Vårdpersonalens uppfattning om patientsäkerhetsklimatet på operationsenheterna vid ett sjukhus

(1)

Vårdpersonalens uppfattning om

patientsäkerhetsklimatet på

operationsenheterna vid ett sjukhus

Claudia Juhl

Tobias Marmdal

Specialistsjuksköterska, Anestesisjukvård 2017

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Vårdpersonalens uppfattning om patientsäkerhetsklimatet på operationsenheterna vid ett sjukhus

Attitudes of healthcare professionals towards the patient safety climate at a hospital’s operation departments

Claudia Juhl och Tobias Marmdal

Specialistsjuksköterskeprogrammet

med inriktning mot anestesi, kurs O7067H Termin 2, distansutbildning

Specialistsjuksköterskeprogrammet, kurs 15 hp Kursansvarig: Åsa Engström

(3)

Vårdpersonalens uppfattning om patientsäkerhetsklimatet på operationsenheterna vid ett sjukhus

Claudia Juhl och Tobias Marmdal

Abstrakt

Vårdpersonalens uppfattning om patientsäkerhetsklimatet på operationsenheterna vid ett sjukhus. Studier visar att patientsäkerhetsklimatet påverkar patientsäkerheten. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar att patientsäkerhetsarbetet prioriteras och att man bör fortsätta mäta patientsäkerhetsklimat. Systematiska undersökningar av risker och faktorer som påverkar patientsäkerheten behövs för att ha underlag till resultatutveckling över tid och mellan grupper. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonalen uppfattar patientsäkerhetsklimatet. En icke-experimentell tvärsnittsstudie med enkät som metod för datainsamling genomfördes under våren 2017 vid fem operationsenheter vid ett svenskt sjukhus med verksamhet på två orter. Studien omfattade undersköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor. En förkortad svensk version av enkätformuläret Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) har använts som strukturerar svaren i sex olika faktorer: Teamsamarbete, Säkerhetsklimat, Arbetstillfredsställelse, Medvetande om stress, Arbetsförhållanden och Uppfattning om ledning. Bland de 118 som besvarade enkätformuläret uppvisades signifikanta skillnader i uppfattning om patientsäkerhetsklimatet endast mellan ort och Arbetsförhållanden samt mellan kön och Arbetstillfredsställelse. Det samlade medelvärdet för alla frågor, som benämns Alla Faktorer, är M 63,4 på en 100-gradig VAS-skala. Högst medelvärde avser Teamsamarbete (M 72,1) och lägst avser Uppfattning om ledning (M 46,6). Den låga svarsfrekvensen (29,4%) gör att resultat inte kan generaliseras. Respondenternas svar tyder dock på förekomsten av en utvecklingspotential av patientsäkerhetsklimatet på sjukhuset.

Nyckelord: omvårdnad, patientsäkerhet, teamsamarbete, säkerhetsklimat,

arbets-tillfredsställelse, stress, arbetsförhållanden, ledning, kommunikation, personal, utbildning

(4)

Attitudes of healthcare professionals towards the patient safety climate at a hospital’s operation departments

Claudia Juhl och Tobias Marmdal

Abstract

Attitudes of healthcare professionals towards the patient safety climate at a hospital’s operation departments. Studies show that the patient safety climate affects patient safety. Swedish municipal and regional authorities recommend prioritizing improving and continuously measuring patient safety. Systematic studies of risks and of factors that influence patient safety are needed to compare results over time and between groups. The objective was to study the attitudes of healthcare professionals to the patient safety climate. A non-experimental cross-sectional study with a questionnaire for gathering data was carried out during 2017 at five operation departments at a Swedish hospital covering two cities. The study includes nurse assistants, surgical nurses and nurse anesthetists. A Swedish language short version of the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) was used where replies are structured into six different factors: Teamwork, Safety climate, Job satisfaction, Stress recognition, Working conditions and Perceptions of management. Among 118 respondents, significant differences in attitudes to patient safety climate were observed between city and Working conditions and between gender and Job satisfaction. The mean for all questions is M 63,4 on a 100 degree VAS scale. Highest mean value was observed for Teamwork climate (M 72,1) while Perceptions of management had the lowest (M 46,6). The low response rate (29,4%) means the results cannot be generalised. Respondents’ replies hint, however, at the existence of potential for improvement of the patient safety climate at the hospital.

Keywords: nursing, patient safety, teamwork, safety climate, work satisfaction, stress,

(5)

Innehållsförteckning

BAKGRUND... 5 RATIONAL ... 7 SYFTE ... 8 METOD ... 8 Design ... 8

Urval och miljö ... 9

Genomförande ... 9

Datainsamlingsmetod ... 10

DATAANALYS ... 10

Etiska övervägande ... 11

RESULTAT ... 12

Resultat i relation till specifika frågeställningar ... 14

Rekommendationer ... 17 RESULTATDISKUSSION ... 18 METODDISKUSSION ... 21 SLUTSATSER ... 24 REFERENSER ... 25 Bilaga 1 ... 36 Bilaga 2 ... 40 Bilaga 3 ... 43

(6)

BAKGRUND

I sin sammanfattning av världens största journalgranskningsstudie för att identifiera och mäta vårdskador (undvikbara skador) skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, 2016) att en vårdskada inträffar vid nästan 8 procent av alla vårdtillfällen. Det innebär att patienter drabbas cirka 100 000 gånger årligen i Sverige. Cirka 25 000 av dessa uppstår enligt studien i samband med kirurgi och andra invasiva ingrepp. Samma journalgranskningsstudie visar att cirka 800 000 vårddagar per år beror till stor del på vårdskador. Detta innebär lidande för den enskilde patienten och närstående såväl som stora kostnader för det svenska samhället. Även om kostnaderna för dessa skador inte kan beräknas i detalj så uppskattas de till ca 7 miljarder kronor per år (SKL, 2016). Patientsäkerhetsarbetet inom vården har en viktig roll att spela i att minska förekomsten av vårdskador och därmed minska både patienters lidande och samhällets kostnader.

I Sverige ska vården uppfylla kraven på god vård. Patienter ska inte utsättas för onödiga risker och skador orsakade av hälso- och sjukvården (SFS 1982:763). Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) avses patientsäkerhet som skydd mot vårdskada som orsakar lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Risker ska förebyggas med ett metodiskt

säkerhetsarbete, systematisk rapportering och analys av risker (SFS 2010:659).

Enligt Världshälsoorganisationen (World Health Organization, 2009) är det huvudsakligen

organisatoriska och mänskliga faktorer som har betydelse för patientsäkerheten. Dessa faktorer kan omfatta olika dimensioner av organisationens patientsäkerhetsklimat, till exempel ledarskap, kommunikation, teamsamarbete, handledning, beslutfattande, stress, trötthet och arbetsmiljö.

Vincent, Taylor-Adams och Stanhope (1998) beskriver hur vårdskador kan orsakas på grund av negativa konsekvenser från ledningens beslut och organisatoriska processer. Dessa så kallade ”latenta fel” påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö och skapar utrymme för osäkra handlingar. Vincent et al. (1998) nämner sammanlagt sex faktorer som påverkar den kliniska praktiken och patientsäkerheten. Organisations- och ledningsfaktorer inkluderar finansiella resurser och begränsningar i organisationsstruktur, politiska normer och mål samt säkerhetsklimat och prioriteringar. Arbetsmiljö inkluderar bemanning, arbetsbelastning, design, tillgänglighet och underhåll av utrustning samt administrativt- och ledningsstöd. Teamfaktorer inkluderar muntlig och skriftlig kommunikation, handledning, möjlighet att söka hjälp samt teamstruktur. Individuella

(7)

faktorer inkluderar kunskaper och färdigheter, motivation samt fysisk ochpsykisk hälsa.

Uppgiftsfaktorer inkluderar uppgiftens utformning och strukturens tydlighet samt tillgänglighet och

användning av protokoll. Och slutligen påverkas patientsäkerheten av patientkarakteristiska

faktorer som inkluderar tillstånd (komplexitet och allvarlighetsgrad), språk och kommunikation

samt personlighet och sociala faktorer (Vincent et al., 1998). Enligt Sexton et al. (2006a) finns begränsad psykometrisk och jämförande data för undersökningar som syftar till att mäta alla dessa attityder.

Ett av de mest beprövade instrument som ändock finns för att mäta uppfattning om

patientsäkerhetsklimatet är enkätformuläret Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) som utvecklades av Sexton et al. (2006a). Detta är en vidareutveckling av Intensive Care Unit Management Attitudes Questionnaire (ICUMAQ) som i sin tur är en utveckling av den tidigare Flight Management

Attitudes Questionnaire (FMAQ) med sitt ursprung i flygindustrin (Göras, Wallentin, Nilsson & Ehrenberg, 2013). SAQ studerar attityder, via 30 frågor i sin förkortade utformning, som grupperas in i sex olika patientsäkerhetspåverkande faktorer. Dessa sex faktorer är:

• Teamsamarbete • Säkerhetsklimatet • Arbetstillfredsställelse • Medvetande om stress • Arbetsförhållanden • Uppfattning om ledningen

Flera studier har påvisat att bristande Teamsamarbete är förknippat med medicinska fel och negativa konsekvenser för patienten (Brock et al., 2013; Gardezi, Lingard, Espin, Whyte, Orser & Baker 2009; Hu, Arriaga, Peyre, Corso, Roth & Greenberg, 2012; Sandelin & Gustafsson, 2015; Sexton et al., 2006b; Weller, Boyd & Cumin, 2014; Xyrichis, & Ream, 2008). Enligt Manser (2009) påvisar flera studier som har undersökt sambandet mellan teamsamarbete och

patientsäkerhet att brister i teamsamarbete är bland de vanligaste orsakerna bakom ogynnsamma händelser, exempelvis avvikelse som medfört en vårdskada. Bland andra faktorer nämner Kalisch, Weaver och Salas (2009) ömsesidigt förtroende bland personal, insikt i andra yrkesgruppers kompetenser och kommunikation som väsentliga faktorer som kan leda till ett mer effektivt teamsamarbete.

(8)

Säkerhetsklimatet beskriver den enskildes uppfattningar och attityder om säkerhet (Zohar, 1980).

Det finns ett samband mellan säkerhetsklimatet och dödsfall och felmedicinering (Hofmann & Mark, 2006). Säkerhetsklimatet är särskilt viktigt i operationsrummet där komplexa och riskfyllda ingrepp genomförs som kräver ett multiprofessionellt team (Halverson, Casey & Andersson, 2011; Makary, Sexton, Freischlag, Millman, Pryor, Holzmueller & Pronovost, 2006a).

Enligt Chen, Lin, Wang och Hou (2009) finns det ett samband mellan Arbetstillfredsställelse och personalens möjlighet att utveckla gynnsamma strategier för att kunna hantera stress, vilket i sin tur bidrar till ökad patientsäkerhet. Morath, Filipp och Cull (2014) hänvisar i sin studie till att

arbetsglädje kan bidra till en konstant utveckling av vårdens kvalitet och därmed bidra till ökad patientsäkerhet.

Forskning visar att sämre Arbetsförhållanden, exempelvis brist på nödvändig information, ökad arbetsbelastning, minskad personalstyrka och mer Stress leder till negativa konsekvenser för vårdkvaliteten och patientsäkerheten (Aiken et al., 2012; Aiken, Sloane, Bruyneel, Van den Heede & Sermeus, 2013; Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008; Barker & Nussbaum, 2011; Kingdon & Halvorsen, 2006).

Även Uppfattningen om ledningen och det ledarskapet som utövas påverkar patientsäkerheten (Cummings, Hayduk, & Estabrooks, 2005; Grohar-Murray, DiCroce & Langan, 2016; Olofsson, Bengtsson, & Brink, 2003; Richardson & Storr, 2010; Törner, Eklöf, Larsman & Pousette, 2013; Wong & Cummings, 2007). En ledning som understryker betydelsen av säkerhet i organisationen bidrar därmed till utvecklingen av medarbetarnas tillit (Törner, 2011). I ett ledningssystem ska grundprinciperna för ledning av verksamheten fastställas och mål ska sättas upp inom alla

kvalitetsområden, inkl. patientsäkerhetsarbetet. Ett ledningssystem skapar grundläggande ordning och reda i verksamheten för att, så långt det är möjligt, förebygga risker och misstag som kan leda till vårdskador (Socialstyrelsen, 2006). Enligt Socialstyrelsen (2009) avspeglar sig

patientsäkerhetsklimatet i ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerheten och är ett uttryck för klimatet i vårdverksamheten.

RATIONAL

Systematiska undersökningar av risker och faktorer som påverkar patientsäkerheten behövs för att ha underlag till att jämföra resultat över tid och mellan grupper (Cook, Render & Woods, 2000;

(9)

Kohn, Corrigan & Donaldson, 2000; Reason, 1997; Reason, 1998). Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar att patientsäkerhetsarbetet prioriteras, att det efterfrågas av högsta ledningen och att man bör fortsätta mäta patientsäkerhetsklimat (SKL, 2016). Denna studie utgör därmed ett bidrag till att undersöka patientsäkerheten inom ett verksamhetsområde som omfattas av Sveriges Kommuner och Landstings intresseområden och där anestesisjuksköterskor utöver sin profession.

SYFTE

Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonalen uppfattar patientsäkerhetsklimatet på fem operationsenheter på ett regionalt sjukhus i södra Sverige.

Specifikt ville forskarna studera följande frågeställningar:

• om det finns skillnader i uppfattning gällande patientsäkerhetsklimatet mellan de två sjukhusorterna och mellan de fem operationsenheterna,

• om det finns skillnader i uppfattning gällande patientsäkerhetsklimatet mellan de tre olika personalkategorierna (undersköterska, operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska), • om det finns skillnader i uppfattning gällande patientsäkerhetsklimatet utifrån kön, ålder och

yrkeserfarenhet,

• vilka rekommendationer ger personalen för att förbättra patientsäkerheten på

operationsenheterna?

METOD

Design

Forskarna genomförde en icke-experimentell tvärsnittsstudie med en enkät som verktyg för

datainsamling. Enkätformuläret som användes (bilaga 1) är en förkortad version av The Operating

Room Management Attitudes Questionnaire som är en för operationsverksamhet anpassning av Safety Attitudes Questionnaire, SAQ (Göras et al., 2013; Sexton et al., 2006a).

(10)

Urval och miljö

Inklusionskriterierna omfattade tre olika yrkeskategorier - undersköterskor,

operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor. Respondenter skulle vara anställda på sjukhuset på någon av de nedannämnda operationsenheterna/orterna och i arbete under tiden studien pågick. Ingen begränsning gjordes avseende anställningstid, tjänstgöringsgrad eller när på dygnet respondenten arbetade.

Sjukhus i södra Sverige

Ort Malmö Ort Lund

Operationsenhet Ortopedi Operationsenhet Kirurgi

Operationsenhet Kvinnokliniken

Centrala Operationsenhet

Operationsenhet Kvinnokliniken

Urvalet var konsekutivt då all personal som matchade inklusionskriterierna erbjöds deltagande i enkätstudien.

Genomförande

Ansökan om etiskt tillstånd gjordes via den etiska gruppen vid Institutionen för Hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet, och godkändes av forskningshuvudmannen. Därefter skickades

frågeformuläret och ett informationsbrev ut till respektive verksamhetschef (Bilaga 1 och Bilaga 2) för att få tillåtelse att genomföra studien. Efter godkännande av verksamhetscheferna togs kontakt med respektive enhetschef (Bilaga 1 och Bilaga 2) som godkände medverkan i studien. Därefter diskuterades med enhetscheferna hur information om studien, och enkäten själv, lämpligast kunde delges personalen och samlas in.

Studien presenterades muntligen av oss vid en arbetsplatsträff alternativt morgonmöte på varje enhet till närvarande personal. Enkätformuläret och ett medföljande informationsbrev (Bilaga 1 och Bilaga 3) delades ut vid mötet till alla närvarande undersköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor. Till personal som inte var på plats vid vårt första besök gjordes, enligt överenskommelse med varje enhetschef, information om studien och enkätformuläret tillgänglig av enhetschefen för personalen. Författarna besökte varje enhet vid ytterligare två tillfällen för att vara

(11)

närvarande i personalrummet under en halvtimme till en timme för att påminna om enkäten och samla in redan inkomna enkäter. Enligt överenskommelse med enhetscheferna påminde även dem vid olika tillfällen, däribland vid efterföljande personalmöten.

Personalen hade tre veckor på sig att besvara enkäten räknat från vårt första informationsmöte på enheterna. Ifyllda enkäter lämnades av respondenterna i ett medföljande kuvert som förslöts och därefter placerades i en inlämningslåda på varje enhet.

Datainsamlingsmetod

Data samlades in med hjälp av en enkät som är en förkortad svensk version av SAQ (Göras et al., 2013). Enkäten innehåller 30 frågor på en Likertskala, sex bakgrundsfrågor och en öppen fråga med möjlighet till upp till tre svar (Bilaga 1). De 30 frågorna grupperas inom sex olika faktorer:

Teamsamarbete (frågor 1-6), Säkerhetsklimat (frågor 7-13), Arbetstillfredsställelse (frågor 14-18), Medvetande om stress (frågor 19-22), Arbetsförhållande (frågor 23-26) och Uppfattning om ledning (frågor 27-30). Därutöver grupperades även alla frågor tillsammans i kategorin Alla Faktorer för att få en övergripande bild och ett samlat värde.

Enkätformuläret har sex bakgrundsfrågor om ålder, kön, yrke, yrkeserfarenhet som grundutbildad och som specialistsjuksköterska, vanligaste arbetspass samt tjänstgöringsgrad. Slutligen innehåller enkätformuläret en fråga om rekommendationer för att förbättra patientsäkerheten på enheten med möjlighet till upp till tre fritextsvar.

DATAANALYS

Enkätsvaren matades in manuellt i IBM SPSS version 24. Innan statistiska beräkningar kunde göras behövde a) omvänt formulerade frågor spegelvändas, b) svaren enligt Likertskalan räknades om till en 100-gradig VAS-skala och c) de öppna svaren om rekommendationer behövde kodas och

struktureras (jfr. Göras et al., 2013). Detta gjordes på följande sätt. Omvänt formulerade frågor (fråga 2 och fråga 11) har räknats om där 1 blir 5, 2 blir 4, 3 förblir 3, 4 blir 2 och 5 blir 1. Den ursprungliga Likertskalan (1-5) har omräknats till en 100-gradig VAS-skala enligt Tabell 1.

(12)

Tabell 1 Omräkningen av Likertskalan till 100-gradig VAS-skala

Likertskala Textförklaring 100-gradig VAS-skala

1 Stämmer inte alls 0

2 Stämmer inte så bra 25

3 Varken eller 50

4 Stämmer ganska bra 75

5 Stämmer precis 100

Medelvärden (M) och standardavvikelse (SD) beräknades utifrån både Likertskala och

omräkningen till 100-gradig VAS-skala. Statistiska tester genomfördes utifrån både Likertskalans medelvärde såväl som den 100-gradiga VAS-skalans medelvärde för att undersöka om testerna gav samma resultat. Då detta visade sig stämma utgick den fortsatta dataanalysen och rapportskrivning endast utifrån 100-gradiga VAS-skalan. Medelvärde och standardavvikelse har beräknats för alla sex faktorer för sig såväl som för Alla Faktorer. Data har analyserats som kvotdata med användande av parametriska tester: Independent T-test, One-way ANOVA test och Pearsons

korrelationskoefficient. Beräkningarna har utgått ifrån signifikans vid p-värde ˂ 0,05.

Frågeformuläret innehöll även bakgrundsinformation gällande kön, ålder, yrke (befattning), examensår (sjuksköterska, specialistsjuksköterska) för beräkning av erfarenhet, vanligaste arbetspass och tjänstgöringsgrad. Slutligen ingick en öppen fråga med möjlighet till upp till tre svarsalternativ där respondenten frågades om sina upp till tre viktigaste rekommendationer för att förbättra patientsäkerheten på enheten. Fritextsvaren till frågan om de tre viktigaste

rekommendationerna i enkätformulären analyserades deskriptivt utifrån frekvens. Två rekommendationer var oläsliga och förkastades.

Etiska övervägande

Enligt Olsson och Sörensen (2011) är frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet grundläggande etiska frågor. Studiens forskare har tagit hänsyn till deltagarnas rätt till

(13)

inhämta nödvändiga tillstånd och godkännande av den etiska gruppen vid Institutionen för

Hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet och berörda verksamhets- och enhetschefer. Tydlig information (Bilaga 2 och Bilaga 3) delgavs också till personalen som informerades om att den aktiva handlingen att fylla i och lämna in enkätformuläret utgjorde ett givande av samtycke att delta i studien.

Inga namn, underskrifter, personnummer eller adresser har efterfrågats. Enkätformulärena (Bilaga 1) har inte givits en unik identifieringskod för att forskarna skulle därmed kunna identifiera vilka ur personalen som har inkommit med ett ifyllt enkätformulär. Bakgrundsinformation i frågeformuläret innehöll frågor om deltagarens kön, ålder, yrke, yrkeserfarenhet, respondentens vanligaste

arbetspass och tjänstgöringsgrad. Analyserna rapporteras på gruppnivå för att inte en enskild individs svar ska gå att identifiera.

I samband med den etiska prövningen togs ställning till eventuella vinster eller risker som deltagarna kunde uppleva. Om studieresultaten var positiva och relevanta för vissa

operationsenheter kunde dessa enheter bli till en förebild för enheter med sämre resultat. Enheten kunde möjligtvis praktisera ett arbetssätt som kunde inspirera andra och därmed förbättra

patientsäkerhetsklimatet hos fler. En negativ effekt av studiens resultat kunde eventuellt leda till "splittring" mellan operationsenheterna om vissa bedömde patientsäkerhetsklimatet som speciellt positiva och vissa var mer kritiska. Vår bedömning var att risken för skada var liten och utgjorde inte ett hinder för att genomföra enkätstudien enligt plan. Vi bedömde vidare att ingen känd beroendeställning fanns mellan oss och personalen på operationsenheten.

RESULTAT

Svarsfrekvensen för studien var 29,4% utifrån 402 potentiella respondenter som matchade inklusionskriterierna. Som framgår av Tabell 2 skiljer sig svarsfrekvensen mellan enheter och mellan yrkesgrupper. Högst svarsfrekvens erhölls på Kvinnoklinik Malmö (69,0%) och lägst på COP Lund (17,9%). Bland yrkesgrupperna uppvisade operationssjuksköterskor högst svarsfrekvens (38,8%). Lägst svarsfrekvens uppvisade undersköterskor (22,8%). Svarsfrekvens för kvinnor respektive män kunde inte beräknas då uppgifter om antal kvinnor respektive män bland de anställda inte erhölls av sjukhuset.

(14)

Tabell 2 Andel och antal respondenter

Uppfattningen om patientsäkerhetsklimatet omfattar endast de fem studerade operationsenheterna på sjukhuset. Högst medelvärde finns inom Teamsamarbete M 72,1 (SD 12,5) och

Arbetstillfredsställelse M 71,0 (SD 16,0). Lägst medelvärde finns inom Uppfattning om ledning M 46,6 (SD 18,8) som är ensam med ett medelvärde under 50, vilket motsvarar Varken eller som svarsalternativ. Medelvärde för Alla Faktorer är M 63,4 (SD 10,5).

Resultaten kan uttryckas, utöver som medelvärde i förhållande till den 100-gradiga VAS-skalan, även i relation till graden av instämmande till påståendena i frågorna. Lägst instämmande (M 0,0) motsvarar Stämmer inte alls och högst (M 100,0) motsvarar Stämmer precis. Ju högre

instämmande, desto bättre uppfattar respondenten patientsäkerhetsklimatet på sin enhet.

Ortopedi Malmö Kirurgi Malmö Kvinnoklinik Malmö

COP Lund Kvinnoklinik Lund Totalt % Antal svar USK 0,0% 31,4% 52,9% 9,1% 100,0% 22,8% 29 OP SSK 56,3% 45,0% 55,6% 28,6% 27,3% 38,8% 38 ANESTESI SSK 17,4% 26,1% 87,5% 17,1% 40,0% 27,1% 48

Uppgift om yrke saknas

0,8% 0,0% 0,8% 0,8% 0,0% 2,5% 3

Totalt %

25,5% 31,7% 69,0% 17,9% 44,0% 29,4% 118

Antal svar

(15)

Diagram 1 Medelvärde i 100-gradig VAS-skala för alla respondenter (N 118) per faktor och sammantaget Stämmer precis Stämmer ganska bra Varken eller Stämmer inte så bra Stämmer inte alls

Skillnaden mellan det faktiska resultatet och det högst möjliga uppnåbara (M 100,0 alternativt

Stämmer precis) utgör skillnaden mellan nuläget och ett potentiellt önskvärt läge. Avseende Alla

Faktorer är resultatet knappt två tredjedelar av det högsta möjliga uppnåbara.

Resultat i relation till specifika frågeställningar

Resultaten presenteras nedan i relation till varje frågeställning för sig såsom de redovisas i syftet. Endast för frågeställningar där det finns ett signifikant resultat har en tabell över resultatet

redovisats. De specifika frågeställningarna berörde eventuell skillnad i uppfattning av patient-säkerhetsklimatet beroende på sjukhusort, operationsenhet, yrkeskategori, kön, ålder och

(16)

yrkeserfarenhet.

Avseende sjukhusort visar Independent T-test i Tabell 3 att det finns signifikans mellan sjukhusort och faktorn Arbetsförhållanden (p-värde 0,018) med ett högre medelvärde i Lund (M 66,4) än i Malmö (M 58,3). Skillnader i medelvärde för de andra faktorerna är inte signifikanta och relativt små.

Tabell 3 Sjukhusort

N = 118

Avseende operationsenhet erhölls högst medelvärde för Alla Faktorer på Kvinnokliniken i Lund (M 68,8) och lägst på Kvinnokliniken i Malmö (M 60,2). Enligt one-way ANOVA testet föreligger dock ingen signifikans i relationen mellan operationsenhet och faktorerna (p = 0,210). Avseende yrkeskategorier erhålls högst medelvärde för Alla Faktorer hos undersköterskor (M 64,7) och lägst hos anestesisjuksköterskor (M 62,8). Enligt one-way ANOVA testet finns dock ingen signifikans mellan yrke och faktorerna (p = 0,47).

Faktor Ort N Medelvärde Skillnad i

medelvärde p-värde Malmö 75 71,1 Lund 43 74,0 Malmö 75 62,2 Lund 43 64,5 Malmö 75 69,3 Lund 43 73,9 Malmö 75 61,5 Lund 43 59,3 Malmö 75 58,3 Lund 43 66,4 Malmö 75 45,1 Lund 43 49,1 Malmö 75 62,3 Lund 43 65,5 0,598 -2,9 -2,3 -4,6 2,2 0,018 0,270 0,110 Teamsamarbete Säkerhetsklimat Arbetstillfredsställelse Erkännande om stress -8,1 -4,0 -3,2 Arbetsförhållanden Uppfattning om ledning Alla Faktorer 0,215 0,431 0,127

(17)

Avseende kön visar Tabell 4 att Independent T-test ger en signifikant skillnad (p = 0,010) mellan könen gällande faktorn Arbetstillfredsställelse. Kvinnor (M 72,4) visar på högre Arbetstillfreds-ställelse än män (M 60,0). I övrigt finns ingen signifikans mellan kön och de övriga enskilda faktorerna eller Alla Faktorer.

Tabell 4 Kön

N = 115 (antal respondenter som uppgav kön)

Avseende ålder finns ingen signifikant korrelation mellan ålder och enskilda faktorer eller Alla Faktorer (r = -0,013, p = 0,892). Avslutningsvis, och avseende erfarenhet, finns ingen signifikant korrelation mellan erfarenhet totalt och enskilda faktorer eller Alla Faktorer (r = -0,031, p = 0,746). Det finns inte hellre någon signifikant korrelation mellan erfarenhet som operationssjuksköterska eller anestesisjuksköterska och enskilda faktorer eller Alla Faktorer (r = -0,012, p = 0,913).

Kön N Medelvärde Skillnad i medelvärde p-värde Kvinna 102 72,2 Man 13 70,2 Kvinna 102 63,6 Man 13 56,6 Kvinna 102 72,4 Man 13 60,0 Kvinna 102 61,5 Man 13 58,2 Kvinna 102 61,6 Man 13 57,2 Kvinna 102 47,2 Man 13 42,3 Kvinna 102 64,1 Man 13 58,3 5,8 Arbetsförhållanden Uppfattning om ledning Alla Faktorer 0,590 0,110 0,010 0,590 0,410 0,380 0,060 Teamsamarbete Säkerhetsklimat Arbetstillfredsställelse Erkännande om stress 4,4 4,9 2,0 7,0 12,4 3,3

(18)

Rekommendationer

Resultatet i Diagram 2 visar att de tre mest förekommande rekommendationer gäller mer personal (47), mer utbildning (23) och kommunikation (23). Fast personal förekom 9 gånger och

personalpolitik 4 gånger. Medan de är åtskilda som begrepp finns det fog att se mer personal, fast personal och personalpolitik som tillhörande ett övergripande begrepp som omfattar personalfrågor (inkl. bemanning). Sett ur detta perspektiv förekom personalfrågor än oftare bland

rekommendationerna. I genomsnitt har varje respondent uppgivit 1,9 rekommendationer.

Diagram 2 Rekommendationsfrekvens

(19)

RESULTATDISKUSSION

På övergripande nivå visar studien att uppfattningen om patientsäkerhetsklimatet bland alla

respondenter sammantaget resulterar i ett medelvärde på 63,4 på en 100-gradig VAS-skala för Alla Faktorer. Variationer finns mellan de olika faktorerna med högst värde för Teamsamarbete (M 72,1) och lägst värde för Uppfattning om ledning (M 46,6). En jämförelse av dessa resultat med andra studier visar på likheter och olikheter, både vad gäller de faktorer som rankas högst

respektive lägst såväl som respektive faktors medelvärde (Abdou & Saber, 2011; France, Greevy, Liu, Burgess, Dittus, Weinger & Speroff, 2010; Haynes et.al., 2011; Huang et.al, 2007; Modak, Sexton, Lux, Helmreich & Thomas, 2007; Patterson, Huang, Fairbanks & Wang, 2010). Författarna anser att det är enklare att jämföra resultat från studier som genomförts på samma arbetsplats och bland samma vårdpersonal över tid än att jämföra resultat från studier som har utförts vid ett tillfälle på olika arbetsplatser som präglas bland annat av olika organisationstyper,

ledningsfilosofier och kulturella värderingar. I denna studie är fokus på avståndet mellan det faktiskt uppmätta medelvärdet och det potentiellt högst uppnåbara (M 100,0) för faktorerna eftersom det utgör en indikation om utrymmet för resultatförbättring på de operationsenheter som ingår i denna studie. Det utgör även en indikation, menar författarna, på vilka faktorer som behöver särskilt fokus vid val av insatser för att öka patientsäkerhetsklimatet på operationsenheterna.

Det relativt höga värdet avseende faktorn Teamsamarbete (M 72,1) tyder på, jämfört med andra faktorer, gynsamma förutsättningar för ett fungerande teamsamarbete mellan vårdpersonalen. Hälso- och sjukvården är komplex vilket ställer höga krav på samarbete mellan vårdprofessioner och är en av anledningarna till att det skapas många team inom vården (Carlström, Berlin & Landstingsförbundet, 2004; Despins, 2009; Ponzer, Faresjo & Mogensen, 2009). I en

högteknologisk miljö, såsom en operationsenhet, är det nödvändigt att teammedlemmar arbetar i ett effektivt team kring patienten för att uppnå goda resultat inom operationsverksamheten och för att främja en trygg och säker omvårdnadsmiljö för både personal och patient (Aiken, Clarke, Sloane, Sochalski & Silber, 2002). Högre resultat för Teamsamarbete är förknippat med lägre utbrändhet och att personalen väljer att arbeta kvar. Lägre resultat för teamsamarbete är förknippat med sämre kommunikation som orsakar fördröjningar och sämre kostnadseffektivitet (Sexton et al., 2006c). Faktorer som främjar teamsamarbete inkluderar att veta vad de andra i laget heter, vana att arbeta med varandra, erfarenhet av hur de brukar agera i stressade situationer, och att beslut tas i samråd med varandra där det är möjligt för bland annat sjuksköterskor att uttrycka en annan mening än läkarnas (Sexton et al., 2006c). Hansen, Uggen, Brattebø och Wisborg (2007) skriver att teamets

(20)

prestation påverkas positivt vid träning i mellanmänskliga färdigheter, oberoende av hur kliniskt skickliga teammedlemmarna är.

Det relativt låga värdet avseende faktorn Uppfattningen om ledningen (M 46,6) kan vara relevant utifrån personalens benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och för arbetsklimatet. Choi, Pang, Cheung & Wong (2011) visar i sin studie att sjuksköterskorna upplever att deras chefer känner och sympatiserar med personalen om att arbetsbelastningen är hög men att dem trots det upplever att ledningen inte alltid har möjlighet att göra något åt situationen. AbuAlRub, Gharaibeh och Bashayreh (2012) och Feather, Ebright och Bakas (2015) påtalar betydelsen av ledningen för personalens benägenhet att vilja arbeta kvar på arbetsplatsen. I en studie av Milisen, Abraham, Siebens, Darras och Dierckx de Casterle (2006) uppger 95,4% att det är väldigt viktigt med en fungerande och positiv relation till ledningen för att få ett bra arbetsklimat, vilket främjar

sjuksköterskors förutsättningar att ge patienter god omvårdnad. Flera studier visar att Uppfattning om ledning rankas lägst, eller bland de lägsta av faktorerna (France et al., 2010; Abdou & Saber, 2011).

Signifikant skillnad i uppfattning om patientsäkerhetsklimatet fanns avseende faktorn

Arbetsförhållanden mellan sjukhusorterna Lund (M 66,4) och Malmö (M 58,3). Anledningen till att uppfattningen om Arbetsförhållanden är högre på den ena orten än den andra förklaras inte utifrån vår studie. Skillnaden mellan orterna visar dock på värdet av att undersöka närmare för att kunna jämföra resultat över tid och mellan grupper. Författarna till denna studie menar att skillnaden exempelvis kan bero på skillnader i personalintensiteten, eller medbestämmande genom lokalt fackligt engagemang, arbetsplatsträffar eller skyddskommittéernas arbete.

Signifikant skillnad i uppfattning om patientsäkerhetsklimat fanns avseende faktorn Arbetstillfredsställelse mellan kvinnor (M 72,4) och män (M 60,0). Anledningen till att

Arbetstillfredsställelse är lägre bland män än kvinnor förklaras inte heller utifrån vår studie utan är ett ämne för vidare forskning. Studiens resultat avseende denna faktor ska dock ställas mot

bakgrund av det relativt låga antalet män (N 13) som har besvarat enkäten. Att det är så få män kan göra de statistiska beräkningarna osäkra. Forskning om arbetstillfredsställelse visar inte på en entydig bild av förekomst av skillnader mellan män och kvinnor (Spector, 1997), även om det finns exempel på studier som visar att kvinnor uppvisar både högre (Clark, Oswald & Warr, 1996; Cooper, Rout, & Faragher, 1989), och lägre (Carney, Mills, Bagian & Weeks, 2010)

(21)

Den mest frekvent förekommande rekommendation som uppgavs av respondenterna berörde behovet av mer personal (47). Uppfattningen att det behövs mer personal och personal med rätt kompetens förekommer även i andra studier (Aiken et al., 2012; Hayes & Ball, 2012; Tran & Johnson, 2010). Upplevelsen av att det behövs mer personal påverkar arbetsmiljön. För höga krav och stress på arbetsplatsen minskar sjuksköterskans uppfattning av patientsäkerheten (Ramanujam, Abrahamson & Andersons, 2008), bidrar till utmattning (Fiabane, Giorgi, Sguazzin & Argentero, 2013; Lin, Liao, Chen. & Fan, 2014) och påverkar omvårdnadskvalitén (Zúñiga, Ausserhofer, Hamers, Engberg, Simon & Schwendimann, 2015). Enligt Donovan, Doody och Lyons (2013) bidrar stress till sämre koncentrationsförmåga och beslutsfattande och minskad motivation hos sjuksköterskan som därmed riskerar försämrad arbetsprestation.

De näst oftast förekommande rekommendationer som uppgavs av respondenterna berörde mer utbildning (23) och kommunikation (23). Idag ställs det högre krav på medarbetare inom hälso- och sjukvården när det gäller forskning, utbildning och utveckling då det sker en snabb

kunskapsutveckling (Riksförening för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Enligt Världshälsoorganisationen (World Health Organization, 2010) leder undermålig kompetensutveckling till bristande kunskap och försämrad vårdkvalitet. Vidare tar

Världshälsoorganisationen upp att avdelningarna borde erbjuda personalen kontinuerlig utbildning och möjligheter till att utveckla sin karriär. Detta är viktigt för att tillgodose verksamheten med personal med rätt och uppdaterade kunskaper och kompetenser (World Health Organization, 2010). Enligt Aiken et al. (2013) är bristande utbildningsmöjligheter en huvudorsak till att sjukvårdspersonal uttrycker missnöje med sitt arbete och slutar eller byter yrke.

Flera studier påvisar att bristande kommunikation äventyrar patientsäkerheten och kan leda till vårdskador (Leonard, Graham & Bonacum, 2004; Randmaa, Mårtensson, Swenne & Engström, 2014). I en studie av Kirschbaum, Rask, Brennan, Phelan och Fortner (2012) nämns att hierarki kan leda till tystnad och försämrat samarbete. Ledningen har en viktig roll i att säkerställa att personalen har den kompetens som behövs för att arbeta på ett korrekt, effektivt och patientsäkert sätt.

Willman, Stoltz, Bahtsevani och Sandström (2016) nämner att ledarskapet har en stor betydelse när man ska införa nya forskningsrön i verksamheten och de har även en betydelse för hur

framgångsrikt det blir.

Svarsfrekvensen är låg (29,4%) varför resultatet inte kan generaliseras. Enligt Billhult och Gunnarsson (2012) anses en svarsfrekvens på 70 - 75% som önskvärt. Den låga svarsfrekvensen

(22)

kan eventuellt ha bidragit till att vi inte hittade fler signifikanta relationer mellan de studerade variablerna och uppfattningen om patientsäkerhetsklimatet. Den låga svarsfrekvensen understryker värdet av att komplettera med ytterligare satsningar.

METODDISKUSSION

Författarna valde att använda en enkät för att studera patientsäkerhetsklimatet. Safety Attitude Questionnaire (SAQ), som har använts i denna studie i en version anpassad för

operationsverksamhet, översatt till svenska och i förkortad form, är ett beprövat frågeformulär och är det mest grundligt validerade instrumentet för att bedöma patientsäkerhetsklimatet (Göras et al., 2013; Robb & Seddon, 2010).

SAQ:s validitet och tillförlitlighet har dokumenterats i bl. a USA (Sexton et al., 2006a), Turkiet (Kaya, Barsbay & Karabulut, 2010), Kina (Lee et al., 2010), Schweiz (Zimmermann, Küng, Sereika, Engberg, Sexton & Schwendimann, 2013), Tyskland (Hoffmann, Domańska, Müller & Gerlach, 2008), Italien (Nguyen, Gambashidze, Ilyas & Pascu, 2015), Brasil (Carvalho & Cassiani, 2012), Palestina (Hamdan, 2013) och Norge (Deilkås & Hofoss, 2008) och Sverige (Göras et al., 2013). Alla dessa studier har visat att SAQ har goda psykometriska egenskaper på olika språk. SAQ har använts i olika hälso- och sjukvårds-organisationer såsom intensivvårdsenheter, operationssalar, ambulerande kliniker och apoteker (Haynes et al., 2011; Makary, Sexton, Freischlag & Pronovost, 2006; Modak et al., 2007; Nordén-Hägg, Sexton, Kälvemark-Sporrong, Ring & Kettis-Lindblad, 2010; Patterson et al., 2010; Pronovost et al., 2008).

Högre SAQ poängresultat har varit kopplat till bland annat kortare sjukhusvistelser, färre

medicineringsfel och lägre patientdödlighet (Colla, Bracken, Kinney & Weeks, 2005; Huang et al., 2007) samt lägre personalomsättning bland sjuksköterskor (AbuAlRub et al., 2012; Sexton et al., 2006a). SAQ kan användas för att jämföra organisationer och för att uppmuntra insatser för

förbättrade patientsäkerhetsinsatser och utvärdera och mäta effektiviteten av dessa insatser (Makary et al., 2006a; Sexton et al, 2006a).

Den svenska översättningen och den psykometriska testningen av SAQ (operationsversionen) ger, enligt Göras et al. (2013), god konstruktiv validitet, vilket främjar validiteten i denna studie. Fler användningar av den svenska versionen kan bidra till att ytterligare testa trovärdigheten och undersöka instrumentets psykometriska egenskaper för användning i Sverige (Göras et al., 2013).

(23)

SAQ är dock inte det enda alternativet för hälso- och sjukvårdsorganisationer att använda sig av för att mäta patientsäkerhetsklimatet. European Society for Quality in Healthcare rekommenderar för närvarande, utöver SAQ, även två andra mätinstrument (Kristensen & Bartels, 2010). Dessa två är Hospital Survey on Patient Safety Culture (Agency for Healthcare Research and Quality, 2003) och Manchester Patient Safety Assessment Framework (Kirk, Parker, Claridge, Esmail & Marschall, 2007). Dessa två är för närvarande inte översatta till svenska och var främst av denna anledning inte aktuella för vår studie.

Författarna valde att inte inkludera andra yrkesgrupper, såsom läkare, i vår studie. Detta gjordes dels för att begränsa omfattningen av målgruppen för studien med hänsyn till begränsade

forskningsresurser och dels för att inte ta mer personella resurser på operationsenheterna i anspråk. Läkare är dock en viktig personalgrupp där tidigare forskning visar på skillnader mellan läkare och sjuksköterskor avseende bland annat kommunikation (Sexton, Thomas & Helmreich, 2000;

Thomas, Sexton & Helmreich, 2003).

Studien genomfördes på olika orter och operationsenheter för att undersöka eventuell förekomst av skillnader i patientsäkerhetsklimatet och därmed ha mer detaljerat underlag för att kunna följa och jämföra förändringar i resultat över tid och mellan grupper. Den breda ansatsen kan dock ha påverkat svarsfrekvensen negativt. Författarna uppdagade vid våra efterföljande korta besök på de olika operationsenheterna att vår fysiska närvaro gjorde att fler därmed påmindes om

enkätundersökningen och lämnade in den. Därför kom författarna senare att inse vikten av att ansvara i större utsträckning för att påminna personalen. Enligt överenskommelse med

enhetscheferna skulle även de hjälpa till med att dela ut enkäten till personalen som inte närvarande vid vårt första besök och att påminna vid olika tillfällen att besvara enkäten om denne ville.

Eventuellt kan nivån, och skillnader i svarsfrekvensen delvis förklaras av i vilken utsträckning enhetscheferna faktiskt lyckades enligt överenskommelsen. Ansvaret för genomförandet av nödvändiga moment i enkätundersökningen är dock ytterst författarnas och inte enhetschefernas. Författarnas erfarenheter visar att större ansträngningar från vår sida att skapa tidsutrymme för att besöka operationsenheterna och träffa personalen hade troligtvis påverkat svarsfrekvensen positivt. Vidare hade vi kunnat förse personalen med ett förfrankerat kuvert som de kunde välja att antingen lämna in på operationsenheten eller att posta direkt till oss. Brist på tid var dock ett hinder för oss att delta vid fler informationsträffar och brist på finansiering var ett hinder för oss att bekosta portot för 402 respondenter.

(24)

Uppgifter om antal anställda som erhölls från enhetscheferna inkluderade alla anställda

undersköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor. De som var på semester, föräldralediga, tjänstlediga, sjukskrivna, i pågående studier eller av annan anledning inte i arbete under de tre veckorna som enkätstudien ingick var inte med tydlig säkerhet borträknade, något som uppdagades efter att enkätstudien var genomförd. Det har heller inte varit möjligt att få dessa

uppgifter justerade eller bekräftade med säkerhet i efterhand, trots försök därtill. Det har då inte gått att beräkna svarsfrekvensen med säkerhet endast utifrån de som uppfyllde inklusionskriteriet ”i arbete” under tiden som vår enkätstudie genomfördes. Därför är det troligt att den faktiska

svarsfrekvensen är högre än den redovisade 29,4%, även om vi inte har möjlighet att belägga och precisera det. Då vi inte fick uppgifter om antal anställda kvinnor respektive män var det inte heller möjligt att ange svarsfrekvensen fördelat per kön. Samtidigt vill vi nämna att tre respondenter avstod att ange kön, varav en skrev på enkätblanketten att endast ha män och kvinnor som alternativ var ”omodern”. Denna fråga, anser vi, är viktig att närmare diskutera vid framtida forskning

generellt. Ur vilka aspekter är begreppet kön relevant och i vilka fall är ett mer nyanserat, ”modernt” könsbegrepp och klassifikationssystem befogat? Vi har dock inte ambitionen i denna studie att studera denna fråga utan konstaterar bara att frågan väcktes och anses av författarna vara av intresse för vidare diskussion i andra forskningssammanhang.

Det är rimligt att misstänka att arbetsbelastningen kan ha inverkat negativt på svarsfrekvensen i studien, vilket har även framförts muntligt av två enhetschefer. Den relativt höga frekvensen av rekommendationen om behovet av mer personal stödjer denna misstanke. Vidare så pågick samtidigt två andra studier på flera operationsenheter där vi genomförde enkätstudien. Detta kan ytterligare ha bidragit till bristande tid eller lust att medverka i studier. Att planera, i möjligaste mån, genomförandet av studier med hänsyn till personalens arbetssituation och eventuellt andra pågående studier är viktigt för att främja en så hög svarsfrekvens som möjligt. Varje enskilt enkätformulär saknade märkning med en unik kod. Författarna ansåg att det riskerade att uppfattas som en möjlig inskränkning av anonymiteten och därmed minska svarsfrekvensen. Risken att en enskild respondent därmed kunde lämna in fler än ett enkätformulär bedömdes dock som liten. Slutligen kan svarsfrekvensen ha påverkats negativt av ämnet för vår studie, anser författarna. Potentiella respondenter kan ha avstått från att svara av rädsla, trots försäkringar från vår sida att garantera anonymitet, för att identifieras och riskera negativa konsekvenser på arbetsplatsen.

(25)

SLUTSATSER

På övergripande nivå, dvs. inkluderande alla respondenter, visades intressanta skillnader i medelvärde mellan de olika faktorerna med högst medelvärde avseende Teamsamarbete och Arbetstillfredsställelse och lägst avseende Uppfattning om ledning. Få signifikanta skillnader har kunnat identifieras mellan personalens uppfattning om patientsäkerhetsklimatet utifrån variablerna i frågeställningarna. Undantagen avser ort och Arbetsförhållanden samt kön och

Arbetstillfredsställelse där signifikans kunde påvisas. Den vanligast förekommande

rekommendationen avser behovet av mer personal. På delad andraplats är mer utbildning och kommunikation.

Studiens betydelse för den kliniska verksamheten består främst av tre observationer. För det första finns det betydande utrymme att höja personalens uppfattning om patientsäkerhetsklimatet överlag. För det andra observerades två signifikanta skillnader som kan utgöra underlag för intern

uppföljning av resultatutveckling och jämförande av patientsäkerhetsklimatet på sjukhuset. För det tredje anser flera av respondenterna att det finns ett behov av mer personal, men även av utbildning och kommunikation för att kunna förbättra patientsäkerhetsklimatet. Samtliga tre observationer utgör utvecklingsområden i syfte att förbättra patientsäkerhetsklimatet och därmed förbättra kvalitén i patientens omvårdnad.

Det är önskvärt att både personal och ledning tar fortsatt och förstärkt ansvar för att undersöka närmare behovet av utveckling av patientsäkerhetsklimatet och utvecklar strategier, med tillhörande resurstilldelning, för att främja förbättringar inom alla faktorområden. Systematiska undersökningar av patientsäkerhetsrisker och faktorer som påverkar patientsäkerheten behövs för att ha underlag till att mäta resultatutveckling över tid och mellan grupper.

(26)

REFERENSER

Abdou, H. A., & Saber, K. M. (2011). A baseline assessment of patient safety culture among nurses at student university hospital. World Journal of Medical Sciences, 6(1), 17-26. Från

https://www.researchgate.net/publication/228474449_A_Baseline_Assessment_of_Patient_Safety_ Culture_among_Nurses_at_Student_University_Hospital

AbuAlRub, R., Gharaibeh, H., & Bashayreh, A. (2012). The Relationships Between Safety Climate, Teamwork, and Intent to Stay at Work Among Jordanian Hospital Nurses. Nursing Forum, 47(1), 65-75. doi: 10.1111/j.1744-6198.2011.00253.x

Agency for Healthcare Research and Quality. (2003). Guide to patient safety indicators. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality.

Aiken, L. H., Clarke, S., Sloane, D., Sochalski, J., & Silber, J. (2002). Hospital nurse staffing and patient mortality, nurse burnout, and job dissatisfaction. The Journal of the American Medical

Association, 288(16), 1987-1993. doi:10.1001/jama.288.16.1987

Aiken, L. H., Sermeus, W., Van den Heede, K., Sloane, D. M., Busse, R., McKee, M., ...Tishelman, C. (2012). Patient safety, satisfaction, and quality of hospital care: cross sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in Europe and the United States. British Medical Journal, 344.

doi:10.1136/bmj.e1717

Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., & Sermeus, W. (2013). Nurses' reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europe. International

Journal of Nurse Studies, 50(2), 143-53. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.11.009

Alfredsdottir, H., & Bjornsdottir, K. (2008). Nursing and patient safety in the operating room.

Journal of Advanced Nursing, 61(1), 29-37. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04462.x

Barker, L. M., & Nussbaum, M. A. (2011). Fatigue, performance and the work enviroment: a survey of registered nurses. Journal of Advanced Nursing, 67(6), 1370-1382. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05597.x

(27)

Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov: I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (s. 116-126). Lund: Studentlitteratur.

Brock, D., Abu-Rish, E., Chiu, C.R., Hammer, D., Wilson, S., Vorvick, L., … Zierler B. (2013). Interprofessional education in team communication: working together to improve patient safety.

British Medical Journal Quality and Safety, 22(5), 414–423. doi: 10.1136/bmjqs-2012-000952

Carlström, E., Berlin, J., & Landstingsförbundet. (2004). Boken om team: en kunskapsöversikt om

team och teamarbete inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Landstingsförbundet.

Carney, B. T., Mills, P. D., Bagian, J. P., & Weeks, W. B. (2010). Sex differences in operating room care giver perceptions of patient safety: a pilot study from the Veterans Health Administration Medical Team Training Program. Quality and Safety in Health Care, 19(2), 128-131. doi:

10.1136/qshc.2008.028233

Carvalho, R. E. F. L. D., & Cassiani, S. H. D. B. (2012). Cross-cultural adaptation of the Safety Attitudes Questionnaire-Short Form 2006 for Brazil. Revista Latino-Americana de Enfermagem,

20(3), 575-582. doi: 10.1590/S0104-11692012000300020

Chen, C. K., Lin, C., Wang, S. H., & Hou, T. H. (2009). A study of job stress, stress coping

strategies, and job satisfaction for nurses working in middle-level hospital operating rooms. Journal

of Nursing Research, 17(3), 199-211. doi: 10.1097/JNR.0b013e3181b2557b

Choi, S., Pang, S., Cheung, K., & Wong, T. (2011). Stabilizing and destabilizing forces in the nursing work environment: A qualitative study on turnover intention. International Journal Of

Nursing Studies, 48(10), 1290-1301. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2011.03.005

Clark, A., Oswald, A., & Warr, P. (1996). Is job satisfaction U-shaped in age? Journal of

occupational and organizational psychology, 69(1), 57-81. doi:

10.1111/j.2044-8325.1996.tb00600.x

Colla, J. B., Bracken, A. C., Kinney, L. M., & Weeks, W. B. (2005). Measuring patient safety climate: a review of surveys. Quality and safety in health care, 14(5), 364-366. doi:

(28)

Cook, R. I., Render, M., & Woods, D. D. (2000). Gaps in the continuity of care and progress on patient safety. British Medical Journal, 320(7237), 791-794.

Cooper, C. L., Rout, U., & Faragher, B. (1989). Mental health, job satisfaction, and job stress among general practitioners. British Medical Journal, 298(6670), 366-370. doi:

10.1136/bmj.298.6670.366

Cummings, G., Hayduk, L., & Estabrooks, C. (2005). Mitigating the impact of hospital

restructuring on nurses: the responsibility of emotionally intelligent leadership. Nursing Research,

54(1), 2-12.

Deilkås, E. T., & Hofoss, D. (2008). Psychometric properties of the Norwegian version of the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ), generic version (short form 2006). BMC health services

research, 8(1), 191. doi: 10.1186/1472-6963-8-191

Despins, L. A. (2009). Patient safety and collaboration of the intensive care unit team. Critical Care

Nurse, 29(2), 85-91. doi: 10.4037/ccn2009281

Donovan, R. O., Doody, O., & Lyons, R. (2013). The effects of stress on health and its complications for nursing. British Journal of Nursing, 22(16), 969-973. doi:

10.12968/bjon.2013.22.16.969

Feather, R., Ebright, P. R. N., & Bakas, T. (2015) Nurse Manager Behaviors That RNs

Perceive to Affect Their Job Satisfaction. Nursing Forum, 50(2), 125-136. doi: 10.1111/nuf.12086

Fiabane, E., Giorgi, I., Sguazzin, C., & Argentero, P. (2013). Work engagement and occupational stress in nurses and other healthcare workers: the role of organisational and personal factors.

Journal of Clinical Nursing, 22, 2614-2624. doi: 10.1111/jocn.12084

France, D. J., Greevy Jr, R. A., Liu, X., Burgess, H., Dittus, R. S., Weinger, M. B., & Speroff, T. (2010). Measuring and comparing safety climate in intensive care units. Medical care, 48(3), 279-284. doi: 10.1097/MLR.0b013e3181c162d6

(29)

Gardezi, F., Lingard, L., Espin, S., L., Whyte, S., Orser, B. & Baker, G.R. (2009) Silence, power and communication in the operating room. Journal of Advanced Nursing, 65(7), 1390–1399. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.04994.x

Grohar-Murray, M. E., DiCroce, H. R., & Langan, J. C. (2016). Leadership and management in

nursing. London: Pearson.

Göras, C., Wallentin, F. Y., Nilsson, U., & Ehrenberg, A. (2013). Swedish translation and psychometric testing of the safety attitudes questionnaire (operating room version). BMC Health

Services Research, 13(1), 104. doi: 10.1186/1472-6963-13-104

Halverson, A. L., Casey, J. T., & Andersson, J. (2011). Communication failure in the operating room. Surgery, 149(3), 305-10. doi: 10.1016/j.surg.2010.07.051

Hamdan, M. (2013). Measuring safety culture in Palestinian neonatal intensive care units using the Safety Attitudes Questionnaire. Journal of critical care, 28(5), 886e7-886e14. doi:

10.1016/j.jcrc.2013.06.002

Hansen, K., Uggen, P., Brattebø, G., & Wisborg, T. (2007). Training operating room teams in damage control surgery for trauma: a followup study of the Norwegian model. Journal of the

American College of Surgeons, 205(5), 712-716. doi:10.1016/j.jamcollsurg.2007.06.015

Hayes, N., & Ball, J. (2012). Achieving safe staffing for older people in hospital. Nursing Older

People, 24(4), 20-24. doi: 10.7748/nop2012.05.24.4.20.c9069

Haynes, A. B., Weiser, T. G., Berry, W. R., Lipsitz, S. R., Breizat, A. H. S., Dellinger, E. P., ... Merry, A. F. (2011). Changes in safety attitude and relationship to decreased postoperative

morbidity and mortality following implementation of a checklist-based surgical safety intervention.

British Medical Journal, quality & safety, 20(1), 102-107. doi: 10.1136/bmjqs.2009.040022

Hoffmann, B., Domańska, O. M., Müller, V., & Gerlach, F. M. (2008). Developing a questionnaire to assess the safety climate in general practices (FraSiK): transcultural adaptation--a method report.

Zeitschrift fur Evidenz, Fortbildung und Qualitat im Gesundheitswesen, 103(8), 521-529.

(30)

Hofmann, D. A., & Mark, B. (2006). An investigation of the relationship between safety climate and medication errors as well as other nurse and patient outcomes. Personnel Psychology, 59, 847-869. doi: 10.1111/j.1744-6570.2006.00056.x

Hu, Y.Y., Arriage, A., Peyre, S., Corso, K., Roth, E., & Greenberg, C. (2012). Deconstructing intraoperative communication failures. Journal of surgical research 177. 37-42. doi:

10.1016/j.jss.2012.04.029

Huang, D. T., Clermont, G., Sexton, J. B., Karlo, C. A., Miller, R. G., Weissfeld, L. A., ... Angus, D. C. (2007). Perceptions of safety culture vary across the intensive care units of a single

institution. Critical care medicine, 35(1), 165-176. doi: 10.1097/01.CCM.0000251505.76026.CF

Kalisch, B. J., Weaver, S. J., & Salas, E. (2009). What does nursing teamwork look like? A qualitative study. Journal of Nursing Care Quality, 24(4), 298-307. doi:

10.1097/NCQ.0b013e3181a001c0

Kaya, S., Barsbay, S., & Karabulut, E. (2010). The Turkish version of the safety attitudes

questionnaire: psychometric properties and baseline data. Quality and Safety in Health Care, qshc-2008. doi: 10.1136/qshc.qshc-2008.032003

Kingdon, B., & Halvorsen, F. (2006). Perioperative nurses' perceptions of stress in the workplace.

AORN Journal, 84(4), 607-614. doi: 10.1016/S0001-2092(06)63939-2

Kirk, S., Parker, D., Claridge, T., Esmail, A., & Marshall, M. (2007). Patient safety culture in primary care: developing a theoretical framework for practical use. Quality and Safety in Health

Care, 16(4), 313-320. doi: 10.1136/qshc.2006.018366

Kirschbaum, K. A., Rask, J. P., Brennan, M., Phelan, S., & Fortner, S. A. (2012). Improved climate, culture, and communication through multidisciplinary training and instruction. American journal of

obstetrics and gynecology, 207(3), 200-e1. doi: 10.1016/j.ajog.2012.06.036

Kohn, L. T., Corrigan, J. M., & Donaldson, M. S. (Eds.). (2000). To err is human: building a safer

(31)

Kristensen, S., & Bartels, P. (2010). Use of Patient Safety Culture Instruments and

Recommendations. European Society for Quality in Healthcare (ISBN 978‐87‐993779‐0‐9). Office for Quality Indicators. Aarhus: European Society for Quality in Healthcare ‐ Office

for Quality Indicators.

Lee, W. C., Wung, H. Y., Liao, H. H., Lo, C. M., Chang, F. L., Wang, P. C., ... Hou, S. M. (2010). Hospital safety culture in Taiwan: a nationwide survey using Chinese version safety attitude questionnaire. BMC health services research, 10(1), 234. doi: 10.1186/1472-6963-10-234

Leonard, M., Greyham, S., & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. Quality & Safety in Health

Care, 13(1), 85-90. doi: 10.1136/qshc.2004.010033

Lin, S. H., Liao, W. C., Chen, M.Y. & Fan, J.Y. (2014). The impact of shift work on nurses' job stress, sleep quality and self-perceived health status. Journal of Nursing Management, 22 (5), 604-612. doi: 10.1111/jonm.12020

Makary, M. A., Sexton, J. B., Freischlag, J. A., Millman, E. A., Pryor, D., Holzmueller, C., & Pronovost, P. J. (2006a). Patient safety in surgery. Annals of surgery, 243(5), 628-635. doi: 10.1097/01.sla.0000216410.74062.0f

Makary M. A., Sexton J. B., Freischlag J. A., Pronovost, P. J. (2006). Operating room teamwork among physicians and nurses: teamwork in the eye of the beholder. Journal of the American

College of Surgeons, 202(5), 746-52. doi: 10.1016/j.jamcollsurg.2006.01.017

Manser, T. (2009). Teamwork and patient safety in dynamic domains of healthcare: a review of the literature. Acta Anaesthesiologica Scandinavia, 53(2), 143-151. doi:

10.1111/j.1399-6576.2008.01717.x

Milisen, K., Abraham, I, Siebens, K., Darras, E., & Dierckx de Casterle, E (2006) Work

environment and workforce problems: A cross-sectional questionnaire survey of hospital nurses in Belgium. International Journal of Nursing Studies, 43, 745–754. doi:

(32)

Modak, I., Sexton, J. B., Lux, T. R., Helmreich, R. L., & Thomas, E. J. (2007). Measuring safety culture in the ambulatory setting: the safety attitudes questionnaire—ambulatory version. Journal of

general internal medicine, 22(1), 1-5. doi: 10.1007/s11606-007-0114-7

Morath, J., Filipp, R., & Cull, M. (2014). Strategies for Enhancing Perioperative Safety: Promoting Joy and Meaning in the Workforce. AORN Journal, 100(4), 377-389.

doi:10.1016/j.aorn.2014.01.027

Nguyen, G., Gambashidze, N., Ilyas, S. A., & Pascu, D. (2015). Validation of the safety attitudes questionnaire (short form 2006) in Italian in hospitals in the northeast of Italy. BMC health services

research, 15(1), 284-292. doi: 10.1186/s12913-015-0951-8

Nordén-Hägg, A., Sexton, J. B., Kälvemark-Sporrong, S., Ring, L., & Kettis-Lindblad, Å. (2010). Assessing safety culture in pharmacies: the psychometric validation of the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) in a national sample of community pharmacies in Sweden. BMC clinical

pharmacology, 10(1), 8. doi:10.1186/1472-6904-10-8

Olofsson, B., Bengtsson, C., & Brink, E. (2003). Absence of response: a study of nurses' experience of stress in the workplace. Journal Of Nursing Management, 11(5), 351-358. doi:10.1046/j.1365-2834.2003.00384.x

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB.

Patterson, P. D., Huang, D. T., Fairbanks, R. J., & Wang, H. E. (2010). The emergency medical services safety attitudes questionnaire. American Journal of Medical Quality, 25(2), 109-115. doi: 10.1177/1062860609352106

Ponzer, S., Faresjo, T., & Mogensen, E. (2009). Future care requires interprofessional cooperation.

Läkartidningen, 106(9), 929-931.

Pronovost, P. J., Berenholtz, S. M., Goeschel, C., Thom, I., Watson, S. R., Holzmueller, C. G., ... Hyzy, R. (2008). Improving patient safety in intensive care units in Michigan. Journal of critical

(33)

Ramanujam, R., Abrahamson, K., & Anderson, J-G. (2008). Influence of workplace demands on nurses´perception of patient safety. Nursing and Health Sciences, 10(2), 144–150. doi:

10.1111/j.1442-2018.2008.00382.x

Randmaa, M., Mårtensson, G., Swenne, C. L., & Engström, M. (2014). SBAR improves

communication and safety climate and decreases incident reports due to communication errors in an anaesthetic clinic: a prospective intervention study. British Medical Journal open, 4(1), e004268. doi: 10.1136/bmjopen-2013-004268

Reason J. (1997). Managing the risks of organizational accidents. Burlington: Ashgate Publishing Limited.

Reason J. (1998). Achieving a safe culture: Theory and practice. Work & Stress, 12(3), 293-306. doi: 10.1080/02678379808256868

Richardson, A., & Storr, J. (2010). Patient safety: a literative review on the impact of nursing empowerment, leadership and collaboration. International nursing review, 57(1), 12-21. doi: 10.1111/j.1466-7657.2009.00757.x

Riksförening för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).

Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesivård. Stockholm: Riksförening för anestesi och intensivvård & svensk

sjuksköterskeförening.

Robb, G., & Seddon, M. (2010). Measuring the safety culture in a hospital setting: a concept whose time has come. The New Zealand Medical Journal, 123(1314), 68-78.

Sandelin, A., & Gustafsson, B. A. (2015). Operating theatre nurses’ experiences of teamwork for safe surgery. Nordic Journal of Nursing Research, 35(3), 179-185. doi:

10.1177/0107408315591337

Sexton, J. B., Helmreich, R. L., Neilands, T. B., Rowan, K., Vella, K., Boyden, J., ... Thomas, E. J. (2006a). The Safety Attitudes Questionnaire: psychometric properties, benchmarking data, and emerging research. BMC Health Services Research, 6(1), 44. doi: 10.1186/1472-6963-6-44

(34)

Sexton, J. B., Holzmueller, C. G., Pronovost, P. J., Thomas, E. J., McFerran, S., Nunes, J., ... & Fox, H. E. (2006c). Variation in caregiver perceptions of teamwork climate in labor and delivery units. Journal of Perinatology, 26(8), 463-470. doi: 10.1038/sj.jp.7211556

Sexton, J. B., Makary, M. A., Tersigni, A. R., Pryor, D., Hendrich, A., Thomas, E. J., ... &

Pronovost, P. J. (2006b). Teamwork in the Operating RoomFrontline Perspectives among Hospitals and Operating Room Personnel. The Journal of the American Society of Anesthesiologists, 105(5), 877-884.

Sexton, J. B., Thomas, E. J., & Helmreich, R. L. (2000). Error, stress, and teamwork in medicine and aviation: cross sectional surveys. British Medical Journal, 320(7237), 745-749. doi:

10.1136/bmj.320.7237.745

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges Riksdag. Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Sveriges Riksdag. Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SKL - Sveriges Kommuner och Landsting (2016) Skador i vården – utveckling 2013-215, Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Tillgänglig:

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-334-5.pdf?issuusl=ignore

Socialstyrelsen. (2006). God vård: om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och

sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-101-2

Socialstyrelsen. (2009). Att mäta patientsäkerhetskulturen. Handbok för patientsäkerhetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:

(35)

Spector, P. E. (1997). Job satisfaction: Application, assessment, causes, and consequences (Vol. 3). London: SAGE publications.

Thomas, E. J., Sexton, J. B., & Helmreich, R. L. (2003). Discrepant attitudes about teamwork among critical care nurses and physicians. Critical Care Medicine, 31(3), 956-959. doi: 10.1097/01.CCM.0000056183.89175.76

Tran, D., & Johnson, M. (2010). Classifying nursing errors in clinical management within an Australian hospital. International Nursing Review, 57(4), 454-462.

doi:10.1111/j.1466-7657.2010.00846.x

Törner, M. (2011). The ‘‘social-physiology’’ of safety. An integrative approach to understanding organisational psychological mechanisms behind safety performance. Safety Science, 49(8), 1262-1269. doi: 10.1016/j.ssci.2011.04.013

Törner, M., Eklöf, M., Larsman, P., & Pousette, A. (2013). Säkerhetsklimat i vård och omsorg.

Bakomliggande faktorer och betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet (Avdelning

för samhällsmedicin och folkhälsa, Rapport 2013: nr 1). Göteborg: Göteborgs universitet.

Vincent, C., Taylor-Adams S., & Stanhope, N. (1998). Framework for analyzing risk and safety in clinical medicine. British Medical Journal, 316(7138): 1154-1157. doi:

10.1136/bmj.316.7138.1154

Weller, J., Boyd, M., & Cumin, D. (2014). Teams, tribes and patient safety: overcoming barriers to effective teamwork in healthcare. Postgraduate Medical Journal, 90(1061), 149-154. doi:

10.1136/postgradmedj-2012-131168

Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En

bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur

Wong, C., & Cummings, G. (2007). The relationship between nursing leadership and patient outcomes: a systematic review. Journal of Nursing Management, 15(5), 508-521. doi: 10.1111/j.1365-2834.2007.00723.x

(36)

World Health Organization (WHO). (2009). Better knowledge for safer care: Human Factors in

Patient Safety: Review of Topics and Tools, Report for Methods and Measures Working Group of WHO Patient Safety. Geneva: WHO. Tillgänglig:

http://www.who.int/patientsafety/research/methods_measures/human_factors/human_factors_revie w.pdf

World Health Organization (WHO). (2010). Nursing midwifery services strategic directions 2011–

2015. Geneva: WHO.

Tillgänglig: http://whqlibdoc.who.int/hq/2010/WHO_HRH_HPN_10.1_eng.pdf?ua=1

Xyrichis, A., & Ream, E. (2008) Teamwork: a concept analysis. Journal of

Advanced Nursing, 61(2), 232–241. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04496.x

Zimmermann, N., Küng, K., Sereika, S. M., Engberg, S., Sexton, B., & Schwendimann, R. (2013). Assessing the safety attitudes questionnaire (SAQ), German language version in Swiss university hospitals-a validation study. BMC Health Services Research, 13(1), 347. doi: 10.1186/1472-6963-13-347

Zohar, D. (1980). Safety climate in industrial organizations: theoretical and applied implications.

Journal of Applied Psychology, 65(1), 96. doi: 10.1037/0021-9010.65.1.96

Zúñiga, F., Ausserhofer, D., Hamers, J. P. H., Engberg, S., Simon, M., & Schwendimann, R. (2015). Are staffing, work environment, work stressors, and rationing of care related to care workers’ perception of quality of care? A cross-sectional study. Journal of the American Medical

(37)

Bilaga 1 Safety Attitudes Questionnaire - Attityder till patientsäkerhet

Var vänlig och svara på följande påståenden utifrån dina erfarenheter på den operationsavdelning där du arbetar. Tänk på att svaren ska återspegla dina egna erfarenheter. Om du kryssar fel, stryk över det felaktiga svaret och fyll i det rätta.

Stämmer inte alls Stämmer inte så bra Varken eller Stämmer ganska bra Stämmer precis 1. 1 2. Specialistsjuksköterskor/undersköterskors