Kurs: Examensarbete, master, klassisk
(CA1004-CA104-2020/21-H19)
Master i kyrkomusik – vokal
Klassisk musik
Handledare: Johannes Landgren
David Åberg
Ett femte evangelium
Med Bachs kyrkokantater i det 21:a århundradet
Skriftlig reflektion inom självständigt arbete
Till dokumentationen hör även följande inspelning:
Kantat för fastlagssöndagen
Till dokumentationen hör även följande noter:
Första advent Fastlagssöndagen Påskdagen
Innehållsförteckning
Ständigt denne Bach ... 1
Johann Sebastian Bach och hans roll i svenskt gudstjänst- och körliv ... 1
Körens roll i gudstjänsten idag ... 2
Vad jag vill med detta arbete ... 3
Om kyrkokantaten ... 4
Före Johann Sebastian Bach ... 4
Under Bachs levnad ... 5
Kantaten i gudstjänsten ... 5
På Bachs tid ... 5
På senare år ... 6
Satserna ... 7
Besättning och durata ... 9
Tonarter ... 9
Musik under kommunionen ... 10
Kantaterna i mitt projekt ... 10
Första advent ... 10 1. Kör ... 11 2. Aria ... 11 3. Koral ... 11 4. Aria ... 11 5. Koral ... 11
Översättningar och texter ... 13
Fastlagssöndagen ... 14
1. Kör ... 14
2. Aria ... 15
4. Aria ... 16
5. Koral ... 16
Översättningar och texter ... 17
Påskdagen ... 18 1. Kör ... 18 2. Aria ... 18 3. Koral ... 19 4. Aria ... 19 5. Koral ... 19
Översättningar och texter ... 20
Tacksägelsedagen ... 21 1. Kör ... 21 2. Aria ... 21 3. Koral ... 22 4. Aria ... 22 5. Koral ... 22
Översättningar och texter ... 23
Översättarens anmärkningar ... 24
Avslutning ... 25
Sammanfattning ... 25
Att låta det klinga ... 26
Ständigt denne Bach
Johann Sebastian Bach och hans roll i svenskt
gudstjänst- och körliv
I mer än ett sekel har Johann Sebastian Bachs trehundra år gamla musik varit en självklar del av Svenska kyrkans gudstjänster. Nathan Söderblom, ärkebiskop 1914-1931, sa vid Kyrkomusikerfesten i Konserthuset i Stockholm den 13 november 1926 att
… vi i Johann Sebastian Bachs passionsmusik och andra tonskapelser äga vad som skulle kunna kallas ett femte evangelium.1
Förre domkyrkoorganisten i Stockholm Gustaf Sjökvist skriver: ”Många av oss som […] en gång startade körbanan i kyrkokören är uppfödda med Bachkoraler. De utgjorde den musikaliska kommentaren till söndagens texter.”2 Nu har det gått ett par decennier sen det här citatet och frågan är om
samma sak gäller nu. Jag upplever att Bachs musik sakta men säkert fasas ut ur gudstjänsten, absolut inte som en medveten handling, men kyrkomusikerna väljer hellre sådant som i förstone ses som mer lättillgängligt för såväl utövare som åhörare. Jag är övertygad om att det hos Bach finns hjälp att få för oss alla – i både sorg och glädje – samt att han hjälper oss att förstå de bibliska berättelserna. ”Hos Bach finns formuleringar av såväl livsvillkorens basala oro som tilliten till en glädje – överväldigande i sin dova kraft. Denna basala tillit finns just genom att den är relaterad till den Andre, den som öppnar luckan utifrån: Kristus”3 skriver professorn i religionspsykologi Owe
Wikström. Johann Sebastian lyckas fylla texten med ande – ”ordet vart kött”. Den legendariske Göteborgsbaserade professorn och dirigenten Gunnar Eriksson säger t.ex. att om man bara läser texterna till Matteuspassionen kommer kanske någon enstaka, annonserar man att man ska ”diskutera Jesu död och vad det symboliskt betyder” så blir det en liten skara i bänkarna. ”Men tillsammans med Bachs musik, sväljer vi hela paketet som något oöverträffat, trots texterna.”4
Många mer eller mindre nutida svenska körtonsättare utgår från Bach i sitt eget skapande, till exempel Sven-Erik Bäck5 och Sven-David Sandström som båda, likt Bach fått beställningar på musik för kyrkoåret. Sandström säger att han själv är ”insvept i Bach” och samtalar med honom i sin egen
1 Söderblom, Nathan Tal och skrifter – fjärde delen Malmö: Vitus Peterssons Bokindustri
1930, 11.
2 Hamrén, Kjell-Åke (red.) Bachkören Sundbyberg: Warner/Chappell Music Scandinavia
AB 2000, 3.
3 Wikström, Ove Toccata – J.S. Bachs andliga universum; iakttagelser och betraktelser
Skellefteå: Norma bokförlag 2000, 42.
4 Johansson, Karin A cappella – tjugofem körledares röster Göteborg: Bo Ejeby förlag
2015, 49.
5 Reimers, Lennart och Wallner, Bo (red.) Choral music perspectives – dedicated to Eric
kompositionsprocess.6 Mycket av hans körmusik är skriven efter Bachs modeller, de sex motetterna med samma texter som Bachs, precis som hans
Matteuspassion, lägg därtill High Mass från 1994 som har en nära
samhörighet med Bachs h-mollmässa: båda verken innehåller 25 satser.7 Även nu levande kyrkomusiktonsättare som Fredrik Sixten och Maria Löfberg anger Bach som en stor inspirationskälla. Ingemar Månsson avslutar en av sina essäer om körmusik, Varför alltid Bach? så här: ”Med Johann Sebastian Bach kan man alltid leva – lyssna, öva, läsa, fira gudstjänst, konsertera – oroad eller lyckliggjord.”8
Körens roll i gudstjänsten idag
Johann Sebastian Bach spelar alltså fortfarande en stor roll i Svenska kyrkans musikliv, men en allt mindre roll i dess gudstjänster. Prästen och psalmförfattaren Per Harling skriver att det svenskkyrkliga musiklivet på många håll har fokuserat på sin konsertanta uppgift9 och fortsätter:
”Kyrkokörens delaktighet i det söndagliga gudstjänstlivet var sporadisk. Kyrkomusikerns del i gudstjänst-förberedelserna inskränkte sig till val av preludier och postludier, eftersom det var prästen som enväldigt gjorde sina psalmval.” Detta har enligt Harling förändrats sen 1986 års kyrkohandbok och kyrkoordningens kapitel 17: ”Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift. […] Prästen, kyrkomusikern, kyrkvärdarna och den gudstjänstfirande församlingen gestaltar tillsammans varje enskild gudstjänst.” Givetvis kan en konsert också vara en gudstjänst, och ett gudsmöte vara möjligt även där (om detta skriver Johan Magnus Sjöberg och Lena Petersson utmärkt under rubriken Konsert är gudstjänst i antologin Åtta
röster om musik och teologi10) men den söndagliga huvudgudstjänsten har dock en särställning enligt kyrkoordningen (kap 17 3§). Johann Sebastian Bachs kantater – och i än högre utsträckning oratorier och passioner – är ständigt återkommande i svenska körers konsert-repertoar, men mitt syfte är att få in dem i liturgin, till vilken de en gång skrevs.
Körsångens och körsångarens plats i liturgin är sedan länge något självklart i den lutherska kyrkan och representerar, enligt Västerås stifts biskop Mikael Mogren, ”vanligt folk, ” en brygga mellan deltagare och gudstjänsten.11 (På
samma sätt fungerar koralen i Bachs vokalmusik; i kantaterna och oratorierna är arian den enskilda människans röst och koralen hela mänskligheten eller kristenhetens svar på det som sker.) I sin Handbok i Liturgik skriver Karl-Gunnar Ellverson att körens funktion är att sjunga med, till och som
6 Broman, Per F. Sven-David Sandström Stockholm: Bokförlaget Atlantis 2012, 215. 7 Borgehammar, Stephan (red.) Kyrkomusik – Ett tema med variationer Artos & Norma
bokförlag 2012, 114.
8 Månsson, Ingemar Kung Liljekonvalje – Essäer om körmusik Slite: Wessmans
musikförlag 2006, 32.
9 Håkansson, Ragnar (red.) Sjung kyrka, sjung Stockholm: Verbum 2002, 17.
10 Håkansson, Ragnar (red.) Åtta röster om musik och teologi Stockholm: Verbum Förlag
2006, 209-.
11https://www.kmr.se/kmt/wp-content/uploads/2018/10/K%c3%b6rteologi.pdfLäst den 18
ställföreträdare för församlingen.12 Min egen erfarenhet som kyrkomusiker och gudstjänstbesökare är att kören ofta hamnar ”vid sidan av”. De sjunger sina fina körstycken från sin position som en vacker utsmyckning, utan att självklart varken vara en del av den gudstjänstfirande församlingen eller de professionella tjänstgörande.
Vad jag vill med detta arbete
I avsnitt sjuttiofyra av podcasten Ingen hinner fram (enligt prästerna och programledarna Ludvig Lindelöf och Pontus Bäckström ”en podcast om kyrka, tro, samhälle, populärkultur och kanske lite politik”) säger Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans tidning:
Luthers fråga, eller reformationens fråga är ju ytterst en pedagogisk fråga. – Hur kan vi tala om Gud, hur kan vi tala om tro, hur kan vi tala om kyrka i vår tid, på vår tids människors språk? Den frågan är ju reformationens motor och det är sjutton ingen lätt fråga, men vilken fråga ska vi annars ställa?13
Samtalet i det här avsnittet rör sig mycket kring kyrkans kamp mellan tradition och förnyelse och tar till exempel upp nyöversättningen från 1985 av Herrens bön. Man ändrar språket i bönen för att en ny generation ska kunna förstå och känna sig välkommen samtidigt som många gamla besökare plötsligt känner sig vilsna. Kyrkan har både en uppgift att förvalta ett arv och att finnas i tiden, och detta är en evig kamp.
Samma konflikt skulle jag säga finns i den klassiska musikens värld. Hur kan vi göra de gamla mästarna och deras musik relevant idag? Något vanvördigt skriver den danskamerikanske pianisten och komikern Victor Borge om Johann Sebastian Bach att han komponerade ”oratorier, som är minst lika långa som operor, och några av hans kantater är strängt taget lika tråkiga som operor.”14 I detta citat, som väl främst är tänkt att roa, kan vi nog trots allt
hitta en del att lära. Oratorier och många kantater har, i likhet med opera, ett dramatiskt skede, kanske till och med en handling. Operakonsten har en lång historia av att översätta texter till folkets språk och att placera handlingen i nutid för att tilltala nya generationer åhörare. Som så ofta är det mer tungrott i kyrkans värld, även om det förstås finns undantag med dramatiserade och översatta passioner av Bach till exempel. Självklart kan även musiken tala, men jag tror att det är ytterst få kyrkobesökare som får ut särskilt mycket av runt tjugo minuters barockmusik på tyska, tyvärr.
I och med det här arbetet önskar jag skapa en fungerande form för att framföra Johann Sebastian Bachs kantater för kyrkoåret i en svenskkyrklig gudstjänst där Bachs musik blir en naturlig del av det liturgiska flödet. De kriterier jag velat uppfylla för kantaterna är följande:
12 Ellverson, Karl-Gunnar Handbok i Liturgik Stockholm: Verbum förlag 2003, 42. 13https://blogg.svenskakyrkan.se/ingenhinnerfram/2020/12/02/74-den-siste-stiftsteologen/
Läst den 16 december 2020
• Texten ska vara på svenska. För Luther och Bach var det en självklarhet att det skulle vara på folkspråket
• Orkestern ska inte vara för stor, det ska vara görbart ekonomiskt. Stråkar plus ytterligare ett eller två instrument
• Endast en solist per söndag
• Kantatens satser ska spridas ut över gudstjänsten. Hos Bach delades den endast upp i två delar
• Koralmelodierna som används ska finnas i vår psalmbok. För att (som jag tidigare skrev) koralerna ska fungera som mänsklighetens (eller församlingens) röst, bör det vara melodier man känner till
• Det får inte bli för långt (gudstjänsten ska inte vara mycket längre än en normal gudstjänst med körmedverkan)
Sammanfattningsvis är alltså min frågeställning följande ”Finns det fortfarande plats för Johann Sebastian, hans musik och hans teologiska arv i det svenskkyrkliga gudstjänstlivet”? Min förhoppning är att Bachs, enligt min åsikt, tidlösa musik i allmänhet och hans kantater i synnerhet ska rymmas i vår kyrkas stora musikaliska arv, att musiken ska beröra människor och förändra deras liv på sätt som exempelvis sångerna från kommuniteten i Taizé och lovsångsrörelsens musik gör och har gjort. Svenska kyrkan är och ska vara en folkkyrka med breda och många teologiska och musikaliska influenser och traditioner.
Om kyrkokantaten
Före Johann Sebastian Bach
Termen kantat växte fram samtidigt med operan och oratoriet under 1700-talet och fram till 1800-1700-talet syftade den huvudsakligen på den värdsliga kantaten som allt som oftast kom från Italien.15 Den store reformatorn Martin Luther (1483-1546) ses som en föregångare för kyrkomusik på folkets språk; under hans levnad var fortfarande den ensatsiga motetten (ofta med text från dagens evangelietext) förhärskande.16 Under 1600-talet utvecklades de flersatsiga Geistliche Konzerte av Heinrich Schütz (1585-1672), mer expressiva och känslosamma till sin stil och med instrumentalt ackompanjemang, till skillnad från de tidigare motetterna. Schütz fick stor inspiration från Claudio Monteverdi efter sina resor till Venedig.17 Retroaktivt har man kommit att kalla dessa verk av Schütz för kantater. Kompositioner i denna nya form, Konzert, kom också från Dietrich Buxtehude vilken Bach besökte vid sin berömda vandring till Lübeck 1705. Hos Buxtehude finns både den homofona slutkoralen och de strofiska ariorna som sedan kommer att återfinnas hos Bach.18 Kantaterna kunde också
15 Kjellberg, Erik (red.) Natur och Kulturs musikhistoria Stockholm: Bokförlaget Natur och
kultur 1999, 286.
16 Geck, Martin Johann Sebastian Bach: Life and work Rowohlt Verlag GmbH 2000, 277. 17 Wilson-Dickson, Andrew Musik i kristen tradition Stockholm: Verbum Förlag 1996, 91. 18 Geck, Martin Johann Sebastian Bach: Life and work Rowohlt Verlag GmbH 2000, 279.
innehålla instrumentala förspel och ritorneller. Vad vi vet skrev han 120 kantater baserade på bibelord, koraler eller annat.19
Under Bachs levnad
Tyska tonsättare samtida med Bach som Christoph Graupner (1683-1760) och Georg Philipp Telemann (1681-1767) skrev båda över tusen kyrkokantater. Verk av dessa båda kom Johann Sebastian Bach att framföra i gudstjänster i Thomaskyrkan i Leipzig. Bachs företrädare som Thomaskantor, Johann Kuhnau (1660-1722), skrev och framförde flera kantater. Julkantaten Uns ist ein Kind geboren var tidigare tillskriven Bach som BWV 142 men är troligen komponerad av Kuhnau.20 De allra flesta av Kuhnaus kantater är förlorade för eftervärlden, men har en gemensam form där de flesta börjar med en instrumental sinfonia som följs av recitativ och arior med en avslutande koral.21 De är alltså uppbyggda på samma sätt som Bachs.
Kantaten i gudstjänsten
På Bachs tid
I Georgenkirche mitt i Eisenach döptes Johann Sebastian Bach den 23 mars 1685 och hundrasextiofyra år tidigare, den 3 maj 1521, slungade Martin Luther sina anklagelser mot påven från predikstolen i samma kyrka.22 Det lutherska arvet var ständigt närvarande i Bachs familj och värld. Latinskolan som den unge Johann Sebastian gick i dominerades av religionen med bibeln, Luthers lilla katekes och psalmer som de mest centrala texterna.23 Bach kunde sannolikt katekesen utantill, och när han senare i livet själv var lärare på latinskola (då i Leipzig), lärde han själv ut den till sina elever. De gudstjänster som Johann Sebastian sjöng i som korgosse, spelade i som organist eller skrev sina kantater till som mogen konstnär var alla präglade av det lutherska arvet. Martin Luther utgav 1523 sin Formula missae på latin, ett verk som de svenska reformatorerna kom att bygga sina mässor på. Tre år senare, 1526 kom så Deutsche Messe som var den ordning som gällde där Bach tjänstgjorde. Det var här Luther lyfte församlingssången och ersatte flera moment från den äldre ordningen med psalmer på tyska, exempelvis Credo,
Fader vår och Sanctus.24
19 Kjellberg, Erik (red.) Natur och Kulturs musikhistoria Stockholm: Bokförlaget Natur och
kultur 1999, 288.
20 Schmieder, Wolfgang Thematisch-Systematisches Verzeichnis der Werke Johann
Sebastian Bachs Leipzig: VEB Breitkopf & Härtel 1986, 190.
21 Buelow, Georg J. Kuhnau, Johann The New Grove Dictionary of Music and Musicians
Oxford: Oxford University Press 2001
22 Wikström, Owe Toccata Skellefteå: Norma bokförlag 2000, 71.
23 Wolff, Christoph Johann Sebastian Bach – the learned musician Oxford: Oxford
University Press 2014, 26.
När Johann Sebastian Bach (som då hade tjänst i Weimar) besökte Leipzig 1714 närvarade han mässan i Thomaskyrkan på första advent, kantor var då hans företrädare Johann Kuhnau. Han skrev ner ordningen för mässan på baksidan av sin adventskantat Nun komm, der Heiden Heiland BWV 61.
1. Preludiering 2. Motetta
3. Preludiering över Kyrie, som framförs i sin helhet konsertant 4. Intonation för altaret
5. Epistelläsning 6. Sjungen litania
7. Psalmsång med preludiering 8. Evangelieläsning
9. Preludiering och framförande av kantaten 10. Sjungen trosbekännelse
11. Predikan
12. Efter predikan sjungs, som vanligt, flera verser av en lovpsalm 13. Instiftelseorden
14. Preludiering och framförande av den andra delen av kantaten. Efter det, preludiering och psalmsång till kommunionens slut et sic porrò (och så vidare)25
Enligt Bachs anteckningar från 1714 ligger kantatens första del precis före trosbekännelsen medan den andra delen framförs under kommunionen. Kantaten är alltså uppdelad i två delar där ett flertal satser i så fall framförs vid samma tillfälle. Som vi senare kommer se är dock Bachs kantater väldigt olika till sin längd, och detta Bachs vittnesmål om hur gudstjänsten är upplagd härrör från ett specifikt tillfälle (sju år innan han tillträdde tjänsten i Leipzig), så det är troligt att det såg olika ut olika söndagar. Några av Bachs kantater är dock tydligt uppdelade i två delar, ex. Ich hatte viel Bekümmernis BWV 21 och Herz und Mund und Tat und Leben BWV 147, där de bägge delarna är tänkta att omringa predikan.
Även i Leipzig var kantaterna uppdelade i två delar; här var den första delen av kantaten placerad efter trosbekännelsen och den andra under kommunionen.26
På senare år
Medan Johann Sebastian Bachs stora körverk, såsom passionerna,
h-mollmässan och juloratoriet har funnits på repertoaren mer eller mindre
konstant sen början av 1800-talet, så har kyrkokantaterna fört en mer undanskymd tillvaro. Erik Kjellberg, professor emeritus i musikvetenskap, skriver i Arvet efter Johann Sebastian Bach att det var svårt att finna en lämplig plats för kyrkokantaterna utanför kyrkorummet och fortsätter:
25 David, Hans T. och Mendel, Arthur The Bach Reader New York: W.W. Norton &
company 1966, 70.
26 Wolff, Christoph Johann Sebastian Bach – the learned musician Oxford: Oxford
För många människor i västerlandets moderna tid är närheten till den officiella kristna liturgin mindre påtaglig.27
Så varför inte, menar jag, då ta tillbaka kyrkokantaterna där de hör hemma. I liturgin, i söndagens huvudgudstjänst. Det finns förstås otaliga exempel på att man gjort just detta.
En som arrangerat vad hon kallar ”kantatgudstjänster” är Ulrike Heider, organist i Hagakyrkan i Göteborg. Hon berättar att hon hittills inte gjort någon av de kantater som har två tydliga delar, men har ändå delat upp den så. Kantaten har då, som Bach föreskriver, omringat predikan. Har texten utgått från söndagens evangelietext har den första delen framförts efter evangelie-läsningen – annars mellan den gammaltestamentliga evangelie-läsningen och episteln – och den andra delen direkt efter predikan. Kör och solister har sjungit på originalspråk, men om slutkoralen finns i Den Svenska Psalmboken har den framförts på svenska. Dock har församlingen fått ett blad med översättningen och tjänstgörande präst har fått texterna i förväg för att kunna inkorporera dem i sin predikan. För att utnyttja de musiker som finns på plats har Heider låtit arrangera söndagens psalmer för barockorkester med mycket lyckat resultat och letat upp ett instrumentalt postludium för lämplig besättning.
Satserna
I min ordning för kantaterna sprider jag ut satserna över hela gudstjänsten. Dels för att körsångarna ska känna sig delaktiga i hela gudstjänsten, dels för att inte bryta det dramatiskt liturgiska förlopp som en gudstjänst är.
1. Kör Den första satsen blir en inledningskör. I de fyra kantater jag skapat till detta arbete är de alla också förstasatser i original. De är tänkta att framföras direkt efter klockringningen. Om man ser på den gudstjänstordning som Bach skrev ner 1714 märker man att man började med musik, preludiering och en motett. Om man önskar börja med en församlingssång kan den första satsen sjungas som Introitus, d.v.s. istället för inledningsord enligt 2018 års kyrkohandbok.28 Introitus (psaltarpsalm eller annan biblisk text) sjöngs som inledning på
svenska mässor enligt Olaus Petri 1531, uteslöts därefter till förmån för ingångspsalm för att sedan komma tillbaka först med 1942 års handbok (där både introitus och ingångspsalm finns). I 1986 års handbok är man medveten om att ingångspsalm och introitus är en form av tautologi.29 Därför förespråkar jag att man framför kantatens första sats före ingångspsalmen, så att säga innan gudstjänstens egentliga start, för att sedan gå direkt in i liturgin efter första psalmen.
2. Aria Den andra satsen är en aria, reflektion över gudstjänstens tema. Enligt både 1986 och 2018 års kyrkohandböcker är det en psaltarpsalm som ska sjungas mellan gammal-testamentliga- och epistelläsningen (i båda fallen ett fakultativt moment). Det står inget om någon annan
27 Kjellberg, Erik Arvet efter Johann Sebastian Bach Gidlunds förlag 2019, 252. 28 Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I Stockholm: Verbum 2018, 26. 29 Ellverson, Karl-Gunnar Handbok i liturgik Stockholm: Verbum 2003, 87.
musik, men traditionellt sett är det här ett ställe där körsång brukar förekomma. Karl-Gunnar Ellverson skriver i sin Handbok i liturgik: ”psalmsång, psaltarpsalm (ev endast omkvädet) eller körsång med anknytning till omgivande texter kan förekomma efter läsningen”.30 I motsats till Mikael Mogren (se avsnittet Ständigt denne Bach) står det i arbetsgemenskapen Kyrklig förnyelses (aKf) handbok från 2008: ”Kören är först och främst en del av församlingen”.31 Min åsikt i frågan ligger närmare Mogrens och jag anser att om det finns kör, solist och musiker på plats, se till att engagera dem. I mitt val av arior till denna plats följer jag Ellversons råd om att de ska anknyta till texterna. 3. Koral Kantatens tredje sats har jag satt på gradualpsalmens plats och
är därför en koral. Jag har uteslutande valt melodier som finns i vår Svenska psalmbok, men texterna kan vara hämtade från andra psalmmelodier. Här har stavelseregistret i Psaltarpsalmer och Cantica varit till stor hjälp. Gradualpsalmen var länge gudstjänstens huvudpsalm och knöt an till evangeliet, men bör väljas utifrån antingen evangeliet eller episteln då den ligger mellan dessa läsningar.32
Jag har valt att, likt Bach, endast skriva in en vers i noterna, men med tanke på gradualpsalmens tyngd är det möjligt att, om man så vill, sjunga ytterligare en eller flera verser från psalmboken.
4. Aria Den andra arian har jag valt att lägga efter trosbekännelsen där det i många församlingars agendor står psalm eller körsång. Det är anmärkningsvärt att det i vår gällande kyrkohandbok från 2018 inte står något konkret om förslag på var man lägger in övrig musik, men både Ellverson och aKf förordar efter predikan och innan trosbekännelsen. Det är självklart möjligt att placera arian där, men jag föreslår ändå att lägga den efter trosbekännelsen och att låta psalmen där utgå för att inte göra gudstjänsten alltför lång. Min åsikt är att det behövs något musikaliskt mellan trosbekännelsen och därpå följande böner. Dessutom bör den psalm eller sång som läggs efter predikan kommentera den på något sätt.
5. Koral Kantatens sista sats placeras som postludium, allra sist i gudstjänsten och är en större koralsättning med orkestermellanspel. Det mest kända exemplet på en dylik koral torde vara Jesus bleibet meine
Freude ur BWV 147. I nuvarande kyrkohandbok är inte postludiet ett
fast moment (till skillnad från 1986 då det för hittills enda gången föreskrivs som ett ordinarie moment33) men är vanligt förekommande i våra kyrkor. I den världsvida kyrkan avslutas ofta gudstjänsten med gemensam sång (så även i Leipzig på Bachs tid34), så att sista satsen i
30 Ibid., 100.
31 Missale Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2008, 14.
32 Karlsson, Hans Kyrkoårets psalmer Göteborg: Församlingsförlaget 2004, 7. 33 Ellverson, Karl-Gunnar Handbok i liturgik Stockholm: Verbum 2003, 148. 34 Petzoldt, Martin Liturgy and Music in Leipzig’s Main Churches s. 17
http://www.bach-cantatas.com/Articles/Leipzig-Churches-Petzold.pdf läst den 15 januari 2021
denna kantatordning blir ett postludium i form av en koral känns bra och naturligt.
Besättning och durata
Bachs närmare tvåhundra efterlämnade kantater är mycket olika till sin omfattning, från en speltid på ca tio minuter (Der Friede sei mit dir BWV 158) till mer än en halvtimme (Ich hatte viel Bekümmernis BWV 21), några kräver bara en solist och andra fyra, en del har bara stråkinstrument medan andra har betydligt större orkester med trumpeter, pukor, flöjter, oboer och fagott (förutom stråkarna). Idag låter det sig av ekonomiska skäl endast ytterst sällan göras att till en vanlig gudstjänst i Svenska kyrkan få ihop både kör, solister och orkester.
När det gäller coninuot är det önskvärt med såväl orgel (eller cembalo), cello, kontrabas och fagott för en härligt, fyllig klang, men fagotten kan utelämnas. (I den fjärde satsen i kantaten för Första advent har fagotten en egen stämma kan den i så fall spelas av cellon.) I nödfall kan man klara sig på endast cello och orgel. Har man en orgel med en 16’ fots stämma i manualen bör den i så fall användas till vänsterhanden.
De kantater jag sammanställt har därför endast en solist, kör stråkar och ytterligare ett eller två instrument. Då jag inte vill att gudstjänsterna ska bli allt för långa har jag i de flesta fallen valt arior och körer som har en durata på runt 2-4 minuter eller i några fall kortat dem. I Bachs kantater är oftast inledningskören den mest omfångsrika satsen (både till speltid och besättning), vilket kan göra en gudstjänst något framtung. I Svenska kyrkan ser man gärna högmässans liturgi som ett dramatiskt skeende där gudstjänstens delar (Samling, Ordet, Måltiden, Sändning) bildar en obruten dramatisk linje med en uppbyggnad mot nattvarden som höjdpunkt varefter det lugnar ner sig mot slutet.35 Prästen Lar-Åke Lundberg talade om detta som
”den emotionella koreografin” och menade att den tanken ”motverkar att gudstjänsten blir ett slags ’nummerrevy’”.36 Att då direkt efter
klockringningen, som inleder gudstjänsten, framföra kantatens största sats kan nog, med visst fog, anses störa dramaturgin, men jag anser att det ändå är det bästa alternativet.
Tonarter
Val av tonarter var på Johann Sebastian Bachs tid viktigare än det är idag. Olika tonarter hade olika affekter, stod för något särskilt.37 Dessutom skulle man inte inom ett större verk röra sig alltför långt från grundtonarten. I kantaten Sehet, wir gehn hinauf gen Jerusalem BWV 159 går t.ex. första satsen i c-moll, den följande arian i parallelltonarten Eb-dur, därefter följer en aria i Bb-dur och så en slutkoral i Eb-dur.
I mitt projekt kommer kantatens satser som bekant att spridas ut över gudstjänsten och inte spelas i en följd, vilket betyder att det inte finns samma
35 Blennow, Hugo (red.) Kyrkans liturgi Kallinge: Eginostiftelsens förlag 1952, 89. 36 Lundberg, Lars-Åke Tillsammans i gudstjänst Stockholm: Verbum Förlag AB 2002, 87. 37http://www.ukforsk.se/musik/Mattheson%201713.pdf Läst 26 januari 2021
skäl för att hålla tonarterna besläktade. Men jag har ändå försökt att i möjligaste mån jobba efter den principen. Inte minst av estetiska skäl. Har fyra av fem satser tonarter med två b-förtecken och en med ett kors-förtecken tycker jag att det stör. Exempelvis hade jag ursprungligen tänkt att i fastlagssöndagens kantat använda mig av en harmonisering av Herzliebster
Jesu ur Matteuspassionen i h-moll. Senare kom jag till min glädje på att
samma koral förekom i Johannespassionen och då i g-moll och då har alla satser i den kantaten två b-förtecken.
Musik under kommunionen
Eftersom jag nu tagit bort två gemensamt sjungna psalmer i gudstjänsten (gradualpsalmen och den efter trosbekännelsen) och ersatt dem med satser ur kantaten förespråkar jag starkt församlingssång under kommunionen. Det finns belägg redan från 300-talet att försångare sjöng psaltarpsalmer (framför allt Psalt 34 med texten ”Se och smaka Herrens godhet…”) med församling i omkvädet.38 Jag föreslår att man använder sig av någon eller några av vårs psalmboks många enkla och meditativa sånger från Taizé eller Iona. Om man inte redan kan dem utantill lär man sig dem snabbt efter några gånger och behöver inte ha psalmboken framför sig. Utnyttja också musikerna på plats och skriv ut stämmer till dem!
Kantaterna i mitt projekt
I detta projekt har jag valt att skapa nya utgåvor av fyra stycken kantater för framförande i en huvudgudstjänst i svenska kyrkan, en för advent/jul, en för fastan, en för påsk/pingst och en för trefaldighetstiden. Kantaterna ska som tidigare sagts bestå av fem satser fördelade över hela gudstjänsten (se ovan). Musiken kan hämtas från olika kantater men ha ett samband, både textligt och musikaliskt. Jag vill att koralerna ska ha melodier som finns i vår psalmbok. Den första koralen ska vara en enkel fyrstämmig sättning medan slutkoralen blir en med orkestermellanspel mellan körens fraser.
Första advent
Till Bachs arbetsuppgifter hörde som sagt att förse församlingens två huvudkyrkor med musik varje söndag och helgdag. Undantagna var dock kyrkans två fasteperioder – den större innan påsk och den mindre innan jul (advent).39 Därför är de kantater av Bach för andra till fjärde advent från hans tid i Weimar 1714-1717 där lagen om Tempus clausum (lat. stängd tid) inte var i bruk.
Även om den här kantaten alltså framför allt är tänkt till första advent torde den passa att framföras även de andra adventssöndagarna. Mittenkoralens text om jungfrumodern kan passa ihop med fjärde advent där temat är Herrens
38 Ellverson, Karl-Gunnar Handbok i liturgik Stockholm: Verbum 2003, 134. 39 Wolff, Christoph Johann Sebastian Bach – the learned musician Oxford: Oxford
moder. Den andra arian från BWV 132 heter med min svenska översättning Bereden nu vägen och lämpar sig väl även för tredje advent (Bana väg för Herren). Andra söndagen i advent är temat Guds rike är nära och såväl första
satsens ”han närmar sig med hast” som den andra arians ”Messias kom snart” anknyter till detta.
Besättningen är solosopran, kör, en oboe, stråkar och continuo. 1. Kör
Den första satsen är hämtad från BWV 36, Schwing freudig euch empor från 1731, en av tre bevarade kantater för första söndagen i advent. Även ur-sprungligen är detta inledningskören. I Bachs original är det orkestrerat för två oboer som spelar unisont, så att ta bort den ena gör ingen större skillnad. Min översättning här är relativt texttrogen.
2. Aria
Den första arian är hämtad ur BWV 61, Nun komm der Heiden Heiland, även det en kantat för första söndagen i advent, där den återfinns som den femte satsen. Arian är skriven för sopran och continuo. Även denna översättning försöker ligga nära det tyska originalet.
3. Koral
I och med att den första koralen är hämtad ur BWV 62, Nun komm der Heiden
Heiland, så har jag hämtat material från alla befintliga bachkantater för första
advent. Koralmelodin är Veni redemptor gentium som i Martin Luthers tyska bearbetning fått just namnet Nun komm der Heiden Heiland. I 1986 års psalmbok återfinns den som nummer 112 med titeln Världens frälsare kom
här och är dess äldsta psalm (från 300-talet). Bach använder sig av den sista
versen, medan jag väljer den första. I Sverige ses det här som en julpsalm, medan den i Tyskland förknippas med advent.
4. Aria
Den här arian är hämtad från första satsen i BWV 132 Bereitet die Wege,
bereitet die Bahn. Det här är en av de ovan nämnda kantaterna från Weimar,
skriven för fjärde advent. Bibelversen som texten bygger på, ”Bana väg för Herren” är från Lukasevangeliets tredje kapitel och finns idag som läsning på tredje advent i Svenska kyrkans evangeliebok. Men då psalmen Bereden väg
för Herran är så förknippad med första advent passar den bra även här.
Om arian känns lång föreslår jag att man slutar i återtagningen på fjärde åttondelen i takt arton, precis innan solisten kommer in.
5. Koral
Kantatens sista sats väljer jag att bygga på en av Johann Sebastian Bachs
Schüblerkoraler, BWV 646 Wo soll ich fliehen hin. Den mest välkända
svenska texten till Jakob Regnarts melodi är utan tvekan Gläd dig, du Kristi
brud (Sv. Ps. 104). Schüblerkoralerna (som fått sitt namn från sin förläggare)
är en samling orgelarrangemang av solon och duetter från Bachs kantater. Till skillnad från de fem andra koralerna i samlingen har man inte funnit något
original till Wo soll ich fliehen hin. Möjligen kan det vara en ännu ej påträffad version av kantat nr. 188,40 men enligt Hans Fagius är det mer troligt en originalkomposition för orgel.41 Då originalet alltså kan vara en komposition
för instrument och röst ser jag inga problem i att transkribera Bachs orgelstycke. Jag har valt att använda psalmens fjärde vers, Låt hjärtat öppna
sig som knyter an till den första arians text.
Man kan se originalet som en tvåstämmig invention med en koralmelodi.42
Högerhandens rörliga tema med sextondelar lägger jag naturligt i violinerna medan vänsterhandens basstämma (här har Bach givit viktig information beträffande registrering, 16’) tas om hand av continuot. Altfiolstämman är nykomponerad och består av ackordtoner. Melodin återfinns hos Johann Sebastian Bach i pedalen med en 4-fotsstämma. I mitt arrangemang harmoniserar jag den för kören och dubblerar sopranstämman med oboen. Den koralkantat (Wo soll ich fliehen hin, BWV 5) där Bach använder just denna melodi är skriven för nittonde söndagen efter trefaldighet. Jacob Regnarts melodi med italiensk förebild har dock använts i vitt skilda sammanhang, bland annat till både ett Magnificat och som begravningssång.43
40 Guillard, Georges J.S. Bach och orgeln Alhambra Förlag AB 1992, 70.
41 Fagius, Hans Johann Sebastian Bachs orgelverk – en handbok Göteborg: Bo Ejeby förlag
2010, 288.
42 Ibid.
43 Håkansson, Ragnar (red.) Psalmernas väg – band 1 Visby: Wessmans musikförlag AB
Översättningar och texter Kör BWV 36 (1)
Schwingt freudig euch empor zu den erhabnen Sternen, Ihr Zungen, die ihr itzt in Zion fröhlich seid!
Doch haltet ein! Der Schall darf sich nicht weit entfernen, Es naht sich selbst zu euch der Herr der Herrlichkeit.
Aria BWV 61 (5)
Öffne dich, mein ganzes Herze, Jesus kömmt und ziehet ein.
Bin ich gleich nur Staub und Erde, Will er mich doch nicht
verschmähn,
Seine Lust an mir zu sehn, Dass ich seine Wohnung werde. O wie selig werd ich sein! Koral BWV 62 (6)
Lob sei Gott, dem Vater, g'ton, Lob sei Gott, sein'm eingen Sohn, Lob sei Gott, dem Heilgen Geist, Immer und in Ewigkeit!
Aria BWV 132 (1)
Bereitet die Wege, bereitet die Bahn!
Bereitet die Wege Und machet die Stege Im Glauben und Leben Dem Höchsten ganz eben, Messias kömmt an!
Koral BWV 646
Wo soll ich fliehen hin, weil ich beschweret bin mit vielen grossen Sünden? Wo kann ich Rettung finden? Wenn alle Welt herkäme,
mein Angst sie nicht wegnähme.
Kör
Sjung fröjdefullt din sång till stjärnans glans i öster
ni stämmor, som ännu i Sion har er fröjd!
Nu stanna upp, ty kort de färdas, era röster,
Han närmar sig i hast, vår Gud i himlens höjd.
Aria
Öppna dig, mitt röda hjärta, Jesus kom och bygg ditt bo. Fast jag blott är stoft och grus ska han aldrig glömma det; jag är hans i evighet, och jag är hans trygga hus. Gud, här finner jag min ro! Koral Sv. Ps. 112:1
Världens Frälsare kom här. Rena jungfrun moder är, ty en börd så underlig, Herre Jesu, hövdes dig. Aria
Bereden nu vägen och öppna din port!
Bereden nu vägen och jämna ut stegen i svaghet och styrka åt Gud och hans kyrka, Messias kom snart! Koral Sv.Ps 104:4 Låt hjärtat öppna sig, bjud Kristus hem till dig. I dag vill han dig gästa och sitt förbund befästa. Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära.
Fastlagssöndagen
Då jag önskade skapa en kantat för fastetiden var dess första söndag en ganska given kandidat. Fastlagssöndagen, eller Esto mihi, är en av de få söndagar under fastan som Bach skrivit kantater till på grund av den tidigare nämnda
Tempus clausum. Söndagens tema är Kärlekens väg och evangeliet från
Lukas med Jesus ord ”Vi går nu upp till Jerusalem”. En text som i 1917 års bibelöversättning – Se, vi gå upp till Jerusalem - och klassiska tonsättningar av exempelvis Sven-Erik Bäck, Uno Sandén och John Morén gjort fastlagssöndagen till en stor kyrkomusikalisk helg i Svenska kyrkan. Första satsen i två av Johann Sebastian Bachs tre kantater för fastlagssöndagen bygger på denna evangelietext, Jesus nahm zu sich die Zwölfe BWV 22 och
Sehet! Wir gehn hinauf gen Jerusalem BWV 159, båda komponerade i
Leipzig. Den förstnämnda var ett av Bachs arbetsprov för tjänsten i Leipzig, han tonsatte texter som skickats till honom i Köthen från hans kommande arbetsgivare.44 Denna kantat har även med evangelistens inledande ord, ”Jesus samlade de tolv omkring sig och sade till dem.”45 Det är ur denna
kantat (BWV 22) jag hämtar såväl min första som min sista sats. Första satsens sättning, bassolo, kör, oboe, stråkar och continuo för sedan gälla för hela kantaten. Ett möjligt dramaturgiskt problem kan vara att bassolisten i första satsen är Jesus, men sedan i den efterföljande arian gestaltar en lärjunge. Det är dock precis så det var på Bachs tid, då han (oftast), som vi snart ska se, endast hade en sångare per stämma. Vid framförandet av
Matteuspassionen 1736 var samma sångare till exempel såväl Petrus som
Kajafas, överstepräst och Pilatus.46
Medan jag till andra söndagar, kanske framför allt tacksägelsedagen, varit mån om att inte ha ett alltför gammalmodigt språk (målet med detta arbete var ju att göra Bachs kantater relevanta för nutida kyrkobesökare) så kändes det extra knepigt till denna söndag. Jag tror att fastan, med sin eftertänksamma karaktär kanske kan få vara lite svårare. Det var också svårt att hitta moderna översättningar till dessa psalmer.
1. Kör
Kantaten inleds med den första satsen av Jesus nahm zu sich die Zwölfe BWV 22.
Frågan om hur stor kör Johann Sebastian Bach förfogade över har länge varit omdiskuterad, men de flesta forskare är idag överens om att det endast var en sångare per stämma (bl.a. bygger detta antagande på antalet bevarade handskrifter), även om hans ideal var tre-fyra sångare per stämma.47 Även om
det inte uttryckligen står något om detta i Bachs handskrift så är det alltså ytterst sannolikt att de båda första insatserna, den av evangelisten och Jesus,
44 Wolff, Christoph Johann Sebastian Bach – the learned musician Oxford: Oxford
University Press 2014, 221.
45 Luk 18:31, Bibel 2000
46 Parrott, Andrew The Essential Bach Choir Woodbridge: The Boydell Press 2000, 83. 47 Parrott, Andrew The Essential Bach Choir Woodbridge: The Boydell Press 2000, 3.
var solistiska.48 De sjöngs av så kallade konsertister, så även de första takterna efter Jesus replik, när sopranen och alten kommer in tillsammans med evangelisten och Jesus. De bildar då tillsammans en liten skara lärjungar, ”Av detta begrep lärjungarna ingenting…”49 I takt 56 finns en vågig linje under
lägsta notsystemet vilket indikerar att här kommer ripienisterna in. Enligt
Bonniers Musiklexikon är en ripienist en benämning på musiker (eller
sångare) utan solistuppgifter, i motsats till de solistiskt besatta partierna med konsertister.50 Mitt förslag är att en mindre del av kören börjar och att alla kommer in i takt 56. Har man en duktig tenor i sin kör kan han ensam sjunga den första insatsen, annars sjunger hela stämman.
Den svenska översättningen är min egen, fritt efter originalet. 2. Aria
Bland Johann Sebastian Bachs större körverk intar Matteuspassionen - skrivet för långfredagen 1727 – inte minst i en svensk kontext – en särställning. På ärkebiskop Nathan Söderbloms anmodan startade kantor David Åhlén 1923 en ännu levande tradition att varje framföra Mattuespassionen på svenska i den då relativt nybyggda Engelbrektskyrkan i Stockholm. Söderblom hade besökt Leipzig och bevittnat ett framförande i Thomaskyrkan.51 Därför känns det fint att få med en aria därifrån i denna kantat.
Basarian Gerne will ich mich bequemen återfinns (tillsammans med annat material från Matteuspassionen) med annan text i sorgekantaten för Bachs tidigare arbetsgivare furst Leopold av Anhalt-Köthen skriven 1729. Då man länge trodde att även Matteuspassionen tillkom 1729 var ursprunget kring denna och andra arior höljda i dunkel. Vad kom först, Köthen-kantaten eller passionen? Var Bach kanske färdig med en del av passionen så tidigt som vid årsskiftet 1728-1729 och återanvände material som ännu inte var uruppfört?52
3. Koral
I Matteuspassionen återfinns denna melodi av Johann Crüger, Herzliebster
Jesus, was hast du verbrochen, inte mindre än tre gånger och i Johannespassionen två. Här används den första varianten från den senare, den
passar utmärkt in då den sättningen är i g-moll, precis som de två första satserna i min kantat. I Den Svenska psalmboken står denna koral som nummer 452.
Det var svårare än väntat att hitta lämpliga koraler till fastlagssöndagen. Det finns många välkända och älskade fastepsalmer i vår psalmbok, men få som passar både just fastlagssöndagen och som Bach har använt. I Ragnar
48 Parrott, Andrew The Essential Bach Choir Woodbridge: The Boydell Press 2000, 75. 49 Luk 18:34, Bibel 2000
50 Miranda, Ulrika Junker Bonniers Musiklexikon Stockholm: Albert Bonniers förlag AB
2003, 421.
51 Kjellberg, Erik Arvet efter Johann Sebastian Bach Gidlunds förlag 2019, 184.
52 Moberg, Carl-Allan Bachs Passioner och Höga mässa Stockholm: Hugo Gebers förlag
Håkanssons Psalmvalslista var detta den enda.53 Dess femte vers, som jag har valt, berör just temat ”Kärlekens väg”:
Ofattlig kärlek, som ej jorden rymmer,
drev dig den väg där dödens skugga skymmer.
4. Aria
Denna aria blir Es ist vollbracht ur Sehet! Wir gehn hinauf gen Jerusalem BWV 159 och är skriven för bassolist, stråkar och oboe. Textens första rad förebådar förstås korsdöden. Tematiken och texten kunde lika gärna passat på långfredagen, men Bach själv har placerat den här, på fastlagssöndagen.
5. Koral
Den sista satsen är också den avslutande delen i Jesus nahm zu sich die Zwölfe
BWV 22 som också inleder denna kantat. Melodin är den lutherska
1500-talskoralen av Elisabeth Cruciger, Herr Christ, der einig Gotts Sohn, i Den svenska Psalmboken från 1986 finns den som nummer 350 i översättning av Olov Hartman (Vår Herre Krist var Sonen). Bach använder sig av psalmens femte vers, Ertöt uns durch dein Güte, och jag använder samma vers i Hartmans översättning, Oss döda och förnya.
Översättningar och texter Kör BWV 22 (1)
Jesus nahm zu sich die Zwölfe und sprach:
Sehet, wir gehn hinauf gen Jerusalem, und es wird alles vollendet werden, das geschrieben ist von des Menschen Sohn.
Sie aber vernahmen der keines und wussten nicht, was das gesaget war.
Aria BWV 244 (23)
Gerne will ich mich bequemen, Kreuz und Becher anzunehmen, Trink ich doch dem Heiland nach. Denn sein Mund,
Der mit Milch und Honig fließet, Hat den Grund
und des Leidens herbe Schmach Durch den ersten Trunk versüßet. Koral BWV 244 (3)
Herzliebster Jesu, was hast du verbrochen,
Daß man ein solch scharf Urteil hat gesprochen?
Was ist die Schuld, in was für Missetaten Bist du geraten? Aria BWV 159
Es ist vollbracht, das Leid ist alle, Wir sind von unserm Sündenfalle In Gott gerecht gemacht.
Nun will ich eilen
Und meinem Jesu Dank erteilen, Welt, gute Nacht!
Es ist vollbracht! Koral BWV 22 (5)
Ertöt uns durch dein Güte, Erweck uns durch dein Gnad; Den alten Menschen kränke, Dass der neu' leben mag Wohl hie auf dieser Erden, Den Sinn und all Begehren Und G'danken hab'n zu dir.
Kör
Jesus samlade de tolv och sade: Se, vi går nu upp till Jerusalem, och allt profeten har skrivit, allt som är skrivet uppfylls, som är skrivet om denna Mänskoson. Av detta begrep hans tolv lärjungar ingenting. Det var fördolt för dem. Aria
Gärna står jag vid din sida, korset bära, allting lida; samma väg har Jesus gått. Smärtans kalk
nu av mjölk och honung flyter. Allt som sved
i den bittra dryck jag fått han i ljuvlig sötma byter. Koral Sv. Ps. 452:5 Ofattlig kärlek,
som ej jorden rymmer, drev dig den väg där dödens skugga skymmer.
Jag for blott efter lust i världen vida,
och du får lida. Aria
Det är fullgjort, du smärtan klarat. Du genom detta oss bevarat. Vad Gud har gjort är stort. Nu vill jag springa,
mitt tack till Jesus ödmjukt bringa. Jord, sov så gott!
Det är fullgjort! Koral Sv. Ps. 350:5 Oss döda och förnya i nådens dom och fred, och må din Ande styra i kärlek våra steg. Och var vi än må vandra bor vi med längtans tankar i himmelen hos dig.
Påskdagen
Påskdagen är förstås kristenhetens och kyrkans stora högtid och att skapa en kantat till denna dag var givet. Är det någon söndag man gärna vill markera lite extra under kyrkoåret är det den. Ett problem har dock varit att, eftersom det är den stora festdagen, kräver samtliga Bachs påskkantater en stor ensemble med tre trumpeter, pukor och flera träblåsare. Då ett av huvudmålen med detta arbete var att skapa kantater med mindre besättning som är relativt enkla och billiga att framföra i kyrkor runtom i landet har jag fått leta musik på annat håll återanvända/parodiera den, en modell som Bach själv använda vid flertalet tillfällen.54
Besättningen blev slutligen bassolo, kör, två trumpeter, pukor, stråkar och continuo.
1. Kör
Till pingstdagen 172455 skrev Johann Sebastian Bach en av sina få kantater med två trumpeter och pukor, (Bach använde allt som oftast trumpeten ensam eller tre åt gången) Wer mich liebet, der wird mein Wort halten BWV 59. Texten till kantatens första sats är hämtad Johannesevangeliets fjortonde kapitel vers tjugotre, en text som inte läses på pingstdagen i dagens Svenska kyrka men som hörde till dagen i dåtidens Leipzig. I BWV 59 är den första satsen en duett mellan sopran och bas. Året därpå, till pingstdagen 1725 utarbetade Johann Sebastian Bach BWV 59 till en kantat med samma namn (BWV 74) där de två trumpeterna blivit tre och där duetten vuxit till en fyrstämmig kör.56 Dessutom har orkestern utökats med två oboer och en oboe da caccia. Till min kantat har jag valt att göra en blandning av dessa bägge, där jag använder den mindre orkestreringen från BWV 59, men den fyrstämmiga kören från BWV 74.
Den svenska texten är min egen fria tolkning av Matteusseriens episteltext för påskdagen från Första Korinthierbrevets femtonde kapitel.
2. Aria
Hade jag gjort det lätt för mig hade jag använt Johann Sebastian Bachs kantat
Christ lag in Todesbanden BWV 4 som förlaga rätt igenom. Det är en tidig
kantat, antagligen skriven under Bachs år i Arnstadt och bär tydlig inspiration från Bachs företrädare från sent 1600-tal, framför allt Dietrich Buxtehude.57
Det är en så kallad koralkantat som helt bygger på Luthers påskkoral Christ
lag in Todesbanden, i Anders Frostenssons svenska översättning (I dödens
bojor Kristus låg) finns den som nummer 467 i 1986 års Den Svenska
54 Wolff, Christoph Johann Sebastian Bach – the learned musician Oxford: Oxford
University Press 2014, 383.
55 Partituret till kantaten är daterat våren 1723, men stämmaterialet är från ett framförande
pingsten 1724.
56 Kjellberg, Erik (red.) Natur och Kulturs musikhistoria Stockholm: Bokförlaget Natur och
kultur 1999, 332.
57 Wolff, Christoph Johann Sebastian Bach – the learned musician Oxford: Oxford
Psalmboken. Men för dagens åhörare har den medeltida melodin en (enligt mig) alltför tydlig mollkaraktär för att användas som huvudmelodi på en festdag. Förr användes dock kyrkotonarternas modalitet mer än dur/moll och denna melodi är dorisk.
Trots att jag alltså inte väljer att använda Christ lag in Todesbanden som min huvudsakliga källa så plockar jag ut en aria för bas och stråkar. Bach använder sig här av Luthers femte vers. I Den Svenska psalmboken står den som nummer tre, men jag använder även några rader ur den andra versen.
Originalet är skrivet för två fioler, två viola och basso continuo, men jag väljer att lägga den andra violastämman i cellon och låta kontrabasen och orgeln sköta continuot.
3. Koral
Ingen av våra idag mest använda påskpsalmer finns i arrangemang av Johann Sebastian Bach, trots att melodierna är tillräckligt gamla. Istället använder jag samma melodi som blev slutkoralen i fastlagssöndagens kantat, Elisabeth Crucigers, Herr Christ, der einig Gotts Sohn. I vår psalmbok finns den också som påskpsalm, Sv. Ps. 150 vars första vers används här, Du segern oss
förkunnar.
4. Aria
I Johann Sebastian Bachs kantat Er rufet seinen Schafen mit Namen BWV 175 skriven för tredjedag pingst 1725. Där finns en basaria med två trumpeter som jag använder här, för att utnyttja instrumentalisterna så mycket som möjligt. Originalet går i D-dur, men jag har valt att transponera arian till C-dur (precis som första satsen) för att förenkla möjligheten att spela med tidstrogna instrument.
5. Koral
Slutkoralen är hämtad från Gott der Herr ist Sonn und Schild BWV 79 skriven för reformationsdagen (en av de fyra böndagarna, avskaffades 1983 och firas nu i samband med sexagesima58) och melodin är av Johann Crüger till Martin Rinkarts text, Nun danket alle Gott (Nu tacka Gud, allt folk), en av reformationens stora koraler. Originalet är i G-dur, för två horn, pukor, kör (stråkarna spelar tillsammans med sångarna) och continuo, här är den transponerad (likt föregående sats) och något omarbetad för att passa trumpeterna. Den blir då möjligtvis onödigt hög för (framför allt) sopranerna, men det ska nog fungera ändå.
Det finns ingen given påskpsalms text som passar ihop med den här melodin, texten är därför av mer allmän lovsångskaraktär. Den som används är den tredje versen av Sv. Ps. 5, Nu tacka Gud, allt folk med inledningsraden Pris
vare dig, o Gud. En modernisering av texten är gjord; rimmet Son och Ande – allo lande har ändrats till Son och Ande – alla landen.
58 Martling, Carl Henrik Svenskt kyrkolexikon Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2005,
Översättningar och texter Kör BWV 59/74 (1)
Wer mich liebet, der wird mein Wort halten, und mein Vater wird ihn lieben, und wir werden zu ihm kommen und Wohnung bei ihm machen.
Aria BWV 4 (6)
Hier ist das rechte Osterlamm, Davon Gott hat geboten, Das ist hoch an des Kreuzes Stamm
In heißer Lieb gebraten, Das Blut zeichnet unsre Tür, Das hält der Glaub dem Tode für, Der Würger kann uns nicht mehr schaden.
Halleluja!
Koral BWV 164 (6) Ertöt uns durch dein Güte, Erweck uns durch dein Gnad! Den alten Menschen kränke, Dass der neu' leben mag Wohl hier auf dieser Erden, Den Sinn und all Begehrden Und Gdanken habn zu dir. Aria BWV 75 (6)
Öffnet euch, ihr beiden Ohren, Jesus hat euch zugeschworen, Dass er Teufel, Tod erlegt. Gnade, Gnüge, volles Leben Will er allen Christen geben, Wer ihm folgt, sein Kreuz nachträgt.
Koral BWV 79 (3) Nun danket alle Gott
Mit Herzen, Mund und Händen, Der große Dinge tut
An uns und allen Enden, Der uns von Mutterleib Und Kindesbeinen an Unzählig viel zugut Und noch itzund getan.
Kör
Livet segrar, döden dödad, segern är nu vunnen. Död var är din udd, din seger.
Gud var tack som ger oss segern, vår herre Jesus Kristus.
Aria Sv. Ps. 467:3/2
Du Jesus är vårt påskalamm, vårt sanna påskalamm. Vi lever av din kärlek.
Den mäktig på ditt kors bröt fram ur plåga, död och smälek
Döden skrämmer inte mer. I Jesus den förintad blev. Han lever. Vi skall också leva. Halleluja!
Koral Sv. Ps. 150:1 Du segern oss förkunnar, du som oss räddat har. Dig prisar våra munnar, o Jesus, vårt försvar. Du dödens udd har krossat och gravens bommar lossat och livet fört därut.
Aria
Öppna er, ni båda öron, Jesus har er detta lovat, att han djävul, död nedlagt- Nåd och glädje, livet åter ger han oss, och allt förlåter den som bär hans kors, han sagt. Koral Sv.Ps 5:3
Pris vare dig, o Gud, o Fader, Son och Ande, högtlovad, store Gud av oss i allo lande, du som av evighet, treenig Gud förvisst, har varit, är och blir högtlovad först och sist.
Tacksägelsedagen
Tacksägelsedagen infaller den andra söndagen i oktober och var ur-sprungligen en av Svenska kyrkans stora böndagar vilka härrör från Gustav II Adolfs tid. Från början låg de på fredagar men firades sen 1807 på söndagar. Den fjärde böndagen sågs från 1700-talet som tacksägelsedag och utvecklades från att ha gällt tacksamhet över militära segrar och politiska triumfer till skörd och jordens gåvor. 1984 avskaffades alla böndagar utom just tacksägelsedagen vars motsvarighet alltså inte fanns bland de kyrkliga högtider som Johann Sebastian Bach firade. Temat för dagen är ”Lovsång enligt Den svenska evangelieboken.59 Den här stora högtiden förgylls ofta med körsång i våra kyrkor och det var ett enkelt val att skapa en kantat till denna söndag. Problemet är (förutom att söndagen alltså inte firades i Tyskland under Bachs tid) att söndagarna med festlig karaktär i princip alltid ackompanjeras av åtminstone tre trumpeter och pukor i Bachs kantater. Därför har jag fått ta inledningskören från en adventssöndag och instrumentera om mittenkoralen för att inte få en alltför otymplig och dyr orkester.
Besättningen här är tenorsolist, kör, trumpet, oboe, stråkar och continuo. 1. Kör
Den första satsens musik kommer från inledningskören till BWV 70 Wachet!
Betet! Betet! Wachet! Denna kantat finns i två versioner, den ursprungliga är
från Weimar och skriven för andra advent och som tidigare nämnts spelades inga kantater i Leipzig den andra till fjärde advent så då kunde Bach återanvända kantaten för en av de sista trefaldighetssöndagarna som har ett liknande tema, väntan på Kristus. Den återkommande trumpetfanfaren som i originalet liknas vid en form av revelj enligt Martin Geck60 och en symbol för vaksamhet får i min version en mer festlig karaktär. Den svenska texten är helt frikopplad från originalet men har hämtat inspiration från bl.a. tacksägelsedagens psaltarpsalm, ”Allt är jubel och sång”.
2. Aria
Johann Sebastian Bachs koralkantat BWV 137 Lobe den Herren, den
mächtigen König der Ehren bygger på en av de stora protestantiska
lovpsalmerna. Två satser i min kantat är hämtade därifrån. I denna tenoraria finns koralmelodin i trumpeten medan solisten sjunger en självständig stämma med text från en av koralens verser. Min text hämtar jag från Paul Nilsson och Sv. Ps. 168:4 som i psalmboken står under just Tacksägelse-dagen. Ett bekymmer här är att om även metern är lika i både det tyska originalet och Paul Nilssons text så är inte alltid antalet stavelser per ord exakt densamma. Detta gör att jag ibland tvingas till vissa egna tillägg och förkortningar där Bach väljer att upprepa några ord eller meningar.
59 Den svenska evangelieboken Örebro: Bokförlaget Libris 2003, 566-567.
3. Koral
Även denna sats är från BWV 137 med text från Sv. Ps. 168 (vers 3) med tydlig skördefesttematik till skillnad från mer allmän lovsångskaraktär i originalet. I originalet är detta kantatens sista sats. Originalets tre trumpetstämmor har jag fått fördela till oboen och stråkarna. Då stråkarna skulle spelat colla parte (unisont med körstämmorna) så får koristerna i min version klara sig själva.
4. Aria
Denna tenoraria är hämtad från BWV 70 (likt inledningskören) och även här är översättningen fri. Inspirationen kommer från första årgångens epistel från Första Thessalonikerbrevets femte kapitel som är epistelläsningen för tacksägelsedagen.
5. Koral
Den sista satsen är en Johann Sebastian Bachs riktiga ”hittar”, Jesu bleibet
meine Freude från kantat BWV 147 Herz und Mund und Tat und Leben. I
Sverige har man traditionellt ofta sjungit den här satsen på texten från Sv. Ps. 77:5, Herre, signe du och råde. Den texten anser jag dock vara alltför gammaldags för att göra Bachs kantater relevanta idag. Jag har istället valt att plocka material från inte mindre än tre verser av Sv. Ps. 7 med text av Anders Frostensson. En betydligt mer lättbegriplig text som är en parafras på Psaltaren 148 vers 3-4 och 8-10, skriven 1958 för en ny sångbok för söndagsskolan, Kyrkovisor för barn från 1960.61
61 Håkansson, Ragnar (red.) Psalmernas väg – band 1 Visby: Wessmans musikförlag AB
Översättningar och texter Kör BWV 70 (1)
Wachet! betet! betet! wachet! Seid bereit
Allezeit,
Bis der Herr der Herrlichkeit Dieser Welt ein Ende machet. Aria BWV 137 (4)
Lobe den Herren, der deinen Stand sichtbar gesegnet,
Der aus dem Himmel mit Strömen der Liebe geregnet;
Denke dran,
Was der Allmächtige kann, Der dir mit Liebe begegnet. Koral BWV 137 (5)
Lobe den Herren, was in mir ist, lobe den Namen!
Alles, was Odem hat, lobe mit Abrahams Samen!
Er ist dein Licht,
Seele, vergiss es ja nicht; Lobende, schließe mit Amen! Aria BWV 70 (8)
Hebt euer Haupt empor
Und seid getrost, ihr Frommen, Zu eurer Seelen Flor!
Ihr sollt in Eden grünen, Gott ewiglich zu dienen. Koral BWV 147 (10) Jesus bleibet meine Freude, Meines Herzens Trost und Saft, Jesus wehret allem Leide, Er ist meines Lebens Kraft, Meiner Augen Lust und Sonne, Meiner Seele Schatz und Wonne; Darum lass ich Jesum nicht Aus dem Herzen und Gesicht.
Kör
Lova! Tacka! Tacka! Lova! Prisa Gud
dagen lång
Allt är jubel, allt är sång. Hela jorden är din gåva. Aria Sv. Ps. 168:4
Innan jag ropat om nåd är han redo att svara.
Saligt det är i hans heliga tempel att vara.
Han med sitt ord
mättar sin hungrande hjord, leder till källan den klara. Koral Sv. Ps. 168:3
Gud har gjort under och rikligt välsignat vår möda.
Växten han givit, och jorden har burit sin gröda.
Än mera gott, rikare gåvor jag fått, själen till glädje och föda. Aria
Var alltid glad och be Gör så det är Guds vilja Släck inte andens kraft Håll fast vid allt det goda och avhåll er det onda. Koral Sv. Ps. 7:1, 3-4 Lova Herren, sol och måne, alla stjärnor som han tänt. Lova Herren, höga himmel som han över jorden spänt. Lova Herren, berg och höjder, bäck och källa, fors och flod. Allt han ger oss. Han skall skapa nya himlar, en ny jord.
Översättarens anmärkningar
Johann Sebastian Bach är känd för sitt fina tonmåleri, hur han formar musiken efter texten, han är både mån om dess grundstämning och de enskilda ordens betydelse.62 IJuloratoriet till exempel blev ord
som ”eilt” (ila) till många snabba noter medan ”schlafe” (sova) med
en enda lång liggande ton, för att ta två tydliga illustrationer. Detta är något som alltid varit ett problem för översättare, att få in rätt ord på rätt ton. De
som gärna ser att man gör Bach på originalspråk ser detta som ett av de tyngst vägande argumenten. Men jag väljer ändå att ta mig an den utmaningen. Några ställen där just dessa problem infunnit sig i de verk jag arbetat med är exempelvis andra satsen i påskdagens kantat, där illustrerar Bach ordet ”Tod” (död) med en lång mycket låg ton och ”nicht” (inget) med korta toner med pauser efteråt. Här hämtade jag texten från psalmboken och det hamnade andra ord på dessa toner och jag fann inget bra sätt att lösa detta på.
Ett annat översättningstekniskt problem är att även om metriken stämmer, så går det inte alltid ihop sig om Bach väljer att upprepa endast vissa ord. Ett exempel från första satsen av tacksägelsedagens kantat:
Bis der Herr der Herrlichkeit (Allt är jubel, allt är sång)
Om Bach då väljer att skriva ”bis der Herr der Herrlichkeit, der Herrlichkeit” skulle översättning bli ”allt är jubel, allt är sång, -el allt är sång.” För att lösa liknande problem får man lägga in småord som ”ty”, ”för” eller som i just detta fall ”ja”.
Ibland får de affekter Bach ursprungligen tänkt här en ny betydelse; den uppfodrande domedagstrumpeten som manar till eftertanke i inledningskören till tacksägelsedagens kantat blir i den nya kontexten en jublande fanfar och de hastigt oroligt flyende orgeltonerna i fastepsalmen Wo soll ich fliehen hin blir, när den används som slutkoral för första advent, snarare ivriga fotsteg från människor som är på väg för att se Jesus på åsnan som rider in i Jerusalem i dagens evangelietext.
Generellt har jag haft tre olika metoder för översättningarna:
1. En någorlunda texttrogen översättning, som exempelvis den andra basarian (sats fyra) i kantaten för påskdagen.
2. En egen text med grund i någon av bibeltexterna för söndagen i fråga, som exempelvis första satsen i kantaten för tacksägelsedagen. 3. Använda mig av texter ur vår psalmbok för koralerna, ibland samma
vers som Bach och ibland någon annan.
Så här i retrospektiv måste jag nog säga att jag är mest nöjd med alternativ två, där språket känns fräschast och – inbillar jag mig – mest tilltalande för en nutida gudstjänstbesökare. När jag gör en texttrogen översättning så finns den gamla texten där ändå med knepiga ord och vändningar.
Avslutning
Sammanfattning
Johann Sebastian Bachs kantater skrevs i en annan tid, de har ett annat språk, både skriftligt och textligt, än vad kanske dagens gudstjänstbesökare är vana vid. För att göra dessa mästerverk relevanta idag behövs, tror jag, en varsam redigering; jag ser till att de sjungs på folkspråket och att de koraler som sjungs fortfarande används i vår kyrka. Musiken i sig gör jag i princip inget åt. Låter man Bachs toner skölja över en kommer man (är jag övertygad om) gripas av dess fullhet.
Ett ämne som de senaste decennierna talats om flitigt i Svenska kyrkan är delaktighet i gudstjänsten, något som (gissar jag) inte stod lika frekvent på agendan under Bachs levnad. Grundtanken är i enkelhet att känslan av delaktighet i gudstjänsten skapar mening och gör att fler kommer till kyrkan. Lars-Åke Lundberg skriver till exempel ”att ju fler som är delaktiga, desto fler kommer och blir delaktiga”.63 Vi, som anställda i Svenska kyrkan, har
också fått lära oss att inte tala om gudstjänstbesökare (vilket jag gjort ett antal gånger i detta arbete, senast i föregående stycke) utan snarare om gudstjänstdeltagare eller gudstjänstfirare.64 Detta gäller också, anser jag, i
högsta grad sångare och musiker (utöver tjänstgörande organist eller kantor). De ska veta vad och varför de musicerar (därav folkspråket) och de ska känna sig delaktiga i helheten och inte bara som en scen i en nummerrevy. Därför har jag spridit ut kantatens satser över hela gudstjänsten istället för som i Bachs fall endast dela upp den i två delar före och efter predikan.
För att ytterligare underlätta framföranden idag har jag varit mån om att hålla nere besättningen. Det blir endast en solist per söndag och förutom stråkar, en eller som mest tre övriga musiker.
63 Lundberg, Lars-Åke Tillsammans i gudstjänst Stockholm: Verbum Förlag AB 2002, 28. 64 Modéus, Fredrik Mod att vara kyrka Stockholm: Verbum Förlag AB 2005, 91.
Att låta det klinga
När jag började med detta arbete under hösten 2019 var min förhoppning att kunna testa dessa kantater inom ramen för min tjänst som organist i Enskede-Årsta församling. Jag skulle börja på tacksägelsedagen hösten 2020 och avsluta med påskdagens kantat 2021. Men dessvärre kom en coronapandemi i vägen. De restriktioner som gällde vid tacksägelsedagen gjorde att vi förvisso kunde fira gudstjänst, men inte med så många medverkande att det gick att ha kör och orkester på plats och till första advent hade rekommendationerna skärpts så att vi inte hade någon gudstjänst över huvud taget. I skrivande stund (januari 2021) finns fortfarande en förhoppning om att vi ska kunna framföra någon av kantaterna i gudstjänst som det var tänkt, om inte till fastlagssöndagen så kanske till påsk.
Det känns naturligtvis mycket tråkigt att inte kunna se något resultat av detta arbete, mer än själva texten på papperet, men noterna finns kvar och jag räknar med att de kan komma till användning längre fram. Jag är dock fortfarande övertygad om att Bachs musik har en plats i dagens svenskkyrkliga gudstjänster. De flertalet kollegor jag talat med om detta projekt har varit mycket intresserade och positiva.
