Uppsats med inriktning hem- och konsumentkunskap, 15 hp Vt 2020
UNGDOMARS FRUKOSTVANOR
- En enkätstudie om
frukostvanorna hos ungdomar i årskurs 8
ADOLESCENTS’ BREAKFAST HABITS
- A survey on students´ breakfast habits in grade 8
Kristina Elgán, Christine Feiff
Sammanfattning
Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch.
Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost.
Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05.
Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%.
Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030).
Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor.
Abstract
Background Breakfast is considered to be the most important meal of the day and is needed to refill energy after a night's sleep. Breakfast benefits students' learning ability and helps them to concentrate until lunch.
Aim The aim of the study was to investigate to what extent adolescents in grade 8 eat breakfast, if there was any difference between genders and their attitude towards breakfast.
Method The study was conducted with a web-based survey consisting of 16 questions at two schools in southern Sweden in the spring of 2020. The sample was a convenience sample. The survey responses were entered into Excel and SPSS and analyzed using chi-squared test, the Kruskal-Wallis test and the Mann-Whitney U test. The significance level was set to p<0,05.
Results It was 142 respondents that participated in the survey. The study showed that almost half (49.3%) ate breakfast every weekday before going to school and 6.3% said they never ate breakfast. Of the boys, 54.3% always ate breakfast and the corresponding figure for the girls was 42.6%. In total, 42.3% of the respondents said that they felt that breakfast was important for the school day. In the survey, there was 39.4% of the respondents that responded that they don´t think that breakfast takes unnecessary time, significantly more girls than boys thought breakfast takes unnecessary time (p=0,030).
Conclusion Only half of the young people eat breakfast every schoolday and more girls than boys stated that breakfast takes unnecessary time in the morning. Less than half of the young people considered that breakfast is important for the school day. Home economics is an important subject and requires more teaching time to be able to give students the knowledge they need to build healthy eating habits.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND ... 5
1.1FAKTORER SOM PÅVERKAR UNGDOMARS MATVANOR ... 5
1.2FRUKOSTVANOR HOS KILLAR OCH TJEJER ... 5
1.3KONSEKVENSER AV SÄMRE MATVANOR HOS UNGDOMAR ... 5
1.3.1 Maslows behovshierarki ... 6
2. SYFTE ... 6
3. METOD ... 6
3.1METODVAL ... 6
3.2URVAL OCH REKRYTERING ... 7
3.3DATAINSAMLING ... 7
3.4ANALYS AV INSAMLADE DATA ... 8
3.5ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8
3.6FÖRFÖRSTÅELSE ... 8
4. RESULTAT... 9
4.1UNGDOMARS FRUKOSTVANOR ... 9
4.2SKILLNADER MELLAN KILLAR OCH TJEJER ... 10
4.3UNGDOMARS INSTÄLLNING TILL FRUKOST ... 11
4.4VAD UNGDOMAR VÄLJER ATT ÄTA TILL FRUKOST ... 14
4.5OM UNGDOMAR VÄLJER ATT KÖPA ELLER TA MED FRUKOST I/TILL SKOLAN ... 14
5. DISKUSSION ... 15
5.1RESULTATDISKUSSION ... 15
5.2SAMHÄLLSRELEVANS ... 17
5.3METODDISKUSSION... 17
6. SLUTSATS ... 18
7. REFERENSER ... 20
BILAGA 1- INFORMATIONSBREV REKTOR
BILAGA 2- INFORMATIONSBREV VÅRDNADSHAVARE BILAGA 3- INFORMATIONSBREV ELEV
BILAGA 4- ENKÄT
5
1. BAKGRUND
Enligt Johansson (2014) anser många att frukost är den viktigaste måltiden på dagen och ska utgöra 20-25% av dagens energibehov. Efter en hel natts fasta är det viktigt att fylla på med ny energi för att orka med dagen. Energin man får i sig genom frukosten är en faktor som kan gynna elevernas inlärning och koncentration under en skoldag (Abrahamsson, Hörnell &
Ekblad, 2013). Dessutom påverkas sömnrytmen och långtidsminnet negativt om frukosten exkluderas kontinuerligt ur den dagliga måltidsrutinen (Croezen, Visscher, Ter Bogt, Veling,
& Haveman-Nies, 2007).
1.1 Faktorer som påverkar ungdomars matvanor
I dagens samhälle, där tillgängligheten på internet är konstant och framförallt ungdomar ständigt är i kontakt med omvärlden, är det lätt att ändra sina levnadsmönster gällande bland annat sömn och kost (Nylander, 2017). Enligt Findahl (2010) tillbringar dagens ungdomar i högre grad sin tid i den digitala världen, såsom på internet och med sina mobiltelefoner, vilket kan göra att de i större utsträckning förskjuter dygnsrytmen. En sådan förskjutning har visat sig påverka ungdomarnas matvanor negativt och medför bland annat att de har en tendens att äta mer onyttigt (Santaliestra-Pası´as et al., 2014). Vidaremenar Nordlund, Norberg,
Lennernäs, Gillberg och Pernier (2004) att många ungdomar går och lägger sig senare, vilket medför att de inte orkar gå upp i tid för att hinna äta frukost. Detta i sin tur leder till att de inte orkar med skolan i den grad de skulle behöva (Nordlund et al., 2004). För många ungdomar är det svårt att anpassa dygnsrytmen till sitt vardagliga liv (Nylander, 2017).
1.2 Frukostvanor hos killar och tjejer
I en svensk studie som genomfördes på två svenska skolor 2006 framkom det att 80% av ungdomar i årskurs 9 äter frukost varje dag (Karlsson & Brydolf, 2006). Fördelningen mellan tjejer och killar var dock ojämn, där tjejer visade ett mer oregelbundet frukostmönster än killar. I studien åt 86% av killarna och 75% av tjejerna frukost dagligen. Nordlund et al.
(2004) genomförde 2004 en studie i samtliga årskurs 7 och 9 i tre svenska, mellanstora städer, där resultatet visade att eleverna i årskurs 7 i större utsträckning åt frukost än eleverna i
årskurs 9. Även i den här studien fanns det skillnad mellan killar och tjejer, där en större andel killar än tjejer åt frukost varje dag.
1.3 Konsekvenser av sämre matvanor hos ungdomar
Intag av onyttiga livsmedel, såsom snacks och godis, kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar på lång sikt (Hallström et al., 2013). Enligt Sharma, Shah, Brahmbhatt och Kandre (2018) är riskfaktorn större för att drabbas av högt blodtryck och diabetes om man hoppar över frukost än om man har en inaktiv livsstil eller kraftig övervikt. Det är också vanligare med högre Body Mass Index samt benägenhet att banta hos ungdomar som inte äter frukost än hos ungdomar som äter frukost (Kapantais et al., 2011). Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) och Delfabbro, Winefield, Anderson, Hammarström och Winefield (2011) är det vanligare att flickor är mer missnöjda med sitt utseende och därför någon gång har försökt att gå ner i vikt.
Ungdomar som upplever att de har en övervikt, tenderar att oftare hoppa över frukost (Sampasa-Kanyinga, Roumeliotis, Farrow & Shi, 2014).
6
Lundqvist, Ennab Vogel och Levin (2019) menar att ungdomars kognitiva prestationer, skolprestationer och välmående i stort kan kopplas samman med deras frukostvanor. I en tvärsnittsstudie som utfördes på ungdomar i Nederländerna 2012 visade resultatet att ungdomars frukostvanor kan förknippas med deras skolresultat (Boschloo et al., 2012).
Resultatet i undersökningen indikerade att ungdomar som äter frukost har högre skolresultat än ungdomar som inte äter frukost. Även humöret och känslan av tillfredsställelse hos ungdomar har visat sig påverkas positivt av att äta frukost (Defeyter & Russo, 2013).
1.3.1 Maslows behovshierarki
Enligt Freitas och Leonard (2011) och Aroseus (2016) var Abraham Maslow en forskare som koncentrerade sig på motivation och människans självförverkligande. Han tog fram en modell som förklarar hur människan prioriterar sina behov. Dessa behov är uppdelade i fem
kategorier: fysiologi, trygghet, gemenskap, självkänsla och självförverkligande. I den första kategorin befinner sig mat och sömn. Enligt Maslow och hans behovshierarki behöver de grundläggande fysiologiska behoven tillgodoses innan nästa steg i hierarkin kan
tillfredsställas. Med denna förklaringsmodell som grund borde det betyda att om inte behovet av sömn eller mat kan tillgodoses, kan inte heller inlärning ske i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig.
Det finns få nyproducerade studier inom området ungdomars frukostvanor. I och med att IT- samhället har genomgått stora förändringar på senare år är det relevant att undersöka hur det ser ut idag gällande ungdomars frukostvanor. Det är därför intressant att bland annat
undersöka om det är någon skillnad på tjejers och killars frukostvanor och om det är någon generell skillnad på frukostvanorna bland ungdomar idag.
2. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka frukostvanorna hos elever i årskurs 8. Studien utgick från följande frågeställningar:
• I vilken utsträckning äter ungdomarna frukost?
• Är det någon skillnad i frukostvanorna mellan tjejer och killar?
• Vilken inställning har ungdomarna till frukost?
3. METOD 3.1 Metodval
I undersökningen användes en kvantitativ metod med enkät eftersom syftet var att undersöka ungdomars frukostvanor och belysa frågor som rörde frekvens, mängd och samband mellan variabler (Patel & Davidson, 2019; Trost & Hultåker, 2016). Enkäten samlades in via Google Forms för att effektivisera datainsamlingen och underlätta bearbetningen av data. Målet var att nå ut till så många respondenter i årskurs 8 som möjligt på två skolor i två olika län i Sverige.
7
3.2 Urval och rekrytering
Enkäten genomfördes på två skolor i södra Sverige och respondenterna var elever i årskurs 8.
Undersökningens urval var ett bekvämlighetsurval, vilket i detta fall innebar att respondenterna fanns tillgängliga för forskarna (Patel & Davidsson, 2019).
Utav 194 tillfrågade svarade 142 elever. Det externa bortfallet blev 28 elever (23%) från Skola 1 och 24 elever (33%) från Skola 2. Totalt blev det externa bortfallet 52 elever (27%).
Respondenterna utgjordes av 68 tjejer, 70 killar, tre som angav könet ”annat” och en som inte alls hade svarat på frågan gällande kön. Av 142 respondenter utgjorde fyra därför ett internt bortfall för de analyser där variabeln kön användes. Dessa respondenter presenterades som
”Annat” i resultatredovisningen. Ytterligare två respondenter svarade inte på samtliga frågor och utgjorde därav ett internt bortfall på två utav frågorna. Alla variabler inkluderades i analysen trots internt bortfall.
3.3 Datainsamling
Rektorerna på skolorna kontaktades genom ett informationsbrev som skickades via mail (Bilaga 1). Där ingick också informationsbrev till vårdnadshavare och respondenter (Bilaga 2 och 3). Skolans rektor ombads att vidarebefordra breven till berörda lärare som i sin tur ombads skicka/dela ut brevet till respondenterna och vårdnadshavarna. Efter några dagar kontaktades lärarna på Skola 1 och ett besökstillfälle bokades in då enkäten distribuerades till respondenterna. Vid besöket genomfördes enkäten och respondenterna informerades muntligt och skriftligt om syftet med studien och hur den skulle gå till. På Skola 2 informerades respondenterna av lärare, som även såg till att enkäten besvarades. Undersökningen utfördes under nio dagar i de två skolorna under våren 2020.
I studien användes en webbaserad enkät (Google forms) eftersom en sådan enkät ökar tillgängligheten för respondenterna (Trost & Hultåker, 2016) (Bilaga 4). Förhoppningen var att få in minst 100 svar som var det lägsta önskvärda deltagandet. Enkäten innehöll 16 frågor, som bestod av sakfrågor, åsiktsfrågor och öppna frågor. Tre av frågorna var obligatoriska (vilken skola de gick på, kod till enkätsvar samt godkännandet till medverkan) och de andra var frivilliga. Tre av frågorna var frågor där respondenterna kunde svara med fler än ett svarsalternativ medan på resten av frågorna var endast ett svarsalternativ möjligt. Mot slutet i enkäten fanns fyra påståendefrågor om deltagarnas inställning till frukost, där
svarsalternativen var graderade på en femgradig Likertskala där siffran ett var ”instämmer inte alls” och siffran fem ”instämmer helt”. Det fanns en öppen fråga där respondenterna kunde tillägga om det var något de ville tillföra kring deras intag av frukost och en slutlig öppen fråga där de kunde lägga till synpunkter eller kommentarer. Enkäten tog cirka tio minuter att genomföra och var avvägd för att inte vara för omfattande i text eller frågor.
Respondenterna i de två undersökta skolorna hade tillgång till varsin dator eller Ipad, vilket underlättade insamlingen av data. Respondenterna svarade på enkäten med en vuxen närvarande. På detta sätt säkerställdes det att enkäterna besvarades enskilt.
Innan studien genomfördes, utfördes två pilotstudier vid två olika tillfällen. Pilotstudierna genomfördes på ett mindre antal respondenter (fem respondenter den ena gången och sex respondenter den andra gången), där respondenterna i så stor utsträckning som möjligt avseende ålder liknade de som var tilltänkta i studien som senare skulle utföras. Syftet med pilotstudien var att säkerställa att frågorna i enkäten tolkades av respondenterna på sådant sätt som överensstämde med frågornas tänkta intentioner och att frågorna därför i så liten
utsträckning som möjligt kunde feltolkas. Därefter gjordes förändringar i enkäten som
8
baserades på pilotstudiens respondenters åsikter. Ändringar som gjordes var av grammatiska skäl för att respondenterna i undersökningen skulle förstå frågorna och frågan om vilket kön de tillhörde ändrades grammatiskt. Det lades även till ”chokladmjölk” på listan över val av livsmedel till frukost.
3.4 Analys av insamlade data
Respondenternas svar togs tillvara i Google forms egna svarsprogram där man kunde välja att se svaren i Excel eller som cirkel/stapel-diagram. I Excel omvandlades texten till siffror där livsmedlen respondenterna åt till frukost kodades. Beroende på om respondenterna åt
livsmedlet eller inte, fick svarsalternativet ”ja” siffran ett och ”nej” siffran två. Även de andra frågorna som besvarats kodades och fördes därefter in i dataprogrammet IBM SPSS Statistics version 26,0 för att kunna analyseras. För redovisningen av resultaten valdes antal (n=) och procent (%). Chi-två test genomfördes för att undersöka om det var några signifikanta skillnader i frukostvanor mellan tjejer och killar (Sundell, 2016). Vid jämförelser mellan grupperna i de frågor där svarsalternativen uppgavs med ordinalskala, i form av en
Likertskala, valdes Kruskal-Wallis test. I de fall där Kruskal-Wallis test visade en signifikant skillnad, analyserades resultatet vidare med Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån
bestämdes till p<0,05.
Svaren från de öppna frågorna bearbetades genom kategorisering för att ytterligare tydliggöra ungdomarnas frukostvanor. Resultatet från de öppna frågorna presenterades enskilt i två avsnitt i resultatdelen.
3.5 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2002) menar att personuppgifter som samlas in för forskning som utförs på människor enligt de forskningsetiska principerna ska hanteras på ett sådant sätt att personens integritet respekteras. I en studie som innefattar människor behövs medgivande av ansvariga, i förekommande fall rektorerna på skolorna (Patel & Davidsson, 2019). Rektorerna
informerades om studien och godkände genomförandet av undersökningen skriftligt.
Vårdnadshavare fick skriftlig information om studien och respondenterna skriftlig och muntlig information. Vårdnadshavare och respondenter informerades om att studien var frivillig och att de kunde avbryta deltagandet närsomhelst, varför kontaktuppgifter fanns tillgängliga i informationsbreven. Därmed hade vårdnadshavare och respondenter erhållit informerat samtycke. Respondenterna garanterades konfidentialitet genom hela processen samt att uppgifterna i undersökningen inte kommer att användas kommersiellt eller i andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002). Den data som samlades in kunde inte kopplas till någon person eftersom den var kodad och ingen personlig information
efterfrågades. Datafilen raderas när uppsatsen är godkänd och betyg har registrerats i Umeå universitets studieregister.
3.6 Förförståelse
Vi som skriver den här uppsatsen är studenter vid Umeå universitet där vi läser hem- och konsumentkunskap. Vi läser till ämneslärare och är inne på tredje terminen. Vi har själva barn som är i tonåren och har därför en förförståelse om att frukost inte alltid prioriteras. En av oss undervisar också i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9, där vikten av frukost diskuteras kontinuerligt på lektionstid. Den dagliga kontakten med ungdomarna ökar medvetenheten om hur ungdomar väljer att fördela sina måltider över dagen. Eftersom vi båda har erfarenheter av ungdomars frukostvanor och därför hade en viss förförståelse kring hur vi antog att utfallet av
9
resultatet skulle bli, var vi noga med att utforma enkätfrågorna så objektivt som möjligt och på detta sätt se till att inga ledande frågor, som på något sätt kunde påverka resultatet, ställdes.
När enkäten genomfördes med respondenterna valde vi att inte vara närvarande, då vi ville undvika att respondenterna på något sätt skulle bli påverkade att svara på ett visst sätt. Under hela processen försökte vi hålla oss så objektiva som möjligt.
4. RESULTAT
I studien deltog totalt 142 respondenter som gick i årskurs 8 (Figur 1). Respondenterna
fördelades: Skola 1 (66%; n=94) och Skola 2 (34%; n=48). Fördelningen av representerat kön bland samtliga respondenter var killar (49%; n=70), tjejer (48%; n=68) och annat (3%; n=4).
Inga signifikanta skillnader mellan skolorna identifierades i någon av analyserna.
Figur 1. Fördelning av respondenter (n=142) som deltog i en internetbaserad enkätstudie om frukostvanor bland ungdomar i årskurs 8 som genomfördes vid två olika skolor. Sverige. Våren 2020.
4.1 Ungdomars frukostvanor
Av 142 respondenter uppgav 70 (49,3%) att de alltid åt frukost på vardagar (Figur 2). Av dessa uppgav 27 (19%) att de oftast (3-4 gånger/vecka) åt frukost och 36 (25,4%) att de ibland (1-2 gånger/vecka) åt frukost på vardagar. Vidare uppgav nio (6,3%) att de aldrig åt frukost på vardagar.
Skola 2 Skola 1 0
20 40 60 80 100
Kille Tjej Annat Sammanlagt
25 23
0
48
43 47
4
94
Antal
10
Figur 2. Fördelningen i procent av respondenternas svar angående hur ofta de äter frukost på vardagar. En internetbaserad enkätstudie om frukostvanor bland ungdomar i årskurs 8 (n=142) vid två olika skolor. Sverige.
Våren 2020.
* ”Alltid” innebar att de åt frukost 5 gånger i veckan (på vardagar)
** ”Oftast” innebar att de åt frukost 3-4 gånger i veckan (på vardagar)
*** ”Ibland” innebar att de åt frukost 1-2 gånger i veckan (på vardagar)
**** ”Aldrig” innebar att de valde att inte äta frukost någon gång i veckan (på vardagar)
Av de respondenter som svarat att de alltid (5 gånger/vecka), oftast (3-4 gånger/vecka) eller ibland (1-2 gånger/vecka) äter frukost på vardagar (n=133), uppgav 53 (39,8%) att de aldrig äter frukost tillsammans med någon på vardagar.
4.2 Skillnader mellan killar och tjejer
Av 70 killar svarade 38 (54,3%) att de alltid åt frukost på vardagar (5 gånger/vecka) (Figur 3).
Det var 13 (18,6%) som uppgav att de oftast åt frukost på vardagar (3-4 gånger/vecka), 18 (25,7%) som uppgav att de ibland åt frukost på vardagar (1-2 gånger/vecka) och en (1,4%) som uppgav att han aldrig åt frukost på vardagar.
Av 68 tjejer svarade 29 (42,6%) att de alltid åt frukost på vardagar (5 gånger/vecka) (Figur 3).
Det var 13 (19,1%) som uppgav att de oftast åt frukost på vardagar (3-4 gånger/vecka), 18 (26,5%) som uppgav att de ibland åt frukost på vardagar (1-2 gånger/vecka) och åtta (11,8%) som uppgav att de aldrig åt frukost på vardagar.
Alltid 49%
*
Oftast 19%
**
Ibland 26%
***
Aldrig 6%
****
11
Figur 3. Fördelning av intag av frukost på vardagar mellan killar och tjejer. En internetbaserad enkätstudie om frukostvanor bland ungdomar i årskurs 8 (n=138) som genomfördes vid två olika skolor. Sverige. Våren 2020.
Killar (n=70) och tjejer (n=68).
* ”Alltid” innebar att de åt frukost 5 gånger i veckan (på vardagar)
** ”Oftast” innebar att de åt frukost 3-4 gånger i veckan (på vardagar)
*** ”Ibland” innebar att de åt frukost 1-2 gånger i veckan (på vardagar)
**** ”Aldrig” innebar att de valde att inte äta frukost någon gång i veckan (på vardagar)
Resultatet visade att det fanns tendenser att killar åt frukost i större utsträckning än tjejer och mer sällan valde att hoppa över frukost på vardagar, då 54,3% av killarna alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Dock var skillnaden inte signifikant (p=0,077).
4.3 Ungdomars inställning till frukost
I enkäten ombads respondenterna att ta ställning till fyra påståenden där svaren var numrerade i en femgradig Likertskala. Siffran ett symboliserade ”Instämmer inte alls” och siffran fem
”Instämmer helt”. De fyra påståendena var; ” Frukost är viktigt för att orka med skoldagen fram till lunch” (Figur 4), ”Att äta frukost på morgonen tar onödigt med tid” (Figur 5), ”Jag är inte hungrig på morgonen” (Figur 6) och ”Jag blir på dåligt humör om jag inte äter frukost”
(Figur 7).
Totalt svarade nio respondenter (6,3%) ”Instämmer inte alls” och tyckte därmed att frukost inte var viktigt för att orka med skoldagen fram till lunch (Figur 4). Vidare ansåg 60 respondenter (42,3%) att det var viktigt att äta frukost för att orka med skoldagen fram till lunch och svarade därmed ”Instämmer helt” på påståendet. Det var ingen signifikant skillnad vid jämförelser mellan killar och tjejer (p=0,757).
38
13
18
1 29
13
18
8
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Alltid * Oftast ** Ibland *** Aldrig ****
Antal
Killar Tjejer
12
Figur 4. Fördelning av respondenternas inställning till påståendet ”Frukost är viktigt för att orka med
skoldagen fram till lunch” samt fördelningen mellan kön. En internetbaserad enkätstudie om frukostvanor bland ungdomar i årskurs 8 (n=142) som genomfördes vid två olika skolor. Sverige. Våren 2020.
En femgradig Likertskala användes, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 5 betyder ”Instämmer helt”.
Totalt svarade 56 respondenter (39,4%) ”Instämmer inte alls” och tyckte därmed att frukost inte tog onödigt med tid på morgonen (Figur 5). Vidare ansåg åtta respondenter (5,6%) att det tog onödigt med tid på morgonen att äta frukost och svarade därmed ”Instämmer helt” på påståendet. Vid jämförelser mellan könen identifierades en signifikant skillnad (p=0,030), där killar i större utsträckning inte tyckte att frukost tog onödigt med tid. Tjejer hade i större omfattning svarat att de instämde delvis (n=21, 30,9%) i påståendet om att frukost tog onödigt med tid på morgonen.
Figur 5. Fördelning av respondenternas inställning till påståendet ”Att äta frukost på morgonen tar onödigt med tid” samt fördelningen mellan kön. En internetbaserad enkätstudie om frukostvanor bland ungdomar i årskurs 8 (n=142) som genomfördes vid två olika skolor. Sverige. Våren 2020.
En femgradig Likertskala användes, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 5 betyder ”Instämmer helt”.
Totalt svarade 25 respondenter (17,6%) ”Instämmer inte alls” till påståendet ”Jag är inte hungrig på morgonen” (Figur 6). Vidare menade 19 respondenter (13,4%) att de inte var hungriga på morgonen och svarade därmed ”Instämmer helt” på påståendet. Resultatet visade
3 5
1
6 6 9
0
14 12 12
1
27
17 17
0
30 28 34
2
60
0 10 20 30 40 50 60 70
Kille Tjej Annat Sammmanlagt
Antal
Instämmer inte alls Instämmer delvis Varken eller Instämmer nästan Instämmer helt
34
20
2
56
17 21
0
38
11 15
0
26
5 9
0
14
3 3 2 8
0 10 20 30 40 50 60
Kille Tjej Annat Sammmanlagt
Antal
Instämmer inte alls Instämmer delvis Varken eller Instämmer nästan Instämmer helt
13
att majoriteten (n=38, 26,8%) av respondenterna svarade ”Varken eller” på påståendet att de inte var hungriga på morgonen. Vid jämförelser mellan könen visade resultatet en signifikant skillnad (p=0,015), där killarna i större utsträckning svarade ”Varken eller” på påståendet att de inte var hungriga på morgonen: killar (n=24; 34,3%) och tjejer (n=13; 19,1%).
Figur 6. Fördelning av respondenternas inställning till påståendet ”Jag är inte hungrig på morgonen” samt fördelningen mellan kön. En internetbaserad enkätstudie om frukostvanor bland ungdomar i årskurs 8 (n=142) som genomfördes vid två olika skolor. Sverige. Våren 2020.
En femgradig Likertskala användes, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 5 betyder ”Instämmer helt”.
Totalt svarade 28 respondenter (19,7%) ”Instämmer inte alls” och tyckte inte att de blev på dåligt humör om de inte åt frukost (Figur 7). Vidare menade 23 respondenter (16,2%) att de blev på dåligt humör om de inte åt frukost och svarade därmed ”Instämmer helt” på
påståendet. Resultatet visade att flertalet av respondenterna (n=42, 29,6%) svarat ”Varken eller” på påståendet att de blev på dåligt humör om de inte åt frukost på morgonen. Det var ingen signifikant skillnad mellan könen (p=0,091).
Figur 7. Fördelning av respondenternas inställning till påståendet ”Jag blir på dåligt humör om jag inte äter frukost” samt fördelningen mellan kön. En internetbaserad enkätstudie om frukostvanor bland ungdomar i årskurs 8 (n=142) som genomfördes vid två olika skolor. Sverige. Våren 2020.
En femgradig Likertskala användes, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 5 betyder ”Instämmer helt”.
13 11
1
25 17
11
0 24 28
13
1
38
12
20
0
32
4
13
2
19
0 10 20 30 40
Kille Tjej Annat Sammmanlagt
Antal
Instämmer inte alls Instämmer delvis Varken eller Instämmer nästan Instämmer helt
16
10
2
28
16 12
1
29
20 21
1
42
8 12
0
20
10 13
0
23
0 10 20 30 40 50
Kille Tjej Annat Sammmanlagt
Antal
Instämmer inte alls Instämmer delvis Varken eller Instämmer nästan Instämmer helt
14
Då den öppna frågan analyserades gällande om respondenterna hade någonting mer att tillägga kring sina frukostvanor, identifierades följande kategorier bland de som svarat på frågan (n=17): tidsbrist, inte hungrig, föräldrars påverkan, sötsaker, äter ensam och
sysselsättning under frukostätning. Bland kategorierna var det mest vanliga svaret tidsbrist (n=4) och att respondenterna inte var hungriga på morgonen (n=4). En respondent skrev att
”Jag har inte mycket tid på morgonen på vardagar och därför äter jag inte mycket till frukost”.
4.4 Vad ungdomar väljer att äta till frukost
Respondenterna fick i enkäten välja bland olika livsmedel och kryssa i de som de vanligtvis åt till frukost på vardagar. Bland dessa livsmedel identifierades signifikanta skillnader mellan hur vanligt det var att killar respektive tjejer valde frukostflingor (p=0,003) och bacon (p=0,047) till frukost. Resultatet visade att killar (56%) i större utsträckning valde att äta flingor till frukost på vardagar jämfört med tjejer (31%). Killar valde också oftare (14%) än tjejer (4%) att äta bacon till frukost på vardagar. Övriga val av livsmedel visade ingen signifikant skillnad vid jämförelse mellan könen.
Vid analys av den öppna frågan där respondenterna själva fick fylla i om det var någonting som de brukade äta till frukost, men som inte ingick i alternativen, identifierades följande kategorier bland de som svarat på frågan (n=39): Frukt och bär, nötter och müsli, gårdagens rester, pannkakor, sötsaker och smoothies. Bland dessa kategorier var gårdagens rester det som flest respondenter hade skrivit som svar (n=7).
4.5 Om ungdomar väljer att köpa eller ta med frukost i/till skolan
Respondenterna fick svara på om de brukade köpa något i skolans cafeteria och äta till frukost. De hade fyra svarsalternativ att välja mellan där även svaret ”Äter alltid frukost”
ingick (Tabell 1).
Tabell 1. Elever som väljer att köpa någonting i skolans cafeteria till frukost (n=142). En internetbaserad enkätstudie om frukostvanor bland ungdomar i årskurs 8 som genomfördes vid två olika skolor. Sverige. Våren 2020.
Totalt Ja Nej Ibland Äter alltid frukost
Totalt, antal (%) 142 (100%) 43 (30,3%) 25 (17,6%) 44 (31,0%) 30 (21,1%)
Tjej, antal (%) 68 (100%) 13 (19,1%) 13 (19,1%) 25 (36,8%) 17 (25,0%)
Kille, antal (%) 70 (100%) 28 (40,0%) 12 (17,143%) 19 (27,143%) 11 (15,714%)
Annat, antal (%) 4 (100%) 2 (50,0%) 0 0 2 (50,0%)
Resultatet visade att killar i större utsträckning (40,0%) köpte någonting i skolans cafeteria än vad tjejer gjorde (19,1%) (p=0,011).
15
Respondenterna fick även svara på om de valde att ta med sig någonting hemifrån för att äta till frukost i skolan. De hade fyra svarsalternativ att välja mellan, där även svaret ”Äter alltid frukost” ingick. Resultatet visade att flertalet inte tog med sig frukost hemifrån till skolan.
Endast två respondenter (1,4%) uppgav att de brukade ta med sig någonting hemifrån för att äta till frukost. Det var ingen signifikant skillnad mellan könen (p=0,301).
5. DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Studien visade att endast hälften av ungdomarna uppgav att de alltid åt frukost på vardagar.
Vidare visade studien att mindre än hälften uppgav att det var viktigt att äta frukost för att orka med skoldagen fram till lunch. En stor andel tyckte att frukost tog onödigt med tid på morgonen och endast 39,4% svarade att de inte tyckte att frukost tog onödigt med tid på morgonen. Endast en femtedel uppgav att de kände sig hungriga på morgonen.
Undersökningens resultat visade att hälften av ungdomarna åt frukost varje dag innan de gick till skolan. Detta är en lägre andel än tidigare forskning anger som visat att 80% av
ungdomarna äter frukost varje dag (Karlsson & Brydolf, 2006). Enligt Findahl (2010) och Power, Taylor och Horton (2017) tillbringar ungdomar i hög grad sin tid i den digitala
världen. Detta kan vara en förklaring till varför färre ungdomar äter frukost dagligen innan de ska till skolan. Detta påstående kan eventuellt även kopplas till resultatet av de öppna frågor som fanns med i enkäten och som gällde om det var någonting som respondenterna ville tillägga, där några av respondenterna hade skrivit att anledningen till att de inte åt frukost är någon form av tidsbrist. I dagens samhälle då ungdomar har många saker de ska förhålla sig till samtidigt, kan det vara lätt att prioritera bort frukost till förmån för andra aktiviteter.
Endast 39,4% av respondenterna svarade att de inte tyckte att frukost tog onödigt med tid. Av respondenterna var det enbart 5,6% som ansåg att det tog onödigt med tid att äta frukost, vilket indikerar att även om många av ungdomarna tycker att det är viktigt att äta frukost, så finns det ett mindre antal ungdomar som menar att de hellre gör någonting annat än äter frukost. Power et al. (2017) menar att ungdomar idag går och lägger sig allt senare på kvällen eller vaknar mitt i natten för att ägna sig åt sociala medier. Detta kan göra att de är för trötta för att komma upp i tid på morgonen för att hinna äta frukost innan skolan.
I undersökningens resultat framkom också att respondenterna ansåg att deras humör
kopplades till huruvida de åt frukost eller inte. Endast 19,7% menade att de inte blev på dåligt humör om de inte åt frukost. Övriga respondenter tyckte att humöret påverkades mer eller mindre. Detta överensstämmer med tidigare studier, i vilka resultatet visat att ungdomar i större utsträckning känner sig mer tillfreds om de äter frukost än om de inte äter frukost (Defeyter & Russo, 2013). Forskning visar även att ungdomars skolprestationer i hög grad påverkas av huruvida de äter frukost innan skolan eller inte, samtidigt som klassrumsklimatet tenderar att bli lugnare när eleverna ätit frukost (Adolphus, Lawton & Dye, 2013).
Klassrumsklimatet behöver ge alla elever möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt kunna koncentrera sig och på detta sätt ta till sig den viktiga kunskap som skolan erbjuder dem. Mindre än hälften av respondenterna uppgav att det var viktigt att äta frukost för att orka med skoldagen fram till lunch. Resultatet tyder på att många ungdomar anser att frukost är en betydelsefull faktor för inlärning. Dock finns det fortfarande en betydande andel som inte
16
anser att frukosten är viktig för att orka. Men vad är det som gör att många ungdomar i högstadieåldern hoppar över att äta frukost? Vissa ungdomar kanske inte har någon av sina föräldrar hemma på morgonen, vilket kan vara en bidragande orsak till att eleverna inte kommer upp ur sängen i tid och därför hoppar över frukosten (Jackson, 2013). I detta sammanhang skulle det behövas mer forskning kring betydelsen av vuxennärvaro på
morgonen. En annan faktor kan vara att ungdomarna inte förstår betydelsen av att äta frukost och att frukosten kan påverka deras koncentration och inlärning positivt. I undervisningen i hem- och konsumentkunskap är aspekten hälsa central och skapar med rätt förutsättningar möjlighet för eleverna att utveckla kunskap om hur hälsosamma matvanor kan göras i vardagen (Skolverket, 2019). Det är därför viktigt att ämnet får tillräckligt med tid för att hinna behandla alla viktiga delar som ska tas upp (Lindblom, Arreman & Hörnell, 2013).
Hem- och konsumentkunskap är skolans minsta ämne, vilket gör att det krävs kreativitet av lärare för att på ett tydligt och inspirerande sätt medvetengöra elever om vikten av bra matvanor. Tallriksmodellen är ett exempel på ett bra hjälpmedel för att visualisera
fördelningen av en specifik måltid (Livsmedelsverket, 2020). Hur ungdomars matvanor ser ut, med en koppling till det de lär sig i hem- och konsumentkunskap, hade varit relevant att forska vidare kring.
Bland respondenterna i studien uppgav 54% av killarna och 43% av tjejerna att de åt frukost alla vardagar. Även om resultatet inte visade någon signifikant skillnad mellan könen fanns det en tendens att fler killar än tjejer åt frukost varje vardag. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning kring ungdomars frukostvanor som visat att en högre andel killar än tjejer äter frukost mer frekvent (Karlsson & Brydolf, 2006). Drygt 30% (n=43) av respondenterna uppgav att de brukade gå till skolans cafeteria och köpa någonting att äta om de inte hade ätit frukost hemma, vilket trots allt tyder på att ungdomarna är medvetna om att de behöver energi för att orka med skoldagen. I resultatet framkom det att killar (40,0%) oftare köpte någonting i cafeterian än tjejer (19,1%), vilket trots allt är intressant då killar i högre utsträckning åt frukost hemma än tjejer. I undersökningen framkom det också att fler tjejer än killar tyckte att frukost tog onödigt med tid på morgonen, vilket eventuellt skulle kunna kopplas samman med Bengs (2000) antagande om att tjejer i större utsträckning än killar lägger tid på
utseenderelaterade aktiviteter. Tjejer lägger, enligt Dahl (2014), i genomsnitt 55 minuter om dagen på sitt utseende. Åberg, Koivula & Kukkonen (2020) menar att det som tjejer i stor utsträckning påverkas av när det gäller utseendet är medier och då framförallt sociala medier.
I centrala innehållet i hem- och konsumentkunskap står det att undervisningen bland annat ska ta upp ”reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor”
(Skolverket, 2019, s 43). Detta innebär att ämnet har möjlighet, och till viss del skyldighet, att göra eleverna uppmärksamma på vad som påverkar dem i sina livsval. Dock menar vi att det krävs mer tid till detta i hem- och konsumentkunskap, vilket i nuläget inte finns i läroplanens minsta ämne. Endast en femtedel av respondenterna i undersökningen uppgav att de kände sig hungriga på morgonen. Lennernäs och Wiklund (2010) menar att det kan vara så att
matbehovet styrs av människans biologiska klocka och att det därför är vanligt att ungdomar inte känner hunger på morgonen. Enligt ovanstående teori är det därför helt enkelt fel tidpunkt för dem att äta så tidigt på morgonen som det oftast innebär på en vanlig skoldag i årskurs 8.
Även om det inte var en signifikant skillnad i undersökningens resultat vid jämförelser mellan könen i frågan om ungdomarna kände sig hungriga på morgonen, visade resultatet dock att en högre procentuell andel tjejer än killar inte kände sig hungriga på morgonen. Det är mer vanligt att tjejer försöker gå ner i vikt än killar, vilket kan vara en bidragande faktor till mer oregelbundna matmönster i den gruppen (Samuelsson, 2000). Dessutom tenderar tjejer i högre grad att känna stress som relateras till skolsammanhang och prestationer än killar
17
(Folkhälsomyndigheten, 2019). Stress kan leda till att man får ont i magen (Shapiro, &
Nguyen, 2010). Detta i sin tur kan vara en bidragande orsak till att man inte känner hunger i så stor utsträckning.
5.2 Samhällsrelevans
Forskning visar att övervikten ökar bland barn och ungdomar i Sverige
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Genom att inte äta frukost ökar risken för att gå upp i vikt (Kapantais et al., 2011). I undersökningen framkom det att ungdomar i större utsträckning än vad tidigare forskning visat valde att hoppa över frukosten innan de gick till skolan. Mindre än hälften uppgav att det var viktigt att äta frukost för att orka med skoldagen fram till lunch.
De flesta utav respondenterna åt frukost åtminstone tre gånger i veckan, vilket trots allt tyder på att många ungdomar har en medvetenhet kring frukostens betydelse, dock inte alla. Bland de respondenter som inte åt frukost ansåg många att tiden och brist på hunger på morgonen var bidragande orsaker till att de inte åt frukost hemma. Dock var det en hög andel av respondenterna som köpte någonting i cafeterian, vilket i och för sig är positivt, men det förutsätter att cafeterians utbud är begränsat på onyttiga livsmedel och i stor utsträckning erbjuder ett fullgott och hälsosamt alternativ till frukost (Livsmedelsverket, 2019). Det är heller inte säkert att alla ungdomar har råd att köpa någonting i skolans cafeteria. Därför är det viktigare att bygga bra matvanor från grunden så att fler ungdomar förstår hur betydelsefullt det är, både för hälsan och inlärningen, att äta frukost. Ett sätt att se till att fler ungdomar äter frukost på vardagar är att erbjuda gratis frukost i skolan. Ett sådant förfarande har visat sig vara gynnsamt för elevernas skolnärvaro, skolprestationer samt mående i allmänhet (Ni Mhurchu et al., 2010). Detta är dock en ekonomisk fråga och alla kommuner har eventuellt inte råd med sådana insatser, även om de visat sig vara framgångsrika (Perspektiv, 2020).
Som hem- och konsumentkunskapslärare bär vi ett stort ansvar att tillgodose våra elever tillräcklig kunskap om måltidernas betydelse för vårt välbefinnande i stort och
skolprestationer i allmänhet. Det är viktigt att tidigt etablera hälsosamma matvanor som håller livet ut. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap är i detta sammanhang viktig. I nuläget har ämnet hem- och konsumentkunskap endast 118 timmar till förfogande, vilket betyder att det är skolans minsta ämne (Skolverket, 2020). För att ha möjlighet att påverka ungdomarnas matvanor i positiv riktning krävs mer tid (Lindblom et al., 2013).
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap är inte tillräcklig och ger inte eleverna möjlighet att förstå vikten av bra matvanor i den utsträckningen som skulle behövas. Genom fler och längre lektioner hade en sådan undervisning kunnat genomföras. På detta sätt skulle fler ungdomar kunna göra ansvarsfulla val kring sina frukostvanor.
5.3 Metoddiskussion
En kvantitativ metod med enkät användes till studien eftersom en sådan metod ansågs passa studiens syfte. Genom att enkäten var webbaserad kunde den lättare distribueras till
respondenterna och underlättade även vid databearbetningen. En webbaserad enkät upplevs också som mer anonym än en intervjuundersökning (Patel & Davidson, 2019). Andra fördelar är också att pappersåtgången minskar, vilket är både miljövänligt och kostnadseffektivt. Vissa frågor skulle eventuellt också gjorts obligatoriska för att motverka bortfall.
Enkäten genomfördes under Corona-pandemin, vilket troligen resulterade i ett större bortfall.
Det hade kanske också blivit större svarsfrekvensen om vi hade fått komma in i skolan och
18
presentera själva enkäten och varför vi genomförde den, vilket inte skedde på skola 2 på grund av Corona. Det fanns också en möjlighet att eleverna missförstod några utav frågorna, vilket kan ha bidragit till uteblivna eller felaktiga svar. På grund av Corona eller annan påverkan fick vi ett bortfall på 52 elever (27%) vilket ändå är ett acceptabelt antal för de två skolorna. Resultatet kan ses som en guidning om vad elever äter till frukost men är inte generaliseringsbart på övriga åttondeklassare i Sverige, då de endast representerar en liten del av de åttondeklassare som finns. I Sverige finns det totalt 115 643 elever i årskurs 8
(Skolverket, u.å.). Dessutom menar Patel och Davidsson (2019) att för att undersökningen ska bli representativ för hela populationen behöver urvalet göras med stickprov. I vår
undersökning användes ett bekvämlighetsurval, varför resultatet inte går att generalisera. För att resultatet skulle gå att generalisera i större utsträckning hade undersökningen även behövt omfatta en större geografisk spridning samt att både storstadsregioner och landsbygd var representerade. Om alla frågor hade varit obligatoriska hade ett internt bortfall kunnat undvikas, samtidigt som vi ville undvika att eleverna skulle känna ett tvång att svara på alla frågor i enkäten. Språket utvärderades vid pilotstudierna och anpassades till målgruppen, vilket troligtvis ledde till mindre misstolkningar.
Enkätens frågor med svarsalternativ i Likertskalor skulle möjligtvis ha gjorts med fler siffror som svarsalternativ, 1-7 istället för 1-5, då svaren var svåra att skilja åt. Eventuellt hade en 7- gradig skala gett mer spridning. Validiteten stärks genom pilotstudierna som utfördes innan undersökningen men försvagas genom enkätens konstruktion och hur respondenterna tolkade frågorna utifrån deras perspektiv (Trost & Hultåker, 2016). Även frågor med enbart
kryssalternativ där egna tolkningar eller formuleringar inte kan göras kan upplevas som ett tvång. Detta kan göra så att respondenterna inte riktigt vet vad de ska svara då det inte överensstämmer med deras åsikter. Enkäten kunde bara besvaras en gång då inskickat svar ledde till låsning av enkäten. På detta sätt säkerställdes det att antalet angivna respondenter i undersökningen överensstämmer med det faktiska antalet respondenter som deltog i studien.
Även det faktum att respondenterna fick svara på lektionstid kan ha medfört att
svarsfrekvensen blev högre än om de skulle fyllt i enkäten på fritiden. Då våra namn stod på informationsbrevet som gick ut kan detta ha påverkat respondenterna, både positivt och negativt, då några av respondenterna känner oss till namnet och eventuellt kände sig tvingade att delta.
I enkäten förekom också två öppna frågor. Öppna frågor är svåra att bearbeta på grund av att det är tidsödande att behandla de skrivna svaren och det är svårt att veta om respondenterna skriver det de egentligen tycker och inte vad de tror de ska svara (Trost & Hultåker,
2016). Trots detta valdes några öppna frågor för att respondenterna skulle kunna svara om det var någonting de ville tillägga i enkäten eller om det var någonting de saknade i enkätens frågor eller svarsalternativ.
6. SLUTSATS
Endast hälften av ungdomarna i undersökningen åt frukost varje vardag och det var ingen signifikant skillnad mellan killar och tjejer. Mindre än hälften av ungdomarna tyckte att det var viktigt att äta frukost för att orka med skoldagen fram till lunch och en låg andel av ungdomarna tyckte inte att frukost tog onödigt med tid på morgonen, där fler tjejer än killar
19
tyckte att frukosten tog onödigt med tid. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att kunna göra välgrundade val och ge kunskap om hälsosamma matvanor för framtiden.
Författarnas bidrag till arbetet
CF och KE har tillsammans planerat studien och utformat enkäten. CF och KE har samlat in data till enkäten på de olika skolorna. CF och KE har tillsammans analyserat och bearbetat data och författat uppsatsen gemensamt.
Tack
Vi vill tacka de ungdomar som svarade på enkäten och gjorde vår c-uppsats möjlig. Vi vill även tacka de lärare som hjälpt oss att nå ut till eleverna och att vi fick ta av deras lektionstid så att eleverna fick svara på enkäten. Även ett varmt tack till de ungdomar som svarade på pilotstudien och hjälpte oss revidera frågorna så de skulle passa och förstås bättre. Inte att glömma bort våra familjer och särskilt männen som har varit våra bollplank och korrekturläst när vi har hojtat att meningarna inte går ihop. Även tack till våra familjer som stått ut med oss och serverat oss mat och dryck när vi själva inte har hunnit tänka på det. TACK.
20
7. REFERENSER
Abrahamsson, L., Hörnell, A. & Ekblad, J. (2013). Nutrition under livscykeln. I L.
Abrahamsson, A. Andersson & G. Nilsson (Red.), Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition (6:e uppl., s. 379-409). Stockholm: Liber.
Adolphus, K., Lawton, C., & Dye, L. (2013). The effects of breakfast on behavior and academic performance in children and adolescents. Frontiers in Human Neuroscience, 7.
doi:10.3389/fnhum.2013.00425
Aroseus, F. (2016). Maslows behovstrappa. Hämtad 2020-03-18 från
https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows- behovstrappa/
Bengs, C. (2000). Looking good : a study of gendered body ideals among young people.
(Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad 2020-05-16 från http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:616541/FULLTEXT02.pdf
Boschloo, A., Ouwehand, C., Dekker, S., Lee, N., de Groot, R., Krabbendam, L., & Jolles, J.
(2012). The Relation between Breakfast Skipping and School Performance in Adolescents. Mind, Brain, and Education, 6(2), 81-88. doi:10.1111/j.1751- 228X.2012.01138.x
Croezen, S., Visscher, T L S., Ter Bogt, N C W., Veling, M L. & Haveman-Nies, A. (2007).
Skipping breakfast, alcohol consumption and physical inactivity as risk factors for overweight and obesity in adolescents: results of the E-MOVO project. European Journal of Clinical Nutrition, 63(3), 405–412. doi:10.1038/sj.ejcn.1602950
Dahl, M. (2014). Stop obsessing: Women spend 2 weeks a year on their appearance, TODAY survey shows. Hämtad 2020-05-16 från https://www.today.com/health/stop-obsessing-
women-waste-2-weeks-year-their-appearance-today-2D12104866
Defeyter, M. & Russo, R. (2013). The effect of breakfast cereal consumption on adolescents’
cognitive performance and mood. Frontiers in Human Neuroscience, 7, 1-10.
doi:10.3389/fnhum.2013.00789
Delfabbro, P., Winefield, A., Anderson, S., Hammarström, A. & Winefield, H. (2011). Body Image and Psychological Well-Being in Adolescents: The Relationship Between Gender and School Type. The Journal of Genetic Psychology, 172(1), 67–83.
doi:10.1080/00221325.2010.517812
Findahl, O. (2010). Unga svenskar och Internet 2009. Stockholm: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.
Hämtad 2020-04-18 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/
21
Folkhälsomyndigheten. (2020). Övervikt och fetma. Hämtad 2020-04-19 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/overvikt-och-fetma/
Freitas, F., & Leonard, L. (2011). Maslow’s hierarchy of needs and student academic success. Teaching and Learning in Nursing, 6(1), 9–13. doi:10.1016/j.teln.2010.07.004 Hallström, L., Ruiz, J., Labayen, I., Paterson, E., Vereecken, C., Christina Breidenassel, C. &
Sjostrom, M. (2013). Breakfast consumption and CVD risk factors in European adolescents:
The HELENA (Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in Adolescence) Study. Public Health Nutrition, 16(7), 1296–1305. doi:10.1017/S1368980012000973
Jackson, L. (2013). The Most Important Meal of the Day: Why Children Skip Breakfast and What Can Be Done About It. Pediatric Annals, 42(9), 184–187. doi:10.3928/00904481- 20130823-10
Johansson, U. (2014). Näring och hälsa. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kapantais, E., Chala, E., Kaklamanou, D., Lanaras, L., Kaklamanou, M. & Tzotzas, T.
(2011). Breakfast skipping and its relation to BMI and health-compromising behaviours among Greek adolescents. Public Health Nutrition, 14(1), 101–108.
doi:10.1017/S1368980010000765
Karlsson, S., & Brydolf, M. (2006). Ungdomars kost- och motionsvanor: En undersökning i årskurs 9 på två svenska skolor. Vard i Norden, 26(4), 4–9.
doi:10.1177/010740830602600402
Lennernäs, M., & Wiklund, M. (2010). Att äta är en fråga om tajmning: klinisk
översikt. Läkartidningen, 107(36), 2084–2095. Hämtad 2020-05-09 från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:351832/FULLTEXT01.pdf
Lindblom, C., Arreman, I., & Hörnell, A. (2013). Practical conditions for Home and
Consumer Studies in Swedish compulsory education: a survey study. International Journal of Consumer Studies, 37(5), 556–563. doi:10.1111/ijcs.12027
Livsmedelsverket. (2019). Bra måltider i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Hämtad 2020-05-07 från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/bra-maltider-i- skolan.pdf
Livsmedelsverket. (2020). Barn och ungdomar 2-17 år. Hämtad 2020-05-07 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och- ungdomar/barn-2-17-ar
Lundqvist, M., Ennab Vogel, N. & Levin, L. (2019). Effects of eating breakfast on children and adolescents: A systematic review of potentially relevant outcomes in economic
evaluations. Food & Nutrition Research, 63. doi:10.29219/fnr.v63.1618
22
Ni Mhurchu, C., Turley, M., Gorton, D., Jiang, Y., Michie, J., Maddison, R., & Hattie, J.
(2010). Effects of a free school breakfast programme on school attendance, achievement, psychosocial function, and nutrition: a stepped wedge cluster randomised trial. BMC Public Health, 10(1). doi:10.1186/1471-2458-10-738
Nordlund, G., Norberg, H., Lennernäs, M., Gillberg, M. & Pernier, H. (2004). Dygnsrytm och skolarbete. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå. Hämtad 2020-02-29 från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:153107/FULLTEXT01.pdf
Nylander, L. (2017). Sömnbrist förstör studierna. Forskning.se. Hämtad 2020-02-18 från https://www.forskning.se/2017/09/07/somnbrist-stor-studierna/
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Perspektiv. (2020). Ungdomars matvanor i norden. Hämtad 2020-04-20 från https://perspektiv.nu/sv/artiklar/artiklar-efter-kategori/ungdomars-matvanor-i- norden.aspx?PID=27
Power, S., Taylor, C., & Horton, K. (2017). Sleepless in school? The social dimensions of young people’s bedtime rest and routines. Journal of Youth Studies, 20(8), 945–958.
doi:10.1080/13676261.2016.1273522
Sampasa-Kanyinga, H., Roumeliotis, P., Farrow, C., & Shi, Y. (2014). Breakfast skipping is associated with cyberbullying and school bullying victimization. A school-based cross- sectional study. Appetite, 79, 76–82. doi:10.1016/j.appet.2014.04.007
Samuelson, G. (2000). Dietary habits and nutritional status in adolescents over Europe. An overview of current studies in the Nordic countries. European Journal Of Clinical
Nutrition, 54, 21–28. doi:10.1038/sj.ejcn.1600980
Santaliestra-Pası´as, AM., Mouratidou, T., Huybrechts, I., Beghin, L., Cuenca-Garcia, M., Castillo, MJ., Galfo, M., Hallström, L., Kafatos, A., Manios, Y., Marcos, A., Molnar, D., Plada, M., Pedrero-Chamizo, R., Widhalm, K., De Bourdeaudhuij, I. & Moreno, L. (2014).
Increased sedentary behaviour is associated with unhealthy dietary patterns in European adolescents participating in the HELENA study. European Journal of Clinical Nutrition, 68(3), 300-308. doi:10.1038/ejcn.2013.170
Shapiro, M. A., & Nguyen, M. L. (2010). Psychosocial stress and abdominal pain in adolescents. Mental health in family medicine, 7(2), 65–69. Hämtad 2020-05-27 från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2939458/pdf/MHFM-07-065.pdf
Sharma, K., Shah, K., Brahmbhatt, P. & Kandre, Y. (2018). Skipping breakfast and the risk of coronary artery disease. QJM : Monthly Journal of the Association of Physicians., 111(10), 715–719. doi:10.1093/qjmed/hcy162
Skolverket. (u.å). Grundskolan- Elevstatistik [Dataset]. Hämtad 2020-04-15 från
https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_s ub=1&p_ar=2019&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=
&p_flik=G
