RUM OCH KROPP, KROPP OCH RUM Om att beröra och bli berörd av den byggda formen
MASTERUPPSATS I KONSTVETENSKAP, 45 hp FÖRFATTARE: Paulina Hallencreutz©
HANDLEDARE: Henrik Widmark VÅRTERMINEN 2021
Till Johannes
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DEL I
I. INLEDNING 6
Disposition 7
Syfte och frågeställningar 7
II. TEORI OCH METOD 8
Fenomenologi 8
Maurice Merleau-Ponty 8
La Chair du Monde 10
Juhani Pallasmaa 11
Embodiment 12
Arkitektur, rum och plats 12
Plats som statisk, plats som flytande 13
Metod 15
III. TIDIGARE FORSKNING 16
Fenomenologi 16
Fenomenologi inom arkitekturstudier 16
Embodiment 16
Embodiment inom arkitekturstudier 17
Kognitiv embodiment 18
Space, place och atmosfär 19
Tvärvetenskaplig forskning 20
Evidensbaserad design (EBD) 22
IV. AVGRÄNSNING 24
DEL II
V. ANALYS 25
Den köttsliga och sinnliga kroppen 25
Kroppens sinnen utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv 26
Embodied eller embrained? 28
Växelverkan mellan kropp och hjärna: Body Schema 31
Det dominanta ögat 32
Den emotionella näsan 34
Det öppna örat 35
Sammanfattning av hjärnans och sinnenas roll för människans varseblivning 37
Rummet: place, space, atmosphere 38
Rummet utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv 38
Kroppens, hjärnans eller ögats arkitektur? 40
Atmosfär 41
En neurovetenskaplig förklaring 44
Ljudrum och ljudlandskap 45
Byggd form som förlängning av kroppen 46
Sammanfattning av rummets roll för människans varseblivning 49
Rummets påverkan på kroppen 50
Kroppens sinnen som ‘kunskapande’ om omvärlden: sensorimotorteori 51
Korporalitet och påkallningskapacitet 52
Psykofysik 54
Evolutionära förklaringar till rumspreferens och rumspåverkan 56
Biofilihypotesen 56
Två evolutionära teorier 57
Biofilihypotesens problematik 58
Teori och forskningsdisciplin i kombination 58
Psykologisk återhämtning 59
Psykoakustik 63
Ljud och beteende 63
Att maskera istället för att radera 64
Temperatur 65
Rum för isolering 65
Fängelsets isoleringscell 65
Förlust av intersubjektiv och intrakorporeal kontakt 67
Fängelsets omgivning och placering 68
Påtvingad kontra frivillig isolering 68
Rum för sjukdom och läkning 70
Sammanfattning av rummets påverkan på kroppen 72
INTERMEZZO 73
Kroppens påverkan på rummet 74
Nischkonstruktion: kroppen formar rum (som formar kroppen) 74
Akustik 75
Temperatur 76
Luftkvalitet 77
Sammanfattning av kroppens påverkan på rummet 77
DEL III
VI. AVSLUTANDE DISKUSSION 78
VII. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS 80
VIII. KÄLLFÖRTECKNING 81
Litteratur 81
Digitala källor 88
ABSTRACT
Institution/Ämne Uppsala universitet. Konstvetenskapliga institutionen, Konstvetenskap
Författare Paulina Hallencreutz
Titel och undertitel Rum och kropp, kropp och rum
Om att beröra och bli berörd av den byggda formen.
Engelsk titel Space and body, body and space To move and to be moved.
Handledare Henrik Widmark
Ventileringstermin Höstterm. (år) Vårterm. (år) Sommartermin (år) 2021
Content
This thesis is an exploration of body and space, respectively as well as of the interaction that occurs between the two. The study is mainly written within the discourse of embodiment and
phenomenology, primarily building upon the works of Juhani Pallasmaa and Maurice Merleau-Ponty. It is depicted how various cultural and scientific perspectives shape different concepts and in turn, how the world is known. Using synergy by combining theories and observations from fields of research such as the history of ideas, cultural geography, and neuroscience enables new ways of defining and understanding space, place, and body.
In such a context, architecture becomes a multimodal and multisensory phenomenon that shapes the body living within its rooms. In turn, the room is a portrayal of the human body considering the human being knows and becomes aware of the surroundings through the faculties of her body and mind; the body and the world are integrated entities. Also drawing upon evolutionary evidence makes a clear image of the human being’s spatial predispositions and preferences become salient.
Thus the built space is an extension of a holistically constituted body, a body that embraces several types of intellect. In all, this thesis illustrates that space and place rather than being a mere physical construct are transactional structures made up of affordances and possibilities for living.
DEL I
I. INLEDNING
In shaping matter, we shape experience - in shaping experience, we give form to life.1
Denna uppsats är inspirerad av ett konstverk som berörde mig djupt. Ett besök på den tyska konsthallen Hamburger Bahnhof en mulen eftermiddag för några år sedan var en omvälvande upplevelse: Susan Philipsz ställde ut verket War Damaged Musical Instruments, ett ljudverk bestående av inspelningar av brittiska och tyska bleckblåsinstrument vilka har använts och förstörts i krig under de senaste tvåhundra åren. War Damaged Musical Instruments visade hur ljud och andra förnimmelser kan smeka det mänskliga sinnet, och hur icke-visuella fenomen både kan skapa och forma rum respektive atmosfär, såväl som den människa som rör sig inom rummet.2
Den nutida arkitekturdiskursen visar drag liknande Philipsz’ alster. ‘Mjukare’ och mindre visuellt kodade värden - exempelvis hållbarhet - genomsyrar många nya byggnader.
Återigen börjar ett intresse för platsens unika egenskaper att spira, och på vissa platser har rummet fått en mer lokal och kontextuell prägel. Detta till trots dominerar epitet som3
mätbarhet och effektivitet, varvid kvalitativa värden riskerar att förbises. I värsta fall blir den byggda formen ett exklusivt objekt för connoisseuren att betrakta med ett svalt intresse.4 Detta står i stark kontrast till ett av rummets främsta ändamål. I motsats till andra konstformer är arkitektur inte enbart en lyxvara utan ett nödvändigt inslag i alla människors liv och
vardag.5
5‘Byggd form’ och ‘arkitektur’ används i denna uppsats synonymt.
4Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, ss. 7, 51.
3Pallasmaa, J. The Eyes of the Skin: Architecture and the Senses. 3rd ed. John Wiley & Sons, Incorporated.
2012. s. 41; Tidskriften Arkitektur. “Platsens ande är tillbaka.”
https://arkitektur.se/nyheter/platsens-ande-ar-tillbaka/(Hämtad 2020-07-03)
2Tate. “Susan Philipsz: War Damaged Musical Instruments.”
https://www.tate.org.uk/whats-on/tate-britain/exhibition/susan-philipsz-war-damaged-musical-instruments (Hämtad 2020-10-17) och “Who is Susan Philipsz?”
https://www.tate.org.uk/whats-on/tate-britain/exhibition/susan-philipsz-war-damaged-musical-instruments/philip sz-introduction(Hämtad 2020-07-03)
1Pallasmaa, J. & Robinson, S. (reds.) Mind in architecture: neuroscience, embodiment, and the future of design.
The MIT Press. 2015. s. 142.
Disposition
Uppsatsen är disponerad på följande sätt: i kapitel 1 behandlas bakgrund, syfte och
frågeställningar, kapitel 2 beskriver teori och metod, i kapitel 3 avhandlas tidigare forskning, i kapitel 4 diskuteras avgränsningar och kapitel 5 innehåller uppsatsens analysdel. Det sistnämnda kapitlet fördelas på de fyra avsnitten kropp, rum, hur kroppen påverkas av rummet samt hur rummet påverkas av kroppen. Avslutningsvis följer diskussion, sammanfattning och slutsats.
Syfte och frågeställningar
Denna uppsats handlar om vilket inflytande kulturella strömningar har på den byggda form som uppförs och hur den byggda formen i sin tur påverkar den människa som vistas inom den. Ett första syfte är därför att undersöka koncepten kropp respektive rum och sambandet mellan dem, främst utifrån perspektiven fenomenologi och embodiment.
Denna uppsats handlar även om nutidens samfällda inställningar till forskning i allmänhet, och disciplinöverskridande forskning i synnerhet. Uppsatsen skrivs inom masterprogrammet i digital konstvetenskap och likt masterprogrammet i digital
konstvetenskap är syftet också att undersöka det tvärvetenskapliga arbetssättets förtjänster för den konstvetenskapliga forskningen.
Uppsatsen uppbyggs dels av filosofiska teorier och dels av naturvetenskapliga studier.
Syftet är av den orsaken tillika att visa hur humanistiska teorier kan befästas genom
naturvetenskaplig evidens. Texten skrivs med intentionen att dessa tre syften tillsammans kan främja förståelsen av människa och rum som mer holistiskt sammansatta entiteter.
Dessa syften kan formuleras i följande frågeställningar:
- Hur varseblir människan det rum hon befinner sig i?
- Hur påverkar rummet kroppen?
- Hur påverkar kroppen rummet?
- Hur gynnas den konstvetenskapliga forskningen av ett tvärvetenskapligt arbetssätt?
II. TEORI OCH METOD
Uppsatsens syften och frågeställningar besvaras med hjälp av en teorigrund företrädesvis bestående av fenomenologi respektive embodiment. Begreppen kropp och rum, och termen arkitektur, syftar här till koncepten kropp, rum och arkitektur och inte till några fysiska exempel eller fallstudier även om det senare används för besvara projektets frågeställningar.
Texten är alltså genomgående teoretiskt betonad, varför kapitlet Teori och metod inleder uppsatsen.
Fenomenologi
Den filosofiska traditionen fenomenologi har beskrivits som “den mänskliga existensens ontologi” eller “deskriptiv psykologi”. Som det sista citatet antyder är fenomenologin6 tvärvetenskaplig per se; både filosofins och psykologins utövare söker bland annat att
förklara den mänskliga perceptionen. Fenomenologins människosyn baseras på antagandet att människor är “förkroppsligade organismer-som-handlar-inom-omgivningar”. Spörsmålet vad7 det är som gör en gemensam, objektiv värld förståelig för den enskilda individen är därmed centralt inom fenomenologin. Flertalet av fenomenologins teoribildningar anger att
människans förståelse av och handlingsförmåga i världen är möjlig just för att hon äger och innebor en kropp. Det var främst inom denna del av det fenomenologiska fältet som Edmund Husserl, Martin Heidegger och Maurice Merleau-Ponty verkade. I synnerhet Merleau-Ponty8 propagerar för att det primärt är genom kroppen människan får kunskap om världen, och därigenom att kroppen och det kroppen förnimmer är oskiljaktiga från varandra.
Maurice Merleau-Ponty
I undersökningen används några av Merleau-Pontys fenomenologiska begrepp för illustrera att det är genom sin kropp människan upplever världen. Merleau-Pontys redogörelse för människans förkroppsligade existens i rummet är ett ypperligt sätt att upprätta en förståelse om kroppen som levande och rörlig. Därför är detta en viktig del av uppsatsen.
8Chemero & Käufer 2015, ss. 9-10, 79.
7Författarens översättning. Originalcitat: “embodied organisms-acting-within-environments”.
Mallgrave, H. F. “Embodiment and enculturation: the future of architectural design.” Frontiers in Psychology.
Vol. 6. Article 1398. 2015. s. 1.
6Författarens översättning. Originalcitat: "an ontology of human existence." respektive “descriptive
psychology". Chemero, A. & Käufer, S. Phenomenology: An Introduction. 2015. Polity Press. 2015. ss. 11, 79.
Ett nyckelord i Merleau-Pontys definition av fenomenologi är närvaro, i termer av att människans perception bör förstås som omedelbar. Om människan ser ett objekt, exempelvis ett berg, ser hon enligt Merleau-Ponty berget direkt; upplevelsen förmedlas inte genom någon inre ‘översättningsprocess’ från sinnligt intryck till tanke. Centralt för Merleau-Ponty är hur perceptionens subjekt (människan) varseblir objektet ifråga. Likt många andra
fenomenologiskt orienterade tänkare grundas många av Merleau-Pontys idéer på
gestaltpsykologi: kroppen och det kroppen kan förnimma upplevs av människan som en helhet. En analogi är musik. Örat urskiljer inte de enskilda tonerna utan kompositionen av dem.9
Yttermera uttrycker människans perception en specifik situation, anser
Merleau-Ponty, men det faktum att människan vet att det är just ett berg hon ser tyder på att människans kognitiva processer - bland annat hennes minnen - korresponderar till hennes sinnesintryck så att hon kan härleda att det är just ett berg hon ser. Alltså verkar det som att någon form av översättningsprocess äger rum. Dynamiken mellan kognition och perception är tydlig redan här. Kognition och perception återkommer nedan. Människan uppfattar10 således verkligheten genom a priori-kunskap kombinerat med empiriska upplevelser.
Merleau-Pontys övertygelse om verkligheten som direkt upplevd till trots tyder denna kombination på att han befrämjar tesen att människans inlärda koncept formar hennes
förståelse av nuet. Detta kan leda till att människan tror att hon ser något som i själva verket11 är något annat, till exempel något som ser ut som en sten men som visar sig vara en skugga.12 I likhet med hur han definierar kroppen som subjektivt upplevd förstår Merleau-Ponty rummet som existentiellt upplevt, det vill säga att människan befinner sig i ett rum är
ekvivalent med att hon är beboende i rummet. Annorlunda formulerat krävs en kropp för att uppleva ett rum. Detta synsätt kan sammanfattas i termen schéma corporel, fortsättningsvis
12Ibid. ss. 230-231, 246, 258-260, 263-264, 268, 310-311, 331, 341.
11Se Merleau-Pontys distinktion mellan den taktila kroppen, den visuella kroppen samt den virtuella kroppen.
Merleau-Ponty 2012, ss. 256, 260-261.
10Chemero & Käufer 2015, ss. 76, 80-81; Merleau-Ponty, M. (övers. Donald A. Landes) Phenomenology of perception. 2nd ed. Routledge. 1945/2012. ss. 141, 214, 223, 243, 249-250.
9Gestaltpsykologi utgör en stor del av fenomenologins idégrund. Kortfattat beskriver gestaltpsykologin att varje upplevelse är större än dess delar, som utgörs av flera enkla intryck, och att upplevelsen korresponderar till ett attribut som finns i världen. I förlängningen innebär detta att de former som finns i världen inte uppfattas genom en mental analys utan snarare genom att människan direkt uppfattar dem genom sina sinnen. Med andra ord behandlar gestaltpsykologi relationen mellan perception och kognition. På så vis söker gestaltpsykologins proponenter visa att människan står i direktkontakt med världen runt henne; att hennes beteende och egenskaper är relaterade till hennes omgivning. Chemero & Käufer 2015, ss. 66-67, 69, 70-72; Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 114.
kallat Body Schema. Body Schema är den vetskap människan har om sin kropp och hur hon blir varse världen baserat på kroppens position: sittande, liggande, upp och ner, rättvänd och så vidare. Sammantaget tycks alltså människan förstå rummet utifrån hur hennes kropp kan13 interagera med det; den spatiala upplevelsen är taktil.14
La Chair du Monde
Det finns en skiljelinje mellan det externa eller objektivt existerande rummet och den interna eller subjektivt upplevda kroppen. Människan kan undersöka eller röra sig bort från andra15 objekt, men hon kan aldrig lämna sin fysiska kropp. Därtill är kroppen intimt förbunden med företeelser som personlighet och identitet. Dessa parter är oskiljaktiga. Kroppen tycks
sålunda inte vara blott ett objekt, ty det är genom kroppen människan upplever världen.
Människans kropp formar förutsättningarna för den mänskliga perceptionen - kroppen medierar den mänskliga existensen. Människan förnimmer världen genom kroppen och hur16 världen påverkar kroppens sensationer, men hon kan inte utforska den egna kroppen som hon kan undersöka externa objekt. Ett exempel är om människan bränner sig. Vad som känns är17 inte handen som kom åt den heta spisplattan utan den brännande känslan och smärtan i sig.
Den friska eller smärtfria kroppen är transparent.18
Ett sådant kroppsbegrepp kan sättas i relation till det tyska språket i vilket två ord för kropp kan återfinnas: Körper och Leib. Körper kan förstås som en fysisk entitet, jämför med det svenska ordet himlakropp. Leib syftar till den personligen upplevda kroppen som berör, berörs och rör sig. Den sistnämnda definitionen av kropp används av Merleau-Ponty och den gäller även här. Kroppen är den farkost som tillåter människan att leva och vistas i världen.
Hur begreppet kropp förstås urskiljer fenomenologi från fysiologi eller psykologi: medan de två sistnämnda disciplinerna utgår från en objektiv, allmängiltig kropp utgår fenomenologin som nämnts ovan från en subjektiv och individuell kropp. Fenomenologins subjektiva kropp19 kan på så vis utgöra ett möjligt komplement till naturvetenskapens objektiva kropp.
19Chemero & Käufer 2015, ss. 81, 83-84.
18Gallagher, S. & Schmicking, D. (reds.) Handbook of Phenomenology and Cognitive Science. Springer Science+Business Media B.V. 2010. s. 3; Seamon et al. (reds.) Dwelling, Place and Environment. Martinus Nijhoff Publishers, Dordrecht. 1985. s. 74.
17Se avsnittet “Double sensations”, ibid.
16Merleau-Ponty 2012, ss. 92-94, 204, 230-231.
15Se "intentional arc", del 3, kapitel 3j. i Merleau-Ponty 2012.
14Chemero & Käufer 2015, ss. 85-86, 90, 94; Merleau-Ponty 2012, ss. 101-102, 141, 229-231, 255-257, 250.
13Idén om Body Schema härrör bland annat från psykoanalytisk teori. Pallasmaa 2012, s. 44.
Juhani Pallasmaa
Precis som Merleau-Ponty och andra proponenter för gestaltpsykologins idéer förespråkar Juhani Pallasmaa tanken att den mänskliga varseblivningen ger upphov till en enhetlig upplevelse av verkligheten. Idén uppbyggs på villkoret att människans sinnen fungerar synergiskt, något som utforskas i detalj utifrån en neurovetenskaplig infallsvinkel i uppsatsens analyskapitel. Släktskapet med Merleau-Pontys idéer kan också skönjas i Pallasmaas kroppsbegrepp. Pallasmaa anser att människan inte enbart är inneboende i en kropp. Hon är sin kropp, och det är genom kroppens sinnen som människan erfar världen.
Pallasmaas kroppsbegrepp grundas även på miljöpsykologin då människans mikrobiom (alla mikroorganismer i och utanpå människans kropp) och hennes endokrina system (det
hormonstyrda system som kemiskt påverkar kroppens processer i kontakt med intryck och känsloläge) inkluderas. Detta innebär en definition av kroppen och dess sinnen som20
“tänkande”, baserat på förutsättningen att människans alla sinnen sorterar information från och frambringar relationer till omgivningen. Enligt denna definition äger kroppen flertalet intelligenser, bland annat estetisk och atmosfärisk intelligens, vilka förser människan med potential att förstå "komplexa och multisensoriska entiteter i omgivningen."21
Placerat i ett spatialt sammanhang innebär detta att arkitektur bör förstås mer holistiskt och som en förlängning av människan och hennes kropp, hävdar Pallasmaa, både vad gäller hur människan rör sig inom rummets väggar och vilka omgivningar hon väljer att vistas i. Arkitekturen blir enligt en sådan begreppsförklaring en konstform där alla
människans sinnen interagerar. Ändock står inte denna definition av rummet i paritet med de definitioner av och exempel på nybyggd arkitektur - eller definitionen av människan - som gjort sig gällande under de senaste decennierna. En av Pallasmaas mest framträdande åsikter i hans författarskap är att fokus uteslutande läggs på den byggda formens visuella aspekter.
Den så kallade okulära centrism som Pallasmaa noterar är rådande i samtidens kultur och arkitektur negerar den levande och rörliga kroppen, något han riktar skarp kritik mot.22
22Pallasmaa 2019, s. 24.
21Författarens översättning. Originalcitat: “complex and multi-sensory environmental entities.” Ibid. s. 97.
20Pallasmaa arbetar ofta tvärvetenskapligt, bland annat anknyter han till neurovetenskapliga studier.
Pallasmaa, J. “Embodied and Existential Wisdom in Architecture: The Thinking Hand.” Body & Society. Vol. 3.
No. 1. 2017. ss. 98, 100-101, 105.
Embodiment
Justin Smith anger följande definition av begreppet embodiment: "att ha, vara i, eller vara associerad med en kropp." På svenska kan embodiment översättas till förkroppsligad men23 det är svårt att finna en exakt motsvarighet. Embodiment behålls därför oöversatt. Teorier om embodiment behandlar samspelet mellan människans perception och kognition samt hur dynamiken mellan kropp och sinne är beskaffad. Andra grundläggande frågor inom24
sammanhanget embodiment är kroppens betydelse för individens identitet, handlingsutrymme och performativitet - och huruvida det finns en koppling mellan dessa uttryck. Detta sker ofta i anslutning till en kulturell eller kulturhistorisk kontext.25
Den fysiska kroppen inkluderas i det som utgör människan. Kropp förstås i denna text som något mer än blott materia; kroppen inrymmer sinnen, känslor, beteenden etcetera (se ovanstående om Leib). Att anamma Merleau-Pontys och Pallasmaas fenomenologiska teorier avses här som synonymt med att använda teorier om embodiment. Som skall uppenbaras i nedanstående avsnitt om dualismer mellan kropp och sinne finns det många sätt att förklara en sådan uppdelning, och vilka förmågor och fakulteter som tillskrivs kroppen är en nyckel till att lösa dualismens dilemma.
Arkitektur, rum och plats
Termen arkitektur benämner olika typer av strukturerad form, både i konceptuell och materialistisk mening. Den byggda formen kan kanalisera kultur, tid och plats. Här förstås26 arkitektur som den av människan byggda form som omsluter henne. Arkitekturen
konstitueras av ett eller flera rum. Begreppet rum har flertalet definitioner, och rum kan i likhet med arkitektur förstås som antingen bildligt eller bokstavligt, som fysiskt eller kontextuellt; konceptet kan antingen signifiera ett fysiskt utrymme eller en viss diskurs.
Rummet behöver inte vara utformat av mänsklig hand. I texten förekommer termerna miljö respektive omgivning, och då åsyftas den helhet som rum, plats och atmosfär komponerar.
Det sistnämnda förekommer i uppsatsens forskningsöversikt, varefter det undersöks närmare
26Seamon et al. (reds.) 1985, s. 207.
25Ibid. ss. 1-16.
24Smith, E. H. J. (red.) Embodiment: A history. Oxford Scholarship Online. 2017. s. 1.
23Författarens översättning. Originalcitat: “having, being in, or being associated with a body”.
i uppsatsens analysdel. Exempel från icke-byggda omgivningar, såsom skog och annan natur, används för att belysa rummets påverkan på kroppen.
Beroende på vilka kvaliteter rummet tillskrivs formas det därefter, både i teoretiska och praktiska termer. I denna text är rummet ett observerbart objekt och ett kärl som kan27 innebos eller upplevas. Rum och rumslighet är därmed stämningsskapande och något som28 sätter tonen för samtal, narrativ med mera. Rummet ramar in, eftersom rummet är bärare av en viss atmosfär.
Plats som statisk, plats som flytande
När blir rummet en plats? En möjlig förklaring är att en plats är ett rum som har tillskrivits en viss identitet. Med avstamp i Heideggers fenomenologi önskade Christian Norberg-Schulz finna arkitekturens mening, och publicerade sina fynd i boken Genius Loci: Towards a Phenomenology of Architecture (1979). Vari genius loci, platsens ande eller atmosfär -29 måhända dess särart - finns är en tongivande frågeställning i verket, och begreppet
moderniserades i och med Norberg-Schulz’ forskning. Emellertid ger Norberg-Schulz sken30 av att platsen är statisk i och med att dess genius loci trots spatiala eller icke-materiella förändringar antas av Norberg-Schulz vara densamma över tid.31
I motsats till en sådan begreppsbestämning kan platsen uppfattas som uppbyggd av sociala relationer; att platsen uppstår och utformas av den eller de som för närvarande befinner sig just där. En sådan förståelse av plats ges av Doreen Massey. Dock kan även Masseys platsbegrepp förankras i tiden, exempelvis genom jämförelser mellan vilka individer som historiskt har vistats på platsen och om det finns några konflikter mellan dessa och samtida eller framtida individers vistelse på och visioner för samma plats. På så sätt präglas platsen av dess invånares erfarenheter och förutsättningar.32
32Massey, D. Space, Place, and Gender. University of Minnesota Press. 1994. ss. 153-156.
31Annorlunda uttryckt menar Norberg-Schulz att stabilitas loci, den stabila platsen, är “en nödvändig betingelse för mänskligt liv.” Skriftserien Kairos Nr. 5. Raster förlag. 1999. s. 105.
30Det romerska begreppet genius loci kan översättas till platsens “miljökaraktär”. Andersen, A. U. “Translation in the architectural phenomenology of Christian Norberg-Schulz.” Arq. Vol. 22, No. 1. 2018. s. 81.
29Se Norberg-Schulz, C. Genius loci: towards a phenomenology of architecture. Rizzoli. 1980.
28Jämför med uttrycken “något äger rum” och “något tar plats”. Merleau-Ponty 2012, s. 265; Seamon et al.
(reds.) 1985, s. 83.
27Kärrholm, M. Arkitekturens territorialitet: till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum. Diss. Lunds universitet. 2004. s. 17; Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 71.
Ännu ett sätt att studera platsens egenart är att betrakta hur dess normer formar de människor som rör sig på platsen, ett grepp som ofta används inom kulturgeografin. Det tycks rimligt att anta att olika platser kan kanalisera olika normer, liksom det tycks rimligt att anta att platsens normer kan forma människans beteende. Beteendet formar i sin tur hur
människan uttrycker sig, inte minst hur hon rör sin kropp - kort och gott hur rummet påverkar människan. Detta platsbegrepp är en aspekt av de båda rumsbegrepp som angivits ovan.
Begreppet är besläktat med Masseys rumsbestämning då platsen utifrån denna definition anses som utformad av andra företeelser än just dess spatiala utformning. Alternativt kan platsens normer tillägnas dess genius loci, det vill säga att normerna är en följd av platsens spatiala (och andliga) egenskaper. Dock placeras spatiala normer och deras inverkan på respektive växelverkan med invånaren inte i förgrunden hos varken Norberg-Schulz eller Massey.
Här förstås plats som ett fysiskt fenomen vilken har influerats av de kroppar som intagit den, såväl historiskt som i vår samtid och framtid. Plats definieras alltså, i likhet med rum, som ett föremål för transaktion: vilka arkitektoniska och spatiala förutsättningar som finns att tillgå formar kroppens närvaro, medan kroppens rörelse onekligen påverkar platsens betydelse. Till exempel kan rummets materiella förutsättningar (i form av storlek eller
symboler och så vidare) väcka förväntningar och associationer hos den som beträder platsen, som i sin tur har sin upprinnelse i ett eller flera beteenden - och dessa beteenden kan på sikt alstra nya normer för hur platsen skall beträdas och innebos. I uppsatsens analysdel33
utforskas ett sådant sätt att förstå rum och plats.
33Uppsatsens handledare Henrik Widmark illustrerar detta genom att hänvisa till en skolgård: “Där finns lekställningar som skapar förutsättningar och uppmanar till viss kroppslig rörelse, det finns andra skolbarn som påverkar platsens upplevelse och möjligheter att interagera med den, det finns en klocka som ringer in – som alltså får platsen att tömmas och fyllas på kroppar utan att för den delen konkret släppa in eller ut dem. De reagerar på en förståelse av signalen. Det finns staket men sällan låsta grindar, trots att man vet att det är en gräns som endast får brytas i vissa specifika sammanhang som när skolan slutar eller man ska på utflykt.” Se också Kärrholm om territoriella modus i kapitel 4: Territoriella produktionsformer – en sortering. Kärrholm 2004.
Metod
Uppsatsens metod grundas på ett teoretiskt och tvärdisciplinärt studium av kropp och rum som koncept. Metodens ändamål är att demonstrera att ett tvärvetenskapligt angreppssätt bestående av kombinerade teorier från flera olika fält är fördelaktigt när svar på
mångfasetterade frågor skall finnas, såsom de frågeställningar uppsatsen ämnar besvara.
Metoden kan alltså liknas vid ett slags komparativt metaperspektiv som lyfter enskilda teman och begrepp för att sedan kartlägga deras samverkan.
III. TIDIGARE FORSKNING
Då uppsatsen har en teoretisk prägel är detta kapitel något längre, och syftar till att komplettera uppsatsens teorigrund. Teser liknande de som berörs i denna uppsats kan
återfinnas inom flera andra discipliner. Ett stort antal studier har bedrivits inom de teman som lyfts i uppsatsen men den tvärvetenskapliga forskningen beträffande en förening mellan arkitektur, embodiment och naturvetenskapliga fält som neurovetenskap är fortfarande i sin linda, även om några pionjärer gjort stora framsteg. Därför är en huvudsaklig målsättning med detta kapitel att mer specifikt kartlägga dynamiken inom och eventuella problem med tvärdisciplinär forskning.34
Fenomenologi
Den kontemporära forskningen inom den fenomenologiska idétraditionen har i stort sökt förklara sambandet mellan intelligent beteende och agent, samt relationen mellan kropp och omgivning. Majoriteten av den nutida fenomenologiska forskningen kan därför benämnas som “embodied cognitive science”.35
Fenomenologi inom arkitekturstudier
Avhandlingen An architectural score: Recording and orchestrating an architectural
experience (2008) författad av Rodolfo Barragan utgår från den arkitektoniska upplevelsen eller erfarenheten. Projektets huvudsakliga inspiration var Steen Eiler Rasmussens litterära verk Experiencing Architecture (1964) vars syfte var att utveckla ett vokabulär genom vilket den arkitektoniska upplevelsen kan uttryckas.36
Embodiment
En central fråga inom området embodiment berör kroppens essentialism; vilka beståndsdelar av kroppen som särskiljer den från blott köttslig materia. Ämnets ontologi har främst
36Även Rasmussen argumenterade för att människan upplever arkitekturen annorlunda än hon upplever exempelvis bilder. Barragan, R. An architectural score: Recording and orchestrating an architectural experience. Diss.Illinois Institute of Technology.ProQuest Dissertations Publishing. 2008; Pallasmaa &
Robinson (reds.) 2015, s. 27. Se Rasmussen, S. E. Experiencing Architecture. M.I.T Press Paperback Series.
1964.
35Chemero & Käaufer 2015, s. 10.
34Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 188.
diskuterats inom den filosofiska diskursen, sedan lång tid tillbaka och i stora delar av världen.
Skilda meningar kring kroppens nödvändighet för själens eller sinnets existens har i många kulturer givit upphov till en dualism mellan de fysiska och de icke-materiella andelarna av människan samt en rangordning av människans sinnen. Ett exempel är Hans Jonas som upphöjer synen. Synsinnet är överlägset alla människans övriga sinnen, menar Jonas, baserat på premissen att visuella intryck inte kräver fysisk kontakt för att uppfattas.37
Medvetenhet om kroppen är ett sätt att förena dessa koncept. Kroppsmedvetenhet definieras av Richard Shusterman som något en levande, förnimmande kropp både utstrålar till omvärlden och blir varse i sig självt. Med andra ord har en sådan kropp förmågan att uppleva sig själv som både subjekt och objekt. För att kringgå det motsatsförhållande som ofta förekommer i diskurser om kropp och sinne använder Shusterman begreppet soma.38 Närliggande är Martin Hägglund som bygger sin forskning på kroppens och sinnets
oskiljaktighet, med hänsyn till antagandet att detta ofrånkomligen ger konsekvenser för hela människans liv och samhällsbyggnad.39
Embodiment inom arkitekturstudier
Insikt i människans kroppsliga attribut och hur de värderas i samhället kan nås genom att betrakta den byggda form hon uppfört. Redan 1886 lade Heinrich Wölfflin fram
avhandlingen Prolegomena zu einer Psychologie der Architektur i vilken han argumenterade för att människan kan uppleva rummets atmosfär på basis av att hon upplever byggnaden genom sin fysiska skepnad, och att människan dessutom producerar arkitektur just för att hon har en kropp. Det faktum att människans liv till stor del äger rum genom pågående40
interaktioner inom kulturella och fysiska miljöer är enligt Mark Johnson vad som möjliggör det Wölfflin beskriver. Att organisera omgivningen är därigenom en meningsskapande aktivitet för människan. Således kan arkitektur också sägas vara identitetsbyggande; genom arkitekturens materialitet och symbolik formas människans kropp och rörelser men även
40Se Wölfflin, H. Prolegomena zu einer Psychologie der Architektur. Diss. Ludwig-Maximilians-Universität München. 1886.
39Se Hägglund, M. This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom. Pantheon Books. 2019.
38Se Shusterman, R. “Body Consciousness and Performance: Somaesthetics East and West.” Journal of aesthetics and art criticism. Vol. 67. No. 2. The American Society for Aesthetics. 2009.
37Jonas, H. “The Nobility of Sight.” Philosophy and phenomenological research. Vol. 14. No. 4. The University of Buffalo. 1954. ss. 507-508, 512-513.
hennes idéer och vice versa. Varför arkitektur har fått en så visuell prägel blir en brännande41 fråga i förhållande till detta. Rob Imrie problematiserar att många arkitekter under
designprocessen varken tar den mänskliga kroppen eller människans perceptuella och emotionella egenskaper i beaktning.42
I avhandlingen Arkitekturens kroppslighet. Staden som terräng (2010) utforskade Emma Nilsson arkitekturens kroppslighet genom en kartläggning av arkitekturens materialitet och korporalitet i den urbana miljön, bland annat genom att studera parkour och andra
ubisporter. Ett liknande grepp kan skönjas i Sara Johanssons kulturgeografiska avhandling43 Rytmen bor i mina steg: En rytmanalytisk studie om kropp, stad och kunskap (2013). Utifrån Henri Lefebvres rhythmanalysis studerade Johansson hur människan utforskar och förstår världen genom det faktum att människan är och har en kropp.44
Kognitiv embodiment
De mentala processer som konstituerar tankar, associationer och minnen utgör människans kognition. I boken The Embodied Mind (1991) argumenterar Francisco Varela et al. för den tvärvetenskapliga forskningens förtjänster, och särskilt hur den mänskliga upplevelsen av livet kan illustreras av vetenskapliga metoder i kombination med anekdotiska bevis. Genom att använda ordet handling markerar de att sensoriska och motoriska processer i hjärnan, i praktiken perception och akt, är fundamentalt inseparabla från den levda verkligheten enligt Varela et al. Tillika har António Damasio propagerat för att känslor är essentiella delar av45 människans kognition. Barbara Tversky studerar kognitiv psykologi i kombination med46 spatialt tänkande och dess relation till bland annat språk, minnen, perception och
kategorisering samt hur människan förhåller sig till sin omgivning. Flera av Tverskys studier
46Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 223.
45Se Chemero & Käufer om Merleau-Ponty: “Consciousness is not a separate substance that somehow
mysteriously interacts with a mechanical body. It is essentially incarnate. To be conscious is to be embodi(ed.)”
Chemero & Käufer 2015, s. 82; Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 222. Se också Varela, F. J. et al. The embodied mind: cognitive science and human experience. MIT Press. 1991.
44Johansson, S. Rytmen bor i mina steg: En rytmanalytisk studie om kropp, stad och kunskap. Diss. Uppsala universitet. 2013.
43Nilsson, E. Arkitekturens kroppslighet. Staden som terräng. Diss. Lunds universitet. 2010.
42Författarens översättning. Originalcitat: “the physical body as a machine and as a subject of mechanical laws.”
Imrie, R. “Architects’ Conceptions of the Human Body.” Environment and Planning. D, Society & Space. Vol 21. No. 1. SAGE Publications. 2003. ss. 47-48.
41Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 33-34.
visar att objekt, klimat, sammanhang respektive förhållandet mellan rummet och kroppen påverkar hur människans mentala processer tar form.47
Projektet Consciousness in Interaction: The Role of the Natural and Social
Environment in Shaping Consciousness (CONTACT) är ett kollaborativt forskningsprojekt som pågick mellan 2007 och 2009, baserat på hypotesen att “kognitiva agenters hjärnor och kroppar (människor och djur) interagerar dynamiskt både med deras naturliga och sociala omgivningar.” CONTACT ifrågasätter antagandet att människans medvetna upplevelse enbart kan förklaras genom hjärnans aktivitet. Snarare har människan en embodied hjärna som interagerar - via kroppens perception - inom respektive med såväl naturliga som sociala omgivningar.48
Space, place och atmosfär
En fördjupad förståelse av begreppet rum, space, och begreppet plats, place, erbjuds bland annat av Mattias Kärrholm som sätter dessa begrepp i relation till fenomenet territorium.49 Ytterligare en ingång till konceptet rum är soundscapes, rummets ljudlandskap. Möjligtvis är Marshall McLuhan och Edmund Carpenter de första att använda termen “acoustic space” i magasinet Explorations, som gavs ut 1953 till 1959.50
En arkitektur baserad på empati förespråkas av Alberto Pérez-Goméz. En sådan arkitektur är enligt Pérez-Goméz uppbyggd av stämningsskapande element. Ett annat ord51 för sådana element är atmosfär eller stämning. Gernot Böhmes forskning beskrivs av Catherine Rigby som en "naturbetonad miljöestetik" vilken kartlägger relationen mellan kultur och miljö. Böhme framställde en teori om atmosfär som Gefühlsraum, ett rum som52 fylls av känsla. Den individ som vistas i rummet uppfylls enligt Böhme av den känsla eller den stämning som fyller rummet, men invånaren bidrar också med sin egen känsla och
52Författarens översättning. Originalcitat: “ecological aesthetics of nature.” Goodbody, A. & Rigby, K.
Ecocritical theory: new European approaches. University of Virginia Press. 2011. s. 139.
51Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, ss. 228-229.
50Seamon et al. (reds.) 1985, s. 88.
49Kärrholm 2004.
48Författarens översättning. Originalcitat: “the brains and bodies of cognitive agents humans and animals interact dynamically with both their natural and social environments. The CONTACT project questions the assumption that conscious experience must be explained by the brain by itself, as opposed to the embodied brain in interaction with environments, both natural and social.” The CONTACT project.
https://web.archive.org/web/20061013182832/http://linus.media.unisi.it/cirg/contact/(Hämtad 2020-07-01)
47Se Tversky, B. “Structures Of Mental Spaces: How People Think About Space.” Environment and Behavior.
Vol. 35. No. 1. SAGE Publications. 2003.
stämning. Detta innebär att invånarens förnimmelse av rummets atmosfär kan skifta hastigt om hon rör sig från ett rum till ett annat. Ett sådant faktum kan sättas i relation till det53 transaktionella rumsbegrepp som angavs i uppsatsens teoriavsnitt.
Majoriteten av den forskning som bedrivits inom ämnet beteende och arkitektur har utövats inom miljöpsykologin, inom vilken omgivningens påverkan på människan studeras.
Pionjären James Gibsons miljöpsykologiska och perceptuella teorier utgår från idén om människans varseblivning av omgivningen som multimodal och multisensorisk, eftersom omgivningen är multimodal och multisensorisk. Pallasmaa har tagit stort intryck av Gibsons idéer.54
Tvärvetenskaplig forskning
Fenomenologiska teorier kan föreslå vad som sker i människan när hon möter världen.
Miljöpsykologiska metoder kan kartlägga och berätta vad som sker i rummet, medan neurovetenskapen kan påvisa vad som sker i människans hjärna när hon innebor det.55 Neurovetenskapen och andra fysiologiska forskningsdiscipliner har bidragit till kunskap om många av kroppens processer som inte kunnat förklaras varken enhetligt som universellt dokumenterat eller med anekdotiska bevis. Studier om relationen mellan elektriska signaler i hjärnan och den kroppsliga upplevelsen (av bland annat rummet) har varit revolutionerande för den humanistiskt förankrade forskningen.56
Detsamma gäller för den evolutionsbiologiska teorin niche construction,
nischkonstruktion. Teorin föreskriver att organismer aktivt förändrar sina ekologiska nischer - det vill säga det område där de kan leva och föröka sig - och att en sådan process i sin tur kan påverka hur arten evolverar. Nischkonstruktion diskuteras i avsnitt 5.4.1. En av de första att57 argumentera för naturvetenskapens förtjänster applicerat på arkitektur var Richard Neutra som i boken Survival through Design (1954) proponerar att den byggda formen bör
57Se kommande avsnitt om kroppens påverkan på rummet.
56Emellertid bör den kulturella eller religiösa förklaringen till sådana fenomen bevaras och respekteras enligt Smith. Smith 2017, s. 11.
55Ibid. ss. 99, 154, 184; Saidi, A. “Architecture vs. Neuroscience: The Interpretation of Research Results in Neuroscience to Support Phenomenological Issues in Architecture.” THE CREATIVITY GAME - Theory and Practice of Spatial Planning. 2019. s. 33. Se också Jansen 2009 i Handbook of Phenomenology and Cognitive Science.
54Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 19. Se även Gibson 1986.
53Det har framkommit evidens som indikerar att känslor kan förlängas eller kanske till och med smitta. Ibid. ss.
143-144; Carter, A. et al. "Extended emotion." Philosophical Psychology. Vol 29. No. 2. 2016. ss. 198-217.
informeras av den mänskliga biologin både vad gäller hennes psykologi, anatomi och
fysiologi. The Academy of Neuroscience for Architecture (ANFA) som grundades år 2002 är58 ett exempel på en organisation som idag arbetar på detta vis.59
Metoden optogenetik har under de senaste tio åren utvecklats och använts bland annat för att kartlägga vilka neuroner - nervceller - som kontrollerar specifika beteenden. Kortfattat kontrollerar metoden cellers beteenden genom ljus och ljuskänsligt protein, vilket bland annat möjliggör att specifika neuroners inflytande över specifika beteenden kan studeras. På så sätt kan kroppens reaktion på stimuli mätas, och nya teorier kan upprättas om vilka förnimmelser som korresponderar till vilken typ av cerebral respons. Medelst neuroanatomi respektive neurofysiologi kan hjärnans komposition visualiseras, och vilka delar av hjärnan som agerar i synergi fastställas. Fem tekniker som rönt stor framgång inom neurovetenskapen är60
elektroencefalografi (EEG), magnetencefalografi (MEG), transkraniell magnetisk stimulering (TMS), funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) och
positronemissionstomografi (PET). Dessa tekniker utgör olika sätt att mäta hjärnaktivitet, exempelvis är de två sistnämnda undersökningstyperna röntgenmetoder som används för att kartlägga hjärnan genom att studera hur blodflödet rör sig genom vävnaden.61
Tvärvetenskaplig forskning har bland många andra fynd visat att miljön kan påverka genernas funktion och sålunda hjärnans struktur. Naturvetenskapen är nödvändig för att ge mätbara data som påvisar detta. Samtidigt fordras anekdotiska bevis från fenomenologin och liknande discipliner för att forskare inom exempelvis neurovetenskapen skall kunna
formulera rimliga hypoteser. Som nämndes ovan uttolkar fenomenologin den enskilda individens upplevelse utifrån ett förstapersonsperspektiv medan neurovetenskapen syftar till att statistiskt och empiriskt insamla information genom studier av flertalet interna processer i flera olika hjärnor. Sammanförandet av neurovetenskapens metoder och fenomenologins62 teorier definierar fältet neurofenomenologi.63
63Ibid. s. 224.
62Neurovetenskap är i sig tvärdisciplinärt i och med att disciplinen inkorporerar flera ämnen: bland annat biologi, kemi, anatomi och psykologi. Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 198.
61Baars, B. & Gage, N. M. Cognition, brain, and consciousness: introduction to cognitive neuroscience. 2nd ed.
Academic Press/Elsevier. 2010. ss. 9, 197, 209.
60Ibid. ss. 132, 202-203.
59Ibid. s. 182.
58Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, ss. 4-5, 15.
Evidensbaserad design (EBD)
En tidig idé om omgivningens inverkan på människan förkroppsligades i den tyska staden Helleraus stadsträdgård under 1906. Trädgårdens utformning baseras på förmodandet att kroppen bör röra sig i samklang med hjärnans neurala aktivitet för att ta hänsyn till hela människan, med andra ord en holistisk teori om embodiment och en tidig form av EBD.64 En av de första studierna av kroppens och sinnets roll i den arkitektoniska upplevelsen utfördes av Kent Bloomer och Charles Moore, och publicerades 1977 i form av boken Body, Memory, and Architecture. Bloomer och Moore utforskade bland annat det utbyte som tar plats mellan kroppen och rummet.65
Tillämpning av EBD är idag vanligt förekommande på sjukhus. World Health Organisation (WHO) har upprättat riktlinjer för hur höga ljudnivåer som anses acceptabelt i sjukhusmiljöer, eftersom förhöjda ljudnivåer utöver att skada hörseln kan orsaka
sömnsvårigheter, högt blodtryck och hög puls, samt lägre syresättning bland annat hos prematurt födda barn inom neonatalvården - allt som allt sämre förutsättningar för läkning.
Roger Ulrich med flera har visat att det i sådana fall är byggnadens material och utformning och inte vårdpersonalens, patientens eller den anhörigas beteende som påverkat ljudnivån.
Vidare kan vårdorsakade infektioner lätt förhindras genom enkelrum och mer lättåtkomligt placerade handfat och behållare för desinfektionsmedel. Dessutom kan vårdpersonalens patientnära arbete effektiviseras genom en sjukhusplan som inte kräver onödiga omvägar.66
I Japan och Kina praktiseras Shinrin-Yoku, direktöversatt till svenska skogsbad.
Shinrin-Yoku blev under 1980-talet en viktig del av Japans friskvård, ty metoden visade sig ha terapeutiska effekter på immunförsvaret, hjärt- och kärlhälsa, andning och lungor, samt på ångest och depression. Även här har forskning bedrivits tvärvetenskapligt och allt större67 klarhet fås i att naturupplevelser kan främja mänskligt välmående. Linnéuniversitetet bedriver mellan 2017 och 2021 projektet Skogens hälsofrämjande värden i syfte att kartlägga den effekt tätortsnära skogar har på det mänskliga måendet, dels för att förstå kopplingen mellan natur och välmående och dels för att anpassa det urbana skogsbruket efter olika
67Hansen, M. M. et al. “Shinrin-Yoku Forest Bathing and Nature Therapy: A State-of-the-Art Review.”
International journal of environmental research and public health. Vol. 14. No. 8. 2017.
66Ulrich, R. S. “Essay: Evidence-based health-care architecture.” The Lancet. Vol 368. Supplement 1. 2006. s.
38-39.
65Pallasmaa 2012, s. 44.
64Ibid. s. 13.
samhällsgrupper. Projektet är fakultetsöverskridande och bedrivs inom ämnena skog och träteknik samt vårdvetenskap.68
Ulrika Stigsdotter beskriver en ny gren inom landskapsarkitektur som fått
benämningen ‘hälsodesign’, naturmiljöer utvecklade efter designkriterier baserade på tio uppmätta effekter på människans välbefinnande, från cell- till individ- och gruppnivå. Ett exempel är terapiträdgårdar i närhet till sjukhus och liknande faciliteter. Stress har som impliceras ovan en tydlig effekt på kroppens läkningsprocess men också på den gravida och födande kroppen. Att byta miljö från sjukhusrum till trädgård har visat sig minska stressens negativa yttringar. Inte desto mindre verkar det som att olika typer av trädgårdsmiljöer olika69 effekt på olika patientgrupper, både i positiv och negativ bemärkelse.70
70ELCA research workshop: green city Europe - for a better life in European cities. European Landscape Contractors Association ELCA. 2011. ss. 33-37.
69Ulrich, R. S. & Perkins, R. S. “The Impact of a Hospital Garden on Pregnant Women and Their Partners.” The Journal of perinatal & neonatal nursing. Vol. 31. No. 2. 2017. ss. 186-187.
68Lovebo, J. et al. “Skogens hälsofrämjande värden.” Forskningsprojekt på Linnéuniversitetet. 2020.
IV. AVGRÄNSNING
I denna uppsats avhandlas individen och hennes kropp i relation till rummet. Fokus läggs på den enskilda kroppen och inte på den sociala kroppen, även om den sistnämnda är svår att helt särskilja från den förstnämnda. Det sociologiska begreppet habitus förekommer ibland inom arkitekturstudier. Ansatsen till denna uppsats är tvärvetenskaplig men då uppsatsens fokus ligger på den enskilda kroppen utelämnas habitus och andra sociologiska begrepp, och så även studiet av det sociala rummet.71
Det skall noteras att uppsatsen har en västerländsk utgångspunkt vad gäller synen på kropp respektive rum samt en västerländskt accentuerad litteraturförteckning. Några få undantag förekommer dock, bland annat praktiken Shinrin-Yoku och vissa av studierna som ger underlag för texten. Likafullt är det sannolikt att förhållandet mellan kropp och rum är detsamma globalt.
Uppsatsens begreppsanvändning av kropp syftar till en allmängiltig människokropp, men det skall poängteras att det inom människosläktet existerar kroppar med olika
förutsättningar, både hur de uppfattas visuellt och deras potential att utforska världen. Det är av stor vikt att påpeka att olika kroppar har olika förutsättningar att besöka och uppleva olika rum. På grund av fördomar kring och förtryck till följd av faktorer som genus,
funktionsförmåga, sexualitet och etnicitet har olika kroppar beklagligen olika stort tillträde till mången rum och miljö.72
Kroppens utseende har också varit föremål för åtskilliga samhällsideal. Likväl utgår uppsatstesen från att varje kropp, oavsett funktionsförmåga, könstillhörighet, genus, etnicitet och kulturell tillhörighet med mera är en upplevd kropp med alla de förmågor och
intelligenser som omnämns här. Det bör även nämnas att reaktionen på dessa högst mänskliga upplevelser troligen varierar beroende på ovanstående faktorer till följd av att rummet
tenderar att vara utformat för en genomsnittlig kropp. Det tillträde individen har till det offentliga och det privata rummet avseende hennes kroppslighet, funktionsförmåga och somatiska uttryck är en viktig fråga, men den lyfts inte i uppsatsen. Inte heller diskuteras kulturhistoriska och kontemporära normer eller ideal gällande kroppens fysiska utseende här.
72Se exempelvis Hill, M. H. “7. Bound to the environment: Towards a phenomenology of sightlessness.” i Seamon et al. (reds.) 1985.
71Se Bourdieu 1977 och Lefebvre 1991.
DEL II
V. ANALYS
Hur uppstod diskrepansen mellan kroppsligt och sinnligt, och varför uppförs byggd form som inte tar hela människan i beaktning? Detta kapitel är en djupdykning i det moderna,
postmoderna och nutida rummets egenskaper samt ett utforskande av människans väsen; hur hon varseblir och upplever världen. Här visas även hur tvärdisciplinära grepp kan användas för att utöka förståelsen av hur människan förnimmer rummets intryck, och därigenom motbevisa att det föreligger en dualism mellan människans kropp och intellekt.
Uppsatsens analysdel består av totalt fyra avsnitt. Den första delen behandlar den upplevda kroppen, och där diskuteras filosofiska och naturvetenskapliga teorier om
människans varseblivning av världen, samt hur dualismens dilemma mellan kropp och sinne kan förstås och lösas. I analysens andra del studeras rum och rumslighet avseende vilka attribut som definierar ett rum, vad som utgör rummets atmosfär och hur den byggda formen kan förstås som en förlängning av kroppen. Analysens tredje och fjärde del avhandlar mötet mellan kropp och rum, i meningen hur rummet påverkar kroppen respektive hur kroppen påverkar rummet.
Den köttsliga och sinnliga kroppen
Alla människans upplevelser förmedlas genom hennes kropp. Människan brukar attribueras73 fem sinnen: syn, hörsel, doft, smak och känsel. Urvalet kallas vanligtvis de Aristoteliska sinnena. De sensoriska intrycken formas av och tolkas genom perceptionen respektive74 kognitionen. Perceptionen definieras här som de kroppsliga processer som tolkar information från människans sinnen. I denna text förstås perception som synonymt med varseblivning och förnimmelse. Ovan gavs följande definition av kognition: de mentala processer som
konstituerar tankar, associationer och minnen.
74Rudolf Steiner tillskrev i sin filosofi människan så många som 12 sinnen. Ett alternativ är Gibsons fem
“perceptionsmodus”: externt orienterad uppmärksamhet, det auditoriska systemet, det haptiska systemet, smak- och doftsystemet samt det visuella systemet. Pallasmaa, J. “Design for Sensory Reality: From Visuality to Existential Experience.” Architectural Design. Vol. 89. No. 6. 2019. s. 26; Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 142.
73Gallagher & Schmicking 2010, s. 134.
För att den sinnliga informationen från perceptionen skall kunna uppfattas behöver människan vara vaken och ha en medvetet medierad kognition. De intryck som upptas av människans sensoriska system bearbetas till en början undermedvetet för att sedan formuleras till medvetna synintryck, ljudintryck, känslor med mera. Människans sinnen och emotioner är intimt sammanknutna med kognitionen, bland annat för att centra för perception och fantasi upptar samma områden i hjärnan. Ett exempel på hur detta tar sig uttryck är minnen som kan orsaka anatomiska förändringar i synapser, celler och ibland hela cerebrala system.
Människans kognitiva fakulteter knyter samman presens med dåtid i och med att ny sinnlig information kompareras och läggs till tidigare intryck: det förflutna påverkar hur framtiden kommer tolkas och upplevas. Hur dessa processer sker fysiskt kartläggs nedan.75
I ovanstående teoriavsnitt om Merleau-Ponty återgavs en summering av hans definition av kroppen som upplevt fenomen och hur människans varseblivning består av a priori respektive empiriska upplevelser. Denna uppdelning är ett återkommande inslag i76 diskurser om människans kropp. Hennes varande delas upp i tvåfaldiga termer som kropp och sinne eller objekt och subjekt, och människohjärnans förmågor i kognition och perception, rationella och känslomässiga inre processer och så vidare.77
Kroppens sinnen utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv
Att studera vilka sinnen som lyfts fram kulturellt - om det sinnliga överhuvudtaget ansetts vara ett ideal - är också att studera vilka aspekter av den mänskliga tillvaron som hamnat i skymundan, och detta ger en klarare bild av hur kroppen som helhet tolkats genom tiderna.
Det bör tas i beaktning att den rangordning människans sinnen ställs under kan variera beroende på infallsvinkel och ämnesinriktning. Nedanstående överblick är av kulturhistorisk art och sträcker sig från antiken till 1800-talet.
En tydlig uppdelning och rangordning av människans sinnen finns bevarad i flera skrifter och traditioner från antikens Grekland. Att synsinnet givits företräde kan skönjas i det antika Greklands kulturella uttryck, bland annat i språkets uppbyggnad och i kulturens
religiösa myter. Bland annat sades gudarna ge sig till känna just genom att bli synliga, utöver att de agerade konstanta visuella åskådare av mänskligheten. Kulturens dygder genomsyrades
77Se ovanstående avsnitt om människans sinnen och kulturella normer.
76Merleau-Ponty 2012, ss. 24, 32.
75Se fenomenet ‘affective neuroscience’ om hur känslor formar kognitiva processer. Baars & Gage 2010, ss.
255, 257-258, 265, 421; Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, ss. 20, 68, 100, 199.
av transparens och visuell tydlighet, inte minst inom filosofin. Ett inriktat seende ansågs vara synonymt med kunskap och sanning, något som återkommer under senare tidsperioder.78 I och med detta har ljuset under många århundraden ägt en förhöjd status i västvärlden, och synen hade i kombination med ljuset stor inverkan på kulturella och religiösa diskurser inom flera trossamfund.79
Under västvärldens kristnande pågick en konflikt mellan judendomens auditivt präglade religiositet och den nya religionens emfas på det visuella. Däremot lades fokus på hörsel och beröring under medeltidens början, men ögat kom att ha stor betydelse för kristendomens iscensättning av Kristi lekamen. Det synliga sakramentet befäste den synliga kyrkan, något som blev mycket viktigt i spridningen av kristendomen som religion. I ett predominant illitterärt samhälle spelade kyrkans glasmålningar, fresker, skulpturer och illuminationer stor roll. Nyplatonismen, en syntes av antikens filosofi och kristendomens läror, gav återigen ljuset en central plats. Detta blir mycket tydligt i gotikens katedraler. Vad gäller det sekulära medeltida samhället lyftes optiken fram som en framstående vetenskap.80
Renässansens sinneshierarki utformades som en avbild av kosmos och de fyra elementen: “synsinnet korrelerade till eld och ljus, hörselsinnet till luft, doft till ånga, smak till vatten och känsel till jord.” Det för tiden nya perspektivmåleriet placerade tillika ögat och individen i centrum. Å andra sidan artikulerades barockens seende av en taktil och81
atmosfärisk karaktär. Doft- och hörselsinnet fick ökat utrymme både i kulturyttringar och i den byggda formen men det fanns, som i alla tider, flera olika idéströmningar. Barocken kan82 även förstås som en visuell epok, särskilt under dess senare del. Den visuella kulturen under det tidiga 1700-talet kan skönjas i arkitektur och interiör, för att inte tala om barockens utsmyckningar, men också i den moderna vetenskapen. Detta blir evident i det ord som används för det sena 1700-talets vurm för vetenskap: upplysningen (som förvisso följdes av den känslomässiga romantiken). Observera att det voyeuristiska seendet, som nämns i
82Ibid. ss. 22, 40.
81Författarens översättning. Originalcitat: “vision was correlated to fire and light, hearing to air, smell to vapour, taste to water, and touch to earth.” Pallasmaa 2012, s. 18.
80Ibid. ss. 27-31.
79Jämför med de engelska uttrycken “I see” och “to bring something to light”, alternativt det svenska ordet
“upplyst” och det svenska uttrycket “det tror jag när jag ser det.” Jay, M. Downcast eyes: the denigration of vision in twentieth-century French thought. University of California Press. 1993. ss. 22-27.
78Pallasmaa 2012, s. 18; Pallasmaa 2016, s. 131. Se också Helen Lang om Aristoteles i bokkapitlet “Embodied or Ensouled: Aristotle on the Relation of Soul and Body” i Smith (red.) 2017.
följande avsnitt om rummet, senare förstärktes i och med den reproducerade bilden vilken gjordes möjlig bland annat genom uppfinningar som daguerrotypen.83
Ovanstående stycke är blott ett fragment av mänsklighetens idéhistoria och hur kulturella skiften har informerat hur människan uppfattar eller bör uppfatta kosmos. Dess korthet till trots är det framträdande hur den kulturella och den sociala kontexten kan influera hur människans värderingar, normer och inte minst kunskapen om världen formas.
I nästkommande analysdel om rummet och därefter rummets påverkan på kroppen diskuteras hur rummets innehåll kan förnimmas av människan, och vad människans rumsliga
preferenser kan förtälja om henne som art.
Embodied eller embrained?
Nedan följer en grundläggande beskrivning av hjärnans uppbyggnad och funktion utifrån en neurovetenskaplig grundval, i syfte att illuminera hjärnans och kroppens samspel samt hur människan varseblir världen genom hjärnans funktioner.
Hjärnbarken är likt jordens kontinenter uppdelade i olika specialiserade områden, som är sammankopplade i ett intrikat nätverk. Hjärnan är en del av det nervsystem som löper genom hela människans kropp. Nervsystemet är uppdelat i det centrala nervsystemet som84 upptar hjärna och ryggmärg, samt det genom armar, ben och torso löpande perifera
nervsystemet vilket inkluderar autonoma och perifera sensoriska och motoriska - somatomotoriska och somatosensoriska - system. I sin helhet utgör nervsystemet ett komplext nätverk som möjliggör att kroppens olika delar kan kommunicera, där hjärnan genom ryggmärgen fungerar som ett nav. De corticospinala kanalerna bär information till och från resten av kroppen via ryggraden, tillsammans med somatosensoriska och
somatomotoriska nerver. Visuella och auditiva system finns i olika delar av hjärnan medan somatosensoriska och somatomotoriska system löper genom ryggraden; kroppsliga scheman som korrelerar till rörelse och känsel. Hjärnan är aldrig statisk. Dess neuroner kan under hela människans liv växa, migrera, flätas samman, separeras och dö. De aktiveras i synnerhet av
84Kognitiv neurovetenskap fokuserar på den yttre delen av hjärnan, cortex eller ordagrant översatt bark, och därmed på hjärnans 'moderna' del. Notera att varje hjärna är unik, men att majoriteten av alla människohjärnor har en liknande uppbyggnad. Baars & Gage 2010, s. 12.
83Jay 1993, ss. 28, 30. Se också Le Corbusiers citat “architecture is the masterly, correct and magnificent play of masses brought together in light.” i Pallasmaa 2012, s. 30.
nya sinnesintryck. Ett exempel är inlärning. Ny kunskap ger fysiska förändringar i form av85 att synapser stiftar band till varandra. När två neuroner avger nervimpulser tillsammans sker en synaptisk tillväxt som ökar chanserna för att de återigen kommer avge nervimpulser tillsammans om de exponeras för samma stimulus. Över tid etablerar detta neurala mönster som bildar associativa nätverk. Hjärnans neurala mönster och associativa nätverk kan jämföras med kartor. Det motsatta sker om nervimpulserna upphör; kontakten försvagas för att till sist brytas.86
Hjärnan konstitueras av tre större regioner vilka kan förstås som evolutionära lager.
De mest grundläggande funktionerna som styr andning är belägna nära hjärnstammen i den impulsiva reptilhjärnan. Över reptilhjärnan ligger däggdjurshjärnan som innefattar det limbiska systemet, även kallat människans emotionella hjärna. Inom det limbiska systemet finns bland annat hippocampus och amygdala. Det sistnämnda området reglerar rädsla, då amygdalas uppgift är att individen skall undvika smärta eller skada. Hippocampus kan liknas vid en primitiv miniatyr av hjärnan - hippocampus lade grunden de första däggdjurens hjärnor. I hippocampus finns målstyrd beteendekontroll, spatial orientering, olika typer av minneshantering samt bearbetning av känslomässigt meningsfulla upplevelser. Thalamus agerar som en port till det översta lagret av hjärnan. Mer avancerade funktioner, exempelvis språk och impulskontroll, är belägna i prefrontala cortex, också kallad den främre
hjärnbarken. Den sistnämnda regionen refereras också till som neocortex, den nya barken.87 Hjärnan är uppdelad i två hemisfärer. De två hemisfärerna - hjärnhalvorna - är helt88 separerade men de kommunicerar genom corpus callosum, hjärnbalken. De två hemisfärernas kvalitet och hur de samverkar, inte minst hur den mänskliga varseblivningen påverkas av en tudelad hjärna, är fortfarande föremål för omfattande forskning. Hittills har flera skillnader89 mellan höger och vänster hjärnhalva påvisats både vad gäller dess form och dess olika ratio
89Se synestesi.
88Detta är en anledning till att René Descartes konkluderade att människan är tudelad. Då Descartes utgick från att själen är en avgränsad enhet ansåg han det rimligt att själens boning var en liten körtel nära hjärnstammens bakre del. Ironiskt nog består även denna del av två hemisfärer. Baars & Gage 2010, s. 139; Merleau-Ponty 2012, ss. 204-205. Se också Chemero & Käufer 2015, ss. 91-92.
87Baars & Gage 2010, ss. 134, 148, 286, 422-425.
86Betänk att inlärning är något som sker under hela människans livstid, och att hennes hjärna därför befinner sig i konstant förändring. Mallgrave, H. F. “Cognition in the flesh… the human in design.” Thresholds. No. 42.
Massachusetts Institute of Technology. 2014. s. 79.
85Hjärnans funktioner kan förändras och till och med ersätta kognitiva förmågor vid förlust genom trauman som operation eller tumör. Baars & Gage 2010, ss. 128, 132, 134, 250; Pallasmaa & Robinson (reds.) 2015, s. 66. Se också Borgstein & Grotendorst 2002 respektive Baars & Gage 2010, kapitel 1.4.1.
