Rapport jämförelsetal för kommunal förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och obligatorisk särskola 2004

(1)

Rapport jämförelsetal för

kommunal förskola, grundskola,

skolbarnsomsorg och

obligatorisk särskola

2004

(2)

1. INLEDNING ________________________________________________________________ 3 1.1 Bakgrund _______________________________________________________________________ 3 1.2 Syfte ___________________________________________________________________________ 3 1.3 Genomförande ___________________________________________________________________ 4 1.4 Slutsatser _______________________________________________________________________ 5 2. KOMMUNBESKRIVNINGAR__________________________________________________ 7 2.1 Ale kommun _____________________________________________________________________ 7 2.2 Alingsås kommun ________________________________________________________________ 8 2.3 Göteborgs kommun _______________________________________________________________ 9 2.4 Härryda kommun ________________________________________________________________ 9 2.5 Kungsbacka kommun ____________________________________________________________ 11 2.6 Kungälvs kommun ______________________________________________________________ 12 2.7 Lerums kommun ________________________________________________________________ 13 2.8 Mölndals kommun_______________________________________________________________ 14 2.9 Partille kommun ________________________________________________________________ 15 2.10 Stenungsunds kommun___________________________________________________________ 16 2.11 Öckerö kommun________________________________________________________________ 17

3. JÄMFÖRELSETAL FÖR GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG, FÖRSKOLA OCH

OBLIGATORISK SÄRSKOLA_____________________________________________________ 18

3.1 Allmänt om diagrammen _________________________________________________________ 18

3.2 Kostnad för kommunal regi _______________________________________________________ 18 3.3 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 1 _________________________________ 20 3.4 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 2 _________________________________ 21 3.5 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 3 _________________________________ 22 3.6 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 4 _________________________________ 24 3.7 Förskola 1 ______________________________________________________________________ 24 3.8 Förskola 2 ______________________________________________________________________ 26 3.9 Förskola 3 ______________________________________________________________________ 27

3.10 Förskola 4____________________________________________________________________ 28

(3)

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund

Våren 2003 bildades en grupp bestående av representanter från Göteborgsregionens skolekonomgrupp. Gruppen fick i uppdrag att ta fram exempel och titta närmare på olika

jämförelsetal och verksamhetsmått inom kommunal förskola, grundskola och skolbarnsomsorg. Gruppen tittade också på andra nätverk där jämförelsetal diskuterades. Anledningen till

uppdraget var att befintliga jämförelsetal innehöll kvalitetsbrister, att det saknades en analys av måtten, och att det saknades forum för erfarenhetsutbyte. Gruppens arbete kom att likna en förstudie kring området jämförelsetal och det man kom fram till var att:

• det finns ett behov av jämförelsetal både från verksamheten och från andra intressenter • jämförelsestudier kräver ett mycket genomarbetat bakgrundsmaterial. Arbetet underlättas

av en gemensam kalkylmodell och metod för kvalitetssäkring

• samtidigt som kalkylmodellen är gemensam måste man känna igen materialet på hemmaplan

• deltagarna i ett jämförelsearbete deltar av ”frivillighet” och eget engagemang • alla bidrar till en gemensam analys där det finns utrymme för korrigeringar • analysen bör ske i dialog med verksamhetsföreträdare

• erfarenhetsutbyte och en gemensam diskussion kring analysen är av stor vikt Utifrån dessa frågeställningar har en öppen inbjudan skickats ut våren 2004 och 2005 till samtliga kommuner inom GR med möjlighet att delta i jämförelsetalsarbetet. I årets arbete, dvs. jämförelsetal för år 2004, har målsättningen varit att utveckla och

komplettera arbetet med nedanstående punkter:

• att ta med jämförelsetal för den obligatoriska särskolan • arbeta vidare med kopplingarna mot RS (SCB)

• titta på utvecklingen mot föregående år (personalkostnadsökning i förhållande till prestationsökning)

• bjuda in till en seminariedag där vi mer ingående delger utbildningschefer, skolekonomer och verksamhetsföreträdare våra erfarenheter kring arbetet

1.2 Syfte

Arbetet med jämförelsetal syftar till att:

• kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra jämförelser på kommunnivå • skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper • bidra med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbetet i respektive

kommun

(4)

1.3 Genomförande

Arbetet med denna rapport har skett i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Arbetsgruppen har bestått av en till två representanter per kommun där

deltagarna arbetar som ekonomer, utredare eller chefer på olika nivåer. Gruppen har träffats vid tre olika tillfällen från mars till juni 2005 och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som skall jämföras samt tillvägagångssätt. Förutom arbetsgruppen har Fredrik Gustafson, Lerum, Gerd Johansson, Kungsbacka, Maria Holmberg,

Stenungsund, Urban Hilse, Göteborg och Margrethe Kristensson, Göteborgsregionens kommunalförbund, svarat för att hålla samman projektet.

Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen:

Kommun Namn Befattning

Ale Lena Schubert Ekonom

Alingsås Barbro Eckerström Tedeborg Ekonom

Göteborg Helena Sjöberg

Urban Hilse

Ekonom Ekonom

Härryda Christopher Gwiazda

Gun Eriksson

Ekonom Ekonom

Kungsbacka Bertil Moberg

Gerd Johansson Udo Weis

Verksamhetschef Ekonom

Verksamhetscontroller

Kungälv Kerstin Engelin Ekonomiadministratör

Lerum Fredrik Gustafson Ekonom

Mölndal Margareta Lundqvist Ekonomisekreterare

Partille Jonas Hassling Ekonom

Stenungsund Maria Holmberg

Anita Jakobsson

Ekonom Rektor

Tjörn Kristina Ronquist Ekonom

Öckerö Marina Emanuelsson Ekonom

Arbetet med att ta fram jämförelsetalen har skett på motsvarande sätt som föregående år. Först har kommunerna träffats för att gemensamt komma överens om vilka

jämförelsetal som var aktuella, och hur de skulle presenteras. Därefter har värdena successivt korrigerats och kontrollräknats, varefter deltagarna har träffats för att gå igenom materialet. Mycket av detta arbete har naturligtvis handlat om att i så stor utsträckning som möjligt göra materialet jämförbart så att kommunerna dels räknar på ett likartat sätt, dels räknar på samma saker.

(5)

arbetsgruppen tagit fram definitioner på vilka uppgifter respektive kommun skall ta fram.

Anledningen är bl.a. att Skolverket följer kostnadsutvecklingen för varje

verksamhetsform, vilket ofta skiljer sig från hur kommunerna arbetar. I kommunerna är verksamheterna ofta integrerade och kostnaderna redovisas samlat varför olika

kalkylmodeller används för att slå isär siffrorna när de skall redovisas till SCB. För att flytta fokus från att redovisa hur det borde vara till hur kommunerna faktiskt arbetar beskriver den här rapporten en samlad kostnadsbild. Därför redovisas förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans. Förskola och familjedaghem redovisas däremot var för sig. Nytt är att den samlade kostnaden beräknas per barn i kommunens

kommunala skolor och inte utifrån det summerade antalet prestationer i respektive verksamhetsform. Anledningen är att inte de yngre barnen skall räknas två gånger.

För att kontrollräkna materialet har en beräknad (korrigerad) månadskostnad per barn räknats fram för respektive kommun. Den beräknade månadskostnaden har räknats fram genom att multiplicera antal årsarbetare per elev (barn) med kostnaden per elev (barn). Detta värde har sedan dividerats med kommunens personalomkostnadspålägg

multiplicerat med semesterfaktor och årets tolv månader.1 Genom denna beräkning får man fram vad genomsnittskostnaden är per årsarbetare och månad. Kostnaden bör ligga i närheten av den medianlön man har i kommunen.

1.4 Slutsatser

För att kunna svara på om arbetet med jämförelsetal inom förskola, skola, skolbarnsomsorg och särskolan har nått upp till sitt syfte har vi som hållit ihop arbetet gjort en

bedömning/självvärdering som beskrivs nedan:

• Kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra relevanta jämförelser på kommunnivå Arbetet med att kvalitetssäkra jämförelsetalen har utvecklats. Mallarna och underlaget för vilka uppgifter som kommunerna ska lämna in har anpassats till räkenskapssammandragets pedagogiska del. Därefter har tidigare års metod för kvalitetssäkring använts. Metoden, som beskrivits tidigare, har byggt på gemensamma genomgångar och diskussioner där deltagarna har kommit överens om olika ställningstaganden. Därefter har respektive kommun beretts tillfälle att gå igenom sitt material för att komma med justeringar. Ett exempel på att kvalitetssäkra materialet är att beräkna en korrigeringskostnad för respektive kommun där denna metod tydliggör orealistiska bakgrundsvariabler som exempelvis

felaktigt innehåll i kostnaden per elev eller personalomkostnadspålägg. Den

genomsnittskostnad som korrigeringskostnaden visar bör per årsarbetare bör ligga inom medianlönen i kommunen. Sammantaget gör vi som arbetat med rapporten, den

bedömningen att uppdraget med att kvalitetssäkra verksamhetsmåtten är uppfyllt.

• Skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper

Metoden, som beskrivits ovan, har i sig gett utrymme för deltagarna att mötas. Detta har också förstärkts av arbetssättet när alla har träffats. Först har det varit en kort genomgång och sedan har man i mindre grupper arbetat med i förhand bestämda frågeställningar t ex:

1

(6)

beräkna hur respektive kommun skiljer sig från genomsnittet för gruppen. Varje grupp har sedan sammanställt frågeställningarna på ett overheadblad som redovisats för storgruppen. Avslutningsvis har vi i gruppen kommit överens om eventuella justeringar eller

kompletteringar. Metoden tillsammans med valet av arbetssättet gör att vi som arbetat med rapporten bedömer att syftet med att skapa förutsättningar för ett ömsedigt

erfarenhetsutbyte är uppfyllt.

• Bidra med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbetet i respektive kommuns kommunala verksamhet

Genom publicering av denna rapport har skapats ett tydligt och konkret verktyg för

utvecklingsarbete där man enkelt kan använda sin egen kommuns värden i relation till t ex medelvärdet.

• Bidra till en ökad kostnads- och kvalitetsmedvetenhet

I tidigare arbeten med jämförelsetal har det visat sig att det behövs en förhållandevis stor detaljeringsgrad för att verkligen kunna lära sig om och av varandra och för att kunna dra konkreta slutsatser. Detta är naturligtvis något som alla efterfrågar. Tyvärr får man säga att vi med detta arbete inte har nått riktigt fram. Frågan måste också ställas om det

överhuvudtaget är möjligt. Anledningen till detta är att vi i jämförelsearbetet försökt att titta på vissa ”hårddata” kring själva jämförelsetalen för att se om dessa skulle kunna ge mer ingående förklaringar till olika skillnader. Vad vi hittills har sett finns det inga sådana klara samband och att det är svårt att beskriva några klara orsak/verkan förhållanden. Med detta menas att skillnader på kommunnivå i t ex åldersstruktur, sjukfrånvaro och löneläge inte motsvaras i skillnader i t ex kr/elev.

Avsikten med detta jämförelsearbete är att bidra till ett tydligare och bättre utgångsläge där kvalitetsbrister är åtgärdade och jämförelsetalen är tydliga på så sätt att de beskriver en likartad totalbild för respektive verksamhetsform. Utifrån detta utgångsläge kan sedan den enskilda kommunen arbeta vidare med någon annan jämförbar kommun för att på detta sätt öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten. Det är dock viktigt att påpeka att det alltid måste tas hänsyn till en viss felmarginal på ungefär +/- 5 %. Man når aldrig till 100 % även om det är något man arbetar efter.

• Kartläggning av faktorer som påverkar jämförelsetalen

Ett tilläggsuppdrag till årets arbete var att göra en kartläggning av de faktorer som påverkar jämförelsetalen. För att bättre kunna svara på detta har kontakter tagits med

Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet. Ambitionen är få intresserade studenter att skriva en C eller D uppsats under våren 2006.

(7)

2. KOMMUNBESKRIVNINGAR

2.1 Ale kommun

Ale kommun ligger i Göta Älvdalen och gränsar i söder till Göteborg och i norr till Lilla Edet. Kommunen består av orterna Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvängen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden såsom Risveden. Kommunen har en förhållandevis ung befolkning och många Alebor pendlar till arbete i andra kommuner inom Göteborgsregionen.

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, skolbarnsomsorg, föreningsstöd och kommunal fritidsverksamhet. Det finns tre skolområden med en områdeschef i varje område och förskola, förskoleklass,

grundskola och skolbarnsomsorg ingår här. En resursenhet där obligatorisk särskola ingår samt en fritidsenhet för föreningsstöd och kommunal fritidsverksamhet.

I Ale har socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet majoritet.

2004 I förhållande till medel, inom GR, år 2004 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: 26 288 1,1% Primärkommunal skattesats: 22,00 0,0%

Kostnad per barn och elev för kommunal regi:

- Förskola 92 491 -0,1% 6,7%

- Familjedaghem 72 728 -8,2% -2,3%

- Förskoleklass, Grundskola

och fritidshem summerat 75 001 2,4% 6,9%

(8)

2.2 Alingsås kommun

Alingsås är den trivsamma trästaden med en levande landsbygd ca 5 mil från Göteborg. Kommunen sträcker sig från Hemsjö i söder till Bjärke i norr och erbjuder en vacker och omväxlande natur. Ett bra läge i regionen med goda kommunikationer ger småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Kommunen har ca 36 tusen invånare och är inne i ett expansivt skede med mycket nybyggnation och inflyttning.

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för verksamheterna förskola, familjedaghem, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola och skolbarnomsorg i 17 grundskolor och 25 förskolor. Förutom dessa finns också 3 friskolor och 8 enskilda förskolor.

Från och med januari 2006 lämnar Barn- och ungdomsförvaltningen nuvarande områdesorganisation och indelas i stället i 8 rektorsteam, en utvecklingsenhet samt en administrativ enhet. 2004 I förhållande till medel, inom GR, år 2004 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: 35 761 0,7% Primärkommunal skattesats: 21,79 0,0%

- Förskola 88 253 -4,7% -0,8%

- Familjedaghem 57 655 -27,3% -12,8%

(9)

2.3 Göteborgs kommun

Göteborg stad är en storstad med 478 054 invånare fördelade på 21 stadsdelar med olika befolkningsstrukturer, från liten stadsdel i skärgården till stor stadsdel med en stor andel invandrare. Göteborg är också en stad med många elever från andra kommuner samt har i förhållande till grannkommunerna en stor del av skola/skolbarnsomsorg som bedrivs i enskild regi. Det finns exempelvis 37 st fristående grundskolor i kommunen.

Skola/skolbarnsomsorg bedrivs i offentlig verksamhet av 21 stadsdelsförvaltningar. Kommunstyrelsen beslutar via en resursfördelningsmodell om det kommunbidrag som

finansierar den verksamhet som utförs av stadsdelarna. Genom beslut av de lokala politikerna i varje stadsdelsnämnd fördelas kommunbidraget på olika verksamheter, däribland

skola/skolbarnsomsorg.

Skolchefen i varje stadsdel fördelar sedan bidraget mellan de områden som man ansvarar för, t ex skola och skolbarnsomsorg. Varje stadsdel ansvarar även för att finansiera de barn/elever som väljer att gå i verksamhet som bedrivs i enskild regi, oavsett geografisk placering. Stadsdelen har alltså ett befolkningsansvar för grundskolans elever. Varje rektor eller enhetschef inom skolbarnsomsorgen ansvarar därefter för den budget man blivit tilldelad.

Viss avvikelse i hur man organiserar sin verksamhet kan dock förekomma mellan de olika stadsdelarna. 2004 I förhållande till medel, inom GR, år 2004 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: 481 410 0,7% Primärkommunal skattesats: 21,55 0,0%

- Förskola 94 686 2,3% 2,0%

- Familjedaghem 91 259 15,1% 1,1%

- Obligatorisk särskola 305 665 -3,3% -2,9%

2.4 Härryda kommun

Härryda kommun ligger utmed riksväg 40 mellan Göteborg och Borås och har cirka 31 000 invånare. Kommunens yta är 290 kvadratkilometer och det är tre mil från den östra

(10)

Mölnlycke som ligger längst västerut i kommunen är största orten. Där bor knappt hälften av kommunens befolkning. Närmast flygplatsen ligger Landvetter och den lilla orten

Härryda. I öster finns Hindås, Rävlanda och Hällingsjö.

Kommunen har en gemensam förvaltning med fem sektorer. Av dessa fem är tre s.k. verksamhetssektorer och två stödsektorer.

Inom sektorn för utbildning och kultur finns det sex verksamhetsområden: förskola och grundskola, ungdomsgymnasium, särskola, vuxenutbildning, kultur samt fritid.

Sektorn har tre chefsnivåer: sektorschef, verksamhetschef och enhetschef.

Inom verksamhetsområdet för förskola och grundskola finns även den s.k. stödenheten som är en resursenhet för elever inom förskola och grundskola med behov av särskilt stöd.

Enhetschefer inom detta verksamhetsområde är rektorer och förskolechefer. Förskolecheferna har inte mer än sju avdelningar och rektorerna har i princip en skola var

(med undantag från dem som har två mindre skolor).

I den politiska organisationen har kommunfullmäktige tre fasta beredningar; Utbildnings- och kulturberedningen, socialberedningen och samhällsbyggnadsberedningen. Dessa beredningar arbetar med att inom sitt verksamhetsområde formulera mål/förslag för kommunen samt att ha en nära kontakt med befolkningen. Alla ärenden som kräver ett politiskt beslut går direkt till kommunstyrelsen och sedan eventuellt vidare till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har två roller, dels att ta fram underlag till beslut i de frågor som kommunfullmäktige tagit upp, dels verkställa de beslut som kommunfullmäktige fattar. Kommunen har således inte den mer traditionella nämndorganisationen. 2004 I förhållande till medel, inom GR, år 2004 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: 31 676 1,5% Primärkommunal skattesats: 21,15 0,0%

- Förskola 100 514 8,6% -0,2%

- Familjedaghem 90 815 14,6% 2,8%

(11)

2.5 Kungsbacka kommun

Kungsbacka är en av de mest expansiva kommunerna i Sverige. Lagom pendlingsavstånd till Göteborg och lång kustlinje gör Kungsbacka till en attraktiv kommun. Kommunen är stor till ytan och de flesta invånare bor i den västra delen. Östra delen präglas av vackert böljande jordbrukslandskap med en genuin bebyggelsemiljö. Kungsbacka stad är liten om man jämför med övriga kommunen. Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. Den gränsar i norr till Göteborgs kommun och Mölndals kommun, i öster och söder till Marks kommun och Varbergs kommun. Folkmängden är 67 600 invånare, varav 17 200 bor i

Kungsbacka stad. Under 2003 ökade befolkningen med 1 080 personer. Kungsbacka har 3 300 företag, de flesta små och medelstora. I Kungsbacka kommun bor de flesta i eget hus, 70%. Av de resterande bor 25% bor i hyreslägenheter och 5% i lägenheter med bostadsrätt.

Nämnden för Förskola & Grundskola har det politiska ansvaret för kommunens förskolor, familjedaghem och öppna förskolor samt grundskolor och fritidshem. Förvaltningen för Förskola & Grundskola är en av kommunens 12 förvaltningar. Kungsbacka kommuns

förskolor och grundskolor är organiserade i 14 pedagogiska enheter. Tretton enheter utgår från ett geografiskt område. Den 14:e pedagogiska enheten ger specialpedagogiskt stöd i olika former. Varje enhet har en verksamhetschef. Dessutom finns rektorer med olika

ansvarsområden. 2004 I förhållande till medel, inom GR, år 2004 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: 68 696 1,5% Primärkommunal skattesats: 21,53 3,4%

- Förskola 94 529 2,1% 5,2%

- Familjedaghem 95 781 20,8% 9,7%

(12)

2.6 Kungälvs kommun

Kungälvs kommun med 38 154 invånare gränsar till Göteborgs kommun i söder, Ale kommun i öster och Stenungsunds och Lilla Edets kommuner i norr. Kungälv är centralort med cirka 15 000 invånare. Marstrand, Ytterby, Kode, Diseröd och Kärna är övriga tätorter.

Skärgården, jordbrukslandskapet, Svartedalens vildmarksområde och Nordre Älv är exempel på de varierande naturmiljöer som finns i kommunen. Fästningarna i Kungälv och Marstrand är exempel på kommunens historiska landmärken.

I Kungälvs kommun finns cirka 1 600 företag.

Barn- och ungdomsförvaltningen är en central förvaltning för kommunens grundskolor, särskolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förvaltningen är Barn- och

ungdomsnämndens verkställande organ. Förvaltningen är indelad i en central administration, Barn- och ungdomskontoret och tre administrativa delområden: Inland, Kusten och Västra Tullen. 2004 I förhållande till medel, inom GR, år 2004 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: 38 257 0,3% Primärkommunal skattesats: 21,89 0,0%

- Förskola 92 382 -0,2% -0,9%

- Familjedaghem 68 900 -13,1% 6,6%

(13)

2.7 Lerums kommun

Lerums kommun ligger nästan mitt i Göteborgsregionen och gränsar till Ale, Alingsås, Härryda, Partille och Göteborg. Större delen av kommunens invånare bor i tätorterna Floda, Gråbo och Lerum.

Barn- och ungdomsnämnden har det politiska ansvaret för biblioteket i Stenkullen, förskoleverksamhet, grundskola, fritidshem, särskola, förlängd skolbarnsomsorg samt fritidsverksamhet i Lerums kommun.

Syftet med nuvarande organisation är att skapa yttre förutsättningar för en värdebärande och lärande organisation. Ledstjärnor för förvaltningens verksamhet är helhetssyn och lärande organisation. Förvaltningen leds av två barn- och ungdomschefer.

Verksamheten är uppdelad i 16 enheter, varav 11 omfattar verksamhet för barn mellan 1 och 11 år, fyra 12-17 år och en 1-17 år. Varje enhet leds av ett rektorsteam med lokalt administrativt stöd med långtgående ansvar och befogenheter för verksamheten, personalen och ekonomin. För att stödja enheterna har 4 stycken team inrättats: Administrativt team, Utvecklingsteam, Resursteam, Fritidsteam 2004 I förhållande till medel, inom GR, år 2004 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: 36 224 0,9% Primärkommunal skattesats: 21,28 1,9%

- Förskola 89 563 -3,3% 5,5%

- Familjedaghem 83 974 5,9% -2,0%

och fritidshem summerat 66 833 -8,8% 9,9%

(14)

2.8 Mölndals kommun

Mölndals stad är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome. De södra delarna av staden består av landsbygd. Mölndals stad har en förhållandevis ung befolkning och i jämförelse med riket hög andel högutbildade, låg arbetslöshet och hög medelinkomst. Staden har ett dynamiskt näringsliv och ett inpendlingsöverskott med knappa 7 000 personer per arbetsdag.

Mölndals stad är traditionellt organiserad med nämnder (9 st). Barnomsorgs och

utbildningsförvaltningen ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola och musikskola.

Verksamheten är indelad i tre geografiska områden, en stödenhet och musikskola samt ett förvaltningskontor. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola är indelade områdesvis. I områdena finns två chefsnivåer, områdeschef samt enhetschefer såsom rektor, familjedaghemschef och kostchef. Stödenheten arbetar med barn/elever i behov av särskilt stöd, deras verksamhet omfattar elevhälsa, modersmål, resursskolor och särskola. På förvaltningskontoret arbetar sakområdesansvariga med nämndadministration, ekonomi, personal, kvalitet, planering, miljö och It.

- Förskola 89 202 -3,7% -2,2%

- Familjedaghem 67 919 -14,3% -5,9%

(15)

2.9 Partille kommun

Partille är till ytan en av Sveriges minsta kommuner och har en koncentrerad bebyggelse. Det finns ungefär 13 000 hushåll i Partille. Kommunen består av de fyra geografiska delarna Partille, Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Vissa delar av kommunen har nästan bara

småhusbebyggelse, i andra områden dominerar flerbostadshusen medan några områden har en mer blandad bebyggelse. Nästan hälften av Partille hushåll bor i villor och radhus.

Hälften av hushållen som bor i lägenhet bor i det kommunala bostadsbolaget Partillebos fastigheter.

Kommunens verksamhet är organiserad i 8 olika förvaltningar. Kommunen har cirka 2 600 anställda - de flesta av dessa arbetar inom vård, omsorg och utbildning.

I Partille är barnomsorg och grundskola organiserad i barn- och utbildningsförvaltningen, som leds av barn- och utbildningsnämnden. I förvaltningen arbetar 1 200 personer för 7 250 barn och ungdomar (1-16 år).

Barn- och utbildningsförvaltningen är indelad i fyra geografiska områden samt en enhetför utveckling och kvalitet. Varje område leds av en områdeschef i samarbete med rektorerna som bär verksamhetsansvaret. Rektorer växlar i antalet beroende på hur många/stora enheter (skolor och förskolor) som finns i området. Inom varje geografiskt område finns förskoleverksamhet från ett års ålder samt förskoleklass och grundskola upp till skolår 9.

- Förskola 93 043 0,5% -4,6%

- Familjedaghem 93 550 18,0% -1,2%

(16)

2.10 Stenungsunds kommun

Stenungsunds kommun, fem mil norr om Göteborg har sedan flera år en stadig

befolkningstillväxt, som inte visar några tecken på att avstanna. Invånarantalet är 22 742

personer. Följande 7 orter bildar Stenungsunds kommun, Norum (centralorten), Stora Höga och Jörlanda i Söder, Spekeröd i öster, Svenshögen, Ucklum och Ödsmål i Norr.

Industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna.

Kommunens politiska organisation skiljer sig från de flesta andra. Kommunfullmäktige styrs via fem fasta beredningar, två myndighetsnämnder och en kommunstyrelse med tre utskott: arbetsutskott, tekniskt utskott och mjukt utskott. Skola/barnomsorg tillhör organisatoriskt mjukt utskott. Skola/barnomsorg är uppdelade i tre Resultatenhetsområden med en

resultatenhetschef per område. För varje verksamhet finns rektorer både inom förskola och inom år F-9. 2004 I förhållande till medel, inom GR, år 2004 i % Förändring jmf föregående år, i den egna kommunen, i % Befolkning per 31/12: 22 742 2,0% Primärkommunal skattesats: 22,32 0,0%

- Förskola 92 634 0,0% 0,1%

- Familjedaghem 77 793 -1,8% 15,1%

(17)

2.11 Öckerö kommun

Öckerö kommun består av tio bebodda öar, varav fyra har broförbindelse mellan sig och 78 % av invånarna bor på dessa fyra öar. Merparten av invånarna bor i eget småhus. Befolkningen har vuxit stadigt sedan 1950-talet. Mer än hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen trots att den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja.

Idag finns förskolor och skolor på åtta av tio öar. På öarna är verksamhetslokalerna spridda. Kalvsund och Knippla har förskolan och skolan under samma tak. På Hyppeln och Grötö finns varken förskola eller skola

Förvaltningens verksamhet är organiserad i fem områden, Norra området, Södra området, Centrala elevhälsan samt Gymnasiet och vuxenutbildningen. Utöver dessa områden finns Kulturskolan som integreras i verksamheterna

- Förskola 91 233 -1,5% -9,4%

- Familjedaghem 71 480 -9,8% 0,8%

och fritidshem summerat 64 905 -11,4% -3,2%

(18)

3. JÄMFÖRELSETAL FÖR GRUNDSKOLA, SKOLBARNSOMSORG, FÖRSKOLA OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA

3.1 Allmänt om diagrammen

Viktigt att ha med sig när man läser rapporten är att kommunerna jämförs utifrån ett produktionsperspektiv eller det som SCB kallar för skolkommun eller kommunal regi. Jämförelsetalen tar alltså inte hänsyn till alla folkbokförda elever i respektive kommun utan bara till de elever som omfattas av den egna verksamheten. Eleverna kan därför både vara från den egna kommunen och från andra kommuner så länge de går på en kommunal skola i aktuell kommun.

De uppgifter som ligger till grund för diagrammen redovisas i bilaga 1. Flera diagram innehåller två dimensioner. På den vänstra y-axeln redovisas de värden som ligger till grund för staplarna i diagrammen med enhet kronor per elev. På den högra y-axeln redovisas olika uppgifter i form av en linje, som elever per årsarbetare eller

kvadratmeter per elev etc. Förutom diagram 1 där kostnaden per elev för alla skolformer utom särskolan redovisas på den vänstra y-axel och där särskolan redovisas på den högra y-axeln. Få elever per årsarbetare innebär ett lågt värde på linjen, vilket ger en hög kostnad, dvs. en hög stapel. Detta sätt att mäta är motsatsen till vad man normalt är van vid inom grundskolan, där man brukar mäta årsarbetare per 100 elever. Då mäter man personaltätheten i ställer för antalet barn per årsarbetare. Mäter man på detta sätt blir förhållandet det omvända. Medelvärdena är ej viktade dvs. varje kommun får samma tyngd.

Även om mycket tid och kraft har lagts ned på att få kommunernas uppgifter likvärdiga så att de går att jämföra, finns det fortfarande skillnader. Dessa påverkar naturligtvis även om det i de flesta fall är marginellt. Skillnader kan vara i hur man räknar antal årsarbetare och andel personalomkostnader, samt hur kommunerna hanterar

redovisningen av sin semesterlöneskuld mm. Tidigare erfarenheter kring jämförelsetal har visat att resultatet kan innehålla en felmarginal på

ca +/- 5%. Det finns all anledning att tro att detta även gäller denna studie. Därför bör det framhållas, att en skillnad i kostnad per elev multiplicerat med antal elever inte kan överföras i en kostnadsskillnad mellan två kommuner, utan att ta hänsyn till en viss felmarginal.

Diagram 1

3.2 Kostnad för kommunal regi

Kostnad per barn och elev för kommunal regi och verksamhetsform för år 2004.

(19)

till att intäkterna är borträknade är framför allt för att få en kostnadsbild exklusive

föräldraavgifter. Dessa beror inte på verksamhetens organisation och brukarnas behov utan främst på föräldrarnas inkomst. Diagrammet innehåller även samtliga verksamhetsformer för att få en överblick av läget i respektive kommun.

KOSTNAD PER BARN OCH ELEV FÖR KOMMUNAL REGI FÖR ÅR 2004

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 ALE ALING SÅ S GÖ TEBO RG HÄRRYD A K.BA CK A KUN GÄL V LER UM MÖ LNDA L PAR TIL LE ST.SUN D ÖC KER Ö ME DEL 200 4 ME DEL 2003 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000

Förskola Familjedaghem Grundskola, förskoleklass & fritidshem Obligatorisk särskola

Jämfört med år 2003 så har kostnaden per barn och elev ökat mest för Förskoleklass,

Grundskola och Fritidshem summerat där medelkostnaden har ökat med 4,2 %. Anledningen till detta är en kostnadsökning på 2,6 % samtidigt som elevunderlaget minskat med 1,7%. Även det totala antalet årsarbetare pedagogisk personal har minskat med 1,6 %. Totalt omsluter kommunal Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem i ovanstående kommuner år 2004 ca 7,0 miljarder kr och omfattar ca 92 900 barn.

Medelkostnaden per barn i kommunal regi för förskolan är i princip oförändrad jämfört med föregående år (minskat med 0,1 %). Kostnadsökningen för förskolan jämfört med föregående år är 5,2 % samtidigt som antalet barn har ökat med 3,7 %. Antalet årsarbetare pedagogisk personal har totalt sett minskat med 6,3 %. Totalt i kommunerna omsluter förskolan år 2004 ca 2,9 miljarder kr och omfattar ca 30 900 barn. Medelkostnaden per barn för familjedaghemmen har ökat med 1,1 %. Detta trots att kostnaderna totalt sett har minskat med 4,5 %. Anledningen är att verksamheten omfattar 4,8 % färre barn samtidigt som totalt antal årsarbetare har ökat med 1,1 %.

Medelkostnaden per barn för den obligatoriska särskolan har däremot ökat jämfört med

föregående år (5,2 %). Totalt sett är kostnaden för den obligatoriska särskolan oförändrad men antalet barn har minskat med ca 1 % Även antalet årsarbetare pedagogisk personal har minskat

(20)

med 4,6%. Totalt i kommunerna omsluter särskolan år 2004 ca 337 miljoner kronor och verksamheten omfattar ca 1 100 barn.

Diagram 2

3.3 Förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat 1

Kostnad per elev för pedagogisk personal samt lokaler och inventarier för år 2004.

Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev för pedagogisk personal samt lokaler och inventarier. Diagrammet är ett stapeldiagram där de olika kostnaderna hamnar ovanpå varandra, nederst pedagogisk personal och överst lokaler och inventarier. Texten behandlar helheten medan varje del (kostnad) behandlas i diagram 2, 3 och 4.

Kostnaden för pedagogisk personal avser främst lönerna för denna personalgrupp.

FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för pedagogisk personal samt lokaler och inventarier för år 2004

40 858 39 695 44 063 39 058 40 591 _{36 283} 35 413 36 786 36 857 40 582 _{38 997} _{39 017} 37 603 13 773 15 195 15 351 16 043 16 443 16 747 12 128 16 971 17 398 11 488 10 182 14 702 13 674 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 ALE ALING SÅ S GÖ TEBO RG HÄRRYD A K.BA CK A KUN GÄL V LER UM MÖ LNDA L PARTIL LE ST.SUN D ÖC KER Ö ME DEL 2004 ME DEL 20 03

Kr/elev för pedagogisk personal Kr/elev för lokal och inventariekostnad

Kostnaden per elev ligger mellan 47 542 kr och 59 414 kr. Det är en skillnad med 11 872 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 53 718 kr per elev. Detta är en ökning jämfört med år 2003 på 5% (eller 2 441 kr). Göteborg har högst kostnader med 59 414 kr per elev (ca 11% över medelvärdet). Kungsbacka kommer

(21)

närmat sig medelvärdet från att ligga 16% under år 2003. Öckerö har minskat sina kostnader jämfört föregående år med 1%. Stenungsund och Ale har också haft en lägre kostnadsökning än genomsnittet med en ökning på endast 2% (övriga kommuner har en kostnadsökning på ca 4%).

Lerum och Öckerö har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från 47 542 kr till 49 179 kr per elev (mellan 11% och 9% under medelvärdet).

Diagram 3

Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare för år 2004.

Detta diagram jämför kommunernas kostnader per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare för förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans.

Den vänstra stapeln visar kostnaden per elev och linjen syftar på antal elever per årsarbetare.

FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT

Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever (barn) per årsarbetare för år 2004

40 858 _{39 695} 44 063 39 058 40 591 36 283 35 413 36 786 36 857 40 582 _{38 997} _{39 017} 37 603 10,1 10,1 8,5 10,4 10,1 10,2 10,9 _10,8 11,0 9,8 10,8 10,2 10,2 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 ALE ALING SÅS GÖ TEBO RG HÄ RR YDA K.B AC KA KU NG ÄLV LERU M MÖ LND AL PART ILLE ST.S UN D ÖC KER Ö MEDEL 2004 MEDEL 200 3 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0

(22)

Kostnaden per elev ligger mellan 35 413 kr och 44 063 kr. Det är en skillnad med 8 650 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 39 017 kr per elev. Antal elever per årsarbetare varierar mellan 11,0 och 8,5 och medelvärdet blir 10,2.

Jämfört med år 2003 så har medelvärdet för kostnaden per elev för pedagogisk personal ökat med 3,8% (eller 1 414 kr). Antalet elever per årsarbetare är i stort sett oförändrat (har ökat med 0,2%). Inbördes förhåller sig kommunerna ungefär detsamma år 2004 som föregående år.

Lerum, Kungälv, Mölndal och Partille har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en

kostnad mellan 35 413 kr och 36 857 kr per elev (mellan ca 6% och ca 9% under medelvärdet). Samma kommuner förutom Kungälv har också flest elever per årsarbetare med värden mellan 10,9 och 11,0. Kungälv har både en låg kostnad och ett värde på antal elever per årsarbetare som ligger på medelvärdet.

Göteborg har högst kostnad med 44 063 kr per elev (ca 13% över medelvärdet) och lägst antal elever per årsarbetare med 8,5 elever. Stenungsund, Kungsbacka och Ale har kostnader som ligger ca 4% över medelvärdet. Samma kommuner har också ett förhållandevis lågt antal elever per årsarbetare (från 9,8 till 10,1).

Diagram 4

Kostnad per elev (barn) för lokaler och inventarier samt yta per elev (barn) för år 2004.

Detta diagram jämför kommunernas lokalkostnader per elev (barn) för förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans och ytan per elev (barn). Lokalkostnaderna kan huvudsakligen delas upp i fyra delar: kapitalkostnader för fastigheter och inventarier, driftskostnader (el, värme och vatten etc), städkostnader (personal och material) och övriga kostnader. År 2003 gjordes det en undersökning i några kommuner inom GR som visade att kapitalkostnaderna stod för ca 35% av totalkostnaden inom förskoleklass, grundskola och fritidshem summerat. Samtliga kommuner i ovanstående undersökningen hade en internränta på 5,5%. En kommun med många äldre skolor har naturligtvis lägre kapitalkostnader.

Driftskostnader och övriga kostnader utgör ca 50% av kostnaden och städning står för ca 15% av kostnaden.

(23)

FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM SUMMERAT Kostnad per elev för lokaler och inventarier samt yta per elev för år 2004

13 773 15 195 15 351 16 043 16 443 16 747 12 128 16 971 17 398 11 488 10 182 14 702 13 674 13,1 14,8 12,0 14,1 13,7 15,8 13,1 15,5 13,3 10,8 12,9 13,6 _13,3 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 ALE ALING SÅS GÖ TEBO RG HÄ RR YDA K.B ACK A KUNG ÄLV LERU M MÖ LND AL PART ILL E ST.S UN D ÖC KER Ö MEDEL 20 04 MEDEL 200 3 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 Kr/elev Kvm/elev

Kostnaden per elev (barn) ligger mellan 10 182 kr och 17 396 kr. Det är en skillnad med 7 216 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 14 702 kr per elev (barn). Ytan varierar mellan 10,8 och 15,8 kvm per elev (barn) och medelvärdet blir 13,6 kvm per elev (barn).

I förhållande till år 2003 har medelvärdet för kostnaden per elev för lokaler och inventarier ökat med 7,5% samtidigt har ytan ökat med 1,9%. Förutom Göteborg och Härryda så är det inbördes förhållandet mellan kommunerna oförändrat. Härryda har proportionellt ökat sina kostnader mer jämfört med föregående år i förhållande till övriga kommuner. Förskoleklass är ett av de exempel där kommunerna använder sig utav kalkylmodeller för att slå isär siffrorna. Göteborg har ändrat sin kalkylmodell jämfört med föregående år och därmed närmat sig övriga kommun vad gäller lokalkostnaden/elev.

Mölndal och Kungälv sticker ut med den tydligt största ytan på 15,5 och 15,8 kvm per elev (15% respektive 16% över medelvärdet). Dessa kommuner har tillsammans med Partille även de högsta lokalkostnaderna på värden mellan 16 747 kr och 17 398 kr (14% till 18% över medelvärdet. Partille har trots sin höga kostnad en yta per elev som ligger 2% under medelvärdet.

Stenungsund och Göteborg har de minsta ytorna (10,8 respektive 12,0 kvm per elev eller barn). Lägst kostnader har Öckerö, Stenungsund, Lerum och i viss mån Ale med en kostnad mellan 10 182 kr och 13 773 kr (31% till 6% under medelvärdet.

Göteborg har en kostnad strax över medelvärdet, men en yta som ligger 11% under medelvärdet.

(24)

Diagram 5

Jämförande statistik för grundskolan för år 2004.

Detta diagram jämför kostnaden per elev och antal elever per årsarbetare för pedagogisk personal. Detta sätts sedan i relation till medianlön, medelålder och sjukfrånvaro för lärare. I stort kan man säga att anledningen till olikheter i kostnadsläget mellan olika kommuner beror på personaltätheten, dvs. antal elever per årsarbetare. Om medianlönen får beskriva

personalkostnadsläget i respektive kommun så visar diagrammet nedan på små skillnader mellan kommunerna. En viss koppling finns mellan medianlön och medelålder. Men det finns även kommuner med en låg medelålder och en medianlön på genomsnittet. Sjukfrånvaro och löneläget påverkar alltså kostnadsläget mindre än personaltätheten.

JÄMFÖRANDE STATISTIK FÖR GRUNDSKOLAN ÅR 2004

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 ALE ALINGSÅ S GÖT EBO RG HÄR RYD A K.BACK A KUN GÄL V LERU M MÖ LND AL PAR TIL LE ST.SU ND ÖC KER Ö 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

Undervisningskostnad per elev Medianlön för lärare Medelålder för lärare Elever per årsarbetare, pedagogisk personal Sjukfrånvaro för lärare

Diagram 6

3.7 Förskola 1

Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år 2004.

(25)

FÖRSKOLA

Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år 2004

65 655 62 270 66 810 64 555 _{59 703} 71 862 56 757 56 089 57 914 65 492 64 198 62 846 63 571 5,8 6,1 6,3 5,1 5,1 5,5 5,8 5,8 6,0 5,2 5,7 5,7 5,9 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 ALE ALING SÅS GÖ TEBO RG HÄR RYD A K.BACK A KUN GÄL V LERU M MÖ LND AL PART ILL E ST.S UN D ÖC KER Ö MEDEL 2004 ME DE L 20 03 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

Kr/elev för pedagogisk personal Barn per årsarbetare

Kostnaden per barn ligger mellan 56 089 kr och 71 862 kr. Detta är en skillnad med 15 773 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 62 846 kr per barn. Antal barn per årsarbetare varierar mellan 5,1 och 6,3 och medelvärdet är 5,7.

Jämfört med år 2003 så är medelvärdet för kostnaden per elev för pedagogisk personal sjunkit med 1,1% (eller 725 kr). Antalet elever per årsarbetare har däremot minskat med 4%. Inbördes förhåller sig kommunerna ungefär detsamma år 2004 som föregående år.

Mölndal, Lerum, Partille och Kungsbacka har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från 56 089 kr till 59 703 kr per barn (mellan ca 8% och 11% under medelvärdet). Samma kommuner förutom Kungsbacka har också flest barn per årsarbetare, 5,8 till 6,0 (2% till 5% över medelvärdet). Kungsbacka har däremot minst barn per årsarbetare med ett värde på 5,1 (10% under medelvärdet). Alingsås och Göteborg har en kostnad på och omkring medelvärdet men flest antal barn per årsarbetare, mellan 6,1 och 6,3 (ca 10% över medelvärdet).

Kungälv har förhållandevis höga kostnader (14% över medelvärdet). Samtidigt ligger antalet barn per årsarbetare på medelvärdet. Härryda och Stenungsund ligger under medelvärdet beträffande antal barn per årsarbetare, med ca 5 barn (10% respektive 8% under medelvärdet). Samma kommuner har däremot en kostnad på medelvärdet.

(26)

Diagram 7

3.8 Förskola 2

Kostnad per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3-åringar för år 2004.

Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal inklusive övrig resurspersonal och andel 1-3-åringar för kommunernas förskolor.

Eftersom kostnaden för 1-3-åringar är högre än för de äldre barnen förväntas kostnaden stiga vid ökad andel 1-3-åringar.

FÖRSKOLA

Kostnad per barn för pedagogisk personal och andel 1-3 åringar för år 2004

65 655 62 270 66 810 64 555 _{59 703} 71 862 56 757 56 089 57 914 65 492 _{64 198} _{62 846} _{63 571} 49% 46% 52% 47% 41% 63% 56% 27% 41% _40% 46% 46% 50% 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 ALE ALINGSÅ S GÖ TEBO RG HÄR RYD A K.BAC KA KUN GÄL V LERU M MÖ LND AL PART ILLE ST.S UN D ÖCKER Ö ME DEL 200 4 ME DE L 20 03 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Kr/barn för pedagogisk personal Andel 1-3 åringar

Kostnaden per barn behandlades i diagram 5.

Andelen 1-3-åringar ligger mellan 27% och 63%. Medelvärdet för samtliga kommuner är 46%. Jämfört med år 2003 har andelen 1-3 åringar ökat från 45% till 46%.

Mölndal, Lerum, Partille och Kungsbacka har en kostnad per barn under medelvärdet. Samma kommuner förutom Lerum har också en lägre andel 1-3 åringar. Partille och Kungsbacka har en andel 1-3 åringar som är 4% procentenheter under medelvärdet. Mölndal har en andel 1-3 åringar på 27%, dvs. 19% procentenheter under medelvärdet. Kungälv har en kostnad på 13%

(27)

3.9 Förskola 3

Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år 2004.

Detta diagram jämför kommunernas lokal- och inventariekostnader per barn och yta per barn för förskolan. Vad som ingår i lokal- och inventariekostnaden förklaras under diagram 4.

FÖRSKOLA

Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år 2004

11 731 14 409 13 216 17 667 17 590 10 544 12 649 17 726 17 978 _{17 324} 11 558 14 763 13 569 9,7 6,9 8,4 11,7 10,6 9,8 9,7 12,2 10,5 11,7 10,3 _10,1 9,7 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 ALE ALING SÅS GÖ TEBO RG HÄ RRYD A K.BACK A KU NG ÄLV LER UM MÖ LNDA L PARTIL LE ST.SUN D ÖC KER Ö MED EL 20 04 MED EL 20 03 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 Kr/barn Kvm/barn

Kostnaden per barn ligger mellan 10 544 kr och 17 978 kr. Det är en skillnad med 7 433 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 14 763 kr per barn. Ytan varierar mellan 6,9 och 12,2 kvm per barn och medelvärdet blir 10,1.

Jämfört med föregående år så har kostnaden ökat med ca 9% samtidigt som ytan ökat med ca 4%. Detta bör sättas i relation till antalet barn per årsarbetare minskat jämfört med år 2003. En större tillgång på lokaler ger möjlighet att minska barngrupperna. Ale, Lerum, Mölndal och Öckerö har minskat sina kostnader jämfört med föregående år med 2%, 1%, 2% respektive 30%. Detta har bl. a inneburit att Öckerö har gått från att ha näst högst år 2003 till att ha näst lägst år 2004. Göteborg, Härryda och Kungsbacka har däremot ökat sina kostnader mest med 45%, 32% respektive 34%.

Stenungsund, Kungsbacka, Härryda, Mölndal och Partille ligger högst vad gäller kostnad per barn med värden mellan 17 324 kr och 17 978 kr (17% till 22% över medelvärdet). Av dessa kommuner så har alla förutom Kungsbacka och Partille en yta per barn som ligger över

genomsnittet med ca 12 kvadratmeter per barn (15% till 20% över medelvärdet). Kungsbackas och Partilles yta ligger på ca 10;5 kvadratmeter per barn (ca 5% över medelvärdet).

(28)

Kungälv, Öckerö, Ale, Lerum och Göteborg har relativt låga kostnader per barn med värden mellan 10 544 kr och 13 216 kr (29% till 10% under medelvärdet). Av dessa kommuner så har alla utom Öckerö även en yta under medelvärdet på ca 10 kvadratmeter per barn (ca 4% under medelvärdet). Alingsås och Göteborg har minst yta per barn, 6,9 respektive 8,4 kvadratmeter per barn (32% respektive 18% under medelvärdet). För Alingsås del ligger däremot kostnaden per barn kring medelvärdet.

Diagram 9

3.10 Förskola 4

Jämförande statistik för förskolan för år 2004

Detta diagram jämför kostnaden per barn och antal barn per årsarbetare för pedagogisk personal. Detta sätts sedan relation till medianlön, medelålder och sjukfrånvaro för

förskolelärare. I stort kan man säga att anledningen till olikheter i kostnadsläget mellan olika kommuner beror på personaltätheten, dvs. antal elever per årsarbetare. Om medianlönen får beskriva personalkostnadsläget i respektive kommun så visar diagrammet nedan på mycket små skillnader mellan kommunerna.

JÄMFÖRANDE STATISTIK FÖR FÖRSKOLAN ÅR 2004

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 ALE ALIN GS ÅS GÖ TEBO RG HÄR RYD A K.BACK A KUN GÄLV LERU M MÖ LNDA L PARTIL LE ST.SUN D ÖCKER Ö 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0

Undervisningskostnad per barn Medianlön för fsk-lärare Medelålder för fsk-lärare Barn per årsarbetare, pedagogisk personal Sjukfrånvaro för fsk-lärare

(29)

Diagram 10

3.11 Familjedaghem 1

Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per

årsarbetare för kommunernas familjedaghem. Detaljerade definitioner för diagrammets delar finns i bilaga 1.

FAMILJEDAGHEM

Kostnad per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för år 2004

55 069 48 189 72 971 46 043 82 829 55 516 65 873 52 511 70 444 63 641 _{61 018} _{61 282} _{60 809} 5,9 6,8 4,0 3,7 4,2 4,8 _4,7 5,2 4,0 4,9 5,1 4,8 5,0 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 ALE ALING SÅS GÖ TEBO RG HÄR RYD A K.BACK A KUN GÄL V LERU M MÖ LND AL PART ILL E ST.S UN D ÖC KER Ö MEDEL 2004 ME DE L 20 03 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0

Kr/barn för pedagogisk personal Barn per årsarbetare

Kostnaden per barn ligger mellan 46 043 kr och 82 829 kr. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 61 282 kr per barn. Barnantalet per årsarbetare varierar mellan 3,7 och 6,8. Medelvärdet är 4,8 barn per årsarbetare.

Jämfört med föregående år så har medelvärdet för kostnaden per barn ökat med ca 1% (eller 474 kr). Samtidigt har antalet barn per årsarbetare minskat med 3,7%. Anledningen till att kostnadsökningen är så pass låg är att Alingsås, Härryda, Lerum och Kungsbacka har minskat sina kostnader jämfört med år 2003 med 11% till 5%. Stenungsund har en oförändrad kostnad och övriga har ökat sina kostnader med 4% till 10%. Trots detta är förhållandet mellan

kommunerna ungefär detsamma år 2004 som år 2003. Viss förflyttning har skett, men inget dramatiskt.

Partille, Göteborg och Kungsbacka har högst kostnad per barn (15% till 35% över

medelvärdet). Samma kommuner har också få antal barn per årsarbetare (14% till 18% under medelvärdet).

(30)

Härryda, Alingsås, Mölndal, Ale och Kungälv har kostnader under medelvärdet. Det innebär en kostnad från 46 043 till 55 516 kr per barn (25% till 9% under medelvärdet). Här går det

däremot inte att säga att det finns något samband mellan en låg kostnad och få barn per

årsarbetare. Anledningen till detta förklaras mer i diagram 9. Härryda har t.ex. mindre barn per årsarbetare jämfört med medelvärdet. För Alingsås, Mölndal och Ale är förhållandet det omvända.

Diagram 11

3.12 Familjedaghem 2

Kostnad per barn för pedagogisk personal och andel 1-3 respektive 6-12 åringar för år 2004.

Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och andel 1-3-åringar för kommunernas familjedaghem. Eftersom kostnaden för 1-3-åringar är högre än för de äldre barnen förväntas kostnaden stiga vid ökad andel 1-3-åringar.

FAMILJEDAGHEM

Kostnad per barn för pedagogisk persona och andel 1-3 respektive 6-12 åringar för år 2004 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 ALE ALING SÅS GÖ TEBO RG HÄRRYD A K.BACK A KUN GÄ LV LER UM MÖ LNDA L PART ILL E ST.SUN D ÖCKER Ö ME DEL 200 4 ME DEL 2003 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Kr/barn för pedagogisk personal Andel 1-3 åringar Andel 6-12 åringar

(31)

När det gäller andelen 6-12 åringar, dvs. skolbarn, så finns detta i Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv och Mölndal. Störst andel 6-12 åringar har Alingsås med 54%. En hög andel 6-12 åringar bör bidra till en låg kostnad per barn för pedagogisk personal. Detta stämmer in på Alingsås, Härryda och Mölndal som har en kostnad under medelvärdet på 46 043 kr till 52 511 kr andel 6-12 åringar på 54%, 18% respektive 47%. I viss mån även på Kungälv med en kostnad 55 516 kr och en andel på 23%. Kungsbacka har däremot både en hög andel 6-12 åringar på 31% och en hög kostnad på 82 829 kr.

Diagram 12

3.13 Obligatorisk särskola 1

Detta diagram jämför kostnaden per barn för pedagogisk personal och antal barn per årsarbetare för kommunernas obligatoriska särskola. Tolkning av diagrammet kan jämföras med diagram 2.

OBLIGATORISK SÄRSKOLA

Kostnad per elev för pedagogisk personal och antal elever per årsarbetare för år 2004

275 899 166 226 148 425 178 906 137 342 87 052 145 476 120 501 136 566 103 295 150 712 150 036 _{144 198} 1,5 1,8 2,0 1,9 2,8 3,9 2,2 3,6 2,6 4,2 2,5 2,6 2,8 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 ALE ALING SÅS GÖT EBO RG HÄRRYD A K.BACK A KUNG ÄLV LER UM MÖ LNDA L PAR TIL LE ST.SUN D ÖC KER Ö MEDEL 200 4 MEDEL 200 3 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

Kr/elev för pedagogisk personal Barn per årsarbetare

När det gäller jämförelsetalen för den obligatoriska särskolan så baseras detta på ett mycket minde antal barn samtidigt som behoven hos barnen skiljer sig mycket åt. Detta gör att skillnaderna blir betydligt större mellan de olika kommunerna. Kostnaden per barn ligger mellan 87 052 kr och 275 899 kr. Detta är en skillnad med 188 848 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 150 036 kr per barn. Antal barn per årsarbetare varierar mellan 1,5 och 4,2 och medelvärdet är 2,6.

(32)

Jämfört med år 2003 så är medelvärdet för kostnaden per elev för pedagogisk personal ökat med ca 4% (eller 5 838 kr). Antalet elever per årsarbetare har däremot minskat förhållandevis kraftigt med 7,5%. Inbördes förhåller sig kommunerna ungefär detsamma år 2004 som föregående år, förutom Härryda, som flyttat sig från mitten till att ha näst högst kostnad år 2004.

Kungälv, Stenungsund och Mölndal har förhållandevis låga kostnader. Det innebär en kostnad från 87 052 kr till 120 501 kr per elev (mellan ca 42% och 20% under medelvärdet). Samma kommuner har också flest barn per årsarbetare, 3,9 till 4,2 (38% till 59% över medelvärdet).

Ale, Härryda och Alingsås har högst kostnad (11% till 84% över medelvärdet) och också lägst antal barn per årsarbetare. Lerum och Göteborg ligger under medelvärdet beträffande antal barn per årsarbetare, med ca 2 barn (ca 20% under medelvärdet). Samma kommuner har däremot en kostnad på medelvärdet.

(33)

Diagram 13

3.14 Obligatorisk särskola 2

Kostnad per barn för lokaler och inventarier samt yta per barn för år 2004.

Detta diagram jämför kommunernas lokal- och inventariekostnader per barn och yta per barn för oblig. särskolan. Även vad gäller lokaler är skillnaderna stora mellan kommunerna, vilket visar på mätproblematiken kring den obligatoriska särskolan. Vad som ingår i lokal- och inventariekostnaden förklaras under diagram 4.

OBLIGATIORISK SÄRSKOLA

Kostnad per elev för lokaler och inventarier samt yta per elev för år 2004

32 439 22 537 35 575 30 703 44 672 41 362 22 350 32 118 15 457 28 021 58 242 33 043 29 171 40,4 24,2 0,0 22,0 51,4 37,5 26,7 21,3 9,8 12,4 0,0 22,3 22,1 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 ALE ALING SÅS GÖ TEBO RG HÄ RR YDA K.B AC KA KU NG ÄLV LERU M MÖ LND AL PART ILLE ST.S UN D ÖC KER Ö MEDEL 2004 MEDEL 200 3 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 Kr/barn Kvm/barn

Kostnaden per barn ligger mellan 58 242 kr och 15 457 kr. Det är en skillnad med 42 786 kr mellan kommunernas lägsta och högsta värde. Medelvärdet för samtliga kommuner blir 33 043 kr per barn. Ytan varierar mellan 6,6 och 57,0 kvm per barn och medelvärdet blir 22,1 exklusive Göteborg och Öckerö som inte rapporterat in någon yta. Jämfört med föregående år så har kostnaden ökat med ca 5% samtidigt som ytan ökat med ca 1%.