"Eftersom det är en lagidrott förväntar sig spelarna att någon bestämmer": En kartläggning av kunskaperna rörande träningsmetodik inom svensk pojkishockey

(1)

Qu i c k Ti m e o c h e n -d e k o m p ri m e ra re k rä v s fö r a tt k u n n a s e b i l d e n .

”Eftersom det är en lagidrott förväntar sig spelarna att någon

bestämmer”

En kartläggning av kunskaperna rörande träningsmetodik inom svensk pojkishockey

Henrik Lundgren & Johan Göransson

Idrottsvetenskap, Examensarbete Vårterminen 2011

Handledare: Tobias Stark Examinator: Per Göran Fahlström

(2)

Qu i c k Ti m e o c h e n -d e k o m p ri m e ra re k rä v s fö r a tt k u n n a s e b i l d e n .

Examensarbete 15 hp

Vårterminen 2011

SAMMANFATTNING

Henrik Lundgren & Johan Göransson

”Eftersom det är en lagidrott förväntar sig spelarna att någon bestämmer”

En kartläggning av kunskaperna rörande träningsmetodik inom svensk pojkishockey.

Sammanfattning

Den här studien gör en kartläggning av Svensk ungdomsishockey på A-pojk/ U-16 nivå. Den har ett komparativt syfte där breddverksamheter jämförs med elitverksamheter. Detta för att skapa en generell bild av ungdomsishockeyn i Sverige samt kartlägga kunskaperna angående ishockeyns träningsmetodik från olika synvinklar. Vi har använt oss av i huvudsak en kvantitativ metod i form av enkäter till spelarna vilka vi kompletterat med hjälp av en kvalitativ metod i form av ledarintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten har varit begränsad då vi genomför en komparativ studie inom ett område som till stor del är outforskat. I resultatet framgår stora skillnader mellan bredd- och elitverksamheterna främst vad gäller ambition och resurser. Det går även att urskilja mindre skillnader gällande kunskaperna angående träningsmetodik och förutsättningar för sitt idrottsutövande. Svenska ishockeyförbundets mål om mer individualisering i träningen har enligt oss inte nått ut i föreningarna och deras spelarutbildning.

Antal sidor: 76

Sökord: Ishockey, ungdomsidrott, träningsmetodik, förening

(3)

”Since it is a team sport the players expect someone to be in charge”

A survey of knowledge regarding training methods in Swedish youth hockey.

Abstract

This study makes a survey of Swedish youth hockey at the age of 13-15/youth-16 level. It has a comparative view between Elite- and non-elite clubs. The purpose is to create an overall picture of youth hockey in Sweden and to identify knowledge about ice hockey training methods from different angles. We have used mainly a quantitative method in the form of surveys with the players which we complemented with a qualitative approach in the form of interviews with the coaches. The theoretical basis has been limited since we perform a comparative study in an area that is relatively unexplored. The results show large differences between the non-elite and the elite clubs mainly in terms of ambition and resources. It is also possible to distinguish smaller differences regarding knowledge about training methods and conditions for their participation in sports. Swedish Ice Hockey Association's goals that includes more individualization of training has according to us not reached out to the clubs and their player education.

No of pages: 76

Key words: Ice hockey, Youth sports, Training methods, Club

Tack till!

Alla lag, spelare och ledare som frivilligt tagit sig tid att delta i vår studie.

Toyota center metro autogruppen för välbehövlig sponsring.

(4)

INLEDNING 1

SYFTE 2

BAKGRUND 3

TIDIGARE FORSKNING 3

UNGDOMSIDROTTENS RIKTLINJER 3

TEORI 5

FYSIOLOGISKA RIKTLINJER 5

ATT PRESTERA 6

IDROTTSLIG UTVECKLING 8

PROFESSIONALISERING 10

METOD 11

FORSKNINGSSTRATEGI 11

ENKÄTUTFORMNING 11

LEDARINTERVJUER 11

URVAL 12

UNDERSÖKNINGSGRUPP 12

GENOMFÖRANDE 13

ÖVERFÖRBARHET 14

RESULTAT 15

ELITVERKSAMHETERNA ENKÄTREDOVISNING 16

LEDARNAS SYNPUNKTER ELITVERKSAMHETERNA 34

BREDDVERKSAMHETERNA ENKÄTREDOVISNING 36

LEDARSYNPUNKTER BREDDVERKSAMHETERNA 48

SAMMANFATTNING AV RESULTAT 49

ELITFÖRENINGARNA 49

BREDDFÖRENINGARNA 56

ANALYS 63

VILKA KUNSKAPER ANSER LEDARNA ATT SPELARNA BESITTER OM TRÄNINGSMETODIK?VAD KAN SÄGAS OM

FÖRENINGENS BETYDELSE? 63

VILKA KUNSKAPER ANSER SPELARNA ATT DE BESITTER OM TRÄNINGSMETODIK?SKILJER SIG KUNSKAPERNA HOS

SPELARNA BEROENDE PÅ VILKEN FÖRENING MAN TILLHÖR? 65

VAD KAN SÄGAS OM DEN SVENSKA U-16ISHOCKEYSPELAREN? 69

VAD KAN SÄGAS OM SPELARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SITT IDROTTSUTÖVANDE? 74

REFERENSER 76

BILAGOR

(5)

1

Inledning

Svensk ishockey har en vision. Visionen innebär att vara bäst i världen, man ska leda utvecklingen av ishockeyn. För detta krävs de bäst utbildade ledare, spelare och funktionärer.

Svenska ishockeyförbundet är en enad organisation med starka föreningar.¹

På flera håll osar det om optimism kring svensk ishockey, man står under förändring med ny förbundskapten för Tre kronor vilket hittills utåt sett bidragit till mer samarbete, en annan typ av ishockey och en anda att vilja framåt. Den största förändringen ser man dock inte i det vi skrivit ovan. Pär Mårts (Tre kronors nya förbundskapten) förespråkar jaget före laget. Alla spelare i ett lag är individer och måste därför få utrymme att vara sig själva och göra det dem är bra på. Det handlar om att hela tiden utmana sig själv och slå personliga rekord.² Med denna syn medföljer ett stort ansvar, inte bara på landslagsnivå. Ishockey - Sverige måste även dem följa efter. Det handlar framförallt om att få föreningar och dess ungdomsledare att utbilda spelarna i att ta eget ansvar för sin idrott, utveckling samt prestation. Ishockey - Sverige måste skapa individer och inte lag byggen som tidigare varit största fokus inom svensk ishockey.

Hockeyakademin är ett projekt som är initierat av Svenska ishockeyförbundet för att höja nivån på svensk barn-, ungdoms- och juniorishockey. Detta innebär en samling hockeykonsulenter som ska verka nära föreningarna för att kvalitetssäkra utbildningen. Syftet med projektet är alltså att ishockeyutbildningen i Sverige alltid ska börja i Världens bästa ungdomsverksamhet och fortsätta upp till seniorålder.³ Vi vill fokusera på just ungdomsishockey och det sista året som ungdomsspelare eftersom det är här vi kan utvärdera utbildningen man har blivit delgiven som barn och ungdom innan man ska ta klivet upp till juniorishockeyn.

I denna uppsats fokuserar vi på just individen som en del av den föreningen man tillhör.

Vilken utbildning erbjuds man, vad tar man till sig i utbildningen, vilka förutsättningar ges och vilken syn har man på sig själv och sitt idrottsutövande.

1 http://www.swehockey.se/Om-forbundet/Var-vision/

2 http://www.svenskafans.com/hockeyzon/trekronor/261034.aspx

3 http://www.hockeyakademin.se/?page_id=190

(6)

2

Syfte

Syftet med studien är att göra en kartläggning av kunskaperna rörande träningsmetodik inom svensk pojkishockey. Vi kommer även att ge ett komparativt inslag där pojkishockeyspelare från bredd- och elitverksamheter jämförs. Studiens mer precisa frågeställningar är:

 Vilka kunskaper anser ledarna att spelarna besitter angående träningsmetodik? Vad kan sägas om föreningens betydelse?

 Vilka kunskaper anser spelarna att de besitter angående träningsmetodik? Skiljer sig kunskaperna beroende på vilken förening man tillhör?

 Vad kan sägas om den svenska U-16 spelaren som tillhör en elitförening/breddförening?

 Vad kan sägas om spelarnas förutsättningar för sitt idrottsutövande?

(7)

3

Bakgrund

Tidigare forskning

Vad vi kunnat finna är det inga större avhandlingar eller forskningsrapporter som berör vårt område. Med vårt område menar vi med andra ord som syftet antyder pojkishockeyspelares kunskaper om träningsmetodik. Eller kunskaper gällande träningsmetodik överhuvudtaget i relation till ishockey. Däremot är det främst tre större avhandlingar som har lagt fokus på området ishockey. Till att börja med har Per Göran Fahlström gjort en omfattande studie om rekrytering, arbete och ledarstil hos ishockeycoacher. Främst försöker Fahlström beskriva och förstå vad det innebär att bli och vara coach inom ishockeyn.⁴

Josef Fahlén skrev 2006 en doktorsavhandling vilken främst behandlade svensk elitishockeys organisation. Syftet med Fahléns avhandling är att redogöra för hur, varför och med vilka konsekvenser svensk ishockey har förändrats med tiden. Med andra ord behandlar han områden som exempelvis sport management, professionalism och organisation inom svensk ishockey.⁵

Den senaste avhandlingen som skrivits med ishockey som huvudfokus är Tobias Starks Folkhemmet på is. Rent konkret är syftet med Starks avhandling att beskriva och analysera ishockeyns framväxt i Sverige utifrån ett nationellt perspektiv mellan åren 1920-1970. Stark menar även att han vill problematisera och få en nyans över det svenska ishockeyförbundets egna historieberättelser och dess centrala delar. Han vill genom detta sträva efter att öka förståelsen för idrotten ishockey i Sverige som en samhällsföreteelse och hur ishockeyn i sig har bidragit till skapandet av nationell identitet.⁶

Som synes ovan har ingen av dessa avhandlingar behandlat varken ungdomsishockeyn eller träningsmetodik i relation till ishockey. Vi kan heller inte hitta några vetenskapliga rapporter vilka direkt behandlar detta område.

Ungdomsidrottens riktlinjer

I dokumentet Ishockeyn vill görs en kort sammanfattning om hur svenska ishockeyförbundet vill att svensk ishockey ska se ut. Man redogör för om hur och vad man tycker att ishockeyföreningar ska fokusera på i sitt arbete. Man skriver att ungdomsishockey bör handla om principer som lekfullhet och allsidig träning. Men framförallt måste man i träning av ungdomar ta hänsyn till att dem utvecklas olika fort. Man ställer även upp ett antal mål, där ett av målen innebär att föreningar ska arbeta mot att få ungdomarna att ta eget ansvar för att kunna påverka sitt idrottande. Ett annat mål man tar upp är det faktum att spelarna ska lära sig om kost och rätt träning för att leva ett sunt liv.⁷

Enligt riksidrottsförbundets Idrotten vill är definitionen av ungdomsidrott all idrott som bedrivs i åldrarna mellan 13 och 20 år. Under denna tid sker en differentiering beroende på vilken ambitionsnivå de aktiva har med sin idrott. Flertalet föreningar bedriver

4Fahlström, P G, 2001.

5 Fahlén, Josef, 2006.

6 Stark, Tobias, 2010.

7 http://www.coachescorner.nu/pages/pdf/Ishockeyn_vill_%202004.pdf

(8)

4 tävlingsverksamhet där ambitionen skall avgöra vilket/vilken lag/grupp man tillhör. En del av dessa ungdomar vill satsa mot en hög idrottslig nivå. I de flesta fall kan detta kategoriseras som elitnivå. Majoriteten av ungdomarna väljer dock att utöva idrotten mer som en hobby.

Vilket vi kan kategorisera som breddnivå.⁸ Om det är ambitionen eller prestationen som avgör vilken nivå man vill satsa på låter vi vara osagt i detta fall.

Riksidrottsförbundet har i Idrotten vill satt upp riktlinjer för hur man vill att bredd- respektive elitidrott för ungdomar ska bedrivas. När det gäller breddidrotten har man kommit fram till följande:⁹

o Idrott för ungdom upp till 18 år ska följa FN:s barnkonvention

o I den successiva övergången mellan barn- och ungdomsidrott måste hänsyn tas till individernas olika behov vad gäller förutsättningar och utvecklingstakt

o Övergången mellan breddidrott och tävlingsinriktad elitidrott ska ske successivt både mellan bredd och elit samt tvärtom

o Idrottsrörelsen ska i en större utsträckning fokusera på breddidrotten, där tränings- och tävlingsformer utvecklas utefter flickor och pojkars behov

o Ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter ska användas när det gäller ledning av tränings- och tävlingsverksamhet

o Ledare inom ungdomsidrotten ska om viljan finns få möjligheter att fördjupa sina kunskaper både inom träningsplanering av den egna idrotten samt om flickor och pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling

o Ledarskap ska ses som en naturlig del av idrottsutbildningen hos ungdomar för att stimulera och förbereda för framtida eventuella ledaruppdrag.

Vad gäller tävlingsinriktad elitidrott har man gjort riktlinjerna lite annorlunda:

o Idrott för ungdom upp till 18 år ska följa FN:s barnkonvention

o Alla flickor och pojkar som har talangen och ambitionen att göra en seriös elitsatsning ska få möjligheter att göra detta under socialt trygga former.

o Övergången mellan breddidrott och tävlingsinriktad elitidrott ska ske successivt både mellan bredd och elit samt tvärtom

o Tävlingsverksamheten för både flickor och pojkar ska utformas så att den stimulerar till långsiktig och kvalitativ utveckling inom idrotten och motverka utslagning i alla dess former

o Ledare inom ungdomsidrotten ska om viljan finns få möjligheter att fördjupa sina kunskaper både inom träningsplanering av den egna idrotten samt om flickor och pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling

o Möjligheten att kombinera studier på gymnasial nivå med sin elitsatsning ska utvecklas ytterligare genom att gymnasieverksamheten knyts närmare till stödsystemet för den elitinriktade idrotten

o Ungdomar som satsar på tävlingsinriktad elitidrott ska ges möjlighet att få kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få eget inflytande i frågor som rör dessa faktorer

o Den svenska ungdomsidrotten ska utvecklas enligt idrottens etiska värderingar vad gäller regler, doping etc.¹⁰

8 http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_2474/ImageVaultHandler.aspx

(9)

5

Teori

Fysiologiska riktlinjer

I dagsläget genomförs ett generellt träningspass på följade sätt i en slumpmässigt utvald svensk förenings ungdomssektion. Samling 60 minuter före isträningen, dessa 60 minuter innehåller en tio minuters lång genomgång av träningen som genomförs av tränaren för att de aktiva ska ha en vetskap om de moment/övningar som skall genomföras på isen.

Uppvärmning sker individuellt eller i grupp och genomförs under cirka 20 min från 50 minuter innan isträningen till 30 minuter innan. Isträningarna varierar i längd och genomförs i 50 min eller 80 minuters pass. Efter is passet skall en ner värmning genomföras innehållande lätt joggning och stretching. Undersökningar har gjorts hur länge varje spelare är aktiv under ett 50 minuters pass i ett lag innehållande 20 spelare, där korta övningar/moment genomförs.

Det man kom fram till var att varje spelare ägnade sig åt ca 4 minuter effektivt utförande per träning.¹¹

Kjell-Åke Gustavsson¹² menar att det stora träningsproblemet i ishockey är att det är så mycket som skall tränas såväl fysiskt som tekniskt och taktiskt. Dels är det ett tidsmässigt problem eftersom tävlingssäsongen tenderar att bli längre och längre samtidigt som matchfrekvensen ökar, vilket i sin tur även medför att mycket tid går till resor. Dels är det ett fysiologiskt problem ur två aspekter. Det går inte att träna för hårt om spelarna skall hinna återhämta sig mellan matcherna.Det är omöjligt att utveckla maximal kapacitet på alla fysiska grundegenskaper, om man med max menar vad som kunde uppnås om endast en faktor prioriterades i träningen och utvecklades till högsta möjliga nivå inom de arvsmässiga förutsättningarna. Anledningen till att det är omöjligt är att tiden inte räcker till eftersom ytterligare utveckling från en redan förhållandevis hög utgångsnivå fordrar en stor specifik träningskvantitet och dessutom kan utveckling av en fysisk egenskap inverka negativt på en annan egenskap. Mot bakgrund av detta är det lätt att inse nödvändigheten av att göra de rätta prioriteringarna av träningsinnehållet för att få optimal balans mellan olika träningsfaktorer.

Grunden för optimal prestationsutveckling är därför kunskap om kravprofilen för idrotten ishockey och hur olika träningsmedel och metoder skall användas för att uppnå bästa möjliga resultat.¹³ Med andra ord gör detta att träningskvalitén är av största vikt, eller som Eric Lindros en välmeriterad NHL spelare och landslagsman uttrycker sig;

It's not necessarily the amount of time you spend at practice that counts; it's what you put into the practice.¹⁴

Det såkallade ”Fysprojektet” som Svenska Ishockeyförbundet startade 1988, ligger till grund för Svenska ishockeyförbundets utbildningsmaterial gällande fysisk träning. Projektet startades med anledningen av att de Svenska juniorlandslagstränarna upplevde att de svenska spelarna var fysiskt underlägsna spelare i motståndarlagen från Europas toppnationer samt Canada och USA. Detta ledde till att en arbetsgrupp fick i uppdrag att kartlägga den fysiska standarden på Sveriges elitjuniorer och utarbeta riktlinjer för hur den fysiska träningen bör bedrivas.¹⁵ Dessa riktlinjer är under ständig utveckling i takt med den svenska idrottsforskningen. Många ishockeyföreningar arbetar efter dessa riktlinjer idag, och har med

11 JS1-Utbildning, Segeltorpshallen 9-11/4 2010.

12 http://www.nwt.se/sport/article33270.ece

13 Elithockeystudien – delrapport 2 av Kjell-Åke Gustavsson

14 http://thinkexist.com/quotes/eric_lindros/

15 http://www.coachescorner.nu/pages/PDF/REGIONSTESTER_2000-2002.pdf

(10)

6 dessa i sin förenings styrdokument. På senare år har Svenska Ishockeyförbundet insett vikten av individens utveckling. Det finns ishockeytränare som menar att ishockeyn är en individuell idrott. Följande reflektion kommer från ishockeytränaren Lasse Falk;

Kom ihåg vad jag sa. Det här är en individuell sport. Var och en måste sköta sina egna uppgifter om laget ska lyckas.¹⁶

Denna insikt ledde till att det säsongen 2001/2002 startades diskussioner mellan Svenska ishockeyförbundet och Ishockeyligan. Diskussionen blev sedan bakgrunden till ett projekt där ett Sommar-Camp som var individuellt anpassat skulle anordnas, målgruppen var Sveriges bästa juniorhockeyspelare. Projektet syfte var;

o att ge varje spelare avstamp för en individuell utvecklingsplan,

o att utveckla idéerna kring utformning av individuella utvecklingsplaner,

o att medvetandegöra och uppmuntra den enskilde spelaren att ta ansvar för och reflektera över sin egen träning och utveckling

o och att erbjuda lovande juniorspelare, både killar och tjejer, en individuellt utformad

”spetsutbildning” i Sverige.¹⁷

Vid det så kallade Hockey Convention år 2005 som är en samlingsplats för olika typer av ledare inom ishockeyn, sa man att framtidsscenariot för ishockeysporten var, mer individuell utveckling och specialisering av spelare.¹⁸ Ingvar Carlsson menade att träningen måste bli betydligt mer individuell utifrån spelarens roll i laget.¹⁹ Denna utveckling att ”individualisera”

ishockeyn har Sveriges ledande ungdomsföreningar föreningar tagit fasta på, de vill säga Elit föreningar. Citat som; lyckas varje enskild individ prestera sitt yttersta i alla lägen kommer även laget nå framgång.²⁰ Går att återfinna i föreningarnas styrdokument. Men på de flesta håll har utveckling av utbildningen för den enskilda individen, stått stilla i ishockey Sverige.

Att prestera

Förmågan att prestera något inom idrott bör inte förväxlas med det man verkligen presterar, med andra ord innebär den verkliga idrottsliga prestationsförmågan det man utefter sina förutsättningar som individ kan uppnå medan den idrottsliga prestationen är det man verkligen uppnår. Den idrottsliga prestationsförmågan beror till stor del på medfödda anlag, hur man har tränat samt vilka erfarenheter man har av tävling. Att ha en förmåga att prestera är viktig, men det är det man presterar som räknas inom idrott.²¹

Träning under en lång period är en viktig del i att skapa sig en idrottslig prestationsförmåga, tränar man på fel saker blir träningen bortkastad tid. Tränar man däremot rätt har man skapat sig förutsättningar för att öka sin prestationsförmåga och därmed även förutsättningar att göra den verkliga prestationen bättre.²²

Det som påverkar prestationsförmågan är dels mentala, sociala och psykologiska aspekter.

Men det finns främst fyra faktorer som genom sitt samspel i en hög grad påverkar den

16 http://www.sok.se/download/18.18ea16851076df63622800012151/laganda.pdf

17 http://www.coachescorner.nu/Pages/Arkiv/Aktuellt/arkiv5.html

18 http://www.coachescorner.nu/Pages/Arkiv/Aktuellt/arkiv23_1.html

19 http://www.coachescorner.nu/Pages/Arkiv/Aktuellt/arkiv23_2.html

20 http://www.difhockey.se/filer/PR-broschyr.pdf

21 Annerstedt & Gjerstet, 1997

(11)

7 allmänna fysiska prestationsförmågan. Dessa fyra är träning, kost, vila/sömn och det genetiska arvet. Träningen, kosten och vilan måste förhålla sig i jämvikt med varandra för att prestationsförmågan skall nå den maximala nivån samtidigt påverkar även genetiken och sätter begränsningar för vad varje individ kan uppnå. Ju mer man tränar, desto mer mat bör man äta och desto mer vila behöver man. Det är just detta samspel som gör prestation till en balansgång.²³

Att träningen, kosten och vilan är viktig för prestationsförmågan framgår tydligt, men vi vill även tillägga uppvärmningen. Uppvärmning har visat sig ha en positiv effekt både på prestationsförmågan samt prestationen i sig. Den påverkar både fysiologiska faktorer och psykologiska faktorer samt medverkar till skadeförebyggande processer.²⁴

Som ishockeyn på elitnivå ser ut i dag räcker inte teknisk talang och spelförståelse utan spelarna måste även ha en bra fysik, rätt attityd, mod och vinnarinstinkt.²⁵

Den prestationsbestämmande fysiska kapaciteten och hälsotillståndet, kan beskrivas enligt följande, kroppskonstitution, såsom längd, vikt, muskelmassa, och kroppsfett.

Hälsotillståndet, kan beskrivas som att man ska ha ett bra allmäntillstånd, med det menas att man ska hålla för hård träning. En hockeyspelare ska även ha goda värden gällande de fem fysiska grundegenskaperna som är styrka, snabbhet, uthållighet, rörlighet, koordination.

Figur 1. Fysiska grundegenskaper, K-Å Gustavsson²⁶

En punkt som inte ingår i den specifika krav- och kapacitetsanalysen för ishockey men utgör viktiga bakgrundsfaktorer för att skapa en helhetsbild och en god prestation samt utveckling hos individen är sociala faktorer (allmänna och idrottsspecifika). Ett bra och fungerande vardagsliv som skapar tilltäckligt med tid till idrottsträning är viktigt för en god utveckling som ishockeyspelare, ett fungerande samspel med arbete/skola, familj, vänner, boende, och ekonomi är nödvändigt. Andra faktorer är idrottsmiljön, hur träningsanläggningar samt träningsmöjligheterna ser ut på orten eller i föreningen. Samt föreningens stödfunktioner kring laget, vid resor, vid skador eller vid uppkomsten av problem. Gruppklimat i laget

23 Broholmer m.fl, 2006

25 K-Å Gustavsson, 2002

(12)

8 påverkar även individens prestation, såsom träningskultur i laget, och lagsammanhållning har stor betydelse för individens utveckling.²⁷

Utöver fysiken och de sociala faktorerna finns det två prestationsbestämmande faktorer. Den psykiska kapaciteten, med den menas spelarens mod, smärttolerans, självdisciplin, ambition/drivkraft att utveckla den idrottsliga prestationsförmågan, självförtroende, vinnarinstinkt, social kompetens, spelförståelse och taktisk disciplin.²⁸ Samt en spelares tekniska skicklighet, såsom klubbteknik, skridskoåkning, skott, passningar. Ishockeytekniken skall ses som ett verktyg/hjälpmedel för att lösa spelsituationer. Utvecklingen sker från en

”biomekanisk idealteknik” i inlärningsstadiet till en personlig stil i tillämpade spelsituationer.

Det tekniska utförandet är inget självändamål eftersom det inte delas ut ”stilpoäng” för utförandet utan det som eftersträvas är en ändamålsenlig teknik som bland annat tillåter stor kraftutveckling i relation till minsta möjliga energiförbrukning.²⁹

Högberg menar att kunskap är ett nyckelord och ledstjärna i varje individs utveckling samt prestation. Att om man som aktiv innehar kunskap om rätt förutsättningar för träning, rätt kunskap för att träna, och en förståelse för vad som är viktigt efter träning, kan man ta mer ansvar för sin egen utveckling.³⁰ Annerstedt och Gjerstet menar även dem att en del i träningsprocessen är medvetenheten om varför man tränar samt hur man bör träna för att maximera effekterna av träningen och därmed öka prestationsförmågan. Vi kan därmed konstatera kunskaperna/medvetenheten om träning är en vital del för prestationen inom all idrott, så även ishockey.³¹

Nationalencyklopedin beskriver medvetenhet som ett begrepp vilket innebär en mer fördjupad insikt om/av något samtidigt som det innebär att ha någonting klart för sig, d v s hur man gör något och varför man gör det. Kunskap eller närmare bestämt kunnande beskrivs i sin tur som något man lagrat i minnet vilket man faktiskt kan omsätta i handlande.³²

Idrottslig utveckling

När det handlar om träning hos ungdomar, vilket i detta fall är målgruppen, är det viktigt att ta hänsyn till den enskilda individens fysiska mognadsnivå. Den biologiska åldern är således det man bör fokusera på när det kommer till träning, d v s den fysiska utvecklingen hos varje individ.³³I många fall inom Idrotts-Sverige handlar elitverksamheter om att selektera och rangordna spelare och på det sättet få ett slagkraftigt lag med en maximal individutveckling.

Tomas Peterson skriver i en artikel om selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll om det faktum att man i många fall letar efter ”talang”, men det man verkligen hittar är fysisk mognad.³⁴ Han drar slutsatsen att en majoritet av de som når elitläger/landslag eller liknande verksamheter går att relatera till fysisk mognad. De flesta spelarna är födda på det första halvåret och därmed troligtvis även mer fysiskt utvecklade än de som är födda på andra halvåret. Han jämför även fotbollen med ishockeyn där de som

30 J-O Högberg, 2008

32Nationalencyklopedin, ordbok, tillgängliga: 2010-11-23

34 Peterson, 2004

(13)

9 spelar tv-pucken till en stor majoritet (över 70%) är födda på det första halvåret.³⁵ Därmed kan det konstateras att ungdomars träning bör vara individanpassad då ett helhetsperspektiv kan skapa fel träning för vissa enskilda individer samt rätt träning för andra. Målet måste alltid vara att alla individer ska ges förutsättningar att träna på rätt saker utefter deras egen biologiska ålder.³⁶

Arne Rosendahl Hansen har gjort ett kompendium med en modell (PoP, se figur 2) som utgår ifrån individens/idrottarens nuvarande nivå, (Present level “the athlete’s level now”) utefter den nivån, fastställer man utmaningar och delmål vilket leder till en ständig utveckling hos den aktive. Utvecklingen sker genom delmål till det långsiktiga målet, att kunna konkurera med dagens världselit (Present top level “the long term goal”). Den handlar om att hela tiden ta sig till en ny nivå i prestationen. Modellen beskriver även den framtida idrottsutveckling (Next generation level ”future development”) detta steg tolkar vi som att dagens topprestationer/resultat kan ses som otillräckliga i framtiden då idrotterna samt prestationerna är under ständig utveckling, träningsmetoder utvecklas och idrottsforskningen gör framsteg.³⁷

Figur 2. Kompendium. Progression of Performance.³⁸

35 Peterson, 2004

37 Rosendahl, Hansen, 2010

38 Rosendahl, Hansen, 2010

(14)

10 Heinilä har utvecklat en teori som behandlar elitidrottens utveckling, och kan till viss del förklara elitidrottens utveckling.(se figur 3) Denna teori utgår ifrån att kraven för att vinna har höjts successivt inom idrott. Detta har medfört att tävlingsresultaten i de flesta idrotter blir bättre och konkurrensen om framgång blir allt hårdare (Heinilä 1982:12(3) s 235-253). Enligt Heinilä är det främst tre faktorer som styr utvecklingen:³⁹

 Totaliseringen av idrotten

 Det ökande värdet av framgång

 Tävlingsspiralen.

Figur 3. Totaliseringsteorin. Heinilä(1982)⁴⁰

Professionalisering

Idrotten i allmänhet men ishockeyn i synnerhet har de senaste 20 åren stått för en utveckling vilken leder allt mer mot professionalisering. Inte bara i de högsta nationella ligorna utan även lägre ligor visar en tendens där den ekonomiska faktorn blir allt viktigare. Fahlström skriver;⁴¹

Idrotten, spelarna och coacherna lever i en värld där resultaten blir allt viktigare och allt oftare kan värderas i pengar. Att vara ansvarig för utveckling och resultat i den världen innebär naturligtvis en stor press på coacherna. Det är in i den världen de socialiseras som spelare och det är i den världen de skall försöka stanna kvar som coacher.⁴²

Tilläggas bör även att pressen som blir på coacherna i många fall överförs på spelarna, presterar inte spelaren det som förväntas av honom är han/hon minst lika pressad som coacherna.

39 Granberg & Korhonen, 2007

40 Granberg & Korhonen, 2007

41 Fahlström, P G, 2001.

42 Fahlström, P G, 2001.

(15)

11

Metod

Forskningsstrategi

I vårt arbete med insamling av data har vi i första hand använt oss av en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Med kvantitativ forskning menar Bryman en strategi där kvantifiering betonas vid insamlandet av analys och data. Främst är det tre faktorer som skiljer den kvantitativa forskningen från dess motsats kvalitativ forskningsstrategi.⁴³ Kvantitativ forskning innehåller ett vad Bryman benämner deduktivt synsätt där vikt främst läggs på prövning av befintliga teorier. Den har även ett mer naturvetenskapligt sätt att gå till väga samt utgör en mer yttre och objektiv verklighet i sitt synsätt.⁴⁴

Som komplement till vår enkät har vi även använt oss av intervjuer vilket enligt Bryman skulle kategoriseras som en kvalitativ forskningsmetod. Detta innebär alltså att man lägger mer vikt vid orden som sägs än vid den ovan beskrivna kvantifieringen. Här läggs vikten istället vid hur de intervjuade individerna tolkar och uppfattar sin verklighet ur ett socialt sammanhang.⁴⁵

Enkätutformning

Spelarenkäten (se bilaga 1) som vi valde att framställa utformades främst efter tre olika huvudteman. Vi fokuserade på dels på bakgrunden till spelarnas ishockey, hur familjesituationen ser ut samt hur idrottsutövandet överlag ser ut hos den enskilda spelaren och hans familj. Vi fokuserade även på det allmänna ishockeyutövandet i relation till träningsmetodik, där exempelvis antal träningspass, ambitionsnivå och medvetenhet kring sin ishockey togs upp. Vi avslutade enkäten med ett enkelt kunskapstest för att kunna ställa kunskaperna angående ishockeyns träningsmetodik i relation till medvetenheten.

Ledarintervjuer

I vår delstudie av ledarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer (se bilaga 2) vilket innebär att vi använde oss av en intervjuguide som behandlar diverse öppna frågor. Detta medför enligt Bryman att ledarna vi intervjuade hade en förhållandevis stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt.⁴⁶ Vi behövde därmed inte hålla oss till frågornas specifika ordning enligt intervjuguiden utan kunde även anknyta till det den intervjuade personen säger, men i bakgrunden fanns alltid vår intervjuguide med. Tonvikten ligger därmed på hur den intervjuade personen uppfattar frågorna som ställts och vad denna person anser vara av vikt i sina svar. Denna intervjuform har vi använt för att det skapar en större frihet i intervjuerna vilket kan medföra mer utförliga svar och därmed mer information i insamlandet av data.

43 Bryman, 2002

44 Bryman, 2002

45 Bryman, 2002

46 Bryman, 2002

(16)

12 Intervjuguiden (se bilaga) utformades i första hand utefter enkätens utformning. Men den berör även tränarens bakgrund, utbildningsnivå samt tränarens syn på föreningen han är delaktig i och arbetar för. Med andra ord är tanken att intervjuerna ska fungera som ett komplement till enkäten där vi får en annan synvinkel från ett annat perspektiv av verksamheten.

Urval

Vår vilja var att försöka genomföra en nationell undersökning angående träningsmetodik inom pojkishockeyn för att återknyta till syftet och dess frågeställningar. Vi fokuserar på just ungdomsishockey och det sista året som ungdomsspelare eftersom det är här vi kan utvärdera utbildningen man har blivit delgiven som barn och ungdom innan man ska ta klivet upp till juniorishockeyn. Detta innebär att de deltagande spelarna är mellan 13 och 15 år gamla och benämns inom ishockeyn som A-pojk/U-16.

Vi ansåg att det lättaste sättet att genomföra detta skulle vara genom att samla alla lag på en och samma plats vilket effektiviserar insamlandet av data. Utefter denna tanke kontaktade vi lag vilka skulle delta i en turnering. I det här fallet handlade det om en turnering för elitsatsande pojkishockey lag runt om i Sverige. Under turneringens gång genomförde vi enkätundersökningarna samt tränarintervjuer med totalt sex elitsatsande 16 års lag. Vi valde att utesluta några lag eftersom detta stärker anonymiteten hos de deltagande lagen.

Tillskillnad från de elitsatsande lagen hittade vi ingen turnering som var passande hos breddverksamheternas lag. Därför genomförde vi enkätundersökningar och intervjuer i samband med dessa lags träningar. Den geografiska spridningen var även här nationell, i första hand handlade det om tillgänglighet och samarbetsvilja i valet av lag. Så länge de uppfyllde kraven om att verka som en breddverksamhet.

Undersökningsgrupp

Undersökningsgruppen bestod av totalt 188 spelare som alla svarade på varsin enkät.

Spelarnas ålder varierade mellan 13 och 15 år. Sex stycken elitsatsande lag och fyra stycken breddverksamheter har deltagit. Deltagarantalet skiljer sig från lag till lag, med en lägsta notering vid 15 deltagare och en högsta notering vid 22 deltagare.

Av spelarna i Elitföreningarna, är 29 % födda mellan januari och mars, 36 % mellan april och juni, 27 % mellan juli och september och 8 % mellan oktober och december. Av spelarna utövar 88 % enbart ishockey och övriga utövar en mängd olika idrotter men golf är återkommande.

Av spelarna i Elitföreningarna bor 91 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 11 % i lägenhet, 76 % i villa och 13 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig mellan lagen men till störst del är båda föräldrarna högskoleutbildad.

Av spelarna har 96 % syskon, av dessa idrottar 83 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 75 % någon annan i

(17)

13 familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 75% har 68 % en bror som spelar eller spelat, 58 % har en far som spelar eller spelat, 4 % har en syster som spelar eller spelat och 28

% har fler än en i familjen som spelar eller spelat ishockey.

Av de spelare som tillhör en elitförening och genomförde undersökningen deltog 65 % i Tv- Pucken. Det är även spelare födda 1996 som genomfört undersökning, dessa spelare spelar inte TV- Pucken förens nästa säsong 2011/2012. Detta medför att en större del än 65 % av de spelare födda 1995 deltog i TV- Pucken än vad resultatet visar.

Av spelarna i Breddföreningarna, är 12 % födda mellan januari och mars, 24 % mellan april och juni, 39 % mellan juli och september och 25 % mellan oktober och december. Av spelarna utövar 65 % enbart ishockey och övriga utövar en mängd olika idrotter men innebandy och fotboll är återkommande.

Av spelarna i Breddföreningarna bor 85 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 15 % i lägenhet, 67 % i villa och 18 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig mellan lagen men till störst del är båda föräldrarna gymnasieutbildad.

Av spelarna har 83 % syskon, av dessa idrottar 65 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen fotboll och innebandy. Av spelarna har 49 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 49 % har 63 % en bror som spelar eller spelat, 49 % har en far som spelar eller spelat och 12 % har fler än en i familjen som spelar eller spelat ishockey.

Av de spelare som tillhör en breddförening och genomförde undersökningen deltog 4 % i Tv- Pucken. Det är även spelare födda 1996 som genomfört undersökning, dessa spelare spelar inte TV- Pucken förens nästa säsong 2011/2012. Detta medför att en större del än 4 % av de spelare födda 1995 deltog i TV- Pucken än vad resultatet visar.

Vad gäller intervjuerna vi genomförde varierade det kraftigt mellan professionella och ideella ledare. Några hade stora ansvarsområden såsom ungdomsansvarighet medan några mer fungerade som enbart tränare. Vi genomförde totalt sex ledarintervjuer med fyra ledare från elitverksamheter medan två tillhörde breddverksamheterna.

Genomförande

Som redan nämnts ovan genomfördes enkätundersökningen av elitlagen under en turnering för elitsatsande verksamheter medan breddverksamheterna svarade på enkäter i samband med träning. Bryman menar att en studies reliabilitet sätts på prov om den genomförs på nytt med samma metod. Ger studien ett liknande resultat kan den värderas som pålitlig.⁴⁷ Som vi ser det är vår studie till största del pålitlig.

Spelarna har i detta fall fyllt i enkäterna i en omgivning där enskildhet var omöjlig att genomföra. Enkäterna har fyllts i sittande vid bord i mindre grupper samt i omklädningsrum i större grupp. Detta faktum kan ha påverkat främst kunskapstest delen av vår enkät då vi med egna observationer kunnat konstatera att man på vissa håll samarbetat i besvarandet av dessa frågor. De resterande frågorna i enkäten är personliga och kan bara utvärderas av den enskilda

47 Bryman, 2002

(18)

14 spelaren och har därför med stor sannolikhet inte kunnat påverkas av någon annan spelare.

Ledarna har inte varit närvarande vid presentationen samt insamlandet av enkäten.

Intervjuerna har genomförts på olika sätt då tillgängligheten varit en avgörande faktor. Alla intervjuer har genomförts enskilt mellan intervjuare och intervjuobjekt samt en observatör vilken tagit del av samtalet och flikat in vid eventuella oegentligheter eller oklarheter i den intervjuades svar. Reliabiliteten i detta fall kan konstateras som hög men samtidigt innebär tolkningar på detta sätt alltid en viss felmarginal.

Överförbarhet

Studien har inneburit en stor nationell utspridning på deltagarna där det enda kravet har varit elitsatsande verksamheter samt breddverksamheter inom ishockeyn. Den stora spridningen av deltagarna påvisar att undersökningen inte fokuserar på något lokalt utan får en mer nationell spridning. Detta medför att studien mycket väl kunde ha genomförts även på andra lag/verksamheter i Sverige med ett liknande resultat. Bryman menar att överförbarhet innebär att resultatet kan överföras i andra sammanhang än det man studerat. Om studien har en hög överförbarhet kan den även tillämpas på dem som inte deltagit i studien.⁴⁸ Vi anser därmed att vår undersökning mycket väl kan tillämpas på andra spelare runt om i Sverige med ett liknande resultat. Tilläggas bör dock att studien i första hand är anpassad till idrotten ishockey.

48 Bryman, 2002

(19)

15

Resultat

Resultatet kommer först att redogöras lag för lag med en början av de deltagande elitverksamheterna följt av de deltagande breddverksamheterna. I slutet kommer en sammanfattning att göras vilken mer direkt behandlar våra frågeställningar utefter bredd- och elitverksamheterna.

Resultatets huvudområden bygger på den enkät spelarna fyllt i, hur dem uppfattar sitt idrottsutövande, vilket vi sedan sammanställt lag för lag och räknat ut ett snittvärde. Det är snittvärdet för berörda lag vi utgår ifrån i framställning av resultatet. Det kunskapstest som genomfördes innehöll 7 stycken frågor med alternativen sant eller falskt. Vi kommer även att redogöra för resultatet av våra ledarintervjuer. Följande områden kommer att behandlas:

 Spelaren – Där spelarens motivationsnivå, samt hur denne ser på sitt idrottsutövande belyses

 Föreningen – Där de förutsättningar som föreningen skapar samt det kunskapstest vi genomförde belyses

 Förutsättningar – Där föräldrarnas delaktighet, familjeförhållanden och skola tas upp

 Ledarnas synpunkter – Hur ledarna ser på spelarnas kunskaper samt föreningsförhållanden.

(20)

16

Elitverksamheterna enkätredovisning

Elitförening A

Föreningen

Elitförening A, bedriver fem träningspass i veckan, och man genomför fysiska tester flera gånger per säsong, dock inte regelbundna. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare enstaka gånger per säsong. Teoripass genomförs nästan aldrig. Spelarna tycker att deras tränare är 3,6 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 4,3 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(Se diagram 1 & 2) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening A ett snitt på 4,8 antal rätt av 7 möjliga.

Diagram 1. Elitförening A. Träningsmängd fysiktester och teori

Diagram 2. Eliförening A. Trivsel med tränare och förening

Spelaren

Spelarna i Elitförening A: 26 % är födda mellan januari och mars, 26 % mellan april och juni, 33 % mellan juli och september och 13 % mellan oktober och december.(Se diagram 3) Av spelarna utövar 86 % enbart ishockey, 14 % utövar även golf.

Diagram 3. Elitförening A. Födelseperiod i kvartal.

(21)

17 Spelarna har en hög motivationsnivå, 4,5 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke.(se diagram 4) Av spelarna vill, eller ska 93 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med stor spridning inom laget, men med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man anser sig ha en stor talang i laget med ett snittvärde på 4,0 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 4) Av spelarna deltog 40 % i Tv- Pucken.

Diagram 4. Elitförening A. Upplevd motivation, ranking och talang

Spelarna uppfattar sin träningsmängd som lagom, 2,9 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 representerar för lite träning, och 5 representerar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egen hand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs i begränsad utsträckning, 2,0 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer.

Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,0 där 1 är aldrig, och 5 är alltid.(se diagram 5)

På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,4. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 3,8. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 3,6.(se diagram 5)

Diagram 5. Elitförening A. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning

(22)

18 Spelarna i Elitförening A, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,3 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,9. De trivs 4,4 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 3,8. Samt kunskaper gällande ishockey teori som 3,7.(se diagram 6)

Diagram 6. Elitförening A. Upplevd nöjdhet och kunskap.

Förutsättningar

Samtliga spelare i Elitförening A bor med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 18% i lägenhet, 67% i villa och 15% i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är både mor och far högskoleutbildade. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,0. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,8. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 4,1 på en femgradigskala.

Samtliga av spelarna har syskon, av dessa idrottar 80 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 86 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa 86 % har 61 % en bror som spelar eller har spelat, 54 % har en far som spelar eller har spelat, och 15 % har både en far och en bror som spelar eller har spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,2 på en fyrgradig skala.

(23)

19 Elitförening B

Föreningen

Elitförening B, bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför fysiska tester flera gånger per säsong, dock inte regelbundna.(Se diagram 7) Man genomför regelbundet individuella samtal mellan spelare och ledare. Teoripass genomförs även de regelbundet.

Spelarna tycker att deras tränare är 3,8 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden.

Spelarna trivs 4,1 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(Se diagram 8) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening B ett snitt på 4,4 antal rätt av 7 möjliga.

Diagram 7. Elitförening B. Träningsmängd fysiktester och teori

Diagram 8. Eliförening B. Trivsel med tränare och förening

Spelaren

Spelarna i Elitförening B: 45 % är födda mellan januari och mars, 31 % mellan april och juni, 18 % mellan juli och september och 4 % mellan oktober och december.(se diagram 9) Av spelarna utövar 90 % enbart ishockey, 10 % utövar även golf.

Diagram 9. Elitförening B. Födelseperiod i kvartal.

(24)

20 Spelarna har en hög motivationsnivå, 4,6 på en 5 gradig skala där 1 represterar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke.(se diagram 10) Samtliga av spelarna i Elitförening B vill, eller ska gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare högt med ett snittvärde på 4,0 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,8 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 11) Av spelarna deltog 63 % i Tv- Pucken.

Diagram 10. Elitförening B. Upplevd motivation, ranking och talang

Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,5 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs i ganska stor utsträckning, 3,6 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer.

Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,2 där 1 är aldrig, och 5 är alltid.(Se diagram 11)

På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,7. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 4,3. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 4,6.(Se diagram 11)

Diagram 11. Elitförening B. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning

(25)

21 Spelarna i Elitförening B, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 4,2 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 4,0. De trivs 4,4 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 4,0. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,2. (se diagram 12)

Diagram 12. Elitförening B. Upplevd nöjdhet och kunskap.

Av spelarna i Elitförening B bor 82 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 7% i lägenhet, 86 % i villa och 7 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är både mor och far gymnasieutbildade. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,3. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,7. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger dem för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 4,2 på en femgradigskala.

Av spelarna har 95% syskon, av dessa idrottar 80 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 68 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa har 47 % en bror som spelar eller har spelat, 80

% har en far som spelar eller har spelat, och 27 % har både en far och en bror som spelar eller har spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,5 på en fyrgradig skala.

(26)

22 Elitförening C

Föreningen

Elitförening C, bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför regelbundna fysiktester. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare dock inte regelbundna. Teoripass genomförs.(se diagram 13) Spelarna tycker att deras tränare är 3,6 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 3,7 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 14) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening C ett snitt på 4,3 antal rätt av 7 möjliga.

Diagram 13. Elitförening C. Träningsmängd fysiktester och teori

Diagram 14. Eliförening C. Trivsel med tränare och förening

Spelaren

Spelarna i Elitförening C: 36 % är födda mellan januari och mars, 36 % mellan april och juni, 17 % mellan juli och september och 11 % mellan oktober och december.(se diagram 15) Av spelarna utövar 70 % enbart ishockey, övriga utövar en bred variation av andra idrotter så som skidåkning, bandy och golf.

Diagram 15. Elitförening C. Födelseperiod i kvartal.

(27)

23 Spelarna har en motivationsnivå, med ett snittvärde på 3,9 på en 5 gradig skala där 1 representerar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke. Av spelarna i Elitförening C vill, eller ska 88 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,0 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,1 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang. (se diagram 16) Av spelarna deltog 76 % i Tv- Pucken.

Diagram 16. Elitförening C. Upplevd motivation, ranking och talang

Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,4 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 representerar för lite träning, och 5 representerar för mycket träning. Spelarna bedriver två till tre pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Av spelare bedriver 95 % styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 3,0, på en femgradig skala där 1 representerar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, snitt värde 4,0 där 1 är aldrig, och 5 är alltid.

Diagram 17. Elitförening C. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning

(28)

24 Spelarna i Elitförening C, trivs enlig skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 3,5 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 3,5. De trivs 4,5 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 3,3. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,8.(se diagram 18)

Diagram 18. Elitförening C. Upplevd nöjdhet och kunskap.

Av spelarna i Elitförening C bor 88 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 11 % i lägenhet, 84 % i villa och 5 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är både mor och far högskoleutbildade. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,4. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,3. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 3,7 på en femgradigskala.

Av spelarna har 88 % syskon, av dessa idrottar 70 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen ishockey. Av spelarna har 52 % någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa har 77 % en bror som spelar eller spelat, 33 % har en far som spelar eller spelat, och 11 % har både en far och en bror som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,6 på en fyrgradig skala.

(29)

25 Elitförening D

Föreningen

Elitförening D bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför fysiktester dock inte regelbundna. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare dock inte regelbundna. Teoripass genomförs.(se diagram 19) Spelarna tycker att deras tränare är 3,9 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig, och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 4,2 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 20) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening D ett snitt på 4,8 antal rätt av 7 möjliga.

Diagram 19. Elitförening D. Träningsmängd fysiktester och teori

Diagram 20. Eliförening D. Trivsel med tränare och förening

Spelaren

Spelarna i Elitförening D: 31 % är födda mellan januari och mars, 23 % mellan april och juni, 39 % mellan juli och september och 7 % mellan oktober och december.(se diagram 21) Samtliga av spelarna utövar enbart ishockey

.

Diagram 21. Elitförening D. Födelseperiod i kvartal.

(30)

26 Spelarna har en motivationsnivå, med ett snittvärde på 4,5 på en 5 gradig skala där 1 representerar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke.(se diagram 22) Av spelarna i Elitförening D vill, eller ska 88 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,4 där 1 representerar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,7 där 1 represterar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 22) Av spelarna deltog 64 % i Tv- Pucken.

Diagram 22. Elitförening D. Upplevd motivation, ranking och talang.

Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 3,4 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga av spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 3,1 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,8 där 1 är aldrig, och 5 är alltid. På en skala 1 till 5, där 1 är mindre viktigt och 5 väldigt viktigt, bedömer spelarna kosten i förhållande till sitt idrottsutövande som 4,4. På frågan, i vilken utsträckning dem anpassar kosten utefter sitt idrottsutövande blir svaret 4,1. Deras återhämtning efter träning och match bedöms som 4,5.(se diagram 23)

Diagram 23. Elitförening D. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning

(31)

27 Spelarna i Elitförening D, trivs enligt skalan 1=Dåligt, 5=Utmärkt, 4,0 med sin roll i laget. Sin speltid under match bedömer spelarna som 4,0. De trivs 4,4 med sina lagkamrater. Sina kunskaper gällande fysiskträning bedömer spelarna enligt samma skala som 3,8. Samt sina kunskaper gällande ishockey teori som 3,8.(se diagram 24)

Diagram 24. Elitförening D. Upplevd nöjdhet och kunskap.

Av spelarna i Elitförening D bor 94 % med båda sina föräldrar. Av spelarna bor 6 % i lägenhet, 82 % i villa och 12 % i radhus. Föräldrarnas utbildningsnivå skiljer sig men till störst del är modern högskoleutbildad och fadern gymnasieutbildad. På en fyragradig skala bedömer spelarna sina föräldrars delaktighet i deras idrottsutövande som 3,5. På en femgradig skala bedömer spelarna de förutsättningar som föräldrarna skapar för deras idrottsutövande som 4,5. På frågan vilka förutsättningar deras skola ger för deras idrottsutövande, blir snittvärdet 4,1 på en femgradigskala.

Av spelarna har 94 % syskon, av dessa idrottar 81 %. Syskonen utövar en mängd olika idrotter men till största del utövar syskonen fotboll. Samtliga av spelarna har någon annan i familjen som spelar eller har spelat ishockey. Av dessa har 76 % en bror som spelar eller spelat, 52 % har en far som spelar eller spelat, och 28 % har både en far och en bror som spelar eller spelat ishockey. På frågan hur viktig idrott är i deras familj bedömer spelarna de som 3,4 på en fyrgradig skala.

(32)

28 Elitförening E

Föreningen

Elitförening E bedriver sex träningspass i veckan, och man genomför fysiska tester dock inte regelbundna. Man genomför individuella samtal mellan spelare och ledare vid enstaka tillfällen. Teoripass genomförs vid enstaka tillfällen.(se diagram 25) Spelarna tycker att deras tränare är 2,3 på en skala mellan 1-5 där 1 represterar dålig och 5 utmärkt. Spelarnas uppfattning om sina tränare varierar mellan skalans samtliga värden. Spelarna trivs 3,5 med sin förening enligt samma skala. Spelarnas uppfattning om sin förening skiljer sig mellan skalans samtliga värden.(se diagram 26) På det genomförda kunskapstestet hade Elitförening E ett snitt på 4,4 antal rätt av 7 möjliga.

Diagram 25. Elitförening E. Träningsmängd fysiktester och teori

Diagram 26. Eliförening E. Trivsel med tränare och förening

Spelaren

Spelarna i Elitförening E: 37 % är födda mellan januari och mars, 37 % mellan april och juni, 16 % mellan juli och september och 10 % mellan oktober och december.(se diagram 27) Samtliga av spelarna utövar enbart ishockey.

Diagram 27. Elitförening E. Födelseperiod i kvartal.

(33)

29 Spelarna har en motivationsnivå, med ett snittvärde på 4,5 på en 5 gradig skala där 1 representerar att man enbart spelar för att det är roligt, och 5 representerar att man i framtiden vill ha ishockey som yrke.(se diagram 28) Av spelarna i Elitförening E vill, eller ska 95 % gå på ett hockeygymnasium. Man rankar sig själv som ishockeyspelare med ett snittvärde på 3,6 där 1 represterar sämre än medel i sin åldersgrupp, och 5 bland dem bästa i Sverige i sin åldersgrupp. Man värderar sin talang väldigt olika i laget med ett snittvärde på 3,8 där 1 representerar ingen talang och 5 stor talang.(se diagram 28) Av spelarna deltog 52 % i Tv- Pucken.

Diagram 28. Elitförening E. Upplevd motivation, ranking och talang

Spelarna uppfattar sin träningsmängd som 2,9 i snittvärde på en 5 gradig skala där 1 represterar för lite träning, och 5 represterar för mycket träning. Spelarna bedriver ett till två pass i veckan på egenhand utöver den ledarledda verksamheten. Samtliga av spelare bedriver styrketräning med vikter. Styrketräningen bedrivs med ett snittvärde 2,3 på en femgradig skala där 1 represterar aldrig, och 5 representerar fem pass i veckan eller mer. Spelarna värmer till största del alltid upp inför träning och match, Snitt värde 4,1 där 1 är aldrig, och 5 är alltid.

Diagram 29. Elitförening E. Upplevd kost, återhämtning och uppvärmning