A F G H A N I S T A N-N Y T T
# 3 – 2 0 0 7 2 4
T E X T: B Ö R J E A L M Q V I S T
D e afghanska städerna växer explosionsartat. Hit kom- mer mängder av människor som inte längre kan försörja sig på landsbygden men också yngre män och familjeöverhuvuden för att tjäna pengar så att familjerna som lever kvar i byarna ska klara sig.
Många av de fem miljoner återvän- dande flyktingarna som återvänt till Afghanistan från grannländerna Iran och Pakistan sedan 2001 har även de sökt sig till städerna eftersom de inte kan försörja sig på sin gamla hemort.
Kabuls befolkning har från hösten 2001 ökat från cirka en miljon till uppskattningsvis mellan fyra och fyra och en halv miljoner invånare.
MAJORITETEN av de som kommer till städerna börjar ofta jobba som
daglönare, ett trasproletariat som flockas i gatukorsningarna i städer som Kabul, Herat, Jalalabad, Ma- zar-i-Sharif, Kunduz, Taloqan och Pul-i-Khumri.
Männen hoppas framförallt på att få jobb som byggnadsarbetare.
Byggsektorn står för hälften av alla nyinvesteringar i Afghanistan men är känslig och kan snabbt svänga och göra många arbetslösa. Efter den våldsamma upptrappningen av våldet i Afghanistan 2006 minskade inves- teringarna det sista kvartalet 2006 med över 80 procent i jämförelse med kvartalet innan.
Största delen av alla investeringar är statliga, huvudsakligen finansie- rade med biståndspengar.
– Många människor från Saman- ganprovinsen och andra torkdrabbade områden i norr kom hit till Pul-i- Khumri i Baghlan, liksom till Kabul.
De hittar inga jobb så de blir daglöna- re, berättar Enayatullah Ahmad, chef för den afghanska biståndsorganisatio- nen CoAR.
MÅNGA FÖRSÖKER också ta sig till grannländerna. Framförallt åker man till Iran, som ger visum till de som har råd att betala. Annars smugglas de till Iran där de blir illegalt invandrad svart arbetskraft. Pakistan ger inga visum och afghaner utsätts rutinmäs- sigt för polisens identitetskontroller.
En FN-källa som följt utveck- lingen inom jordbrukssektorn i norr berättade i vintras för Afghanistan- nytt om att många människor lämnar landsbygden.
– Det handlar om tiotusentals människor. De gör det inte bara på grund av torka. En annan vanlig orsak är den skriande arbetsbristen inom jordbrukssektorn. De flesta som
Kabul: från en till fyra miljoner på sex år
Invid Jalalabadvägen i Kabul.
A F G H A N I S T A N-N Y T T
# 3 – 2 0 0 7 2 5
återkom från landsflykten kunde inte hitta några jobb, berättar han.
Andra åker för att de tappat tron på en ljusare framtid.
– Framtidstro är viktigt. Efter valen till president och parlament ser folk samma människor vid makten som tidigare och ingen eller liten möjlighet till förändring. Afghanistan idag är som ett helt annat land när det gäller hopp om framtiden om man jämför med den allmänna synen för några år sedan. Då hoppades och trodde man på freden, framtiden och en möjlighet att bygga upp landet.
Den framtidstron verkar nu i många stycken vara som bortblåst.
Flera rapporter från bland annat Världsbanken och forskningsinstitu- tet Afghan Research and Evaluation Unit, AREU, har de senaste åren visat på att en stor del av landsbygds- befolkningen måste få sin försörjning
från familjemedlemmar arbetande i städer och utomlands.
Världsbanksmedarbetarna Negar Ghobadi, Johannes Koettl och Renos Vakis utredning genomfördes 2003, när utvecklingen i stort såg ut att gå åt rätt håll. Här framgår att i nästan vart femte hushåll på lands- bygden hade någon familjemedlem antingen flyttat inom landet eller utomlands för att arbeta. Så gott som inget hushåll angav att de flyttat för att motverka konsekvenserna av torka eller arbetslöshet trots att många hade den erfarenheten. Den viktigaste faktorn var fattigdom och för få arbetstillfällen.
DE FLESTA EMIGRANTER skickar pengar till sina familjer. För det mes- ta handlar det om mindre summor, i genomsnitt motsvarande en dryg tusenlapp per år men de fattigaste
skickar bara i genomsnitt knappt 200 kronor. Pengarna används i huvudsak till att köpa mat, kläder och medici- ner. Inte till investeringar som kan förbättra livsvillkoren.
Hushåll i lite större samhällen, med tillgång till bevattnat jordbruk, marknader, allmänna transporter och hälsovård har, inte föga överraskan- de, mindre benägenhet att emigrera.
Sambanden motiverar ökade investeringar i infrastruktur och regional tillväxt, konstaterar förfat- tarna. De förordar en policy för lokal utveckling som det bästa sättet att be- kämpa fattigdomen på landsbygden.
Idag går investeringarna i stor ut- sträckning till Kabul och andra större städer som drar till sig landsbygdens fattiga, vilket medför att fattigdomen bara flyttas till andra platser.
Den outbildade och mindre lit- terata arbetskraften som kommer till
Kabul: från en till fyra miljoner på sex år
M A R K U S H Å K A N S S O N
Invid Jalalabadvägen i Kabul.
A F G H A N I S T A N-N Y T T
# 3 – 2 0 0 7 2 6
städerna är, enligt AREU:s studier i Mazar-i-Sharif och Pul-i-Khumri, hänvisade till en informell arbets- marknad med hård konkurrens, stor osäkert och oregelbundna arbetstider, låga inkomster och stora säsongsmäs- siga variationer vad gäller arbetstill- fällen. Folk är bland annat hänvisade till att sälja varor från kärror på ga- torna, utföra enklare hantverksarbete på kontrakt i hemmet samt tillfälliga lönearbeten.
I EN TIDIGARE STUDIE över migratio- nen från landsbygden; Bound for the City: A Study of Rural to Urban La- bour Migration från 2005, också den gjord av AREU, framgick att mig- rationen till städerna ökade kraftigt.
Nästan hälften av alla tillfrågade som flyttat till Herat, Kabul och Jalalabad hade kommit under det senaste året.
Två och en halv gånger så många som året innan. En överväldigande majoritet av de intervjuade hade också arbetat utomlands under någon period.
De flesta ansåg emellertid att de fått det bättre, trots att det mesta av inkomsterna gick till mat och husrum.
Utredarna konstaterar att flytten till städerna i stort sett bara förflyttar fattigdomen från land till stad. Bara ett fåtal hade lyckats förbättra sina inkomster.
Efter en tid brukar män som flyt- tat till städerna ta dit sina familjer, vilket har ett samband med jord- och bostadsbristen på landet.
Undersökningen visar att arbets- marknaden i städerna är på gränsen till att mättas, vilket orsakar arbets- löshet, undersysselsättning och svårig- heter att hitta regelbundet arbete.
TVÅNGSREPATRIERINGEN av flyk- tingar från grannländerna i år har ytterligare försvårat försörjningsmöj- ligheterna. Under första halvåret i år tvångsavvisades 100 000 av de illegala afghanska arbetskraftsinvandrarna i Iran tillsammans med flyktingar.
Pakistan har under tvångsmässiga former repatrierat 10 000-tals afgha- ner och ska avvisa sammanlagt två miljoner afghanska flyktingar. I Iran är siffran en miljon och man böjar redan nästa år.
Några formella möjligheter att skaffa sig yrkesutbildning finns inte för dem som kommer till städerna, vilket sätter sina spår i kvalitén på många nybyggen. Detta har lett till en import av tusentals pakistanska yrkesarbetare.
AREU-studien Rethinking Rural Livelihoods in Afghanistan, utgiven i augusti 2004, konstaterar att för de fattigaste byarna som ingick i under- sökningen var inkomster vid sidan av jordbruket de viktigaste inkomst- källorna. De flesta hushåll hade ett flertal inkomstkällor vid sidan av jordbruket för att klara sig.
– Det är en myt att 70 procent som bor på landsbygden lever på jordbruk. Det är mycket vanligt att folk har en diversifierad ekonomi.
De flesta har andra inkomster mel- lan jordbruksarbetetsperioderna och på vintern. Bröder delar ofta på inkomsterna från jordbruket och andra inkomstkällor för att försörja
sina familjer och många jobbar under långa perioder på annan ort, säger forskaren Alan Roe på AREU.
UNDERSÖKNINGAR FRÅN Aga Khan Foundation stöder mycket av AREU:s forskningsresultat.
– Jordinnehaven är små och folk reser idag under längre perioder utanför sina hemområden än förr för att arbeta. En del byar är mycket hårt drabbade av torkan och migratio- nen kommer att öka, säger Sanjeev Kumar Gupta, landsbygdutvecklings- samordnare för Aga Khan Foun- dation i Pul-i-Khumri, i provinsen Baghlan i norra Afghanistan.
Många människor är skördearbe- tare i opiumdistrikten med relativt höga löner. Andra låter sig värvas som talibansoldater för uppemot 300 dollar i månaden.
I opiumproducerande områden ligger utflyttningen och säsongsarbe- tet på en betydligt lägre nivå än i de
Kabul. En massiv befolkningstillväxt har gjort den afghanska huvudstaden till en mångmiljonstad.
# 3 – 2 0 0 7 2 7 A F G H A N I S T A N-N Y T T
Jobba hos SAK...
...alla lediga tjänster utannonseras på www.sak.se
Håll utkik!
Lokalkommittéer
GÖTEBORG Jonas Möller Nielsen, 0340-156 40, 0709-68 63 93, jonas.moller.nielsen@seaside.se LUND Lars-Göran Edvardsson, 046-15 87 15, 0706-15 87 51, lars.e@gyllenallen.com LULEÅ Mats Danielsson, 0920-970 11, mattdan@telia.com
MALMÖ Ilse Wahlroos, 0410-33 47 30, 0733-25 44 81, ilse.wahlroos@telia.com SKELLEFTEÅ Anders Lövheim, 0910-502 46, 070-686 16 38, anders.lovheim@telia.com SKÖVDE/SKARABORG Anders Boström, 0501-784 75, anders.g.bostrom@svenskakyrkan.se STOCKHOLM Anna Fayeq, 08-777 86 53, 0739-86 86 87, anna.fayeq@spray.se SUNDSVALL Anna Westin, 060-61 24 72, 070-202 06 28, anna.m.westin@hotmail.com SÖDERTÄLJE Hans Hansson, 08-550 190 10, 070-342 69 20, Hans.L.Hansson@telia.com UPPSALA Ulrika Frändén, 018-46 09 07, 070-691 20 78, ulrika.franden@gmail.com VÄNERSBORG Nils Wahlström, 0521-674 63, ulla.nisse.wahlstrom@tele2.se
VÄXJÖ Pål Karlsson, 0470-681 14, 0701-85 31 04, pal.karlsson@ebox.tninet.se
Kontaktpersoner
ARVIKA Curt Larsson, 0570-230 93 BENGTSFORS Ida Hammar, 0531-127 47 FALUN Per-Olof Tellander, 023-212 30 GOTLAND Lars Grahnström, 0498-26 15 77 GÄLLIVARE Margareta Hedberg, 0970-161 16 GÄVLE Sultan Safi, 070-259 29 20
HALMSTAD Birgitta Borulf, 035-12 98 02 HELSINGBORG Marie Weis, 0703-23 22 39 HELSINGFORS Mikael Tunér, 00358-503 050 609 HUDIKSVALL Sven Johansson, 0650-133 77 HÄRNÖSAND Bertil Pettersson, 0611-55 07 27 KARLSTAD Inga-Lill Fjällsby, 054-83 44 37 KRISTIANSTAD Roberto Finoli, 044-618 17 KUNGÄLV Eva Sylvan, 0303-22 00 57 LIDKÖPING Anneli Johansson, 0510-219 92 MARIESTAD Nasratullah Safi, 0737-24 98 56 NORA Olle Viktorsson, 019-22 22 07 PITEÅ Bo Persson, 0911-164 33
STRÄNGNÄS Peter Hjukström, 0159-230 41 STRÖMSTAD Peder Adamsson, 0526-602 44 TOMELILLA Karina Lundgren, 0417-102 53 TRELLEBORG Bodil Francke Olsson, 0410-33 40 13 UMEÅ Siwita M Nasser, 076-229 54 93
VARBERG Thérese Nordin, 0704-30 87 83
ÖREBRO Johan Nyström, 019-25 21 13,0708-39 42 25 ÖSTERSUND Per-Olov Olsson, 063-304 19 Kanslipersonal
Bengt Kristiansson, generalsekr, 08-545 818 50 Jenny Anderberg, chef Sverigeenheten, 08-545 818 56 Maria Aschenbrenner, adm sekr, 08-545 818 42 Lars Östman, ekonomiansv, 08-545 818 47 Lars Grebius, personalansv, 08-545 818 44 Markus Håkansson, info, redaktör, 08-545 818 45 Klas Bjurström, insamlingsansv, 08-545 818 41 Marléne Hugosson, projektled vänskolor 08-545 818 54 Anna-Maria Johansson, eko- & insamlass, 08-545 818 46 Harald Holst, föreningsansansv, 545 818 49 Håkan Josefsson, biståndshandl, 08-545 818 43 Annelie Renqvist, kansliassistent, 08-545 818 48 Josef Ahlberg, projektledare 08-545 818 52 Turid Ulven, projektansvarig
Epost till personalen: fornamn.efternamn@sak.se Svenska Afghanistankommittén, SAK
Trekantsvägen 1, 6 tr. 117 43 Stockholm.
Tel 08-545 818 40 | Fax 08-545 818 55 Epost info@sak.se | Hemsida www.sak.se
