Förvaltningsberättelse 4 Godstransport 10 Persontrafik 14 Marknadsregioner 18 SJ Resebyrå (SJR) ZO

Innehåll

Generaldirektörens förord Z Alllirsverket SJ

Förvaltningsberättelse 4 Godstransport 10 Persontrafik 14 Marknadsregioner 18 SJ Resebyrå (SJR) ZO

Bokslut 22

Resultatdkning 23 Balansräkning 24

Finansieringsanalys 25 Noter 26

Revisionsberättelse 29 Statislisk översikt 30 Dotterbolag 31

Ledning och organisation 36

JamvagslinJer 30 ]unr 1983

=

^SJ affärsbanor

- SJ ersättningsberättigade banor inom riksnätet

} riksnät

_:_.._ SJ övriga ersättningsberättrgade banor - - - - NSJ

.~ TGOJ

Godsbanor markeras med smal linje

Korns(

Strömstad·

\

Riksgransen

Storuman

j

_ /

r

\. .

Följande banor överflytta-

des från

affärsbanenätet tiU det ersättningsberätti- gade

nitet

l juli 1983.

Luleå - Vassijaure

Rätsi -

Svappavaara Gällivare - Koskullskulle Piteå - Älvsbyn Skelleftehamn - Bastu- träsk

Holmsund - Vännäs Söderhamn - Kilafors Melteruc:l - Kornsjö Falköping - Nässjö Ludvika - Ställdalen Alvesta - Växjö

Hässleholm - Kristiamtad

Arsredovisning 1982/83 o

sJ-KONCERNEN

• Ett heltäckande trafikservicefdretag

• Förutom tåg-, buss-, lastbils- och fårjetrafik även t ex godsspedi- tion, resebyråverksamhet och restaurangrörelse

• Sammanlagda rörelseintäkter på drygt 12 miljarder kr

• Totalt antal anställda över 48 000

• Ej formellt koncernforhållande, koncernbokslut upprättas inte (se sid 22)

A FFÄRSVERKET SJ 1982/83 Sid 4-30

...

1

Konjunkturen vände under våren, vagnslastgodset exkllapplands- malm upp l% tilll1,6 miljarder godstonkm

• ·Parti- och styckegodset (C-sam) växte 11% till 750 kton

• Fjärrtågsresorna 5% fårre, utvecklingen emellertid positiv efter årsskiftet

• Entreprenadtrafiken expansiv, alltfler avtal för både tåg och buss

• Rörelseintäkterna ökade 8% till 7410 Mkr

• Personalstyrkan minskade l% till drygt 39 000

• Det redovisade resultatet efter bokslutsdispositioner blev - 443 Mkr, d v s i stort sett samma som f6rra året

• SJ räknar med att visa överskott 1983/84

i

.oOTTERBOLAGEN 1982 Sid 31-35

• Samtliga dotterbolag helägda, utom ASG som SJ (delvis genom GDG) äger till 75%

~AB Swedcarrier nytt namn på Svenska Lastbil AB fr o m ljan 1983.

· 'Består av bl a AB Svelast (lastbilstransporter) och Scandinavian Perry Lines AB (fåtjetrafik)

TGOJ AB hälftenägt intressebolag fr o m 29 dec 1982

SJ-Koncemens rörelseintäkter -TR2%

;~~==--~Swedcarrier 3%

~ ^NBJ

^0,1%

J

\ "\, Landtransport 0,4%

AGEVE 2%

-..._ \GDG 6%

-..._ASG 27%

- SJ60%

Transportarbete på järnväg Person km respektive godston km

Persontrafik

• Godstransporter exkl lapplandsmalm 200 Index (1972/73~100)

150

100 ^.... ":""'-.

. , I -

^-

- .._.. i ,

50

o

^{72/73 74175 76177 78/79 80/81 82/83}

l

2

i är på väg att ta tillbaka f6rlorade marknadsandelar.

Sedan i våras har vi en positiv utveckling i båda våra stora orelsegrenar, godstransport och persontrafik.

Större delen av verksamhetsåret 1982/83 präglades dock av fortsatt försvagning av konjunkturen och en viss nedgång i SJ :s godstrafik. N edgången har delvis berott på

strukturför~dringar

inom näringslivet och har under senare år i hög grad gällt basindu- strierna, vilka har stor betydelse för SJ :s godstransporter (malm, järn och stål, skogsprodukter). N är trafiken nu vänder är det också

detta gods som ökar mest.

₁

Trots den positiva utvecklingen under senare delen av buw getåret minskade fjärrtågsresorna under 1982/83 något. Entrepre- nadtrafiken på järnväg fick däremot ett kraftigt uppsving genom nya avtal med länshuvudmän. Även busstrafiken utvecklades positivt.

Den negativa trafikutvecklingen under tidigare delen a räkenskapsåret samt vissa kursförluster till följd av devalveringen i höstas har påverkat årets resultat. Vi redovisar dock ett i stort sett oförändrat resultat 1982/83 ( -443 Mkr) jämfört med föregående räkenskapsår ( -445 Mkr). Det gäller då resultatet efter boksluts- dispositioner men f6re förräntning av statskapitalet Enligt det av statsmakterna fastställda ekonomiska m ålet måste SJ belasta bok- slutet med avskrivningar på nuvärden. Liksom i fjol redovisar vi i bokslutet skillnaden mellan avskrivningar på nuvärden och på an- skaffningsvärden som bokslutsdisposition. Denna skillnad upp- gick 1982/83 till drygt 550 Mkr.

Resultatet före dessa bokslutsdispositioner blev ett överskott om 111 Mkr (165 Mkr 1981/82).

Jag framhöll i årsredovisningen för 1981/82 att det är nödvän- digt att statsmaktemas utformning av kostnadsansvaret för SJ omprövas för att få mer likvärdiga konkurrensvillkor med andra företag på transportmarknaden. Frågan om kostnadsansvaret fr

de olika transportgrenarna behandlas f n inom kommunikation\

departementet.

Genom den finansiella rekonstruktion av SJ som statsmak- terna beslutat skall gälla from 1983/84 har våra möjligheter att nå kostnadstäckning

~vsev~

förbä!!rats. I

~örslag~t til~ r~~ultatb~d~f ₁

för 1983/84, som v

t

redovisade for regenngen

1

maJ, räknar

VI m~'

ett överskottföre förräntning om 70 Mkr. Denna budgetförutsätter bl a att den ekonomiska tillväxttakten skall öka under året och ge underlag för viss volymtillväxt i SJ :s godstransporter och person- trafik. Ä ven utan hjälp av en konjunkturuppgång har vi anledning att räkna med att SJ: s resultat kommer att förbättras kraftigt under 1983/84.

I vår nya organisation har godstransportavdelningen och per- sontrafikavdelningen ansvar för såväl intäkter som kostnader inom respektive rörelsegren. För att bl a ra till stånd ett delegerat resultat- ansvar har vi fr o m 1983/84 infört ett nytt redovisningssystem, som skall göra det möjligt att dels särredovisa olika delverksamheter, dels åstadkomma en mer öppen information såväl inåt som utåt om resultatet för SJ:s rörelsegrenar. Vi har redan i årets redovis- ning översiktligt beräknat godstransporternas respektive person- trafikens bidrag till täckande av de gemensamma kostnaderna.

Eftersom rörelsegrenarna i stor utsträckning utnyttjar gemen-

samma resurser t ex banan, blir en stor del av kostnaderna gemen-

samma.

....

F ör att få till stånd en bättre resultatutveckling måste täck- ningsbidragen höjas kraftigt. Det skall åstadkommas genom en ökad marknadsorientering. Vi skall sätta kunderna i centrum och i fOrsta hand satsa på sådana produkter och tjänster som kunderna - ·

~höver

och vill betala för. Vi är på väg att forbättra kvaliteten på

"'våra produkter. På godssidan genomfor vi en satsning på kunder med industrispår som bedöms ha stor järnvägspotential. De kom- mer att få hög servicegrad och marknadsanpassade priser.

SJ satsar också på olika typer av kombinerade transporter tåg/

r

-,;;tbil. För att vända utvecklingen for styckegodset bildades i

' ·-samarbete med Svelast en ny or-ganisation- kallad C-sam - under hösten 1982. Utvecklingen under 1982/83 har varit positiv.

Inom persontrafiken fortsätter vi att satsa på forbättrad service på tågen och stationerna. Tågresan är som regel bara en del av kun- dens totalresa. Det gäller därfor att knyta ihop de olika bitarna på ett fOr kunden smidigt sätt och fårbättra komforten. Ett led i denna strävan är bl a de City-Expresståg som introducerades i början av 1983 mellan Stockholm och Göteborg och nu i höstmellan Stock- holm och Karlstad.

Det är hårt på transportmarknaden och vi måste slåss om varje passagerare och varje ton gods. Men vi är rustade att göra det. S tats- makterna har gett oss en rimligare ekonomisk målsättning. Vi har skapat en mera faretagsanpassad organisation och öppnat oss mera mot samhället och kunderna. Vi har en kunnig och allt mera kund- inriktad personal.

Vi skall ta vara på de möjligheter vi nu har att utvecklas til effektivare och lönsammare f6retag

3

Förvaltningsberättelse

Ekonomiskt mål och indelning av bannät

SJ är ett affärsverk, som skall arbeta på transportmarknaden i konkurrens med andra· trafikmedel ocli transportföretag.

Det ek{)nomiska målet för SJ fastställ- des senast genom riksdagens trafikpoli- tiska beslut 1979. Verksamheten skall bedrivas efter företagsekonomiska prin- ciper. Staten skall ersätta SJ för olön- samma verksamheter och andra ekono- miska belastningar, som SJ åläggs och som saknar mots.varighet hos konkurre- rande företag (offertförfarande). stats- banenätet . uppdelas från ekonomisk utgångspunkt i ett affärsbanenät och ett ersättningsberättigat nät

AFFÄRSBANENÄTET

För affärsbanenätet gäller att intäkterna vaJje år skall täcka kostnaderna inklu- sive avskrivningar efter nuvärde. Intäk- terna skall därutöver medge överskott, som möjliggör den förräntning av ned- lagt statskapital som statsmakterna fast- ställer. Med tanke på de kraftiga kon- junkturvariationer som präglar SJ :s

tra~

fik gäller detta avkastningskrav som ett genomsnitt för en konjunkturcykel.

statskapitalet utgör statens acku- mulerade finansiella tillskott och kan närmast liknas vid en långfristig skuld.

Den del av investeringarna som finan- sieras av statsmakterna och ej direktav- skrivs ökar statskapitalet

DET ERSÄTTNINGS-

BERÄTTIGADE BANNÄTET A v olika samhällsskäl har staten ålagt SJ att trafikera ett antal trafiksvaga järn- vägslinjer. SJ skaJl kompenseras för det driftunderskott som beräknas upp- komma på det ersättningsberättigade bannätet Driftersättningen kan betrak- tas som en av staten köpt "kollektivbil- jett". statsmaktema granskar vart tredje

år, genom särskilt tillsatta sakkunniga, en av SJ upprättad redovisning av drift- underskottet på de trafiksvaga järnvägs- linjerna. För mellanliggande år beräk- nas ersättningen med hänsyn till taxe-, löne- och prisutveckling.

4

RlKSNÄTET

1979 års trafikpolitiska beslut innehöll en funktionell indelning av bannätet Denna gäller tills vidare bara banor med persontrafik. Affärsbanenätet och en del förhållandevis trafikstarka bandelar inom. det ersättningsberättigade bannä- tet har förts samman till ett riksnät, på vilket persontrafiken skall behållas under överblickbar tid.

PERSONTRAFIK UTANFÖR RlKSNÄTET

Persontrafiken på banor utanfOr riksnä- tet skall utredas vidare. I vruje län finns en huvudman med ansvar för den lokala och regionala kollektivtrafiken på landsväg. Enligt riksdagens beslut våren 1983 har dessa huvudmän även att avgöra om persontrafiken

p~

en bandel utanför riksnätet skall ingå i det fram- tida lokala och regionala trafiksystemet.

Ett sådant ställningstagande skall fOre- Jigga före utgången av 1984.

Väljer en huvudman att behålla per- sontrafiken på järnväg måste han också ta ansvaret för driftkostnaden. Staten ställer då upp med erforderliga resurser för investeringar eller fOrstärkt under- håll.

Om huvudmannen väljer att inte överta ansvaret för persontrafiken läggs denna trafik på järnväg ner senast den l juli 1985. Qodstrafiken kommer däre- mot att varakvar på flertalet av de banor som ligger utanför riksnätet.

Procentuell andel av banlängd och transportarbete 1982/83

Ban· ^{Gods· och} längd person·

Hela bannätet ^tranarbete ^sport·

Affärsbanenätet

45

93

Ersättningsberattigade

55 7

nätet

Ban- Person·

Banor med persontrafik ^{längd transport} arbete

Riksnätet 71 99

Banor utanför riksnätet 29 l

An m: Den l juli 1983 överfördes ett antal bandelar från affärsbanenätet till det ersättningsberättigade nätet. På affärsbanenätet, som därefter omfattar 37% av banlängden, beräknas ca 90% av transport·

arbetet komma att utföras.

Ekonomisk översikt

INTÄKTER

Rörelseintäkterna uppgick 1982/83 till 7410 Mkr vilket var 577 Mkr eller 8%

mer än föregående år. Godstranspor- tema inklusive posttransporter och far- jetrafik bidrog med 3264 Mkr och per- sontrafiken inklusive busstrafik med 2 891 Mkr, en ökning med 6 respektive 13%. Större delen av intäktsökningen berodde på höjda taxor och kostnads(

beroende ersättningar.

De totala trafikintäkterna steg med 8% till 7017 Mkr. Av ökningen svarade godstransporterna för drygt en tredjedel och persontrafiken får knappt två tre<(

jedelar. Driftersättningen (av

staten~·

köpta trafiktjänster) sänktes någotjäm- fört med föregående år som följd av att statsmakterna ändrat beräkningstekni- ken.

Med utgångspunkt från trafikstruk- turen på det ersättningsberättigade ban- nätet beräknas ungefår 15% av drifter- sättningen avse ersättningför godstrans- porter och 35% fOr persontrafik. Reste- rande 50% är gemensamma intäkter som skall täcka de gemensamma kost- naderna på det ersättningsberättigade nätet Uppdelas driftersättningen enligt denna grova schablon utgjorde 48% av de totala trafikintäkterna godstrans- portintäkter och 46% persontrafikintälfl ter, medan resterande 6% var gerneri- samma intäkter.

I SJ:s persontrafikintäkter ingick SJ Resebyrås f6rsäljning av järnvägsbiljet- ter med 351 Mkr. SJ Resebyrås prov:,.- sionsintäkter om 138 Mkr från annrur f6rsäljning-exempelvis av flygbiljetter- redovisas under övriga rörelseintäkter.

intäkter och kostnader INTÄKTER KOSTNADER

Övrigt ~vskrivningar enligt plan Persontrafik ÖVriga rörelsekostnader Driftersättning Personalkostnader

• Godstransport 8000

KOSTNADER

Rörelsekostnaderna inklusive avskriv- ningar enligt plan steg 1982/83 med 9%

till 7295 Mkr. Härav utgjorde personal- kostnaderna, dvs löner och sociala avgifter, 4 758 Mkr eller 65%. Dessa ökade med 5% jämfört med föregående år medan övriga rörelsekostnader såsom material för drift och underhåll,

"--

~treprenader, ele~~rgi,

drivmedel mm

·dkade med 20%. Okningen av övriga rörelsekostnader orsakades främst av entreprenader. SJ: s kostnader för el- energi till tågdriften uppgick till 266 --{kr.

l

_·

'

A vs 1vmngama e igt plan baseras kr" . n1 på anläggningarnas ursprungliga an- skaffningsvärde och beräknade eko- nomiska livslängd. Som alfårsverk är SJ skyldigt att även göra avsättningar som beaktar inflationen. Dessa avskriv- ningar utöverplan baseras på skillnaden mellan anläggningarnas beräknade nuvärde och anskaffningsvärde och redovisas i resultaträkningen under bokslutsdispositioner. De totala av- skrivningarna inlevereras till staten som amortering av statskapitalet och bidrar därmed till att statens upplåningsbehov för nya investeringar minskar.

-PRSÄTTNING FÖR

1,_

töNSAM VERKSAMHET

Som tidigare nämnts skall statsmak- tema ersätta SJ för den resultatförsäm- ring som orsakas av olönsamma verk-

Trafikintäkter 1982/83

Persontrafik 42%

Driftersättning, persont r 4%

• Driftersättning, gemensamt 6%

Driftersättning, godstr 2%

• Godstransport 46%

samheter och andra ekonomiska belast- ningar utan motsvarighethos konkurre- rande företag. Den viktigaste kompen- sationen är driftersättningen, som skall täcka underskottet på det ersättningsbe- rättigade bannätet

SJ kompenseras även för den resul- tatförsämring som orsakas av vissa sam- hällsekonomiskt och socialt motive- rade rabatter i persontrafik, såsom låg-

Resultaträkning Mkr

Rörelseintäkter

Godstransport in kl post och färja Persontrafik inkl buss

A. v staten köpta trafiktjänster ( driftersättning m m) Ovrigt

Rörelseitostnad~

~~~-·~

prissatsningen och pensionärs- och stu- deranderabatter. Kompensation lämnas genom en avlastning av kostnadsansva- ret Enligt statsmakternas direktiv redo- visas kostnadsavlastningen i SJ :s resul- taträkning som en minskning av av- skrivningar enligt plan. From 1983/84 kommer denna kompensation att redo- visas som ett öppet anslag på intäktssi- dan. Kostnadsavlastningen innehåller

1982/83 1981/82

3264 3077 2891 2561

862 865

393 330

7410

-6968

-6362

•"2

-537

-5.0t.

A~mvn;rE:ao ~lllf. plan

fnatlnmg

mr

lli'>Sil !D~ ~MOtllrdftk ll<c"otl'lil~runpJ 210

1130

... ^.,

lwftlltpr ...,.. - Fillill15Jella rn!31o.U!r Gd1 kastnade

c

AfraGJdrnam •ntölidl!r Qcti lill51:nam:r

.__

. . . po~

~;.ltronf"" lav' ~nVT11ng;;r ulir;er plan l

Badpåll!a,....

Det finansiella sambandet mellan SJ och staten Mkr

Ersättning för olönsam verksamhet samt underskottstäckning Av staten köpta trafiktjänster (driftersättnrng m m)

Er@ttn in g för vissa rabatter i persontrafik (·kostnadsavlastning) Tackande av budgetårets underskott

Allka5tn!ngstu-n på -statskapitalet

A\ k.:ls!nln~.tav • gc;-~omsnitt för en konjunkturcykel NE•åsättnlr..g ;;en cm kastnadsavlastn i ng

Bidrag till SJ från staten (direktavskrivningarl för icke företagsekonomiskt motiverade investeringar l nom ersättningsberättigade nätet

För försvarsberedskap

För projekt motiverade av arbetsmarknadspolitiska skäl

t: a _~

-33

-4

29

23

s u -

-554 -611

-.u

1982/83 1981/82

862 865 210 180 443 445

1Sl5

398

-H5

213

181 120

8 6

82 95

5

Förvaltningsberättelse

också en nedsättning av t det, beräknade avkastningskravet på statskapitalet (se vidare Resultat).

statsmaktema svarar även genom s k direktavskrivningar för vissa icke företagsekonomiskt motiverade inves- teringar såsom investeringar inom det ersättningsberättigade bannätet, fOr sys- selsättningsfrämjande åtgärder samt för försvarsberedskap (se vidare Investe- ringar).

RESULTAT

Rör elseresu/ta te t före avskrivni ngarupp- gick 1982/83 till 442 Mkr. I jämfOrelse med föregående år blev resultatet något sämre vilket framför allt förklaras av att godstransporternas intäkter utvecklats ofördelaktigt och att den långväga per- sontrafiken minskat.

Ä ven rörelseresultatet ifter avskriv- ningar enligt plan, som uppgick till 115 Mkr försämrades järnfOrt m ed före- gående budgetår. Att beräkna godstrans- porternas och persontrafikens resultat försvåras i hög grad av SJ :s kostnads- struktur. Eftersom såväl godstranspor- terna som persontrafiken i stor utsträck- ning utnyttjar gemensamma resurser tex banan, blir en stor del av kostna- derna gemensamma.

I följande kalkyl har de kostnader som orsakades av godstransporter och persontrafik beräknats bl a med ledning av kända samband med olika paramet- rar såsom arbetstimmar, tågkrn, brutto- tonkro mm. Resultatet av beräk- ningarna, som baserats på relativt grova bedömningar, sammanfattas i följande tablå (Mkr)

Hela Gods- Person- Gemen- SJ trans- trafik samt

porter (restpost) Rörelseintäkter 7410 3400 3200 810 Rörelsekostnader

inkl avskrivningar

en! plan -7295 -2700-2400 -2195 varav avskriv-

ningar enl plan (537) (200) (150) (187)

Resultat 115 700 800

Av tablån framgår att godstranspor- tema och persontrafiken lämnade bi- drag om 700 respektive 800 Mkr till täckande av de gemensamma kostna- derna. D essa täckningsbidrag jämte de 6

gemensamma intäkterna överstiger de gemensamma kostnaderna med (700 + 800 + 810- 2195 =) 115 Mkr.

I SJ:s nya organisation har gods- transportavdelningen och persontrafik- avdelningen ett övergripande ansvar för såväl intäkter som kostnader inom respektive rörelsegren. För att möjlig- göra ett delegerat resultatansvar tilläm- pas from 1983/84 ett nytt redovisnings- system. r det nya systemet särredovisas olika delverksam heter. Det blir bl a möj- ligt att direkt från redovisningen hämta uppgifter om huvuddelen av de kostna- der som orsakas av godstransporter och persontrafik.

Resultatetföre bokslutsdispositioner blev ett överskott om 111 Mkr - en för- sämring med 55 Mkr jämfört med före- gående år. Försämringen förklaras främst av kursförluster på vissa utlands- lån.

Efter avdrag för bokslutsdispositio- ner, som 1982/83 enbart bestop av avskrivningar utöver plall, redovisade SJ ett underskott om 443 Mkr- d v s ett i stort sett oförändrat resultat jäJ:P.fört

·med föregående budgetår. Underskot- tet kommer enligt beslut av statsmak- terna att täckas genom särskilt anslag.

Som nämnts i avsnittet om SJ :s eko- nomiska mål skall intäkterna utöver årlig realekonomisk kostnadstäckning möjliggöra överskott som i genörnsnitt under en konjunkturcykel motsvarar räntan-på statskapita/et. Detta avkast- ningskrav beräknas enligt statens nor- malränta (12,0% för 1982/83) och upp- gick till 283 Mkr efter nedsättning - kostnadsavlastning - med 115 Mkr.

Resultat Mkr

Rörelseresultat före avskrivningar

• Resultat före bokslutsdispositioner Resultat efter bokslutsdispositioner

+600

+400 _, _1'---

, _

~

+ 200 --.. /

· -...._ --- _----

o

- 200 .

-400

- 600 i

^t--

l

78/79 79/80 80/81 81/82 82/83

Investeringar

INVESTERINGSVOLYM

SJ har som affärsverk inte samma hand- lingsfrihet i finansiella frågor som ett aktiebolag. Detta gäller i synnerhet beslut som rör investeringar, där stats- makterna har ett avgörande inflytande på investeringsvolymens storlek samt hur investeringarna finansieras. På grundval av SJ :s anslagsframställning

~petita)

. fastställer

statsmakte~

1 -=

₁

mvestenngsram, som SJ har att hålla s

l~'>" ·

inom. Vad gäller fördelningen på olika investeringsobjekt inom ramen har SJ däremot stor handlingsfrihet För 1982/83 uppgick investeringsramen ti

^1J.-

1982 Mkr, varav SJ utnyttjade 1837Mit-..-

Utöver den fastställda ramen har SJ under senare år även erhållit bemyndi- gande att träffa finansieringsavtal med Eurofima (ett av de europeiska järnvä- garna ägt finansieringsinstitutför inköp av rullande materiel). Under 1982/83 anskaffades på detta sätt godsvagnar för 39Mkr.

Utanför den ovan nämnda ramen ligger även investeringar som exempel- vis har tillkommit på initiativ från stats- maktema i syfte att främja sysselsätt-

Investeringsobjekt Mkr

1982/83

Järnvägslinjer,

bangårdar och hus

1315

Lok och vagnar

820

Bussar

81

Tågfärjor

-

Maskiner och inventarier

160

Försvarsberedskap

8

Aktier i dotterbolag

-

nJO

2400

1600 800

o

investeringsvolym Mkr Löpande priser Prisnivå 1982/83

1981/82

)

1105 608

78 \(

63 71 6 10

Anm: 1980/81 infördes ett vidgat investeringsbegrepp.

~

..

^,...___

7

- .,.~~~~.~;ft p;;.?;~~a~~:

Automatisk tåghastighetskontroll (ATC) - i bruk 30 juni 1983

- planerad utbyggnad tom 1987

-

' -

7

Förvaltningsberättelse

ningen. Sådana tillkommande investe- ringar finansieras via AMS eller genom särskilda anslag. Investeringar utförs även på uppdrag av kommuner, vägver- ket mfl. Investeringarna utanför ram och finansieringsavtal med Eurofima uppgick 1982/83 till 454 Mkr.

Den totala investeringsvolymen 1982/83 blev således 2 330 Mkr, vilket var 20% högre än året innan. Räknat i fast pris var ökningen ca 6%.

INVESTERING ARNAS FINANSIERING

Investeringarna finansieras huvud- sakligen med SJ:s egna avskrivningar

och med statliga medel. N edan redo- visas de olika finansieringskällorna.

• SJ:s egna avskrivningar, vilka inleve- reras till stAten som amortering av statskapitalet

• Finansieringsavtal med Eurofima (lån)

• Direktavskrivningar av staten vilka finansieras med anslagsmedel som ej skall tillföras statskapitalet De avser investeringar i t ex ersättningsberätti- gade bannätet, försvarsberedskap och projekt som helt eller delvis motiveras av arbetsmarknadspoli- tiska skäl

• Övriga medel tex bidrag från bla myndigheter och kommuner, samt försäljning av anläggningstillgångar

• Ökning av statskapitalet dvs en"rest- post" som tillskjuts av staten. statska- pitalet utgör statens ackumulerade finansiella tillskott och kan närmast liknas vid en långfristig skuld

Finansiering av investeringarna 1982/83

8

SJ :s egna avskrivningar 4 7%

Ökning av statskapital 28%

Direktavsknvningar av staten 12%

Övrig finansienng 11%

Eurofima 2%

Personal

ANTAL ANSTÄLLDA

Personalantalets ökning under senare år förbyttes i en mindre minskning 1982/83. Nedgången var en följd av att den "överlappning" i rekryteringen som krävs för personalkategorier med långa inskolningstider i företaget bättre än tidigare kunnat mötas med rationalise- ringar och anpassning till rådande tra- fikvolym.

Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick det totala antalet anställda under 1982/

83 till 39137, vilket var O, 7% mindre än föregående år. N edgången föll helt på järnvägs- och färjetrafiken som mins-

kade med 1,5%, medan busstrafiken och SJ Resebyrå ökade med 7 respektive 11%. Av personalen var 37941 i tjänst (tillgänglig personal), medan 1196 var tjänstlediga utan lön. Personalantalet för arbeten med drift- och underhåll uppgick till 35 535 och för investerings- arbeten o d till2406, en minskning med l respektive ökning med 7%.

Under året slutade totalt 2882 per- soner sina anställningar. Av avgångarna berodde 1683 på ålderspension och 367 på sjukpension medan 376 slutade på egen begäran. För stadigvarande behov anställdes 2272 personer. Av dessa var 22% kvinnor.

LÖNER

Under verksamhetsåret utbetalades 3 668 Mkr i löner. Räknat på tillgänglig personalstyrka uppgick lönen i medeltal per anställd till 96700 kr. Inklusive sociala avgifter var beloppet 132000 kr per anställd, en ökning med 5% jäm- fört med föregående år.

Personal ochlöner Antal anställda Utbetalda l ö ner

Tusental Mkr

4000

3000

2000

UTBILDNING

Främst till följd av grundutbildning av nyanställd personal låg SJ:s utbild- ningsverksamhet under 1982/83 på en relativt hög nivå, även om omfattningen minskat sedan föregående verksam- hetsår. Den centrala utbildningen vid SJ-skolorna i Stockholm, Ängelholm och Mjö lby omfattade 140000 elevdags- verken. Totalt uppgick utbildning (

₁

volymen till i genomsnitt 1350 elever per dag, vilket motsvarar 3,4% av an- talet anställda. U tbildningskostnaderna inklusive löner, traktamenten och sociala avgifter får elever och lärar

~.

uppgick till 234 Mkr.

Antal anställda

1982/83 1981182 Järnvags och färjetrafik 35352 35890

Busstrafik 2994 2803

SJ Resebyrå 791 715

39-137

' . ^.d~~=- : ^~--"~

^.,

t - l

l . ' .

Personalen fördelad på verksamheter 1982/83

~

..

- 'J

2%

7%

1%

11%

l '

SJ Resebyrå Busstrafik

l

Farjetrafik

Ad ministration och serv1ce

3%

9%

21%

14%

5^{0' /0} 12%

15%

~~:""l

Transportplanering och marknadsföring Trafikledning, biljettförsälJning m m

Bangårds· och magasinstjänst m m

Lok· och tågtjänst

Ledning och planering av underhåll

Underhåll av fordon

Underhåll av bana

~

Godstransport

Intäkter Mkr

1982/83 1981182 Vagnslaster exkl

lapplandsmalm 1943 1870

Lapplandsmalm 639 598

Expressgods, post

och lokal fä~a 277 274

C-sam-gods 405 335

··-

3264

Ton gods järnväg miljoner

1982/83 1981/82 Vagnslaster exkl

lapplandsmalm 26,6 27,0 Lapplandsmalm 10,0 17,4 Express- och C·sam:gods 0,8 0,7 1- ·

374

Godston km järnväg miljarder

1982/83 1981182 Vagnslaster exkl

lapplandsmalm 11,6 11,5

Lapplandsmalm 1,7 2,7

Express- och C·sam-gods 0,3 0,3

13.6 ..

~..-__

Godstransportintäkter 1982/83

Vagnslaster exkllapplandsmal m 60%

Lapplandsmalm 20%

Övrigt 8%

C-sam-gods 12%

lO

-~

MARKNADSÖVERsiKT

År 1981 utförde de olika transportmed- len- innefattande även utländskalastbi- lar på svenska vägar och utrikessjöfarten längs den svenska kusten- tillsammans ett transportarbete i Sverige av omkring 65 miljarder tonlan (godsmängdXtrans- portlängd).I transporterna över 100 km, som svarade för nio tiondelar av gods- transportarbetet, hade järnväg/ lastbil någon övervikt mot sjöfart/flottning.

Lastbilen hade i sin tur något större andel än järnvägen av transportarbetet till lands.

Efter 1981 har det totala transportar- betet gått tillbaka, men detta bör inte ha inneburit någon nämnvärd förskjutning mellan sjö och land. Däremot har järn- vägens andel av landtransporterna minskat. Detta förklaras främst av den ogynnsamma utvecklingen för basindu- strierna, vilkas transporter i dubbel måtto väger tungt på järnväg. Malm- transporterna på järnväg har t ex sjunkit till avsevärt mindre än hälften sedan 1980.

Järnvägens framträdande roll i basindustriernas transportfOrsärjning har varit betydelsefull för både samhäl- let och SJ och kommer så att förbli. Den starka anknytningen till dessa industri er har dock efterhand inneburit, attjärnvä- gens transportvolym och andel av land- transportenia pendlat alltmer i takt med konjunkturens växlingar. Sedan mitten av 1970-talet har dessutom rationalise- ringarna av strukturen inom vissa basin- dustrier orsakat avsevärda trafikbort- fall.

Godstransportarbete på järnväg Miljarder godstonkm

20

Lapplandsmalm

• Vagnslaster exkl lapplandsmalm Express· och C-sam-gods

16

12 --=--"'

i

8 '

1·- =

4 _'

-

^~

o

7811;;..;. - ;,;;;.--·

.. ^:.-.. . ..

"83

Mot denna bakgrund har SJ under senare tid ökat ansträngningarna att stärka sin position som transportör fOr andra sektorer inom näringslivet En mera marknadsanpassad organisation av företaget har genomförts under 1982 och 1983 som stöd för en intensivare marknadsföring. Bia genomförs en massiv satsning på de kunder med indu- strispår som bedöms ha en stor

j~

vägspotential - oftast på långa avstänG--- ; D essa kunder betraktas som SJ :s nyckelkund er. De kommer att få en hög servicegrad och erbjudas differentiera- de marknadsanpassade priser, som

in~·

kluderar "från golv till golv''-transporL. ' Då så är lämpligt samarbetar SJ med andra transportmedel, exempelvis när det gäller gods i enhetslaster. De tekniska hjälpmedlen för att hantera godset i sådana kombinerade transpor- ter har anskaffats, och den kundoriente- rade utvecklingen av transportproduk- ter och kringtjänster har ökat betydligt.

Godstransportmarknaden 1981 Transportarbete över 100 km·

Tåg 26%

• Lastbil 28%

Båt, inrikes, inkl flottning 17%

Båt, utrikes längs Sveriges kust 29%

VAGNSLASTER

Med sina 36,6 miljoner ton svarade vagnslastgodset, dvs sändningar som disponerar en hel vagn och lastas och lossas av kunden, för den helt domine- rande delen av SJ:s godsmängd. Jäm- fört med föregående år var denna 17%

mindre medan transportarbetet min- skade med 6%. Verksamhetsåret prägla- -

~es

således av en fortsättning på den - .nedgång i vagnslastkonjunkturen, som

pågått sedan böljan av 1980.

För lapplandsmalmen accelererade nedgångstakten och under de tre första - ·wartalen transporterades bara hälften

· --s' ä stor malmmängd som under samma tid ett år tidigare. Ä ven det sista kvarta- let visade minskning från åretf<>re men i en avsevärt måttligare takt. Transpor- terna till Narvik hade 95% av verksam- hetsårets minskning. Andelen av det sammanlagda tontalet sjönk därmed från 83% 1981/82 till 75%.

För övrigt vagnslastgods dämpades tillbakagången och mot slutet av 1982 visade sig de forsta tecknen på att en omsvängning till uppgång kunde vara förestående. Effekterna av 1982 års devalvering på SJ :s transporter for exportindustrin hade dock ett trögare genomslag än vad motsvarande kortli-

('"""~ade

effekter ett år tidigare hade. Under

·-··de fOrsta månaderna 1983 noterades

därfor åter minussiffror och det var först under det sista kvartalet som upp- gången i vagnslastkonjunkturen kunde ,c ·..,. ek:räftas. Den kom då for sent för att

'. -- tielt fora upp godsmängden ti111981/82

års nivå.

Godstransportarbete vagnslaster 1982/83

Malm 15%

Järn, ståll8%

Trä 18%

Massa och papper 18%

• Övriga varuslag 31%

Medeltransportlängden for vagns- last er exkl lapplandsmalm ökade med 2% ti11436 km. Detta avspeglade en god utveckling under verksamhetsårets senare del för utiandstransporterna från bl a skogsindustrierna i Norrland. Inom landet ökade t ex de långväga transpor- temaavstålämnenfrånLuleå tillDomn- arvet Dessa regelbundna systemtrans- porter hade vid verksamhetsårets slut nått en omfattning, som motsvarade 670000 års ton. Det innebar ungefår 35%

ökning på ett år.

Den stigande medeltransportläng- den avspeglades i att SJ:s transportar- bete med vagnslaster exkl lapplands- malm ökade med l% trots att gods- mängden minskade lika mycket.

Intäkten per tonkm ökar långsamt i löpande penningvärde, när medeltrans- portlängden stiger. Det beror på att SJ har en avståndsdegressiv prissättning.

Under 1982/83 kom dessutom prisnivån att påverkas av det långa prisstoppet.

Ökningen av intäkten per ton km stan- nade därfor vid ca 3%.

SYsTEMTRANSPORTER

Ett åttaårigt avtal träffades hösten 1982 att gälla from 1983 for transporter av virke från Dalarna och Häijedalen till Korsnäs-Marmas och Stora Koppar- bergs industrier. Utöver tidigare trans- portströmmar har en ny utlastningster- minal öppnats i Sveg och i Ljusne kom- mer AlaSågverkattfå ca150000ton såg- timmer på järnväg i stället för med bil.

På några år kommer hittillsvarande årskvantitet i detta transportsystem att öka från omkring l miljon till drygt 1,5 miljoner ton. Detta motsvarar ca 200 lastade specialvagnar med virke varje vardag året runt

KOMBITRANSPORTER

I vagnslastsiffrorna f6r 1982/83 ingår kombitransporter, som i fortsättningen kommer att redovisas som en särskild transportprodukt Med kombitranspor- ter åsyftas dels containertransporter för varuägares räkning, dels transporter i samarbete med andra transportörer där SJ ombesörjer de långa, och för åke- rierna kostsamma, undervägstranspor- terna. Ett transportsystem som är till gagn får alla parter.

Samarbetet med åkerier ökade under verksamhetsåret. Bl a startade SJ i april1983 en "huckepack"-trafik - d v s transport av trailer på järnvägsvagnar - mellan Stockholm och Skånehamnar.

Trafiken fick en gynnsam start bla ge- nom den samtidiga nedläggningen av Roro-linjen Traveline mellan Södertälje och Travemtinde. Hittills har trafiken löpt med inhyrda vagnar. SJ kommer dock att skaffa egna vagnar för ändamå- let.

En annan nyhet under verksam- hetsåret var att en containerpool bilda- des mellan Intercontainer ochjärnvägs- förvaltningarna i Sverige, Danmark, Västtyskland, Holland och Österrike.

Containerpoolen innehåller ett begrän- sat antal 2f1 och 40' container för gemensam användning i trafik mellan ovan nämnda länder. Försöket skall på- gå till den30 juni 1984 och SJ deltar med 10 st 40' container.

11

Godstransport

EXPRESSGODS

Transportema av expressgods har pend- lat med konjunkturen kring en stadigt stigande trend sedan början av 1970- talet. Verksamhetsåret präglades såle- des inledningsvis av en nedgångsfas som hejdades under våren 1983. Härtill bidrog en kampanj utom och inom SJ för att öka kännedomen om express- godsets möjligheter - många transport- möjligheter per dygn, generösa öppet- hållningstider mm.

Kampanjen var inledningen till ett program som skall göra SJ bättre rustat att möta moderna krav på service, snabbhet och punktlighet. Programmet innebär bla fler fårbindelser på hu- vudlinjerna. Förutom i nattågen skall gods också kunna befordras på dagtåg med avgångar minst varannan timme.

G enom samverkan med budbilsföretag kommer de kunder som så önskar att kunna få sitt gods snabbt avhämtat och utkört i anslutning tilljämvägstranspor- ten.

Från sommaren 1984 kommer utbudet av expressgodstransporter att öka genom en effektivare användning av befintliga vagnar. Omkring 1986 kan nya personvagnar med ett särskilt gods- utrymme, som kan lastas direkt utifrån komma i trafik. SJ planerar att beställa 50 sådana vagnar.

C-SAM-GODS

Den i samarbete med Svelast bildade organisationen - kallad C-sam - får styckegodstransporterna trädde i funk- tion under hösten 1982. Verksamhets- året var därfår på detta område till stor del en intrimningsperiod. Mot denna bakgrund måste godsmängdens ökning med 11% till 750 kton ses som ett lovande tecken på att C-sam mottas väl bland kunderna. Det är inte minst den nya tekniken med 3,4 m-container direkt från kund till kund som möter in- tresse. Den svarar mot högt ställda krav på både transporttider och ett mini- mum av godsskador. Vid verksamhets- årets slut hade C-sam nära 1400 sådana container i trafik.

12

VAGNPARK

SJ hade vid verksamhetsårets slut drygt 40000 normalspåriga godsvagnar. A v dessa var 14 700 slutna och20600 öppna standardvagnar samt 3 000 malmvagnar.

Resterande vagnar räknas in i gruppen specialvagnar. Vagnparkens totala last- förmåga uppgick till ca 1,3 miljoner ton.

Fram till 1988/89 beräknas minst 7000 vagnar komma att slopas. Det

gäl-

ler främst äldre vagnar, vilkas kapacitet och utformning i övrigt ej motsvarar dagens krav.

N yanskaffningarna inriktas främst på slutna vagnar av typ Hbis och Lgjs- vagnar får container- och trailertrafi- ken. SJ hade 4 700 respektive 810 sådana vagnar vid verksamhetsårets slut. En ny typ av Hbis kommer att bli standard.

Den har på var sida två skjutdörrar, vil- kas övre parti är en del av taket. Genom att öppningshöjden ökar kan vagnhöj- den utnyttjas bättre får last. Fram till 1988/89 planeras 1500 vagnar av denna typ samt 700 container- och trailer- vagnar för kombitrafiken bli anskaf- fade.

Den får något år sedan introduce- rade maxilådan har rönt framgång och växer i antal. Den kan exakt anpassas får det gods som skall transporteras och till ny lastnings- och lossningsteknik etc.

Den kan lätt kopplas loss från sitt vagn- underrede - Lgjs-vagn med långslagiga, hydrauliska stötdämpare - och bytas ut, när så behövs. Den isolerade maxilådan har en rymd på nära 100m

³

och tarminst 70 standardpallar. Oisolerad kan den rymma115m

³

FÄRJETRAFIK

Tågfåljetrafiken drivs i samarbete med Danske Statsbaner - DSB - på lederna Helsingborg-Helsingör (6 DSB-fårjor) och Malmö-Köpenhamn (l SJ-fåtja) samt med Deutsche Reichsbahn- DR- på leden Trelleborg-Sassnitz (3 SJ- och 3 DR-färjor). De polska statsbanorna sköter trafiken med 2 färjor på leden

Ystad-Swinoujscie. /.:

Den direkta utiandstrafiken på järn-

1

väg, exklusive malm, har bibehållit en stigande trend under senare år. Det avspeglas bla i godsflödet över fåtjele- demasom under1982/83 ökademed 1° /['

₁

ti115, 7 miljoner ton. Det var godset i rikt- ....

ning från Sverige (inklusive transitgods från Norge och Finland) som stod får ökningen. På tågfärjorna överfördes även sammanlagt 707 000 motorfordon.

Lastbilsgodset uppgick till drygt 1 ,2 mil- joner ton.

Tågfåljoma på lederna Helsing- borg-Helsingör och. Trelleborg-Sass- nitz befordrade även 7, 7 miljoner passa- gerare, vilket var samma antal som året innan. Av dessa resor räknades 5,0 mil- joner som lokala medan resten var

genomgående tåg/fåtja.

Järnvägsgods på färjor Miljoner ton Från Sverige

Till Sverige 6

4

2

o

78,

..

13

Persontrafik

Intäkter Mkr

1982/83 Järnväg

Egen trafik 1589

Entreprenadtrafik 558

2147

B~ss

Egen trafik 126

Entreprenadtrafik 618

744

l~

2.11

Resor järnväg Mkr

1982/83

Egen trafik 24,3

Entreprenadtrafik 53,2 715

Personkm järnväg miljarder 1982183

Egen trafik

5.4

Entreprenadtrafik

1.1

6,5

Persontrafikintäkter 1982/83

14

Järnväg. egen trafik 55%

Järnväg. entreprenad 19%

Buss, entreprenad 22%

Buss, egen trafik 4%

1981/82

1526 382

Cl~

!05

~48

~

!i&J

1981/82 25,8 50,8

(!

1981182 5,6 1,0

MARKNADSÖVERSIKT

Det totala inrikes persontransportarbe- tet under 1981 beräknas ha uppgått till över 85 miljarder personkm (antal resor

X

reslängd). På ett årtionde har det ökatmed närmare 30%. Ökningstakten var kraftig i början . på 1970-talet men blev efter oljekrisen 1973-74 betydligt lugnare.

Dominerande inom persontrans- portarbetet är personbilen som bidrar med närmare fyra femtedelar. Järnvä- gen har en andel på drygt 8%. U n der det senasteårtiondethar de kollektiva trans- portmedlen ökat sin marknadsandel med ett par procentenheter på bilens bekostnad. Höjda bensinpriser, lågpris- satsningar från tåg och flyg samt billiga länskort för regional kollektivtrafik är viktiga orsaker till denna utveckling.

Bortsett från entreprenadtrafik i större tätortsområden är en uppdelning av transportmarknaden där endastlång- väga resor (över 100 km) beaktas mer intressant ur SJ:s synvinkel. Det är framför allt vid dessa resor som fjärrtå- gen är ett realistiskt alternativ. Det totala långväga inrike s transportarbetet ligger runt 27 miljarder personkm. Härav sva- rar personbilen för två tredjedelar och järnvägen för en femtedel. A v d et lång- väga koll ektiva transportarbetet sker över 60% på järnväg.

Persontransportmarknaden 1981 Transportarbete över 100 km

Tåg20%

Flyg6%

Buss 6%

Personbil 68%

JÄRNVÄGSTRAFIK

SJ:s persontrafik på järnväg består dels av egen trafik, dels av entreprenadtrafik som SJ utför åt huvudman för lokal och regional kollektivtrafik. I takt med att allt fler avtal med länshuvudmän har tillkommit under senare år har entre- prenadtrafiken ökat starkt. Denna till- växt har delvis skett på bekostnad av SJ :s egen trafik. Framför allt har

re~i"i"

detmedSJ:smånadskortflyttatsövertiL, entreprenadtrafik. Egen trafik svarade under 1982/83 för 31% av resorna och 83% av persontransportarbetet Järnfört med föregående år minskade transport r arbetet i egen trafik med 4% medan en

t<:..

reprenadtrafiken ökade med 8%.

De renodlade trafikberoende intäk- terna, försäljningsuppbörden, för egen trafik ökade under 1982/83 med drygt 7% jämfört med föregående år. Taxeni- vån låg i genomsnitt under perioden knappt 9% högre än föregående år. Ren- sat från taxehöjningar minskade således försälj ningsvolymen med ca 1,5% . Det förklaras av överflyttning till entrepre- nadtrafik samt en resandeminskning för vissa kundkategorier, främst pensionä- rer, studerande och affårsresenärer.

De totala intäkterna för egen trafik ökade med 4% vilket var lägre än ovan nämnda försäljningsuppbörd.

Orsaken-~

är ändrade redovisningsprinciper oct ... · att vissa periodiseringsposter som inte är direkt trafikberoende ingår i total vär- det.

Den kraftiga ökningen av entrepre-

~

nadtrafikintäkterna berodde bl a på ny(r

avtal med länshuvudmän och därmed utökad trafik samt höjd ersättning från SL för åtgärder för en förbättrad vinter- beredskap.

Persontransportarbete på järnväg Miljarder personkm

Entreprenadtrafik

10

Egen trafik

8 6 4 2

o

..

EGEN TRAFIK- FJÄRRTÅG Fjärrtågen står får den helt domine- rande delen av transportarbetet i SJ:s egen trafik. Dessa hade i genomsnitt 5%

fårre resande 1982/83 än under året innan.

sittresandet i fjärrtågen minskade med 5% i 2 klass och med 7% i l klass.

12 klass var det resandet på lågprisda-

i ~-;ar

som minskade medan nedgången

·-i

l klass var jämt fördelad på både låg- pris- och normalprisdagar.

Under fOrsta hälften av verksam- hetsåret fortsatte den sjunkande trend ( - om hade börjat vid årsskiftet 1981-82.

· ... -O en berodde bl a på att pensionärer och

studerande inte reste i samma omfattning som tidigare i och med att statsmakterna då införde särskilda rabattkort får dessa grupper. Vid årsskif- tet 1982-83 vände trenden delvis som en följd av att pensionärskortet slopades.

Även studeranderesandet utvecklades positivt under våren 1983.

Under verksamhetsåret företogs 945000 resor i sovvagnar och 531000 i liggvagnar. Sovvagnsresandet fortsatte den för ett par år sedan inledda negativa utvecklingen, medan liggvagnsresandet ökade något.

Försäljningen av lågpriskort min-

(.7'~de

med 9% till totalt 386000. Dess-

~'-»dtom

såldes 41500 rabattkört med giltig- het även vid veckosluten samt 167000 studerandekort.

SJ arbetar hårt får att ytterligare

r.c·~ducera

tågförseningarna. Vid verk- '-· ·».;it.mhetsårets slut ankom i genomsnitt

89% av fjärrtågen i rätt tid (inklusive får- sening på maximalt 15 minuter). Jäm- fört med ett år tidigare var detta en för- bättring med 3 procentenheter.

SJ hade vid slutet av verksamhets- året 1419 personvagnar fOr egen trafik (exklusive vagnar avsedda för resgods, posto d), varav1092sitt-, 189sov-, 71ligg- och 67 serveringsvagnar. Härtill kom 52 elmotorvagnsätt. och 181 dieselmotor- vagnar. Av den nya sittvagnen litt A 7 /B7 fanns det 136 vagnar. En ny vagn levereras varje vecka och hela den beställda serien om 200 kommer att vara fårdiglevererad under 1984.

CITY-EXPRESS OCH INTER-CITY TÅG

För att få fler resenärer att välja tåget kommer SJ fortsätta arbetet med att bättre anpassa både kvalitet och pris till olika kundgruppers önskemål. Ett led i denna strävan var de i början av 1983 in- troducerade City-Expresstågen på lin- jen Stockholm-Göteborg. De vänder sig i första hand till affårsresenärer.

Tågen består endast av l klassvagnar samt restaurangvagn och erbjuder en högre servicenivå än övriga fjärrtåg.

Under hösten 1983 infördes City- Express även på linjen Stockholm- Karlstad.

SJ planerar dessutom att introdu- cera sk Inter-City tåg på huvudlinjer- na. Dessa tåg skall ge snabba och täta förbindelser med bra service under veckans alla dagar. De kommer att ha vagnar fOr både affårs- och privat- resenärer.

Resor med fjärrtåg

Index (1978/79- lOD) Budget· och kalenderårstal L1gg Sov

Sitt 2 kl • Tota l t Sitt l kl 150

140

130

.---- ~

v k

120

J ^{---.... l}

110

l ' l

'/ 80)81 81/82 - 82/83 100 78/79 79/80

Fördelning av fjärrtågsresorna 1982/83

Sitt 2 kl75%

Sitt l kl12%

Sov 8%

Ligg 5%

ENTREPRENADTRAFIK PÅ JÄRNVÄG

Före 1979 bedrevs entreprenadtrafik på järnväg endast inom Stockholms län (SL-trafiken) och då med separata tåg.

Sedan dess har flera av de nya huvud- männen för den regionala kollektivtrafi- ken slutit avtal med SJ om att viss järn- vägstrafik - helt eller delvis - skall omfattas av huvudmannens taxe- system.

Förutom runt Stockholm utförde SJ under 1982/ 83 trafik med separata tåg fOr huvudmans räkning även i Göte- borgsregionen (GL) och i västra Skåne (NSK/SSK). Av de totala entreprenad- trafikintäkterna svarade SL-trafiken för 85%, GL-trafikenför 3% ochNSK/SSK- trafiken för l %. Övriga 11% fOrdelade sig på ett antallän där avtal har träff ats med huvudmännen om länskortens giltighet på tåg i SJ :s egen trafik.

Under 1982/83 tillkom följande nya entreprenadavtal: Värmlands län from juli, Blekinge och Kristianstads länfrom september, Kronobergs och Koppar- bergs län from oktober, Östergötlands län from november, Gävleborgs län from januari och Västmanlands län from februari. Sedan tidigare fanns avtal med Stockholms (viss delsträcka), Jönköpings, Malmöhus (vissa del-

15

Persontrafik

sträckor), Göteborgs och Bohus, Skarn- borgs och Örebro län.

Vid slutet av 1982/83 hade SJ 113 elmotorvagnsätt och 52 personvagnar avdelade för entreprenadtrafik. Under hösten 1982 inleddes leveranserna av den nya serien pendeltågsätt litt XlO.

Vid årsskiftet 1982/83 sattes de fårsta i trafik för NSK/SSK på sträckorna Malmö-Lund-Eslöv /Landskrona/

Helsingborg. Under tiden fram till våren 1985 kommer 15 tågsätt att levere- ras för SL-trafikens räkning. Ytterligare nio tågsätt har beställts för att börja sät- tas in i G L-trafiken Göteborg-Alingsås under 1985.

Busstrafik Miljoner busskm

Lokal och regionallinjetrafik Fjärrtrafik

100 l l

80

l

1- -

60

r--

40

l

r--

20

^l

l=

--

^t--

'

^]

o

^78/lf'T 1!lniO Ila 1111 :111

m

BZJ83

16

BUSSTRAFIK

Merparten av SJ:s busstrafik består av lokal och regionallinjetrafik som utförs på entreprenad för länshuvudmän.

Egen trafik omfattar numera främst fjärrtrafik såsom snabbuss-, veckosluts-, beställnings- och turisttrafik och svarar bara för omkring en tiondel av verksam- heten. Ett under 1982/83 ökat åtagande för länshuvudmännens räkning med- förde att det totala antalet körda buss km ökade med 8% ti1196 miljoner. Antalet SJ -bussar uppgick till närmare 1600 och den trafikerade väglängden till omkring 21(XX) km.

A v de totala busstrafikintäkterna på 744 Mkr kom 83% från entreprenadtra- fik. Länshuvudmännen avgör bl a taxe- nivå och trafikutbud. SJ levererar in bil- jettintäkterna till huvudmannen, som i gengäld betalar SJ :s kostnader för trafi- ken. Busstrafikens intäktshöjning på 14% var främst en följd av ett utökat tra- fikutbud inom ramen för de olika entreprenadavtalen samt en anpassning av SJ:s ersättning från huvudmännen till ökade kostnader.

Den i februari 1983 genomförda

regionala omorganisationen hos SJ

innebar för busstrafikens del en kon-

centrering till 8 bussregioner mot tidi-

gare 17 busslinjegrupper. Förändringen

gjordes bl a för att få en bättre anpass-

ning och gränsdragning för busstrafi-

kens ansvarsområden i förhållande till

län och entreprenadtrafikavtal.

Markq~dsregioner

SJ inforde en ny fåltorganisatJon den l februari 1983. Den innebar bla att de gamla trafikdistrikten fick ett betydligt

\-tdare ansvarsområde, vllket åven mar- kerades genom namnbyte till mark- nadsreglOn. Syftet med omorgamsabo- nen var att få en produktonenterad organisation med ett klart resultatan- svar . Så långt möjligt erterstravades en decentralisering från central nivå.

Marknadsregionerna svarar för m arknadsföring, försäljning och pro-

1200Mkr

.

.

duktio n av godstransporter och person- trafik, både egen- och entreprenadtra- fik.

På detta uppslagvisas de olikamark- nadsregionernas geografiska utbred- ning samt intakterna 1982/83 uppdelade på några verksamheter. Sammanlagt svarade de åtta marknadsregionerna får ca två tredjedelar av de totala rörelsem- täkterna.

På godssidan finns fyra tunga regio- ner, nämligen Luleå, Malmö, Göteborg

l(XX)

Persontr: entreprenadtrafik Persontr: egen trafik

800

600

400

200

o

Godstr: malm, järn o stål Godstr: trä, massa o papper Godstr: övriga varugrupper

och Gåvle. Persontrafiken har stock- holmsregionen som väger

tyngs~

men även Malmö och Göteborg är stora.

Utanför marknadsregionernas an- svarsområde ligger bl a styckegodset(C- sam), busstrafiken, färjetrafiken och SJ Resebyrå, som bildar separata dtvisio- ner med en till respektive verksamhet speciellt anpassad regional organisa- tion. Underhåll av bana och

järnv~-;

fordon är organiserat i ett antal ban>«·

respektive verkstadsregioner.

MARI<j ----::.

D~

~- -

MALMÖ GÖTEBORG NORRKÖPING STOCKHOLM ÖREBRO GÄVLE

18

)

.REG"'?. ~ERNAS INTÄKTER 1982/83

STOCKHOLM

)

MALM O

SUNDSVALL LULEÅ

19

SJ Resebyrå (SJR)

Organisatoriskt utgör SJ Resebyrå (SJR) en division direkt under general- direktören och agerar på resemarkna- den på samma villkor som andra reseby- råfåretag. Tillsammans med dessa är SJR en viktig kanal för försäljning av järnvägsresor.

SJR har 50 resebyråer över hela lan- det. Var och en av dessa arbetar som en resultatenhet och formar i stor utsträck- ning själv sin utveckling. Förutom rese- byråer har SJR även interna resetjänster hos ett tiotal storkunder. Utomlands finns SJR representerat, antingen med egna resebyråer eller lokala represen- tanter i Köpenhamn, Berlin, Hamburg, Dtisseldorf och New York.

Fakturerad försäljning för SJR Mkr

2000

Resultaträkning för SJR 1982 Mkr

Produktkostnader (Utbetalt till producenter) Försäljnings· och administrationskostnader

AFFÄRSRESOR

Såväl totalt som enbart från atTarsrese- synpunkt är SJR N ordens största rese- byrå. Bland uppdragsgivarna finns alla typer av företag och organisationer.

Från internationella koncerner, som Electrolux, IBM, Stal Laval, Rank Xerox och Salens, till högskolor, försva- ret, departement och små familjeföre- tag med bara ett par anställda. Affarsre- sor svarar for ca 70% av den totala för- säljningen.

1663 4 1667

-1505 -131

---~~---

AW'f•\ll'ltn~r

ROt:.fm"Jt~ oflef liYlliriVfliQIIr F~;arn.tE-IIn 'fltakter tKI kosmader Rnultlt fOYe bQttalut•CHDitiOIMD'

BokslutsmspllSiljQf•t~r . . .. . .

Au!tiOtiOQ 411 b;:nl1<1nade avskrivmnga r på tidigare kostnadsforda mvestenngar

- 7

4

---

~.ewtt.t

L---~~~~---~---~

20

GRUPP- OCH SPECIALRESOR Detta är en expansiv sektor inom SJR med närmare 10% av f6rsäljningen. Den egna produktionen av gruppresor och olika arrangemang har främst inriktats på affarsresemarknadens behov. Några exempel på resor som produceras är:

• Konferensarrangemang utom och inom landet

• Mässresor över hela världen ( -

III

Incentiveresor fOr återförsäljare,

säl~·

jare, medarbetare mil

• Intresse- och temaresor som skräd- darsys för olika grupper

PRlVATRESOR

Under 1982 ökade antalet charterresor med 7%. Vid sidan av de sedvanligt stora resmålen inom Europa har intres- set växt för USA. Under 1980 såldes det exempelvis 9000 resor till F lorida, 1982 inte mindre än27 000. Efter den svenska devalveringen under 1982 och dollarns starka uppgång förefaller denna utveck- ling ha nått sin topp. Bussresor har åter

kommit i ropet, främst beroende på höjda flygpriser. Under 1982 ökade bussresor inom Norden med 10% och på kontinenten med 5%.

EKONOMISK ÖVERSIKT

SJR gör ett eget ?okslut per

~ender.~C~\

som presenteras r en separat arsredovrs- ··

ning. Vissa förändringar har under 1982 gjorts i redovisningspresentationen får att få denjämförbar med ett aktiebolags.

SJR tillämpar nu "god redovisningssed W

i stället för den tidigare använda "kon-' ~:

tantprincipen". Detta innebär bla att investeringar from 1982 skrivs av med 20% per år. I ettövergångsskedejusteras resultaträkningen med en bokslutsdis- position för investeringar gjorda 1978- 81, vilka under respektive år belastade resultatet till fullo.

Den fa kturerade försäljningen upp- gick under 1982 till1663

~kr,

en ökning med 18% mot året fö re. Arets vinst blev 32 Mkr. Enligt den tidigare använda kontantprincipen skulle vinsten ha bli- .,vit 21 Mkr. Skillnaden beror i första

,~·hand

på den ändrade behandlingen av

· avskrivningar.

NYA LOKALER- NY TEKNIK Under 1982 etablerade sig SJ Resebyrå i Skellefteå och Ömsköldsvik Reseby- råerna i Göteborg, Helsingborg, Härnö- sand, Sundsvall och Umeå flyttade till nya lokaler med attraktivare affärslägen och rationellare arbetsmiljö. Ett tiotal kontor byggdes om eller modernisera- des.

Den omfattande satsningen på

'· ·[o

kalsidan beräknas pågå till och med

1984 och omfatta investeringar på i stor- leksordningen 15-20 Mkr per år. Den är till stor del en följd av övergången till ny '{t "'oknings- och kommunikationsteknik

-~:g'enom det sk SMART-systemetCScan-

dinavian Multi Access Reservation sys- tem for Travel agents). Systemet inne- bär att dagens dataterminaler, som hyrs från olika reseleverantörer, byts ut mot universalterminal er, från vilka man når de flesta stora producenterna.

PERSONAL OCH UTBILDNING En stor del av SJR:s resebyråer etablera- des under åren 1945-55 och den perso- nal som började då närmar sig nu pen- sionsåldern. Under de senaste åren har därfår många nya medarbetare anställts och påbörjat sin utbildning. Genom- snittsåldern låg 1982 på 35 år och fyra av

.r·"*-i , o anställda var under 30 år. Fördel-

t .. Jingen mellan män och kvinnor var 51 respektive 49%. Snittförsäljningen per anställd var 2258 tkr jämfört med 1929 tkr under 1981.

:.: -,. SJR sa tsar sedan länge hårt på infor-

(~b.ation

och vidareutbildning, som kom- mer både kunder och egna medarbetare till godo. Två exempel på sådana sats- ningar är affårsresetidningen Outlook med en upplaga på 65000 exemplar och Japan-seminarier mm i samarbete med bia Stockholrns Universitet får att sti- mulera intresset får affärsförbindelser med Östasien.

' siKRA

papPER

r ... .tn

i: . >C ; •

!

il~.

'ii if '

,(.7'/ ....

21

Bokslut

AFF ÄRSVERKSFORMEN - EN JÄMFÖRELSE MED AKTIEBOLAG

SJ som affarsverk skiljer sig från aktie- bolagen främst genom mindre hand- lingsfrihet i finansiella frågor. staten har ett avgörande inflytande på verkets l<.apitalf6rsötjning och investerings- volym.

SJ

^{ÅR INTE f:N SJ A.} l VSTANDIG JURID!SK PERSON

och äger således formellt inte tillgångarna i verksamheten utan förval- tar dessa åt staten.

SJ

HAR JN1E FULL HANDLINGSFRIHET l EKOI'OMtSKA fR.A.G OR

en ligt statliga för- valtningsrättsli ga fö reskrifter. Detgäller

(~xempelvis

fi nansförvaltn ing, att uppta i.lngf ristiga l ån samt att kö pa och sälja L ist egendom.

f>EN STATLIGA BOKFORlNGSfORORD·

N INGEN POR MYNDIGHETER

gäller sedan 1980 för SJ : s redovisning. I stora delar är den identisk med bokföringslagen fOr enskilda företag. God

redovi~ningssed

följer bl a praxis hos större enskilda få re- tag.

0MSÄTTNJNGSTJLLGÅNGAR FJNANSIE-

RAS AV

DRfFTSiNKOMSTER

och rörlig kre- dit i Riksgäldskontoret. SJ betalar ränta för denna kredit.

A NLÅGG:"INGSTILLG.ÅNGAR FINANSIE- RAS C. i i' :,<)\t l to;\ f~ l f. i~];\(!')I,"'S~. ·\(J >1.1111

hesh ;t as

^(l\ rik'ldag~·n dk;· rmrn~t::n

ning

^;.tv

SJ .

J,m;,pr.',kta~;na

r:;t:dcl i : • l-.ar stats!\.,tpi tak t,

;,(:n: ~m)orrer<h

gennn;

inlev~r~m~ t~

v a\· sk i

qJing~medll'n b.J~c ·

ratle p:1

iinli:iggning..;tJ!!~<,nt!illn~.s

nu·

värd(·n.

DOTrERHOLAGE:--i AR SJÅLVSTÄ~DIGA JUR{l)ISKA PERSON[R OCh

föl jer bes täm·

melserna i

akliebolagslag~n

och bo k fci - ringslagcn. Resul tatöverföringar elle r lån mell an SJ och bol agen samt fö ränd- ring av aktiekapi tal kan endast ske eft er regeringens medgivande.

22

KoNCERNBOK$LUT UPPRÄTTAs INTI<

av SJ. Anledningen är dels redovisnings- mässiga skillnader mellan bolagsgrupp och affårsverk bla ifråga om kapital- struktur , skatteförhållanden och fonde- ringsmöjligheter, dels olika räken- skapsår.

REDOVISNJNGSPRINClPER

FoRDRINGAR

hos och

^:sKULDER

till utländska järnvägsförvaltni ngar redovi - sas till transaktionsdagens kurs. Lång- fristig skuld till utländsl-.. långivare redo- visas till den högsta av balansdagens

kur~

och kursen vid skulden s upp- komst. Valutakursdifferens på långfri s- tig skuld r edovisas som fina nsiell k os t- nad i resultaträkningen meda n övriga kursförlu ster och kursvinster redovisas som rörclsekostnad.

FORRÅDET

består i huvudsak av mate- riel fö r egna anl äggningar samt för repa - ration och underhåll. Förrådet ä r värde- rat till ansk affni ngsp ris på FIFU-basis med avdrag för inkurans.

A

K"I J t: R

i do tte rfdre tag och utom- stående företag är värderade till anskaff- ningsvärde.

ANLÅGGNINGSTILLOÅNGARNA

är värde- rade till anskaffningsvärde och redovi- sas efter avdrag av dels ackumulerade planenliga avskrivningar, dels sådana anslag som ej skall tillföras statskapita- let exempelvis inom ersättningsberätti- gade bannätet och fårsvarsberedskap samt bidrag från myndigheter mfl inklusive beräknat värde av tidigare använd spårmateriel mm. Ackumule- rade avskrivningar utöver plan redovi- sas under särskilda avsättningar.

KAPHALVARDET AV ARBETSSKADE- OCH SKADEST ÅNDSUVRÄNTOR

är försäkrings- tekni skt beräknat och redovisas som långfristig skuld.

STATSKAPITALET

utgör SJ:s skuld ti11 .

₁

staten. Det ligger även till grund får . · beräkning av det avkastningskrav som staten fastställer.

AVSKRJVNINGAR ENUGT PLAN

baseras på anläggningarnas anskaffningsvärde - efter avdrag for anstag och bidrag- samt beräknad ekonomisk livslängd.

AVSKRfVNINGAR UTOVER PLAN

skall enligt statsmakternas · beslut beakta,. _ inflationen. De är kollektiva får re spel< ~l tivc objektgrupp och baseras på skillna2 ··'

d~n

mellan nuvärde och anskaffnings- värde. Anläggningarnas nuvärde beräk- nas med hjälp av olika indexserier som . . emellertid ej beaktar den teknisk; :.

utvecklingen. Avskrivningssatserna är ·

desamma som vid avskrivning enligt plan. På grund av att avsättningarna är kollektiva förekommer ingen återforing vid utrangeringar eller dylikt

AVSKRJVI'!NGSMEDEL

s ka ll enligt gäl- lande regler inlevererds till statsverket i avräkning mot beviljat investeringsan- slag. R egeringen har dock medgivit att i nlevcransen får minskas med ett belopp motsvarande eventuellt under- skott för budgetåret När riksdagen på förslag från regeringen har beslutat om hur underskott skall täckas sker en avräkning mellan icke inlevererade avskrivningsmedel och eventuew ··-1" ..

anslag för täckning av underskottef:..J ' Den minskade inleveransen redovisas i avvaktan härpå som skuld på statsver - kets checkrakning.

'">

PE~SION SKOST'JADER fOr ⁱ t j~in ~L .>

varande persona l ingar i drift- och

anläggnings k ostnaderna och beräknas

efter en av statsmakte rna fa stställd pro-

centsats. Pensioner till pensionerad per-

so nal utbetalas av SPV som även garan-

terar

kapitalvärdet