Kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelser av sjukvårspersonals bemötande.

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande

Författare: Handledare:

Terese Coulianos Lisa Hultin

Matilda Edvardsson

Examinator:

Barbro Wadensten Examensarbete i vårdvetenskap 15.0 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180hp

2020

(2)

SAMMANFATTNING

Introduktion: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem som förekommer i alla länder världen över. Våldsutsatta kvinnor vänder sig i första hand till sjukvården för hjälp och

därigenom blir sjukvårdspersonal viktiga för identifikation av våld samt vidare behandling.

Sjukvårdspersonalens bemötande kan vara avgörande för huruvida våldet uppmärksammas och om kvinnan får vidare hjälp. Ett gott bemötande krävs då för att förebygga våld i nära relationer.

Syfte: Att undersöka vilka upplevelser kvinnor, som har utsatts för våld i nära relationer, har av sjukvårdspersonals bemötande.

Metod: Deskriptiv allmän litteraturöversikt som är baserad på 13 vetenskapliga

originalartiklar med kvalitativ ansats. Databasen Pubmed användes vid datainsamlingen.

Joyce Travelbee omvårdnadsteori om mellanmänsklig relation utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram.

Resultat: Sex kategorier identifierades som beskrev kvinnornas upplevelse av

sjukvårdspersonalens bemötande. Dessa kategorier var; Upplevelsen av sjukvårdspersonals sätt att kommunicera om våld, upplevelsen av empati och sympati, upplevelsen av

sjukvårdspersonals lyhördhet och förmåga att få kvinnor att känna sig sedda, upplevelsen av accepterande, fördomsfull och dömande sjukvårdspersonal, upplevelsen av

sjukvårdspersonals hänsyn till integritet och upplevelsen av sjukvårdspersonals hänsyn till autonomi. Det framkom att våldsutsatta kvinnor har både positiva och negativa upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande.

Slutsats: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande var både positivt och negativt. De positiva upplevelserna visar att somlig sjukvårdspersonal bemöter våldsutsatta kvinnor på ett tillfredställande sätt. Medan de negativa upplevelserna av

bemötande tydliggör sjukvårdens behov av att arbeta vidare med bemötandet av våldsutsatta kvinnor för att främja hälsa och förebygga våld i nära relationer.

Nyckelord: Kvinnor, våld, sjukvårdspersonal, upplevelse.

(3)

ABSTRACT

Introduction: Intimate partner violence against women occurs in all countries worldwide.

Women who are exposed to this kind of to violence primarily turn to the healthcare for help, therefore health care personnel are important for identification of violence and further treatment. The health care providers treatment can be curcial for whether the violence is noticed and if the women get further help. Good treatment is required to prevent intimate partner violence.

Aim: To investigate how women exposed to intimate partner violence have experienced their meetings with health care personnel.

Method: A descriptive general litterature review, based on 13 scientific original articles with a qualitative approach. The database PubMed was used for the data collection. Joyce

Travelbee’s nursing theory of Inperpersonal Relations represents the literature review theoretical reference frame.

Resaults: Six categories were identified that described the women’s experiences of attending health care providers treatment. These categories were; the experience of health care

providers way of communicating about violence, the experience of empathy and sympathy, the experience of health care providers responsiveness and ability to make women feel seen, the experience of accepting, prejudicial and judgmental health care providers, the experience of the health care providers regard for integrity and the experience of the health care providers regard for autonomy. It turned out that women who were exposed to violence had both

positive and negative experiences of health care providers encounters.

Conclusion: Women that have been exposed for intimate partner violence both have positive and negative experiences about the meeting with health care providers. The positive

experiences show that some heatlh care providers respond to violence to women in a satisfactory way. Meanwhile the negative experiences clarifies the healthcare needs to keep working with how they should interact with the women to promote health and prevent intimate partner violence.

Keywords: Women, violence, health care providers, experience.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ... 1

VÅLD MOT KVINNOR ... 1

VÅLDETS PÅVERKAN PÅ KVINNAN ... 2

SJUKVÅRDENS ANSVAR ... 2

BEMÖTANDE I VÅRDEN ... 3

OMVÅRDNADSTEORI SOM REFERENSRAM ... 4

PROBLEMFORMULERING ... 4

SYFTE ... 5

METOD ... 5

DESIGN ... 5

SÖKSTRATEGI ... 5

Urval ... 5

BEARBETNING OCH ANALYS ... 7

Kvalitetsanalys ... 7

Resultatanalys ... 7

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 7

RESULTAT ... 8

UPPLEVELSEN AV SJUKVÅRDSPERSONALS SÄTT ATT KOMMUNICERA OM VÅLD ... 8

Positiva upplevelser ... 8

Negativa upplevelser ... 8

UPPLEVELSEN AV EMPATI OCH SYMPATI ... 9

UPPLEVELSEN AV SJUKVÅRDSPERSONALS LYHÖRDHET OCH FÖRMÅGA ATT FÅ KVINNORNA ATT KÄNNA SIG SEDDA ... 10

UPPLEVELSEN AV ACCEPTERANDE, FÖRDOMSFULL OCH DÖMANDE SJUKVÅRDSPERSONAL ... 11

UPPLEVELSEN AV SJUKVÅRDSPERSONALS HÄNSYN TILL INTEGRITET ... 11

UPPLEVELSEN AV SJUKVÅRDSPERSONALS HÄNSYN TILL AUTONOMI ... 12

DISKUSSION ... 13

RESULTATDISKUSSION ... 13

Upplevelsen av sjukvårdspersonals sätt att kommunicera om våld ... 13

Upplevelsen av empati och sympati ... 14

Upplevelsen av sjukvårdspersonals lyhördhet och förmåga att få kvinnorna att känna sig sedda ... 14

Upplevelsen av accepterade, fördomsfull och dömande sjukvårdspersonal ... 15

Upplevelsen av sjukvårdspersonals hänsyn till integritet och autonomi ... 15

METODDISKUSSION ... 16

(5)

Design ... 16

Urval ... 16

Kvalitetsanalys ... 16

Resultatanalys ... 17

Forskningsetiska överväganden ... 17

KLINISK IMPLIKATION OCH FRAMTIDA FORSKNING ... 17

SLUTSATS ... 18

SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION ... 18

REFERENSER ... 19

BILAGOR ... 25

BILAGA 1 ... 25

BILAGA 2.ARTIKELÖVERSIKT ... 26

(6)

1

INTRODUKTION

Våld mot kvinnor

Våld mot kvinnor som utförs av män i hemmet eller i parrelationer som särbos förekommer i alla länder oavsett dess kultur eller sociala- och ekonomiska förhållanden (Jonzon, Vung, Ringsberg & Krantz, 2007). Förekomsten av våld varierar från land till land. Enligt World Health Organisation (WHO, 2013) påvisades att 35 procent av världens kvinnor någon gång under sin livstid utsatts för fysiskt eller sexuellt våld utövat av deras partner. En studie med 24 000 kvinnor, som blivit utsatta av våld i nära relationer, från 10 olika länder världen över visar att det är ett stort samhällsproblem och utgör ett av de största hoten mot kvinnan och orsaken till ohälsa (Garcia-Moreno, Janc, Ellsberg, Hejs & Watts, 2005). Våld i nära

relationer utgör på så vis ett folkhälsoproblem med konsekvenser för kvinnans hälsa, vilka ger ekonomisk kostnad för (Vos, et al., 2006), till exempel i USA beräknas den årliga kostnaden vara runt 8,3 biljoner amerikanska dollar i USA (Rice, Finkelstein, Bardwell & Leadbetter, 2014).

I Sverige har cirka var fjärde kvinna blivit utsatt för våld i nära relation (Frenzel, 2014), 23,6% har varit utsatta för psykiskt våld och 13,8% av fysiskt våld (Nybergh, Charles, Enander & Krantz 2013). Under 2012 rapporterades att skillnaden mellan män och kvinnor, i Sverige, som blivit utsatta för våld i nära relationer inte var stor. Däremot var kvinnor utsatta för grövre och återkommande våld i relation till män. Anmälningsbenägenheten för våld har ökat, men trots det finns det fortfarande ett stort mörkertal (Frenzel, 2014). Det stora

mörkertalet kan bero på fler faktorer, vilka kan vara att den våldsutsatta kvinnan känner rädsla, skam inför att dela med sig av sin berättelse eller upplevt stigmatiserande attityder från bland annat sjukvården. Bortsett från känslor kan det handla om att den som utfört våldet är någon som kvinnan älskar, har barn- och levt länge med. Dessa faktorer påverkar kvinnans inställning till att söka vård och därigenom minskar möjlighet att uppmärksamma våldet (Lawoko, Sanz, Helström & Castren, 2011).

Våld mot kvinnor definieras i FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor (1993, s 2) på följande sätt: “varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller mest troligt skulle kunna resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det

(7)

2 offentliga eller privata livet.”. Våld mot kvinnor förekommer i olika former, tre av de

vanligaste formerna är fysiskt-, psykiskt- och sexuellt våld. Den här studien kommer att lägga fokus på det fysiska våldet mot kvinnor. Fysiskt våld kan yttra sig på olika sätt, det kan vara till exempel knuffar, slag och sparkar. Fysiskt våld kan även innebära kvävningsförsök, mordförsök, stryptag och användandet av olika vapen (Nationellt Centrum för Kvinnofrid, i.d.).

Våldets påverkan på kvinnan

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer utsätts för risken att både få kort- och långsiktiga hälsoproblem. Det kan också medföra emotionella besvär såsom depression, sömnsvårigheter, posttraumatiskt stressyndrom och ätstörningar. Våldet kan bli så grovt att kvinnan avlider och konsekvenserna av våldet kan även leda till att kvinnan begår självmord (Lövestad, Löve, Vaez & Krantz, 2017; WHO, 2019). Att bli utsatt för våld kan många gånger upplevas traumatiskt. Ett trauma kan resultera i minnesförluster och

overklighetskänslor, det är vanligt att kvinnor som utsatts för våld kan ha svårt att förstå att det som hänt faktiskt har hänt (Grände, Lundberg & Eriksson, 2014). Andra somatiska hälsoproblem som den våldsutsatta kvinnan kan få utstå med är buksmärtor, rygg- och huvudvärk, mag- och tarmsjukdomar, begränsad rörlighet och fibromyalgi. Kvinnan kan få genomgå oönskade aborter eller graviditeter, få gynekologiska besvär samt löper ökad risk för fosterdöd och missfall. Våldet kan, förutom de fysiska och psykiska skadorna, även leda till en ohälsosam livsstil med till exempel ökad användning av droger, alkohol och tobak samt medföra riskfyllda sexuella beteenden (Lawoko et al., 2011).

Sjukvårdens ansvar

Kvinnor som blivit utsatta för allvarligt fysiskt våld väljer att i första hand att kontakta och söka hjälp hos sjukvården, vanligen genom akutmottagningen (Wendt, 2000). Detta visar att sjukvårdspersonalen är viktig dels för identifikation av våldsutsatta kvinnor samt bidragande att förebygga våld mot kvinnor (European Union Agency for Fundamental Rights, 2014). Det har påvisats att sjukvården spelar en viktig roll i att tidigt hjälpa till att identifiera våld och ge lämplig behandling (Garcia-Moreno et al., 2005). För att minska mörkertalet och identifiera de kvinnor som blivit utsatta för våld det krävs tid, beredskap, väl utarbetade rutiner och kunskap. Det har påvisats att dessa områden har brustit inom vården (Lawoko et al., 2011).

Oavsett om våldsutsatta kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården visar tidigare forskning

(8)

3 att de inte erhåller de stöd eller vård de önskat. Dessutom uppstår svårigheter i att identifiera våldet på grund av bristen på sjukvårdspersonal som frågar om våld i nära relationer (Wendt, 2000).

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ”hur sjukvårdspersonal ska agera i situationer där våld i nära relationer kan eller har förekommit”, ska sjukvårdspersonal som vårdar en patient, som uppvisar symtom eller tecken på våld, fråga patienten om orsaken i enrum. Om våld påvisas eller om misstanken kvarstår ska sjukvårdspersonal ta reda på om det finns barn i familjen, informera om möjligheten till vård och omvårdnad samt se över vilka vårdbehov patienten kan ha relaterat till våldet (SOSFS, 2014:4).

Bemötande i vården

Bemötande är ett begrepp som upplevs relativt abstrakt och som rymmer många definitioner.

Det är svårt att översätta till engelska och på grund av detta är det svårt att behandla begreppet internationellt. En definition av bemötande är att det handlar om hur samtal utförs och

genomförs, det vill säga hur sjukvårdspersonal tar emot patienter, hur sjukvårdspersonalen använder kroppsspråket, hälsar, har ögonkontakt eller inte om de sitter eller står i förhållande till patienter (Fossum, 2019). Många av de kvinnliga patienternas klagomål till

patientnämnden är relaterade till att de inte känner sig tillfredsställda med

sjukvårdspersonalens bemötande. Detta grundar sig framför allt på bristande kunskap, information och kommunikation samt att sjukvårdspersonalen har haft ett osympatiskt

uppträdande (Söderberg, Olsson & Skär, 2012). Det framkommer att sjuksköterskor uppträder osäkra kring hur de ska tillmötesgå en våldsutsatt kvinna. Sjuksköterskorna är rädda för att överskrida integriteten, osäkra på hur de ska fråga och hur de ska agera om våld bekräftas (Sundborg, Saleh-Stattin, Wändell & Thörnkvist, 2012).

Feder och medarbetare (2006) förtydligar att våldsutsatta kvinnor har önskemål om vilka egenskaper sjukvårdspersonal bör och inte bör ha relaterat till bemötande i primärvården. Det är av stor vikt att sjukvårdspersonal ger ett bra bemötande till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer när de söker hjälp. Det är viktigt att bemötande från vården upplevs som god av kvinnan och att hon känner sig tagen på allvar, sedd och prioriterad. Allt detta eftersom bemötandet i sig kan vara avgörande för fler aspekter och i hur stor utsträckning våldsutsatta kvinnor återfår sina kvinnliga mänskliga rättigheter (Montero, Ruiz-Pérez, Escribà-Agüir,

(9)

4 Vives-Cases, Plazaola-Castaño, Talavera & Pieró, 2012). Alla möten i vården ska utgå från varje enskild individ och centralt i dessa möten är en god kommunikation mellan

sjukvårdspersonal och patient (Söderberg, Olsson & Skär, 2012).

Omvårdnadsteori som referensram

Kvinnor som utsätts för våld får utstå lidande (NCK, 2014). Begreppet lidande har en central roll i omvårdnadsteoretikern, Joyce Travelbees, omvårdnadsfilosofi. Upplevelsen av lidande är en allmänmänsklig erfarenhet och en del av människans liv. Mot bakgrund av detta menar Travelbee att omvårdnad handlar om att främja hälsa och hjälpa den lidande personen, vilket sker genom att skapa en mellanmänsklig relation. En mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska byggs upp genom en process, som innehåller fem olika faser; det första mötet, framväxt av identiteter, empati, sympati samt etablerande av ömsesidig förståelse och kontakt (Travelbee, 1971).

Det första intrycket baseras på observationer av motpartens sätt att tala, uppträdande och handlingar. Detta är viktigt för sjuksköterskan att tänka på när hen bemöter patienten första gången för att öka chansen att etablera en mellanmänsklig relation. Därefter kommer

empatifasen, vilken är viktig i omvårdnadssammanhang, eftersom en empatisk förståelse kan ge viktig information för att förstå patienten och hens yttre beteende och inre upplevelse.

Under empatifasen byggs sympati upp, vilket definieras som en inställning, ett sätt att tänka som sjuksköterska, som förmedlas till patienten. Beroende på sjuksköterskans förmåga att förmedla sympati eller brist på sympati, känner patienten av det. Den upplevelse patienten får om sjuksköterskan visar engagemang och omtanke kan påverka patienten både psykiskt och fysiskt. Faserna i processen till mellanmänsklig relation bygger på kommunikation. Det är via kommunikation som människor lär känna varandra och när sjuksköterskan lär känna patienten kan hens specifika behov identifieras. I vilken grad relationen utvecklas beror på

sjuksköterskans kunskap i kommunikation och därigenom hens bemötande mot patienten (Travelbee, 1971).

Problemformulering

Våld mot kvinnor anses vara ett globalt folkhälsoproblem. I hela världen finns det kvinnor som utsätts för våld och därmed påverkas deras livssituation. Bemötandet lägger grund för vilken relation sjuksköterskan och patienten kommer få. Relationen spelar roll för patientens

(10)

5 upplevelse av trygghet till sjuksköterskan, vilket krävs för att patienten ska erhålla den vård och stöd som kvinnan önskar. För att sjukvårdspersonalen ska optimera sitt bemötande av våldsutsatta kvinnor behöver det beskrivas hur kvinnorna upplever bemötandet för att få en förståelse för och kunna skapa ett underlag till hur de kan fråga, tillmötesgå patienten på ett tryggt sätt samt att det inte är integritetsöverskridande.

Syfte

Att undersöka vilka upplevelser våldsutsatta kvinnor har av sjukvårdspersonalens bemötande.

METOD

Design

För att besvara studiens syfte valdes en deskriptiv allmän litteraturöversikt. Studien är baserad på tidigare publicerade originalartiklar med kvalitativ ansats (Forsberg & Wengström, 2016).

Sökstrategi

Sökningarna gjordes i databasen Pubmed, eftersom det är en databas som ger möjlighet till ett stort utbud med avgiftsfria originalartiklar. Sökorden valdes ut i enlighet med syftet och med hjälp av svensk MeSH (Karolinska institutet, i.d.). Orden var ”kvinnor”, ”våld”, ”upplevelser”

och ”sjukvård”, se tabell 1.

I PubMed genomfördes sju sökningar. Författarna läste alla titlar, vilka var avgörande för om abstract skulle läsas eller inte. Utifrån lästa abstract skumlästes de artiklar med relevans för studiens syfte och därefter valdes de artiklar som skulle kvalitetsgranskas. Författarna kvalitetsgranskade sammanlagt 17 artiklar.

Urval

Författarna utformade inklusions- och exklusionskriterier för att begränsa litteratursökningen och endast undersöka studier med relevans för syftet. Inklusionskriterier: deltagarna i

artiklarna skulle vara kvinnor som har blivit utsatta för fysiskt våld i nära relationer, mellan åldrarna 18–65 år, artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, publicerade i PubMed, finnas i fulltext, vara originalartiklar och publicerade inom de senaste 20 åren.

Exklusionskriterier: artiklar som inte uppnådde hög eller medelhög kvalitet på kvalitetsgranskningen, inte var etiskt godkända och reviewartiklar.

(11)

6 Tabell 1. Resultat av sökning

Datum Databas Sökord Utfall Lästa

abstract

Kvalitetsgranskade studier

Inkluderade studier

200120 PubMed #1” Health services”

AND” battered women” AND violence

384 52 7 6

200120 PubMed #2 Experience AND” intimate partner violence”

AND” health care”

212 27 2 2

280120 PubMed #3 "intimate partner violence" AND

"nursing" AND perceptions

76 8 1 0

"health care" AND

"women's experiences"

20 3 2 2

"health care" AND experiences

199 27 2 1

300120 PubMed #2 "abused women"

AND "nurse attitudes AND

"health care"

34 11 2 1

"health care" AND experiences AND

"experience" AND

"help seeking"

33 4 1 1

(12)

7 Bearbetning och analys

Kvalitetsanalys

Granskningen av kvaliteten på respektive studie har genomförts med hjälp av en

granskningsmall (bilaga 1), som är framställd av Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014). I kvalitetsgranskningsmallen är frågorna som ska besvaras, uppdelade i olika stycken, syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Bedömning av kvaliteten utfördes med hjälp av ett poängsystem, som var utformat av författarna. Kvalitetsgranskningsmallen innehåller 21 kryssfrågor, med alternativen ja, nej, oklart och ej tillämpligt. Ett kryss i ja-rutan gav ett poäng, ett kryss i nej-rutan gav noll poäng och ett kryss i oklart-rutan samt ej tillämpligt-rutan gav också noll poäng. Om studien fick 1–9 ja innebar det låg kvalitet, 10–15 ja innebar

medelhög kvalitet och 16–21 ja innebar hög kvalitet. Resultatet av granskningen redovisades i tabellform, se bilaga 2. Fyra artiklar bedömdes få hög kvalitet och nio med medelhög kvalitet.

Det var fyra artiklar som exkluderades, på grund av att de inte var etiskt godkända. Resultatet baseras på 13 inkluderade artiklar.

Resultatanalys

Inledningsvis läste författarna varje artikel noggrant och sedan sammanställdes respektive artikels resultat var för sig. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Graneheims och Lundmans (2003) analysmetod för kvalitativa studier. Författarna valde ut meningsbärande enheter ur varje artikel och därefter kondenserades respektive meningsbärande enhet. Varje kondensering färgkodades utifrån dess innebörd, vilket hjälpte författarna att skapa kategorier.

Kategorierna redovisas som underrubriker i resultatet. Samtliga artiklars resultat redovisas i bilaga 2.

Forskningsetiska överväganden

Författarna har endast valt att inkludera de studier som hade fått tillstånd av en etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2016). Studien skulle även endast inkludera artiklar som har utfört forskning där deltagarna har lämnat samtycke. Samtycke i detta fall innebär att deltagarna fått information om forskningen i förväg och att det tydligt framgått att medverkan var frivillig (CODEX, 2020). Författarna har varit objektiva och inte lagt in personliga värderingar om studierna som användes i resultatet.

(13)

8

RESULTAT

Studien är baserad på 13 originalartiklar med kvalitativ ansats. De inkluderade artiklarna var gjorda i länderna USA (n=5), England (n=2), Tyskland (n=1), Sydafrika (n=1), Sverige (n=1), Nepal (n=1), Finland (n=1) och Australien (n=1). Artiklarna använde sig av kvalitativ

intervjumetodik. Resultatanalysen av artiklarna identifierade sex olika kategorier; upplevelsen av sjukvårdspersonals sätt att kommunicera om våld, upplevelsen av empati och sympati, upplevelsen av sjukvårdspersonals lyhördhet och förmåga att få kvinnorna att känna sig sedda, upplevelsen av accepterande, fördomsfull och dömande sjukvårdspersonal, upplevelsen av sjukvårdspersonals hänsyn till integritet samt upplevelsen av sjukvårdspersonals hänsyn till autonomi. Studien identifierade att kvinnor utsatta för våld i nära relationer både hade positiva och negativa upplevelser av sjukvårdspersonals bemötanden. Resultatet redovisar först det positiva upplevelserna av respektive kategori och därefter följer de negativa upplevelserna, vilket förtydligas med hjälp av underkategorierna: positiva upplevelser och negativa upplevelser.

Upplevelsen av sjukvårdspersonals sätt att kommunicera om våld Positiva upplevelser

Kvinnorna hade positiva upplevelser av att bli tillfrågade om de hade tidigare erfarenheter av våld i nära relationer eller om de fortfarande blev utsatta för våld i hemmet (Bacchus, Mezey

& Bewley, 2002; Pratt-Eriksson, Bergbom & Dahlborg-Lyckhage, 2014). Detta gav

kvinnorna möjlighet att få prata om deras erfarenheter, känna att någon lyssnade på dem och bli bekräftade (Bacchus et al., 2002). De uppskattade även när sjukvårdspersonalen frågade om våldsutsatthet vid flera tillfällen (Bates, Hancock & Peterkin, 2001; Battaglia, Finley &

Liebschutz, 2003). Detta var betydelsefullt för de kvinnor som ännu inte var redo att dela med sig av sina erfarenheter och det skapades möjligheter att tala om våldet när det passade dem (Bacchus et al., 2002).

Negativa upplevelser

Sjukvårdspersonalens sätt att kommunicera när de frågade om våldet var en viktig del av kvinnornas upplevelser av bemötande. Kommunikationen upplevdes som hjälpsam om sjukvårdspersonalen talade öppet om våldet (Battaglia et al., 2003; Zink, Jacobson, Regan &

Pabst, 2004), ställde raka, konkreta (Bacchus & Bewley, 2003; Bacchus et al., 2002) och

(14)

9 öppna frågor (Rishal, Joshi, Lukasse, Schei & Swanhberg 2016). Det var viktigt att

personalen visade att dem brydde sig när de skulle diskutera våldet och detta kunde de visa genom deras kroppsspråk, sätta sig ner vid kvinnorna och (Battaglia et al., 2003) ha

ögonkontakt (Battaglia et al., 2003; Dichter, Wagner, Goldberg & Iverson, 2015).

Sjukvårdspersonalens val av kommunikationssätt kunde ge kvinnor upplevelser av brist på tillit. Exempelvis svarade en del sjukvårdspersonal med att om det förelåg våld i deras relation skulle de anmäla det till polisen och detta gjorde att kvinnorna inte litade på sin

sjukvårdspersonal (Bacchus & Bewley, 2003; Battaglia et al., 2003; Morse, Lafleur, Fogarty, Mittal & Cerulli, 2012; Rishal et al., 2016). En del kvinnor upplevde även bristfällig

kommunikation om det inte förelåg öppen dialog och om sjukvårdspersonalen gjorde dömande gester (Battaglia et al., 2003).

Upplevelsen av empati och sympati Positiva upplevelser

Kvinnorna upplevde att sjukvårdspersonalen hade en empatisk inställning (Larsen, Püschel &

Seifert, 2014; Leppäkoski, Paavilainen & Åstedt-Kurki, 2011; Rishal et al., 2016; Zink et al., 2004) och visade sympati (Dienemann, Glass & Hyman, 2005; Leppäkoski et al., 2011).

Sjukvårdspersonalens empati och sympati vägde mer än ord. Det spelade ingen roll vad sjukvårdspersonalen sade, eftersom kvinnorna ändå upplevde att personalen verkligen visade empati (Bates et al., 2001). Flertalet kvinnor upplevde att sjukvårdspersonalen visade empati genom att exempelvis vara vänliga, le och svara på kvinnornas frågor (Battaglia et alt., 2003).

Flertalet kvinnor upplevde sjukvårdspersonalen som osympatiska i sitt bemötande (Bacchus

& Bewley, 2003; Bacchus et al., 2003) och saknade brist på empati (Bacchus et al., 2002;

Bates et al., 2001; Joyner & Mash, 2014; Pratt-Eriksson et al., 2014; Rishal et al., 2016; Zink et al., 2004). Kvinnorna upplevde att sjukvårdspersonal hade svårt att hantera känslor och psykiskt stöd. Sjukvårdspersonal handskades lättare med medicinska uppgifter än att ge stöd åt kvinnorna. En del kvinnor upplevde brist på sympati hos sjukvårdspersonal, som gav elaka kommentarer om kvinnornas val att stanna hos förövaren. Sjukvårdspersonalen tänkte inte diskutera våldet och ge kvinnorna det stöd de behövde om de stannade hos förövaren (Zink et al., 2004).

(15)

10 Upplevelsen av sjukvårdspersonals lyhördhet och förmåga att få kvinnorna att känna sig sedda

Positiva upplevelser

Flertalet kvinnor uppmärksammade sjukvårdspersonalens förmåga att lyssna som en viktig del av bemötande, vilket gav kvinnorna upplevelsen av att bli hörda och sedda. En stor del sjukvårdspersonal lyssnade bra (Bacchus & Bewley, 2003; Bacchus et al., 2002; Larsen et al., 2014; Zink et al., 2004) samt lyssnade även med noggrant med respekt (Battaglia et al., 2003).

Genom att bli hörda fick kvinnorna en upplevelse av att känna sig förstådda (Battaglia et al., 2003; Dienemann et al., 2005; Larsen et al., 2014). Kvinnorna tydliggjorde vikten av att sjukvårdspersonal uppvisade ett intresse i sitt bemötande, eftersom detta gav upplevelsen av att bli sedda och flertalet sjukvårdspersonal upplevdes visa intresse för kvinnornas situationer (Bacchus et al., 2002; Battaglia et al., 2003; Dienemann et al., 2005; Joyner & Mash, 2014;

Morse et al., 2012). Sjukvårdspersonal som tog sig tiden gav kvinnorna upplevelsen av att bli sedd och hörd. En del kvinnor upplevde att det fanns tillräckligt med tid (Battaglia et al., 2003; Morse et al., 2012).

En stor del sjukvårdspersonal fick inte kvinnorna att uppleva sig hörda eller sedda (Dienemann et al., 2005; Pratt-Eriksson et al., 2014), sjukvårdspersonal upplevdes

ointresserade när kvinnorna pratade (Bacchus & Bewley, 2003; Bacchus et al., 2002; Dichter et al., 2015; Dienemann et al., 2005), till exempel satt en del sjukvårdspersonal och tittade in i datorn under tiden kvinnorna pratade (Dichter et al., 2015). Vid flera tillfällen skyndade sjukvårdspersonalen sig igenom mötet och lade inte tid på kvinnorna, vilket gav dem upplevelsen av att varken bli hörda eller sedda (Zink et al., 2004). I en del fall upplevde kvinnorna att sjukvårdspersonal hade ignorerat symtom och tecken som fanns på våld (Dienemann et al., 2005; Joyner & Mash, 2014; Rishal et al., 2016; Zink et al., 2004;). Det kunde också handla om att sjukvårdspersonal valt att ignorera våldet och fortsatte med andra arbetsuppgifter även om kvinnorna hade berättat om våldet (Bacchus et al., 2002; Joyner &

Mash, 2014; Larsen et al., 2014; Zink et al., 2004). Många kvinnor upplevde att de inte blev förstådda, vilket gav dem upplevelsen av att de inte blev hörda (Bates et al., 2001; Pratt- Eriksson et al., 2014; Zink et al., 2004).

(16)

11 Upplevelsen av accepterande, fördomsfull och dömande sjukvårdspersonal

Positiva upplevelser

Många kvinnor upplevde sjukvårdspersonalen som icke dömande, fördomsfri och icke nedlåtande, vilket fick kvinnorna att känna sig accepterade (Bacchus & Bewley, 2003;

Bacchus et al., 2002; Dienemann et al., 2005; Leppäkoski et al., 2011). Sjukvårdspersonalen såg inte ned på kvinnorna (Battaglia et al., 2003; Dienemann et al., 2005; Larsen et al., 2014).

En del sjukvårdspersonal upplevdes som oprofessionella (Zink et al., 2004), eftersom de värderade in sina egna åsikter vid mötet med de våldsutsatta kvinnorna (Morse et al., 2012).

Sjukvårdspersonal kunde ha förutfattade meningar samt skapa stereotyper av de kvinnor, som sökte sjukvård flera gånger (Bates et al., 2001). Sjukvårdspersonal kunde upplevas otrevliga, ha dåliga förhållningssätt (Joyner & Mash, 2014; Morse et al., 2012; Pratt-Eriksson et al., 2014; Rishal et al., 2016) och vara arroganta (Bacchus et al., 2002). De upplevdes också som dömande mot kvinnorna (Dichter et al., 2015; Joyner & Mash, 2014; Rishal et al., 2016). I flera fall var sjukvårdspersonalens bemötande och uppförande det som fick kvinnorna att känna sig nedvärderade och upplevda som överflödiga. Kvinnorna fick upplevelsen av att de slösade personalens tid och skapade onödiga problem. Kvinnor med utländsk bakgrund upplevde likaså att sjukvårdspersonalen nedvärderade dem på grund av att de var invandrare (Pratt-Eriksson et al., 2014). I andra fall kunde orsaken till att kvinnor upplevde att personalen såg ner på dem vara relaterat till att kvinnorna brukade substanser eller om de fortfarande levde kvar med förövaren (Battaglia et al., 2003).

Upplevelsen av sjukvårdspersonals hänsyn till integritet Positiva upplevelser

En del kvinnor hade positiva upplevelser av sjukvårdspersonalens hänsyn till integritet, vilket bland annat innebar att samtalen mellan patient och personal skedde i avskildhet och enrum (Bates et al., 2001; Leppäkoski et al., 2011; Rishal et al., 2016). Fåtalet kvinnor upplevde bevarad integritet när sjukvårdspersonalen var försiktiga vid klinisk undersökning av kvinnorna (Leppäkoski et al., 2011).

(17)

12 Negativa upplevelser

Våldsutsatta kvinnor kände sig väldigt utsatta, vilket sjukvårdspersonal kunde sakna förståelse för, därigenom ledde deras sätt att fråga om våld till upplevelser av brist på integritet.

Sjukvårdspersonal frågade om våld i väntrummet (Bates et al., 2001; Dichter et al., 2015;

Leppäkoski et al., 2011), högt så alla i omgivningen kunde höra (Bates et al., 2001;

Leppäkoski et al., 2011) eller när förövaren var närvarande. (Dienemann et al., 2005; Morse et al., 2012; Zink et al., 2004).

Upplevelsen av sjukvårdspersonals hänsyn till autonomi Positiva upplevelser

När sjukvårdspersonal bemötte kvinnorna med rekommendationer eller förslag fick kvinnorna upplevelsen av att de hade kontroll och fick bestämma själva över deras situation samt liv.

Det var extra viktigt för en del kvinnor att få ha kontroll och upplevelse av självbestämmande, även om det rörde sig om den korta stunden under mötet med sjukvårdspersonal (Dienemann et al., 2005).

Flertalet kvinnor upplevde att deras autonomi blev ignorerad (Bacchus & Bewley, 2003;

Bacchus et al., 2002; Dienemann et al., 2005; Pratt-Eriksson et al., 2014)

Sjukvårdspersonalens bemötande kunde ge upplevelse av oro och en del kvinnor var rädda för att förlora kontrollen över sitt liv (Bacchus & Bewley, 2003). Sjukvårdspersonalen ifrågasatte kvinnorna, vilket gav upplevelsen av att de förlorat sin identitet, att det inte fanns någon plats för dem i sjukvården och maktlöshet (Pratt-Eriksson et al., 2014). När kvinnorna upplevde avsaknad av autonomi i mötet med sjukvårdspersonal kunde det röra sig om att de sa åt kvinnorna vad de skulle göra (Dienemann et al., 2005). En del sjukvårdspersonal försökte övertala kvinnor till att tala om deras erfarenhet av våld i nära relationer även om de inte var redo för detta, vilket gav dem upplevelsen av brist på självbestämmande (Bacchus et al., 2002).

(18)

13

DISKUSSION

Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser våldsutsatta kvinnor har av sjukvårdspersonals bemötande. Studiens resultat visar att våldsutsatta kvinnor har både positiva och negativa upplevelser av sjukvårdspersonalens bemötande. De positiva upplevelserna de våldsutsatta kvinnor hade av sjukvårdspersonalen var hur de

kommunicerade när de frågade om våldsutsatthet, de lyssnade, visade empati och sympati, de var engagerade samt tog hänsyn till kvinnans integritet och autonomi. De negativa upplevelser kvinnorna hade var att sjukvårdspersonalen var otrevliga, dömande, stressade, brist på empati och sympati, engagemang, hänsyn till integritet och autonomi.

Resultatdiskussion

Upplevelsen av sjukvårdspersonals sätt att kommunicera om våld

Det var viktigt för våldsutsatta kvinnor hur sjukvårdspersonal kommunicerade när de frågade om våld. Kvinnorna berättade positiva upplevelser av sjukvårdspersonalens sätt att

kommunicera berörande deras kroppsspråk, till exempel de satt ner med kvinnan och hade ögonkontakt. Det här överensstämmer med Fossums (2019) definition av vad bemötande är, till exempel hur sjukvårdspersonal använder kroppsspråket, har ögonkontakt eller inte samt om de sitter eller inte. Detta tydliggör sambandet mellan kommunikation och bemötande, det vill säga att kommunikation är en del av bemötandet. Kommunikation är även en viktig del i Travelbees (1971) omvårdnadsteori om mellanmänsklig relation. Hon menar att det är via kommunikation människor lär känna varandra och när sjuksköterskan känner patienten kan behov identifieras, vilket är betydelsefullt vid identifikation och tillfrågande om våldet.

Kommunikationen och bemötande tydliggör vikten för uppmärksammandet av förekomsten av våld. Om sjukvårdspersonalen inte identifierar den bakomliggande orsaken till att kvinnor söker sjukvård, vilket kan vara våld, kommer de fortsätta söka vård. Vos och medarbetare (2006) och Glenngård och medarbetare (2010) tydliggör att hälsokonsekvenserna för kvinnan av våld i nära relationer har en påverkan på samhället, framför allt dess ekonomi. Samhällets kostnader på sjukvården kan öka om de våldsutsatta kvinnorna inte får den hjälp de behöver, eftersom de kommer fortsätta söka vård för de konsekvenser våldet ger.

(19)

14 Upplevelsen av empati och sympati

En stor del kvinnor upplevde att sjukvårdspersonalen hade en empatisk inställning och visade sympati. Travelbee (1971) skriver att empati och sympati är faser av den process som ska skapa en mellanmänsklig relation mellan personal och patient. Relationen är således viktig för att kunna främja hälsa och hjälpa den lidande personen. När sjukvårdspersonalen har ett empatiskt bemötande och visar sympati till patienten skapas därigenom den relation som ger personalen möjlighet att uppfylla de krav som gäller för sjukvårdspersonal. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller krav på en god vård och ett av dessa krav är “främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonalen”. Resultatet överensstämmer också med de

kärnkompetenser som legitimerade sjuksköterskor ska ha och en av dessa kompetenser innebär att kunna kommunicera med patienter på ett empatiskt sätt (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017).

Resultatet visar att ett stort antal kvinnor, har upplevt brist på empati och sympati i

sjukvårdspersonalens bemötande. Söderberg och medarbetares (2012) studie överensstämmer med detta då tidigare kvinnliga patienter hade haft klagomål på sjukvårdspersonal med ett osympatiskt bemötande. Ett osympatiskt bemötande motsäger Travelbees (1971)

omvårdnadsteori. Hon menar att sjukvårdspersonal ska visa empati och sympati för att få viktig information och förstå patienten och hennes upplevelser. Detta förbereder

sjuksköterskan om vilken inställning hen bör ha för att bemötandet ska påverka patienten positivt. Om sjukvårdspersonalen inte bemöter kvinnorna med empati finns det en risk att kvinnorna inte vill tala om sina erfarenheter och behåller information.

Upplevelsen av sjukvårdspersonals lyhördhet och förmåga att få kvinnorna att känna sig sedda

Det framkom i resultatet att sjukvårdspersonal som tog sig tid för kvinnorna gav dem

upplevelsen av intresserad personal och att bli hörda. Det här överensstämmer med Feder och medarbetare (2006), som tydliggör kvinnors önskemål på egenskaper, som sjukvårdspersonal bör ha för ett gott bemötande, skulle känna sig tagen på allvar, sedd och prioriterad.

Resultatet redogör att många kvinnor upplevde att sjukvårdspersonalen ignorerat de symtom och tecken som fanns på våld samt ignorerat våldet även om kvinnan berättat om det. Det

(20)

15 visar att sjukvårdspersonalen inte följer några tydliga rutiner för hur de ska bemöta och

behandla våldsutsatta kvinnor. Det här överensstämmer med Lawoko och medarbetares (2011) studie, där de skriver om hur kunskap och rutiner brustit inom vården. Sjukvården har påvisats ha en viktig roll i att tidigt hjälpa till att identifiera våld och ge lämplig behandling (Garcia-Moreno et al., 2005) för att bidraga till att förebygga våld mot kvinnor (European Union Agency for Fundamental Rights, 2014).

Upplevelsen av accepterade, fördomsfull och dömande sjukvårdspersonal

Utifrån resultatet skapade sjukvårdspersonalen stereotyper av de våldsutsatta kvinnorna som hade besökt sjukhuset upprepade gånger. Det här tydliggör att sjukvårdspersonalen

generaliserar återkommande våldsutsatta kvinnor och ser inte varje kvinna som en egen individ. Söderberg (2012) förtydligar hur alla möten i vården ska utgå från varje enskild individ, vilket kan kopplas till de bestämmelser som gäller för all hälso- och sjukvård. I enighet med Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763), som säger att ”vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet”.

Resultatet visade att många kvinnor hade upplevt att sjukvårdspersonalen var dömande nedvärderade och såg ner på kvinnorna på grund av utländsk bakgrund, bruk av substanser eller om de fortfarande levde kvar med förövaren. Det här överensstämmer med innehållet i en rapport av Diskrimineringsombudsmannen (2012), där det rapporterats om specifika patientgrupper som upplever att de får ett sämre bemötande än vad andra patienter får. Detta motstrider Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) där målet är att hela befolkningen ska få vård på lika villkor och vården ska ges med respekt för den enskilda människans värdighet och alla människors lika värde.

Upplevelsen av sjukvårdspersonals hänsyn till integritet och autonomi

Sjukvårdspersonalen ifrågasatte, försökte ta beslut åt kvinnan, frågade om våld högt och i väntrum bland andra patienter, vilket kvinnorna upplevde som brist på autonomi och integritet. Det här går emot Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om att

sjukvårdspersonal, som vårdar en patient som uppvisar tecken eller symtom på våld, ska fråga om detta i enrum (SOSFS, 2014:4). Resultatet går även ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014), där det förtydligas att sjuksköterskor ska uppvisa professionella värden som

respektfullhet och integritet.

(21)

16 Metoddiskussion

Design

För att besvara studiens syfte valdes en allmän deskriptiv litteraturöversikt som design.

Svagheten med att ha en litteraturöversikt istället för en originalstudie med kvalitativ ansats, som metod, anser författarna att svaren inte upplevs direkt av författarna. De berättelser och svar som deltagarna delar med sig av kan misstolkas och vid eventuella luckor kan inte författarna ställa följdfrågor.

Urval

Författarna ser det som en svaghet att endast använda en databas, då artiklar med relevant resultat begränsades. Författarna anser dock att endast sökningar i Pubmed räcker för att få fram ett adekvat resultat till den här studien.

Författarna använde svensk MeSH för att få fram korrekt översättning av sökorden till artikelsökningarna, vilket anses vara en styrka då misstolkning undveks. Ett av de sökorden som valdes var bemötande, vilket inte gick att översätta till engelska. Detta är en svaghet, eftersom det gjorde det svårare för författarna att hitta artiklar med innehåll som omfattade samma beskrivning av bemötande.

Författarna valde att inkludera studier med deltagare från 18 till och med 65 års ålder, vilket är en styrka för att det ger ett brett omfång av olika upplevelser. Studien inkluderade artiklar som var skrivna på svenska eller engelska, vilket var en styrka för att minska risken för misstolkningar samt få ett utökat sökningsresultat.

Inkluderade artiklar skulle vara publicerade inom de senaste 20 åren, vilket kan ses som en styrka, eftersom studien får resultat som skildrar deltagares upplevelser från olika år samt hur olika upplevelser genom åren liknar och/eller skiljer sig från varandra.

Kvalitetsanalys

Författarna bedömer det som en styrka att använda SBU:s granskningsmall (2014), vilken är framställd för granskning av artiklar med kvalitativ forskningsmetodik samt anpassad för patientupplevelser. Författarna valde att exkludera artiklar som inte uppnådde hög eller

medelhög kvalitet vid kvalitetsgranskningen. Detta är en styrka, eftersom studiens resultat inte

(22)

17 grundades på artiklar med låg kvalitet, vilket ger resultatet mer trovärdighet. Det är en svaghet att författarna utformade ett eget poängsystem, eftersom de inte har så stor erfarenhet av området.

Resultatanalys

Graneheims och Lundmans (2003) analysmetod ses som en styrka i analysdelen, eftersom det underlättade för dem att systematiskt analysera fram meningsbärande enheter och kategorier.

Ytterligare en styrka med den valda analysmetoden är att den är evidensbaserad och ger studien ett trovärdigt resultat. Studierna som inkluderats var genomförda i olika länder spridda över olika delar i världen, vilket ökar generaliserbarheten och ger en bra översikt över

forskningsområdet.

Forskningsetiska överväganden

Ett av studiens inklusionskriterier var att alla artiklar skulle ha godkännande av en etisk kommitté, vilket alla artiklarna i den här studien har, det anses vara en styrka. Författarna hade ingen förförståelse för ämnet, vilket är en styrka då det underlättade för författarna att vara objektiva genom studien. Inga personliga åsikter har påverkat förfarandet.

Klinisk implikation och framtida forskning

Studiens resultat förtydligar att det förekommer bra och dåligt bemötande hos

sjukvårdspersonalen. Det dåliga bemötandet har tydliggjorts leda till olika upplevelser bland våldsutsatta kvinnor och hur det har haft betydelse för dem. Sjukvården finns till för patienten och det är dennes upplevelser som bör tas i beaktning för att ge betydelsefull vård. Hälso- och sjukvården bör arbeta mer med kunskap om vad gott bemötande innebär, vilka faktiska affekter det har på våldsutsatta kvinnor och hur kunskap om detta kan bidrar till bättre vård.

Detta för att sedan kunna använda denna kunskap i det kliniska arbetet med kvinnorna.

Författarna anser att det finns omfattande och grundlig forskning inom ämnet i stora delar av världen, men det saknas fortfarande forskning i en del länder. Däremot sträcker sig en stor del av den befintliga forskningen många år tillbaka, vilket skulle behöva kompletteras med nyare forskning.

(23)

18 Slutsats

Våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande var både positivt och negativt. De positiva upplevelserna visar att somlig sjukvårdspersonal bemöter våldsutsatta kvinnor på ett tillfredställande sätt. Medan de negativa upplevelserna av bemötande tydliggör sjukvårdens behov av att arbeta vidare med bemötandet av våldsutsatta kvinnor för att främja hälsa och förebygga våld i nära relationer.

Självständighetsdeklaration

Terese Coulianos och Matilda Edvardsson har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.

(24)

19

REFERENSER

*Bacchus, L., Mezey, G., & Bewley, S. (2002). Women’s perceptions and experiences of routine enquiry for domestic violence in a maternity service. BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 109(1), 9–16. https://doi.org/10.1111/j.1471-

0528.2002.00514.x

*Bacchus, L., Mezey, G., & Bewley, S. (2003). Experiences of seeking help from health professionals in a sample of women who experienced domestic violence. Health and Social Care in the Community, 11(1), 10–18. https://doi.org/10.1046/j.1365-2524.2003.00402.x

*Bates, L., Hancock, L., & Peterkin, D. (2001). “A little encouragement”: Health services and domestic violence. International Journal of Health Care Quality Assurance, 14(2), 49–56.

https://doi.org/10.1108/09526860110386474

*Battaglia, T. A., Finley, E., & Liebschutz, J. M. (2003). Survivors of intimate partner violence speak out: Trust in the patient-provider relationship. Journal of General Internal Medicine, 18(8), 617–623. https://doi.org/10.1046/j.1525-1497.2003.21013.x

CODEX, (2020). Informerat samtycke. Hämtad 2 mars, 2020, från

http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml?fbclid=IwAR15ZS1qy5cnuXAeacQJI2fM- 9KDoaVwV6LsXDltPF2XP_OSWEG7sZHCL94

*Dichter, M. E., Wagner, C., Goldberg, E. B., & Iverson, K. M. (2015). Intimate Partner Violence Detection and Care in the Veterans Health Administration: Patient and Provider Perspectives. Women’s Health Issues, 25(5), 555–560.

https://doi.org/10.1016/j.whi.2015.06.006

*Dienemann, J., Glass, N., & Hyman, R. (2005). Survivor Preferences for Response to IPV Disclosure. Clinical Nursing Research, 14(3), 215–233.

https://doi.org/10.1177/1054773805275287

Diskrimineringsombudsmannen, DO. (2012) Rätten till sjukvård på lika villkor - rapport.

Solna: diskrimineringsombudsmannen.

Europeiska unionen, (2014). Våld mot kvinnor: en undersökning omfattande hela EU.

Österrike: Europeiska unionens för grundläggande rättigheter.

(25)

20 Feder, G. S., Hutson, M., Ramsay, J. & Taket, A. R. (2006). Women exposed to intimate partner violence: Expectations and experiences when they encounter health care

professionals: A meta-analysis of qualitative studies. Archives of Internal Medicine, 166(1), 22–37. Doi: 10.1001/archinte.166.1.22

FN:s generalförsamling, (1993). Proclaimed by General Assembly resolution. Hämtad från, https://www.ohchr.org/Documents/ProfessionalInterest/eliminationvaw.pdf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Fossum, B. (2019). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum (Red.), Kommunikation:

samtal och bemötande i vården (3. Uppl., s. 27–76). Lund: Studentlitteratur.

Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer: En nationell kartläggning. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet

Friberg, F. (2017) Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (red.). Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 141–152). Lund:

Studentlitteratur.

García-Moreno. C., Janse. A.F.M. H., Ellsberg. M., Heise. L. & Watts. C. (2005). WHO Multi-country Study on Women’s Health and Domestic Violence against Women. Initial results on prevalence, health outcomes and women’s responses. 92(4).

Glenngård, H.A., Carlsson, S.K. & Berglund, A. (2010). Ekonomiska konsekvenser av mäns våld mot kvinnor. En kunskapsöversikt samt kostnadsberäkningar utifrån tre typfall.

Nationellt centrum för kvinnofrid.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003) Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 47, 105–112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Grände, J., Lundberg, L. & Eriksson, M. (2014). I arbete med våldsutsatta kvinnor: handbok för yrkesverksamma. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.

International Council of Nurses & Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

(26)

21 Jonzon, R., Vung, N., Ringsberg., K., & Krantz, G. (2007). Violence against women in

intimate relationships: Explanations and suggestions for interventions as perceived by healthcare workers, local leaders, and trusted community members in a northern district of Vietnam. Scandinavian Journal of Public Health, 35(6), 640–647.

*Joyner, K., & Mash, B. (2014). Quality of Care for Intimate Partner Violence in South African Primary Care: A Qualitative Study. Violence and Victims, 29(4), 652–669.

https://doi.org/10.1891/0886-6708.VV-D-13-00005

Karolinska institutet. (i.d.). Svensk MeSH. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 6 februari, 2020, https://mesh.kib.ki.se/

*Larsen, M. M., Krohn, J., Püschel, K., & Seifert, D. (2014). Experiences of Health and Health Care Among Women Exposed to Intimate Partner Violence: Qualitative Findings From Germany. Health Care for Women International, 35(4), 359–379.

https://doi.org/10.1080/07399332.2012.738264

Lawoko, S., Sanz, S., Helström, L. & Castren, M. (2011). Screening for intimate partner violence against women in healthcare Sweden: prevalence and determinants. ISRN Nursing, 1–7. Doi: 2011/510692

*Leppäkoski, T., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2011). Experiences of emergency care by the women exposed to acute physical intimate partner violence from the Finnish

perspective. International Emergency Nursing, 19(1), 27–36.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2010.02.006

Lövestad. S., Löve. J., Vaez. M. & Krantz. G. (2017). Prevalence of intimate partner violence and its association with symptoms of depression; a cross-sectional study based on a female population sample in Sweden. 17(335), DOI 10.1186/s12889-017-4222-y

Montero, I., Ruiz-Pérez, I., Escribà-Agüir, V., Vives-Cases, C., Plazaola-Castaño, J., Talavera, M. & Peiró, R. (2012). Strategic responses to intimate partner violence against women in Spain: a national study in primary care. Journal of Epidemiology & Community Health, 66(4), 352–358. Doi: 10.1136/jech.2009.105759

*Morse, D. S., Lafleur, R., Fogarty, C. T., Mittal, M., & Cerulli, C. (2012). ”They Told Me To Leave”: How Health Care Providers Address Intimate Partner Violence. The Journal of

(27)

22 the American Board of Family Medicine, 25(3), 333–342.

https://doi.org/10.3122/jabfm.2012.03.110193

Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK], (i.d.) Våldets uttryck och mekanismer. Uppsala:

Nationellt centrum för kvinnofrid. Hämtad 16 januari, 2020, från

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och- mekanismer/

Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala Universitet. (2014). VÅLD OCH HÄLSA: En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa.

Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet.

Nybergh, L., Charles, T., Enander, V. & Krantz, G. (2013). Self-reported exposure to intimate partner violence among women and men in Sweden: results from a population-based survey.

13(845), DOI 10.1186/1471-2458-13-845

*Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I., & Lyckhage, E. D. (2014). Don’t ask don’t tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 9(1), 23166.

https://doi.org/10.3402/qhw.v9.23166

Rice, P.D., Finkelstein, E., Bardwell, A.B. & Leadbetter, S. (2004). The Economic Toll of Intimate Partner Violence Against Women in the United States. Violence and Victims, 19(3), 259–272

*Rishal, P., Joshi, S. K., Lukasse, M., Schei, B., Swahnberg, K., & on behalf of ADVANCE Study Group. (2016). ‘They just walk away’ – women’s perception of being silenced by antenatal health workers: A qualitative study on women survivors of domestic violence in Nepal. Global Health Action, 9(1), 31838. https://doi.org/10.3402/gha.v9.31838

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1 upp.) Lund:

Studentlitteratur.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning- som_sfs-2003-460

(28)

23 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982

763?fbclid=IwAR07KGlZ8B7vKA4GZJwBcNJ0sP2QWa9uw_acQYcmzx- VlP2wJKL490hKUWg

Socialstyrelsen. (2006). Kostnader för våld mot kvinnor: En samhällsekonomisk analys.

Stockholm: Socialstyrelsen.

SOSFS (2014:4) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.

Socialstyrelsen. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2014-5-

7.pdf?fbclid=IwAR2l4Nmw8sVwwd9Ul_x6IH1qiNrCh9- D0l1svIuVr4JNbMZxj6pdxcKV3Uo

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik -patientupplevelser. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad 22 januari, 2020, från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Sundborg, M.E., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Törnkvist, L. (2012) Nurses’ preparedness to care for women exposed to Intimate Partner Violence: a quantitative study in primary health care. 11(1), 1472–6955.

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Söderberg, S., Olsson, M., & Skär, L. (2012). A hidden kind om suffering: female patient’s complaints to Patient’s Advisory Commitee. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), 144–150. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00936.x

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. uppl.) Philadelphia: Davis.

(29)

24 Vos, T., Astbury, J., Piers, L. S., Magnus, A., Heenan, M., Stanley, L., Walker, L. & Webster, K. (2006). Measuring the impact of intimate partner violence on the health of women in Victoria, Australia. Bulletin of the World Health Organization, 84(9), 739–744.

Wendt M. B. (2000). Female Domestic Violence Victims: Perspectives on Emergency Care.13(4), 341–346.

World Health Organization [WHO], (2013). Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Schweiz: World Health Organization.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85239/9789241564625_eng.pdf?sequence=1

World Health Organzation, (2019). Violence against women: Intimate partner and sexual violence against women. Schweiz: Department of Reproductive Health and Research, World Health Organization.

*Zink, T., Jacobson, J. C., Regan, S., & Pabst, S. (2004). Hidden Victims: The Healthcare Needs and Experiences of Older Women in Abusive Relationships. Journal of Women’s Health, 13(8), 898–908. https://doi.org/10.1089/jwh.2004.13.898

* De artiklar som ingår i resultatet.

(30)

25

BILAGOR

Bilaga 1

(31)

26

(32)

27

Författare. År.

Land. Tidskrift.

Syfte. Metod. Deltagare. Resultat. Kvalitet.

Bacchus, et al., (2002) England

Health & Social Care in the Community.

Undersöka kvinnors

uppfattningar och erfarenheter av rutinmässig utredning för våld i hemmet på en

barnmorskemottagning.

Design: Kvalitativ studie.

Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer.

Analysmetod: Tematisk innehållsanalys.

Etik: Godkänd av St Thomas Hospital Research Ethics Committee.

32 Rutinmässig utredning av våld i hemmet är accepterat av kvinnorna om det är en säker miljö, utövat av professionell

sjukvårdspersonal som visar empati och inte är dömande.

Hög

Bacchus, et al., (2003)

England

Health & Social Care in the Community.

Utforska deras erfarenheter av att söka hjälp av vårdpersonal och utvärdera deras psykologiska hälsa.

Analysmetod: Innehållsanalys

Etik: Godkänd av St. Thomas Hospital Research Etchics Committee

16 När kvinnorna sökte hjälp betraktade de läkare och akutpersonal som mindre hjälpsamma jämfört med hälsobesökare.

Brist på integritet, kontinuitet i vården och tidsbegränsningar var dominerande teman som framkom av kvinnors kontakt med vårdpersonal.

Medelhög

Bates, et al., (2001) Australien

International Journal of Health Care Quality

Identifiera våldsutsatta kvinnors åsikter om sjukvården som de anser varit kvalitativa för vården och utforska områden i

sjukvården som kan förbättra vården till våldsutsatta kvinnor.

Datainsamling: Intervjuer i fokusgrupper.

Analysmetod: Tematisk analysmetod.

Etik: Godkänt från the Hunter Area Research Ethics Committee.

65 Sex möjligheter till förbättring av sjukvården uppmärksammades. Ett specifikt tema som framkom var vikten av en stödjande miljö där kvinnorna fick stöd i att göra val för deras framtid.

Medelhög

Bilaga 2. Artikelöversikt

(33)

28

Battaglia, et al., (2003) USA

Journal of General Internal Medicine.

Identifiera egenskaper som underlättar förtroende för patient-personal förhållandet bland överlevande av våld i nära relationer.

Design: Kvalitativ etnografisk studie.

Analysmetod: Kvalitativ programvara, NUD*ST

Etik: Godkänd av Boston University Medical Center Institutional Review Board.

27 Fem olika teman om personalbeteenden identifierades: kommunikation om våld, professionell kompetens, utövad stil, omvårdnad och emotionell egenskap.

Hög

Dichter, et al., (2015) USA

Women’s Health Issues

Identifiera patienter och vårdgivare inom “The Veterans Health Administration” och deras perspektiv effektivt arbete med våld in nära relationer, både identifiering och vård.

Etik: Godkänt av the medical center’s Institutional Review Board.

40 Två teman identifierades: 1) barriärer för att tala om våld i nära relationer och 2) barriärer för ett adekvat bemötande till tal om våld i nära relationer och mottagande av uppföljande vård.

Medelhög

Dienemann, et al., (2005) USA

Clinical Nursing Research

Öka förståelse bland sjukvårdspersonal för våldsutsatta kvinnors erfarenheter av

sjukvårdspersonalens bemötande när kvinnorna väljer att prata om våld i nära relationer.

Datainsamling: Diskussionsgrupper.

Etik: Godkänt av the University of North Carolina, Oregon Health and Science University och Sinai Hospital.

26 Det identifierades sju erfarenheter av bemötanden bland deltagarna: (a) behandla mig med respekt och omtanke, (b) skydda mig, (c) dokumentation, (d) ge mig kontroll, (e) direkt svar (f) ge mig

alternativ och (g) finns där för mig efteråt.

Dessa erfarenheter visar att kvinnor föredrar att sjukvårdspersonalen är aktiv när kvinnorna väljer att tala om våld i nära relationer.

Hög

Joyner, et al., (2014) Sydafrika

Undersöka vårdkvaliteten för våld i nära relationer inom sydafrikansk primärvård.

Analysmetod: Tematisk innehållsanalys Etik: Godkänd av the Health Research Ethics Committee of Stellenbosch

11 De våldsutsatta kvinnorna uppgav att sjukvårdspersonalen saknade en empatisk förståelse för kvinnornas situation och perspektiv. Sjukvårdspersonalen hade en tendens att vara väldigt enkelriktade och endast se problem från en synvinkel.

Medelhög