Rapport jämförelsetal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola 2003

(1)

Rapport jämförelsetal för

grundskola, skolbarnsomsorg och

förskola 2003

(2)

1. INLEDNING ________________________________________________________________ 3 1.1 Bakgrund _______________________________________________________________________ 3 1.2 Syfte ___________________________________________________________________________ 3 1.3 Genomförande ___________________________________________________________________ 4 1.4 Allmänt om diagrammen __________________________________________________________ 5 1.5 Slutsatser _______________________________________________________________________ 6 2. KOMMUNBESKRIVNINGAR__________________________________________________ 8 2.1 Ale kommun _____________________________________________________________________ 8 2.2 Göteborgs kommun _______________________________________________________________ 8 2.3 Härryda kommun ________________________________________________________________ 9 2.4 Kungsbacka kommun _____________________________________________________________ 9 2.5 Kungälvs kommun ______________________________________________________________ 10 2.6 Lerums kommun ________________________________________________________________ 10 2.7 Lilla Edets kommun _____________________________________________________________ 11 2.8 Mölndals kommun_______________________________________________________________ 11 2.9 Partille kommun ________________________________________________________________ 11 2.10 Stenungsunds kommun_________________________________________________________ 12 2.11 Öckerö kommun ______________________________________________________________ 12 3. JÄMFÖRELSETAL FÖR GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG OCH FÖRSKOLA _ 14

3.1 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 1 _________________________________ 14 3.2 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 2 _________________________________ 15 3.3 Förskoleklass och grundskola respektive fritidshem ___________________________________ 17 3.4 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 3 _________________________________ 19 3.5 Förskola 1 ______________________________________________________________________ 20 3.6 Förskola 2 ______________________________________________________________________ 21 3.7 Förskola 3 ______________________________________________________________________ 23 3.8 Familjedaghem 1 ________________________________________________________________ 24 3.9 Familjedaghem 2 ________________________________________________________________ 25 BILAGA 1: Anvisning för jämförelsetal skola, skolbarnsomsorg och förskola år 2003 ________ 27 BILAGA 2: Nyckeltal skola, skolbarnsomsorg och förskola år 2003_______________________ 33

(3)

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund

Våren 2003 bildades en grupp bestående av representanter från Göteborgsregionens skolekonomgrupp. Gruppen fick i uppdrag att ta fram exempel och titta närmare på olika jämförelsetal och verksamhetsmått inom skola, skolbarnsomsorg och förskola. Gruppen tittade också på andra nätverk där jämförelsetal diskuterades. Anledningen till uppdraget var att befintliga jämförelsetal innehöll kvalitetsbrister, att det saknades en analys av måtten, och att det saknades forum för erfarenhetsutbyte. Gruppens arbete kom att likna en förstudie kring området jämförelsetal och det man kom fram till var att:

• Det finns ett behov av jämförelsetal både från verksamheten och från andra intressenter. • Jämförelsestudier kräver ett mycket genomarbetat bakgrundsmaterial. Arbetet underlättas

av en gemensam kalkylmodell och metod för kvalitetssäkring.

• Samtidigt som kalkylmodellen är gemensam måste man känna igen materialet på hemmaplan.

• Deltagarna i ett jämförelsearbete deltar av ”frivillighet” och att de är engagerade. • Alla bidrar till en gemensam analys och att det finns utrymme för korrigeringar. • Analysen måste ske i dialog med verksamhetsföreträdare, dvs inte bara ekonomer. • Erfarenhetsutbyte och en gemensam diskussion kring analysen ger mest.

Utifrån dessa frågeställningar skickades våren 2004 en öppen inbjudan till samtliga kommuner inom GR med möjlighet att delta i ett jämförelsetalsarbete för

verksamhetsåret 2003.

1.2 Syfte

Arbetet med jämförelsetal syftar till att:

• kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra relevanta jämförelser • skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper • bidra med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbetet i respektive

kommun

• tydliggöra kopplingarna mellan ekonomi, organisation och prestation • öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten

(4)

1.3 Genomförande

Arbetet med denna rapport har skett i samarbete mellan kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Arbetsgruppen har bestått av en till tre representanter per kommun där

deltagarna arbetar som ekonomer, utredare eller chefer på olika nivåer. Gruppen har träffats vid sju olika tillfällen från mars till september 2004 och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som skall jämföras samt tillvägagångssätt. Förutom arbetsgruppen har Fredrik Gustafson, Lerum, Lena Olsson, Lerum, Gerd Johansson, Kungsbacka, Maria Holmberg, Stenungsund, och Margrethe Kristensson, Göteborgsregionens kommunalförbund, svarat för att hålla samman projektet.

Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen:

Kommun Namn Befattning

Ale Lena Schubert Ekonom

Göteborg Urban Hilse

Claes Strand

Ekonom Rektor

Härryda Karin Höglund

Therese Wångblad

Ekonom

Planeringsledare

Kungsbacka Bertil Moberg

Gerd Johansson Udo Weis

Verksamhetschef Ekonom

Verksamhetscontroller

Kungälv Kerstin Engelin Ekonomiadministratör

Lerum Fredrik Gustafson

Laila Granberg Rutger Fridholm Lena Olsson Ekonom Ekonom Planeringsledare Praktikant Lilla Edet Karin Blomberg

Ulla Olofsson

Ekonom Rektor

Mölndal Margareta Lundqvist

Naomi Jonas-Nygren

Ekonomisekreterare Rektor

Partille Kristina Jakobsson Ekonom

Stenungsund Maria Holmberg

Jan Magnusson

Ekonom

Resultatenhetschef

Öckerö Marina Emanuelsson Ekonom

I arbetet med förstudien gjordes en kort utblick för att studera hur andra arbetar med jämförelsetal. Det visade sig att olika metoder hade mycket gemensamt. I förstudien fastnade man för den metod som används när man tar fram rapporten ”nyckeltal inom äldreomsorgen”. Metoden bygger på att de som gör jämförelsen tydligt kan påverka utformningen, och att man också har möjlighet att korrigera sina beräkningar efter hand som arbetet med den gemensamma analysen växer fram. Därför utformades arbetet så att deltagande kommuner först träffades för att gemensamt komma överens om vilka jämförelsetal som var aktuella, och hur de skulle presenteras. Därefter har värdena successivt korrigerats och kontrollräknats, varefter deltagarna har träffats för att gå igenom materialet. Mycket av detta arbete har naturligtvis handlat om att i så stor

(5)

utsträckning som möjligt göra materialet jämförbart så att kommunerna dels räknar på ett likartat sätt, dels räknar på samma saker.

När väl metoden var bestämd var det viktigt att avgränsa arbetet. Därför valdes pedagogisk personal, övrig resurspersonal samt lokaler och inventarier ut för verksamheterna förskoleklass, grundskola, fritidshem, förskola och familjedaghem. Samtidigt var det viktigt att inte ta fram ”nya” siffror och därför blev en utgångspunkt för arbetet den statistik som kommunerna redan idag lämnar till SCB på Skolverkets uppdrag. Ett problem med det materialet är att det är svårt att få någon helhetsbild. Skolverket följer kostnadsutvecklingen för varje verksamhetsform, vilket ofta skiljer sig från hur kommunerna arbetar. I kommunerna är verksamheterna ofta integrerade och kostnaderna redovisas samlat varför olika kalkylmodeller används för att slå isär siffrorna när de skall redovisas till SCB. För att flytta fokus från att redovisa hur det borde vara till hur kommunerna faktiskt arbetar beskriver den här rapporten en samlad kostnadsbild. Därför redovisas förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans (Undantaget diagram 3). Förskola och familjedaghem redovisas däremot var för sig.

Även om arbetet bygger på befintlig statistik har det varit nödvändigt att göra

korrigeringar för att kunna ta fram en samlad bild. Samma uppgifter redovisas nämligen inte av SCB under respektive verksamhet. Därför har arbetsgruppen tagit fram

definitioner på vilka uppgifter respektive kommun skall ta fram. Definitionerna redovisas i sin helhet i bilaga 1.

För att kontrollräkna materialet har en korrigerad månadskostnad räknats fram för respektive kommun. Kontrollvärdet har beräknats genom att multiplicera antal årsarbetare per elev (barn) med kostnaden per elev (barn). Detta värde har sedan dividerats med kommunens personalomkostnadspålägg multiplicerat med

semesterfaktor och årets tolv månader.1 Genom denna beräkning får man fram vad genomsnittskostnaden är per årsarbetare och månad. Kostnaden bör ligga i närheten av den medianlön man har i kommunen. Den korrigerade månadskostnaden redovisas tillsammans med övriga uppgifter, som antal elever per årsarbetare etc i bilaga 2.

Från början var det tänkt att inte bara jämföra på kommunnivå utan även på enhets- och skolnivå. Därför har också allt material inledningsvis samlats in på skolnivå, men det har inte varit möjligt att analysera detta vidare.

1.4 Allmänt om diagrammen

De uppgifter som ligger till grund för diagrammen redovisas i bilaga 2. De flesta diagrammen innehåller två dimensioner. På den vänstra y-axeln redovisas de värden som ligger till grund för staplarna i diagrammen med enhet kronor per elev. På den högra y-axeln redovisas olika uppgifter i form av en linje, som elever per årsarbetare eller kvadratmeter per elev etc. Få elever per årsarbetare innebär ett lågt värde på linjen, vilket ger en hög kostnad, dvs en hög stapel. Detta sätt att mäta är motsatsen till vad man normalt är van vid inom grundskolan, där man brukar mäta årsarbetare per 100 elever. Då mäter man personaltätheten i ställer för antalet barn per årsarbetare. Mäter

1

Korrigerad månadskostnad = kr / barn X barn / årsarbetare) / (semesterfaktor (1,016) X korrigeringsfaktor (ca 17,5 beroende på PO) X 12)

(6)

man på detta sätt blir förhållandet det omvända. Medelvärdena är ej viktade dvs varje kommun får samma tyngd.

Värt att kommentera är också att jämförelsearbetet hela tiden sker utifrån ett

produktionsperspektiv eller det som SCB kallar för skolkommun eller kommunal regi. Jämförelsetalen tar alltså inte hänsyn till alla folkbokförda elever i respektive kommun utan bara till de elever som omfattas av den egna verksamheten. Eleverna kan därför både vara från den egna kommunen och från andra kommuner så länge de går på en kommunal skola i aktuell kommun.

Även om mycket tid och kraft har lagts ned på att få kommunernas uppgifter likvärdiga så att de går att jämföra, finns det fortfarande skillnader. Dessa påverkar naturligtvis även om det i de flesta fall är marginellt. Skillnader kan vara i hur man räknar antal årsarbetare och andel personalomkostnader, samt hur kommunerna hanterar

redovisningen av sin semesterlöneskuld mm. Från tidigare rapporter kring jämförelsetal har det visat sig att resultatet kan innehålla en felmarginal på

ca +/- 5%. Det finns all anledning att tro att detta även gäller denna studie. Därför bör det framhållas, att en skillnad i kostnad per elev multiplicerat med antal elever inte kan överföras i en kostnadsskillnad mellan två kommuner, utan att ta hänsyn till en viss felmarginal. Arbetsgruppen har också undersökt hur kostnaden speglas mot tilldelad ram i respektive kommun. En stor budgetomslutning motsvaras av en hög kostnad, vilket tyder på olika politiska prioriteringar i olika kommuner.

1.5 Slutsatser

För att kunna svara på om arbetet med jämförelsetal inom skola, skolbarnsomsorg och förskola har nått upp till sitt syfte har vi som hållit ihop arbetet gjort en bedömning/självvärdering som beskrivs nedan:

• Kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra relevanta jämförelser

I arbetet med jämförelsetal inom skola, förskola och skolbarnsomsorg så har arbetet lagts upp på ett likartat sätt som för arbetet med rapporten ”Nyckeltal inom äldreomsorgen”. Anledningen har varit att prova en metod för kvalitetssäkring. Metoden, som beskrivits tidigare, har byggt på gemensamma genomgångar och diskussioner där deltagarna har kommit överens om olika ställningstaganden. Därefter har respektive kommun beretts tillfälle att gå igenom sitt material för att komma med justeringar. På detta sätt har kvalitetsbrister tydliggjorts och det har skapats möjligheter till korrigeringar. Upplägget med att beräkna en korrigeringskostnad har också bidragit till kvalitetssäkringen i och med att detta tydliggör orealistiska bakgrundsvariabler. Sammantaget gör vi som arbetat med rapporten, den bedömningen att uppdraget med att kvalitetssäkra verksamhetsmåtten är uppfyllt.

• Skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper

Metoden, som beskrivits ovan, har i sig gett utrymme för deltagarna att mötas. Detta har också förstärkts av arbetssättet när alla har träffats. Först har det varit en kort genomgång och sedan har man gått ut i smågrupper där man arbetat utifrån i förhand bestämda frågeställningar t ex: beräkna hur respektive kommun skiljer sig från genomsnittet för gruppen. Varje smågrupp har sedan sammanställt frågeställningarna på ett overheadblad som sedan redovisats för storgruppen. Slutligen har man i storgruppen haft en gemensam

(7)

diskussion och kommit överens om eventuella kompletteringar eller vad man behöver komplettera med. Metoden tillsammans med valet av arbetssättet gör att syftet med att skapa förutsättningar för ett ömsedigt erfarenhetsutbyte bedöms vara uppfyllt.

• Bidra med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbetet i respektive kommun Genom publicering av denna rapport har vi skapat ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbete där man enkelt kan använda sin egen kommuns värden i relation till t ex medelvärdet

• Tydliggöra kopplingarna mellan ekonomi, organisation och prestation

Kopplingen mellan ekonomi, organisation och prestation kvarstår eftersom man i rapporten ej gått ned på skolnivå.

• Öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten

I tidigare arbeten med jämförelsetal har det visat sig att det behövs en förhållandevis stor detaljeringsgrad för att verkligen kunna lära sig om och av varandra och för att kunna dra konkreta slutsatser. Detta är naturligtvis något som alla efterfrågar. Tyvärr får man säga att vi med detta arbete inte har nått riktigt fram. Frågan måste också ställas om det

överhuvudtaget är möjligt. Anledningen till detta är att vi i jämförelsearbetet försökt att titta på vissa ”hårddata” kring själva jämförelsetalen för att se om dessa skulle kunna ge mer ingående förklaringar till olika skillnader. Vad vi hittills har sett är finns det inga sådana klara samband och att det inte går att beskriva några klara orsak/verkan förhållanden. Med detta menas att skillnader på kommunnivå i t ex åldersstruktur, sjukfrånvaro och löneläge inte motsvaras i skillnader i t ex kr/elev. Anledningen till detta tror vi är att en kommun är så pass stor och att ett jämförelsetal därmed representerar en sådan mängd arbetsplatser och brukare. Samtidigt har jämförelsetalen fungerat som en katalysator för ett mycket givande utbyte av erfarenheter, som beskrivits ovan. De fungerar också på så sätt att de tydligt indikerar en trend även om man inte kan dra några generella slutsatser. Särskilt intressant är att titta på kommuner med ungefär samma storlek och struktur och med likartad

organisation, för att sedan tillsammans arbeta vidare med vissa jämförelsetal. En sådan djupare jämförelse skulle t ex för lokalkostnaderna kunna vara att titta på hur gamla skolorna är (påverkar kapitalkostnaderna), vilket yta respektive skola har, hur mycket man lägger på städning etc. Detaljeringsgraden i detta arbete är hög och man måste utgå från varje enhet eller ett urval av kommunens enheter. Samtidigt måste det sägas att det ena inte utesluter det andra, det vill säga för att kunna gå på detaljen så måste man ha ett

utgångsläge. Detta jämförelsearbete har bidragit till att skaffa ett tydligare och bättre utgångsläge. Kvalitetsbrister är åtgärdade och jämförelsetalen är tydliga på så sätt att de beskriver en likartad totalbild för respektive verksamhetsform. Med det senare menas att det är möjligt att se kostnadsbilden för t ex förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat, vilket är nödvändigt i och med att verksamheterna i kommunerna är mycket integrerade. Samtidigt måste det än en gång påpekas att det alltid måste tas hänsyn till en viss felmarginal på ungefär +/- 5%. Man når aldrig till 100% även om det är något man arbetar efter. Om kopplingarna mellan ekonomi, prestation och resultat tydliggjorts och om arbetet har bidragit till ett konkret utvecklingsverktyg måste svaret bli delvis. Samtidigt kan man, utifrån det engagemang som alla deltagare visat, se att det finns ett stort intresse att arbeta vidare med denna fråga. Dels för att komplettera och leta efter orsaksförklaringar på kommunnivå. Dels för att göra djupdykningar på t ex enskilda skolor eller områden som skolmåltider, barn i behov av särskilt stöd etc.

(8)

2. KOMMUNBESKRIVNINGAR

2.1 Ale kommun

Ale kommun ligger i Göta Älvdalen och gränsar i söder till Göteborg och i norr till Lilla Edet. Kommunen består av orterna Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvängen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden såsom Risveden. Kommunen har en förhållandevis ung befolkning och många Alebor pendlar till arbete i andra kommuner inom Göteborgsregionen.

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, skolbarnsomsorg, föreningsstöd och kommunal fritidsverksamhet. Det finns tre skolområden med en områdeschef i varje område och förskola, förskoleklass,

grundskola och skolbarnsomsorg ingår här. En resursenhet där obligatorisk särskola ingår samt en fritidsenhet för föreningsstöd och kommunal fritidsverksamhet.

I Ale har socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet majoritet.

Befolkning 2003-12-31 25 993

Skattesats 32,25

2.2 Göteborgs kommun

Göteborg stad är en storstad med 478 054 invånare fördelade på 21 stadsdelar med olika befolkningsstrukturer, från liten stadsdel i skärgården till stor stadsdel med en stor andel invandrare. Göteborg är också en stad med många elever från andra kommuner samt har i förhållande till grannkommunerna en stor del av skola/skolbarnsomsorg som bedrivs i enskild regi, t ex så finns det 37 st friskolor inom grundskolan.

Skola/skolbarnsomsorg bedrivs i offentlig verksamhet av 21 stadsdelsförvaltningar. Kommunstyrelsen beslutar via en resursfördelningsmodell om det kommunbidrag som

finansierar den verksamhet som utförs av stadsdelarna. Genom beslut av de lokala politikerna i varje stadsdelsnämnd fördelas kommunbidraget på olika verksamheter, däribland

skola/skolbarnsomsorg.

Skolchefen i varje stadsdel fördelar sedan bidraget mellan de områden som man ansvarar för, t ex skola och skolbarnsomsorg. Varje stadsdel ansvarar även för att finansiera de barn/elever som väljer att gå i verksamhet som bedrivs i enskild regi, oavsett geografisk placering. Stadsdelen har alltså ett befolkningsansvar för grundskolans elever. Varje rektor eller enhetschef inom skolbarnsomsorgen ansvarar därefter för den budget man blivit tilldelad.

Viss avvikelse i hur man organiserar sin verksamhet kan dock förekomma mellan de olika stadsdelarna.

Befolkning 2003-12-31 478 054

(9)

2.3 Härryda kommun

Härryda kommun ligger utmed riksväg 40 mellan Göteborg och Borås och har cirka 31 000 invånare. Kommunens yta är 290 kvadratkilometer och det är tre mil från den östra

kommungränsen till den västra. Hälften av ytan täcks av skog och en tolftedel är sjöar. Mölnlycke som ligger längst västerut i kommunen är största orten. Där bor knappt hälften av kommunens befolkning. Närmast flygplatsen ligger Landvetter och den lilla orten Härryda. I öster finns Hindås, Rävlanda och Hällingsjö.

Kommunen har en gemensam förvaltning med fem sektorer. Av dessa fem är tre s.k. verksamhetssektorer och två stödsektorer.

Inom sektorn för utbildning och kultur finns det sex verksamhetsområden: förskola och grundskola, ungdomsgymnasium, särskola, vuxenutbildning, kultur samt fritid.

Sektorn har tre chefsnivåer: sektorschef, verksamhetschef och enhetschef.

Inom verksamhetsområdet för förskola och grundskola finns även den s.k. stödenheten som är en resursenhet för elever inom förskola och grundskola med behov av särskilt stöd.

Enhetschefer inom detta verksamhetsområdet är rektorer och förskolechefer. Förskolecheferna har inte mer än sju avdelningar och rektorerna har i princip en skola var (med undantag från dem som har två mindre skolor).

I den politiska organisation har kommunfullmäktige tre fasta beredningar; Utbildnings- och kulturberedningen, socialberedningen och samhällsbyggnadsberedningen. Dessa beredningar arbetar med att inom sitt verksamhetsområde formulera mål/förslag för kommunen samt att ha en nära kontakt med befolkningen. Alla ärenden som kräver ett politiskt beslut går direkt till kommunstyrelsen och sedan eventuellt vidare till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har två roller, dels att ta fram underlag till beslut i de frågor som kommunfullmäktige tagit upp, dels verkställa de beslut som kommunfullmäktige fattar. Kommunen har således inte den mer traditionella nämndorganisationen.

Befolkning 2003-12-31 31 208

Skattesats 31,40

2.4 Kungsbacka kommun

Kungsbacka är en av de mest expansiva kommunerna i Sverige. Lagom pendlingsavstånd till Göteborg och lång kustlinje gör Kungsbacka till en attraktiv kommun. Kommunen är stor till ytan och de flesta invånare bor i den västra delen. Östra delen präglas av vackert böljande jordbrukslandskap med en genuin bebyggelsemiljö. Kungsbacka stad är liten om man jämför med övriga kommunen. Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. Gränsar i norr till Göteborgs kommun och Mölndals kommun, i öster och söder till Marks kommun och Varbergs kommun. Folkmängden är 67 600 invånare, varav 17 200 bor i Kungsbacka stad. Under 2003 ökade befolkningen med 1 080 personer. Kungsbacka har 3 300 företag, de flesta små och medelstora. I Kungsbacka kommun bor de flesta i eget hus, 70%. Av de resterande bor 25% bor i hyreslägenheter och 5% i lägenheter med bostadsrätt.

Nämnden för Förskola & Grundskola har det politiska ansvaret för kommunens förskolor, familjedaghem och öppna förskolor samt grundskolor och fritidshem. Förvaltningen för Förskola & Grundskola är en av kommunens 12 förvaltningar. Kungsbacka kommuns

förskolor och grundskolor är organiserade i 14 pedagogiska enheter. Tretton enheter utgår från ett geografiskt område. Den 14:e pedagogiska enheten ger specialpedagogiskt stöd i olika

(10)

former. Varje enhet har en verksamhetschef. Dessutom finns rektorer med olika ansvarsområden.

Befolkning 2003-12-31 67 563

Skattesats 32,59

2.5 Kungälvs kommun

Kungälvs kommun med 38 154 invånare gränsar till Göteborgs kommun i söder, Ale kommun i öster och Stenungsunds och Lilla Edets kommuner i norr. Kungälv är centralort med cirka 15 000 invånare. Marstrand, Ytterby, Kode, Diseröd och Kärna är övriga tätorter.

Skärgården, jordbrukslandskapet, Svartedalens vildmarksområde och Nordre Älv är exempel på de varierande naturmiljöer som finns i kommunen. Fästningarna i Kungälv och Marstrand är exempel på kommunens historiska landmärken.

I Kungälvs kommun finns cirka 1 600 företag.

Barn- och ungdomsförvaltningen är en central förvaltning för kommunens grundskolor, särskolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förvaltningen är Barn- och

ungdomsnämndens verkställande organ. Förvaltningen är indelad i en central administration, Barn- och ungdomskontoret och tre administrativa delområden: Inland, Kusten och Västra Tullen.

Befolkning 2003-12-31 38 154

Skattesats 32,14

2.6 Lerums kommun

Lerums kommun ligger nästan mitt i Göteborgsregionen och gränsar till Ale, Alingsås, Härryda, Partille och Göteborg. Större delen av kommunens invånare bor i tätorterna Floda, Gråbo och Lerum. Lerum är störst och räknas som centralort. All övergripande kommunal förvaltning är lokaliserad hit. Lerum är en utpräglad småföretagarkommun. Varje dag pendlar ca tolvtusen personer ut ur kommunen. Till kommunen pendlar några tusen personer per dag. Lerum kännetecknas av vacker natur, många sjöar, ett öppet jordbrukslandskap och stora skogar. De flesta i Lerum bor i villa eller radhus. Här finns ett rikt fritids- och föreningsliv samt ett stort utbud av aktiviteter.

Barn- och ungdomsnämnden har det politiska ansvaret för förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, förlängd skolbarnsomsorg och fritidsverksamhet.

Kärnverksamheten organiseras i 16 enheter som arbetar direkt mot förvaltningens två barn- och ungdomschefer. Enheterna omfattar barn- och ungdomsverksamhet från 0-11 år, 12-17 år eller 0-17 år. Enheterna har stor frihet att utforma och profilera den egna verksamheten.

Tillsammans med barn och medarbetare bygger ledarteamet en verksamhet som tar tillvara de egna resurserna på allra bästa sätt. Arbetet bygger på dialog och delaktighet.

Enheternas arbete kompletteras med fyra stödteam: administrativa teamet, fritidsteamet, resursteamet och utvecklingsteamet.

Befolkning 2003-12-31 35 888

(11)

2.7 Lilla Edets kommun

Lilla Edets kommun är vackert belägen i Göta Älvdalen och gränsar i söder till Ale kommun och i norr till Trollhättans kommun.

Lilla Edets kommun är en mycket gammal kulturbygd som varit befolkad i minst 7000 år. Namnet Lilla Edet härstammar från 1500-talet och betyder ”väg förbi fall”. Lödöse som ligger i kommunens södra del, var den första svenska staden vid Göta Älv och dess uppkomst skedde under 1100-talet. Centralorten är Lilla Edet och här bor ca 14.000 invånare. Kommunen har ett flertal mindre samhällen, vacker landsbygd, sjöar och förtrollande skogar.

Utbildningsnämnden arbetar för verksamheterna i 1-16 års perspektivet, särskola,

gymnasiefrågor samt komvux. Kommunen är uppdelad på två skolområden Lödöse/Nygård i söder och Lilla Edet. Vi har en kommunal montessoriskola F-6 i Göta. Ett centralt resursteam samt en central organisation för specialpedagoger.

Lilla Edet har ingen egen gymnasieskola utan köper denna tjänst från främst GR och Trollhättan. Individuella programmet bedrivs dock i egen regi.

Befolkning 2003-12-31 12.983

Skattesats 33.05

2.8 Mölndals kommun

Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome, De södra delarna av kommunen består av landsbygd.

Mölndals kommun är traditionellt organiserad med nämnder. Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen är organiserad i fyra ”delar” som leds av förvaltningschefen. Barnomsorgen och grundskolan är organiserad i tre områden. Områdeschefen är chef för mellan 10-20 enhetschefer och är dessutom arbetsledare för vaktmästare och den

administrativa personalen i sitt område. Enhetscheferna är budgetansvariga. Omslutningen av budgeten varierar mellan 10 mnkr till 36 mnkr per chef. Förvaltningen har en stödenhet som organiserar särskolan samt olika typer av stödfunktioner som t.ex. psykologer, kuratorer, skolhälsovård och modersmålsundervisning. Till förvaltningen hör även musikskolan. Den centrala förvaltningen består av ett kontor med bl.a. nämndservice och funktioner för ekonomi, personal och planering.

Befolkning 2003-12-31 57 523

Skattesats 31,39

2.9 Partille kommun

Partille är till ytan en av Sveriges minsta kommuner och har en koncentrerad bebyggelse. Det finns ungefär 13 000 hushåll i Partille. Kommunen består av de fyra geografiska delarna Partille, Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Vissa delar av kommunen har nästan bara

småhusbebyggelse, i andra områden dominerar flerbostadshusen medan några områden har en mer blandad bebyggelse. Nästan hälften av Partille hushåll bor i villor och radhus.

(12)

Hälften av hushållen som bor i lägenhet bor i det kommunala bostadsbolaget Partillebos fastigheter.

Kommunens verksamhet är organiserad i 8 olika förvaltningar. Kommunen har cirka 2 600 anställda - de flesta av dessa arbetar inom vård, omsorg och utbildning.

I Partille är barnomsorg och grundskola organiserad i barn- och utbildningsförvaltningen, som leds av barn- och utbildningsnämnden. I förvaltningen arbetar 1 200 personer för 7 250 barn och ungdomar (1-16 år).

Barn- och utbildningsförvaltningen är indelad i sex geografiska områden samt en resursenhet. Varje område leds av en områdesrektor i samarbete med områdets rektorer som bär

verksamhetsansvaret. Rektorer växlar i antalet beroende på hur många/stora enheter (skolor och förskolor) som finns i området. Inom varje geografiskt område finns förskoleverksamhet från ett års ålder samt förskoleklass och grundskola upp till skolår 9.

Befolkning 2003-12-31 33 192

Skattesats 31,97

2.10 Stenungsunds kommun

Stenungsunds kommun, fem mil norr om Göteborg var 2003 den mest expansiva kommunen. Sedan fem år har kommunen en stadig befolkningstillväxt, som inte visar några tecken på att avstanna. Invånarantalet är 22 291 personer. Följande 7 orter bildar Stenungsunds kommun, Norum (centralorten), Stora Höga och Jörlanda i Söder, Spekeröd i öster, Svenshögen, Ucklum och Ödsmål i Norr. Stenungsunds centralort dominerar med 11 834 invånare.

Industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna.

Kommunens politiska organisation skiljer sig från de flesta andra. Kommunfullmäktige styrs via fem fasta beredningar, två myndighetsnämnder och en kommunstyrelse med tre utskott. Arbetsutskott, tekniskt utskott och mjukt utskott. Skola/barnomsorg tillhör organisatoriskt mjukt utskott. Skola/barnomsorg är uppdelade i tre Resultatenhetsområden med en

resultatenhetschef per område. För varje verksamhet finns rektorer både inom förskola och inom år F-9.

Befolkning 2003-12-31 22 291

Skattesats 33,95

2.11 Öckerö kommun

Öckerö kommun består av tio bebodda öar, varav fyra har broförbindelse mellan sig och 78 % av invånarna bor på dessa fyra öar. Merparten av invånarna bor i eget småhus. Befolkningen har vuxit stadigt sedan 1950-talet. Mer än hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen trots att den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja.

Idag finns förskolor och skolor på åtta av tio öar. På öarna är verksamhetslokalerna spridda. Kalvsund och Knippla har förskolan och skolan under samma tak. På Hyppeln och Grötö finns varken förskola eller skola. Barn från Grötö går i skolan på Kalvsund och Öckerö.

(13)

Under 2003 var området indelat i sex områden, Södra, Mitten Norra, Centrala elevhälsan, Frivilliga skolformerna samt Kulturskolan.

Befolkning 2003-12-31 12 081

(14)

3. JÄMFÖRELSETAL FÖR GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG OCH FÖRSKOLA

Diagram 1

3.1 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 1

Kostnad per elev för pedagogisk personal, övrig resurspersonal samt lokaler och inventarier för år 2003.

Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev för pedagogisk personal, övrig resurspersonal samt lokaler och inventarier. Diagrammet är ett stapeldiagram där de olika kostnaderna hamnar ovanpå varandra, nederst pedagogisk personal, mitt emellan övrig resurspersonal och överst lokaler och inventarier. Texten behandlar helheten medan varje del (kostnad) behandlas i diagram 2, 3 och 4.

Kostnaden för pedagogisk personal avser främst lönerna för denna personalgrupp. Övrig resurspersonal syftar på elevassistenter, skolvärdar och talpedagoger etc. Detaljerade definitioner finns i bilaga 1.

Kostnaden per elev ligger mellan 35 905 kr och 42 915 kr. Det är en skillnad med 7 010 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en kommun med ca 6 000 elever inklusive barnen på fritidshemmen, vilket utgör medelvärdet för antal elever undantaget Göteborg, kan värderas till ca 42 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir

39 649 kr per elev. Kungsbacka har högst kostnader med 42 915 kr per elev (ca 8% över

FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för pedagogisk personal, övrig resurspersonal

samt lokaler och inventarier för år 2003 27 932 30 002 26 916 28 357 _{25 288} _{25 603} 26 273 28 468 _{24 949} 27 840 29 208 27 349 10 169 9 583 12 666 11 686 10 066 9 220 14 106 12 010 11 931 9 784 8 780 10 909 2 075 1 020 1 376 1 786 1 082 2 339 2 872 1 314 1 439 0 0 1 391 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 ALE GÖTE BORG HÄR RYD A KUN GSBAC KA KUN GÄ LV LERU M LILL A E DET MÖLND AL PAR TILLE ST. SU ND ÖC KER Ö ME DEL VÄRDE

(15)

medelvärdet). Lilla Edet och Mölndal kommer därefter med 42 165 kr och 41 854 kr per elev (ca 6% över medelvärdet).

Lerum, Kungälv, Partille och Öckerö har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från 35 905 kr till 37 908 kr per elev (mellan ca 4% och ca 9% under medelvärdet).

Diagram 2

Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare exklusive och inklusive övrig resurspersonal för år 2003.

Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare, både exklusive och inklusive övrig resurspersonal, för förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans.

Den vänstra stapeln visar kostnaden exklusive övrig resurspersonal, och den högra stapeln visar kostnaden inklusive övrig resurspersonal. Den övre linjen syftar på antal elever per årsarbetare exklusive övrig resurspersonal, och den nedre linjen syftar på antal elever per årsarbetare inklusive övrig resurspersonal. När övrig resurspersonal medräknas sjunker antalet elever per årsarbetare.

FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare

exklusive och inklusive övrig resurspersonal för år 2003

3 0 0 0 2 2 5 60 3 2 6 27 3 2 8 4 6 8 2 4 9 4 9 2 7 8 4 0 2 9 2 0 8 27 3 4 9 26 685 28 059 29 844 25 969 29 915 29 208 28 740 2 7 9 3 2 2 6 9 1 6 2 8 3 5 7 2 5 28 8 30 002 29 371 28 230 31 229 27 627 14,1 12,8 13,9 13,9 14,6 14,3 14,1 14,3 15,1 13,5 13,8 14,0 13,1 12,8 13,1 11,1 12,8 13,4 13,2 13,7 14,4 12,1 13,8 13,0 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 ALE GÖ TEBO RG HÄR RYDA KUNGSB ACKA KUNG ÄLV LERUM LILLA ED ET MÖL NDAL PAR TILLE ST. SUN D ÖC KERÖ MEDE LVÄRD E 0 5 10 15 20 25

Kr/elev exkl övr resurspers. Kr/elev inkl övr resurspers. Elev/årsarb exkl övr resurspers. Elev/årsarb inkl övr resurspers.

(16)

Exklusive övrig resurspersonal för år 2003

Kostnaden per elev exklusive övrig resurspersonal ligger mellan 24 949 kr och 30 002 kr. Det är en skillnad med 5 053 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en kommun med ca 6 000 elever inklusive barnen på fritidshemmen, vilket utgör medelvärdet för antal elever undantaget Göteborg, kan värderas till ca 30 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 27 349 kr per elev. Antal elever per årsarbetare varierar mellan 12,8 och 15,1 och medelvärdet blir 14,0.

Partille, Kungälv och Lerum har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad mellan 24 949 kr och 25 603 kr per elev (mellan ca 6% och ca 9% under medelvärdet). Samma kommuner har också flest elever per årsarbetare med värden mellan 14,3 och 15,1.

Göteborg har högst kostnad med 30 002 kr per elev (ca 10% över medelvärdet) och lägst antal elever per årsarbetare med 12,8 elever. Stenungsund, Ale, Kungsbacka, Mölndal och Öckerö har förhållandevis höga kostnader. Det innebär en kostnad mellan 27 840 kr och 29 208 kr per elever. Samma kommuner har också ett förhållandevis lågt antal elever per årsarbetare (från 13,5 till 13,9). Ale kommun skiljer sig dock med 14,1 elever per årsarbetare.

Inklusive övrig resurspersonal för år 2003

Den övriga resurspersonalen utgör som medelvärde endast ca 5 procent av den totala medelkostnaden. Kungsbacka, Kungälv och Stenungsund satsar relativt mycket på övrig resurspersonal, där Kungsbacka ligger tydligt högst (ca 11% av medelkostnaden).

Göteborg och Öckerö har inte rapporterat in några värden på övrig resurspersonal på grund av svårigheter med rapporteringssystemen.

(17)

Diagram 3

3.3 Förskoleklass och grundskola respektive fritidshem

Kostnad per elev (barn) för pedagogisk personal och antal elever (barn) per årsarbetare exklusive övrig resurspersonal för år 2003.

Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev (barn) för pedagogisk personal och antal elever (barn) per årsarbetare exklusive övrig resurspersonal för dels grundskola tillsammans med förskoleklass och dels fritidshem.

Eftersom kostnaden per elev är lägre för fritidshemmen än för skolan (undantaget två

kommuner) motsvaras detta av fler elever per årsarbetare för fritidshemmen. Ingen hänsyn har tagits till hur lång tid barnen vistas på fritidshem. Diagrammet mäter antalet inskrivna barn per årsarbetare. Detta mått är inte fullt jämförbart med antalet inskrivna barn i skolan eftersom möjlig närvarotid inom fritidshemmen är kortare än inom skolan.

Förutom Härryda och Lilla Edet har samtliga kommuner fler barn (elever) per årsarbetare i fritidshemmen än i skolan. Eftersom barn- (elev-) antalet per årsarbetare är högre på

fritidshemmen än i grundskolan drar detta ned totalkostnaden per barn i diagram 2. Tittar man på skola respektive fritidshem var för sig framträder en något annorlunda bild.

FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA RESPEKTIVE FRITIDSHEM Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare

exklusive övrig resurspersonal för år 2003

29 362 31 100 31 628 26 530 29 812 27 162 28 527 26 075 27 970 33 195 29 704 31 276 21 019 22 747 23 942 20 223 16 692 23 123 16 334 23 001 20 053 23 558 19 826 21 711 18,2 16,8 19,0 16,9 22,8 21,4 20,1 17,5 13,2 13,2 12,1 13,8 14,3 14,1 12,8 13,9 12,7 14,0 11,9 13,3 15,9 14,0 13,8 13,7 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 ALE GÖT EBO RG HÄRRY DA KUNGSBA CKA KUNGÄL V LERU M LILL A EDET MÖL NDAL PART ILLE ST. SU ND ÖCKE RÖ MED ELVÄ RDE 0 5 10 15 20 25

Kr/elev för grundskola och fsk-klass Kr/elev för fritidshem Elev/årsarb för grundskola och fsk-klass Elev/årsarb för fritidshem

(18)

Kostnad per elev och antal elever per årsarbetare för grundskola och förskoleklass för år 2003.

Kostnaden per elev ligger mellan 26 075 kr och 33 195 kr. Medelvärdet för samtliga

kommuner är 29 362 kr per elev. Antalet elever per årsarbetare varierar mellan 11,9 och 14,3 och medelvärdet är 13,2.

De kommuner som har en låg kostnad per elev inklusive fritidshemmen (Förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans enligt diagram 2) ligger även lågt när det gäller kostnaden för grundskola och förskoleklass, undantaget Lerum. Lerum hamnar här närmare medelvärdet (ca 3% under medelvärdet), vilket beror på att de relativt låga kostnaderna för fritidshemmen inte är med och sänker värdet. De kommuner som har högst kostnad per elev för grundskola och förskoleklass är samma kommuner som har högst kostnad när fritidshemmen ingår (Se diagram 2).

Kostnad per barn och antal barn per årsarbetare för fritidshem för år 2003.

Kostnaden per barn ligger mellan 16 334 kr och 23 942 kr. Medelvärdet för samtliga

kommuner blir 21 019 kr per barn. Antal barn per årsarbetare varierar mellan 13,7 och 22,8 och medelvärdet är 17,5.

Stenungsund och Lerum utmärker sig med låga kostnader (ca 22% under medelvärdet). Dessa kommuner har också många barn per årsarbetare med 20,1 respektive 22,8 barn. Även Partille har många barn per årsarbetare (21,4 barn). Lägst värde har Härryda och Lilla Edet med 13,7 respektive 13,8 barn per årsarbetare.

(19)

Diagram 4

Kostnad per elev (barn) för lokaler och inventarier samt yta per elev (barn) för år 2003.

Detta diagram jämför kommunernas lokalkostnader per elev (barn) för förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans och ytan per elev (barn). Lokalkostnaderna kan huvudsakligen delas upp i fyra delar: kapitalkostnader för fastigheter och inventarier, driftskostnader (el, värme och vatten etc), städkostnader (personal och material) och övriga kostnader. En närmare undersökning på ett urval av kommunerna visar att kapitalkostnaderna står för ca 35% av totalkostnaden. Samtliga kommuner i undersökning hade en internränta på 5,5%. En kommun med många äldre skolor har naturligtvis lägre kapitalkostnader.

Driftskostnader och övriga kostnader utgör ca 50% av kostnaden och städning står för ca 15% av kostnaden. Ytterligare information om lokaler och inventarier finns i bilaga 1:3.

Kostnaden per elev (barn) ligger mellan 8 780 kr och 14 106 kr. Det är en skillnad med 5 326kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en medelstor kommun med ca 6 000 elever inklusive barnen på fritidshemmen, vilket utgör medelvärdet för antal elever undantaget Göteborg, kan värderas till ca +/-32 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 11 909 kr per elev (barn). Ytan varierar mellan 8,1 och 17,0 kvm per elev (barn) och medelvärdet blir 11,5 kvm per elev (barn).

Lilla Edet sticker ut med den tydligt största ytan (ca 62% över medelvärdet). Även Mölndal har en relativt stor yta med 12,0 kvm per elev (barn). Kostnaden är högst för Lilla Edet (ca 29%

FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för lokaler och inventarier samt yta per elev för år 2003

1 0 1 69 1 1 6 8 6 1 0 06 6 1 4 10 6 1 2 01 0 1 1 9 31 9 7 8 4 8 7 8 0 1 0 9 0 9 12 6 6 6 9 22 0 9 5 8 3 10,5 17,0 9,6 8,1 10,1 12,0 10,2 10,5 10,7 9,1 9,7 8,6 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 ALE GÖT EBORG HÄRR YDA KUNGSB ACKA KUNGÄLV LERU M LILL A EDET MÖLN DAL PARTI LLE ST. S UN D ÖCKER Ö ME DELV ÄRDE 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 Kr/elev Kvm/elev

(20)

över medelvärdet). Mölndal har en relativt hög kostnad (ca 10% över medelvärdet). Härryda har också en hög kostnad (ca 16% över medelvärdet) och en relativt stor yta

(10,7 kvm per elev eller barn).

Stenungsund och Ale har de minsta ytorna (8,1 respektive 8,6 kvm per elev eller barn) och kommunerna har även låga kostnader (ca 7% och ca 10% under medelvärdet).

Kungälv, Lerum och Öckerö, utmärker sig med låga kostnader (mellan ca 8% och ca 20% under medelvärdet) men förhållandevis stora ytor (från 9,6 till 10,5 kvm per elev eller barn).

Diagram 5

3.5 Förskola 1

Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare inklusive övrig resurspersonal för år 2003.

Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare inklusive övrig resurspersonal för kommunernas förskolor. Tolkning av diagrammet kan jämföras med diagram 2.

Kostnaden per barn ligger mellan 51 491 kr och 73 877 kr. Detta är en skillnad med 22 386 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en kommun med ca 1 300 barn i förskolan, vilket är medelvärdet för antal barn undantaget Göteborg, kan värderas till ca +/- 29 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 60 515 kr per barn. Antal barn per årsarbetare varierar mellan 4,7 och 6,7 och medelvärdet är 5,5.

FÖRSKOLA

Kostnad per barn för pedagogisk personal

och antal barn per årsarbetare inklusive övrig resurspersonal för år 2003 55 041 58 604 71 194 66 872 60 515 67 178 73 877 53 440 53 867 51 491 58 113 56 015 5,5 5,7 5,0 5,8 5,6 6,7 5,1 5,2 4,7 5,0 6,3 5,8 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 ALE GÖT EBORG HÄR RYDA KUNGSBA CKA KUNG ÄLV LERU M LILL A EDET MÖLN DAL PARTI LLE ST. S UND ÖCKE RÖ MEDEL VÄRD E 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0

(21)

Lilla Edet, Kungälv, Lerum, Härryda och Partille har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från 51 491 kr till 56 015 kr per barn (mellan ca 7 % och ca 15% under medelvärdet).

Göteborg har högst kostnad (ca 22% över medelvärdet) och också lägst antal barn per årsarbetare. Öckerö, Ale och Stenungsund har förhållandevis höga kostnader. Det innebär en kostnad från 66 872 kr till 71 194 kr per barn (från ca 11% till ca 18% över medelvärdet). Ale och Stenungsund ligger under medelvärdet beträffande antal barn per årsarbetare, med ca 5 barn. Öckerö kommun har ett något högre värde med 5,7 barn per årsarbetare

Diagram 6

3.6 Förskola 2

Kostnad per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3-åringar för år 2003.

Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3-åringar för kommunernas förskolor.

Eftersom kostnaden för 1-3-åringar är högre än för de äldre barnen förväntas kostnaden stiga vid ökad andel 1-3-åringar. Detaljerade definitioner för diagrammets delar finns i bilaga 1 avsnitt 1.4

Kostnaden per barn behandlades i diagram 5.

FÖRSKOLA

Kostnad per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3 åringar för år 2003

67 178 73 877 55 041 _{53 440} 56 015 71 194 60 515 66 872 58 113 51 491 53 867 58 604 40% 53% _52% 54% 55% _53% 40% 44% 49% 54% 46% 44% 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 ALE GÖTE BORG HÄR RYDA KUN GS BAC KA KUN GÄLV LER UM LILL A EDE T MÖLN DAL PAR TILLE ST. SU ND ÖC KER Ö ME DELV ÄRDE 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

(22)

Andelen 1-3-åringar ligger mellan 40% och 55%. Medelvärdet för samtliga kommuner är 49% 1-3-åringar. Göteborg som har högst kostnad per barn har också högst andel 1-3-åringar (ca 13% över medelvärdet). Även Stenungsund och Öckerö har höga kostnader per barn och också hög andel 1-3-åringar (ca 9% och ca 11% över medelvärdet). Lerum och Lilla Edet som har bland de lägsta kostnaderna ligger även under medelvärdet (ca 10% respektive ca 18% under medelvärdet) beträffande andel 1-3-åringar. En kommun (Ale) utmärker sig genom att ha en relativt hög kostnad men en relativt låg andel 1-3-åringar (ca 18% under medelvärdet). Tre kommuner, Kungälv, Härryda och Partille utmärker sig däremot genom att ha relativt låga kostnader (ca 12%, ca 9% och ca 7% under medelvärdet) men en hög andel 1-3-åringar (ca 7%, ca 9% och ca 11% över medelvärdet).

(23)

Diagram 7

3.7 Förskola 3

Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år 2003.

Detta diagram jämför kommunernas lokal- och inventariekostnader per barn och yta per barn för förskolan. Vad som ingår i lokal- och inventariekostnaden förklaras under diagram 4 och i bilaga 1.

Kostnaden per barn ligger mellan 9 393 kr och 18 178 kr. Det är en skillnad med 8 785 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Denna skillnad för en kommun med ca 1 300 barn (medelvärdet för antal barn undantaget Göteborg) kan värderas till

ca +/- 11 miljoner kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 14 228 kr per barn. Ytan varierar mellan 8,0 och 12,8 kvm per barn och medelvärdet blir 10,8.

Mölndal har högst kostnad per barn (ca 28% över medelvärdet) och ytan per barn är relativt stor (ca 8% över medelvärdet). Stenungsund har störst yta per barn (ca 19% över medelvärdet) och kostnaden ligger också högt (ca 18% över medelvärdet). Även Lilla Edet har en relativt stor yta per barn (ca 12% över medelvärdet) och en relativt hög kostnad (ca 9% över

medelvärdet).

Lerum, Göteborg och Ale har relativt små ytor per barn (ca 7%, ca 20% och ca 26% under medelvärdet) och relativt låga kostnader per barn (ca 11%, ca 15% och ca 26% under medelvärdet). Kungälv utmärker sig genom att ha lägst kostnad per barn (ca 34% under medelvärdet) men en yta per barn över medelvärdet.

FÖRSKOLA

Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år 2003

12 047 10 595 14 787 14 709 9 393 12 713 15 489 18 178 15 399 16 788 16 413 14 228 8,0 10,8 12,8 11,3 8,6 11,1 10,7 11,6 12,1 10,0 11,0 11,3 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 ALE GÖTEB ORG HÄRRYDA KUNG SBACK A KUNG ÄLV LERUM LILL A ED ET MÖL NDA L PART ILLE ST. SUN D ÖCKERÖ MED ELVÄ RDE 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 Kr/barn Kvm/barn

(24)

Diagram 8

3.8 Familjedaghem 1

Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år 2003.

Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per

årsarbetare för kommunernas familjedaghem. Detaljerade definitioner för diagrammets delar finns i bilaga 1.

Kostnaden per barn ligger mellan 53 488 kr och 82 760 kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 67 005 kr per barn. Barnantalet per årsarbetare varierar mellan 3,6 och 5,8. Medelvärdet är 4,5 barn per årsarbetare.

Kungsbacka har högst kostnad per barn (ca 24% över medelvärdet). Antalet barn per årsarbetare ligger ca 18% under medelvärdet.

Göteborg har också en relativt hög kostnad (ca 17% över medelvärdet) och relativt få barn per årsarbetare (ca 14% under medelvärdet).

Ale utmärker sig genom att både ha en hög kostnad (ca 14% över medelvärdet) och ett relativt högt antal barn per årsarbetare (ca 10% över medelvärdet).

FAMILJEDAGHEM

Kostnad per barn för pedagogisk personal och barn per årsarbetare för år 2003

76 619 78 544 71 337 82 760 66 708 53 488 68 142 _{67 005} 53 513 _{56 390} 64 506 65 045 5,0 3,9 _3,8 3,7 4,3 5,8 3,6 4,7 5,1 4,5 5,1 4,8 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 ALE GÖ TEBO RG HÄRR YDA KUNGS BACKA KUNG ÄLV LERUM LILLA ED ET MÖ LNDA L PART ILLE ST. SUN D ÖC KERÖ MEDE LVÄR DE 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 Kr/barn Barn/årsarb

(25)

Tre kommuner (Lilla Edet, Kungälv och Mölndal) har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från 53 488 till 56 390 kr per barn (mellan ca 16% och ca 20% under medelvärdet). Lilla Edet har också flest barn per årsarbetare (5,8). I Mölndal och Kungälv är barnantalet över medelvärdet

Diagram 9

3.9 Familjedaghem 2

Kostnad per barn för pedagogisk personal och andel 1-3-åringar för år 2003.

Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och andel 1-3-åringar för kommunernas familjedaghem. Eftersom kostnaden för 1-3-åringar är högre än för de äldre barnen förväntas kostnaden stiga vid ökad andel 1-3-åringar.

Kostnaden per barn behandlades i diagram 8.

Andelen 1-3-åringar ligger mellan 26% och 65%. Medelvärdet för samtliga kommuner är 49%.

Mölndal utmärker sig med det tydligt lägsta värdet på 1-3-åringar (26% 1-3-åringar eller ca 47% under medelvärdet).

Öckerö, Partille och Stenungsund utmärker sig med en hög andel 1-3-åringar (ca 13%, ca 20% och ca 32% över medelvärdet) men med en kostnad omkring medelvärdet (mellan ca 5% under medelvärdet och ca 1% över medelvärdet).

FAMILJEDAGHEM

Kostnad per barn för pedagogisk personal och andel 1-3 åringar för år 2003

82 760 53 513 66 708 53488 56 390 68 142 65 045 64 506 67 005 78 544 76 619 71 337 59% 56% 44% 42% 49% 56% 53% 65% 26% 46% 53% 43% 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 ALE GÖT EBO RG HÄRRYDA KUNGS BACKA KUNG ÄLV LERU M LILLA ED ET MÖ LND AL PART ILLE ST. SU ND ÖCKE RÖ MED ELVÄ RDE 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

(26)

Göteborg har en relativt hög andel 1-3-åringar (ca 13% över medelvärdet) och även en relativt hög kostnad (ca 16% över medelvärdet).

(27)

BILAGA 1: Anvisning för jämförelsetal skola, skolbarnsomsorg och förskola år 2003

1. Pedagogisk personal / Undervisning

1.1 Förskoleklass

Kostnader för pedagogisk personal (finns ej som egen rad i Räkenskapssammandraget - RS) Utgår från rad 355 i RS, men exklusive personalkostnader för städ, måltid och

arbetsledande personal. Intäkter och kostnader avseende samtliga förekommande läro- och timplanebundna aktiviteter redovisas här, dvs i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals löner för det pedagogiska arbetet med eleverna.

Om läraren till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever ska detta ej redovisas. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling ska inte redovisas.

Kostnader och ersättning för handledning av lärarkandidater skall redovisas här.

De personalkategorier (befattningskoder) som skall ingå i pedagogisk personal är i stort sett samma som är förtryckta när kommunerna skall redovisa antal årsarbetare till Skolverket vid uppföljningen av statsbidraget för kvalitetsförstärkande åtgärder inom skola och fritidshem. Undantaget är antalet årsarbetare för skolledning och studie- och yrkesvägledning (befattningskoder 2018, 2070, 2072, 2085 och 2523), vilka inte skall ingå i pedagogisk personal:

3460 = Fritidsledare 3465 = Fritidspedagog 3641 = Förskollärare 3680 = Barnskötare

Antal årsarbetare (finns ej med i RS)

Antal årsarbetare hämtas från SCB:s individfil, som kan beställas via Inge Göransson tel: 019-17 61 75 (en beställning måste göras både för 2002 och 2003). Individfilen mäter antalet årsarbetare per skola och per den 15 oktober respektive år. Det antal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet årsarbetare 15 oktober 2002 och 2003. Antalet årsarbetare på SCB:s individfil avser personalkategorierna ovan. SCB mäter antalet årsarbetare utifrån sysselsättningsgraden, dvs den anställdes

sysselsättning i procent av en heltidsanställning.

Antal elever (RS rad 88 – antal inskrivna elever i förskoleklass kommunal regi) Här redovisas antal elever som går i förskoleklass i den egna kommunen. Det elevantal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet elever 15 oktober 2002 och 2003. Antalet elever skall även redovisas per skola (uppgifterna kan beställas från SCB).

(28)

Kostnader för pedagogisk personal - undervisning (RS rad 401 - undervisning) Intäkter och kostnader avseende samtliga förekommande läro- och timplanebundna aktiviteter redovisas här, dvs i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals (t ex fritidspedagogers och förskollärares) löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Exempel på läro- och timplanebundna aktiviteter är förutom reguljär undervisning särskilda stödinsatser, prov och arbetslivsorientering.

Om läraren till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever ska den delen ej redovisas. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling ska ej redovisas.

0033 = Timlärare (fastst undervisntid) 0099 = Korttidsanställd (tillf undervis) 2080 = Lektor

2090 = Adjunkt/ämneslärare teoret ämnen 2116 = Hemspråkslärare

2901 = Lågstadielärare 2902 = Mellanstadielärare

2903 = Lärare i matematik/NO åk 1-7 2904 = Lärare i svenska/SO åk 1-7 2905 = Lärare i övriga ämnen åk 1-7 2906 = Lärare mate./NO-ämnen (åk 4-9) 2907 = Lärare i svenska /SO (åk 4-9) 2908 = Lärare i svenska/språk (åk 4-9) 2909 = Lärare teoret+prakt/estet (åk 4-9) 2910 = Lärare matematik/NO-ämnen, gymnasiet 2911 = Lärare svenska/SO-ämnen, gymnasiet 2912 = Lärare svenska/språk, gymnasiet 2913 = Lärare tekniska ämnen (Gy, kom) 2914 = Lärare ekonom ämnen (Gy, kom) 2915 = Lärare i övr allm ämnen (Gy) 2916 = Lärare beklädtekn ämnen 2917 = Lärare bygg- och anlägg ämnen 2918 = Lärare el/tele tekn ämnen 2919 = Lärare drifts- och underh 2920 = Lärare fordonstekn ämnen

2921 = Lärare livsmedelstekn ämnen 2922 = Lärare restaurang/storhushållsämnen 2923 = Lärare processtekniska ämnen 2924 = Lärare trätekniska ämnen 2925 = Lärare verkstads/indutekn ämnen 2926 = Lärare hantverksämnen 2927 = Lärare handel- och kontorsämnen 2928 = Lärare naturämnen

2929 = Lärare omvårdnadsämnen 2930 = Lärare barn- och ungdomsämnen 2932 = Lärare idrott

2933 = Lärare musik 2934 = Lärare bild

2935 = Lärare trä- och metallslöjd 2936 = Lärare textilslöjd 2937 = Lärare hushållsämnen 2938 = Lärare specialpedagogik 2939 = Hemspråkslärare 2940 = Lärare övriga ämnen 2942 = Lärare teater 2943 = Lärare dans 2945 = Lärare i mediaämnen

2946 = Lärare i svenska som andraspråk 2996 = Lärare ADB/datakunskap 2999 = Lärare ospecificerade

(29)

Antal årsarbetare

Antal årsarbetare hämtas från SCB:s individfil, som kan beställas via Inge Göransson tel: 019-17 61 75 (en beställning måste göras både för 2002 och 2003). Individfilen mäter antalet årsarbetare per skola och per den 15 oktober respektive år. Det antal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet årsarbetare 15 oktober 2002 och 2003. Antalet årsarbetare på SCB:s individfil avser personalkategorierna ovan. SCB mäter antalet årsarbetare utifrån sysselsättningsgraden, dvs den anställdes

sysselsättning i procent av en heltidsanställning.

Antal elever (RS rad 89 – antal elever i grundskola, skolkommun)

Här redovisas antal elever som går i grundskola i den egna kommunen. Det elevantal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet elever 15 oktober 2002 och 2003. Antalet elever skall även redovisas per skola (uppgifterna kan beställas från SCB).

1.3 Fritidshem

Kostnader för pedagogisk personal (finns ej som egen rad i RS)

Utgår från rad 255 i RS, men exklusive personalkostnader för städ, måltid och arbetsledande personal. Dvs intäkter och kostnader avseende den pedagogiska personalens löner för arbetet med barnen.

Om den pedagogiska personalen till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det arbete med elever ska denna del ej redovisas. Lönekostnader för pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling ska ej redovisas.

3460 = Fritidsledare 3465 = Fritidspedagog 3641 = Förskollärare 3680 = Barnskötare

Antal årsarbetare hämtas från SCB:s individfil, som kan beställas via Inge Göransson tel: 019-17 61 75 (en beställning måste göras både för 2002 och 2003). Individfilen mäter antalet årsarbetare per skola och per den 15 oktober respektive år. Det antal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet årsarbetare 15 oktober 2002 och 2003. Antalet årsarbetare på SCB:s individfil avser personalkategorierna ovan.

(30)

SCB mäter antalet årsarbetare utifrån sysselsättningsgraden, dvs den anställdes sysselsättning i procent av en heltidsanställning.

Antal barn (RS rad 870 – antal inskrivna barn i fritidshem kommunal regi) Här redovisas antal inskrivna barn som går i fritidshem i den egna kommunen. Det barnantal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet barn 15 oktober 2002 och 2003. Antalet barn skall även redovisas per skola (uppgifterna kan beställas från SCB).

1.4 Förskola

Kostnader för pedagogiskt personal (finns ej som egen rad i RS)

Utgår från rad 075 i RS, men exklusive personalkostnader för städ, måltid och arbetsledande personal. Dvs intäkter och kostnader avseende den pedagogiska personalens löner för arbetet med barnen.

Om den pedagogiska personalen till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det arbete med elever ska denna del ej redovisas. Lönekostnader för pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling ska ej redovisas.

Antal årsarbetare (heltidsanställda) som arbetar med barn kan hämtas från SCB:s undersökning och material för 2003 kan beställas via Eva Svensson 019-17 61 42 (år 2002 kan hämtas via skolverkets hemsida). Mätningen avser antalet årsarbetare per den 15 oktober respektive år. Det antal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet årsarbetare 15 oktober 2002 och 2003. SCB mäter antalet årsarbetare utifrån sysselsättningsgraden, dvs den anställdes sysselsättning i procent av en heltidsanställning.

Antal barn (finns inte direkt i RS, men kan rapporteras in på rad 850)

Här redovisas antal inskrivna barn som går i förskola i den egna kommunen. Ett snitt måste räknas fram utifrån antalet barn den 15 mars och 15 oktober 2003. Antalet barn skall även redovisas per ålder.

1.5 Familjedaghem

Kostnader för pedagogisk personal (finns ej som egen rad i RS)

Kostnaden utgår från personalkostnaderna exklusive kostnaderna för t ex arbetsledande personal. Dvs intäkter och kostnader avseende den pedagogiska personalens löner för arbetet med barnen. Kostnaden skall även vara exklusive eventuella

omkostnadsersättningar, som är en form av lokalersättning.

Om den pedagogiska personalen till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det arbete med elever ska denna del ej redovisas. Lönekostnader för pedagogisk personal

(31)

under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling ska ej redovisas.

Antal årsarbetare (heltidsanställda) som arbetar med barn kan hämtas från SCB:s undersökning och material för 2003 kan beställas via Eva Svensson 019-17 61 42 (år 2002 kan hämtas via skolverkets hemsida). Mätningen avser antalet årsarbetare per den 15 oktober respektive år. Det antal som används vid beräkning av nyckeltalen är ett snitt mellan antalet årsarbetare 15 oktober 2002 och 2003. SCB mäter antalet årsarbetare utifrån sysselsättningsgraden, dvs den anställdes sysselsättning i procent av en heltidsanställning.

Antal barn (finns inte direkt i RS, men kan rapporteras in på rad 860)

Här redovisas antal inskrivna barn som går i familjedaghem i den egna kommunen. Ett snitt måste räknas fram utifrån antalet barn den 15 mars och 15 oktober 2003. Antalet barn skall även redovisas per ålder.

2. Övrig resurspersonal

Övrig resurspersonal finns inte som egen rad i RS. Definitionen på övrig resurspersonal är att det är annan personal än den pedagogiska med arbete mot barn och elever. Att skilja från annan övrig personal som måltidspersonal, städ och vaktmästare mm. Under övrig resurspersonal skall kostnader, intäkter och antal årsarbetare redovisas för

elevassistenter (ej personlig assistent), talpedagoger, skolvärdar mm. Övrig

resurspersonal är inte heller förtryckt i kommunernas redovisning till Skolverket vid uppföljningen av bidraget till personalförstärkande åtgärder. Övrig resurspersonal omfattar inte heller antalet årsarbetare för skolledning och studie- och yrkesvägledning (befattningskoder 2018, 2070, 2072, 2085 och 2523). Även övrig resurspersonal mäts utifrån sysselsättningsgraden, dvs den anställdes sysselsättning i procent av en

(32)

3. Lokaler och inventarier

Kostnad för lokaler och inventarier (RS rad 357 för förskoleklass, 407 för Grundskola, 257 för fritidshem och 77 för förskola. Familjedaghem finns ej i RS)

Kostnader för såväl egna som förhyrda lokaler, inklusive kostnader för inventarier redovisas här. Med lokalkostnader avses kostnader för lokaler och inventarier i form av direkta kostnader, fördelade lokalkostnader, externa och interna hyror, driftskostnader för värme, underhåll, städning mm samt kapitalkostnader för lokaler och de inventarier som inte räknas som läromedel. Kostnad för vaktmästare avseende fastighetsskötsel, redovisas här.

Lokalerna skall redovisas per verksamhetsform. Om en sådan fördelning inte redan har gjorts i den interna kostnadsredovisningen skall en sådan fördelning göras här.

Alternativt redovisas intäkter som svarar mot kostnaden.

Lokalkostnader för skolmåltider (dvs kök, matsal etc) skall redovisas här.

Kostnader för möbler, textilier, skolbänkar etc. redovisas som lokal- och investeringskostnad medan kostnader för t.ex. lekmaterial mm anses vara läromedelskostnader.

Endast kostnader för lokaler ska ingå här. Eventuella markhyror redovisas under övrigt.

Lokalyta (punkt 3.6 i RS)

Lokalytan skall fördelas per verksamhetsform (förskoleklass, grundskola, fritidshem etc). I lokalytan skall även ingå yta för städ, kök etc, men ej övergripande administrativ yta som förvaltningskontor etc. Lokal administrativ yta skall ingå. Grunden vid

jämförelsen är bruksyta. Använder sig kommunen av andra mått ska dessa räknas om enligt följande: Städyta med 1,2, Bruttoyta med 0,85, Nettoyta med 1,035, Annan yta med 1,0.

(33)

BILAGA 2: Nyckeltal skola, skolbarnsomsorg och förskola år 2003

Antal årsarbetare för pedagogisk personal år 2003

ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ

Fsk-klass, skola & fritidshem 353,2 saknas 460,6 920,2 484,9 522,0 165,3 671,0 437,9 315,1 167,4

Förskola inkl. övr. resurspers 227,8 saknas 252,7 534,0 231,9 214,3 65,1 428,5 232,2 149,0 54,5

Familjedaghem 15,5 saknas 68,0 81,0 71,0 43,5 10,5 110,0 31,0 30,5 8,5

Antal barn år 2003 ALE GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE ST. SUND ÖCKERÖ

Fsk-klass, skola & fritidshem 4 984 saknas 6 403 12 824 7 072 7 467 2 327 9 566 6 630 4 250 2 306

Förskola 1 139 saknas 1 318 2 709 1 340 1 352 438 2 403 1 354 752 309

Familjedaghem 78 saknas 303 363 185 61 533 113 144 44

Antal elever eller barn per årsarbetare år 2003

Fsk-klass, skola & fritidshem 14,1 12,8 13,9 13,9 14,6 14,3 14,1 14,3 15,1 13,5 13,8

Förskola inkl. övr. resurspers 5,0 4,7 5,2 5,1 5,8 6,3 6,7 5,6 5,8 5,0 5,7

Familjedaghem 5,0 3,9 3,8 3,7 5,1 4,3 5,8 4,8 3,6 4,7 5,1

Kostnad för pedagogisk personal per elev eller barn år 2003

Fsk-klass, skola & fritidshem 27 932 30 002 26 916 28 357 25 288 25 603 26 273 28 468 24 949 27 840 29 208

Förskola inkl. övr. resurspers 67 178 73 877 55 041 58 604 53 440 53 867 51 491 58 113 56 015 71 194 66 872

(34)

Kostnad för lokaler och inventarier per elev eller barn år 2003

Fsk-klass, skola & fritidshem 10 169 9 583 12 666 11 686 10 066 9 220 14 106 12 010 11 931 9 784 8 780

Förskola 12 047 10 595 14 787 14 709 9 393 12 713 15 489 18 178 15 399 16 788 16 413

Familjedaghem

Yta per elev eller barn år 2003

Fsk-klass, skola & fritidshem 8,6 9,1 10,7 9,7 10,5 10,2 17,0 12,0 10,1 8,1 9,6

Förskola 8,6 8,0 11,3 11,0 11,3 10,0 12,1 11,6 10,7 12,8 11,1

Familjedaghem

Korrigerad

månadskostnad år 2003

Fsk-klass, skola & fritidshem 22 377 21 656 22 784 21 329 21 168 22 315 21 995 21 724 23 299