• No results found

Efter åratal av löften om reformer valde regeringen att ignorera kritiken från tolkanvändarna och köra över de organisationer som representerar döva, hörselskadade och personer med dövblindhet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Efter åratal av löften om reformer valde regeringen att ignorera kritiken från tolkanvändarna och köra över de organisationer som representerar döva, hörselskadade och personer med dövblindhet"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1(2)

2018-06-29

Öppet brev till Lena Hallengren, barn-, äldre- och jämställdhetsminister

Regeringen slänger tolkmiljoner i sjön

Onsdagen den 20 juni beslutade regeringen att lägga 45 miljoner kronor på ett havererat system för tolktjänst.

Efter åratal av löften om reformer valde regeringen att ignorera kritiken från tolkanvändarna och köra över de organisationer som representerar döva, hörselskadade och personer med dövblindhet.

Och vad värre är: Regeringen går ut i media och hävdar att denna konservering av ett misslyckat system innebär en reell förbättring. Man hävdar, mot bättre vetande, att detta ger hörselskadade, döva och personer med dövblindhet en starkare position på arbetsmarknaden.

Vi häpnar inför arrogansen.

Dagens system för tolktjänst är krångligt, med många olika huvudmän. Det är problematiskt för såväl tolkanvändare som beställare och utförare. Vi som företräder tolkanvändarna har därför under lång tid varit tydliga med att tolktjänsten behöver vara sammanhållen under ett statligt huvudmannaskap. Vi har förespråkat ett sammanhållet system, med en ingång för tolkanvändaren, oavsett vem som har betalningsansvar. Det skulle förenkla för den enskilde, samtidigt som det skulle minska samhällets kostnader för administration.

Det nuvarande tolktjänstsystemet innebär dessutom att arbetsgivaren måste stå för huvudparten av tolkkostnaderna för sina anställda. Det är en utgift som många arbetsgivare inte har möjlighet att ta på sig. Följden är att tolkanvändare blir mindre attraktiva som arbetskraft och får svårare att göra karriär. Många får svårt att få arbete som de är kvalificerade för eller att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden.

Situationen förvärras ytterligare av att landstingens/regionernas tolkcentraler har möjlighet att snäva in tillgången till tolk och styra till vilken typ av arbetsuppgifter tolktimmarna används.

(2)

2(2)

Den satsning som regeringen har beslutat om kommer inte att ändra på detta.

Tvärtom ”belönas” nu landsting/regioner med ytterligare 45 miljoner kronor – och dessutom utan tydliga direktiv om utvärdering.

Regeringen har gett Myndigheten för Delaktighet (MFD) i uppdrag att informera om tolktjänst i arbetslivet. Men det går inte att informera bort brister i ett system som inte fungerar.

För oss är det uppenbart att inga av dessa åtgärder kommer att leda till bättre villkor och långsiktig trygghet för arbetstagare som behöver tolk. Regeringen slänger tolkmiljonerna i sjön.

Vi har framfört våra synpunkter till Socialdepartementet vid upprepade tillfällen. Vi har varit tydliga, vi har varit konstruktiva. Även när satsningen på arbetslivstolkning presenterades i budgetpropositionen ifjol, utan någon verklig plan eller tanke bakom, bidrog vi med konkreta, positiva förslag. Vi såg att det effektivaste sättet att använda pengarna skulle vara att lägga dem på en försöksverksamhet i några landsting/

regioner eller via Arbetsförmedlingen. Syftet skulle vara att ta reda på hur behovet av arbetslivstolkning ser ut för att därefter reformera hela tolktjänsten och skapa en ändamålsenlig och betydligt effektivare tolktjänst.

Men så blev det inte. Trots att vi utlovats ett möte med Arbetsmarknads-

departementet i augusti för att specifikt diskutera utformningen av satsningen, valde regeringen att fatta beslut i frågan redan den 20 juni – utan att förankra med oss.

Vi kräver nu en förklaring av dig, Lena Hallengren:

Har ni i regeringen inga ambitioner att faktiskt förbättra tolktjänsten? Har ni ingen respekt för tolkanvändarnas åsikter? Förklara hur ett extra statsbidrag till landsting och regioner ger döva, hörselskadade och personer med dövblindhet större

möjligheter på arbetsmarknaden, nu och i framtiden?

Vänliga hälsningar

Åsa Henningsson Mattias Lundekvam

förbundsordförande förbundsordförande

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Amanda Lindberg Jan Höglund

förbundsordförande förbundsordförande

Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) Riksförbundet DHB

Laith Foad Fathulla Jonathan Elebjörk Wahlström

förbundsordförande ordförande

Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF) Unga Hörselskadade (UH)

Sophie Toomväli-Petersson förbundsordförande Dövblind Ungdom (DBU)

References

Related documents

I de större kom- munerna har man inte prioriterat på det sätt man borde gjort för att biblioteken ska leva upp till alla vackra ord om integration och lika tillgång och

Regeringen är öppen för olika former för utredningen och vill till detta möte ha era synpunker på formen för en utredning. Därutöver är deltagare välkomna att göra inspel

De kommunala bostadsföretagens omedelbara kostnader för att avveckla drygt 3 600 lägenheter för att nå balans på bostadsmarknaden i de kommuner som är mycket

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan.. En sådan begränsning hindrar givetvis inte

- Gällande våldsutsatta vuxnas rätt till skyddat boende så är det av största vikt att detta kan ske utan behovsprövning från socialtjänsten då det finns enskilda som inte

Regeringen uppdrar åt Länsstyrelsen i Västra Götalands län att upprät- ta förslag till kompletterande åtgärdsprogram för att miljökvalitets- normen för kvävedioxid skall