En fallstudie över bostadsmarknadens kopplingar till integrationen i Karlstad
En kvalitativ fallstudie om integrationsarbetet på bostadsmarknaden i en mellanstor kommun i Sverige.
A study about integration of immigrants on the housing market in a commune in Sweden
A qualitative study about the integration of immigrants on the housing market from a political and a practical perspective.
Elinor Palm Marzie Salehi Erik Myr
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Kulturgeografi/Samhällsplanerarprogrammet Grundnivå/B-Uppsats 7,5 hp
Handledare: Hans-Olof Gottfridsson Examinator: Olov Aronson
Datum: 170601
Sammanfattning
Studiens syfte har varit att undersöka hur Karlstads kommun arbetar med integration på bostadsmarknaden. I problemformuleringen för studien behandlas flyktingkrisen 2015 och den bostadsbrist som funnits i Karlstads kommun i många år. Frågeställningarna har arbetats fram utifrån den bakgrunden och de är följande; hur hanterar Karlstad kommun
bostadsintegrationen av nyanlända och vilka lösningar ser berörda parter för en lyckad bostadsintegration?
Teorierna har grundats i tidigare forskning i form av litteratur och artiklar av olika forskare. Bland annat framkommer det att arbetet med segregation är ett svårtolkat problem och som har olika ideologiska och praktiska lösningar. Den kvalitativa metoden har valts ut genom att hitta den lämpligaste undersökningsformen för att uppnå studiens syfte.
Resultatet som framkommit av intervjuerna har visat att det finns tydliga problem med bostadsintegrationen i kommunen, men också att det finns visioner för hur den ska fungera bättre. Avslutningsvis diskuteras hur de olika idéerna och tankarna kring segregation och integration på bostadsmarknaden påverkar arbetet med frågan idag. Där framkommer att politikernas visioner är att ha en jämnare fördelning inom hela kommunen, både av
nyanlända men också av olika bostadstyper. Kommunen arbetar med olika sätt för att skapa en bra bostadsintegration, bland annat med boendestödjare och samverkan med aktörer av olika slag.
Förord
Vi vill börja med att tacka er som medverkat i våra intervjuer, utan er hade inte denna studie varit möjlig. Stort tack för att ni tog er tid och för ert trevliga bemötande.
Vi vill också tacka vår handledare Hans-Olof Gottfridsson för bra handledning. Vi har uppskattat dina råd och konstruktiva kritik.
Till sist vill tacka varandra för ett gott samarbete med denna studie och avslutningsvis poängtera att vi bär gemensamt ansvar för studiens alla delar.
Elinor Palm Marzie Salehi Erik Myr
Karlstad 2017-06-14
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
Förord 3
Innehållsförteckning 4
1. Introduktion 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Problemformulering 6
1.3 Frågeställningar 6
1.4 Syfte 6
2. Tidigare forskning 7
2.1 Begreppsförklaringar 7
2.2 En globaliserad värld 8
2.3 Integration i den kreativa staden 8
2.4 Rumsliga skillnader och gentrifikation 9
2.5 Teorianknytning 10
3. Metod 12
3.1 Val av metod 12
3.2 Analysmetod 12
3.3 Metodkritik 12
3.4 Urval 13
3.5 Genomförande av intervjuer 13
3.6 Tillförlitlighet 15
3.7 Forskningsetiska överväganden 15
4. Resultat/Empiri 17
4.1 Bostadsmarknaden 17
4.2 Bostadsintegration 20
4.3 Integrationssamverkan 23
4.4 Framtidsvisioner 24
4.5 Användbarhet 25
5. Analys 26
5.1 Bostadsintegration av nyanlända 26
5.2 Lösningar för en lyckad bostadsintegration 27
6. Slutsatser och rekommendationer 30
6.1 Slutsats 30
6.2 Rekommendationer 30
7. Referenser 32
8. Bilaga 1 34
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Studien fokuserar på att undersöka hur ansvariga i Karlstads kommun ideologiskt och praktiskt arbetar med bostadsintegration och vad som behövs för att skapa en lyckad boendeintegration. Anledningen till att vi valt detta ämne beskrivs vidare i
problemformuleringen. Frågeställningarna har tagits fram genom att först ta fram ett syfte, som sedan avgjort vilka frågeställningar som ansetts aktuella och undersökningsbara för denna studie.
1.2 Problemformulering
Efter flyktingkrisen 2015 har en ny lagstiftning tagits i bruk (SFS, 2016:38) som bland annat ställer direkta krav på kommuner att ta emot nyanlända med uppehållstillstånd. Av Sveriges 290 kommuner upplever 240 av dem att det råder brist på bostäder för nyanlända enligt den bostadsmarknadsenkät som Boverket sammanställde 2016. (Boverket, 2016) Detta
återspeglar sig även i Värmland där det enligt Länsstyrelsen i Värmland råder bostadsbrist i nio av länets 16 kommuner. Karlstad som är centralorten i Värmland och som är fokus för arbetet har haft en bostadsbrist sedan 2011. (Länsstyrelsen Värmland, 2016, s. 2)
Inflyttningen till Värmland har som kontrast till brist på bostäder ökat och en del av den ökningen förklaras genom flyktingmottagandet som nådde sin kulm 2015. (Boverket, 2016, s.1) Arbetets utgångspunkt är att definiera hur verkligheten ser ut och gör det genom att ställa frågor om verkligheten. (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.16)
1.3 Frågeställningar
Hur hanterar Karlstad kommun bostadsintegrationen av nyanlända?
Vilka lösningar ser berörda parter för en lyckad bostadsintegration?
1.4 Syfte
Syftet med den här fallstudien är att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med integration av nyanlända med uppehållstillstånd på bostadsmarknaden ur både ett politiskt och praktiskt perspektiv.
2. Tidigare forskning
Studien tar stöd i tidigare forskning i form av litteratur och artiklar. Litteraturen och artiklarna behandlar områden inom migration, segregation och integration. De beskrivna teorierna i detta kapitel uttrycker en allmän uppfattning och anses vara aktuella för att förklara studiens syfte och frågeställningar. (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.31)
2.1 Begreppsförklaringar
Segregation är ett begrepp som vi använder i studien och som kan definieras genom den sociala, etniska och ekonomiska ojämlikheten som existerar och återskapas i olika områden i en stad. (Andersson, R., 2009, s.41) I denna studie är den studerade gruppen nyanlända med uppehållstillstånd och deras segregation på bostadsmarknaden.
Begreppet integration beskriver den process som bryter segregationen. Integration sker när människor skapar relationer till varandra, genom känslan av tillhörighet och genom att anpassas till samhället. (Graninger, G. et al., (Red.), 2009) I denna studie handlar
integration om hur segregationen av gruppen nyanlända kan brytas.
Migration beskriver människors förflyttningar över landsgränser. Begreppet migration beskriver i studien varför olika befolkningar förflyttar sig och hur det kan kopplas till en mer globaliserad och mångkulturell värld. (Daniels, P., et al., 2012, s.106)
Push och pullfaktorer handlar om varför människor migrerar. Pullfaktorer beskriver olika faktorer där människor flyttar av egen vilja som exempelvis bättre jobbmöjligheter eller högre eftersträvansvärda levnadsvillkor. Push faktorer beskriver olika faktorer som tvingar människor att flytta som exempelvis krig, brist på jobbtillfällen eller svält, i den här studien ligger fokus på pushfaktorer. (Daniels, P., et. al., 2012, s.106)
Gentrifikation är en process där socioekonomiskt svaga bostadsområden förändras genom upprustning vilket förväntas leda till att området får bättre rykte. Detta leder till att de tidigare grupperna som bott i området blir undantryckta. (Daniels, P., et. al., 2012, s.511)
Kreativa klassen är ett begrepp som härstammar från Richard Floridas teorier om den kreativa delen av befolkningen som städer vill locka till sig för att skapa och öka sin tillväxt.
Den kreativa delen av befolkningen är bland annat entreprenörer och personer med
akademisk utbildning, men bredare handlar det om de personer som har goda förutsättningar att lyckas socialt och ekonomiskt att bli en del av staden. (Florida, R., 2001)
2.2 En globaliserad värld
Allt fler människor migrerar i dagens globaliserade värld då det blivit lättare att förflytta sig mellan olika länder. Med fallande födelsetal i framförallt västvärlden är migration och integration viktigt för att klara av den allt mer åldrande befolkningen och alla de problem det innebär som exempelvis färre arbetsföra människor som genererar ekonomisk tillväxt.
(Daniels, P., et. al., 2012, s.106)
Migrationen idag har blivit mer differentierad och är en blandning av bland annat arbetskraftsinvandring, människor som flyr från krig eller studenter som studerar i andra länder med flera. Olika push och pull faktorer beskriver varför människor lämnar sina
hemländer. Pullfaktorer beskriver frivillig migration där människor förflyttar sig på grund av att det kan finnas bättre jobbmöjligheter eller bättre stabilitet i ett annat land. Push faktorer beskriver ovillig förflyttning där människor flyr från sina hemländer på grund av krig eller dåliga levnadsförhållanden. (Daniels, P., et. al., 2012, s.106)
I de mer utvecklade länderna räknas 10 % vara migranter. Castles och Miller menar att vi bor i en “migrationens tid” och de menar även att formerna för migration håller på att förändras. Castles och Miller menar bland annat att migrationen blivit mer global på grund av att migranter idag sprider ut sig till ett större antal länder. Det är även större spridning av olika slags befolkningsgrupper som migrerar från olika länder. Migrationen blir också mer omfattande i volym och mer omfattande till större regioner och storstäder. (Daniels, P., et. al., 2012, s.107) Migration av olika sorter ökar men studien fokuserar på “ovillig” migration, en push faktor där folk lämnar sina länder för att fly från krig och konflikter i deras hemländer.
(Daniels, P., et. al., 2012, s.106)
2.3 Integration i den kreativa staden
Integrationen i Sveriges städer och kommuner har sett ungefär likadan ut under en lång tid, det som tidigare handlade om integration av landsbygdsbefolkning handlar idag om
integration av nyanlända. (Thörnqvist, A., 2009, s.224)
Att satsningar görs på segregerade områden för att göra dessa mer inkluderande kan ses som en liten och ineffektiv del i ett problem som egentligen ligger på kommunen som helhet. (Thörnqvist, A., 2009, s.227) Istället för att försöka göra områdessatsningar menar Anders Törnqvist att planeringen bör fokusera på att placera verksamheter för att olika
människor ska kunna mötas och som möjliggör egna initiativ. (Thörnqvist, A., 2009, s.236) Under 2000-talet har det blivit allt mer intressant för städer att locka den så kallade kreativa klassen (Mukhtar-Landgren, D., 2009, s.156), den gruppen av människor framställs som en faktor för tillväxt, samtidigt som invandraren genom tiden har framställts som utanför och främmande. Detta skapar en tanke kring invandraren som ett problem
(Mukhtar-Landgren, D., 2009, s.166) trots att problemet är någonting annat från början, till exempel bostadsbrist.
I den kreativa staden dit den kreativa klassen ska lockas är det inte tillgängligheten till ett traditionellt utbud som avgör om människor flyttar in, det som betyder mest handlar snarare om utbudet av bekvämligheter och upplevelser av hög kvalitet, samt öppenhet gentemot alla sorters mångfald och att kunna vara sig själv som betyder mest. (Florida, R., 2001, s.262) Den kreativa staden förväntas också vara en plats där befolkningen är en del av utformningen av framtiden. (Florida, R., 2001, s.278)
Kommuner har länge arbetat med integration i enskilda bostadsområden vilket beskrivs av Susanne Urban som problematiskt, då det leder till att tidigare nyanlända som redan bor i området blir de som “lär ut” hur det svenska samhället fungerar. Det
problematiska med det är att det ofta är de personer som lyckas socioekonomiskt som tenderar att flytta därifrån, och således lär sig de som är kvar av varandra. (Urban, S., 2009, s.78) Lokala områdessatsningar har därför visat sig ge dåligt resultat när det gäller att lyfta ett område ur segregation, trots den vetskapen fortsätter försöken med att lyfta områden på detta sätt ur segregation. (Urban, S. , 2009, s.79)
2.4 Rumsliga skillnader och gentrifikation
Olika sociala konstruktioner skapar imaginära geografier som gör att vissa grupper av människor blir tvingade ut i marginalerna och på det sättet blir segregerade. Etniska grupper ses ofta som roten till olika sociala problem, detta gör att dessa grupper får en negativ
framställning och blir exkluderade i olika sammanhang. Marginaliseringen av människor från etniska minoriteter skapar bland annat segregerade bostadsområden som ofta blir mer utsatta områden med låg socioekonomisk status. (Daniels, P. et. al., 2012, s.230)
Samhället är uppdelat i olika socioekonomiska grupper som lever olika jämställt i samhället. Grupper som har en högre ekonomisk standard i samhället kan exempelvis äga sin
bostad medan grupper som har en lägre ekonomisk standard inte har ekonomin för att kunna äga en egen bostad. (Daniels, P. et. al., 2012, s.230) Det är inte bara ojämlikhet i sig som är intressant att titta på, även den rumsliga ojämlikheten som finns i städernas bostadsområden.
Områden i en stad kan allmänt beskrivas på olika sätt, en del områden framhävs som socioekonomiskt starka och eftersträvansvärda medan andra områden anses som
socioekonomiskt utsatta och inte fullt lika eftersträvansvärda. Villaområden är exempel på områden där den ekonomiskt starka gruppen bor medan miljonprogramsområden är ett typiskt område som framhävs som ett område för de ekonomiskt svaga. (Daniels, P. et. al., 2012, s.230) Bostadsmarknaden är en kraft som påverkar vart olika typer av grupper bosätter sig. De grupper som är ekonomiskt utsatta har inte råd att bo i ett område för ekonomiska starka människor. På samma sätt kommer inte människor med högre ekonomisk status bosätta sig i utsatta områden. (Daniels, P. et. al., 2012, s.446)
Gentrifikation innebär att satsningar på att rusta upp bostadsområden som anses vara mindre attraktiva ökar på segregationen då den socioekonomiskt svaga grupperna tvingas flytta ifrån de upprustade områdena och de mer socioekonomiskt starkare grupperna flyttar in i deras ställe. Det beror delvis på ekonomiska vinster men även på konsumenternas
preferenser vilka driver på gentrifikationen. Bostadsbolag fungerar som “urban gatekeepers”
vilket innebär att det är de som bestämmer vilka det är som har rätt till att bo i vissa områden och de bestämmer vilka nya investeringar som är mest ekonomiskt lönsamma. (Daniels, P. et.
al., 2012, s.447)
2.5 Teorianknytning
De migranter som flyttat till Karlstad, speciellt under den flyktingkulm som nåddes 2015 har varit tvungna att fly från sina hemländer, till stor del på grund av push faktorer som krig och oroligheter. (Daniels, P. et. al., 2012, s.106) Karlstad och många andra städer i Sverige blir på det sättet mer globaliserat och mer mångkulturella. (Länsstyrelsen Värmland, 2016, s. 15)
Alla som bosätter sig i en kommun är mer eller mindre önskvärda. Richard Florida pratar om den kreativa klassen som en önskvärd grupp människor vilken många städer eftersträvar att locka till sig. Den kreativa klassen ska hjälpa städerna att nå tillväxt och utveckla olika innovationer som i sin tur ska locka till sig mer kreativa personer och generera ännu högre tillväxt. (Mukhtar-Landgren, D., 2009, s.156) Denna kreativa klass som många
kommuner vill locka till sig gör att andra mindre attraktiva grupper som exempelvis personer med annan etnisk bakgrund blir bortvalda istället. Eftersom personer med annan etnisk bakgrund ses som “problemgrupper” hamnar dessa grupper ute i marginalen i segregerade bostadsområden.
Detta blir problematiskt då västerländska länder generellt har en åldrande befolkning som behöver dessa grupper för att klara av de problem som en åldrande befolkning med liten naturlig befolkningstillväxt innebär. Problemen innefattar bland annat att en större del av befolkningen kommer leva på statlig pension, att det kommer finnas mindre arbetsföra personer som genererar skatt och den åldrande befolkningen kommer i högre grad att använda sig av välfärden vilket kostar samhället pengar och resurser. (Daniels, P. et. al., 2012, s. 104) Samma problematik finns i Karlstad. (Länsstyrelsen Värmland, 2016, s. 12)
För att locka till sig den kreativa klassen bygger kommunerna attraktiva boenden som exempelvis vattennära boenden. I Karlstad kommun görs samma satsningar. Tanken är att människor ska göra en bostadskarriär där personer lämnar de billigare och mindre attraktiva bostadsområden för att sedan byta upp sig och flytta till mer attraktiva områden. Detta ökar segregationen ytterligare då socioekonomiskt svaga och starka grupper inte integrerar med varandra på bostadsmarknaden. Vissa områden som tidigare varit utsatta områden men som har genomgått upprustningar blir gentrifierade. Tidigare svaga socioekonomiska grupper blir tvingade att flytta på grund av att starkare socioekonomiska grupper tar över bostadsområden som tidigare “tillhört” de svagare grupperna. (Daniels, P. et. al., 2012, s. 447)
De personer från de socioekonomiskt svaga grupperna som blir integrerade och som lyckas med utbildning och arbete kommer göra en bostadskarriär och flytta ifrån de mer segregerade områdena. De kommer med andra ord inte att bo kvar i de segregerade områdena. Det blir problematiskt då de personer som lyckas bli integrerade lämnar de segregerade områdena eftersom det inte anses attraktivt att bo kvar i ett sådant område.
Segregationen fortgår även på det sättet. (Urban, S., 2009, s.78)
3. Metod
3.1 Val av metod
I den här studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, som genomförts i form av
intervjuer. En kvalitativ undersökning används för att undersöka uppgifter som kan beskrivas med ord och för att få en djupare förståelse kring ett visst ämne. (Eliasson, A., 2013, s.21) Då syftet med undersökningen är att få veta hur Karlstad kommun arbetar med integration på bostadsmarknaden, anser vi att den kvalitativa metoden passar bättre till vårt syfte och frågeställningar. Fördelen med den kvalitativa metoden är att möjlighet finns att studera en frågeställning djupare, något som inte går att undersökas med den kvantitativa metoden.
(Eliasson, A., 2013, s.30) Eftersom det är svårt att mäta hur arbetet med bostadsintegration sker är det mest lämpligt att göra en kvalitativ undersökning. Därför anser vi att den
kvantitativa metoden inte passar vårt syfte och frågeställningar och inte kommer ge svar på våra frågeställningar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod kommer vi få en djupare förståelse kring politikernas samt tjänstepersonens åsikter, tankar och arbete kring
integrationsfrågan.
3.2 Analysmetod
För att analysera det insamlade materialet har valet av analysmetod fallit på att ta fram meningssambandet i de transkriberade intervjuerna. (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.124) Ansatsen för analysen har varit berättelseanalys (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, ss.115) då de intervjuade personerna till viss del haft möjligheter att fritt utveckla sina svar och det då kan antas att det gjorts utifrån deras egna erfarenheter, samt att intervjuerna har utgått ifrån informanternas perspektiv.
3.3 Metodkritik
I denna studie har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. En kritik som kan riktas mot vårt val av metod är att metoden bara ger svar på frågeställningarna ur just de politiker och den tjänstepersonens perspektiv som vi valt att intervjua. Beroende på hur frågorna ställs till de intervjuade personerna kan svaren också bli annorlunda, och därmed anses den valda metoden vara problematiskt genom att svaren inte alltid blir som förväntat.
Vid urvalet av informanter till vår intervju hamnade fokus på de två största partierna i
Karlstads kommun samt en tjänsteperson som jobbar med integrationsfrågan. Om vi hade valt att fokusera på andra partier, eller om våra informanter till intervjun varit andra personer är det rimligt att vårt resultat hade sett annorlunda ut än vad den gör med de valda personerna, då olika partier och olika personer kan ha olika syn på integrationsfrågan. Därför anser vi att de olika partierna och tjänsteperson som vi valt för intervjuerna kan påverka vårt resultat i detta arbete. För att få en större och bredare helhet behövs det flera intervjuer från politiker samt från flera partier. Dessutom behövs det flera intervjuer med olika tjänstepersoner som är insatta och arbetar med integrationsfrågan.
3.4 Urval
Ett urval är viktigt i avseende till att undersöka en specifik grupp av befolkningen, ofta är det komplext samt krävs mycket tid för undersökning av en större målgrupp. (Eliasson, A., 2013, s.44) Urvalet i denna studie har skett genom att följa dess syfte och frågeställningar och därigenom försökt att så bra som möjligt hitta lämpliga representanter som är väl insatta i frågan om bostadsintegration i Karlstad kommun.
De personer som vi intervjuat i denna studie är två politiker i de två största partierna i Karlstad kommun, en från socialdemokraterna som har 22 mandat i kommunen, och en från moderaterna med 14 mandat i kommunen. (Karlstads kommun, 2016) När det gäller val av informanter för intervjun hänvisades vi till en politiker från moderaterna och en från socialdemokraterna som hade valts ut av deras partier som den mest lämpliga att intervjua och därför gjordes intervjuer med just de informanterna. Den tredje informanten som vi valt att intervjua är kommunens integrationsansvariga. Anledningen till att vi valde just den personen är för att hen är väl insatt i frågor kring integration och därför ansågs vara rätt person att intervjua.
3.5 Genomförande av intervjuer
Efter att fått informanternas bekräftelse om att vara med i en intervju bestämdes tid, datum samt val av plats för intervjun, vilket genomfördes på deras arbetsplatser. I den här studien har intervjuerna skett genom ett direkt möte med de som intervjuats, och med en förbestämd intervjumall som samtidigt har tillåtit informanterna att vidareutveckla sina svar för att få en så övergripande tolkning som möjligt.
I början av våra intervjuer frågade vi informanterna om de ville vara anonyma eller inte, det för att säkerställa att enheterna inte kan drabbas personligen av sina svar. Personerna ska också ha delgett sitt samtycke för intervjun, och insamlat material kommer endast
användas till denna studie. (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.62) Intervjuerna som genomfördes i denna studie var halvstrukturerade. Det innebär att en intervjuguide med flera frågor gjordes i förväg som grund, men som samtidigt gav möjlighet att vidareutveckla frågorna för att få en djupare insikt om informanternas åsikter och tankar kring
integrationsfrågan.
Enligt Eliasson (2013) skiljer sig ofta intervjuer mellan strukturerad intervju,
halvstrukturerad intervju och ostrukturerad intervju. Den ostrukturerade intervjun som också kallas djupintervjuer består av ett fåtal frågor, vilket ger möjlighet till intervjuaren att gå i djupet i ämnet genom att fråga vidare den tillfrågade personen. En halvstrukturerad intervju innefattar flera frågor i intervjuguiden. Denna form av intervju kallas precis som en
ostrukturerad intervju för djupintervjuer, genom att den intervjuade personen kan
vidareutveckla frågorna. När det gäller den strukturerade intervjun har den som intervjuar sällan möjligheten att utveckla frågorna som i djupintervjuer.
Däremot är det lättare att utföra en strukturerad intervju än att göra djupintervjuer.
(Eliasson, A., 2013, s.26) Det empiriska materialet som samlats in för den kvalitativa delen samlades in med hjälp av ljudinspelning. Materialet bearbetades sedan genom att transkribera texten. (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.88) Genom att transkribera materialet på ett tydligt och systematiskt sätt blir materialet lättare att analysera. Det blir också lättare att utveckla tolkningar och få perspektiv på materialet som samlats in under intervjun genom ett tydligt behandlade av texten. (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.106)
Temat för intervjuerna har varit integration, bostadsbrist och bostadssegregation.
Dessa teman hänger även ihop med syftet för undersökningen och fungerar som en struktur under intervjuerna, men även som en struktur för bearbetning av den insamlade datan. Vidare utifrån dessa teman kan olika mönster, likheter och skillnader upptäckas. (Johannessen, A. &
Tufte, P.A., 2003, s.109) De mönster som identifieras kan sedan användas för att jämföras med tidigare forskning och teorier. (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.110)
Det bearbetade materialet förväntas ge en fördjupad inblick i de tre kategorierna som utarbetats för intervjudelen. Analys av meningsinnehåll är fokus för undersökningen då den analysmetoden lägger vikten på det faktiska innehållet i det insamlade materialet.
(Johannessen & Tufte, 2003, s.109)
3.6 Tillförlitlighet
Begreppet tillförlitlighet som kallas reliabilitet på forskningstermer används för att beskriva hur en datainsamling har fungerat. För att testa datans reliabilitet, det vill säga
tillförlitligheten av datan kan en undersökning upprepas på samma grupp vid två olika tillfällen för att se om resultatet blir detsamma. Inom reliabilitet kan undersökningens data bearbetas, det vill säga den data som används samt på vilket sätt datan har samlats in.
(Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.28)
För att säkerställa att denna studie har behandlats på ett högt trovärdigt sätt valde vi att genomföra alla intervjuer tillsammans. Intervjuer genomfördes genom att en av oss ställde frågorna utifrån intervjuguiden medan två av oss observerade informantens beteende samt ställde följdfrågor. Frågorna som ställdes under intervjun kontrollerades innan intervjun genom att vi ställde frågorna till oss själva för att se om de var passande och relevanta till vårt syfte och frågeställningar samt om de var enkla att svara på. Vi har även valt att citera några av informanternas svar i studien, detta för att öka studiens tillförlitlighet och trovärdighet.
Eftersom svaren varit liknande från de olika informanterna under intervjun anser vi att frågorna som vi ställde var lämpliga och relevanta.
3.7 Forskningsetiska överväganden
Inom forskning samlas information om enskilda personer in i samband med datainsamling.
Detta i sin tur kan påverka individerna, vilket ställer krav på att hänsyn till de etiska aspekterna måste tas. (Johannessen, A. & Tufte, P.A., 2003, s.63)
I denna studie har vi tagit hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska normer, vilket innefattar informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. (Johannessen, A.
& Tufte, P.A., 2003, s.61) Detta skedde genom att vi valde att beskriva de politiker som vi intervjuat utifrån deras partier och därmed inte ange deras namn i studien. Även intervjun med integrationsansvarig i kommunen har behandlats anonymt. De intervjuade personerna gav också sitt samtycke till att intervjun kan spelas in innan intervjun genomfördes.
Informanterna blev också informerade om att deltagandet av intervjun är helt frivilligt och att de kan avbryta intervjun när de vill, och om de inte vill svara på någon fråga behöver de inte
det. Frågorna som ställdes till de olika informanterna anses inte heller vara känsliga eller personliga för dem, därför påverkas inte informanterna av dessa på ett negativt sätt. När det gäller de uppgifter som informanterna lämnat i samband med intervjun kommer det
insamlade materialet endast användas till denna studie.
4. Resultat/Empiri
Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer, den första intervjun gjordes med en ledamot från Socialdemokraterna, den andra intervjun gjordes med en ledamot från Moderata samlingspartiet och den tredje intervjun med en tjänsteperson som arbetar med integrationssamordning i kommunen.
4.1 Bostadsmarknaden
I det empiriska materialet som samlats in under intervjuerna kan det tydligt avläsas att både den socialdemokratiska och moderata informanten anser att det byggs för mycket
bostadsrätter inom kommunen, där hade båda informanterna hellre sett ett byggande av hyresrätter i större utsträckning. Framförallt då det är svårt för människor som befinner sig i en utsatt situation, som bland annat de nyanlända gör, att ha möjligheten att betala för det attraktiva läget med höga kostnader som följd. Nedan följer ett citat om bostadssituationen från den socialdemokratiske representanten.
– Vi vill se mer hyresrätter, annars har det ju varit väldigt dyra bostadsrätter som byggts, och den här målgruppen om vi ska fokusera på de nyanlända, de har ju inte en sådan ekonomi, oftast i alla fall, att de har möjligheten att köpa sig en bostadsrätt.
(Socialdemokratisk politiker)
Även den moderata representanten tycker det byggs för få hyresrätter eftersom det är den typen av boende som det finns störst behov av. Det i sin tur skapar homogena områden istället för att ha en bra fördelning av olika bostadstyper som kan vara anpassade för olika människor, samt skapa en bättre blandning av olika socioekonomiska grupper i områdena.
Tjänstepersonen som vi intervjuade anser likt politikerna att det behövs bostäder, men menar att kommunen klarar dagens situation med nyanlända som kommer. Men det är
ansträngt och människor får kanske inte ett bra boende på en gång utan får ett tillfälligt boende först, för att i ett senare skede få möjlighet till ett permanent boende.
Det som skiljer de olika politiska representanterna är att de ser olika orsaker till problemet på bostadsmarknaden. Den socialdemokratiske representanten menar att det beror
på att byggbolagen i princip kan välja vart och om de vill bygga, och vilken typ av fastighet de vill bygga, om det ska vara bostadsrätt eller hyresrätt. Oavsett vilken typ av bostäder som de bygger finns ett behov och bostäder är ofta redan sålda eller uthyrda innan byggprocessen har påbörjats. I det läget väljer byggbolagen ofta att bygga bostadsrätter.
– Det är ju den boomen som vi har sett som gör att de väljer och vrakar bland sina objekt som de vill ta. (Socialdemokratisk politiker)
Den moderate representanten tar istället upp att problemet beror på att det är sådan brist på arbetskraft genom för få hantverkare som är arbetsföra, vilket i sin tur gör att byggbolagen inte har den arbetskraft som behövs för att bygga mer än de redan gör i dagsläget.
– Det byggs så mycket att vi orkar inte bygga mer, det finns inte tillräckligt med hantverkare som kan göra det, i så fall hade vi byggt ännu mer. (Moderat politiker)
När frågor ställdes om problem med bostäder i kommunen till de politiska informanterna nämner de båda också nyanlända med koppling till andra människor i samhället som också står inför problemsituationer, som exempelvis missbrukare eller individer med psykisk ohälsa, då dessa inte heller har samma möjlighet att ordna boende som den friska delen av befolkningen. Den socialdemokratiske informanten pratar om de problem som finns med att förvaltningen har svårt att hitta lägenheter till alla sina grupper. Nedan följer ett citat från socialdemokraten.
– Vi har behov av lägenheter till, både nyanlända men också våra traditionella grupper, personer med psykiska funktionsnedsättningar eller personer som har någon form av missbruksproblematik. (Moderat politiker)
Informanten från moderaterna nämner också andra människor i problemsituation i koppling till nyanlända när frågan om de nya bostäderna som byggs i kommunen kan anses vara för alla. Nedan är ett citat från moderaten.
– Det är lättare för kommunen att hyra lägenheter, och sen om det är till en missbrukare som vill ta sig ur sin problematik eller om det är till nyanlända som kommer hit, så är det lättare för kommunen att hyra än att köpa och sen hyra ut.
(Moderat politiker)
Tjänstepersonen som intervjuades nämner också att det är många målgrupper som idag har ett behov av boende, inte bara nyanlända som kommer hit via anvisningssystemet.
Ett problem som gör det svårt att få tag i boenden som socialdemokraten tar upp är att om någon av de socialt utsatta personerna har gjort någonting dumt som skapat problem för denne med sin hyresvärd, skapar det en osäkerhet hos fastighetsägaren som med dagens bostadsbrist inte har några problem med att hyra ut sina bostäder. Då kanske fastighetsägaren väljer bort de människorna i de grupperna som man haft problem med tidigare och väljer att hyra ut till andra med bättre förutsättningar och som de tidigare inte haft några problem med.
Enligt tjänstepersonen har det däremot aldrig varit några problem med de nyanlända som målgrupp, trots att många hyresvärdar har fått den bilden så är det enligt hen en bild som inte stämmer.
– Vi ser att vi aldrig har haft några problem med de vi har bosatt. (Tjänsteperson)
Hen menar snarare att problemen är att de nyanlända som kommer idag får tillfälliga boenden till en början, eftersom att det är bostadsbrist är det svårt för kommunen att hitta permanenta lösningar från början och att det i sin tur skapar problem då de nyanlända får en oviss framtid.
När frågor ställdes om vem kommunen bygger för idag och om de ansåg att det var rätt satsningar tog de båda politikerna också upp den bostadskarriär som kan förväntas komma av att människor med goda ekonomiska förutsättningar kan vara redo att flytta till ett bättre boende än det de har idag. På det sättet öppnas möjligheten för någon annan att ta över det boende som lämnas, och som förmodligen är billigare än de nybyggda lägenheterna i de attraktiva lägena. Båda politikerna pratade om bostadskarriären och följande citat kommer från den socialdemokratiska ledamoten och kan anses spegla de bådas förhoppning med de nya bostäderna som byggs i kommunen idag.
– Vad man kan hoppas på är ju att även om det har byggts mycket attraktiva och exklusiva bostadsrätter, för det håller jag ju med om, så kan det i sin tur skapa en boendekedja, som gör att kanske sådana i min position som tjänar hyfsat bra också, eller väldigt bra, jag kanske väljer och köpa en bostadsrätt i inre hamn och så lämnar jag mitt befintliga boende som då förmodligen, ja oftast är betydligt billigare, så kanske någon nyanländ kan ta det. (Socialdemokratisk politiker)
Den moderata politikern menar också att de äldre människor som idag bor i en villa, som kanske är bättre lämpad för barnfamiljer behöver få bra bostäder i form av lägenheter, så att de villorna kan frigöras åt de med större behov av ett sådant boende. Därmed behövs också lägenheter till den äldre samhällsgruppen. Nedan är ett citat från moderaten.
– Äldre personer måste hitta boenden som de kan flytta till, för att flytta ut sitt hus och att yngre människor med barn kan flytta in. (Moderat politiker)
Tjänstepersonen håller med om att det byggs mycket, men att det inte byggs för de
nyanlända, utan till de som redan har ett boende och kan tänkas uppgradera det. Här bekräftar hen det politikerna säger om den förväntade bostadskarriären, att det kan förväntas att
hyresrätter blir lediga när människor väljer att flytta till en nybyggd dyrare bostad, dock är det enligt tjänstepersonen något som gäller på lång sikt och behovet av lägenheter till nyanlända behöver också tas om hand på kort sikt.
– Förhoppningsvis så blir det ruljangs, det är så man tänker, att andra ska kunna flytta dit så att det löser andra bostäder för just vår målgrupp. Så det hoppas vi väl på men jag tror att det är, i ett långt perspektiv. (Tjänsteperson)
4.2 Bostadsintegration
Den andra delen av intervjuerna har fokuserat på frågor gällande bostadsintegration.
När det kommer till bostadsintegrationen berättade den socialdemokratiske
representanten att det har varit stor press på kommunerna efter flyktingströmmen som kom 2015 och där ansvaret till en början legat på staten, överlämnas det till kommunerna när de personerna fått uppehållstillstånd i landet. Det har varit problematiskt då migrationsverkets prognoser enligt socialdemokraten dessutom har varit missvisande i hög grad. Men det som
framkommer är att de bostäder som bostadsbolagen erbjuder är de som kommunen får ta, det finns under den rådande bostadsbristen inte möjlighet att välja vart bostäderna ska vara.
Nedan följer ett citat från den socialdemokratiska ledamoten.
– Trycket på bostäder är så stort att vi har inte den möjligheten liksom att placera ut folk optimalt utan vi får ta de bostäderna som vi får helt enkelt, av bostadsbolagen, och låta människor bo där. (Socialdemokratisk politiker)
Samma tolkning kan göras av svaret från den moderate informanten, som är återkommande från de tidigare ställda bostadsfrågorna, att det är många områden i Karlstad kommun saknar en blandad bebyggelse och att det skapar mer segregation.
– Det blir mer så att vi placerar de på ett ställe. (Moderat politiker)
Då det finns för lite bostäder minskar rörligheten på bostadsmarknaden och då hamnar många på samma plats. Den moderata representanten menar också att problemet med
integration som Karlstads kommun står inför, kan bli bättre genom att få en bättre spridning i de olika bostadsområdena. Bara för att de nyanlända får det de har rätt till enligt lag betyder det inte att de är integrerade, utan det behövs också en mer blandad befolkning som kan vara till hjälp för de nyanlända att komma in i det svenska samhället.
Det här är också något som tjänstepersonen berättar att de idag arbetar med, att sprida ut de nyanlända i hela kommunen inte bara i de centrala stadsdelarna. Många av de nyanlända har bott i mångmiljonstäder tidigare och vill inte bo i de mindre orterna utanför centralorten, men i det systemet vi har idag i Sverige har de inget val utan de får ett erbjudande om bostad som de antingen får ta, eller så får de ordna eget boende.
Den nya lagen som kom 2015 om mottagande av nyanlända har enligt den moderata politikern inte påverkat det arbete hen idag utför, utan enligt hen hade det sätt de arbetar på idag förmodligen varit väldigt likt även utan lagstiftningen.
Enligt den socialdemokratiska ledamoten har det blivit svårare med den nya lagen eftersom kommuner tidigare kunde avsäga sig ansvaret genom att enkelt uttrycka att det inte finns tillräckligt med bostäder. Hen påpekar dock att det den lagen har gjort som är bra är att den
har sett till att det är en mer solidarisk och rättvis fördelning av nyanlända kommunerna emellan, där vissa kommuner tidigare kanske hade sagt stopp till alla finns det numera krav på att vara med och ta sitt ansvar.
– Det måste vara en solidarisk fördelning av personerna som kommer till Sverige och det underlättar också integrationen. (Socialdemokratisk politiker)
Från den socialdemokratiske politikern framkom också att det inte bara är den nya lagen från 2016 som har förändrat förutsättningarna, utan lagen om egenbosättning (SFS, 1994:137) gör att det samtidigt som kommunen i år är anvisade att ta emot 306 nyanlända, genom SFS 2016:38, också kommer enligt deras egna beräkningar ytterligare ca 250 nyanlända som har valt att hitta ett eget boende. Citatet nedan är från den socialdemokratiska representanten.
– Om en person eller familj blir anvisade till Hagfors av migrationsverket, och så vill man av någon anledning inte bo i Hagfors, man vill bo i Karlstad, fixar man då en egen bostad då har man rätten att flytta och behålla ersättningen. (Socialdemokratisk politiker)
Uppfattningen från den socialdemokratiska informanten är att det boendet ofta delas med många andra, enligt informanten uppemot 20 personer i en trea, vilket i slutändan inte blir hållbart då det kanske bor både barn och vuxna i det boendet, och när det kommer till barnen blir Socialförvaltningen skyldiga att ordna bostäder åt dessa.
Ett annat problem som socialdemokraten tar upp är det om att nyanlända som kommer hit går först in i en etableringsfas, där arbetsförmedlingen står för försörjningen under de två första åren och att den nyanlända sedan förväntas vara ute i egen försörjning. Enligt
socialdemokraten pekar siffror på att det endast är 40 % av de nyanlända i Karlstad som klarar av det målet, och då blir det Socialförvaltningen som ska gå in och ge försörjningsstöd vilket inte anses vara bra eftersom personen med försörjningsstöd hamnar i en
beroendeposition.
Dock finns det enligt socialdemokraten många öppningar på arbetsmarknaden, där pensionsprognoserna för perioden 2010-2025 aldrig tidigare varit högre i Sverige med över 500 000 personer som går i pension bara i den offentliga sektorn. Läggs den privata sektorn till handlar det om över 1,6 miljoner pensionärer under perioden. Hen menar att det kommer
behövas mycket arbetskraft de kommande åren och för att klara av det behövs invandringen.
[..] Vi är för få infödda svenskar för att kunna klara av att ersätta alla dem, och lägg det till den problematiken vi har med matchningen, där det finns 80 000 lediga jobb, men det finns inte folk som är utbildade. (Socialdemokratisk politiker)
Moderaten berättar att det i höst kommer att göras satsningar på att koppla ihop SFI och yrkesutbildningar som ska ge en snabb väg in i de arbeten där det finns brist inom idag samtidigt som personerna får lära sig svenska.
4.3 Integrationssamverkan
Den samverkan som finns idag enligt de politiska informanterna till största del ett samarbete där civilsamhället har och fortfarande tar ett stort ansvar. Det består av olika kulturföreningar och idrottsföreningar som håller på med aktiviteter för alla grupper i samhället, men också kyrkor och olika samfund som anordnar olika sociala aktiviteter för att människor ska träffas, mötas och lära känna varandra. Socialdemokraten säger också att det är bra att människor träffas och får se att vi inte är olika trots allt. För enligt hen är det också det som
Sverigedemokraterna spelar på, att visa att vi är olika och att peka ut det okända som något farligt.
Enligt båda politiska informanterna finns också en viss samverkan med privata bostadsbolag, dock handlar det främst om dialog och som den moderate informanten säger så har inte kommunen särskilda krav på bostadsbyggarna att en viss del av det nybyggda
beståndet ska fördelas till kommunen för att sedan delas ut till de människorna som har behov.
Kommer det ett bostadsbolag och vill bygga någonstans så ställer ju inte vi krav på att plocka undan x antal lägenheter för nyanlända. (Moderat politiker)
Dock påpekar den moderata informanten att när hen träffar byggherrar och fastighetsägare är de väl medvetna om problemet med att hitta bostäder till nyanlända och att det finns en öppenhet av att hjälpa till med det. Men när nya bostadshus byggs är ofta allt redan sålt eller uthyrt redan innan byggnation startat, då är det svårt att få tag på lediga boenden.
Tjänstepersonen berättar att de har samarbeten framför allt med det kommunala bostadsbolaget där de arbetar med integration i bostadsområdena och där samverkan sker med bovärdarna. Det finns också samverkan med privata hyresvärdar, men där kanske det inte ens finns någon typ av bovärd utan då sker kontakten direkt med kommunen och där kan de nyanlända få hjälp med vardagsproblem som hur sortering av sopor funkar med mera. För den kontakten har kommunen två bostadskonsulenter som ofta är de som nyanlända kontaktar om det är något de undrar över.
4.4 Framtidsvisioner
Intervjuerna avslutades med att ställa frågan om vilka framtidsvisioner som de olika informanterna har gällande bostadsintegration i Karlstads kommun där det redan råder bostadsbrist. De båda politiska informanterna tar upp snarlika lösningar där det är
diversifierade bostadsområde som är den stora framtidsvisionen. En mer blandad bebyggelse skulle enligt båda politikerna vara det mest önskvärda för att främja integrationen.
Den socialdemokratiske informanten pratar också om en bättre utbildning där hen menar att det kanske borde göras investeringar i skolorna i de utsatta områdena, att göra det attraktivt för lärare att ta de mer utmanande jobben. Att få skolan mindre segregerad är en viktig del i integrationsarbetet och Sverige var ledande inom det kompensatoriska arbetet, som innebär att skolan kompenserar för att föräldrar har olika studiebakgrund, före det fria skolvalet.
– Sen det fria skolvalet så har vi också sett att skolan har ju blivit väldigt hårt segregerad och det är ju likadant i Karlstad. (Socialdemokratisk politiker)
Att komma ut i egen försörjning är också en framtidsvision hen tar upp, där det är viktigt för föräldrar att komma ut på arbetsmarknaden istället för att hamna i ett bidragsberoende, något som är oerhört tärande på en människa.
Den moderate informatören pratade istället om hur det kommunala bostadsbolaget KBAB borde ha större möjligheter att sälja av delar av sitt lägenhetsbestånd för att kunna bygga ännu mer nytt än vad de gör idag.
– Jag tycker ju det att KBAB skulle kunna ta ett större ansvar att bygga hyresrätter
egentligen. (Moderat politiker)
Det kommunala bostadsbolaget tar redan idag ett stort socialt ansvar men den moderata informanten tycker att det borde gå att göra mer, och det just genom att sälja och förnya sitt bostadsbestånd. Genom att göra det menar informanten att det kommunala bostadsbolaget även skulle kunna hjälpa till med att utöka hyresbostäderna även inom centrumkärnan av kommunen.
I tjänstepersonens svar framgår att det är en bättre och större spridning av de nyanlända som behövs, då det är så det fungerar i det svenska systemet, vissa bor utanför staden och andra i staden.
– Våra visioner är väl egentligen att vi hoppas på, som vi har kunnat haft det också hittills, att kunna sprida ut de i hela Karlstad kommun. (Tjänsteperson)
4.5 Användbarhet
Det empiriska materialet som redovisats här är delar av intervjuer genomförda med två politiska representanter och en tjänsteperson som arbetar med integrationssamordning i Karlstads kommun. Svaren kommer från frågor om bostadssituationen och om integrationen av nyanlända och kan således ses som relevanta och aktuella gentemot studiens syfte och frågeställningar.
5. Analys
5.1 Bostadsintegration av nyanlända
För att besvara frågan om hur Karlstad kommun hanterar bostadsintegrationen av nyanlända är det viktigt att först poängtera vilken synvinkel de intervjuade informanterna har. Resultatet visar bland annat att politikerna pratar om de nyanlända i relation till andra människor i problemsituation, som personer med psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Det framgår av Dalia Mukhtar-Landgrens teorier att invandrare ofta likställs med andra människor i en problemsituation och därmed framställs de nyanlända som ett problem. I själva verket är det bristen på bostäder och kvalificerade yrken som är det egentliga problemet. Nya människor som kommer till städerna har genom tiden framställs som någonting annorlunda och farligt, detta pekar även en av informanterna på är det sättet främlingsfientliga krafter talar på när det gäller för oss okända människor med annorlunda bakgrund och kultur. Det blir problematiskt om personerna redan framställs som problem innan de ens har kommit till kommunen, och det skapar svårigheter också för integrationsarbetet.
Bostadsområden har enligt bland annat Susanne Urban beskrivits på olika sätt där vissa områden får en stämpel av att vara till för vissa socioekonomiska grupper, vilket i sin tur bidrar till att skapa segregation. Den socialdemokratiske representanten beskriver att placering av människor med samma etnicitet och kultur i samma område försvårar
integrationen. På grund av det stora trycket på bostäder, finns det inte möjligheten att placera de nyanlända i alla stadsdelar, utan bara ett fåtal är aktuella. Den moderate informanten menar också att möjligheten till placering inte är möjlig, då det finns för få bostäder, detta i sin tur leder till att människor med samma bakgrund placeras på ett ställe, vilket försvårar integrationen.
Världen blir också mer globaliserad och det har de intervjuade personerna upplevt i samband med den flyktingkris som nådde sin kulmen 2015. Då flydde en stor grupp människor från olika länder, till bland annat Karlstads kommun, som redan innan de nyanlända flyttade hit hade en innestående bostadsbrist. Med dagens globalisering rör sig personer över nationsgränser och ibland, som exempelvis när krig bryter ut flyttar de på sig i snabbare takt, vilket kan innebära att de länder som flyktingarna flyr till inte är adekvat förberedda.
Varför människor flyttar på sig kan bero på olika push eller pull faktorer men utav de människorna som flyttat till Sverige och Karlstad är det push faktorer som har spelat en stor roll då många utav människorna kommer från just krigshärjade länder. På grund av en åldrande befolkning i framförallt västvärlden anses migration vara viktigt för ekonomisk tillväxt samt för att klara av den åldrande befolkningen.
Den socialdemokratiske representanten beskriver hur stora pensionsavgångar kommer att påverka tillväxten negativt och att de människor som kommer hit kan ses som en tillgång för arbetsmarknaden. Totalt menar hen att inom perioden 2010-2025 kommer 1,6 miljoner människor gå i pension, och alla de jobben kommer inte de infödda svenskarna kunna ersätta.
Samtidigt menar socialdemokraten att det inte finns folk som är utbildade till dessa yrken.
Vidare menar informanten att om de nyinflyttade kan språket skapar det större chans att komma ut på arbetsmarknaden och hen nämner ett förslag som är infört från regeringens sida där olika typer av utbildningar som är kombinerade med både utbildning och praktik för en snabbare väg till arbetsmarknaden. Den moderate representanten beskriver på liknande sätt att det saknas yrkespersoner och berättar vidare om satsningar på yrkesutbildningar i kombination med SFI för att få en snabbare väg in i det Svenska samhället.
5.2 Lösningar för en lyckad bostadsintegration
De moderata och socialdemokratiska politikerna samt tjänstepersonen ser liknande lösningar för en lyckad bostadsintegration. Oavsett partitillhörighet tyckte de intervjuade politikerna att det borde byggas fler hyresrätter och att detta borde ske i olika områden för att skapa en mer blandad bebyggelse. Det som skiljer sig när det gäller deras syn på bostäder är varför det inte byggs mer blandat idag och vad som borde göras för att det ska ske. Den moderate
informanten menar att det beror på arbetskraft medan socialdemokraten menar att det beror på att byggbolagen med dagens bostadsmarknad fritt kan välja vad och vart de vill bygga, då väljer de att bygga bostadsrätter framför hyresrätter.
För att motverka bostadssegregationen behöver det enligt de politiska informanterna bli en bättre blandning av människor från olika socioekonomiska grupper i bostadsområdena och de båda menar att det inte blir ett bra resultat när placeringen sker i samma områden.
Enligt dem görs det genom att skapa en bättre fördelning av olika bostadstyper i dessa
områden, att inte bara bygga hyresrätter, bostadsrätter eller villor utan att försöka ha områden
som innehåller alla former av boenden.
På samma sätt menar tjänstepersonen att bostäder för nyanlända borde spridas ut över hela Karlstads kommun. Enligt Daniels teorier är det också på det sättet det ser ut, att
områden är ekonomiskt geografiska och har en status som gör att människor med olika ekonomiska förutsättningar ofta inte bor i samma områden utan försöker bo bland de som har ungefär samma socioekonomiska situation som en själv. Detta i sin tur skapar ett samhälle där olika grupper av människor kan hamna i utanförskap eller innanförskap.
För att förebygga utanförskapet i kommunen behövs det enligt den moderate
informanten en spridning av de människor som flyttar hit. Genom att de nyanlända placeras i olika områden runt om i kommunen blir det lättare för dem att lära sig språket också, genom att komma i kontakt med svenskar och därmed kommer de lättare in i det svenska samhället.
En annan tydlig koppling är till teorin av Florida om bostäder åt den “kreativa klassen” där de båda politikerna beskriver att en lösning på bostadsbristen kan vara som en bostadskarriär, där de människor som har gott ställt förväntas uppgradera sitt boende och således lämna plats i boendeformen med lägre kostnad åt de mer behövande. Då byggbolagen har relativt fria händer att bygga den typen av lägenheter de vill, har det byggts mest
bostadsrätter i kommunen, och dessa bostäder har väldigt höga kostnader och kan därför inte förväntas köpas av de nyanlända som oftast har en sämre ekonomisk situation.
Här är både politikerna överens om att det kan förväntas en bostadskarriär, där en rörelse på bostadsmarknaden förväntas lämna plats åt behövande. Den moderate politikern menar att bostadsbristen framställs som värre än vad den kanske egentligen är.
Tjänstepersonen håller delvis med om att det kan ses som en bostadskarriär men menar samtidigt att det är ett långsiktigt tänkande i det, och för de nyanlända behöver snabba kortsiktiga lösningar också finnas.
Enligt Susanne Urbans teorier om att de invandrare som bor i ett område med lägre status och lyckas socioekonomiskt tenderar att flytta därifrån, visar att den förväntade bostadskarriären inte fyller det syfte som förväntas. Istället för att de som lyckas då kan vara vägledande i hur det svenska samhället fungerar blir det de personerna som inte lyckas ta sig från ett sådant område som blir vägledande. Det kan leda till att det inte blir den önskade ruljangsen på bostadsmarknaden eftersom att de personer som förväntas uppgradera sitt boende inte hamnar i den socioekonomiska situationen att de kan flytta.
Den socialdemokratiske representanten tycker också att mer investeringar ska göras i
skolorna i de segregerade områden, för att fler ska vilja jobba i de områdena och på så sätt minska segregeringen i skolorna. En annan framtidsvision som informanten tar upp är att människor utan möjlighet till egen försörjning ska ut i arbetsmarknaden och bli
självförsörjande. Den moderate representantens framtidsvision gällande bostadsintegrationen är att det kommunala bostadsbolaget KBAB skulle kunna ta ett större ansvar kring
byggnation av hyresrätter, genom att sälja en del av sitt lägenhetsbestånd för investering av byggnation av nya hyresbostäder.
Teoretiskt sett handlar framtiden enligt Anders Thörnqvist om att skapa bättre förutsättningar för att människor ska kunna mötas och vara en del i utvecklingen av den gemensamma staden. Det handlar också enligt bland annat Richard Florida om att inte förutsätta att människor är ett problem, utan att ge alla samma möjlighet att vara en del av den kreativa staden. Den kreativa staden förväntas enligt Florida vara en plats där alla medborgare kan vara en del av utformningen av framtiden.
6. Slutsatser och rekommendationer
6.1 Slutsats
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med integration av nyanlända med uppehållstillstånd på bostadsmarknaden ur både ett politiskt och praktiskt perspektiv.
Integrationen i kommunen har enligt en av politikerna påverkats av situationen 2015 som också ledde till att lagen SFS 2016:37 kom i bruk. Med krav att ta emot nyanlända påverkas också hur mottagandet sker och de bostäder som tilldelas är de bostäder som blir tillgängliga, därför har inte fördelningen, enligt politikerna skett på ett bra sätt i kommunens olika bostadsområden.
Det finns en önskan bland politiker att bostadsintegrationen hade fungerat bättre än den gör idag. Bostadsområdena och de nya bostäderna som byggs är inte anpassade för en situation där det råder bostadsbrist samtidigt som kommunen blir anvisade att ta emot nyanlända och där också människor genom lag har rätt att ordna med eget boende. Vid sidan av de nyanlända finns det också ett behov av lägenheter åt andra samhällsgrupper, som exempelvis pensionärer eller människor i socialt utsatta situationer med flera, vilket skapar ett komplext problem. Som en lösning på bostadsbristen tar politikerna också upp den bostadskarriär som kan förväntas när redan bosatta människor väljer att uppgradera sitt boende till ett nybyggt och dyrare boende. Det kan kopplas till teorin om den kreativa klassen, att det är för dem de nya bostäderna byggs, enligt politikerna är det således den kreativa klassen som förväntas flytta in i de nybyggda bostäderna, medan de som inte har lyckats lika bra förväntas ta över de billigare bostäderna som blir fria. Det skapar i sin tur segregerade områden enligt Susanne Urbans teorier.
Kommunens arbete med integration är främst ett stödjande arbete där de som blivit placerade får hjälp med vardagliga sysslor som är nya för dem. Kommunen arbetar också med anvisning där de placerar nyanlända ut efter kommunens förutsättningar, och trots att det enligt tjänstepersonen är en bra spridning idag så finns en önskan att den skulle vara ännu bättre.
6.2 Rekommendationer
I den teoretiska delen av denna studie tas en teori upp om hur nyanlända framställs som ett
problem istället för att ta tag i problemet som det verkligen är. Enligt teorin finns det en koppling mellan invandrare och tillväxt men det saknas samtidigt statistik kring sambandet mellan invandrare och tillväxt. Därför kan det vara intressant att genom ytterligare forskning ta reda på om det finns ett sådant samband.
Då vi också har valt att genomföra en kvalitativ undersökning av detta ämne skulle det vara intressant att genom en mer kvantitativ undersökning också titta närmare på hur segregationen faktiskt ser ut i realiteten, hur är de olika områdena i Karlstads kommun uppbyggda och hur ser den demografiska fördelningen av människor ut. Att göra en närmare analys av bostadsområden för att få en rättvis bild över hur områdena i verkligheten ser ut och undersöka vad som planeras i framtiden för att se hur fördelningen förväntas se ut mellan hyresrätter, bostadsrätter och villor i framtiden är en intressant fortsättning på detta arbete.
Att undersöka vad det är som hindrar byggbolagen från att bygga mer än vad de redan gör idag skulle också vara intressant att undersöka, då politikerna har olika teorier kring den frågan, en av dem säger att det beror på att byggbolagen kan välja vart och vad de vill bygga och den andre säger att det beror på att det inte finns tillräckligt med arbetskraft, frågan är vad som egentligen är faktorn som avgör, om det kan vara båda politikernas teorier i kombination, en utav dem eller något helt annat som avgör.
7. Referenser
Andersson, R. (2009) Boendesegregation och grannskapseffekter. I Graninger, G., Knuthammar, C. (.red) Samhällsbyggande Och Integration. [Elektronisk] Linköping:
Linköping University Electronic Press [2017-04-12] s.46-65
Boverket (2016) Bostadsmarknadsenkäten 2016 i korthet, 9 maj 2016 [Elektronisk]
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsma rknadsenkaten-i-korthet/ [2017-04-11]
Daniels, P., Bradshaw, M., Shaw, D. & Sidway, J. (2012) An Introduction to Human Geography, uppl. 3, Harlow: Pearson Education Ltd
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3, uppdaterade uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Fincher, R., Iveson, K., Leitner, H., & Preston, V. (2014) Planning in the multicultural city:
Celebrating diversity or reinforcing difference? Progress In Planning, 92, ScienceDirect
Florida, R. (2001) Den kreativa klassens framväxt. Uddevalla: MediaPrint i Uddevalla AB (2006)
Graninger, G., Knuthammar, C. (.red) (2009) Samhällsbyggande Och Integration.
[Elektronisk] Linköping: Linköping University Electronic Press [2017-04-12]
Johannessen, A. & Tufte, P. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:
Liber
Karlstads kommun (2016). Kommunfullmäktige styr kommunen.
Länsstyrelsen Värmland (2016) Regional bostadsmarknadsanalys Nyanländas inträde på bostadsmarknaden, Värmlands län 2016
Länsstyrelserna (2016-03-07) Kommun och länstal 2017 [Elektronisk]
http://extra.lansstyrelsen.se/integration/Sv/bosattning/Documents/Kommun%20och%20l%C3
%A4nstal%202017.pdf [2017-05-24]
Mukhtar-Landgren, D. (2009) Kommunal planering i delade städer: målkonflikter i urbana visioner och kommunala roller. I Graninger, G., Knuthammar, C. (.red) Samhällsbyggande Och Integration. [Elektronisk] Linköping: Linköping University Electronic Press
[2017-04-12] s.149-174
SFS 2016:38, Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 2015:59, En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, Stockholm: Bostadsplaneringskommittén
Thörnqvist, A. (2009) Stadens planering för inkludering av sina utsatta områden - finns den?
I Graninger, G., Knuthammar, C. (.red) Samhällsbyggande Och Integration. [Elektronisk]
Linköping: Linköping University Electronic Press [2017-04-12] s.223-238
Urban, S. (2009) Grannskapet som planeringsenhet. I Graninger, G., Knuthammar, C. (.red) Samhällsbyggande Och Integration. [Elektronisk] Linköping: Linköping University
Electronic Press [2017-04-12] s.67-86
8. Bilaga 1
Intervjuguide
Frågorna har för syfte att undersöka hur integrationsansvariga och politiker ser på
bostadssituationen, integrationssituationen och hur de tillfrågade arbetar med dessa frågor.
Vi ställer frågorna för att sedan jämföra dessa med de teorier vi skrivit om i ämnet.
Upplägget i intervjun kommer vara att först fråga om bostadssituationen, för att sedan ha en andra del i intervjun där frågor ställs om bostadsintegration av nyanlända, för att sedan koppla samman de båda.
Bostadsfrågor:
Hur skulle du beskriva bostadssituationen i Karlstad?
Finns det problem med bostäder i kommunen, i så fall vilka?
För vem byggs de nya bostäderna i Karlstad?
För vem planerar kommunen att bygga bostäder i framtiden? (visioner) ex. waterfront, anses det vara bostäder för alla?
Integrationsfrågor:
Hur skulle du beskriva bostadsintegrationen av nyanlända i Karlstad?
Hur arbetar du inom ditt yrke med bostadsintegration av nyanlända?
Finns det problem med bostadsintegrationen av nyanlända?
Vilka lösningar ser du på bostadsintegrationen?
Samverkansfrågor:
Hur har den nya lagen om mottagande av nyanlända påverkat bostadsintegrationen?
Hur ser samverkan mellan aktörer inom integration och bostadsbyggande ut?
Vilka samarbetar ni med?
Hur samarbetar ni med dessa parter?
Hur främjar samarbetet integrationen i kommunen?
Vill du tillägga någonting?
