillnader som fanns i litteraturstudien kan bero på, för att kunna ge patienten relevant omvårdnad och behandling med analys utifrån genusteorier. Kvalitativa studier är att föredra för att få fördjupad förståelse för patientens behov av omvårdnad.
Slutsats
För att kunna ge jämställd vård till patienter med långvarig smärta måste sjuksköterskor vara medvetna om att det finns könsskillnader i smärtans inverkan på det dagliga livet.
Kvinnor har mer psykiska problem jämfört med män medan män har mer inverkan på det sociala livet än kvinnor. Sjuksköterskan måste se helheten i patientens livssituation och inte enbart symtomen.
Långvarig smärta inverkar patienten i många hänseenden. Den ena aspekten påverkar den andra, bland annat ekonomiska problem, svårigheter med fysiska aktiviteter, social isolering, ångest, depression, det ena leder till det andra enligt rädsla-undvikande modellen (Leeuw et al. 2006). Detta kan bilda en ond spiral som blir svår att bryta.
Sjuksköterskan måste således fånga upp det som patienten uppfattar som det svåraste problemet, för att kunna hjälpa patienten att finna en mening och ta sig ur den onda spiralen.
19
Referenslista
Ahlsen, B., Mengshoel, A.M. & Solbrække, K.N. (2012). Troubled bodies - troubled men: a narrative analysis of men's stories of chronic muscle pain. Disability &
Rehabilitation, 34 (21), 1765-1773.
Andersson, I-H. (2004). The course of non-malignant chronic pain: a 12-year follow-up of a cohort from the general population. European Journal of Pain, 8, 47-53.
Andersson, S.I. & Hovelius, B. (2005). Illness-related complaints in women with chronic widespread pain: importance of a contextual approach. Stress and Health, 21, 235-244.
Bartley, E.G. & Fillingim, R.B. (2013). Sex differences in pain: a brief review of clinical and experimental findings. British Journal of Anasthesia, 111 (1), 52-8.
Bernhardtz, L. (2013). Kvinnors inkomster släpar efter hela livet. Örebro: SCB.
Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/Article____347909.aspx. [2013-10-16]
Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. Almås, H., Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (red.) Klinisk Omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB.
Bingefors, K. & Isacson, D. (2004). Epidemiology, co-morbidity, and impact on health- related quality of life of self-reportred headache and musculoskeletal pain - a gender perspective. European Journal of Pain, 8, 435-450.
Björnsdottir, S.V., Jónsson, S.H. & Valdimarsdóttir, U.A (2012). Functional limitations and physical symptoms of individuals with chronic pain. Scandinavian. Journal Of Rheumatology, 1, 1-12.
Carnevali, D.L. (1990). Omvårdnadsdiagnostik. Arlöv: Almqvist & Wiksell läromedel.
Connell, R.W. (2003). Om genus. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB.
Damsgård, E., Dewar, A., Röe, C. & Hamran, T. (2011). Staying activ despite pain:
Pain beliefs and experiences with activity-related pain in patients with chronic muscoloskeletal pain. Scandinavian journal of Caring Sciences, 25, 108-116.
Fillingim, R.B., Ribeiro-Dasilva, MC, Rahim-Williams, B Riley, J.L. (2009). Sex, gender and pain: a review of recent clinical and experimental findings. Journal of Pain, 10, 447-85.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, 49-63.
Harker, J., Reid, K-J., Bekkering, G-E., Kellen, E., Bala, M-M., Riesma, R., Worthy, G., Misso, K. & Kleijnen, J. (2012). Epidemiologi of Cronic Pain in Denmark and Sweden. Pain Research and Treatment, 2012, 1- 30.
20
Hensing, G.K.E., Sverker, A.M. & Leijon, G.S. (2007). Experienced dilemmas of everyday life in chronic neuropathic pain patients - results from a critical incident study.
Scandinavian Journal of Caring Science, 21, 147-154.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. Lund:
studentlitteratur.
Leeuw, M., Gossens, M.E.J.B., Linton, J., Crombez, G., Boersma, K. & Vlayen, J.W.S (2006). The Fear-Avoidance Model of Musculoskeletal Pain: Current State of Scientific Evidence. Journal of Behavorial Medicine, 85 (3), 317-332.
Marcus, D.A. (2003). Gender differences in chronic pain in a Treatment-seeking population. The Journal of Gender Specific Medicin, 6 (4), 19-24.
McGuire, D. (1992). Comperehensive and Multidimensional Assesment and Mesaurement of Pain. Journal of Pain and Symtom Management, 7 (5), 312-319.
Mulder, M. (2011). Kvinnor mer sjukskrivna i alla yrkesgrupper. Välfärd, 2011 (4).
Munce, S.E.P., Stewart, D.E. (2007). Gender Differences in Depression and Chronic Pain Conditions in a National Epidemiologic Survey. Psychosomatics, 48, 394-399.
Myhr, A. & Augestad, L.B. (2013). Chronic Pain Patients - Effects on Mental Health and Pain after 57-Week Multidisciplinary Rehabilatation Probram. Pain Management Nursing, 14 (2), 74-84.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9th edition). Philadelphia: Wolters Kluwer health-Lippincott Williams & Wilkins.
Risberg, G. (2004). Genusbias i medicinen. Hovelius, B. & Johansson, E.E. (red).
Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur. s. 97-104.
Rustøen, T., Klopstad Wahl, A., Rokne Hanestad, B., Lerdal, A. Paul, S. &
Miaskowski, C. (2004). Gender Differences in Chronic Pain - Findings from a Population-Based Study of Norwegian Adults. Pain Management Nursing, 5 (3), 105- 117.
Sandström, L. & Johansson, E.E. (2004). Depression i läkemedelsannonser. Hovelius, B. & Johansson, E.E. (red). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur. s.
305-314.
SBU statens beredning för medicinsk utvärdering (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. The Swedish Counsil on Technology Assessment in Health Care. s. 1-506.
SBU statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Rehabilitering för långvarig smärta. Partiell uppdatering och fördjupning av SBU-rapport nr 177/1+2. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Schenck-Gustafsson, K. (2004). Hjärt-kärlsjukdomar. Hovelius, B. & Johansson, E.E.
(red). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlittreratur s. 187-197.
21
SFS 1997:142. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Shaw, S-M. (2006). Nursing and Supporting Patient with Cronic Pain. Nursing standard; Continuing professional development, 20 (19).
Skuladottir, H. & Halldorsdottir, S. (2010). The quest for well-being: self-identified needs of women in chronic pain. Scandinavian Journal of Carin Science, 25, 81-91.
Smirthwaite, G. (2007). (O)jämställdhet i hälsa och vård: en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Socialstyrelsen (2004). Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Statistiska centralbyrån. (2010). Enhet för befolkningsstatistik. På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Stenberg, G. (2012). Genusperspektiv på rehabilitering för patienter med rygg- och nackbesvär i primärvård. Diss. Umeå: Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik och Umeå centrum för genusstudier, Genusforskarskolan, Umeå universitet.
Stålnacke, B-M. (2011). Life satisfaction in patients with chronic pain - relation to pain intensity, disability, and psychological factors. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 7, 683-689.
Thurén, B-M. (1996). Om styrka, räckvidd och hierarki, samt andra genusteoretiska begrepp. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3-4.
Thurén, B-M. (2003). Genusforskning – Frågor, villkor och utmaningar. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Viera Bradao de Mores, E., Batista Santos Garcia, J., Augusto Moura da Silva, A., Luiza Tajra Mualen Araujo, R., Clayton Silva Jansen, R & Leite Xavier Bertrand, A.
(2012). Chronic pain, associatdes factors, and impact on daily life: are there differences between the sexes? Cad. Saude publica, 28 (8), 1459-1467.
Bilaga 1. Artikelmatris Sida 1 (3)
Författare Årtal Syfte Metod Huvudresultat
Ahlsen, B., Mengshoel, A.M. & Solbrække, K.N.
2012 Att undersöka hur män ser sig själva som patient med kronisk smärta och hur mäns subjektiva upplevelse av smärta samspelar med dominerande normer för manlighet.
Kvalitative studie, narrativ analys Intervjuer med öppna frågor.
Informanter: 10 Inget bortfall Norge
Män med kronisk smärta upplever svårigheter i privata
angelägenheter. De upplever också ångest och lidande. Männen har ett behov av att få uttrycka utsatthet och sårbarhet.
Andersson, S.I.
& Hovelius, B.
2005 Att belysa de biopsykosociala problemen hos sjukskrivna kvinnor med utbredd kronisk smärta.
Kvantitativ studie, frågeformulär Deltagare: 198
Bortfall 73 Sverige
Kvinnornas skriftliga redovisning av sina muskuloskeletala eller somatiska problem återspeglar besvären av sina obetalda hushållssysslor och arbetsuppgifter. Deras psykiska symptom och sociala problem som berörs i allmänhet av smärtan är arbete, arbetslöshet eller att vara sjukskriven.
Bingefors, K.
& Isacson, D.
2004 Att analysera könsskillnader i prevalens av huvudverk och muskuloskeletal smärta, faktorer som är förknippade med
smärttillstånd, komorbiditet och hälsorelaterad livskvalitet ur ett epidemiologiskt perspektiv.
Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Frågeformulär.
Mätinstrument SF-36 Deltagare: 8000.
Bortfall 2596.
Sverige.
Prevalens av smärta var högre hos kvinnor än män. Kvinnor hade kraftigare smärtor, komorbiditeten mellan smärttillstånd, psykiska och somatiska problem var högre hos kvinnor. Den fysiska dimensionen av hälsorelaterad livskvalitet påverkades mer av huvudvärk hos män och den psykiska dimensionen påverkades mer hos kvinnorna.
Björnsdottir, S.V., Jónsson, S.H. &
Valdimarsdóttir, UA
2012 Att undersöka om individueller med kronisk smärta upplever mer fysiska symtom och begränsningar i deras dagliga liv än individer utan detta tillstånd.
Kvantitativ studie Frågeformulär SF-36, IPAQ Deltagare: 9807 Bortfall 3901.
Island
Fler kvinnor än män lider av kronisk smärta. Flera symtom och funktionshinder var starkt förknippad med kronisk smärta. Kvinnor, men inte män, med kronisk smärta avstår från fysiska aktiviteter.
Bilaga 1. Artikelmatris Sida 2 (3)
Författare Årtal Syfte Metod Huvudresultat
Hensing, G.K.E., Sverker, A.M. & Leijon, G.S.
2007 Att undersöka upplevda dilemman i vardagslivet hos patienter med kronisk neuropatisk smärta.
Kvalitativ studie, critical incident metod. Intervjuer.
Informanter: 42 Bortfall: 3.
Island
Nio kategorier av dilemman hittades, där vanligasta dilemman hos kvinnor var hushållssysslor och vanligast hos män var fysisk aktivitet.
Marcus, D.A. 2003 Att jämföra smärtegenskaper, funktionshinder och psykiska störningar mellan män respektive kvinnor hos behandlingssökande patienter med kronisk smärta
Kvantitativ komparativ studie.
Frågeformulär, BDI, STAI, SF-36 Deltagare: 716
Bortfall ej redovisad Amerika
Det finns skillnader mellan könen i behandlingssökande patienter med kronisk smärta. Män rapporterar högre nivåer av smärta och funktionsnedsättning och mer nedsatt fysisk och psykisk livskvalitet jämfört med kvinnor.
Myhr, A.
& Augestad, L.B.
2013 Att utvärdera förbättring av smärta och psykisk hälsa hos män och kvinnor med kronisk muskuloskeletal smärta efter
rehabiliteringsprogram.
Kvantitativ prospektiv kohort studie Frågeformulär, VAS, HADS Deltagare: 201
Bortfall: 10 Norge
Fler män än kvinnor visade depression både före och efter
rehabilitering men fler kvinnor än män ångest. Både män och kvinnor visade signifikant förbättring av smärta och psykisk hälsa efter rehabiliteringsprogrammet.
Rustøen, T., Klopstad Wahl, A., Rokne Hanestad, B., Lerdal, A.
Paul, S. & Miaskowski, C.
2004 Att utvärdera könsskillnad i upplevelsen av kronisk smärta och den kroniska smärtans inverkan på livskvalitet.
Kvantitativ komparativ studie Frågeformulär, QOLS Deltagare: 4000 Bortfall: 2088 Norge
Fler kvinnor än män led av kronisk smärta och hade signifikant högre smärtintensitet. Varaktigheten av den kroniska smärtan var lika mellan män och kvinnor. Kvinnor fick i högre grad vård för deras kroniska smärta. Män med kronisk smärta rapporterade sämre livskvalitet än kvinnor.
Författare Årtal Syfte Metod Huvudresultat
Skuladottir, H. 2010 Syftet var att studera självrapporterade behov Kvalitativ studie. Kvinnorna upplevde liknande behov och liknande slutsatser när det
Bilaga 1. Artikelmatris Sida 3 (3)
& Halldorsdottir, S. hos kvinnor i kronisk smärta. Fenomenologisk studie.
Intervjuer.
Informanter: 5 Island
gäller hantering av smärta. Den kroniska smärtan påverkade deras välmående och dagliga aktiviteter.
Stålnacke, B-M. 2011 Att undersöka smärtintensitet, posttraumatiskt stress, depression, ångest, funktionshinder och livstillfredsställelse hos patienter med skade- relaterad kronisk smärta och analysera skillnaden mellan könen.
Kvantitativ studie
Frågeformulär, VAS, HADS, LiSat-11, IES, DRI
Deltagare: 160 Bortfall ej redovisad Sverige
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen när det gäller smärtintensitet, ångest, depression och posttraumatisk stress. Ingen signifikant skillnad påvisades på funktionshinder. Kvinnorna har mindre livstillfredsställelse än män.
