Visualisering av steriliseringsprocess på Fresenius Kabi
Handledare: PG Holmlöv Författare: Aline Gorabi & Maria Pless Institutionen för informatik och media
Examensarbete 15 hp Uppsala Universitet - HT17
Sammanfattning
Denna studie ämnar undersöka hur en webbapplikation kan utformas för att visualisera data på ett effektivt och användbart sätt. Undersökningen syftar även till att undersöka vilka element och metoder i visualisering som bidrar till att ge förståelse för information som visualiseras i form av ett gränssnitt. Frågeställningen som uppsatsen avser att besvara är hur kan en webbapplikation utformas för att visualisera data på ett effektivt och användbart sätt? För att besvara frågeställningen har en webbapplikation utvecklats som visualiserar data i steriliseringsprocessen för läkemedelstillverkaren Fresenius Kabi. Den metod och forskningsstrategi som har använts för studien är Design Science. Insamling av data och krav har gjorts genom deltagande observationer i produktionen. För att skapa en webbapplikation som är användbar och anpassad till den miljö den är ämnad för har Jakob Nielsens användbarhetsprinciper, Stephen Fews designriktlinjer, Rick Borups teori samt teori om webbstandarder använts som underlag för utvecklingen. Visualiseringen av webbapplikationen och dess användbarhet har utvärderats med hjälp av expertutvärderingar som grundar sig på Steve Krugs riktlinjer samt Jakob Nielsens graderingsskala för utvärdering. I uppsatsens diskussion presenteras överväganden och förslag på vidare forskning. Slutsatsen som presenteras är att utveckling av en webbapplikation med fokus på visualisering kan utformas på ett användbart och tydligt sätt genom att utföra en noggrann kravinsamling och väl utförda expertutvärderingar med användarna. Genom att granska tidigare forskning och teorier som berör användbarhet och design kan en visuell framställning av befintlig data bli ett användbart verktyg som kan användas för att optimera produktionsprocesser i framtiden.
Nyckelord:
Design Science, Visualisering, Produktion, Utveckling
Abstract
This study aims at investigating how a web application can be designed to visualize data in an efficient and useful manner. The study also aims at investigating which elements and methods of visualization contribute to understanding information that is visualized in the form of an interface. The question that the essay is about to answer is how a web application can be designed to visualize data in an efficient and useful way? To answer the question, a web application has been developed that visualizes data in the sterilization process. The research strategy used for the study is Design Science. Data collection and requirements have been collected through participatory observations in production at Fresenius Kabi. In order to create a web application that is useful and adapted to the environment it is intended for, Jakob Nielsen's usability principles, Stephen Few's design guidelines, Rick Borup’s theories and theory of web standards have been used as the basis for development. The web application and its usability have been evaluated using expert evaluations based on Steve Krug's guidelines as well as Jakob Nielsen's rating scale. The paper's discussion presents considerations and proposals for further research. The conclusion presented is that the development of a web application that emphasizes visualisation can be designed in a useful and clear manner by performing a thorough collection of requirements and well-performed expert evaluations with users. By reviewing previous research and theories related to usability and design, a visual representation of existing data can be a useful tool that can be used to optimize the production processes in the future.
Keywords:
Design Science, Visualization, Production, Development
Förord
Stort tack till våra handledare Axel Burström, Jenny Söderström, Johnny Westlund och PG Holmlöv som möjliggjort utförandet av denna studie samt även bidragit med användbar handledning och expertis.
Begreppsdefinitioner:
Visualisering: I denna studie används begreppet visualisering för hur befintlig data kan visualiseras i form av grafer och annan information genom en webbapplikation.
Steriliseringsprocess: Steriliseringsprocessen är en del av processen i tillverkningen av intravenösa näringslösningar hos läkemedelstillverkaren Fresenius Kabi.
Steriliseringen sker med hjälp av autoklaver för att kunna sterilisera de intravenösa näringslösningarna.
Delprocess: Steriliseringsprocessen består av fyra delprocesser. Dessa delprocesser står för de olika moment som genomförs för att de intravenösa näringslösningarna ska steriliseras. Delprocesserna består av: Tid till autoklav, tid till att stänga dörr till autoklav, tid till att öppna dörr till autoklav och tid till att autoklav är tom.
Autoklav: Används för att sterilisera ett objekt, i detta fall de intravenösa näringslösningarna.
Flöde: Produktionen har fyra flöden som genomgår steriliseringsprocessen, dessa flöden är: FMCB1, FMCB2, FFX4 och FMCB5. Dessa flöden går alltså parallellt med varandra och genomgår samma typ av steriliseringsprocess.
Fresenius Kabi: Läkemedelstillverkare där examensarbetet utförts.
Användbarhet: Hur användning av webbapplikationen tillfredställer ändamålet.
Expertutvärdering: En utvärdering som utförs av ett antal experter inom området.
De går enskilt igenom webbplatsen för att senare diskutera resultaten.
Visual Studio: Programutvecklingsmiljö från Microsoft som används för att bygga PC-applikationer, i denna studie har Visual Studio använts för utveckling av
webbapplikationen.
Webbapplikation: Ett program som använder sig av webbläsare och webbteknologi för att utföra uppgifter och funktioner.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Introduktion. ... 1
1.2 Forskningsproblem ... 1
1.3 Syfte ... 2
1.4 Forskningsfråga ... 2
2. Bakgrund ... 3
2.1 Fresenius Kabi ... 3
2.1.1 Stereliseringsprocess ... 3
2.2 Visualisering ... 4
3. Teori ... 6
3.1 Visualisering av data ... 6
3.1.1 Stacked Bars ... 8
3.1.2 Pie Chart ... 8
3.1.3 Placering av grafer ... 8
3.1.4 Visuella skillnader ... 9
3.1.5 Val av färg ... 9
3.1.6 Navigering ... 10
3.2 Användbarhet ... 60
4. Metod ... 13
4.1 Formulering av forskningsstrategi ... 13
4.2 Datainsamlingsmetod ... 14
4.3 Avgränsningar ... 15
4.4 Kravsinsamling ... 15
4.5 Genomförande av experutverdering ... 16
5. Krav på webbapplikation ... 18
5.1 Dataset ... 18
5.2 Kravinsamling ... 18
6. Design av webbapplikation ... 20
6.1 Visuella val ... 20
6.2 Användbarhet ... 22
7. Beskrivning av webbapplikation ... 23
7.1 Utevcklingsprocess ... 23
8. Expertutlåtande ... 28
9. Analys ... 31
10. Diskussion och slutsats ... 34
10.1 Diskussion ... 34
10.1.1 Fortsatt foskning ... 36
10.2 Slutsats ... 36
11. Källförteckning ... 39
12. Bilaga 1 ... 42
13. Bilaga 2 ... 43
14. Bilaga 3 ... 45
15. Bilaga 4 ... 47
1. Inledning
I inledningen presenteras en kortfattad introduktion om studiens område. Därefter redogörs studiens forskningsproblem, syfte och frågeställning.
1.1 Introduktion
Dagens samhälle använder sig idag av en stor mängd information och kunskap, som ständigt växer i takt med komplexiteten av verksamheter och dess processer. Det krävs därför att dessa stora mängder av information struktureras för att kunna mottas med förståelse av användare. Det existerar ett flertal tekniker för att förmedla information till dess användare.
När det gäller data är visualisering en teknik som hjälper till att strukturera information och förstå relationerna mellan dess element. Det ger även användaren möjlighet att själv kunna selektera och hitta information på ett användbart sätt (Tergan & Keller, 2005, ss.1-2). Det existerar dock vissa utmaningar med visualisering av data. En problematisk aspekt är att det inte finns några generella kriterier om vad som utgör en bra visualisering. De flesta
människor har en egen uppfattning om vad som är ett bra gränssnitt och som ger bäst förståelse och informationstillgänglighet. Det blir därför en utmaning att utforma ett
gränssnitt som är tydligt, strukturerat och användbart för alla användare (Chen, 1999, ss.1-2).
1.2 Forskningsproblem
Dagens industrier har idag ökade krav på att ha lönsamma anläggningar samtidigt som industriprocesserna blir allt mer komplexa. För att industrierna ska ha möjlighet att uppfylla dessa krav krävs det att i ett tidigt stadium upptäcka och åtgärda avvikelser och problem som uppstår i processerna. Det blir därmed en prioritet att eliminera dessa avvikelser för att snabbt kunna återgå till ett normalt driftläge (Osvalder m fl, 2011). Denna studie ämnar att
undersöka hur en webbapplikation kan utformas för att visualisera data på ett effektivt och användbart sätt. För att närma sig studiens syfte kommer en webbapplikation att utvecklas för läkemedelsföretaget Fresenius Kabi och dess produktion. Detta blev aktuellt då Fresenius Kabi inte hade någon visuell data för produktionen, vilket ledde till ett uppdrag från deras sida i form av detta examensarbete. Visualiseringen kommer ske av steriliseringsprocessen och dess data som används i produktion. Information om flödet och dess avvikelser kommer att visualiseras i form av en webbapplikation som är kopplad till en databas som behandlar denna information. Detta för att upptäcka och identifiera avvikelser och stopp i produktionen
i ett tidigare stadium, vilket bidrar till att snabbare kunna återgå till normalläget för
produktionen. Webbapplikationen kommer även att användas för att analysera data över tid för att identifiera brister i processen och effektivisera produktionsarbetet. Det som skapar intresse att genomföra denna undersökning är att dels skapa och utforma det visuella på ett sätt som skapar bäst förståelse och effektivitet hos användarna.
1.3 Syfte
Denna studie ämnar att undersöka hur en webbapplikation kan utformas för att visualisera data på ett användbart sätt för att effektivt kunna tolka data. Undersökningen syftar även till att undersöka vilka element och metoder i visualisering som bidrar till att ge förståelse för information som visualiseras i form av ett gränssnitt. Som underlag för att kunna utföra detta kommer vi att använda oss av Stephen Fews riktlinjer och Rick Borups teori som bygger på vidare forskning från Edward Tufte. Dessa kommer kombineras med Steve Krugs och Jakob Nielsens riktlinjer för expertutvärdering av webbapplikationen. För att ta sig an syftet
kommer en webbapplikation att utvecklas till produktionen hos läkemedelsföretaget Fresenius Kabi. Då företagets steriliseringsprocess av läkemedel omfattar en större mängd data för respektive delprocess kommer webbapplikationen att utvecklas i syfte att visualisera den data som används inom steriliseringsprocessen. Genom visualisering kan data enkelt delas inom företaget internt via intranätet, vilket kommer göras genom en webbapplikation som kommer visualisera data som finns i en befintlig databas. Studien fokuserar på
visualisering och därför tas inte kopplingar till databasen och befintlig data som använts upp på djupare nivå. Genom att följa krav och specifikationer som de har ställt på
webbapplikationen så kommer vi med hjälp av relevant teori och metod utveckla webbapplikationen på ett användbart sätt som hjälper användarna att effektivt tolka och analysera data. Vi kommer att använda oss av de tekniker och verktyg som visat sig vara mest lämpliga efter att vi gjort en litteraturstudie kring design och användbarhet vid utveckling av en webbapplikation. Fokus kommer läggas på det visuella i applikationen.
1.4 Forskningsfråga
- Hur kan en webbapplikation utformas för att visualisera data på ett effektivt och användbart sätt?
2. Bakgrund
I detta kapitel redogörs det för studiens bakgrund genom en beskrivning om
läkemedelstillverkaren Fresenius Kabi och produktionsprocessen som ska visualiseras samt bakgrund till utveckling av webbaserade system och visualisering.
2.1 Fresenius Kabi
Fresenius Kabi är ett globalt, marknadsledande företag specialiserat på klinisk nutrition, infusionsterapi och medicinsk teknik. Med ca 35 000 medarbetare runt om i världen har de med sitt motto “Caring for life” i uppdrag att tillhandahålla läkemedel och teknologi som ska användas till vård av patienter. I Uppsala finns en av deras produktionsanläggningar där tillverkning av bland annat intravenösa näringslösningar sker. Denna studie ämnar att visualisera steriliseringsprocessen av de intravenösa näringslöningarna. Visualiseringen kommer ske med hjälp av utveckling av en webbapplikation som sedan kommer att användas av bland annat operatörer och annan personal på Fresenius Kabi (Fresenius Kabi, 2018).
I dagsläget finns data för de olika stegen i steriliseringsprocessen av de intravenösa
näringslösningarna. Dessa data redogör för tiden för varje individuellt processteg. Det finns totalt fyra processteg i steriliseringsprocessen. Det existerar data men i dagsläget finns den inte tillgänglig för operatörerna som arbetar med denna process dagligen. Genom att
visualisera dessa data och redogöra visuellt för tiden för steriliseringsprocessen samt tiden för varje processteg i sig, möjliggör detta att operatörerna samt chefer på olika nivåer kan ta del av informationen i syfte att förbättra och optimera arbetet som utförs.
2.1.1 Steriliseringsprocess
Steriliseringsprocessen består av fyra delprocesser. Den första delprocessen innefattar när korrekt antal intravenösa näringslösningar är redo att steriliseras ska de förflyttas från enheten de befinner sig på, vilket är enheten för ett specifikt flöde. Totalt finns det i dagsläget fyra flöden, dessa är: FMCB1, FMCB2, FFX4 och FMCB5. När korrekt antal är uppfyllt förflyttas näringslösningarna in i en autoklav för sterilisering. Den andra delprocessen syftar på när de intravenösa näringslösningarna befinner sig i autoklaven tills att steriliseringen i autoklaven påbörjas. Från att de intravenösa näringslösningarna befinner sig i autoklav och steriliseras tills att steriliseringen i autoklaven är färdig och de är redo att lastas ur autoklav står för den tredje delprocessen. Från att de steriliserade intravenösa näringslösningarna är redo att lämna
autoklav och tills att korrekt antal näringslösningar befinner sig på nästa enhet är den fjärde och sista delprocessen i steriliseringsprocessen. För hela steriliseringsprocessen finns det mål på en tid som hela steriliseringsprocessen bör ta. Men även delprocesserna har individuella mål för hur lång tid varje enskild delprocess bör ta.
2.2 Visualisering
Data är viktig information och kunskap som kan existera i olika former, exempelvis i form av siffror, bilder, text eller grafer. Visualisering av data handlar ofta om att transformera data till information i form av visuella bilder. Målet med att visualisera data är att kommunicera information tydligt och effektivt genom grafer och visuella bilder. Med hjälp av visualisering kan data snabbt och effektivt förstås av användare. Genom att visualisera data på ett bra och tydligt sätt kan användare fokusera på viktig information och budskap snarare än metodik eller andra mindre relevanta aspekter. Fördelen med visualisering är även att kunna
presentera en större mängd siffror eller data på en liten yta samtidigt som det tydliggör vilken information som är av betydelse. Användare får även möjligheten att jämföra olika delar av ett visst data genom att skapa sammanhängande grafer med en stor mängd data samt att visualisering gör det möjligt att på ett enkelt sätt kunna presentera data både översiktligt och på detaljnivå (Dong m fl, 2010, ss.1-2).
Analys av data innebär ofta jämförelse av komplexa objekt. Med de allt större mängderna data och komplexiteten i data växer efterfrågan på system som hjälper till med dessa jämförelser. Systemen och andra befintliga verktyg stödjer uttryckligen dessa jämförelser utöver att en användare behöver titta på varje objekt individuellt. Men jämförelserna ska även kunna ske oberoende av vad dessa objekt är. Även om det i dagsläget finns en mångfald av system och tillvägagångssätt så kan förståelsen för jämförande visualisering underlätta utveckling av andra jämförande visualiseringsverktyg (Gleicher m fl. 2011, s.1).
Medan visualisering traditionellt har fokuserat på verktyg för att undersöka enskilda objekt har de senaste åren sett ett ökande antal system som är uttryckligen utformade för att hantera jämförelser mellan komplex data. De erbjuder dock endast begränsad hjälp för att försöka tillhandahålla jämförande visualisering i större utsträckning men varje scenario verkar kräva
en särskild anpassad lösning, dock kan vägledning genom att studera andra applikationer hjälpa till med designval (Gleicher m fl. 2011, s.1).
Webbapplikationen som ska utformas i denna studie ska vara tillgänglig i produktion för operatörerna, men även för chefer som inte arbetar i produktion men vill ta del av
informationen webbapplikationen tillhandahåller. Dessa är viktiga aspekter som bör beaktas noggrant då informationen webbapplikationen ska vara lika användarvänlig för alla parter.
Alla som använder applikationen ska kunna förstå vad som förmedlas och hur det kan användas.
Som tidigare nämnt har Fresenius Kabi i dagsläget fyra olika flöden som genomgår
steriliseringen av de intravenösa näringslösningarna. Vår ambition är att visualisera samtliga flöden på en startsida för att sedan kunna navigera till andra sidor för ytterligare information om respektive flöde.
3. Teori
I detta kapitel kommer det teoretiska ramverket som används i uppsatsen att presenteras, vilket är Nielsens användbarhetsprinciper för designutveckling, Rick Borups teori och Stephen Fews riktlinjer för design.
Visualisering är ett tillvägagångssätt för att utforska data och presentera resultat. Edward Tufte har gett ett stort bidrag till den kunskap och grund som finns idag för visualisering.
Denna kunskap uttrycks emellertid i principer och riktlinjer snarare än formella teorier (Chen m.fl, 2008, s.4).
3.1 Visualisering av data
Visualisering förekommer både vid visualisering av information och av data. Visualisering av information fokuserar på användandet av visualiseringsmetoder som underlättar för
människan att förstå och analysera data. Det sker en omvandling av abstrakt data till
interaktiva visualiserade gränssnitt. Detta förstärker den visuella kognitionen hos människan som gör det möjligt för användaren att ta in information om strukturer, relationer och hur olika data är beroende av varandra. Visualisering av data handlar om att presentera data systematiskt med tillhörande variabler och attribut. Detta underlättar för användaren att förstå och tolka data och även dess relationer. Det är av vikt att presentationen av data är visuellt tilltalande, beskrivande och framställd på ett effektivt sätt som gör det enkelt för användaren att ta in och tolka data (Khan, 2011, s.1, 3, 7).
Visualisering av information och visualisering av data står varandra nära och har många likheter. Det existerar dock ett flertal tekniker för respektive typ av visualisering för att framställa information och data. Visualisering av information använder sig bland annat av visualiseringsteknikerna ”Parallel Coordinates” och “Tree Map” som används för att visa ett flertal individuella element genom flera dimensioner respektive hierarkisk presentation av information och data. Vid visualisering av data är tabeller en vanligt förekommande teknik som används och som har haft stor betydelse inom forskning och dataanalys. Tabeller är organiserade med rader och kolumner som betonar relationer i ett strukturerat format. Andra tekniker som används vid visualisering av data är olika typer av grafer. Bland annat kan data presenteras i form av pie charts, bar charts, histogram och scatter plots. Syftet med
användning av grafer för att visualisera data kan grundas i att antingen presentera eller att utforska data. När data presenteras är det av vikt att välja vilken information som ska framföras och hur den ska visualiseras för att tilltala användarna. Hur information uppfattas och förstås av användaren är även något som bör tas hänsyn till för att informationen ska uppfattas på ett önskvärt sätt. Vid visualisering av data med hjälp av grafer är det av stor vikt att välja en typ av graf som är anpassad till de data som presenteras, annars finns det en risk att informationen är svår att tolka och analysera. Exempelvis bör inte ovarierad kontinuerlig data visualiseras i en pie chart precis som varierad kategoriserad data inte bör visualiseras i form av boxplot (Khan, 2011, ss.7-8, 3-6).
Det är skillnad mellan visuell framställning i form av grafer för presentation och grafer för utforskande vilket ligger i både form och praktik. Grafer som framställs för presentation (presentationsgrafik) är generellt statisk, där en enda graf ritas för att sammanfatta den information som ska presenteras. Dessa bilder bör vara av hög kvalitet och inkludera fullständiga definitioner och förklaringar av de visade variablerna och av grafens form.
Presentationsgrafik är som bevis på matematiska teorier då de inte kan ge några tips om hur ett resultat uppnåddes, men erbjuder övertygande stöd för sin slutsats. Utforskande grafer används däremot för att leta efter resultat och de bör vara snabba och informativa snarare än långsamma och exakta. En presentationsgrafik kan dras för visning av potentiellt tusentals läsare medan tusentals utforskande grafik kan dras för att stödja dataundersökningarna av en enda analys (Chen m.fl, 2008, ss. 4-5)
En av de mest kraftfulla teknikerna för visualisering innebär visning av flera grafer samtidigt, vilka antingen har olika delar av data som tas från ett större dataset eller olika visuella
framställningar av ett gemensamt dataset. Edward Tufte kan ses som en grundare för visualisering med hjälp av en bildskärm som använder en serie med grafer ordnade
tillsammans så att de kan jämföras. Varje graf representerar en annan delmängd av data som hör till ett fullständigt dataset som kan ses tillsammans och jämföras. Ett annat
tillvägagångssätt vid visning av flera grafer samtidigt använder var och en för att undersöka en annan aspekt av ett gemensamt dataset. Exempelvis kan flera grafer, av olika slag visas samtidigt för att undersöka flera aspekter av ett dataset samtidigt som vi kan upptäcka anslutningar i de data som kanske inte skulle upptäckas om graferna hade betraktats separat.
Visuellt framställande av data på detta sätt kan snabbt få fram analytiska insikter som blir tillgängliga för våra ögon (Borup, 2015, ss. 9, 11-12).
3.1.1 Stacked Bars
Stacked Bars är staplade stapeldiagram som är rätt val när man behöver visa flera instanser av en helhet och dess delar men med vikt på helheten (Few, 2006, s.117). Andy Kirk beskriver även Stacked Bars som självförklarande och att dessa är lämpliga vid visualisering av data som syftar till att visa delar av en helhet, precis som Few betonar. Kirk menar att det speciellt är färger och placering av de olika delarna av helheten som gör det tydligt för användaren att läsa av Stacked Bars. Han påpekar dock att det kan finnas en viss problematik med Stacked Bars, då det inte finns någon gemensam startlinje för det staplade datat förutom det första datat som visas (Kirk, 2012, s.161).
3.1.2 Pie Chart
Pie Chart diagram kan ses som den typ av diagram som kommunicerar mindre effektivt än andra medel. Pie Chart diagram är utformade för att visa helhets information men
stapeldiagram har visat sig vara mer effektiv för denna typ av kommunikation. Visualisering av data i form av en Pie Chart menar Borup (2015) är ett lämpligt sätt att presentera delar av en helhet, vilket styrker argumentet att använda sig av denna typ av visualisering för denna typ av data.
3.1.3 Placering av grafer
När man vet vilka objekt som hör samman i förhållande till vad som ska visualiseras och visas är ett lämpligt sätt att placera dessa nära varandra men ändå tydligt avgränsas från de andra omgivande grupperna. Att använda position för att gruppera objekt visuellt är en strategi som uppfattas snabbt (Few, 2006, s.139). Dong m fl. (2010) menar även att visuellt framställande av grafer samt bilder av annan form gör det möjligt att visuellt framställa en översikt av data men även på detaljnivå. Även Borup (2015) menar rätt placering av grafer kan få användaren att uppfatta det som visualiseras snabbare.
Few (2006) betonar även att för mycket information eller för många subtila graderingar kan distrahera användaren från dennes primära eller omedelbara mål. Rick Borup (2015) lyfter även fram vikten av att undvika överflödig information och icke nödvändiga element för att minimera risken att användaren förlorar fokus från de uppgifter användaren är ämnad att utföra. Då denna studie ämnar att visualisera fyra olika flöden med dess
steriliseringsprocesser är det viktigt att placering av graferna och grupperingen av dessa blir tydlig samt att inte informationen blir överflödig.
3.1.4 Visuella skillnader
Olikheter i utseende uppmanar oss alltid att, medvetet eller omedvetet att söka efter betydelsen av dessa skillnader. Allt som betyder samma sak eller fungerar på samma sätt borde se ut på samma sätt som det förekommer. Även något så subtilt som mörka axelinjer på en graf och linjer med ljusa axlar på en annan kommer att leda användaren till att denna skillnad som faktiskt är godtycklig är signifikant (Few, 2006). Bilder eller grafer har visat sig vara mer effektiva för att undvika misstolkningar då de uppfattas snabbare än en text eller siffror (Borup, 2015, s.38).
Det är viktigt att upprätthålla konsistens, inte bara visuellt i utseendet av hela
webbapplikationen men också i valet av hur data visualiseras i form av grafer etc. Om två delar av data involverar samma typ av kvantitativa förhållanden (som en tidsserie, vilket i denna studie är historik över ett dygn tillbaka) som är avsedda för liknande användning (i detta fall möjliggörandet av historik ett dygn tillbaka) ska du använda samma typ av bildskärm för båda (exempelvis stapeldiagram vilket är det som använts för denna studie).
Variation bör inte ske i detta fall för objektets skull då de är av samma sort men olika flöden.
Alternativet som väljs ska alltid vara det som bäst kommunicerar data och dess meddelande, även om det betyder att webbapplikationen består av samma typ av graf överallt (Few, 2006, s.143).
3.1.5 Val av färg
Färg är potentiellt ett av de mest effektiva sätten att visa data. I praktiken är det också en av de svåraste att få rätt. En bra kontroll för färgscheman är Colorbrewer av Cynthia Brewer.
Colorbrewer kan ge förslag på färgscheman som både blandar sig väl och skiljer mellan olika kategorier. Det finns många faktorer i valet av färg som måste tas hänsyn till. Bland annat att vissa människor är färgblinda, färger kan ha särskilda föreningar (exempelvis, röda för fara eller för förluster) och färg kan vara en fråga om personlig smak (Chen m.fl, 2008, s.69).
Few (2006) menar att ett problem som kan förekomma är fel användning av färg när utseendet på webbapplikationen bestäms. Färger som är ljusa eller mörka kräver mer
uppmärksamhet, då många ljusa eller mörka färger snabbt kan bli visuellt utmattande. Vid val av färg bör följande riktlinjer has i åtanke:
● Ljusa färger bör användas minimalt, helst endast för att markera data som kräver uppmärksamhet.
● Förutom innehåll som kräver uppmärksamhet, använd mindre mättade färger som de som är övervägande i naturen.
● En diskret blek bakgrundsfärg bör användas istället för en helt vit för att ge en mer lugnande, mindre starkt kontrasterande yta på vilken data visuellt kan förekomma.
För att fånga användarens uppmärksamhet på viktig information och data, bör det på något sätt stå ut från mängden, vilket kan ske exempelvis genom färg (Borup, 2015, s.5).
3.1.6 Navigering
Placering av grafer och text på samma sida eller på motstående sidor är värdefull av praktiska skäl. Det är opraktiskt att behöva navigera mellan sidor fram och tillbaka om grafer och text har ett samband men är placerade på olika sidor. Det är dock inte alltid möjligt att undvika detta (Chen m.fl, 2008, s 68). Webbapplikationer som visualiserar någon form av data bör i första hand visas på en enda skärm utan att användaren behöver scrolla eller navigera för att visa olika typer av data som hör ihop. Studier som genomförts kring visualisering av data har visat att när data och information visas tillsammans där användaren får en hel överblick har en bättre effekt än när endast delar av informationen visas på samma gång. Människan kan endast behålla en viss mängd information samtidigt i korttidsminnet, vilket innebär att det finns risk att en del information förloras om användaren måste scrolla för att få ta del av all information. Det är dock oftast en fördel att låta användaren navigera för att få mer specifik eller detaljerad information om en viss data, detta gör det lättare för användaren att ta in informationen då den ligger i fokus till skillnad från en överblick med all data. Det är alltså av stor vikt att göra rätt val vid placering och navigering av information och data för att få bästa effekt (Few, 2006, s.39-40). Krug (2006) menar även att annan viktig information bör vara max två klick bort, för att enkelt vara tillgänglig för användaren.
3.2 Användbarhet
Vid utformning av en webbapplikation finns det flera aspekter man ska ta hänsyn till för att få
en så användbar webbapplikation som möjligt. Steve Krug (2006) menar bland annat att viktig information endast ska vara max två klick bort, att informationen på
webbapplikationen ska vara på användarens språk men även att man ska vara så konsekvent som möjligt. Webbapplikationen bör vara självklar i det den ska förmedla i den mån att den förklarar sig själv. Användaren bör kunna förstå vad det är och hur det ska användas utan att behöva lägga någon tid på att försöka förstå vad syftet med webbapplikationen är. Allt
möjligt på en webbapplikation kan få oss att stanna upp och tänka i onödig omfattning istället för det som egentligen ska fånga vårt intresse. Genom att öka tydligheten vid utformningen av en webbapplikations gränssnitt kan detta förhindras. Om detta inte görs kan varje tanke vi lägger på att försöka förstå webbapplikationen läggas på vår kognitiva arbetsbelastning som distraherar användaren från det den skulle utföra (Krug, 2006). Användarvänligheten som Krug beskriver anser vi vara en viktig grund till val av visualiseringen för en
webbapplikation. En webbapplikation som ska användas för att tolka data bör vara användbar för att kunna vara ett effektivt verktyg i den miljö som den avser att vara, vilket har lett till att dessa aspekter är en viktig del för denna studie.
Användbarheten av en webbapplikation är en egenskap med stor betydelse för hur enkel applikationen är att använda för användarna. Nielsen menar att en webbapplikation som är svår att använda eller inte tydligt förmedlar vilka funktioner som existerar riskerar att
användare lämnar applikationen. Företag som använder sig av interna webbapplikationer som används av de anställda riskerar att produktiviteten och effektiviteten av arbetet minskar om webbapplikationerna är svåranvända eftersom inlärningen blir längre och användandet mer tidskrävande. För att undvika användbarhetsproblem hos användarna har Nielsen (2012) tagit fram fem användbarhetsprinciper som bör tas hänsyn till vid designprocessen.
● Learnability innebär hur enkelt det är för användare att utföra en enkel uppgift första gången de använder sig av systemet.
● Efficiency syftar till hur snabbt användare kan utföra uppgifter när de väl har lärt sig designen.
● Memorability beskriver hur lätt det är för en användare att komma ihåg hur systemet fungerar efter en period utan att ha använt det.
● Errors syftar till hur många fel användare gör, hur stora dessa fel är och hur enkelt det är att rätta till dessa.
● Satisfaction innebär hur subjektivt nöjda användarna är vid användning av designen.
Dessa fem principer används ofta som underlag vid testning av design och webbapplikationer tillsammans med begreppet utility som beskriver nyttan med systemet, det vill säga om det innehåller de funktioner som behövs (Nielsen, 2012).
I denna studie är användbarhet en viktig del då visualisering sker för att användarna ska kunna använda en webbapplikation på ett enkelt sätt och effektivt kunna tolka data. Detta leder till att användbarhet är viktig faktor att ha i åtanke vid visualisering.
Webbapplikationen som utvecklas i denna studie ska vara tillgänglig i produktion för operatörerna som kan använda den dagligen, men även för chefer som inte arbetar i produktion men vill ta del av informationen webbapplikationen tillhandahåller.
Webbapplikationen ska därför visuellt kunna ge en snabb överblick för beslutsfattare vilket betyder att kontextuell information behöver sorteras och placeras på ett sätt som klargör betydelsen får mål men även historik över hur det har fungerat. Dessa är viktiga aspekter som bör beaktas noggrant då informationen webbapplikationen ska vara lika användbar för alla parter.
4. Metod
I detta kapitel kommer val av metod och metodologiska överväganden att presenteras. Det kommer redogöras för hur utvecklingsprocessen av webbapplikationen genomförts i förhållande till den metod som valts.
4.1 Formulering av forskningsstrategi
Denna uppsats och utvecklingsprocess kommer att använda Design Science som metod.
Forskningsstrategin Design science är bäst lämpad till detta arbete då vi ska utveckla en webbapplikation med fokus på visualisering och resultatet kommer bli praktiskt användbart.
Teorier om webbutveckling behandlar ofta praktisk kunskap vilket gör det passade för oss att kunna dokumentera det inom ramen för Design Science.
Design Science syftar till att skapa och utvärdera artefakter inom IT som lösningar på organisatoriska problem som har identifierats. Framtagandet av tekniska möjligheter och produkter genom innovation görs för att effektivt kunna analysera, designa och använda informationssystem. Paradigmet Design Science är i grunden ett problemlösande paradigm och har sitt ursprung i teknik och vetenskap som berör det artificiella (Hevner, 2004). Briony Oates (2006) benämner Design Science som Design and Creation Research i sin bok
Researching Information Systems and Computing. Han menar att det existerar ett antal etablerade principer som bör ligga till grund för de olika design- och utvecklingsmomenten vid systemutveckling. Dessa principer använder sig av en iterativ utvecklingsprocess innehållande fem steg, vilka är medvetenhet, förslag, utveckling, utvärdering och slutsats.
Medvetenhet menar Oates är identifieringen och formuleringen av ett problem.
Igenkännandet av ett problem kan växa fram från bland annat nya forskningsresultat, nyutvecklad teknologi eller användare som uttrycker behovet av något (Oates, 2006). I utvecklingsprocessen av webbapplikationen som beskrivs i denna uppsats har användare på Fresenius Kabis blivit medvetna om problemet genom att ineffektivitet uppstår i
produktionen. Detta på grund av den mänskliga faktorn samt avsaknad av visuell information och därav velat automatisera produktionen för ökad effektivitet. Förslag som är det andra steget i processen innebär att komma med idéer och förslag på hur problemet kan lösas (Oates, 2006). Det förslag som lades fram för att lösa problemet som tidigare identifierats var
en webbapplikation som genom visualisering skulle visa tider och data för de olika processtegen i produktionen för att kunna identifiera faktorer som var bidragande till
ineffektivitet. Fasen för utveckling syftar på implementationen av det förslag som tagits fram för att lösa problemet. Beroende på vilken artefakt som ska utvecklas ser denna fas olika ut gällande vilka lösningar och verktyg som används. Steget för utvärdering innebär att göra en utvärdering av den utvecklade artefakten. Dels avseende dess utseende och funktionalitet men även hur väl den överensstämmer med det resultat som förväntades. Det sista steget i
processen är slutsats och som syftar till att sammanfatta resultatet av designprocessen. Dels identifieras den kunskap som samlats in och dels sammanfattas de delar som inte har fått det tänkta resultatet för eventuell vidare utveckling eller forskning (Oates, 2006).
4.2 Datainsamlingsmetod
Litteratur och egna observationer kommer framförallt att användas för insamling av information och kunskap till denna studie. För att behandla syftet och besvara
frågeställningarna i denna studie kommer en webbapplikation att utformas med fokus på visualisering av data. Visualiseringen i webbapplikationen kommer att grunda sig i kunskap från teorier och riktlinjer samt genomförda observationer i den miljö webbapplikationen är ämnad att användas i.
Visualisering kan vara ett värdefullt verktyg för att utföra analyser och fatta beslut. Hur användare interagerar med och uppfattar ett verktyg där data framställs visuellt har stor betydelse för hur användbar en webbapplikation eller ett system är. Användare och mänskliga faktorer bör därav involveras vid design och utvärdering av visualiseringsverktyg och
webbapplikationer med visualiserad data (Tory & Möller, 2004). Därav kommer utvärdering av webbapplikationens resultat att genomföras genom expertutvärderingar för att få feedback på webbapplikationen och uppfattningen om dess data som visualiserats för att sedan vidare analyseras.
Datainsamlingen för webbapplikationen som används som metod i denna studie kommer först att ske genom insamling av krav i form av aktivt deltagande observationer. Detta för att få en tydligare bild av den miljö där webbapplikationen kommer användas och för att samla in krav gällande vilka funktioner och visualiseringar som önskas av användarna. Därefter kommer det att samlas in kunskap och information om processen som ska visualiseras samt
om de data och det dataset som ska visualiseras i webbapplikationen. Efter att en
kravspecifikation är sammanställd och det finns en klar bild av hur processen och datasetet ser ut kommer en fördjupning av teori och riktlinjer gällande visualisering och användbarhet att göras. Detta i syfte att utgå från tidigare forskning och teorier vid val av
visualiseringsmetoder och för att utforma webbapplikationen på ett användbart sätt. Val av hur data ska visualiseras i webbapplikationen kommer att grunda sig dels i teori och riktlinjer, men även på de krav och synpunkter som har samlats in under observationerna och vid
diskussion med användarna om vilka funktioner webbapplikationen ska innehålla.
Tillvägagångssättet som används för att välja hur data ska visualiseras kommer utgå från teori och välja anpassade grafer och visualiseringsmetoder, för att sedan stämma av med
användare hur de uppfattar webbapplikationen och dess innehållande visualiseringar. För att utvärdera webbapplikationen och de visualiseringar av data som gjorts kommer
expertutvärderingar att genomföras för att mäta användbarheten. Resultatet från dessa utvärderingar kommer sedan i sin tur att analyseras gentemot det teoretiska ramverket som presenterats i studien.
4.3 Avgränsningar
Webbapplikationen som ska utvecklas behöver en databas som bör konstrueras, vi har dock valt att i denna studie fokusera på visualiseringen då detta är uppsatsens syfte. Detta för att inte få en alltför spridd undersökning och istället fokusera på att få mer djupgående kunskap om visualisering och presentation av data, snarare än uppbyggnad och koppling till databas.
4.4 Kravinsamling
Då operatörerna arbetar på olika skiftlag är det svårt att få till en gemensam tid att eventuellt ha en fokusgrupp eller liknande som skulle kunna vara lämpligt, istället kommer
kravinsamlingen ske i form av aktivt deltagande observationer där vi på plats får se vad som behöver göras samtidigt som operatörerna kan ställa sina krav på webbapplikationen.
Det människor i allmänhet säger att de gör behöver inte faktiskt vara detsamma som de faktiskt gör. Genom observationer kan forskaren undersöka olika handlingar eller utföranden utan att förlita sig på de inblandades berättelser. Detta kan vara en fördel då
intervjusituationer kan göra så att den som blir intervjuad berättar utifrån ett visst perspektiv (Ekström, 2010).
Observationer kan utspela sig i två olika forskningssituationer, vilket är i en naturlig situation eller i en experimentellt konstruerad situation. Den typen av observation som använts som underlag till denna studie är observation i naturlig situation vilket innebär att observationen äger rum i den miljö där de handlingar som studeras befinner sig i vanliga fall. Naturlig situation brukar vanligtvis användas med viss reservation då forskaren kan påverka
situationen genom att vara där vilket i sin tur kan leda till att deltagarna agerar annorlunda.
Då webbapplikationen inte finns i dagsläget bedömer vi att denna risk är liten då vi inte ska observera deras arbete i sig utan vad som behövs som komplement till de befintliga systemen (Ekström, 2010).
4.5 Genomförande av expertutvärdering
Två expertutvärderingar kommer att utföras med hjälp av utbildningsansvarig och
produktionschef för att kunna utvärdera den färdiga webbapplikationen. Detta för att kunna fastställa att syfte och krav på webbapplikationen uppfyllts. Genomförandet av
expertutvärderingarna gör det möjligt för utvärderarna att få djupare insikt i
webbapplikationen, dess uppbyggnad samt eventuella brister eller problem som finns och om dessa behöver åtgärdas. Eftersom studien ämnar att fokusera på visualiseringsaspekten anser vi att expertutvärderingarna kan resultera i synpunkter kring hur visualiseringen bidrar till användbarheten samt andra synpunkter kring visualiseringen. En viktig faktor i hur användbar en webbapplikation är, är hur användarna uppfattar den, vilket gör att
expertutvärderingar kan vara ett lämpligt sätt att få tillgång till användarnas uppfattning.
Resultatet från expertutvärderingarna kommer dels att användas för att få information om i vilken grad användare uppfattar webbapplikationen som användbar, men även för att göra ytterligare förbättringar och lägga fram förslag på vidare förbättringar för att närma sig svaret på hur en webbapplikation kan utformas på ett användbart sätt för att effektivt kunna tolka data.
Expertutvärderingarna kommer att ske utifrån en kombination av Steve Krugs (2006) riktlinjer och Jakob Nielsens (1995) gradering vid expertutvärdering. Detta för att kunna identifiera möjliga problem samt lösningar på dessa. Se Bilaga 1 för frågor till
expertutvärderingen.
Steve Krugs (2006) riktlinjer:
● Don ́t make me think - En användare ska inte behöva tänka för att använda webbplatsen.
● We don ́t read pages, we scan them - Användare läser inte all information som finns på webbplatsen utan scannar snarare snabbt av efter den information de är ute efter.
● Omit needless words - Krug menar att texter behöver kortas ner så mycket som möjligt. Detta då det annars är lätt att tappa bort sig i för mycket information i form av text.
Jakob Nielsens (1995) gradering:
● Kosmetiskt problem: behöver inte åtgärdas om tid ej finns
● Användbarhetsproblem: problem som bör åtgärdas om tid/resurser finns
● Större användbarhetsproblem: stort problem som bör åtgärdas omgående
● Ej användbar: kan inte användas innan problemet är löst.
För att möjliggöra för en så bred expertutvärdering som möjligt menar Nielsen (1995) att det bör finnas flera utvärderare då fler problem kan upptäckas. Med tanke på begränsningar som har funnits, bör man ha i åtanke att fler problem skulle kunna upptäckas om fler
expertutvärderingar utförs. Under expertutvärderingen skrevs alla synpunkter ned för att därefter kunna analysera resultaten för att kunna generera ett nytt designförslag samt åtgärda möjliga problem men även få fram ytterligare förslag till förbättringar.
5. Krav på webbapplikation
Detta kapitel redogör för den empiri som samlats in och ligger till grund för utveckling av webbapplikationen för att besvara studiens frågeställning. Dataset som visualiserats samt kravinsamling tas upp i detta kapitel.
5.1 Dataset
Ett dataset avser en fil som innehåller en eller flera register av dataset. Registret är den grundläggande informationsenheten som används av ett program som körs. Ett dataset är en namngiven grupp av register. Ett dataset kan innehålla information som bland annat journaler eller personuppgifter som ska användas av ett program som körs på systemet. Att arbeta med dataset kräver en förståelse för den fysiska och logiska strukturen hos ett dataset samt hur åtkomst till information i dataset fungerar (IBM, 2010).
För utveckling av webbapplikationen i denna studie har data och dataset bestått av tider mellan olika processteg i produktion som avser steriliseringsprocessen, autoklaven som kör respektive steriliseringsprocess samt enheten som representerar vilket flöde som kör
produktionen. För utveckling av studiens webbapplikation har registerformaten varit utformade för tider för varje processteg, vilken enhet som körts samt vilken autoklav som använts. Dessa olika data är de som kommer att visualiseras i webbapplikationen för att användare ska kunna analysera data innehållande processtider för att kunna öka effektiviteten i produktion.
5.2 Kravinsamling
Insamling av krav till webbapplikationen gjordes genom deltagande observationer.
Observationerna genomfördes på plats i produktionsavdelningen för sterilisering på Fresenius Kabi under ett tillfälle på två timmar. Då observationerna var aktivt deltagande var de
anställda medvetna om att vi observerade. För att få en bild av hur visualiseringen skulle utformas observerade vi hur arbetet såg ut i produktionen för att få information om vilken data som är av betydelse. Detta innebar observation av alla steg inom steriliseringsprocessen,
däribland vilka moment de anställda genomförde samt hur olika maskiner användes i processen. Vi granskade även andra webbapplikationer och visuella grafer som används i produktionen för att få kunskap om vad användarna är vana vid och för att göra
webbapplikationen anpassad till arbetsmiljön. Detta gjorde vi genom att granska de skärmar i produktionen som bestod av visuellt presenterad data samt genom diskussion och genomgång med utbildningsansvarig på plats. Det visade sig att majoriteten av de andra applikationerna som visade data visuellt bestod av översiktlig information som inte kräver navigation, då detta är vad användarna har behov av. Efter deltagande observationer av befintliga
applikationer i produktionen samt förståelse för steriliseringsprocessen och dess delprocesser framkom följande krav:
● Översiktlig information för alla flöden ska vara tillgänglig på startsidan
● Pågående körningar för respektive flöde ska visuellt synas
● Ett dygn tillbaka för respektive flöde ska vara visuellt synbart
6. Design av webbapplikation
I detta kapitel kommer designvalens koppling till teori och krav framställas.
Det underlag vi samlat ihop teoretiskt och genom kravinsamlingen har legat till grund för designvalen av webbapplikationen. Då vi vill mäta användbarheten av visualiseringen har det varit av stor vikt att kunna kombinera teori med kraven från beställarna.
6.1 Visuella val
I denna studie och den webbapplikation som utvecklats är syftet att visualisera data och därav har tekniker för att framställa data använts, istället för tekniker för att visualisera information.
I teoriavsnittet presenteras tekniker för att visualisera data i form av tabeller och olika typer grafer. Det som framkommit som mest fördelaktigt har varit att använda Stacked Bars då en del av kraven var översikt på helhet men även för respektive del av helheten vilket Stacked Bars kan visa. I denna studie blir användning av Stacked Bars användbart då vi behöver visa helheten på steriliseringsprocessen för respektive flöde men även kunna visa delprocesserna i dessa (Se Figur 1). Vi anser att problematiken som Kirk nämner med Stacked Bars inte är något som överväger fördelarna med Stacked Bars och att detta problem kan lösas genom en tooltip som visar värdet för respektive data genom att hålla musen över grafen. Då det är helheten som är av störst betydelse är detta inte heller något större problem.
Figur 1. Stacked Bars. Figuren visar en graf med Stacked Bars. För att förtydliga visas flera olika data staplade på varandra i en stapel, de data som visualiseras i en stapel representerar de olika delprocesserna i
steriliseringsprocessen. Flera staplar är placerade bredvid varandra för att visa historik för ett dygn tillbaka.
X-axeln visar vilken autoklav steriliseringsprocessen körs i och y-axeln visar antal minuter.
Det som även framkom vara ett fördelaktigt alternativ att använda var Pie Charts. I denna studie används Pie Chart för att visa helheten för hur många minuter som gått över mål för
respektive delprocess i steriliseringsprocessen (se Figur 2). Visualisering av data i form av en Pie Chart menar Borup (2015) är ett lämpligt sätt att presentera delar av en helhet, vilket styrker argumentet att använda sig av denna typ av visualisering för denna typ av data. Val av användandet kan även motiveras i upprätthållandet av konsistens då Stacked Bars redan används för att visualisera steriliseringsprocessen och dess olika delprocesser kan
användandet av Pie Chart underlätta för användaren då det inte är samma information som visualiseras utan endast de tider som gått över mål (Few, 2006).
Figur 2. Pie Chart. Figuren visar hur en Pie Chart visualiseras, där varje färg representerar olika data. I detta fall visas totalt hur många minuter de olika stegen i steriliseringsprocessen överskrider mål under 24 timmar.
Designval som gjorts inom navigering och positionering har gjorts med teorier framställda av Chen m. fl (2008), Few (2006), Dong m.fl (2010) och Borup (2015). Då vi både visuellt har framställt en sammanställning av översiktlig data på startsidan men även detaljinformation om data på respektive flödessida kan dessa val styrkas av presenterade teorier. Teorin pekar på att det är av vikt att placera data som hör samman nära varandra men att de samtidigt tydligt avgränsas från andra grupper av data. Detta har legat till grund för hur startsidan i webbapplikationen har utformats, där de olika flödena är tydligt avgränsade från varandra men att de data som hör till samma flöde är grupperade nära varandra för att användaren snabbt ska förstå hur olika data hör samman. Detta är även en grund till att respektive flöde har en egen sida som presenterar detaljerad data, alltså för att användaren enkelt ska förstå att den data som visas tillhör ett flöde.
Teori och riktlinjer som presenterats i teoriavsnittet i denna uppsats menar även att det är viktigt att upprätthålla konsistens. Detta innebär att samma typ av data som presenteras ska visualiseras med samma typ av graf eller annan teknik. Därav har information i
webbapplikationen som representerar samma typ av data men för olika flöden visualiserats med samma typ av graf. Exempelvis har data som visar processtider för de olika processtegen
de föregående 24 timmarna visualiserats genom stacked bars för alla flöden. Varje sida för respektive flöde har även utformats på samma sätt och datat som visualiserats har
presenterats med samma typ av grafer. Detta för att undvika förvirring hos användaren och underlätta för användaren att enkelt förstå vilka grafer som representerar vad.
Few (2006) menar på att för mycket information kan distrahera användaren från dennes primära eller omedelbara mål, och Borup (2015) talar om vikten av att undvika överflödig information. Även denna teori har legat till grund för webbapplikationens designval, då vi endast har visualiserat den data som är värdefull för användarna och undvikit att använda överflödig text för att presentera data och istället komprimerat data i sammanställda grafer.
Detta underlättar för användaren att snabbt uppfatta och tolka data.
Färgvalen har motiverats av Few (2006) riktlinjer. För att fånga användarens uppmärksamhet på viktig information och data, bör det på något sätt stå ut från mängden, vilket kan ske exempelvis genom färg (Borup, 2015). Därav har vi under utvecklingen av
webbapplikationen valt att använda en ljusare bakgrund och istället applicera starkare och tydligare färger på graferna som är avsedda att fånga användarens uppmärksamhet.
6.2 Användbarhet
Användarvänligheten som Krug beskriver anser vi vara en viktig grund till val av
visualiseringen för en webbapplikation. Hans riktlinjer angående att viktig information ska vara högst två klick bort är något som vi haft i åtanke i utvecklingen av webbapplikationen.
En webbapplikation som ska användas för att tolka data bör vara användbar för att kunna vara ett effektivt verktyg i den miljö som den avser att vara, vilket har lett till att hans aspekter är en viktig del för denna studie. Då användbarheten av webbapplikationen har stor betydelse för hur enkelt det är att använda webbapplikationen för användarna kommer detta mätas med hjälp av expertutvärderingarna men i själva designprocessen har vi använt oss av Nielsens användbarhetsprinciper för att undvika användbarhetsproblem hos användarna.
7. Beskrivning av webbapplikation
I detta kapitel redogörs beskrivning av webbapplikationen och hur olika data har visualiserats. Webbapplikationens utformning och dess uppbyggnad kommer även att presenteras.
7.1 Utvecklingsprocess
Insamling av krav på webbapplikationen skedde i form av deltagande observation vid varje skiftlag på plats i produktion hos läkemedelstillverkaren Fresenius Kabi. Detta möjliggjorde större förståelse och bättre insikt i vart webbapplikationen kommer att användas samt vad som behöver tydliggöras visuellt för användarna. Då data för varje delprocess i
steriliseringsprocessen fanns tillgänglig i en databas var syftet med studien att på ett
användbart sätt visualisera detta. Det framkom att det som var aktuellt är att visuellt kunna se steriliseringsprocessen som i realtid körs men även kunna se historik för ett dygn tillbaka. Då det finns fyra flöden för de intravenösa näringslösningarna (FMCB1, FMCB2, FFX4,
FMCB5), bör alla dessa vara det första man ser i webbapplikationen (se Figur 3).
Figur 3. Startsida. Figuren visar hur startsidan visualiserats i den utvecklade webbapplikationen. De fyra indelade partierna representerar de fyra olika flödena som genomgår steriliseringsprocessen, vilket ger en
överblick för användaren över alla flöden samt deras steriliseringsprocess. Den information som ges för varje flöde är: vilken autoklav som använts i steriliseringsprocessen, information för körning ett dygn tillbaka samt antal och minuter för varje delprocess som överskridit tiden som är satt som mål.
På webbapplikationens startsida visas de fyra flödena FMCB1, FMCB2, FFX4 och FMCB5.
Dessa är uppdelade i fyra olika sektioner, där varje del har information om respektives flödes steriliseringsprocesser ett dygn tillbaka i form av Bar Charts. Det som visas i respektive sektion är även information om hur många minuter varje delprocess har gått över det målet som är satt, vilket visualiserats i form av en Pie Chart för respektive flöde. Det visas även hur många i antal som överskridit målet för varje delprocess för respektive flöde, detta
visualiseras dock i textform för att göra det enklare för användaren att urskilja olika typer av data.
För att få mer detaljerad information om de olika flödena (FMCB1, FMCB2, FFX4 och FMCB5) och dess data är webbapplikationen utformad så att användaren kan navigera vidare till ytterligare sidor för respektive flöde. De sidor som visar data för respektive flöde har utformats med vertikala Stacked Bars för varje löp i steriliseringsprocessen de senaste 24 timmarna. Under denna data är en vertikal stapel placerad för att visa vad tidsmålet är för hela steriliseringsprocessen samt för respektive steg. De pågående körningarna visas under målet i form av vertikala Stacked Bars, utformade på samma sätt som målstapeln. När de pågående körningarna är färdiga fylls dessa på i den översta grafen som visar körningar för de senaste 24 timmarna (se Figur 4-7).
Figur 4. Flödesida FMCB1. Figuren visar flödessidan samt de pågående steriliseringsprocesserna.
Figur 5. Flöde FMCB2. Figuren visar flödessidan samt de pågående steriliseringsprocesserna.
Figur 6. Flödessida FFX4. Figuren visar flödessidan som inte har en pågående steriliseringsprocess.
Figur 7. Flödessida FMCB5. Figuren visar flödessidan och en pågående steriliseringsprocess.
Figur 8. FMCB5 från Startsida. Figuren visar en zoomad bild på ett utav flödena från startsidan i
applikationen. Den översta grafen (Stacked Bar) visar processen för flödet de senaste 24 timmarna. Grafen (Pie Chart) under till vänster visar det totala antalet minuter som de olika processtegen överskridit mål. Till höger visas antal körningar i steriliseringsprocessen som överskridit mål för respektive flöde.
8. Expertutlåtande
I detta kapitel redogörs webbapplikationens användbarhet genom expertutvärderingarnas resultat.
Utvärderingen av webbapplikationen som genomfördes med hjälp av två expertutvärderingar utgick ifrån de riktlinjer Krug (2006) tar upp samt Nielsens (1995) graderingsskala för åtgärder vid en utvärdering av gränssnitt.
Vid utförande av den första expertutvärderingen (se Bilaga 2) besvarades frågorna efter dessa underlag. Resultatet av den första utvärderingen som utgick från Krugs riktlinjer var att den data som presenteras i form av en Pie Chart och informationen bredvid som anger den totala tiden och antal delprocesser som överskridit tiden skulle kunna tydliggöras. Detta skulle kunna åtgärdas med hjälp av rubriker och eventuellt en ytterligare Pie Chart för antal delprocesser som överskridit mål istället för i form av text, detta för att göra informationen mer överskådlig och självklar. De Bar Charts som visar flödets olika körningar för ett dygn tillbaka skulle kunna tydliggöras genom att skriva ut vad x- och y-axel representerar, i detta fall tid och autoklaver. Vid frågan vad som anses vara överflödig information i
webbapplikationen fick vi resultatet att som tidigare nämnt kan den data som visar antal delprocesser som överskrider mål visualiseras i form av en Pie Chart istället för i textform.
Underlaget för utvärderingen behandlar även om det finns eventuell överflödig text som kan kortas ner, i denna fråga fick vi feedback om att texten som anger varje delprocess kan kortas ner och tydliggöras genom att sätta kortare namn för varje steg, då vissa delar av texten blir upprepande för varje delprocess är det redan en självklarhet och därmed blir texten
överflödig.
Det framkom även under första expertutvärderingen (se Bilaga 2), som utgår från Jakob Nielsen (1995) utvärderingsgradering av gränssnitt gällande kosmetiska problem som inte behöver åtgärdas om tid inte finns, att tiden för mål på varje enskild flödessida skulle kunna förflyttas från sidan till över målstapeln eller eventuellt kan en funktion läggas till som gör det möjligt att den flyter på bredvid den aktuella stapeln. Gällande användbarhetsproblem som bör åtgärdas om resurser/tid finns fanns inget expertutvärderaren kunde anmärka.
Gällande större användbarhetsproblem som bör åtgärdas omgående ansåg expertutvärdering att storleken på applikationen ska kunna anpassa sig efter master, alltså storleken på skärmen
den blir kopplad till. Slutligen gällande om webbapplikationen inte kan användas innan problemet är åtgärdat, ansåg expertutvärderaren att så länge det fungerar som det gör i dagsläget när man kopplar det till realtid så finns det inga anmärkningar.
Vid utförande av den första expertutvärderingen (se Bilaga 3) besvarades frågorna som finns i Bilaga 1. Resultatet av den andra expertutvärderingen som utgick från Krugs riktlinjer var att det fungerar bra att navigera sig igenom sidan, eventuellt skulle man kunna navigera från en flödessida till en annan utan att behöva gå genom startsidan. Sidan är självförklarande men man skulle kunna flytta tooltipen lite som visar tider tydligare när man håller den över en Stacked Bar. Vid frågan vad som anses vara överflödig information i webbapplikationen fick vi resultatet att informationen inte är överflödig utan användbar, tydlig samt få klick bort.
Som tidigare nämnt behandlar underlaget för utvärderingen även om det finns eventuell överflödig text som kan kortas ner, i denna fråga fick vi svaret att ingen text var överflödig.
Det framkom även under andra expertutvärderingen (se Bilaga 3), som utgår från Jakob Nielsen (1995) heuristiska utvärderingsgradering av gränssnitt gällande kosmetiska problem som inte behöver åtgärdas om tid inte finns, att man eventuellt ska ha möjlighet till att kunna ändra tider på startsidan för att kunna komma åt ett visst datum eller starta från en speciell tidpunkt. Gällande användbarhetsproblem som bör åtgärdas om resurser/tid finns att tiderna för mål på varje flödessida eventuellt ska gå att ändra då produktionsprocesserna ständigt förbättras och effektiviseras. Gällande större användbarhetsproblem som bör åtgärdas omgående fanns ingenting att anmärka för expertutvärderaren. Slutligen gällande om
webbapplikationen inte kan användas innan problemet är åtgärdat, ansåg expertutvärderaren inte att det fanns något som skulle orsaka detta.
Under de två expertutvärderingar som ägde rum var det ingen av expertutvärderarna som använde webbapplikationen fel. Då det inte finns en större möjlighet till navigering på webbapplikationen kan detta vara den bidragande faktorn samt även att all översiktlig
information ges på startsidan och för ytterligare information om enskilt flöde kan man enkelt genom ett klick navigera in på flödessidan. Då expertutvärderarna inte använde
webbapplikationen fel finns det ingen form av felanvändning läggas till grund för ändringar i webbapplikationen vilket Nielsen syftar till som Errors. Resultatet av expertutvärderingarna visade sig även uppfylla Nielsens användbarhetsprincip om Satisfaction, då båda
expertutvärderarna ansåg att designen vara tilltalande utan att ha några anmärkningar gällande färger, form eller annat som berör designens utseende.
9. Analys
De visuella valen som har gjorts grundar sig på Few och Nielsens riktlinjer och Borups teori gällande användbarhet och designval. Även det empiriska underlag som samlats in i form av en kravinsamling och genomförda expertutvärderingar ligger till grund för de visuella valen.
Det teoretiska underlaget som använts betonar att stor vikt ska läggas på positionering och därav bör samma typ av objekt vara placerade nära varandra för att tydliggöra att objekten är grupperade, men ändå avgränsade från de andra grupperade objekten. Borup och Few menar även att detta gör det lättare för användaren att hitta skillnader och jämföra samma typ av data för olika flöden om samma typ av data visualiseras i samma typ av graf. Alltså
visualiseras tiden för delprocesserna i steriliseringsprocessen i form av Stacked Bars likadant för varje flöde då de är samma typ av data som visualiseras. Pie Charts behandlar en annan typ av data som används för att visualisera minuter över mål för varje delprocess samt antal som överskridit mål för varje delprocess har skrivits ut i text för att tydliggöra att det är olika typer av data som visualiserats. Då varje flöde använder sig av samma datatyper visualiseras dessa på samma sätt men med en tydlig avgränsning mellan flödena. Därav har startsidan på webbapplikationen visualisering av data för respektive flöde grupperats och tydligt avgränsat från resterande flöden. Men även olika slags typer av grafer som Stacked Bars samt Pie Charts har använts då Few och Borup menar att Stacked Bars ska användas när man vill se instanser av en helhet men att helheten är det viktigaste, vilket varit huvudsyftet med
visualiseringen och detta har därav varit användbart i webbapplikationen. Few menar dock att Pie Chart kan kommunicera mindre effektivt än andra medel som exempelvis Stacked Bars, men motiveringen till användning av Pie Charts från vår sida kan kopplas till Fews
antaganden gällande att objekt som visar samma sak ska visualiseras på samma sätt vilket även Borup instämmer till. Då data som visualiseras med hjälp av Pie Charts är antal minuter som gått över mål för respektive delprocess i steriliseringsprocessen anser vi att det var lämpligare att skilja på dessa istället för att använda sig av samma typ av visualiseringen av objekten, då de inte ämnar att visualisera samma typ av data.
Val av färger till bakgrund samt de olika diagrammen har utformats för att vara så konsistenta samt uppfattas så snabbt som möjligt av användarna. Detta för att få en lämplig placering av grafer samt deras gruppering till respektive flöde. Då olikheter i det visuella kan få
användarna att söka efter betydelse av dessa skillnader har detta undvikits till högsta möjliga grad. Bakgrundsfärgen har även den motiverats av en diskretare blek färg för att undvika en vit bakgrund, då mörka eller ljusa färger kan distrahera användaren då de kräver mer
uppmärksamhet och kan bli visuellt utmattande. Färgerna som använts till de olika diagrammen anser vi vara tydliga då de är information som kräver uppmärksamhet vilket även det är något Few menar att man bör använda sig av.
Dessa val har även utformats för att göra det enkelt för användaren att förstå hur
webbapplikationen ska användas för att uppfylla Nielsens användbarhetsprincip Learnability.
För att användaren ska få en bättre överblick bör all översiktlig data finnas tillgänglig som en sammanställning på en sida utan att behöva navigera för att ta del av informationen.
Startsidan har därför visuellt designats som en sammanställning med översiktlig data för samtliga flöden och dess steriliseringsprocesser. Detta ger användaren en överblick över hur väl varje flöde uppfyller mål för respektive steg i processen samtidigt som teoretiskt underlag använts som grund för denna positionering.
För att få mer detaljerad information om de olika flödena och dess data är webbapplikationen utformad så att användaren kan navigera vidare till ytterligare sidor för respektive flöde.
Vilket Few menar är en fördel för att användaren lättare ska kunna ta till sig specifik
information vilket endast är två klick bort, vilket gör det lätt för användaren att snabbt utföra de uppgifter som avses att utföras vilket stöder Nielsens Efficiency. Eftersom
webbapplikationen inte kräver att användaren navigerar mer än ett klick för att ta del av information samt att applikationen endast innehåller nödvändig information som inte blir överflödig för användaren att hålla reda på, bidrar detta till att uppfylla Nielsens princip om Memorability som handlar om att det ska vara lätt för användaren att komma ihåg hur webbapplikationen används.
För att kunna utvärdera webbapplikationen och se om den uppfyllt de krav som
sammanställts kring visualiseringen utfördes två expertutvärderingar för att kunna avgöra användbarheten. Desto fler expertutvärderingar som görs kan bidra till fler
utvecklingsmöjligheter för en bredare syn från användarnas sida. Fler defekter eller fel kan även på det sättet upptäckas. Då olika information är viktig för olika användare kan deras synpunkter skilja sig åt, vilket vi är medvetna om och det skulle därav vara lämpligt att utföra
fler expertutvärderingar.
