Vilken roll spelar Instagram för unga vuxnas självbild, beteende och psykiska
mående?
En kvalitativ intervjustudie
Poshin Saleh Hajo
Sociologiska institutionen Kandidatuppsats, 15 hp Vt 2020
Abstrakt
Titel | Vilken roll spelar Instagram på unga vuxnas självbild, beteende och psykiska mående?
En kvalitativ intervjustudie
Antal sidor | 35 (inklusive försättsblad, referenser och bilagor) Författare | Poshin Saleh Hajo
Kurs | Sociologi C Termin | VT 2020
Universitet | Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Syfte | Att undersöka hur unga vuxnas självbild, psykiska mående och beteenden påverkas av det sociala forumet Instagram.
Metod | Datat i denna intervjustudie består av totalt fyra intervjuer med olika personer inom ålderskategorin 20-30 år. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberas och kodas enligt tematisk analys process.
Huvudsakliga resultat | Studiens slutsats är att studiens resultat har visat och stärkt det som tidigare forskning pekat mot, att socialt jämförande över Instagram kan leda till en negativ självbild och självsyn. Respondenternas svar indikerar framförallt att Instagramanvändande verkar vara riktad åt negativ riktning för unga vuxnas mående såväl som beteenden som utmynnar i ohälsosamma konsekvenser.
Nyckelord | Instagram, sociala medier, plattform, självbild, influencer, social jämförelse, beteende, självreflektion, kritiskt tänk, självpresentation, efterlikna, idealbild, fasad.
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Inledning 4
1.2 Syfte och frågeställning 5
1.3 Disposition 5
2. Tidigare forskning 6
2.1 Sociala medier och psykisk ohälsa 7
2.2 Socialt jämförande och beteenden 8
2.3 Kritiskt tänkande 8
3. Teori 9
3.1 Giddens självreflexivitet 10
3.2 Goffmans främre och bakre region 11
3.3 Social jämförelseteori 12
4. Metod 13
4.1 Urval 13
4.2 Datainsamling 14
4.3 Kodning och analysmetod 15
4.4 Forskningsetik 18
5. Resultat och analys 19
5.1 Sociala medier och självbild 20
5.2 Socialt jämförande och beteenden 22
5.3 Kritiskt tänkande 25
6. Diskussion och slutsatser 27
6.1 Diskussion 27
6.2 Slutsats 30
6.3 Förslag på framtida forskning 30
Bilaga 1 35
1. Inledning
1.1 Inledning
Internet och sociala medier är något som fler och fler använder sig av i dagens samhälle. En indikation på detta är att användningen av den smarta mobiltelefonen ökade från 27 procent till 90 procent mellan åren 2011 och 2018. 2018 använde dessutom 97% av dem som hade en smarttelefon internet dagligen (Myndigheten för Press, Radio och TV [MPRT], 2019).
Internetstiftelsen publicerar årligen svenskarnas internetanvändning för att kartlägga dess utveckling inom befolkningen. I sin rapport år 2019 redovisades det att 83% av internetanvändarna i Sverige besöker sociala medier. 65 procent av internetanvändarna använder sociala medier dagligen (Internetstiftelsen, 2019). 61% av de totala internetanvändarna använder Instagram och drygt 2 av 3 är i åldrarna 12-35 år använder Instagram (Internetstiftelsen, 2019).
Instagram är en app där man kan publicera bilder som andra användare på Instagram kan gilla och kommentera. På Instagram kan man följa sina vänner och andra konton som man finner inspirerande och intressanta. Instagrams mål är att användare ska enkelt få tillgång till sina vänner och intressen (Instagram, 2020).
Det socialpsykologiska perspektivet strävar efter att förstå individer utifrån den sociala kontexten och sociala interaktionen. Då sociala medier är det nutida samhällets kommunikationsverktyg faller det intressant att fördjupa kunskaper om hur sociala medier påverkar människor. Tidigare forskning har visat att jämförandet över sociala medier och sökandet efter feedback är kopplat till psykisk ohälsa (Nesi & Prinstein, 2015). Myers &
Crowther (2009) visade också i en studie att social jämförelse är kopplat till högre grad av missnöjdhet med kroppen.
1.2 Syfte och frågeställning
Då statistiken visar att majoriteten av de som använder sociala medier är mellan 12-35 år samt att internetanvändandet verkar öka varje år, ansågs det intressant att undersöka vilken roll det sociala forumet Instagram spelar för unga vuxnas självbild, psykiska mående och beteende. Detta ämnades att undersökas genom att närma sig unga vuxna individers individuella upplevelser och erfarenheter. Dessutom sökte denna studie att få en fördjupad förståelse i unga vuxna individers kritiska tänkande. Därav kommer denna studiens syfte vara att undersöka vilken roll Instagram kan ha på unga vuxnas självbild, psykiska mående och Longobardibeteende.
Rapporten kommer att utgå ifrån tre frågeställningar:
● Vilken roll upplever unga vuxna att Instagram spelar för deras självbild?
● Vilka beteenden och strategier anser unga vuxna, baserat på sina erfarenheter, att de utvecklar och förstärker genom Instagram-användning?
● Hur kan unga vuxnas kritiska tänkande se ut omkring de kroppsideal som de exponeras för på Instagram?
1.3 Disposition
Kommande sidor innehåller tidigare forskning följt av teoretiska utgångspunkter som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Sedan redogörs för studiens metoder, urval, datainsamling, kodningsprocess samt hur studiens författare har övervägt de etiska förhållningssätten. I datainsamlingen presenteras intervjuernas tillvägagångssätt samt transkriberingarna. I kodningsprocessen ges förklaringar till tematiseringen och analysprocessen. Redogörelsen syftar till att öka förståelsen för studiens uppbyggnad samt för hur studiens författare har gått tillväga och resonerat kring studien. Därefter presenteras studiens resultat och analys. Detta börjar med en sektion som förklarar övergripande om innehållet, samt ger en kort sammanfattning kring vilka resultat som erhållits. En analys görs efter varje presenterat tema. Detta följs av att resultatet diskuteras mer specifikt och kopplas tillbaka till tidigare forskning samt teorier i diskussionsdelen. I slutsatsen redovisas för hur väl studien har svarat på sitt syfte och sina frågeställningar. Slutligen ges förslag om vad
framtida forskning kan fokusera mer på. Nedan förklaras begrepp och definitioner för att underlätta läsförståelsen i studien.
Följa - Att följa en person på Instagram betyder att man väljer att få upp personens bilder och inlägg på sin egna Instagram. Som användare på Instagram kan man välja om man vill ha en öppen eller stängd profil. Om personen har en öppen profil kan alla andra användare på Instagram välja att följa hen. Har Instagrammaren en stängd profil kan hen välja vilka som får följa dennes konto.
Influencer - En influencer är en person som inspirerar andra personer på sociala medier och ofta har en stor följarskara. Personen som kallas för en “Influencer” kan influera andra följare i flera olika kategorier som till exempel träning, matlagning, sport, humor, smink, skönhet och så vidare. Många Influencers gör reklam för företag genom att visa upp deras varor/företag och prata gott om dem så att följare till dem ska vilja köpa det som dem gör reklam för.
Unga vuxna - I denna studie refereras personer inom ålderskategorin 20-30 år som unga vuxna. En klarifikation ges här då annan forskning eller tidigare läsning kan ha avgränsat begreppet unga vuxna på andra sätt. En enkel och tydlig definition av ålderskategorin unga vuxna är svår att hitta, då begreppet avgränsats på olika sätt. Enligt Nationalencyklopedins (NE) hemsida används begreppet utan en bestämd definition, men refereras ändå i en bostadsforskning till personer i åldrarna 20-27 år (Von essen & Jerkstrand, 2006). Samtidigt använder Folkhälsomyndigheten samma begrepp och avgränsar det till åldrarna 15-29 år (Folkhälsomyndigheten, 2020). Då definitionen verkar vara varierande kan det vara en fördel för denna studie att ge en tydlighet i vad som menas med unga vuxna i denna specifika uppsats.
2. Tidigare forskning
Den befintliga forskningen kring sociala medier har främst ämnat att kartlägga de strukturer och mönster som ligger till grund för interaktionen mellan de individuella användarna samt
hur dessa användare genom text och bild presenterar sig själva och via sina kontaktnät utväxlar socialt stöd.
Studier som gjorts om det sociala fenomenet Instagram är i dagsläget fortfarande relativt få i sammanhanget. Många av de studier som har gjorts är kvantitativa och inkluderar allt som oftast även andra sociala medier som exempelvis Facebook och Twitter. Några studier som har gjorts inom psykologi och sociala medier behandlar framför allt sambandet mellan sociala medier och ämnen som psykisk ohälsa, kroppsbild, objektifiering, social jämförelse och identitet (Li, Chang, Chua, Hui & Loh 2018; Huang & Su 2018; Tiggemann & Barbato, 2018; Tiggemann & Zaccardo 2018; de Vries, Moller, Wieringa, Eigenraam & Hamelink, 2018).
2.1 Sociala medier och psykisk ohälsa
Graham (2018) utförde en studie vars syfte var att undersöka det frekventa användandet av sociala medier och varför man använder dessa. I studien användes begreppet Fear of Missing Out (FOMO), vilket kan översättas till en rädsla för att gå miste om något. Studien visade att det verkar råda ett samband mellan användandet av sociala medier och FOMO, men också ett samband mellan hur mängden sociala medier som konsumeras och rastlöshet, nervositet och depression (Graham, 2018). Myers & Crowther (2009) undersökte i en metaanalys som innehöll data från 156 studier sambandet mellan social jämförelse och nöjdhet med kroppen. I studien presenterades att social jämförelse är kopplat med högre grad av missnöjdhet med kroppen. Kopplingen visade sig vara starkare för kvinnor än för män och starkare för yngre än för äldre. Resultaten visar att jämföra sig själv med någon annans utseende leder till missnöje med sitt eget utseende (Myers & Crowther, 2009). Nesi och Prinstein (2015) genomförde en kvantitativ studie på hur social jämförelse och bekräftelsesökande över sociala medier kan interagera med individuella egenskaper och vara kopplat till depressiva symtom hos ungdomar. Sambandet mellan depressiva symtom och social jämförande och bekräftelsesökande på sociala medier visade sig vara särskilt starkt bland kvinnor och bland de ungdomar som skattade lågt i popularitet.
2.2 Socialt jämförande och beteenden
Något som kallas för highly-visual social media (HVSM) innefattar sociala medier som är bild- och videobaserade, såsom Instagram. I en studie av Marengo, Longobardi, Fabris och Settanni (2018) undersöktes hur konsumeringstid av HVSM är kopplat till kroppsuppfattning och internaliserande av psykiska symtom hos ungdomar. De ungdomar som rapporterade en högre konsumtion än 2 timmar HVSM per dag visade en signifikant högre bekymmer gällande kroppsuppfattning. Negativ social jämförande har visat sig vara tätt förknippat med lägre självskattad välbefinnande och ökat ohälsosamt beteende (Marengo, Longobardi, Fabris och Settanni 2018). I en studie av Walker et. al. (2015) undersöktes sambandet mellan ätstörningsbeteenden och aktivitet på sociala medier. De använde sig av en enkätundersökning som inkluderade 128 kvinnliga universitetsstudenter. Enkäten mätte deras ätstörningsbeteenden, hur jämförandet av det fysiska utseendet såg ut samt BMI. I sin studie fann de att jämförandet av fysiskt utseende var associerat med större ätstörningsbeteenden. I en nyligen genomförd studie upptäckte Longobardi, Settanni, Fabris och Marengo (2020) att unga vuxna som ökade i popularitet (det vill säga, att deras antal följare ökade) också medförde större risk för att utveckla beteenden som var beroende av instagram-användning.
Dessa beteenden kunde i sin tur identifieras ha negativa effekter på deras psykiska välmående (Longobardi, Settanni, Fabris & Marengo, 2020). Denna studie knyter ihop beteenden som utvecklas genom Instagram-användning med försämrat psykiskt mående. Ur ett psykologiskt perspektiv har det sedan lång tillbaka varit väl etablerat att beteende, tankar och känslor påverkar varandra och tillsammans kan indikera hur välmåendet ser ut (Miller, 2003;
Dougher & Hackbert, 2000).
2.3 Kritiskt tänkande
Sjöberg (2016) utförde en studie som undersökte ungdomars informationssökande strategier både före och efter en krissituation. Syftet var att se hur unga individer eftersökte information på internet och hur de hanterade fakta innan och efter de givits information om en krissituation. Detta för att se ifall de hade ett kritiskt tänk till den information de tillhandahöll. Studien använde sig av Ebolakrisen som ett fallexempel. I studien använde sig Sjöberg (2016) av semistrukturerade intervjuer med 65 respondenter. Före intervjuerna hölls
hade en datainsamling genomförts med deltagarnas internetanvändning. Detta gjordes för att senare utvärdera huruvida deltagarna har uppfattat informationen hos en viss webbsida rätt.
Resultaten visade att respondenterna hade påverkats av vad vänner och kändisar hade gillat för sidor och inlägg när de skulle söka efter relevant information. Deltagarna menade att det var mer troligt att de litade på något som de såg upp till och grundade sitt sökande efter vad för sidor andra besökt. Det visade sig av ungdomarna hämtade information om ebolakrisen från influencers. Tjejer var mer benägna att hämta information från olika bloggare medan killar hämtade informationen från kända Youtubers som PewDiePie och Ksiolajidebt (Sjöberg, 2016). Den avgörande faktor var vad som publicerades, hur det har framställts och vad andra ansett vara en tillförlitlig källa. Då influencer oftast ger sin personliga och humoristiska touch på allmänna nyheter, så kan det kritiska tänkandet ifrågasättas.
Den presenterade forskningen ovan betonar vikten av att ha ett kritiskt tänkande inför det som finns att tillgå på internet. Det kritiska tänkandet är en essentiell förmåga för individen att skapa förståelse för sin omvärld och hur den ska förhålla sig till det som visas genom sociala medier. Denna studie kommer bland annat att belysa respondenternas kritiska tänk gentemot den information som respondenterna mottar via Instagram.
3. Teori
Relevanta teorier som anses tillföra substans till denna studie presenteras nedan. De tre teorierna som presenteras har valts eftersom de anses vara särskilt relevanta för ämnet i denna studie. Teorierna är skapade utifrån socialpsykologiska och sociologiska perspektiv, samt har för avsikt att vid analysen tillföra en djupare förståelse för vad denna studie syftar till att undersöka. Teorierna fokuserar på hur individer påverkas och skapar identitet utifrån samhälleliga scener samt mellanmänskliga interaktioner. Studiens teoretiska utgångspunkter kommer att nedan var för sig att presenteras i huvuddrag, för att underlätta för läsaren att senare kunna återkoppla när teorierna appliceras på studiens fynd under diskussionsavsnittet.
3.1 Giddens självreflexivitet
Giddens (1999) utvecklade struktureringsteorin som handlar om modernitet, identitet och socialt vardagsliv. Struktureringsteorin grundar sig på antagandet om att människans förmåga att själv kunna reflektera och reglera sina handlingar. Giddens menar att människan idag lever i ett vad han kallar för ett skenande samhälle. Detta innebär att vi lever i värld präglat av nya risker och högre grad av osäkerhet (Giddens, 1999). Det moderna samhället saknar de strukturer, traditioner och seder som tidigare utgjorde och skapade trygghet för individen. När vi lever i en värld som innefattar snabba teknologiska förändringar och som är mycket baserat på nätkommunikation så tenderar vi att påverkas av människor som vi aldrig möter i det verkliga livet, det vill säga ansikte mot ansikte. Detta menar Giddens skapar ett kaos hos individen. Vidare menar han att leva i informationsålder innebär en ökad social reflexivitet.
Social reflexivitet innefattar kopplingarna mellan kunskap och socialt liv. Alltså, den kunskap som fås av samhället kan påverka hur den enskilde individen agerar inom det samhället. Den högre graden av reflexivitet innebär att människan ständigt behöver tänka och reflektera över vilka omständigheter vi lever (Giddens & Birdsall, 2003). När samhället tidigare var präglat av traditioner, seder och strukturer var det bara för människor att följa de befintliga strukturerna utan behovet av att reflektera över ens handlingar. Att strukturerna i det traditionella samhället har fallit bort i samhället har lett till en förändring i hur människan skapar sina identiteter. Förut skapades den genom fasta och nedärvda faktorer, såsom vilken klass eller nationalitet man tillhörde. Idag har vi ett samhälle som gör att identitetsskapandet är mindre stabilt. De krafter som hjälpt bryta de monotona och delvis homogena strukturerna som det traditionella samhället förfogade över, har samtidigt bidragit till att skapa en större osäkerhet hos individerna i dagens samhälle. Det som har skett i och med de uppbrutna strukturerna är att det har skapats större möjligheter att skapa oss själva och våra identiteter.
Valmöjligheterna har breddats och ökat i den sociala världen, men samtidigt finns det ingen tydlig struktur för hur dessa val ska göras (Giddens & Birdsall, 2003).
Giddens myntade begreppet självreflexivitet, där han menade att individen ständigt reviderar sin självberättelse. Alltså att individen väljer vem den vill vara och vem den vill att andra ska se denne som. För att tydliggöra så är kontentan att den moderna människan formas utifrån
reflexiva tankar som även formas från externa omständigheter. Det vill säga att individen är medveten om livssituationen och har möjlighet att aktivt påverka sin framtid (Giddens, 1999)
3.2 Goffmans främre och bakre region
Erving Goffman var en sociologisk professor som släppte en bok vid namn “The presentation of self in everyday life” (Goffman, 1959). I boken skriver han om det dramaturgiska perspektivet och benämner den främre och den bakre regionen. Goffman menar att en region är situationer att observera en människas framträdanden på. I dessa regioner låter sig individen påverkas av den definition som av situationen uppmanar framträdandet. Det är oftast framträdandet har ett visuellt centrum, både för den agerande och för åskådare. Ett exempel kan vara när en patient pratar med en läkare i läkarens mottagningsrum (Goffman, 2014). Goffman fokuserar vidare på att förklara den främre respektive den bakre regionen och inleder med den främre regionen.
Den främre regionen förklarar han är den plats där framträdandet kan uppfattas som att individens aktiviteter ger ett intryck av att uppehålla och framställa normer (Goffman, 2014).
Normerna som framställs och uppehålls kan delas in i två kategorier. Den ena går in under kategorin hövlighetsnormer och den andra kan förklaras genom att den agerande individen ter sig inom höravstånd eller synavstånd till publiken, men utan att nödvändigtvis agera direkt till eller med publiken. Den andra indelningen av normer kallar Goffman för dekorum, som i sin tur kan delas in i moraliska och instrumentella krav (Goffman, 2014). De moraliska kraven innefattar regler som att visa respekt för andra, för heliga platser, gällande sexuell anständighet och inte ofreda andra (Goffman, 2014). De instrumentella kraven innefattar de krav som arbetsgivaren kan ställa på sina anställda, bland annat gällande försiktighet av egendom och uppfyllandet av arbetsnormer. Vidare ser normerna inom arbete olika ut beroende på vilket yrke det gäller. Detta då roller i olika yrken kan variera utifrån hur strikta reglerna är (Goffman, 2014). Exempelvis kan en vaktmästare tillåtas stå och tugga tuggummi och lyssna på musik, medan ett serviceyrke kan kräva att en är pigg, alert och trevlig mot alla kunder och gäster.
Den bakre regionen förstås bäst genom benämna det som det som sker bakom kulisserna. Det kan definieras som en plats, kopplat till ett bestämt framträdande, där det anses självklart och
förståndigt att vilja bestrida det intryck som väcks av framträdandet. Den bakre regionen är där det "dolda" sker, alltså där publiken inte kan iaktta den agerande individen. Den bakre regionen beskrivs också som det beteende hos individen som sker innan och efter publiken kan iaktta den agerande individen (Goffman, 2014). Ett exempel kan vara en servitris som behöver genomföra självprat och samla sitt mod innan hon vågar gå ut till restaurangen och möta alla kunder med ett leende på läpparna.
3.3 Social jämförelseteori
Social jämförelse beskrivs av Carle, Nilsson, Alvaro och Garrido (2006) som att individer använder sig av andra individer som jämförelsegrund för att se sina egna attityder, samt sin förmåga att genom jämförandet eftersöka individer med liknande egenskaper. Social jämförelseteori utgår från två viktiga frågeställningar. Den ena frågeställningen är "när jämför sig individen?". Den andra frågeställningen är "vilka jämför sig individen med?". Det är när individer upplever en osäkerhet mot sig själva som de jämför sig med andra. Jämförelsen sker oftast med andra individer som finns i ens närhet. Den sker både automatiskt och snabbt utifrån kontexten som individen befinner sig i (Aronson, Wilson & Akert, 2007). Denna teori är även applicerbar i de tillfällen som individen stärker sin uppfattning om sig själv. En kan stärka uppfattningen om sig själv genom att exempelvis jämföra tidigare prestationer med nuvarande prestationer (Aronson, Wilson & Akert, 2007). Det finns dessutom en uppåtriktad respektive nedåtriktad social jämförelse som innefattas av denna teori. Dessa typer av social jämförelse kan hjälpa stärka eller förbättra individers individers identiteter. Den uppåtriktade sociala jämförelsen innebär att en individ jämför sig med individer som anses vara bättre än en själv (Baumeister & Vohs, 2007). Den uppåtriktade sociala jämförelsen görs i hopp om att individen både ska kunna lära sig av och ta efter den bättre individen, för att därmed sedan bli bättre själv. När individen känner att det inte går att uppnå den bättre individens prestationer så kan den uppåtriktade sociala jämförelsen få motsatt effekt. Det skapas ett för stort upplevt gap mellan individen och andra (Baumeister & Vohs, 2007). Den nedåtriktade sociala jämförelsen är en jämförelse, precis som det låter, åt andra hållet. Jämförandet görs då med en annan individ som anses vara sämre än en själv (Baumeister & Vohs, 2007). De som använder en nedåtriktad social jämförelse är oftast individer med låg självkänsla och söker att
stärka sin självkänsla och identitet genom att jämföra sig med personer som har det sämre (Baumeister & Vohs, 2007).
4. Metod
Syftet med denna studie var att undersöka vilken roll Instagram spelar för unga vuxnas självbild, beteende och psykiska mående. För att ta reda på unga vuxnas erfarenheter och upplevelser kring Instagram genomfördes kvalitativa intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2014).
Målet med att utföra intervjuer var att komma åt respondenternas känslor och erfarenheter kring hur dem ser på sig själva och sina kroppar utifrån de ideal som existerar på Instagram.
Det kvalitativa metodvalet möjliggjorde för respondenterna att kunna styra och välja hur de ville formulera sig i sina intervjusvar, vilket inte hade varit möjligt med en enkätundersökning. Dessutom utgör den semistrukturerade formen av intervjun att respondenterna i viss mån har möjlighet styra intervjun mot vad de finner vara viktigt. En annan fördel med kvalitativa intervjuer är att dem ger möjlighet till fylliga och detaljerade beskrivningar av ämnet (Bryman, 2011). Kvalitativ forskning och kvantitativ forskning har ställts emot varandra, där kvantitativa forskare har kritiserat den kvalitativa forskningens generaliserbarhet (Fejes & Thornberg, 2015). Mycket riktigt är kvalitativ forskningsresultat svåra att generalisera, då de ofta innefattar små urval. Syftet med denna studie var dock inte att uppnå en statistisk generaliserbarhet, snarare var studien ämnad att producera och tillföra i kring de processer som beskriver sociala mediers roll för unga vuxnas självbild, beteende och psykiska mående. Denna studie är däremot generaliserbar genom så kallad situerad generalisering, vilket innebär att resultatets utformning kan kännas igen i andra liknande situationer. Detta då urvalet är ett icke-sannolikhetsurval (Fejes & Thornberg, 2015).
4.1 Urval
Som statistiken i inledningen presenterade är de allra flesta Instagramanvändarna inom åldrarna 12-35 år (Internetstiftelsen, 2019). Samtidigt presenterades det i kapitlet om tidigare forskning att psykisk ohälsa gällande sociala jämförelser verkar finnas mer hos yngre än hos äldre (Myers & Crowther, 2009). Därför ansågs det relevant att välja respondenter som också befann sig mellan 20-30 år. Åldern 20-30 år kategoriserades av författaren falla under
kategorin unga vuxna. Ålderskategorin var ett strategiskt val för att kunna analysera den åldersrelaterade självbilden som påverkas av sociala medier. Inkluderandet av andra ålderskategorier hade inneburit en flerdimensionell bild av relationen mellan ålder och självbild. Då både tidigare forskning och statistik talar för att det är en större andel av personer i denna ålderskategori som blir påverkade, kan det argumenteras för att det är både relevant och intressant att undersöka fenomenet på djupet. Trots att en hel del forskning pekat mot att det är en större andel unga kvinnor som påverkas negativt av jämförandet över sociala medier (Nesi & Prinstein, 2015; Myers & Crowther, 2009), valdes det i denna uppsats att få med perspektiv från både män och kvinnor. Detta främst för att kunna ge ett flerdimensionellt perspektiv gällande könsaspekten.
Fyra deltagare valdes ut och intervjuer genomfördes individuellt med deltagarna i en miljö avskild från åskådare. Deltagarna kontaktades genom bekvämlighetsurval, vilket innebär att forskaren inkluderar människor som finns tillgängliga för den vid det aktuella tillfället (Bryman, 2011). Denna typen av urval valdes efter att rekryteringen av deltagare på annat sätt försvårades på grund av rådande pandemi. Det var detta samt tidsaspekten som denna studie skulle färdigställas under som utgjorde valet av ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurvalet skedde via författarens egna kontakter med personer som med säkerhet passade in i de nämnda urvalskriterierna. Det var relativt lätt för författaren att hitta respondenter som var villiga att dela med sig av sina egna erfarenheter och åsikter. Urvalet anses inte nödvändigtvis representativt för gruppen unga vuxna, men anses däremot kunna bidra med unika beskrivningar av erfarenheter och kunskaper i relation till det valda forskningsområdet.
4.2 Datainsamling
Semistrukturerade intervjuer genomfördes då de tillät en intervjuguide (Bilaga 1) att utformas med specifika undersökningsområden som respondenterna skulle närma sig och berätta mer om. Semistrukturerade intervjuer hjälper utforska deltagares upplevelser av deras erfarenheter kring Instagram och hur de påverkat deras självbild (Kvale & Brinkmann, 2009). De specifika undersökningsområdet bestod av öppna till största del av öppna frågor, vilket gav respondenterna utrymme att uttrycka sig på sitt unika vis. Den semistrukturerade intervjun öppnar även upp för intervjuaren att ställa följdfrågor, vilket var betydelsefullt enligt det ovan
beskrivna målen med intervjuerna. I och med att intervjuerna var semistrukturerade var det inte nödvändigt att intervjufrågorna kom i samma ordning som intervjuguiden var utformad, men trots detta föll frågorna i enlighet med intervjuguiden under intervjuerna som genomfördes. Däremot utnyttjades flexibiliteten bakom den semistrukturerade intervjun genom att ställa frågor som inte ursprungligen ingick i intervjuguiden. Samtliga intervjuer ljudinspelades via en diktafon. När alla intervjuerna var genomförda påbörjades ordagrann transkribering av samtliga intervjuer.
4.3 Kodning och analysmetod
I en tematisk analys är det först och främst viktigt att forskaren gör sig bekant med sitt datamaterial (Braun & Clarke, 2006). För att göra detta granskades transkriberingarna upprepade gånger, varpå anteckningar till transkriberingarna gjordes. Anteckningarna gjordes med studiens tre frågeformuleringarna i åtanke, samtidigt som ett icke-värderande förhållningssätt eftersöktes av författaren. Initiala koder skapades därefter med hjälp av anteckningarna från den transkriberade datan. Koderna sammanfattade alltså vad som bedömdes vara av värde för frågeställningarna gällande vilken roll Instagrams spelar för unga vuxnas självbild, psykiska mående och beteende. Kodningsprocessen kan ses som en analysprocess i sig, men den har även en organiserande och strukturerande funktion i att gruppera in data i meningsfulla kategorier (Braun & Clarke, 2006). Kodningen till denna studie valdes att göras manuellt och hela kodningsprocessen skedde systematiskt, vilket innebar att varje enskilt datasegment fick en likvärdig uppmärksamhet från författaren. Braun och Clarke (2006) identifierade kodningsprocessen som en viktig men tidskrävande process, vilket författaren sågs som en nödvändighet. Datamaterialet kommer sällan utan motsägelser och det är viktigt för forskaren att uppmärksamma dessa motsägelser vid genomförandet av en kodning (Braun & Clarke, 2006). De initiala koderna övergår sedan efter en längre process till fastställda koder. Här sorterades alla relevanta kodade dataextrakt in i potentiella teman.
Koderna jämfördes med varandra för att kunna avgöra huruvida likheterna placerade dem under samma tema eller om skillnaderna fick de att hamna under separata teman. I enlighet med Braun och Clarke (2006) granskades och bearbetades slutligen de teman som ursprungligen hade skapats. Här upptäcktes det att vissa teman kunde brytas ned till kategorier samtidigt som flera teman kunde med tydlighet passa in under specifika
forskningsfrågor. Kodningsprocessen resulterade i att 22 underkategorier kunde framställas för att sedan placeras under 6 teman. Dessa teman placerades sedan under den omformulerade forskningsfrågan som ansågs vara mest passande. Varje tema har tillhörande underkategorier kopplat till en specifik omformulerad forskningsfråga. En forskningsfråga kunde innehålla flera teman (tabell 1).
Forskningsfråga Tema Underkategori
Sociala medier och självbild
Krav
Måste träna regelbundet
Måste exponeras för Instagram
Måste äta nyttig mat
Psykisk ohälsa
Övergripande ångest för misslyckande av
idealbild
Mår dåligt över att inte passa in
Dålig självkänsla gentemot sin kropp
Tänker ofta på sin kropp och blir ledsen
Socialt jämförande och beteenden
Fasad
Visar sig alltid glad för att alla andra är glada
på Instagram
Lägger endast upp bilder på det som ges
uppmärksamhet
Lägger på filter för att se finare ut
Drar in magen och spänner musklerna inför Instagrambilder
Försöker efterlikna ideal
Ändrat klädstil för att efterlikna influencers
Jämför sitt liv med influencers och vill
leva som dem
Köper träningskläder utefter vad influencers på Instagram har på sig
Poserar likadant som influencers
Utför samma träningsform som
influencers
Rättar sig enligt det fysiska utseendeidealet som finns på Instagram
Kritiskt tänkande
Självreflektion
Reflekterar kring ångest
Tänker ofta på sina handlingar och är
missnöjd
Ifrågasättande av strukturer
Samhällets fel att ångesten finns
Kroppen på Instagram ser inte ut som den gör
i verkligheten
Tabell 1. Kodningsschema.
4.4 Forskningsetik
Den aktuella studien följer de forskningsetiska principer som fastställts av Vetenskapsrådet (2002). Dessa principer konkretiseras i individskyddskravet, vilket innehåller fyra etiska krav som en forskningsstudie ska uppfylla. Dessa är konfidentialitetskravet, nyttjandekravet, informationskravet och samtyckeskravet. Dessa har utformats för att säkerställa att individer som ingår i en studie har ett skydd mot bland annat otillbörlig insyn, förödmjukelse eller
kränkning, men även för att skapa ansvarsfulla normer som kännetecknar förhållandet mellan forskare och studiedeltagare. Konfidentialitetskravet innebär att ”uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem”.
Informationskravet innebär att ”forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte”. Nyttjandekravet formulerar Vetenskapsrådet enligt följande: ”uppgifter insamlade om enskilda personer ska endast användas för forskningsändamål.” Samtyckeskravet innebär att ”deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” Vetenskapsrådet (2002).
Deltagarna blev inför intervjuerna individuellt informerade om studiens syfte och och ämne.
Det klargjordes för respondenterna att deras deltagande var frivilligt och när som helst kunde avbrytas utan att behöva ge någon som helst anledning. Deltagarnas godkännande av ljudinspelning låg till grund för att intervjuerna fick spelas in. De informerades om att det inspelade intervjumaterialet behandlas med sekretess och försiktighet, och att materialet endast skulle användas i syfte för denna studie. Deltagarna erbjöds att få göra ändringar och korrigeringar i det transkriberade intervjumaterialet för att klargöra eventuella feltolkningar från författaren. Respondenterna informerades även om att identifierande personuppgifter kodas om och att ingen obehörig part kan ta del av uppgifterna. Detta för att försäkra deltagarna om deras anonymitet.
5. Resultat och analys
Studiens resultat presenteras nedan och har utgångspunkt i de tre forskningsfrågor som formulerats under syfte och frågeställning. Frågorna omformulerades till rubrikerna: sociala medier och självbild, socialt jämförande och beteenden, samt kritiskt tänkande. I tydliggörande syfte har resultatavsnittet uppdelats i tre underrubriker som var för sig redogör för de teman som föll under respektive omformulerade forskningsfråga. Redogörelserna innefattar beskrivning av varje tema, som tydliggörs med respondenternas tillhörande citat.
Varje tema avslutas sedan med en analys av det presenterade resultatet och tillhörande citat.
Analysen har baserats på författarens egna reflektioner som har utgångspunkt i de tidigare redovisade teorierna samt den tidigare presenterade forskningen.
5.1 Sociala medier och självbild
Sociala medier och självbild innefattade krav och psykisk ohälsa.
Samtliga deltagare talade om hur de upplevde krav både från sig själva, men också genom yttre påtryckningar. Deltagarna beskrev hur de kunde uppleva ångest om träning, Instagram-användning eller nyttig mat uteblev från deras vardag. Deltagarna jämförde sin egen livsstil och vardag med den uppfattade livsstilen som presenteras via influencers Instagramkonton. Flera av deltagarna beskrev att ångesten kunde dämpas genom att försöka tillfredsställa de krav, som den upplevda livsstilen, som presenterade av influencers kunde bära med sig. Deltagarna beskrev tre olika sätt att dämpa sin upplevda ångest på. Den ena handlade om att en måste träna för att lätta på ångest. Den andra handlade om att en måste äta nyttig mat för att dämpa ångesten. Slutligen presenterades det att exponering för Instagramkonton kunde dämpa ångesten för deltagarna genom att bidra till att vara uppdaterad med det senaste kring kravbilden, exempelvis sa en respondent:
“Om jag inte är inne på Instagram får jag extremt mycket ångest. Det känns som att jag missar en hel del när jag är på jobbet och det enda jag tänker på när jag jobbar är, undra vad som finns på Instagram. Eller så tänker jag på bilder som man kan lägga upp på Instagram. Allt finns ju på Instagram. Träning, nyheter, allt allt så man missar ju väldigt mycket när man inte har tid att vara inne på Instagram och då får jag en ångest av vad det är jag kommer att se på Instagram när jag loggar in men också över att jag inte har varit inne på det.” - Respondent 1, man, 26 år.
En annan respondent talade om hur träning kunde upplevas som ett krav och som ett måste:
“Jag känner att jag måste träna så ofta jag bara kan även fast jag inte alltid orkar, håller jag inte igång med träningen och är inne på Instagram känner och mig så dålig och mår dåligt.” - Respondent 3, man, 23 år.
Både respondent 3 och respondent 1 verkade ha en förklaring kring sina beteenden och båda visade på ett tydligt mönster av ångestdrivna prestationskrav. Det faller också tydligt att ångesten är tätt förknippad med misslyckande att uppnå de upplevda krav som medföljer från Instagram-användandet. Som respondent 1 förklarar i citatet ovan, kan kravet spegla sig i att konstant vara uppdaterad på det senaste som skett på Instagram. Krav i form av en sorts tvång till träning verkar också kunna upplevas via Instagram, som respondent 3 beskrev det.
I enlighet med den tidigare forskningen som presenterades verkar det som respondenterna beskrev vara i enlighet med det fenomen som Graham (2018) undersökte och som kallas för FOMO. Det respondenterna har beskrivit verkar mycket väl handla om krav som grundar sig i en rädsla för att gå miste om något. Som i respondent 1 fall, att missa det senaste som skett på Instagram. Det har visat sig finnas ett samband mellan hur mängden sociala medier som konsumeras och rastlöshet (Graham, 2018), vilket kan förklara beskrivningen som respondent 3 gav kring att han upplever ett konstant behov av att hålla sig sysselsatt med träningen.
Det andra temat som placerades in under denna rubrik var psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa innefattade beskrivningar från respondenterna som handlade om: övergripande ångest som skapats för att de upplevt sig misslyckas att uppnå idealbilder som visas på Instagram, dåligt mående över känslan av att inte passa in, dålig självkänsla gentemot sin egen kropp samt om att bli ledsen av att tänka på sin kropp. Respondent 4 förklarar hur dålig självkänsla gentemot den egna kroppen kan bli ett resultat av att lägga upp bild på Instagram:
"Jag är inte alls nöjd med min kropp och varje gång jag lägger upp en bild på min kropp så slutar det med att jag tar bort bilden eller klipper bort min kropp.” - Respondent 4, kvinna, 30 år.
En annan respondent beskriver en missnöjsamhet med kroppen i relation till att misslyckas att uppnå idealbilden som visas via Instagram:
"Jag är inte alls nöjd med min kropp, min dröm är Bianca Ingrossos kropp så jag jämför mig mycket med hennes kropp. Jag tänker ofta på min kropp och blir ledsen ofta." - Respondent 2, kvinna, 24 år.
Respondent 1 tillägger och förklarar hur känslan att inte passa in kan dyka upp:
"Ibland känns det som att jag gör allt för att för att passa in i vad samhället ser som normalt och okej, men det är inte jag. Jag ser inte ut på de sättet trots att jag försöker och vill. Men jag ser tyvärr inte ut som de. Därför kan jag må dåligt utav de och få ångest." - Respondent 1, man, 26 år.
Ett tydligt och genomgående tema som samtliga respondenter har lyft är de psykiska symtomen. De psykiska symtom som de beskriver verkar alla grunda sig i utseende och synen på sin egen kropp i jämförelse med idealbilderna på Instagram. Respondent 2 och respondent 4 beskrev i enlighet med den tidigare forskningen kring sambandet mellan social jämförelse och nöjdhet med kroppen. Social jämförelse har visat sig vara kopplat till en högre grad av missnöjdhet med kroppen, samt har kopplingen visat sig vara starkare för kvinnor än för män (Myers & Crowther, 2009). Denna studies resultat faller också i linje med den tidigare forskningen då det är just respondent 2 och 4 som lyfter fram denna aspekt och båda respondenter är kvinnor. Beskrivningen av respondent 1, som är en man, skiljer sig från beskrivningarna av respondent 2 och respondent 4, vars svar tydligt var kopplade till den egna kroppen. Respondent 1 svar stämmer bättre överens med det Nesi och Prinstein (2015) lyfte fram i sin studie om att bekräftelsesökande och social jämförelse kan generera i depressiva symtom hos personer som skattade sig själva lågt i popularitet. Det respondent 1 beskriver är mer ett utanförskap som kan liknas vid vad den tidigare forskningen menar är låg popularitet.
5.2 Socialt jämförande och beteenden
Socialt jämförande innefattade fasad och försöker efterlikna ideal. Deltagarna talade om och förklarade vilka beteenden som kunde uppstå efter socialt jämförande. Samtliga respondenter uppgav svar om att lägga upp en fasad kring vilka de är som personer. Fasaden kunde bland annat läggas upp genom att lägga på filter för att förfina sina bilder eller genom att alltid verka glad på sina bilder, vilket indikerar att man är en glad person. Förutom att fasaden handlade om att marknadsföra en omformad bild av sig själv, så kunde fasaden också grunda sig i att lägga ut bilder på sådant man trodde skulle generera i större uppmärksamhet. Nedan följer citat från de olika respondenterna kring temat fasad.
Respondent 2 sa exempelvis följande om att endast lägga upp sådant som en tror kommer generera i större uppmärksamhet:
"Jag lägger bara ut bilder där jag tror att många kommer att gilla bilden, annars lägger jag inte upp bilden och om jag lägger upp en bild där jag inte får mycket kommentarer så tar och bort den." - Respondent 2, kvinna, 24 år.
En annan respondent beskrev vad som gjordes för att ge en omformad bild av sig själv på Instagram:
“Haha jag drar in magen och spänner mina muskler på varje Instagram bild för att se extra fräsch ut.” - Respondent 3, man, 23 år.
I ett tredje exempel förklarar en respondent hur filter läggs på bilder innan de läggs ut på Instagram för att bidra till ett bibehållande av fasaden av sig själv:
“Jag måste ha filter på mina bilder som jag lägger upp för jag känner mig så mycket finare på bilderna med filter.” - Respondent 4, kvinna, 30 år.
De ovan redovisade citaten föreslår att beteenden i form av att skapa och bibehålla en social identitet som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten utförs. Respondent 1 förklaring nedan ger en indikation på att beteendena som uppstår kan röra sig om beteendenormer som finns på sociala medier. Alltså att man agerar och lägger upp bilder på Instagram utifrån vilka normer som präglar forumet:
"Alla träningsinfluensers visar sig glada hela tiden, så jag lägger också ut bilder där jag ler och visar mig glad hela tiden." - Respondent 1, man, 26 år.”
Här presenteras normen om att man ska visa sig vara glad på de bilder man lägger upp på Instagram. Respondent 1 tycks förklara att beteenden kan uppstå från att individer rättar sig efter normer. Citatet verkar också peka på att normerna och tonen på Instagram styrs väldigt mycket av influencers.
Det andra temat som hörde hemma under denna omformulerade frågeställning var försöker efterlikna ideal. Här talade deltagarna om beteenden som bland andra innefattade ändrad
klädstil, köpbeteenden, poseringar på bilder och ändrade träningsformer för att efterlikna det ideal som framställs via Instagram. Samtliga respondenter har en tydlig röd tråd kring att beteendeändringarn görs i samband med att de jämför sig med influencers. Respondenterna verkade inte ha några svårigheter med att tala om att de jämförde sig med influencers och rättade in och ändrade eller till och med skapade nya beteenden därefter. Detta faller tydligt när en respondent talade om hur både ett köpbeteende kunde tillkomma och att en beteendeförändring gällande klädstil kunde ske efter att ha exponerat sig själv för instagrambilder:
"Min stil har verkligen ändrats sen jag varit inne på Instagram och tittar på var influenser har på sig och köper likadant." - Respondent 1, man, 26 år.
En annan respondent spinner vidare på samma spår som respondent 1 redan är inne på och förklarar följande:
"Jag köper ofta kläder som influenser promotar och gör reklam för. För att de sätter trender och jag följer dem utan att tänka efter." - Respondent 2, kvinna, 24 år.
När det kommer till träningsform och träningsbeteenden var samtliga respondenter överens i sina svar, då de alla förklarade att försöker utföra samma träningsprogram som de influencers som respondenterna följer framställer genom Instagram. En respondent exemplifierade detta genom att beskriva följande och la även till syftet bakom träningsbeteendet:
"Anledningen till varför jag utför samma träningsform som dem jag följer på Instagram är för att jag får tips och råd från dem och vill få kroppen som dem har." - Respondent 3, man, 23 år.”
De redovisade citaten ger en tydligare bild över hur tydliga konkreta beteenden kan skapas, ändras och justeras efter social jämförande. Respondenternas svar tycks ha en tydlig koppling till det Baumeister och Vohs (2007) kallade för uppåtriktad social jämförelse, då samtliga respondenter indikerade att de jämförde sig själva med influencers som de, enligt sina svar, bedömde vara individer som är bättre än de själva. Det faller tydligt att respondenternas uppåtriktade sociala jämförelse görs i hopp om att de ska ska kunna ta efter den bättre
individen som i detta fall är influencers på Instagram (Baumeister & Vohs, 2007). Beteenden som utvecklas via Instagram och som baseras ur ett popularitetsperspektiv har visat sig ha negativa konsekvenser för unga vuxnas psykiska hälsa och välmående (Longobardi, Settanni
& Fabris, 2020). Mycket i enlighet med det som respondenterna lyfter i sina svar kan beteenden som att försöka efterlikna idealbilder eller lägga upp fasader för att upprätthålla en falsk identitet med hjälp av den tidigare forskningen kopplas till en konsekvens av försämrat psykiskt mående.
5.3 Kritiskt tänkande
Kritiskt tänkande innefattade självreflektion och ifrågasättande av strukturer. Samtliga deltagare ställde sig någon gång under intervjun kritiskt till antingen sig själva och sina egna beteenden, tankar och känslor som påverkats av Instagram eller så ställde de sig kritiska till att Instagram och influencers framställde och utgjorde de strukturer och mönster som i sin tur påverkade respondenterna negativt. Temat självreflektion innefattade reflektioner och tankar kring respondenternas upplevda ångest samt i kring deras beteenden och handlingar, som i tidigare underrubrik förklarades ha påverkats av Instagram och influencers. Bland annat förklarade en respondent hur tankar kring ångest och negativa känslor kunde se ut:
"Jag tänker ofta på varför jag mår dåligt och var min ångest kommer ifrån. När jag reflekterar över det kommer jag ofta fram till att det beror på att jag fått elaka kommentarer på Instagram." - Respondent 4, kvinna, 30 år.
Respondent 4 verkade kunna rationalisera sitt dåliga mående till feedback och kommentarer som uppkommit från Instagram. Tidigare forskning kring kritiskt tänkande visade att det är mer troligt att sociala medieanvändare litar på informationen som ges från personer man ser upp till (Sjögren, 2016). Som genomgående tema i denna studie har det konstaterats att influencers faller in under kategorin individer att se upp till. I enlighet med detta förklarar en annan respondent sina tankar kring sitt köpbeteende som uppkommit via Instagram och de varor influencers har främjat och gjort reklam för:
"Jag har fått köpberoenden utav Instagram och det som influencerna promotar. Jag köper saker hela tiden trots att jag inte alls behöver dem, men jag köper för att
influencers säger positiva saker om dem. Sen ligger de sakerna hemma och kommer inte till användning. Där går ju mycket pengar år i onödan. Jag måste verkligen sluta med detta beteende." - Respondent 3, man, 23 år.
De ovan presenterade citaten tyder på att respondenterna tycks uppmärksamma kopplingen kring att det sociala jämförandet med influencers leder dem till förändrade beteenden.
Uppmärksammandet görs för att sedan kritiskt ifrågasätta sina egna känslor och beteenden som redovisat ovan.
Det andra temat som innefattades av kritiskt tänkande var ifrågasättandet av strukturer. Detta kunde innebära ifrågasättande av samhällets funktioner samt ett ifrågasättande av idealbilden som framförs på Instagram. Respondenterna ställde sig alltså kritiska till de yttre och mer omfattande strukturer och mönster som finns rörande Instagram, självbild och det sociala jämförandet. En respondent beskrev exempelvis sin kritik gentemot idealbilden som existerar på Instagram:
"Allt som influencers lägger upp är fake när de leker glada hela tiden för att det är omöjligt att dem ska vara glada hela tiden." - Respondent 1, man, 26 år.
En annan respondent delar med sig av sin syn på de samhälleliga strukturerna kring att Instagram påverkar individer negativt och förklarar:
"Det är samhället som är byggt på detta sättet att om man inte passar in i den bild som sociala medier framhäver så känner man sig utanför i samhället i stort." - Respondent 4, kvinna, 30 år.
Respondenterna för ett kritiskt tänk och resonerar kring hur yttre strukturer kan bestämma och styra över att individer kan komma att påverkas negativt. Respondent 4 tydliggör i sitt resonemang att individer mer eller mindre blir tvingade att anpassa sig efter de oskrivna regler och normer som existerar på Instagram och andra sociala medier för att inte riskera att hamna i samhälleligt utanförskap. Respondent 1 är mer inne på identifierandet av fasaden som läggs upp av influencers, men samtidigt som det iakttas accepteras även faktumet att det är på detta viset det går till på Instagram. Både respondent 1 och respondent 4 indikerar de
yttre mönster och strukturer som Instagram och sociala medier omfamnas av i ett försök att förklara sina beteenden och upplevda känslor.
6. Diskussion och slutsatser
Detta avsnitt har för avsikt att koppla samman författarens egna reflektioner, de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen med studiens resultat. Därefter följer en sammanfattning kring de slutsatser som kan formas utifrån studiens resultat. Avslutningsvis presenteras rekommendationer till framtida forskning utifrån denna studiens fynd. Studien syftade till att ur ett socialpsykologiskt perspektiv ge en djupare förståelse för hur unga vuxna påverkas av användandet av Instagram. För att tydliggöra studiens ändamål formulerades tre forskningsfrågor, där också studien försökt fånga upp huruvida deltagarna använde sig av ett kritiskt förhållningssätt.
6.1 Diskussion
Med utgångspunkt i studiens första forskningsfråga vilken roll spelar Instagram för vuxnas självbild? kan resultaten från denna studie konstatera att svaret på forskningsfrågan kunde finnas genomgående i intervjuerna, men särskilt i när respondenterna talade om sina fysiska utseenden. Det kunde också konstateras när respondenterna förklarade sina egna liv som misslyckanden i jämförelse med influencers på Instagram. Denna studies resultat visade att missnöjdhet med kroppen i association till bilder som visas på sociala medier har en effekt på unga vuxna individers självbild, vilket var i enlighet med den tidigare forskningen som presenterades inom området (Myers & Crowther, 2009). Bottamini och Ste-Marie (2006) visade att individer har en önskan att se ut som de kroppsideal som existerar på sociala medier. Det föll tydligt att detta även var ett genomgående tema för respondenterna i denna studie. Respondenternas svar genomsyrades av ett behov att konstant försöka nå upp till den idealbild som de exponerades för på Instagram. Som respondenterna förklarade i resultatavsnittet verkade det som att jämförandet över Instagram främst var negativt kopplat.
I enlighet med den tidigare forskningen visar denna studies resultat också att när individen känner att det inte går att uppnå den bättre individens prestationer så kan den uppåtriktade sociala jämförelsen få motsatt effekt. Det skapas då ett för stort upplevt gap mellan individen
och andra (Baumeister & Vohs, 2007). För att lättare förstå studiens fynd i relation till hur det kan komma sig att unga vuxnas självbild påverkas av Instagram som resultaten i denna studie visar kan Anthony Giddens teori kring självreflexivitet vara behjälplig. Han menar att det moderna samhället saknar strukturer, traditioner och seder som tidigare skapade en trygghet för individer i samhället. Dagens unga vuxna lever i en värld som innefattar snabba teknologiska förändringar och där mycket social kommunikation görs över nätet. Detta menar Giddens skapar en förvirring och ett kaos för individer i dagens samhälle (Giddens, 1999).
Med detta perspektiv kan en lättare förstå att individer i dagens samhället, mitt i kaoset och mitt i förvirringen, vänder sig till sociala medier och den idealbild som erbjuds där för att söka tydlighet och struktur. I sin tur är det en tydlighet och struktur som är i konstant rörelse och förändring. Detta styrks även av respondenterna som nämner att de känner ett behov av att konstant hålla sig uppdaterade på Instagram.
Den andra forskningsfrågan vilka beteenden kan unga vuxna få utav sin Instagram-användning? kunde tydligt besvaras av respondenterna genom förklaringar som inkluderade vilka beteenden som kunde uppstå från deras användning av Instagram. Det framkom av resultaten i denna studie att respondenterna la upp fasader av sina identiteter på Instagram. Detta beteende kopplas till att respondenterna kände ett behov att förhålla sig till de normer och regler som existerade på sociala medier. Det kan också göras en tydlig koppling mellan fasaden som respondenterna talar om och Erving Goffmans främre och bakre regioner. Goffmans teori medför även en djupare förståelse för fasaden som respondenterna uppgav sig använda sig av. Goffman förklarar regioner som situationer där man kan observera en individs framträdanden. Han menar att individen låter sig påverkas av den definition som av situationen uppmanar framträdandet, vilket innebär att individens framträdande styrs och präglas av det sammanhang och kontext denna befinner sig i (Goffman, 2014). Detta stämmer väl överens med och stärker det som författaren för denna studie tidigare nämnt om att respondenternas beteende kan förstås utifrån de rådande regler och normer som finns på sociala medieplattformar som Instagram. Goffman (2014) förklarar den främre regionen som en plats där framträdandet uppfattas vara i enlighet med och uppehålla de kontextuella normerna. Detta handlar om att individen behöver föra sig på ett visst sätt för att passa in i de befintliga krav som ställs genom normer i det rådande forumet.
Här kan fasaden förstår genom att en bild behöver läggas upp som är i enlighet med de
normer och regler som styr kontexten, i detta fall Instagram. Respondenternas fasad kan alltså förstås som ett uppvisande av Goffmans främre region. Det som däremot blir ett kontrast och som faller under Goffmans bakre region är respondenternas verkliga liv utanför Instagram.
Goffman (2014) beskriver den bakre regionen som där det dolda sker, där publiken inte kan iaktta den agerande individen. För att översätta det till respondenternas vardag skulle den bakre regionen innefatta det som sker utanför det som läggs upp på plattformen Instagram.
Det är dessutom viktigt att förstå fasaden och de försök till att efterlikna idealbilden på Instagram utifrån ett social jämförande perspektiv. Tidigare forskning visade att negativ social jämförande har visat sig vara tätt förknippat med lägre självskattad välbefinnande och ökat ohälsosamt beteende (Marengo, Longobardi, Fabris och Settanni 2018). Det ohälsosamma beteende i denna studie visade sig genom bland annat de köpbeteenden, inlägg av omredigerade bilder på sig själv, samt försök till att efterlikna influencers som tagits upp i resultatdelen. Goffmans teori om främre och bakre regioner tillsammans med den tidigare forskningen kring socialt jämförande bidrar till att öka förståelsen för de beteenden som respondenterna i denna studie uttrycker sig utföra.
Respondenterna presenterade slutligen med sina reflektioner svar på den tredje forskningsfrågan har unga vuxna ett kritiskt tänkande gentemot de kroppsideal som publiceras på Instagram? dels genom att förklara hur de såg på sina egna beteenden och känslor, men dels också genom att delge sina kritiska tankar kring de övergripande strukturerna och yttre mönster som präglar kontexten de befann sig i. Det kunde identifieras att respondenterna dels hade kritiska tankar kring varför de upplever psykiska symtom och varifrån dessa symtom kunde härstamma. Respondenterna delgav också kritiska tankar kring sina beteenden och inkluderade bland annat sina köpbeteenden. Kritiska tankar fanns även kring omgivande strukturer och yttre mönster, såsom att sätta verkligheten mot det som visas på Instagram och att se till samhällets roll i att ångest skapas över sociala medier.
Social jämförelseteori kan bidra till en ökad förståelse till detta fenomen och bidra med substans till det respondenterna redan lyfter i sina egna reflektioner. Teorin säger att det är när individer upplever en osäkerhet mot sig själva som de jämför sig med andra, vilket kan tyda på att respondenterna är individer som upplever en osäkerhet gentemot sig själva. Vidare förklaras att jämförelsen sker med andra individer som finns i ens närhet (Aronson, Wilson &
Akert, 2007). I respondenternas fall innebär andra i deras närhet individer som de följer och
ser på Instagram. Den sociala jämförelsen sker i processen av att bilda och stärka sin uppfattning om sig själv (Aronson, Wilson & Akert, 2007). Forskningen hjälper att belysa det potentiella faktumet att respondenterna befinner sig i en identitetsskapande eller identitetsstärkande process
6.2 Slutsats
Slutsatsen som kan dras av studien är att Instagram verkar spela en betydande roll i unga vuxnas liv i många avseenden, av vilka de som lyfts i denna studie verkar vara riktade åt negativ riktning för unga vuxnas mående såväl som beteenden som utmynnar i ohälsosamma konsekvenser. Studiens resultat har visat och stärkt det som tidigare forskning pekat mot, att socialt jämförande över Instagram kan leda till en negativ självbild och självsyn. Detta faller tydligt när respondenter i denna studie hänvisar till missnöjdhet med sina kroppar så väl som med sitt liv i helhet.
Studien har också fånga upp och ge en inblick i en mer deskriptiv bild kring unga vuxnas syn på socialt jämförande över Instagram. Resultaten belyste de områden där unga vuxna kunde använda sig av kritiskt tänk gentemot sitt eget mående och beteende. Detta visade att unga vuxna kunde föra logiska resonemang kring hur det kom sig att Instagram-användandet kunde ha en sådan påverkan på dem som individer.
6.3 Förslag på framtida forskning
Mot bakgrund av studiens presenterade resultat och slutsatser anser författaren till denna studie att framtida forskning bör fokusera på att dels undersöka fler sociala mediers påverkan på individer. Exempelvis skulle det vara intressant att få subjektiv och deskriptiv insyn i påverkan som de sociala plattformarna Tumblr, TikTok och Snapchat har då de har utökade möjligheter inom självpresentationer genom att kunna locka användare med videoklipp. Då denna studie innehöll deltagare som dels var begränsade i antalet, men också inom ålderskategorin 20-30 år skulle framtida forskning kring området gynnas av att undersöka större och andra ålderskategorier för att kunna dra mer generaliserande slutsatser kring sociala mediers påverkan på individer. Denna studiens deltagare utgjorde det som kallas för
följare, det vill säga de personer som följer större influencerkonton. Studien undersökte alltså främst följarnas perspektiv och hur de påverkas av Instagram. En intressant aspekt för framtida forskning skulle därför vara att undersöka fenomenet från influencers perspektiv för att eventuellt ge en nyanserad bild över hur Instagram kan påverka individer med olika stor populäritet inom forumet.
Referenser
Aronson, E., Wilson, T.D., &, Akert, R.M. (2007). Social psychology (6.th ed.).
Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education International.
Baumeister, R., & Vohs, K. (2007). Encyclopedia of social psychology. Los Angeles, [Calif.] ;: SAGE.
Bottamini, G., & Ste-Marie, D. (2006). Male voices on body image.(Clinical report).
International Journal of Men’s Health, 5(2), 109–132. doi: 10.3149/jmh.0502.109
Braun, V., & Clarke., V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology. 3 (2): 77–101. doi:10.1191/1478088706qp063oa.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, Övers. 2., [rev.] uppl.).
Carle, J., Nilsson, B., Alvaro, J.L., & Garrido, A. (2006). Socialpsykologi : bakgrund, teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
de Vries, D., Möller, A., Wieringa, M., Eigenraam, A., & Hamelink, K. (2018). Social Comparison as the Thief of Joy: Emotional Consequences of Viewing Strangers’
Instagram Posts. Media Psychology, 21(2), 222–245.
doi:10.1080/15213269.2016.1267647
Dougher, M., & Hackbert, L. (2000). Establishing operations, cognition, and emotion. The Behavior Analyst, 23(1), 11–24. doi: 10.1007/BF03391996
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (2., utök. uppl.). Stockholm:
Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Unga och vuxna. Hämtad 2020-06-04:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprev ntion/hiv-och-sti-prevention/kunskapsstod-och-uppfoljning-hivsti/preventionsgrupper/
unga-och-unga-vuxna/
Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet : självet och samhället i den senmoderna epoken. (S. Andersson. Övers.). Göteborg: Daidalos.
Giddens, A., & Birdsall, K. (2003). Sociologi (B. Nilsson. Övers. 3., [rev.] uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Goffman, E. (1959). The presentation of self in everyday life. New York: Doubleday.
Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna : en studie i vardagslivets dramatik (6. uppl.).
Stockholm: Studentlitteratur.
Graham, L. (2018). IS FEAR OF MISSING OUT INSTRUMENTAL IN
UNDERSTANDING HEALTH OUTCOMES RELATED TO SOCIAL MEDIA USE?
(Report). American Journal of Medical Research, 5(1), 67–72. doi:
10.22381/AJMR5120185
Instagram. (2020). Hämtad 2020-04-20 från https://about.instagram.com/about-us
Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet. Hämtad 2020-04-12 från
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019- 4.pdf
Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (S. E. Torhell, Övers.
3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). InterViews : learning the craft of qualitative research interviewing (2. ed..). Los Angeles: Sage Publications.
Li, P., Chang, L., Chua, T., & Loh, R. (2018). “Likes” as KPI: An examination of teenage girls’ perspective on peer feedback on Instagram and its influence on coping response.
Telematics and Informatics, 35(7), 1994–2005.
doi: 10.1016/j.tele.2018.07.003
Longobardi, C., Settanni, M., Fabris, M., & Marengo, D. (2020). Follow or be followed:
Exploring the links between Instagram popularity, social media addiction, cyber victimization, and subjective happiness in Italian adolescents. Children and Youth Services Review, 113. doi: 10.1016/j.childyouth.2020.104955
Marengo, D., Longobardi, C., Fabris, M., & Settanni, M. (2018). Highly-visual social media and internalizing symptoms in adolescence: The mediating role of body image concerns. Computers in Human Behavior, 82, 63–69. doi: 10.1016/j.chb.2018.01.003
Miller, G. A. (2003). The cognitive revolution: a historical perspective. Trends in Cognitive Sciences, 7(3), 141–144. doi: 10.1016/S1364-6613(03)00029-9
Myers, T. A., & Crowther, J. H. (2009). Social comparison as a predictor of body
dissatisfaction: A meta-analytic review. Journal of Abnormal Psychology, 118(4),
