Arbetstillfredsställelse, trivsel och motivation till att fortsätta som lärare- Tre lärares berättelser

Beteckning:________________

Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi

Arbetstillfredsställelse, trivsel och motivation till att fortsätta som lärare-

Tre lärares berättelser

Sara Eriksson och Eleonor Jansson December 2007

Examensarbete, 10 poäng, B-nivå Pedagogik

Lärarprogrammet

Examinator. Maud Söderlund

Handledare: Ingegerd Gudmundson

Abstract

Titel: Arbetstillfredsställelse, trivsel och motivation till att fortsätta som lärare- Tre lärares berättelser.

Författare: Sara Eriksson och Eleonor Jansson Typ av arbete: Examensarbete B-nivå (10p) Handledare: Ingegerd Gudmundson

Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle Institution: Pedagogik, didaktik och psykologi Datum: December 2007

Syftet med denna studie var att undersöka faktorerna som bidrar till lärares yrkestrivsel. Samt om förväntningarna de hade innan de började arbeta som lärare har uppfyllts. Positiva

förväntningar kan vara motiverande i yrket, men om de inte uppfylls kan det ha motsatt effekt.

I dagens samhälle finns många negativa föreställningar om skolan. I media får man ofta höra om hur läget är i skolan, mycket framställs i negativ ton. Vi undrade då hur det kommer sig att trots allt negativt som cirkulerar kring skolan så finns det lärare som år efter år arbetar kvar i skolan. Som metod använde vi halvstrukturerade intervjuer med tre lärare. Dessa tre har flertalet års yrkeserfarenhet bakom sig. Före intervjuerna lämnade vi missivbrev till våra informanter där vi informerade om syftet med intervjuerna och vetenskapsrådets etiska regler.

I resultatet upptäckte vi att våra intervjupersoner ser på ungefär samma sätt på yrkets meningsfullhet och varifrån de hämtar sin drivkraft. Våra tre intervjupersoner har alla märkt hur arbetsbelastningen ökat de senaste åren, men har än så länge inte slagits ner av den utan fortsatt att arbeta och trivs i yrket. Men på vissa punkter skiljer de sig åt.

Nyckelord: Motivation, arbetstillfredsställelse, trivsel, lärare, meningsfullhet

Keywords: Motivation, satisfaction at work, comfort, teacher, meaningful

1. Inledning ...4

2. Bakgrund...6

2.1 Lärares vardag ...6

2.2 Positiva kontra negativa upplevelser ...6

2.3 Fyra för lärare viktiga motivationsfaktorer ...6

2.4 Motivation från olika håll...7

2.6 Störst inverkan på motivationen ...8

2.7 Arbetssituationen i skolan ...8

3. Syfte och frågeställning ...11

4. Metod...12

4.1 Datainsamlingsmetod...12

4.2 Urval av informanter...12

4.3 Provintervju och frågornas utformning...12

4.4 Intervjufrågor...13

4.5 Bearbetning av data...13

4.6 Tillvägagångssätt ...14

4.7 Etiska överväganden ...14

5. Resultat ...15

5.1 Valet att bli lärare ...15

5.2 Förväntningar på yrket ...15

5.3 Medias bild av yrket...16

5.4 Klassrumsnivå ...17

5.5 Skolnivå...18

5.6 Politikerpåverkan...19

5.7 Speciella tillfällen ...20

5.8 Meningsfullhet...21

6. Diskussion...23

6.1 Resultatdiskussion ...23

6.2 Metoddiskussion ...25

7. Slutord och vidare forskning...27

Referenslista...28 Bilaga 1

Bilaga 2

Arbetstillfredsställelse, trivsel och motivation till att fortsätta som lärare- Tre lärares berättelser

1. Inledning

En av de vanligaste kommentarerna vi har mötts av både före och under vår lärarutbildning är:

”Men hur kan du vilja bli lärare?!” Flertalet personer har sagt detta till oss båda. Vi vet varför vi vill bli lärare, men på grund av olika saker har många svårt att förstå vårt val av yrke.

Vi är inte ensamma om att få denna fråga, detta visar ett citat ur en arbetsmiljöundersökning av Lärarnas Riksförbund:

”Jag har ett av de finaste yrken man kan ha. Men krafttag behövs för att höja statusen i yrket. Den vanligaste frågan under min gymnasielärarutbildning var, lärare hur sjutton kan du vilja bli det?”

(Skolvärlden, nr 19, 2006, s. 8)

Under våra VFU-perioder har vi träffat många lärare som brinner för sitt yrke. Många har jobbat i skolan i 15-20 år. Vissa ännu längre. Samma personer som har svårt att förstå att vi väljer läraryrket har svårt att förstå hur man kan arbeta som lärare i så många år. Detta kan bero på att det i dag finns en mycket negativ syn på att vara lärare. Särskilt media lyfter gärna fram den negativa bilden: ”Nästan var tredje lärare utsätts för våld eller hot på jobbet varje år.

(…) Ändå väljer ca 14 000 studenter att påbörja lärarutbildningen varje år” (Härdmark E. och Jällhage L., 2007). Lärarnas status har sänkts enligt en av huvudnyheterna på TV4s

morgonnyheter den 16 oktober 2007. Det sades att de svenska lärarnas lön hamnar på 23:e platsen bland OECD länderna. Frågan är då: Vad är det som gör att lärarna stannar kvar i detta yrke, trots denna negativa bild?

Lärare är personer som inte byter yrke eller arbetsplats så ofta. Mellan 2003 och 2004 bytte ca

7% av lärarkåren helt yrke, ungefär 3,3% av bytte arbetsgivare. (Skolvärlden, nr 12, 2006)

Enligt samma undersökning visar det sig att de landstingsanställda sjuksköterskorna är nästan

lika trogna sitt jobb som lärarna. Lärarna och sjuksköterskorna är jämförbara grupper då de är

stora yrkeskategorier inom den offentliga sektorn. Sett till alla förvärvsarbetande är siffran för

de som byter arbetsgivare runt 13%. För att sammanfatta detta kan man säga att lärare är mer

trofasta sitt arbete än vad många anställda är i allmänhet. Lärare är tydligen nöjda med sitt

arbete, trots det negativa som hela tiden dras upp i media. Men vad är det som driver och motiverar lärare att arbeta kvar?

Till största delen fokuserar undersökningar av motivation i utbildningssammanhang på

negativa motivationssituationer (Morgan M., Kitching K. och O´Leary M., 2007). Vidare

skriver dessa forskare att ofta spegelvänder man det negativa och visar det som den positiva

bilden. Till exempel ser man ofta en högljudd klass som något negativt. Det positiva skulle i

så fall vara en helt tyst klass, vilket egentligen inte behöver vara något positivt.

2. Bakgrund

2.1 Lärares vardag

Morgan M., Kitching K. och O´Leary M. (2007) skriver att det finns lite forskning om vad det är i läraryrkets vardag som motiverar lärare att fortsätta i sitt arbete. Många lärare säger upp sig p.g.a. elevers dåliga beteende, för lite inflytande i sitt arbete, dåligt ledarskap och en känsla av att inte lyckas med sina elever. Dessa irländska forskare påstår att lärare ofta utsätts för så många utmaningar och förändringar att de hela tiden måste tänka efter om det är värt arbetet. För att trivas i sitt yrke behöver lärare få känna sig framgångsrika, få stöttning och tillfällen att samarbeta med andra lärare. Samt att utveckla sitt ledarskap, möjlighet att avancera i sitt yrke och få bra lön för mödan, enligt Morgan M. m.fl. (2007).

2.2 Positiva kontra negativa upplevelser

Morgan M. m.fl. (2007) påstår att positiva upplevelser som ger motivation och lust i lärararbetet inte är det motsatta till negativa upplevelser. De har dragit slutsatser utifrån andras studier, att positiva respektive negativa upplevelser som inverkar på motivationen kontrolleras av helt olika delar av hjärnan. I en av studierna följde Morgan M. m.fl. (2007) lärares dagboksanteckningar och fick därigenom bevis på att positiva och negativa

upplevelser inte alls var relaterade till varandra. Exempel på detta motsatta tänk är att om en lärare upplever en högljudd och bråkig klass som en negativ påverkan på motivationen, så innebär det då att det positiva skulle vara en helt tyst klass. Det är inte alla lärare som tycker att raka motsatsen till det högljudda är något positivt. Så positiva upplevelser behöver inte ha någon speciell relation till negativa, i alla fall inte när det gäller att spegelvända dem mot varandra.

2.3 Fyra för lärare viktiga motivationsfaktorer

För att förklara lärares motivation använder Morgan, M. mfl (2007) fyra faktorer:

Lärareffektivitet har att göra med vilka utmaningar och i vilka olika miljöer lärare är beredda

att jobba i. Om en lärare inte tycker det är värt att försöka undervisa inom ett svårt ämne eller

att det blir för jobbigt att arbeta tillsammans med kollegor resulterar det i mindre utmanande

och mindre fördelaktig undervisning. Vidare skriver forskarna att om lärarna själva tror på att

de är effektiva anstränger de sig mer och blir mer uthålliga. Detta påverkar eleverna. Ett gott självförtroende gör också att läraren snabbt kommer över eventuella bakslag.

Sedan lyfter forskarna fram faktorn engagemang i sitt yrke.

Att vara beredd på att gå utöver sitt egentliga arbete är viktigt för motivationen. Det kan krävas om elever behöver hjälp med annat än skolarbete.

Genom viljan att lära sig nya saker och utvecklas i sitt yrke kan läraren anpassa sig efter det föränderliga lärandet. Att känna att man klarar av den anpassningen ger motivation att fortsätta.

2.4 Motivation från olika håll

Faktorer i lärares liv som ger motivation är många och varierande. Några exempel är: ”lön, klasstorlek, semester, att göra skillnad, elevernas beteende, elevernas lärande, stöd från kollegor, attityd från ledningen, uppskattning och yrkets status” (Morgan, M. m.fl., 2007, s 6).

Lärarnas emotionella reaktion på vissa händelser ger också motivation i vardagen. En studie som forskarna granskat visar att saker som får lärare att känna sig tillfreds i sitt yrke, kan speglas i deras engagemang i arbetet. Morgan M. m.fl. påstår att händelser/upplevelser som påverkar lärare antingen är omedelbara, sådana som sker i det egna klassrummet, eller sådana som sker globalt och som har inverkan på lärares status. Sådant som lön och

arbetsförhållanden är mer specifikt för varje land och hamnar därför på en nationell nivå.

Självklart påverkar även sådant som händer i övriga skolan en lärares motivation, dessa händelser sker på skolnivån. En annan nivå kan vara den lokala nivån, till exempel: vilket engagemang de lokala politikerna visar för skolan. Det finns fler faktorer och nivåer som påverkar lärarnas motivation men det är dessa som Morgan M m.fl. använder sig av i sin artikel.

Morgan M m.fl. studerade vilka två faktorer hos irländska lärare, som mest påverkar

motivationen, negativt eller positivt på de olika nivåerna. Det som var mest positivt på

klassrumsnivån var att få uppleva ett personligt förhållande till sina elever och få se att det

egna planeringsarbete lönar sig. En av de två negativa faktorerna på klassrumsnivån var för

många restriktioner för att kunna undervisa ordentligt. Den andra var att lärarna såg att

eleverna inte var uppmärksamma. På skolnivån var de två mest positiva upplevelserna när

lärarna får känna sig delaktiga i en professionell och driftig skola och när de kan lita på att

skolans ledning stöttar dem. Det negativa på skolnivå var att lärarna inte tycker att de har

tillräckliga resurser. Det var även att de känner att skolans arbetssätt blir till nackdelar för vissa elever.

På den nationella nivån fann forskarna att de två mest positiva sakerna var att veta att utbildningssystemet arbetar för fler barn och att inkluderingsarbete som regeringen arbetade för ger fler lärarjobb. Två negativa saker på den nationella nivån var att få veta att irländska lärare måste jobba övertid och att få veta att skolrapporter numera är tillgängliga för alla. På en globalnivå var det positivt att komma underfund med hur viktigt lärares arbete kan vara i människors liv och att förstå att endast genom utbildning kan förändringar ske i många länder.

Negativa saker på denna nivå var att få se den destruktiva bild av läraryrket som TV visar samt få höra att läraryrket hamnar efter andra yrken i många länder.

2.6 Störst inverkan på motivationen

De företeelser som har störst inverkan på lärarna är det som sker i klassrummet och det som har med elevernas lärande att göra. Att lärarna kan se att deras arbete resulterar i någonting kommer ständigt upp som motivationsfaktor i forskarnas undersökning. Hur ofta en viss händelse uppstår, påverkar också hur lärare känner och mår. Små irriterande saker som ständigt kommer upp i vardagen kan vara mycket mer stressande än en enda stor negativ sak, enligt Morgan M. m.fl. (2007).

2.7 Arbetssituationen i skolan

Nitzelius T. och Söderlöf G. (2004) påstår att en ökad arbetsbelastning för elever, lärare och skolledare har bidragit till betydligt mer stress och ohälsa i skolan. Vidare skriver de att belastningsproblem förekommer där lokaler och redskap är dåligt anpassade. Lärare får flytta runt utrustning och material mellan klassrummen, vilket också kan bidra till

belastningsproblem. Bullernivån som lärare och elever utsätts för varje dag är i många fall högre än i andra yrkesgrupper. Att arbeta under sådana förhållanden leder till stress, både för elever och lärare.

Under våren 2001 och 2002 gjorde Arbetsmiljöverket undersökningar inom bl.a. skolområdet som ligger till grund för en studie av Månsson, E. och Persson, A. (u.å). De kom fram till bland annat att sömnproblem är betydligt vanligare bland lärare än andra yrkeskategorier.

Samt att lärarna själva anser att deras arbetsbelastning har ökat radikalt. Som ett konkret

missnöje på arbetsmiljön och den upplevda ohälsan konstaterar de att andelen lärare som lämnar den kommunala skolan har ökat sedan 2001. De upplever en vilsenhet och känner sig mindre stolt över sitt yrke, vilket förstärks av en negativ bild i massmedierna. Men samtidigt som lärarna rapporterar om missnöje i arbetsmiljön upplever de sitt arbete som meningsfullt.

(Månsson, E. m.fl. (u.å).

I Petersson, H., Leppänen, V., Jönsson, S. & Tranquist, J.(2006) redovisar Persson, A. i ett kapitel svar på en enkät som inte bara lärare svarat på, utan även anställda från andra

yrkeskategorier. 506 lärare svarade på enkäten. Resultatet visade att lärare, tillsammans med arbetsförmedlare och läkare, är de som är mest missnöjda med sin arbetssituation. Bland lärarna var nästan en fjärdedel ganska eller mycket missnöjda. Men trots missnöjet med arbetssituationen uppfattade i stort sett alla lärare att arbetet var meningsfullt. För att vara mer exakt var det endast 2% som ansåg att deras arbete inte var meningsfullt. Nio av tio lärare är dessutom mycket eller ganska nöjda med kvaliteten på arbetet de gör. Lika många anser att deras ämneskunskaper är helt eller i stort sett tillräckliga, samt lika många lärare anser att de i hög utsträckning kan styra sitt arbete. Vid sammanställningen av svaren frågar forskarna sig vad lärarna är missnöjda med. Orsaken hittar de i utvecklingen av skolan och förändringen av läraryrket. Trots att flertalet lärare anser sig kunna styra sitt arbete i hög utsträckning, så svarar endast sex av tio att de har möjlighet till inflytande över planeringen av skolarbetet.

Resultatet visar också att endast fyra av tio anser att det finns en bra balans mellan elevarbete och annat arbete, såsom att skriva utvecklingsplaner och att planera undervisningen. Flertalet lärare i studien arbetar på en skola där det skett omorganiseringar. Få av dem som upplevt detta anser att de då hade något inflytande. Två av tio anser att de fick förbättrade

arbetsvillkor till följd av omorganiseringen.

Persson A. (2006) fastställer också att lärarna verkar hämta kraft ur arbetet med eleverna, men att de känner en viss spänning mellan elevarbetet och de ramar som är uppsatta för hur

elevarbetet ska gå till. En annan sak som forskaren lyfter fram är att människor i allmänhet känner en viss vanmakt inför krafter som är mer eller mindre framträdande. Exempel på sådana krafter är enligt Persson A. (2006) marknaden, utvecklingsriskerna och

centraliseringen av makt. Han skriver att skolutveckling kan vara en sådan kraft. De senaste åren har resursminskningar förändrat lärararbetet och bland annat lett till större

undervisningsgrupper. Resursminskningarna har direkt påverkat lärarens arbete med elever.

Månsson, E. m.fl. (u.å) påstår att andra stora förändringar skett i skolan under 1990-talet och

framåt. Elever är nu fria att välja skola vilket innebär ett osäkert ekonomiskt läge för både skolan och kommunen, vilket i sin tur leder till osäkerhet i arbetssituationen för lärarna.

Lönen har inte utvecklats speciellt mycket, i vissa fall har vikariatslöner överstigit de ordinarie lärarnas löner, vilket i sin tur leder till att yrkets status sänks. Nya läro- och kursplaner har medfört reformer gällande betygskriterier och detta har ökat lärarnas

arbetsbelastning.(Månsson, E. m.fl. (u.å). Ansvaret för skolan har flyttats till kommun- och skolnivå, vilket innebär att skolan i större utsträckning har ansvar för resultatet (Skolverket, 2002 s 4).

I motsats till kollegorna på kommunala skolor är lärare på friskolor mer nöjda med sin arbetssituation (Skolvärlden, nr 19, 2006). Att det kan vara så tror Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner beror på att lärarna på friskolor har närmare väg till beslutsfattarna än vad man har i kommunala skolor. Lärarnas Riksförbund, LR, gjorde en

arbetsmiljöundersökning under 2005. Denna ligger till grund för den artikel som publicerades i Skolvärlden. LR har gjort återkommande undersökningar av arbetsmiljön för sina

medlemmar sedan 2002. En positiv sak som framkom under den senaste är att fler lärare än förut är nöjda med sin totala arbetssituation. Även denna undersökning visar att flertalet har starka positiva känslor angående sitt arbete. I stort sett alla lärare som svarade på LRs enkät tycker att deras arbete tillför samhället något positivt. Men 35% procent av lärarna anser att deras arbete ger status även utanför skolan. Metta Fjelkner anser att det är dags för samhället att visa hur viktigt läraryrket är. Hon anser att det handlar om lärarnas löner och att ge lärarna bättre villkor. (Skolvärlden, nr 19, 2006)

En röst ur LR’s undersökning :”Funderar starkt på att lämna läraryrket på grund av dålig lön och dålig status, samt att utvecklingsmöjligheterna är väldigt begränsade.” (Skolvärlden, nr 19, 2006, s 9) Detta kan man sätta i direkt jämförelse till det som Morgan, M. m. fl. (2007) har kommit fram till; att lärare behöver känna sig framgångsrika, få möjlighet att utveckla sitt ledarskap och ges möjlighet att avancera i sitt yrke. Men samtidigt som vissa lärare funderar på att lämna yrket visade undersökningar på att få lärare verkligen byter jobb

Enligt ordföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner och Eva-Lis Preisz, ordförande i

Lärarförbundet (2007) har antalet sökande till lärarutbildningarna minskat sedan början av

1980-talet. Då var antalet sökande ungefär 10 personer per plats, till att i dagsläget vara 1,4

per plats. De anser att det är på grund av bl.a. lärarnas låga löner som populariteten och

yrkesstatusen minskat.

3. Syfte och frågeställning

Syftet med studien var att undersöka

- vad som bidrar till att lärare trivs i sitt yrke.

- vilka förväntningar lärarna hade innan de började arbeta.

Mot bakgrund av syftet frågade vi oss vad som motiverar lärare till att stanna i sitt yrke trots

den negativa bild som finns i samhället.

4. Metod

4.1 Datainsamlingsmetod

Vi har valt att använda oss av intervjuer för att samla in data till vår studie. Vi genomförde tre intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Att använda sig av intervju är vanligt som redskap för att samla data, det viktigaste redskapet, enligt Stukát (2005). Genom att använda en halvstrukturerad intervju kunde vi formulera frågorna allteftersom. Vi använde oss då av ett förutbestämt ämnesområde med frågor som tas upp allteftersom de passar in i samtalet och följdfrågor ställs när de kommer upp. Stukát (2005) påstår att när aktörerna i en sådan här intervju samspelar med varandra får man ut så mycket information som möjligt.

Som Stukát (2005) skriver så klarar man inte med halvstrukturerade intervjuer av att intervjua så många personer. Men genom att använda sig av sådana intervjuer kan man få fram helt nya data och upplysningar mot vad man hade tänkt sig när man skrev frågorna.

4.2 Urval av informanter

Vi intervjuade tre lärare i grundskolans tidigare år. Att vi valde grundskolans tidigare år beror på att vi har tidigare erfarenheter av detta stadium och känner lärare som arbetar med elever i dess åldrar. Skolorna vi valde att söka upp våra intervjupersoner var kända för oss. Vi tillfrågade intervjupersonerna om intervju för att vi visste att dessa arbetat en längre tid i yrket. Att lärarna som vi ville intervjua arbetat ett längre tag var ett kriterium vi hade. Vi anser att genom att läraren är erfaren så vet denne också vad som motiverar.

Två av intervjupersonerna arbetar på samma skola, medan den tredje arbetar vid en annan skola.

4.3 Provintervju och frågornas utformning

Utifrån forskning gjorde vi en brainstorming av frågor. Sedan provade vi vilka frågor som passade bäst genom en provintervju. Under denna kom vi även på fler frågor.

Provintervjun utförde vi genom att ta kontakt med en lärare via ett besök på en skola. Under

besöket fick läraren ett missivbrev som beskrev hur intervjun skulle gå till. Stukát (2005)

påpekar att intervjumiljön ska vara en ostörd plats där båda parter känner sig trygga. Vid

provintervjutillfället använde vi ett tomt klassrum. Vi satt ostörda under hela tiden runt

lärarens eget bord. Intervjun spelades in på band eftersom Stukát (2005) skriver att detta är

det vanligaste vid en halvstrukturerad intervju. Själva intervjun blev mer som en diskussion

mellan oss tre där vi ställde frågorna allteftersom de passade in i samtalet. Följdfrågor kom upp naturligt.

4.4 Intervjufrågor

Vi frågade om vad som motiverar inom klassrummets väggar (klassrumsnivå), vad som påverkar trivseln inom skolan som organisation (skolnivå) och den tredje och sista nivån som vi undrade över var kommunnivå. Med den tredje nivån ville vi få reda på vilken inverkan lokala politiker och organisationer har på lärarnas drivkraft. Sedan ville vi veta vad som är mest motiverande i deras arbete, för att se om det fanns någon likhet mellan de svar vi fick. Vi ställde även en fråga som handlade om de tycker att det är meningsfullt att vara lärare och i sådant fall vad som är meningsfullt. Det gjorde vi för att få veta om denna förmodliga meningsfullhet också ger motivation. Lärarna fick även svara på om de minns något eller någon specifik situation då de kände sig starkt motiverade till att fortsätta i sitt yrke. Även här ville vi veta om det fanns några likheter mellan svaren vi skulle få. Genom att fråga varför de valde att bli lärare ville vi få veta vad det är som kan göra att vissa vill bli lärare. Positiva förväntningar på ett yrke kan, tror vi, vara en drivkraft till att börja arbeta inom det. Därför ville vi veta vilka förväntningar intervjupersonerna hade innan de blev lärare och om dessa förväntningar stämde med verkligheten. Förutom dessa frågor (se bilaga 1) ställde vi även följdfrågor av olika slag som presenteras under rubriken Resultat.

4.5 Bearbetning av data

Både vi och Stukát (2005) tycker att det är tidsödande att transkribera intervjuerna ord för ord.

Vi valde i stället att skriva ner de delar vi verkligen tyckte var intressanta. Att transkribera intervjun helt och hållet hade varit mycket arbete som tagit tid. Genom att bara välja ut de intressanta delarna fick vi också fram det som vi senare använde oss av till resultatet. Vi har inte valt bort delar som varit ointressanta för oss, utan vi tog bort vissa delar av intervjuerna som inte hörde till syftet med vår undersökning. När vi sedan skrev ner resultatet av

intervjuerna gjorde vi som Stukát (2005) föreslår på s.140, vi valde ett antal teman utifrån

frågeställningarna och redovisade informanternas svar. Genom att göra på detta vis kan man

få struktur i sitt arbete. Vi tyckte att det var ett bra sätt att redovisa resultatet på då det genast

visar likheter och skillnader i våra informanters svar.

4.6 Tillvägagångssätt

Efter att ha gjort en frågeställning baserad på tidigare forskning tog vi kontakt med de tre lärarna som vi ville intervjua. Vi tog personlig kontakt med lärarna, i deras respektive skolor.

Först berättade vi för dem att vi skrev på vår examensuppsats inom lärarprogrammet. Vi frågade sedan om de var intresserade av att intervjuas inom området, sedan berättade vi om syftet med intervjun och uppsatsen. Vi överlämnade i samband med den första kontakten även ett missivbrev. Eftersom våra informanter genast svarade ja på vår förfrågan gick vi vidare med att bestämma tid och plats för intervjun.

Informanterna hade inte läst intervjufrågorna i förväg. Vi hade gett dem möjligheten då den första personen vi tog kontakt med undrade lite grann över vad intervjun mer specifikt skulle handla om. När vi erbjöd informanterna frågorna i förväg så avböjde de. Vi deltog båda två vid alla intervjuer och dessa spelades in med hjälp av bandspelare. Vi antecknade även några stödord under intervjuerna för att underlätta vid transkribering och för att lättare komma ihåg vad de betonade även med t.ex. kroppsspråk.

4.7 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet, VR, har fyra väsentliga krav för en forskare att uppfylla vid en undersökning. För att uppfylla dessa har vi vid informationskravet informerat våra

intervjupersoner om vilket syfte studien har, att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde dra sig ur undersökningen. Informationen skedde först skriftligt i ett missivbrev, sedan påminde vi vid intervjutillfället. Vi frågade även om vi fick spela in

intervjuerna på band. Eftersom våra informanter var vuxna behövdes inte något samtycke från annat håll. Samtyckeskravet uppfylldes i och med att vi informerade att deltagandet var frivilligt. För att uppfylla konfidentialitetskravet upplyste vi om att inga namn skulle nämnas i rapporten. All data behandlas konfidentellt. De inspelade banden kommer att lagras, men det går inte att koppla någon person till rösterna på banden, vilket vi informerade

intervjupersonerna om. Nyttjandekravet uppfyller vi i och med att den inhämtade

informationen är resultatet i vår undersökning.

5. Resultat

Under detta avsnitt beskriver vi resultatet utifrån framkomna teman. Vi använder fingerade namn då läsningen underlättas.

5.1 Valet att bli lärare

Karin har arbetat som lärare i nio år. Detta yrke var inget som hon hade tänkt sig från början.

Men efter gymnasiet fick hon en praktikplats på en skola där hon fick arbeta tillsammans med en annan lärare. Hon trivdes väldigt bra med att arbeta så och bestämde sig då för att börja utbildningen.

Mona sa att så länge hon kan minnas har det varit läraryrket som har lockat och hon har nu varit lärare i 40 år. Hon menade att när hon själv studerade fanns det två val av yrken för kvinnor, lärare eller sjuksköterska. Hon arbetade även en termin på lekis innan hon påbörjade sin utbildning.

Cecilia gick klart lärarutbildningen 1997. Hon har nu arbetat som lärare i 10 år. Innan hon blev lärare arbetade hon under femton år i butik. Cecilia funderade på att bli lärare för att hon trodde att arbetstiden skulle minskas. När hon arbetade i butik kunde dagarna bli långa, med tider mellan 8.30 till framåt 20.30 ibland. Som lärare trodde hon att arbetsdagen var slut vid halv fyratiden, vilket hon tyckte lät bra. Hon nämnde i intervjun att hon lovat sin dotter en hund, för att när hon började arbeta som lärare skulle det finnas tid att sköta en hund. Cecilia upptäckte ganska snabbt att läraryrket inte innebar tidig hemgång och att det inte fanns gott om tid till att sköta en hund. Fördelen nu är att hon kan planera sin arbetstid själv. Men självklart var inte arbetstiden det som egentligen var det avgörande i Cecilias val av

läraryrket, utan att hon alltid tyckt mycket om barn och som artonåring började hon arbeta vid en skola och gjorde det under några år.

5.2 Förväntningar på yrket

Före och under utbildningen trodde Karin att skolan hon skulle få jobba i skulle se mer ut som den gjorde när hon själv gick i den. En skola där barnen vet hur man beter sig, lyssnar på läraren och gör som denne säger. Även hennes praktik gav henne sådana förväntningar i och med att hon då arbetade med en väldigt bra och trygg handledare. Det var inte heller någon

”kaosskola” eller ”kaosklass” som hon hade praktik på. Men verkligheten visade sig vara en

helt annan när hon själv kom ut i den. Förväntningarna stämde inte alls. För det första sa hon

att hon inte fick vara lärare från början, utan psykolog och kurator till mammor som inte visste hur de skulle uppfostra sina barn. Vilket hon kände att hon inte alls kunde hjälpa till med eftersom hon själv då bara var 22år. Hon upptäckte att hon många gånger var tvungen att gå utöver sina egentliga jobbinstruktioner.

De förväntningar på läraryrket som Mona hade innan hon var färdigutbildad var att hon skulle få sitta och rätta böcker, att barnen skulle göra som hon sa utan ifrågasättande, hon skulle lära dem läsa och skriva och lite annan nyttig kunskap. Barnen skulle veta hur man beter sig och de skulle niga och buga för fröken, det samma gällde föräldrarna. Monas förväntningar stämde väl överens med verkligheten, för så såg skolan ut för fyrtio år sedan. Det fanns inga läsinlärningsmetoder utan barnen skulle helt enkelt göra de sidor i sina böcker som fröken sa att de skulle göra.

En förväntning som Cecilia hade innan hon började arbeta som lärare var att hon skulle arbeta mycket med barn, att undervisa och få lägga upp lektioner, att få integrera t ex musik och bild i de ”vanliga” ämnena som svenska och So. Hon märkte ganska snabbt att denna förväntning inte riktigt skulle uppfyllas. Det är mycket arbete på sidan av undervisningen och eleverna tar mycket tid och kraft. Mycket tid går åt att planera hur hon ska handskas med vissa elever, vilken individuell planering som behövs för varje elev o.s.v.

5.3 Medias bild av yrket

Alla tre informanter påstår att media ger en negativ bild av yrket. Mona tycker att media visar på att skolan måste utvecklas. Friskolor är enligt henne en del av den utvecklingen, en fråga som hon då ställer sig är hur länge den vanliga skolan kommer att kunna fortsätta se ut som den gör.

Karin påverkas av det som skrivs i media om läraryrket på så vis att hon försöker strunta i det

och bara koncentrera sig på sitt eget arbete på sin skola. Men hon känner igen sig i det som

skrivs; ”det är låg lön, många elever har jättebristande respekt för lärare och även vuxna i

allmänhet”. Hon tycker det är väldigt allvarligt att barnen inte har med sig respekten

hemifrån. Hon påstår att många barn idag är i stort behov av att få känna trygghet från en

vuxen. En vuxen som kan lyssna och förstå och som eleven kan ha förtroende för. T ex kan

även den bäste eleven uppföra sig dåligt när det kommer en vikarie till klassen.

5.4 Klassrumsnivå

I klasrummet finns det som motiverar mest; eleverna. Cecilia älskar att undervisa. Hon tycker om att lägga upp olika lektioner, spela teater med eleverna och helt enkelt göra saker med dem. Hon säger att det känns riktigt bra att se att hon kan ”trollbinda” eleverna till att lyssna på vad hon har att säga. De bästa tillfällena i skolan är, enligt Cecilia, när hon ser att en elev som inte är intresserad av eller förstår det man pratar om plötsligt får intresse för eller förstår.

Samtidigt kan undervisningen knäcka en, om eleverna arbetar emot allt och vad som än händer finns det ett barn som inte lyssnar. Men detta beror till stor del på resurserna, eftersom man inte kan få hjälp av någon att avlasta och låta barnet göra något annat ett tag. Men trots allt är det undervisningen och eleverna som verkligen motiverar Cecilia i sitt yrke, eftersom det är då hon kan få hitta lösningar till att fånga alla barn med lika medel.

Mona säger att det som motiverar henne mest på klassrumsnivån är när hon träffar på elever som gör att hon måste hitta ett nytt sätt att arbeta på för att de ska kunna ta del av lärandet.

Hon tycker om att hitta nya lösningar på problem. Under hennes första tid som lärare hade yrket status. Föräldrarna trodde att fröknarna kunde allt och kom och ställde frågor. Ibland, berättar Mona, fick fröknarna sno ihop något svar som de trodde att föräldrarna förväntade sig att få. Hon tycker att denna tid i yrket var så ostressad och lätt. Det var ett jobb som man lämnade när man gick hem, precis som vilket annat arbete som helst. Arbetet var

okomplicerat men outvecklat. Mona tycker att det är mycket roligare att arbeta som lärare i dagens skola. Hon trivs när det är lite att ta tag i och har hellre en klass som diskuterar och ifrågasätter än en klass som hon bara sätter sig hos och de gör precis som hon säger. Hon tycker det är mer motiverande.

Karin har jobbat med många jobbiga grupper där elever är oroliga, otrygga och har väldiga

problem. Något som då ger henne motivation till att fortsätta är när hon jobbat med dem ett

tag och till slut får se att klassen fungerar ihop. På individnivå så är det när eleven rätt som det

är förstår eller helt plötsligt uppför sig på det sättet man har arbetat emot. Det upplever hon

som riktig glädje.

Att få känna harmoni i klassen överväger allt, säger hon. Hon har jobbat hårt med den klass hon har nu för att få dem att fungera ihop och för att varje elev ska kunna arbeta. Nu när allt arbete med klassen har gett resultat ger det otroligt med motivation för att fortsätta arbetet.

Hon säger att det då inte gör något om en elev har en svacka och blir ett störande element, hon fixar det ändå för de andra eleverna är okej.

5.5 Skolnivå

Då rektorn har begränsat inflytande över beslut som tas av politikerna, enligt Karin. Därför anser hon att skolenheten ger föga motivation. Rektorn lyssnar bra på sina anställda och vill göra saker och ting bättre men det saknas resurser uppifrån. Arbetslagen ger inte heller mycket motivation eftersom de hela tiden förändras. Hon har aldrig fått jobba en längre tid i samma arbetslag. Hon tycker att man hela tiden får anpassa sig, undervisa i ämnen som man inte har behörighet i och/eller som man känner att man inte behärskar. Karin tycker inte det är några problem att undervisa ett ämne som hon inte har behörighet i, bara hon behärskar det.

Vidare berättar hon att det inte finns tid till att planera något med andra i arbetslaget. Hon säger ”Att har du inte lektion kanske du har rastvakt, har du inte rastvakt så måste du sitta och planera så mycket som möjligt för nästa dag kanske det inte finns tid för det”. Samtidigt så trivs hon och samarbetar bra med sina kollegor. Om hon inte trivdes så bra med kollegorna tror hon inte att hon skulle klara av allt arbete.

Cecilia har svårt att komma på något speciellt som motiverar på skolnivå, med skolan som organisation och arbetsplats, då resurserna i skolan bara minskar och har minskat relativt mycket sedan förra terminen. Hon känner hur arbetsbelastningen bara ökar. Men en sak som hon tycker är bra och som driver henne är att skolan som hon arbetar på är väldigt bra på att lägga de resurser man har där det verkligen behövs. Hon anser att skolan kan se vilka klasser som behöver ha mest resurser och sedan lägger man dem där. En klass med stökiga elever får andra resurser än en klass med mindre krävande elever. Det finns tid för lärarna att hjälpas åt med klasserna där det verkligen behövs vara fler för att alla elever verkligen ska få det de behöver.

Det ändå ger Mona drivkraft från skolan är den är så tillåtande. Hon får alltid stöd och

uppmuntras till att komma med nya idéer och ta eget initiativ. Skolan kräver också att lärarna

ska vara kreativa i sitt arbete. Mona ser skolan som ett hus där hon har kunnat utvecklas och varierat sitt arbete.

5.6 Politikerpåverkan

De kommunala politikerna ger inte någon motivation alls till att fortsätta i yrket, tycker våra informanter. Alla tre anser också att skolorna inte får de resurser de behöver. Den situationen lärarna sitter i tycker Karin är odräglig eftersom de inte får tillräckligt från kommunerna för att tillgodose alla barns behov. Det går inte att styra över dessa situationer, inte ens rektorn på hennes skola kan göra något åt det. Om en ny lärare ska anställas kan ingen styra över vad för sorts lärare som anställs, för att tillgodose behoven, utan det bara kommer en till skolan. Är den då olämplig så är det bara så. Människor som inte befinner sig i skolans vardag tror inte Karin har så bra bild av hur verkligheten ser ut. Hon berättar att föräldrar som hälsat på i klassen under en dag kan komma fram och säga att ”Gud, vilken vardag du har! Har du inte magsår?”.

Mona anser att kommunen inte alls vet hur verkligheten ser ut i skolan. De bestämmer vad som ska göras sen får lärarna och rektorn klara sig själva. De lokala politikerna och kommunen ger aldrig någon positiv respons heller, bara pekar på om skolan inte har alla papper på plats eller har missat något. Vart tredje år ska skolorna i kommunen få en skolplan, men den kommer enligt Mona inte med sådana tidsintervaller. Kommunen kan också komma med olika förslag som ska efterföljas, trots att skolan redan fått ett tidigare förslag att precis fungera. Hon tycker det verkar som att de inte är intresserade.

Inte heller Cecilia tycker att kommunen verkar inte förstå skolan och vad verksamheten går ut på. Hon anser att kommunen inte ger redskap till skolan för att finna lösningar och ta hand om alla elever. Hon önskar att politikerna fick gå ut och ha praktik i skolan för att se hur skolan ser ut idag. Hon tycker att politikerna inte verkar veta att det finns så många barn som mår dåligt idag och att dessa barn behöver speciella lösningar och mer resurser. Det finns också för många olika krav på skolan att hitta sitt egna sätt hur eleverna ska uppnå mål i alla ämnen.

Skolan ska själva komma fram till vilka målen är. Cecilia tycker att kommunen kunde ge

skolan klara besked på hur målen ska se ut.

5.7 Speciella tillfällen

Ett tillfälle då Karin upplevde att hon fick särskilt med motivation var när det var totalt lugn under en lektion. Under lågstadiet påstår hon att eleverna får prata så mycket mer och

diskutera saker och ting. Men på mellanstadiet finns det inte så mycket tid över till dialog om vad som händer runt omkring, mer än kanske på morgontimmen. Eleverna har så mycket de ska lära sig och uppnå att diskussioner om hur man ska förhålla sig och bete sig mot andra inte får någon plats. Hon berättar att klassen varit väldigt stökig och det varit svårt att få dem över den här skillnaden mellan låg- och mellanstadiet. Men en lektion var det totalt lugn i klassen. Ingen försökte störa någon annan, ingen brast ut i någon dum eller fånig kommentar och Karin själv kunde sitta och rätta. Att kunna sitta och rätta på en lektion har aldrig hänt henne på de nio år hon har undervisat. Hon viskade då till en elev och påpekade vad tyst det var och den eleven kom på vad härligt det kändes. Hon upplevde då riktig glädje över att ha lyckats få klassen så harmonisk. Vidare säger hon att hon tycker det är viktigt att lära eleverna uppskatta när det är så här bra, för det är en obetalbar upplevelse. Det ger barnen så mycket när de får se att fröken är glad och tycker att dem varit duktiga.

Ett speciellt tillfälle Cecilia tänker tillbaka på och som verkligen driver henne i sitt fortsatta arbete är när en elev tog initiativ till att ta hand om en lektion. Eleven fick börja hålla i en lektion eftersom Cecilia var upptagen med en elev som gjort illa sig. Eleven ville sedan fortsätta lektionen. Cecilia tyckte om att se hur eleven delegerade ansvar på sina klasskamrater och hur de andra lyssnade till vad hon hade att säga.

Mona berättar inte om någon speciell situation då hon känt sig särskilt motiverad, men berättar om möten med föräldrar som sporrat henne extra mycket. Hon har råkat ut för

föräldrar som försökt tala om för henne hur man ska göra och bete sig som lärare. De har talat om för henne att deras barn aldrig skulle göra något dumt, trots att Mona förklarat situationer där barnen betett sig illa. Hon tycker då att det är väldigt motiverande för arbetet när hon hittar lösningar på sådana här problem. Just den här föräldrakontakten har Mona jobbat mycket med och hon blir alltid lika förvånad när det dyker upp både trevliga och otrevliga föräldrar. Det som ger mest motivation för Mona att fortsätta i yrket är ändå när hon stöter på

”krångliga pojkar”. Hon blir så ställd då; ”Varför är det så här? Varför kan jag inte fixa det?”.

Det skapar nyfikenhet och ger en kick till att få reda på mer om vilka problem pojkarna

befinner sig i som gör att det inte funkar för dem i skolan.

5.8 Meningsfullhet

Även fast det är ett tufft yrke tycker är alla lärarna helt övertygade om att det är värt att fortsätta som lärare och att det är mycket meningsfullt.

Men nu idag kan Karin ibland undra hur länge hon kommer att hålla på. Tidigare så har hon alltid känt att det här är vad hon vill göra, ”det här ska jag hålla på med”. Men hon berättar vidare att det inte är brist på motivation som gör att hon ibland funderar på vad hon skulle kunna göra annars. Hon har kommit i kontakt med andra verksamheter inom skola som hon skulle vilja arbeta med. Men hon skulle sakna kontakten med barnen om hon bytte arbete. Det som lockar inom andra områden på skola är att hon vill förbättra det. Själv har hon dåliga upplevelser av föreläsare som kommit från kommunen för att t ex förklara nya hjälpmedel.

Hon tror att hon skulle kunna göra det bättre. Hon tror även att tankarna om att byta arbetsområde inom skolan kan bero på alla neddragningar och varsel som skett de senaste åren. Tanken ”Vad skulle jag kunna göra om jag inte får vara kvar?” har slagit henne. Men det som verkligen motiverar Karin att fortsätta inom yrket är när hon ser att hon har hjälpt någon och gjort skillnad. Det tar ett tag innan man kan se detta resultat men hon säger att det ger mycket tillfredsställelse ”när man ser polletten trilla ner” hos eleverna. Att få se hela processen gå igenom och eleverna förstår vad de har lärt sig.

Om Mona skulle se till bara sig själv i den här frågan, om hon tycker det är värt att fortsätta i sitt yrke, så hoppas hon att om hon inte längre får ut något av yrket att hon skulle våga sluta.

Att hon inte bara skulle fortsätta för att hon alltid har gjort det och för att hon har en utbildning i det. Men hon tycker fortfarande att det är så kul och absolut mödan värt att fortsätta. Vidare berättar hon att man kan göra så mycket varierande som lärare, beroende på vilken situation man är i. Är det fint väder kan man vara ute med barnen, annars stannar man inne, är man lite trött någon dag kan man skriva upp uppgifter på tavlan att göra och arbeta med det. Arbetet är så olika från dag till dag, vilket kan vara både positivt och negativt. Hon har en planering men sedan får hon se hur mycket som hinns med av den beroende på hur dagarna ser ut. Men hur dagarna än ser ut så säger hon att ”Det är alltid någon som liksom viftar på svansen när man kommer”. Och att få betyda så mycket för någon ger henne

känslomässig tillfredställelse. En del elever betyder hon väldigt mycket för. Hon anser att hon

har ett jättekul jobb och har aldrig ångrat att hon blivit lärare, inte ens när det varit som

stökigast och värst. Sådana situationer finns, men hon menar att det då oftast är föräldrarna som är jobbiga att ta itu med, för det här med barnen kan dem redan.

I och med de senaste årens nedskärningar i skolan har lärarna omkring Cecilia, och hon själv, blivit allt tröttare. Cecilia säger att i år märks det tydligt att arbetsbelastningen är väldigt hög.

Hon och hennes kollegor är tröttare i år jämfört med tidigare år. Resurserna har minskat vilket gör att Cecilia får mindre tid för varje elev, då hon tidigare år haft hjälp av resurslärare flertalet timmar i veckan. Hon tycker att hon inte riktigt räcker till för alla barn. Trots små resurser, som bara minskar, är detta ett arbete som Cecilia finner meningsfullt, eftersom eleverna ger så mycket tillbaka. Det som hon finner mest meningsfullt i arbetet är när det

”klickar” hos en elev. Alltså när en elev förstår. Sådana tillfällen ger rysningar och är något

som motiverar väldigt mycket. Karin tycker också att läraryrket är mycket meningsfullt. Hon

känner att hon gör en skillnad. Men det tar lång tid att skapa relationer till barnen och hon

påstår att det är väldigt viktigt att göra det för att arbetet ska kännas meningsfullt. Samtidigt

berättar hon att det inte går att skapa dessa relationer under de första åren som lärare, men att

det för henne var värt att fortsätta ändå. Allting var då så nytt, vilket gav motivation till

arbetet. Sen blev motivationen att hela tiden förbättra sig. Mona ser också sitt arbete som klart

meningsfullt, för hur skulle barnen bli som vuxna om de inte fick lära sig hur man umgås med

varandra?

6. Diskussion

Vi har valt att dela upp vår diskussion i två delar, en diskussion om resultatet och en om metoden.

6.1 Resultatdiskussion

Vi är medvetna om att våran forskning baseras på ett svenskt skolsystem, medan vi tog del av bakgrundsforskning som är utförd i den irländska skolan. Detta kan medföra vissa skillnader i resultatet, då skolsystemen kan skilja sig åt.

När Morgan, M. m.fl. (2007) räknar upp fyra faktorer för att förklara lärares motivation använder de bland annat faktorn att vara beredd på att gå ut över sitt egentliga arbete. Det kan vara så att vissa lärare skapar motivation genom att vara mer än den undervisande läraren i klassrummet. En av våra informanter får mycket drivkraft av ”krångliga pojkar”, som hon får försöka hitta lösningar till som går utöver skolarbetet. Det ger henne motivation att finna vägar för att få dessa elever att fungera socialt både i och utanför skolan. Engagemang i sitt yrke är en annan motivationsfaktor. En av lärarna berättar att hon tycker om sitt yrke för att det är så varierande. Hon kan t ex lägga upp sin undervisning efter vilket väder det är eller på vilket humör eleverna är på. Att hon är beredd att lägga upp undervisningen vartefter olika faktorer dyker upp visar på hur engagerad hon är i sitt yrke. Och att hon tycker om sitt yrke, eftersom det inte behöver vara enformigt.

Våra intervjupersoner bekräftar den bild som Månsson, E. m.fl. (u.å) skriver om, att lärarnas arbetsbelastning har ökat radikalt de senaste åren. Som exempel säger en av informanterna att hon och hennes kollegor ser tröttare och tröttare ut. En annan berättar om hur lite tid det finns för planering och att det alltid är något som ska göras någonstans. Den av våra

intervjupersoner som har mest yrkesverksamma år bakom sig och som också har mest att

jämföra med, vittnar om hur arbetsbelastningen bara ökat. Hon berättar om hur okomplicerat

arbetet var förut och att när man gick hem för dagen så lämnade man arbetet på skolan. Så är

det dock inte nu, utan det finns alltid något i huvudet om skolan. Månsson, E. m.fl. (u.å.)

skriver också om att allt fler lärare lämnar den kommunala skolan, detta är inget som våra tre

informanter gjort. Alla tre har alltid arbetat inom den kommunala skolan och har alltså inte

visat sitt missnöje med den allt högre arbetsbelastningen genom att söka sig bort från de

skolorna.

Alla tre intervjupersoner bekräftar det flera forskare hävdar, bl.a. Morgan, M. m.fl. (2007) och Persson, A. (2006) att lärarna hämtar mycket av sin drivkraft från eleverna och att det är i klassrummet som en stor del av motivationen föds. Lärarna vi intervjuat får mycket

motivation när de kan se att en elev gör framsteg och att deras arbete ger resultat. Som en av de sa är det ögonblick som ”när polletten trillar ner” som får henne att vilja fortsätta arbeta som lärare. Att få elever som kräver nya lösningar och annat sätt att arbeta är en

motivationsfaktor för en annan av dem. Hon tycker att det är mycket motiverande att komma på lösningar. Det är barnen som driver, barnen och att få undervisa. När Mona kan

”trollbinda” sina elever och när ett barn förstår något som denne inte förstått tidigare känner hon sig extra motiverad. Så det är utifrån det som Morgan, M. m.fl. (2007) kallar för

klassrumsnivån som våra informanter hämtar sina drivkrafter. Det är i klassrummet de trivs som bäst. Och det är i klassrummet som de hämtar inspiration och motivation.

Sett till den kommunalpolitiska nivån så skapar den ingen som helst drivkraft hos våra intervjupersoner. Två av dem undrar om de kommunala politikerna har förstått vad

verksamheten egentligen går ut på och önskar att politikerna kunde få praktik i skolan för att kunna se hur denna fungerar. En tredje önskar att politikerna kunde ge skolan de resurser som verkligen behövs. De upplevelser som lärarna har av de lokala politikernas engagemang kan självklart även påverka motivationen negativt. Men av de vi intervjuade är det bara en som verkligen har funderat på att byta arbete. Hon funderar mer på att byta skolan mot att kanske undervisa i ett annat forum. Dessa tre personer är utmärkta exempel på att lärare sällan byter jobb. Eftersom endast ca 7% av lärarna byter arbetsgivare varje år (Skolvärlden, nr 12 2006) är Karin, Cecilia och Mona inga undantag på denna punkt. De har varit trogna sitt yrke, och arbetsgivare, under flertalet år. Enligt Morgan, M. (2007) behöver en lärare känna sig framgångsrik, få möjlighet att utveckla sitt ledarskap och ges möjlighet att avancera i sitt yrke. Ingen av dessa tre har avancerat i sitt yrke, men trivs bra ändå. Och eftersom de inte har några större funderingar på att byta jobb visar det ändå på att de är relativt nöjda med

situationen som är. Även om de önskar mer resurser till skolan finns inga tankar att lämna yrket.

2% av lärarna som svarade på enkäten som Persson, A. (2006) redovisar upplever inte sitt arbete som meningsfullt. Alltså tycker en mycket stor del av lärarna att arbetet är

meningsfullt. Även våra intervjupersoner finner mening med att arbeta som lärare. Den ena

tycker om att känna att det finns någon där, i skolan, som väntar på henne varje dag. En annan

känner att hennes arbete gör skillnad för barnen. För att arbetet ska vara meningsfullt krävs en bra relation med hemmet, tycker hon. Eftersom hon just nu har fina relationer till sina elever och deras hem så är arbetet meningsfullt för henne. För en tredje lärare spelar det ingen större roll att resurserna minskar då hon får så mycket tillbaka i arbetet med eleverna.

I samma rapport av Persson, A. (2006) redovisar författaren att flertalet lärare är nöjda med arbetet de gör och att de finner det meningsfullt. Precis som Mona, Karin och Cecilia gör.

Persson frågar sig då vad lärare är missnöjda med. Det visar sig att skolans utveckling och förändringen av läraryrket är faktorer som lärare inte är nöjda med. Våra informanter är också mindre nöjda med hur skolorna har utvecklats genom att de hamnat i kommunernas ägo.

Cecilia säger att den negativa bild media framställer skolan i visar på att skolan måste utvecklas.

Lönen är en stark motivationsfaktor enligt Morgan, M. m.fl. (2007) och Månsson, E. m.fl.

(u.å.) hävdar att lönerna är en orsak till att yrkets status har sänkts. Mona berättade att hon i början av sin karriär upplevde att det verkligen var status i att vara lärare, men att detta har ändrats. Mona är alltså en som kan vittna om att statusen har blivit lägre.

6.2 Metoddiskussion

Genom provintervjun vi gjorde fick vi idéer till vilka förbättringar vi behövde göra inför de riktiga intervjuerna. Vi fick också en tankeställare om hur man beter sig när man väl intervjuar, det blir kanske inte alls som man hade tänkt sig.

Vi använde oss av halvstrukturerad intervjumetod, enligt Stukát (2005). Det gjorde att vi under intervjuerna kunde ställa följdfrågor som dök upp beroende på vilka svar vi kom in på till de förutbestämda frågorna.

Att intervjua på det här sättet gjorde att vi inte riktigt visste vad vi skulle få ut av de olika

intervjupersonerna. Det positiva blev då att vi kunde komma in på djupare diskussioner och få

förklaringar om det var något vi inte riktigt uppfattade. Det gjorde också att intervjuerna

kändes avslappnade och mer som ett samtal, vilket vi tror ledde till att informanterna kunde

öppna sig mer och släppa in oss i deras tankar kring frågorna vi ställde. Det negativa vi

upplevde av det här sättet att göra intervjuer var att det ibland blev svårt att få en balanserad

övergång mellan frågorna. Det kunde hända att vi i samtalet kom in på saker som inte alls

hade något att göra med nästa fråga och då kändes det lite konstlat när vi skulle komma in på

nästa punkt. Något mer negativt med metoden var att svaren på vissa frågor kunde bli långa

hos några av informanterna medan de blev väldigt korta hos andra. En sak vi själva kan

förbättra vad gäller metoden är att skriva upp följdfrågorna som uppkommer vid varje

intervjutillfälle. Om man kommer in på liknande saker med någon annan informant kan man

då ställa liknande följdfrågor, som då kanske går att jämföra på ett enklare sätt.

7. Slutord och vidare forskning

Syftet med den här studien var att ta reda på vilka faktorer som gör att lärare trivs i sitt yrke, samt att ta reda på vilka förväntningar lärarna hade innan de började arbeta och huruvida dessa stämde överens med verkligheten. Vi har presenterat exempel på dessa faktorer och gett inblick i vilka förväntningar våra informanter hade och hur deras verklighet ser ut idag.

Eftersom både forskning och resultatet av studien visar på stora likheter, anser vi att studien är tillförlitlig.

Några av faktorerna, t ex lön, möjligheter att utvecklas och status, som i tidigare forskning anses ge lärare drivkraft i sitt yrke är saker som enligt informanterna bara försämrats med tiden. Trots att arbetstillfredsställelsen hos informanterna inte var bra och att motivationen på de flesta områdena var liten trivs de bra med sitt yrke. Och varför skulle så många lärare stanna i professionen i relation till andra yrken om de inte tyckte om det de arbetar med?

Eftersom läraryrket har låg status vilket även studien visar, skulle det vara av värde att forska vidare om varför det är så. Kan det bero på att resurserna har blivit sämre hos de olika

nivåerna (klassrumsnivå, skolnivå, kommunalpolitisknivå)? Det skulle även vara intressant att

forska i vad som skulle kunna förbättra lärarnas status. Att göra jämförelser med andra yrken

vad gäller arbetstillfredsställelse, trivsel och motivation att fortsätta i yrket. Hur kommer det

sig att det är just så många lärare som stannar i sin profession? Kan det vara så att lärare har

det bättre i sitt arbete än andra?

Referenslista

Härdmark, E. och Jällhage, L.(2007) Var tredje lärare utsatt för våld eller hot, Hämtat den 15 oktober 2007, från

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=690697&rss=1400

Fjelkner, M. & Preisz, E-L. (2007 16 oktober) Vårt utbildningssystem håller på att haverera, Dagens Nyheter, s 6

Morgan M., Kitching K. och O`Leary (2007) The Psychic Rewards of Teaching: Examining Global, National and Local Influences on Teacher Motivation,

Hämtat den 28 september 2007 från

http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2sql/content_storage_01/0000019b/80/28/08/

01.pdf

Månsson, E. och Persson, A. (okänt år) Meningsfullt arbete i krävande arbetsmiljö- lärare i skolan Hämtat den 16 oktober 2007, från

http://www.skolliv.nu/amne/forandring_005.html

Nitzelius, T. och Söderlöf, G. (2004) Skolans arbetsmiljö: praktiska typfall, Stockholm:

Nordsteds juridik

Persson, A. (2006). Nöjda som lärare, missnöjda som anställda- skolexistens mellan mening och missnöje. H. Petersson, V. Leppänen, S. Jönsson & J. Tranquist (Red.) Villkor i arbete med människor- en antologi om human servicearbete (s. 19-37) Arbetslivsinstitutet

Skolverket, (2002) Skolverkets plan för ett fortsatt och fördjupat arbete med anledning av propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14), Skolverket: Stockholm

Skolvärlden nr 12 (2006) Vi flytt int- Lärare byter sällan jobb. Stockholm: Lärarnas Riksförbund

Skolvärlden nr 19 (2006) Bra arbetsmiljö kan bli bättre. Stockholm: Lärarnas Riksförbund

Vetenskapsrådet (u.å) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Hämtat den 12 november 2007 från:

http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf

Bilaga 1

Gävle 2007-10-17 Till lärare i grundskolan i Gävle kommun

Vi skulle gärna se att du deltog i en studie gällande lärares motivation till att stanna i yrket.

Media lyfter ofta fram de negativa sidorna med skolan som exempelvis dåliga resurser och elever som är våldsamma. Det finns därför ett intresse i att undersöka vad som motiverar lärare till att stanna i detta yrke, trots de negativa sidorna som lyfts fram.

Vi avser att undersöka hur några lärare i grundskolan i Gävleborgs län ser på problemet.

Studien genomförs med intervjuer av lärare. Intervjuerna kommer att spelas in på band om du tillåter detta. Deltagande sker anonymt och frivilligt. Banden och intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Banden kommer att arkiveras i Högskolan i Gävles arkiv. Det kommer inte att gå att koppla de inspelade banden till någon person.

Undersökningen kommer att rapporteras som ett examensarbete inom lärarprogrammet.

Intervjuerna kommer att ta sin plats under v 43.

Vid funderingar innan intervjutillfället kontakta oss gärna.

Tack på förhand för Din medverkan!

Sara Eriksson Eleonor Jansson

Tel: 070-609 71 17 Tel: 073-953 57 86

em02sen@student.hig.se plu04ejn@student.hig.se

Handledare:

Ingegerd Gudmundsson, universitetsadjunkt Högskolan i Gävle

Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Tel: 026- 64 85 61

ign@hig.se

Bilaga 2

Intervjufrågor

Hur länge har du varit lärare?

Hur kommer det sig att du valde yrket?

Vilka förväntningar hade du innan du började arbeta? Blev det som du tänkte dig?

Vad motiverar dig mest på klassrumsnivå/skolnivå/kommunal nivå?

Finns det någon speciell situation som du varit med om som motiverar än idag, även om det var länge sedan det hände?

Tycker du att det är meningsfullt att vara lärare? Om, varför?