Sjukvårdspersonals attityder till att utföra HLR med anhörig närvarande
En kvantitativ litteraturstudie
Emma Sjökvist Josef Vikström
Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Handledare: Christina Harrefors, universitetslektor, institutionen för omvårdnad Ht 2020
Sjukvårdspersonals attityder till att utföra HLR med anhörig närvarande
Abstrakt
Bakgrund:Hjärtstopp av plötslig orsak är en av de vanligast förekommande dödsorsakerna i Sverige som kräver HLR. Studier visar att det finns en önskan från anhöriga om att få närvara under HLR samt att det kan underlätta sorgeprocessen.
Syfte:Syftet med studien var att kartlägga sjukvårdspersonals attityder till att utföra HLR med anhörig närvarande.
Metod:Granskning, analys och sammanställning har gjorts utifrån åtta studier med kvantitativ ansats. De databaser som användes i sökningarna var Pubmed och
Cinahl.
Resultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal hade en mer negativ syn på anhörigas närvaro under HLR, vilket kunde leda till stress,
koncentrationssvårigheter och oro för anhörigas upplevelser. Utifrån studiernas resultat framkom följande kategorier: Erfarenhetens betydelse, riktlinjer och beslut, arbetsprestation och inverkan på anhörig och patient.
Konklusion: Den övervägande negativa attityden till anhörigas närvaro under HLR berodde mycket på tidigare negativa erfarenheter. Många deltagare kände oro för anhörigas mående under HLR. Familjecentrerad vård är en förutsättning för att få anhöriga att känna delaktighet. Fler studier behövs för att det ska vara möjligt att införa riktlinjer och ge personalen den utbildning som krävs inom ämnet.
Nyckelord: Sjuksköterska, Vårdpersonal, Hjärt-lungräddning, Familj, Familjebevittnad, Attityder, Närvaro
Healthcare professionals’ attitudes regarding relatives being present
during CPR
Abstract
Background:Abrupt cardiac arrest is one of the most common causes of death in Sweden that requires CPR. Studies show that there is a desire from relatives to attend during CPR and that it could facilitate the grieving process.
Aim:The aim of this study was to survey the medical staff's attitudes to performing CPR with a relative present.
Methods:Review, analysis and compilation have been made on the basis of eight studies of a quantitative method. The databases used in the search process of the articles were Pubmed and Cinahl.
Result: The results showed that the healthcare professionals had a more negative view towards the presence of relatives' during CPR, which could lead to stress, difficulty to concentrate and a concern for relatives' experiences. Based on the results, following categories emerged: The meaning of experience, guidelines and decisions, work-performance and impact on relatives and patients.
Conclusion: The predominantly negative attitude to the presence of relatives' during CPR depends on previous negative experiences. Many participants felt anxious about the relatives' feelings during CPR. Family-centered care is a
prerequisite for making relatives feel involved. More studies are needed to make it possible to introduce guidelines and provide staff with the training required in the subject.
Keywords: Nurse, Healthcare professionals, CPR, Family, Family witnessed, Attitudes, Presence
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 5
Hjärtstopp ... 5
Orsaker till hjärtstopp ... 5
Komplikationer ... 6
Hjärt-lungräddning (HLR) ... 6
Patient och anhörig ... 8
Problemformulering... 8
Syfte ... 8
Metod ... 9
Sökmetod... 9
Urval ... 9
Analys ...10
Forskningsetik ...10
Resultat ... 12
Deltagare och ursprung ... 12
Erfarenhetens betydelse ... 12
Riktlinjer och beslut ... 14
Arbetsprestation ... 15
Inverkan på anhörig och patient ... 16
Diskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Arbetsprestation ... 18
Inverkan på anhörig och patient ... 19
Riktlinjer och beslut ... 20
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter ... 21
Metoddiskussion ... 22
Forskningsetisk diskussion ... 23
Konklusion ... 23
Referenser ... 25
Bilaga 1 ... 31
Bilaga 2 ... 33
Bilaga 2 ... 34
Bilaga 3 ... 35
Bilaga 3 ... 36
5
Bakgrund
Hjärtstopp
Plötsligt hjärtstopp är en av de mest vanligt förekommande dödsorsakerna i Sverige, trots att kunskapen i ämnet har ökat i samhället och att antalet defibrillatorer också expanderats (Socialstyrelsen 2018,114). Enligt svenska hjärt-lungräddningsregistret (2019) behandlades 2470 personer för hjärtstopp på sjukhus år 2019, varav 806 överlevde.
Vid hjärtstopp förvandlas hjärtats normala aktivitet till ventrikelflimmer och hjärtats pumpsystem slutar fungera. Hjärtats retledningssystem påverkas, som i sin tur leder till ett elektriskt kaos som medför att hjärtats pumpförmåga upphör och kamrarna börjar istället flimra (Hjärt-lungfonden 2009). Det medför att kroppens
blodförsörjning upphör och personen tappar tillslut medvetandet orsakat av
cirkulatoriskt bortfall (Hjärt-lungfonden 2009). Wikström (2018, 314) beskriver att hjärtstopp kan leda till upphörd andning eller agonal andning som är en följd av att hjärnan har fått syrebrist. Andningen kan beskrivas som oregelbunden och långsam och kan jämföras med en döendes persons sista andetag.
Orsaker till hjärtstopp
Enligt Hjärt-lungfonden (2009) kan hjärtstopp ses som ett komplicerat tillstånd eftersom det inte enbart kan kopplas till en bakomliggande hjärtsjukdom. Det går inte heller att utesluta personer som inte kommer drabbas. Hjärt-lungfonden (2009) beskriver att de personer som drabbas är de man minst kunde ana. Ofta är det friska, fysiskt aktiva personer utan tecken på hjärtproblem. Hjärtstopp drabbar inte enbart friska och fysiskt aktiva personer utan även personer som har bakomliggande
hjärtsjukdomar, har drabbats av förgiftning eller varit med om en olycka som leder till hjärtstopp (Wikström 2018, 312).
Många av de som drabbas av hjärtstopp är personer med kammarflimmer, vilket betyder att hjärtats elektriska signaler startar i kammaren istället för sinusknutan och leder till att hjärtat darrar (Hjärt-lungfonden 2009). Wikström (2018, 314) beskriver att ungefär 80% av alla hjärtstopp som sker på sjukhus beror på
6 kammarflimmer, vilket betyder att blod inte pumpas runt i kroppen och leder till att personen blir medvetslös och i värsta fall avlider.
Enligt Wikström (2018,293) kan plötsligt hjärtstopp många gånger bero på en hjärtinfarkt då något av hjärtats kranskärl täppts till, vilket gör att blodet som försörjer hjärtat med syre upphör och hjärtmuskeln skadas. Hjärtinfarkt som leder till hjärtstopp är en komplikation av den allvarligaste graden (Kareld 2020, 95).
Arytmi eller att den övervägande del av hjärtats muskel dör och pumpförmågan kraftigt sänks är två primära orsaker till att en person avlider på grund av en hjärtinfarkt (Wikström 2018, 298).
Komplikationer
Komplikationer kan uppstå efter att en person har drabbats av hjärtstopp och det organ i kroppen som är mest känslig för syrebrist är hjärnan. Hjärnans påverkan av syrebristen leder ofta till sämre minne och återhämtningen brukar vara en process som tar tid (Hjärt-lungfonden 2009). En översiktsstudie av Haydon et al. (2017) visar att ett hjärtstopp inte enbart behöver ge fysiska komplikationer. Det kan även skapa en mängd olika känslor som rädsla och ensamhet, men också glädje och tacksamhet över att ha fått en andra chans. Studien visade också att trötthet och ångest kan uppkomma efter ett återupplivningsförsök och att det kan ta tid att återgå till det normala.
Hjärt-lungräddning (HLR)
För att inte hjärtat och andra viktiga organ i kroppen ska ta för stor skada är det av stor betydelse att återställa den normala rytmen inom ett par minuter. För varje minut som går ökar dödligheten med 10% innan behandling påbörjas (Hjärt- lungfonden 2009).
Den primära åtgärden vid hjärtstopp är HLR som innefattar bröstkompressioner och ventilering av lungorna, detta för att få tillbaka andningsfunktion och den spontana cirkulationen (Svenska Läkaresällskapet 2013). Det styrker även Persson och Stagmo (2014, 108) som förklarar att utebliven cirkulation leder till andningsstillestånd.
Vanliga tecken på cirkulatorisk svikt är blekhet, blånad runt läppar, samt att pupillerna vidgar sig (Hjärt-lungfonden 2009). Enligt HLR-rådet (2016) ska all
7 sjukvårdspersonal inom både öppen- och slutenvård ha kompetensen att kunna behandla en patient som drabbas av hjärtstopp. Det sker genom HLR, defibrillering och att tillföra syrgas till den drabbade. För att uppnå ett lyckat resultat vid
hjärtstopp är skyndsam handläggning viktigt.
Persson och Stagmo (2014, 108–109) beskriver att behandling av hjärtstopp kan likna en kedja av åtgärder som räddar liv. Denna kedja innefattar larm i tidigt skede, påbörjad HLR och defibrillering, samt avancerad hjärt-lungräddning som omfattar bland annat intubation och farmakologisk terapi. Då bröstkompressioner vid HLR är en mycket fysiskt krävande åtgärd kan avlastning ske med hjälp av en maskin som utför hjärtkompressioner, som också går under benämningen LUCAS. Teknologin fyller sitt syfte som mest när bröstkompressioner behöver pågå under en längre tid (Persson och Stagmo 2014, 108–109).
Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2016, 31) betonar att en handlingsplan finns som beskriver de steg som ska utföras då en person drabbats av hjärtstopp. S-HLR, HLR för sjukvårdspersonal nämner defibrillatorn som ett hjälpmedel i sin
handlingsplan och innebär att elektroder fästs under höger nyckelben och under den vänstra armhålan (Svenska rådet för hjärt-lungräddning 2016, 31). Enligt Wikström (2018, 314) innebär defibrillering att få flimmer att upphöra och det kan endast utföras med hjälp av en defibrillator och inte med HLR.
Sjöberg et al. (2015) redogör i en studie att hos allmänheten upplevs HLR-träning som någonting positivt, samt betydelsefull aktivitet att utföra. Träningen resulterade i att personalen kunde hålla sig uppdaterade i utförande av HLR och generera till välskapta rutiner de tillfällen som hjärtstopp inträffar på riktigt. Att träna inför ett hjärtstopp associerades med upplevda känslor och att den upplevda stressnivån visades minska om man var väl förberedd inför vad som komma skall. Sjöberg et al.
(2015) redogör även att vårdpersonalens samarbete förbättrades efter utbildning av HLR, vilket resulterade i att situationen upplevdes säkrare. Studien visade att ett överflöd av människor under HLR inte var uppskattat då det tenderar att skapa en kaotisk situation i rummet.
8 Patient och anhörig
Anhörig är en person som ger vård eller stödjer närstående (Socialstyrelsen 2019) och en översiktsstudie av Flanders och Strasen (2014) visar att sorgeprocessen hos anhöriga underlättas om de fått närvara under HLR. Det har också visat sig att de flesta av de anhöriga som varit med inte ångrat sig, utan skulle varit med igen om de fick chansen. Det finns också en önskan hos patienter att ha en anhörig närvarande under HLR. Att vara anhörig till patient och få erbjudandet att närvara är någonting Svenska Läkaresällskapet (2013) beskriver vara en självklarhet. Behandlingen anses inte få en negativ påverkan och en viktig aspekt om anhöriga ska närvara under HLR är att det alltid ska finnas vårdpersonal som har till uppgift att vaka och uppdatera personen.
Problemformulering
Sjukvårdspersonal kommer med stor sannolikhet komma i kontakt med HLR och erfarenheterna av att utföra HLR kommer alltid speglas olika. En studie av Johnson (2016) och rekommendationer från American Heart Association (2000) visar att det finns en mängd fördelar med anhöriga närvarande under HLR. Trots detta har det ej blivit praxis inom stora delar av sjukvården. Det är därför av intresse att utforska sjukvårdspersonalens perspektiv i frågan. Detta för att ta reda på vilka slags möjligheter eller hinder anhörigas närvaro eventuellt kan ha vid HLR enligt sjukvårdspersonal, som inkluderar sjuksköterskor och läkare.
Syfte
Att kartlägga sjukvårdspersonalens attityder till att utföra HLR med anhörig närvarande utifrån följande frågeställningar:
● Hur påverkar tidigare erfarenhet sjukvårdspersonalens attityder?
● Vad är sjukvårdpersonalens attityder till riktlinjer?
● Hur påverkas sjukvårdspersonalens arbetsprestation med anhöriga närvarande under HLR?
● Hur tror sjukvårdspersonal att anhöriga påverkas av att vara närvarande under HLR?
9
Metod
Studien är en litteraturstudie med kvantitativ ansats. Kvantitativ forskningsmetod innebär att mäta och göra observationer genom strukturerade frågeställningar för att kunna bemöta syftet (Billhult 2017, 100). I en kvantitativ studie baseras resultatet på ett stort antal individer som svarar mot ett begränsat antal variabler (Olsson och Sörensen 2011, 18).
Sökmetod
Databaserna som användes för att hitta artiklarna var Cinahl och Pubmed. De sökord som användes var nurse*, healthcare professionals, CPR (cardiopulmonary
resuscitation), family, family witnessed, presence och attitudes. Sökorden användes i olika konstellationer. Till en början var sökningen riktad mot endast sjuksköterskor, men breddades sedan till sjukvårdspersonal. Sökningen gav 194 artiklar på Cinahl och 116 artiklar på Pubmed. De inklusionskriterier som användes var
sjukvårdspersonal som arbetar på sjukhus, artiklar publicerade från 2005–2020 och Peer Review-artiklar. En artikel som är Peer Review innebär att artikeln blir bedömd och granskad av personer som inte har någon koppling till författaren (Olsson och Sörensen 2011, 73). Exklusionskriterier var personal som arbetar utanför sjukhus, exempelvis ambulanspersonal.
I sökningarna användes booleska operatorerna AND och OR för att bredda,
respektive begränsa sökningen (Karlsson 2018, 90). Det var till stor hjälp för att hålla sökningen specifikt relevant till syftet. En annan åtgärd var att använda trunkering i sökningarna för att säkerställa att relevanta artiklar inte skulle missas då trunkering gör att alla ord som har samma rot går att söka på samtidigt (Karlsson 2018, 92).
Urval
Utifrån sökresultatet valdes artiklar ut där titlarna stämde överens med syftet.
Dubbletter exkluderades. Nästa steg i processen innebar att alla abstrakt på̊ de valda artiklarna lästes och sedan togs beslut om vilka artiklar som skulle läsas i sin helhet.
Därefter valde författarna ut de artiklar som skulle inkluderas i arbetet, sökprocessen presenteras i tabell 1, bilaga 1.
10 Artikelgranskningen gjordes med hjälp av en bedömningsmall för kvantitativ metod (Olsson och Sörensen, 2011, 284–285). Mallen gjorde att artiklar av god kvalitet kunde väljas ut och sedan komma till användning i arbetet. Granskningstabellen presenteras som bilaga i tabell 2, bilaga 2.
Analys
Författarna har valt att analysera det insamlade materialet med hjälp av den metod som Friberg (jmf. 2017, 148–150) presenterar. Samtliga artiklar lästes separat av författarna för att sedan skapa en översiktstabell (Tabell 3, bilaga 3). Genom
översiktstabellen som gjordes går det att utläsa skillnader och likheter med avseende på studiernas ursprung, metod, antal deltagare och kontrollgrupp. Nästa steg i analysarbetet var att skapa en kort sammanfattning av studiernas resultat för att kunna få bredare förståelse och sammanhang. Utifrån studiernas resultat skapades fyra kategorier baserat på olika aspekter i resultatets innehåll som handlade om samma sak samt svarade mot frågeställningarna i syftet.
Forskningsetik
Enligt 4 § i Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) är det obligatoriskt med forskningsetisk bedömning då det kan påverka personer som ingår i studien både fysiskt och psykiskt. Enligt Olsson och Sörensen (2011, 78–
79) ska deltagare i en studie alltid skyddas. Detta betyder att deltagarnas
konfidentialitet och sekretess ska upprätthållas, vilket betyder att obehöriga inte ska kunna läsa studiens material. Tystnadsplikt samt anonymitet är någonting som också ska upprätthållas och innebär att ingen information får spridas vidare till någon, men också att deltagarna i studien inte kan bli identifierade.
Samtliga artiklar förutom en har redovisat ett etiskt godkännande från någon form av etikprövningsnämnd. ICN, sjuksköterskornas internationella etikkod har till uppgift att skydda patienten mot eventuell skada. Olsson och Sörensen (2011, 84) beskriver att deltagarnas medverkan och forskningsprojektet ska ha gjorts
vetenskapligt. Det innebär bland annat att det finns vissa etiska principer som ska följas, bland annat att det ska finnas ett informationskrav som beskriver vad studien handlar om, men också att ett samtycke lämnas. Kjellström (2018, 60) beskriver att medverkande inte ska ta skada, få fullständig information, själv kunna bestämma sitt
11 deltagande och samtidigt ha rätt att avbryta sin medverkan när som helst och att kunna vara anonym. Forskningsetiken är till för att människans värde ska kunna upprätthållas och detta har tagit hänsyn till i arbetet (Kjellström 2018, 57
12
Resultat
Resultatet presenteras utifrån åtta vetenskapliga artiklar från åtta länder där en studie representerar två länder. En majoritet av studierna (Waldemar och Thylen 2019; Gutysz-Wojnicka et al. 2018; Gomes, Dowd och Sethares 2019; Yapucu Güneş
och Zaybak 2008; Hayajneh 2013; Sak-Dankosky et al. 2015) använde sig av ett frågeformulär utfärdat av Fulbrook et. al (2005) där formuläret var utformat efter tre kategorier.
Deltagare och ursprung
Antalet deltagare per studie skilde sig något, det varierade mellan 40 upp till 390 deltagare. I två studier (Waldemar och Thylen 2019; Sak-Dankosky et al. 2015) undersöktes både sjuksköterskors och läkares attityder medan resterande studier enbart inkluderade sjuksköterskor. Studierna visade sjuksköterskor och läkare som jobbar både inom akutsjukvård och intensivvård, men också utanför detta område.
Även åldern varierade i studierna där majoriteten av de som deltog var mellan 30–
40 år samt att majoriteten av deltagarna var kvinnor. Resultatet presenteras i fyra kategorier.
Kategorier
● Erfarenhetens betydelse
● Riktlinjer och beslut
● Arbetsprestation
● Inverkan på anhörig och patient
Erfarenheten har betydelse
I studierna gjorda av (Waldemar och Thylen 2019; Gutysz-Wojnicka et al. 2018;
Gomes, Dowd och Sethares 2019; Hayajneh 2013; Al-Mutair, Plummer och Copnell 2012) hade majoriteten haft tidigare erfarenheter av att ha anhöriga närvarande under HLR. Det skiljer sig från (Yapucu Güneş och Zaybak 2008; Sak-Dankosky et al. 2015) studier där endast 22,2% respektive 35% hade tidigare erfarenheter. I Sak- Dankosky et al. (2015) studie visade det sig att om det fanns negativa upplevelser av anhörigas närvaro under HLR, bidrog det till att ha en mer negativ syn på potentiella
13 fördelar till företeelsen (P=0003). På samma sätt var det för de som hade positiva erfarenheter. De positiva erfarenheterna bidrog till ett mer positivt synsätt till att anhöriga närvarar under HLR (P=0002) (Sak-Dankosky et al. 2015).
I studien av Gutysz-Wojnicka et al. (2018) fanns ingen statistisk signifikans om IVA- sköterskor har tidigare erfarenheter av anhöriga närvarande vid HLR och deras åsikter angående fördelar (P= <0.57), respektive nackdelar (P= <0.06) till ämnet.
Det gällde även de sjuksköterskor i samma studie som inte jobbade på IVA. Där fanns det inte heller någon statistisk signifikans mellan åsikter hos sjuksköterskorna avseende fördelar (P= <0.92) respektive nackdelar (P= <0.99) i ämnet. Dock visade det sig att IVA-sjuksköterskor med positiva erfarenheter av anhöriga närvarande under HLR, hade låga svarspoäng i de påståenden som handlade om negativa
effekter i jämförelse med de IVA-sjuksköterskor som inte hade positiva erfarenheter (Gutysz-Wojnicka et al. 2018).
I studien gjord av Al-Mutair, Plummer och Copnell (2012) fanns det ingen statistisk signifikans mellan sjuksköterskors attityder till att anhöriga närvarar under HLR kopplat till ålder, kön, kvalifikation, jobbtitel, eller erfarenhet i yrket (P= <0.05).
Dock framkom en skillnad mellan de sjuksköterskor som tidigare har varit med under HLR med anhöriga närvarande och de sjuksköterskor som inte hade den erfarenheten (P <0,001) (Al-Mutair, Plummer och Copnell 2012). De sjuksköterskor som hade tidigare erfarenhet av fenomenet var mer benägna att motsätta sig det, i jämförelse med de sjuksköterskor som inte hade erfarenhet. De var mer benägna till att vara mer positiva till företeelsen.
I Waldemar och Thylen (2019) studie hade en jämförelse gjorts mellan
sjuksköterskors och läkares upplevelser där sjuksköterskor hade mer positiva
erfarenheter än läkarna. Waldemar och Thylen (2019) visar även att deltagarna som hade mindre än ett års erfarenhet inom sin yrkeskategori hade en mer positiv attityd till beslutsfattandet kring anhörigas närvaro under HLR, medan deltagarna som hade jobbat längre var mindre positiva. Deltagarna som var mer positiva till detta var de som tidigare haft erfarenhet kring ämnet, annars fanns det ingen skillnad mellan deltagarnas attityder med koppling till arbetserfarenhet.
14 Studierna av (Waldemar och Thylen 2019; Gutysz-Wojnicka et al. 2018; Sak-
Dankosky et al. 2015) visar att en minoritet hade fått frågan av en anhörig om att vara närvarande under HLR-försök, medan studien av Hayajneh (2013) hade 61%
fått frågan av anhörig. En majoritet i studien av Madden och Condon (2007) hade ställt frågan till en anhörig samt att under det senaste året hade 58,9% av deltagarna tagit med anhöriga in i rummet under HLR. Sak-Dankosky et al. (2015) visade att fler män än kvinnor i studien fick frågan mer ofta av anhöriga om att få närvara.
Riktlinjer och beslut
Sju av åtta artiklar (Waldemar och Thylen 2019; Gomes, Dowd och Sethares 2019;
Yapucu Güneş och Zaybak 2008; Hayajneh 2013; Al-Mutair, Plummer och Copnell 2012; Madden och Condon 2007; Sak-Dankosky et al. 2015) presenterar resultat med koppling till policy. Fem av dessa (Waldemar och Thylen 2019; Yapucu Güneş
och Zaybak 2008; Hayajneh 2013; Madden och Condon 2007; Sak-Dankosky et al.
2015) visade att en majoritet inte hade eller inte trodde att det existerade någon policy gällande anhörigas närvaro under HLR.
I studien av Waldemar och Thylen (2019) framgick det att majoriteten av läkarna (53,9%) och en tredjedel av sjuksköterskorna (34,5%) menade på att anhörigas närvaro under HLR inte skulle införas som praxis. Madden och Condon (2007) visade att en majoritet av deltagarna (74%) hade en positiv inställning till att det borde finnas en policy.
En majoritet av deltagarna i studierna av (Yapucu Güneş och Zaybak 2008;
Hayajneh 2013) ansåg att anhöriga inte alltid ska få frågan om att närvara under HLR. I tre studier (Waldemar och Thylen 2019; Yapucu Güneş och Zaybak 2008;
Hayajneh 2013) svarade en majoritet att det ska vara ett gemensamt beslut om anhöriga ska få närvara under HLR, dock tyckte 54,4% av deltagarna i studien av Hayajneh (2013) att sjuksköterskor ska ha hela ansvaret. I studien av Waldemar och Thylen (2019) framgick det däremot att en majoritet av läkarna på 63,1% ansåg att det var deras yrkesroll som skulle avgöra om närstående skulle närvara eller inte.
Studien av Waldemar och Thylen (2019) visade även att 34,4% av de som var mer negativt inställda till anhörigas närvaro under HLR var läkare, medan i (Hayajneh
15 2013; Al-Mutair, Plummer och Copnell 2012) ansåg majoriteten att anhöriga inte alltid bör få frågan om att närvara.
Arbetsprestationen kan påverkas
I tre studier (Yapucu Güneş och Zaybak 2008; Hayajneh 2013; Madden och Condon 2007) framkom att majoriteten av deltagarna tyckte att koncentrationsförmågan kunde påverkas i och med att anhöriga närvarar, och att det kunde vara ett
störningsmoment och påverka vårdpersonalens stressnivå negativt. Detta skiljer sig från Waldemar och Thylen (2019) där 20,5% av sjuksköterskorna upplevde
svårigheter med stress och koncentrationsförmågan. Studien av (Waldemar och Thylen 2019) visade att det var många av läkarna, 41,2% som inte ville att anhöriga skulle närvara då det kunde leda till sämre koncentration i teamet.
I tre studier (Yapucu Güneş och Zaybak 2008; Hayajneh 2013; Madden och Condon 2007) hade sjuksköterskorna en mer negativ syn på att arbetssituationen kunde påverka personalen till att göra ett bra jobb, samt synen på anhörigas närvaro under HLR i stort. En stor majoritet av deltagarna ansåg att familjemedlemmar inte skulle närvara på grund av att det finns en risk att det skapar ett störningsmoment som påverkar utfallet för patienten. I Hayajneh (2013) studie trodde 90,4% att anhöriga var mer benägna att argumentera mot sjukvårdspersonalen då de inte förstår behovet av behandlingen.
I studierna av (Yapucu Güneş och Zaybak 2008; Hayajneh 2013) var det en större del av deltagarna som uttryckte oro att anhöriga närvarande under HLR kan ge problem i att upprätthålla sekretess om patienten, samt att det kan leda till rättsliga åtgärder på grund av missförstånd. Till skillnad från studien av Madden och Condon (2007) där det var det en minoritet på 39%. Detta skiljer sig från studien av Gomes, Dowd och Sethares (2019) där 70% av deltagarna ansåg att det inte skulle orsaka en ökning av tvister och missuppfattningar från anhörigas sida.
Tre studier (Waldemar och Thylen 2019; Gomes, Dowd och Sethares 2019; Hayajneh 2013) visar att en stor majoritet var överens om att det skulle finnas en person ur personalen som enbart har till uppgift att stötta anhöriga, medan i (Yapucu Güneş
16 och Zaybak 2008 och Hayajneh 2013) studie ansåg majoriteten att det inte fanns tillräckligt med personal för att stötta en anhörig under momentet.
Inverkan på anhörig och patient
47,7% av deltagarna i studien av Waldemar och Thylen (2019) ansåg att anhörigas sorgeprocess skulle underlättas om de fick närvara under HLR-försök på patient. I två studier (Yapucu Güneş och Zaybak 2008; Hayajneh 2013) var majoriteten överens om att det inte skulle underlätta för anhörigas sorgeprocess. De menade också att närvara under HLR skulle snarare försvåra den känslomässiga
omställningen vid en eventuell bortgång av patient. Det skiljer sig från deltagarna i studien av Gomes, Dowd och Sethares (2019) där endast 12% menar att närvaro under HLR skulle försvåra och förlänga sorgeprocessen för anhöriga.
Påståenden om att det underlättar för anhöriga att acceptera eventuella beslut som tas i HLR-processen presenteras i tre av studierna (Waldemar och Thylen 2019;
Gomes, Dowd och Sethares 2019; Yapucu Güneş och Zaybak 2008). I Yapucu Güneş
och Zaybak (2008) svarade ⅔negativt i svarsalternativen, medan i Gomes, Dowd och Sethares (2019) studie var en betydande majoritet, 75% positiva till påståendet. I Waldemar och Thylens (2019) studie visade det sig att en stor del av deltagarna (38,8%) svarade neutralt på påståendet, dock var det fler sjuksköterskor än läkare som hade en positiv inställning till detta.
I tre studier (Waldemar och Thylen 2019; Gomes, Dowd och Sethares 2019; Yapucu Güneş och Zaybak 2008) var det en stor majoritet som ansåg att det skulle hjälpa anhöriga att inse att personalen gör sitt yttersta för patienten om de fick närvara under HLR.
I studierna av (Yapucu Güneş och Zaybak 2008; Hayajneh 2013; Al-Mutair, Plummer och Copnell 2012) visade en betydande majoritet att det skulle vara en traumatisk upplevelse som skulle ha negativa konsekvenser för anhöriga som
närvarade under HLR. I Yapucu Güneş och Zaybak (2008) studie var det hela 92,6%
som vidhöll att det skulle ha långvariga, negativa emotionella konsekvenser för anhöriga.
17 32,7% av sjuksköterskorna och 11,1% av läkarna i Waldemar och Thylen (2019)
studie ansåg att anhörigas närvaro under HLR skulle vara fördelaktigt för patienten.
Dock var det också detta påstående som deltagarna var mest osäkra på då 37,6%
svarade neutralt. Av läkarna svarade 55,6% att de höll med om att det inte skulle vara fördelaktigt för patienten om anhöriga är med, jämfört med sjuksköterskorna där 31,4% höll med om samma påstående.
I studierna av (Yapucu Güneş och Zaybak 2008; Hayajneh 2013; Al-Mutair, Plummer och Copnell 2012) var majoriteten av deltagarna negativt inställda att anhörigas närvaro skulle vara till fördel för patienten. Studien av Al-Mutair, Plummer och Copnell (2012) stack ut då endast 1,5% höll med om påståendet.
18
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att kartlägga sjukvårdspersonalens attityder till att utföra HLR med anhörig närvarande. Utifrån litteraturstudiens resultat framkom följande kategorier: Erfarenhetens betydelse, riktlinjer och beslut, arbetsprestation samt inverkan på anhörig och patient. Det visade sig att attityderna kring anhörigas närvaro under HLR varit mer negativt än positivt. En majoritet av deltagarna hade någon gång varit med om att anhöriga har närvarat under HLR. Deltagarna ansåg att koncentrationssvårigheter samt stress kunde uppstå genom att låta anhöriga närvara under HLR. Delade meningar fanns om det skulle vara fördelaktigt för anhörig att närvara, vissa studier visade att det kunde vara till fördel medan några ansåg att det kunde förlänga sorgeprocessen. En majoritet av studierna svarade att det inte fanns några riktlinjer kring anhörigas närvaro under HLR, men också att det var en
splittrad syn på om riktlinjer skulle vara till fördel eller inte.
Föreliggande resultat diskuteras och kopplas till teorin familjecentrerad vård, där IPFCC (2012) beskriver det som ett tillvägagångssätt för att uppnå ömsesidiga partnerskap mellan sjukvårdspersonal, patient och anhörig. Det långsiktiga målet är att främja hälsa och se till att både patient och anhörig inte går miste om sin kontroll och delaktighet (IPFCC 2012). Det ansågs vara betydelsefullt att koppla
familjecentrerad vård till resultatet då teorin beskriver den grupp människor som diskuteras i studien.
Arbetsprestation
Resultatet i föreliggande studier visade att en majoritet av deltagarna ansåg att anhörigas närvaro kan skapa ett störningsmoment och en minoritet hade erbjudit anhöriga att närvara under HLR. Det kan kopplas till vad Benzein, Hagberg och Saveman (2017, 19) beskriver, att de finns en komplexitet i att ta hänsyn till många människors välbefinnande samtidigt. En slutsats som kan dras är att orsaken till att sjukvårdspersonal inte väljer att bjuda in anhöriga, kan bero på svårigheten i att ha ansvar över många personer samtidigt. Det blir en ansträngd situation som är främmande för sjukvårdspersonal då en anhörig ska närvara under HLR, därav kan rädsla uppstå.
19
I litteraturstudiens resultat ansåg en majoritet av deltagarna att det skulle finnas personal som har till uppgift att stötta anhöriga under HLR. Det visade sig också att det fanns en oro för brist på personal som kan anamma uppdraget som
överensstämmer med Evanovich Zavotsky et al. (2014) studie. De deltagare som rapporterade att anhörigas närvaro skulle vara ett hinder även rapporterade att det fanns en brist på personal som har till uppgift att ta hand om anhöriga under HLR.
Det kan bero på att den familjecentrerade omvårdnaden inte är tillräckligt
prioriterad inom sjukvården, men också att finns för lite personal till hands för att kunna tillgodose alla parters behov. Familjecentrerad omvårdnad kan behöva prioriteras mer i verksamheten då det spelar stor roll för både patient och anhörig.
Tre studier i litteraturstudiens resultat visar en majoritet av deltagarna att
koncentrationsförmågan samt stressnivån kunde påverkas negativt i samband med anhörigas närvaro under HLR. Detta överensstämmer med Grimes (2020) studie som beskriver väldokumenterad information angående farhågor kopplat till anhörigas närvaro. Det genererar till ökad stress och ökad rädsla kring arbetsprestationen, men också tvister som kan leda till domstol på grund av
missförstånd mellan vårdpersonal och anhörig. Den övervägande negativa synen och en majoritet av föreliggande studies resultat skiljer sig åt i jämförelse med Jabre et al., (2013) studie. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas angående stressnivån i samband med anhörigas närvaro under HLR. Att jämföra studier med mer negativ syn kontra positiv kan vara intressant då många aspekter kan ha betydelse och avgöra synen på anhörigas närvaro under HLR. Beroende på vilken avdelning
personalen jobbar på, vilken utbildning samt hur lång erfarenhet personalen har kan vara aspekter som är avgörande för personalens attityder till anhörigas närvaro under HLR. Vilken del av världen och dess kultur kan också vara en aspekt för sjukvårdspersonalens syn på ämnet.
Inverkan på anhörig och patient
Resultatet i föreliggande studie visar att en vanlig orsak till den negativa
inställningen var sjuksköterskornas föreställning om att det kan bli en traumatisk upplevelse för anhöriga att närvara under HLR. Detta motsägs i en studie av Jabre et
20 al., (2013) där avsikten var att analysera posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos anhöriga i samband med närvaro under HLR. Studien visade att anhöriga som inte närvarat under HLR hade symtom på både ångest och depression mer ofta än anhöriga som har fått varit med under HLR. En studie av Leske, McAndrew och Brasel (2013) visar även att anhörigas syn på att få närvara under HLR var positiv och att det gav tröst och lugn. Eftersom de nyss nämnda studierna visar motsatsen till sjukvårdspersonals attityder i föreliggande studier kan ytterligare utbildning i ämnet vara av betydelse. Fler studier behöver göras i syfte av att få en bredare uppfattning om attityder hos sjukvårdspersonal. Att känna delaktighet och utsättas för något jobbigt behöver inte enbart leda till att personen i fråga blir traumatiserad efter närvaro under HLR. Att inte få delta skulle kunna upplevas som att den
anhöriga inte har kontroll på situationen, som i sin tur kan leda till oro och tankar som kan skapa en traumatisk upplevelse i sig.
Resultatet i litteraturstudien visade en mer negativ inställning till anhörigas närvaro under HLR. Utifrån det Benzein, Hagberg och Saveman (2017, 35) beskriver, kan det bero på att verkligheten uppfattas olika hos alla individer och att alla människors uppfattningar är viktiga och betydande. Det analyserade resultatet kan tyda på att sjukvårdspersonalens negativa inställning uppkommer i onödan, då åsikterna
speglar vad sjukvårdspersonalen tror att anhörigas känslor kan se ut under HLR och inte hur anhöriga faktiskt upplever situationen. Det kan vara av vikt för
sjukvårdspersonal att ta del av tidigare studier om anhörigas upplevelser under HLR.
Det skapas då förutsättningar för en bredare förståelse om upplevda känslor, som sedan kan leda till att attityden till anhörigas närvaro kan förändras till det mer positiva.
Riktlinjer och beslut
Föreliggande studies resultat visade även att en övervägande majoritet inte hade riktlinjer kring anhörigas närvaro under HLR. Det framkom delade meningar om det skulle införas riktlinjer eller inte, samt om det var till fördel för samtliga involverade.
I jämförelse med en studie av MacLean et al., (2003) där enbart 5 % av deltagarna hade skrivna riktlinjer på den enhet de jobbade på. En studie av Grimes (2020) beskriver att många uttrycker ett behov av riktlinjer, dels för att anhörigas närvaro under HLR ska kunna utvecklas men också stödjas. Bristen på riktlinjer har lett till
21 att sjukvårdspersonal inte väljer att bjuda in anhöriga, samt att det kan leda till ökad stress och ökade tvister om riktlinjer inte finns. Det styrker även IPFCC (2012), att patient och familjecentrerad omvårdnad är väsentligt för att utveckla både kvalitet och säkerhet, men också för att utveckla riktlinjer gällande patient och
familjecentrerad omvårdnad. Teorin leder i sin tur till en förbättrad patient och familjeupplevelse utifrån vårdens perspektiv, samt mer tillfredsställd personal (IPFCC 2012). Utifrån det IPFCC (2012) beskriver kan det vara av betydelse att sjukvårdspersonal får ta del av denna teori och få en inblick i teorins syfte. Det kan likaså tänkas vara av betydelse att införa riktlinjer då det kan gagna alla inblandade parter. En slutsats kan dras att skrivna riktlinjer kring anhörigas närvaro under HLR inte är en självklarhet och nästintill okänt för många inom vården.
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter De inkluderade studierna är genomförda i Sverige, Polen, Irland, Finland, USA, Jordanien, Turkiet och Saudiarabien. En av studierna genomfördes i både Polen och Finland. I studierna från Turkiet, Saudiarabien och Jordanien var det en majoritet som var negativt inställda till anhörigas närvaro under HLR. Det har av författarna tolkats som att religion och kultur har betydelse för hur deltagarna valt att svara på de påståenden som förekommer i frågeformulären. Eftersom studierna är från olika delar av världen kan det finnas en väsentlig skillnad på hälso-och sjukvårdsfrågor samt utbildning. Synen och fokus på personcentrerad och familjecentrerad vård kan därför skilja sig beroende på var personalen gått sin utbildning.
Sak-Dankosky et al. (2015) visar i sin studie att män oftare fick frågan av anhöriga om att få delta under HLR. Detta trots att män var underrepresenterade i studien, än mer bland sjuksköterskorna. Bland läkarna var det jämnare fördelat mellan män och kvinnor. Enligt statistik från Socialstyrelsen (2020) framgår det att könsfördelningen bland sysselsatt personal inom sjuksköterskeyrket var 88 % kvinnor och 12 % män år 2018 i Sverige. Trots att statistiken är från Sverige och studien är från Polen och Finland kan det dras paralleller länderna emellan. Det kan då tyckas
anmärkningsvärt att män får fler frågor av anhöriga om att få närvara under HLR.
Läkare besitter en högre kompetens inom medicin och har därmed större ansvar.
Genom historien har majoriteten av läkarna varit män och en möjlig reflektion kan
22 vara att män oftare får frågan från anhöriga av den anledningen, trots
könsfördelningen för yrkeskategorin läkare i Sverige idag är relativt jämn (Socialstyrelsen 2020).
Metoddiskussion
Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjukvårdspersonalens attityder till att utföra HLR med anhöriga närvarande. Genom att använda kvantitativ ansats kunde syftet besvaras. För att öka studiens validitet var strävan att hitta artiklar med samma metod och design, vilket också gjordes (jmf. Henrikson 2017, 414). Samtliga artiklar som valdes ut använde tvärsnittsstudie som design. De flesta av studierna använde sig av ett frågeformulär som Fulbrook et. al (2005) har utvecklat. Det underlättade analysarbetet för författarna då det blev tydligare och lättare att
jämföra studierna med varandra. Eftersom engelska är det språk som författarna till litteraturstudien behärskar, valdes också det engelska språket som begränsning i sökningen. Det innebär att potentiella studier som kunde varit relevanta på annat språk valdes bort.
Artikelsökningarna gjordes på Cinahl och Pubmed, där båda databaserna innehåller material kopplat till omvårdnad. Att använda flera databaser stärker också studiens validitet (Henrikson 2017, 414). Det slutgiltiga resultat av sökningarna genererade i nio empiriska artiklar som sedan granskades av författarna enligt mall av Olsson och Sörensen (jmf. 2011, 284–285). I ett senare skede av arbetet uteslöts en av artiklarna då resultatet i artikeln ansågs vara för bristfälligt i sitt resultat. Det relativt låga antalet artiklar inkluderade i litteraturstudien kan anses som en svaghet. I några av artiklarna fanns det möjlighet till egna kommentarer för deltagarna att skriva.
Eftersom litteraturstudien har en kvantitativ ansats har författarna valt att exkludera de kvalitativa resultaten som förekom i några av studierna.
Bedömningen av artiklarna genererar i en poängsumma som vidare omvandlas till procent. Beroende på procentsats delas artiklarna in grad 1, 2 eller 3 (Olsson och Sörensen 2011, 279). Sju av åtta artiklar som används i litteraturstudien har grad 1, och en artikel grad 2. Författarnas brist på kompetens och erfarenhet av analysarbete anses som en svaghet i arbetet och bör tas i beaktande.
23 En viktig aspekt för att kunna arbeta på ett familjecentrerat sätt är att lyfta ämnet, utbilda och öppna för reflektion hos sjukvårdspersonalen. Föreliggande studiens resultat har låg generaliserbarhet då resultatet enbart är sammanställt utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Det betyder att resultatet inte kan generaliseras och vara överförbart för hela populationen (Priebe och Landström 2018, 37) (Olsson och Sörensen 2011, 257). Genom en noggrann granskning av artiklarna gjorde författarna en bedömning att studierna var trovärdiga att använda sig av i resultatet. Författarna har även diskuterat föreliggande studiens trovärdighet. En viktig aspekt är att
ifrågasätta och göra en bedömning om studiens syfte blir besvarat genom att författarna har valt rätt metod (Petersson 2018, 259). Då författarnas studie var av kvantitativ ansats med kvantitativa frågeställningar kunde syftet bemötas och besvaras (Billhult 2017,100). Ämnet som författarna valde kan vara till användning för sjukvårdspersonal vid framtida HLR-försök.
Forskningsetisk diskussion
Efter att ha tagit del av artiklarna framkom det inte lika tydligt i en studie om den var etiskt granskad och godkänd. Det som framkom var att deltagarna fått ett
informationsbrev samt lämnat samtycke genom att skicka tillbaka enkäten när den var besvarad. Resterande studier skriver tydligt fram om att det finns ett etiskt godkännande samt att information lämnats till deltagarna gällande anonymitet, konfidentialitet samt relevant information att ta del av innan studien påbörjas. WMA (2018) beskriver att det finns ett krav på att varje deltagare som involveras i
medicinsk forskning ska få information gällande studien som kan vara av betydelse för deltagarnas delaktighet. De betonar vikten av att det tydligt ska framgå att deltagarna när som helst kan välja att avbryta studien utan att behöva ange anledning. Utifrån WMA (2018) ansåg författarna att artikeln skulle inkluderas i studien då ett informationsbrev har skickats med frågeformuläret hem till varje deltagare, vilket betyder att deltagarna lämnat samtycke.
Konklusion
Litteraturstudiens resultat visade att attityden till att anhöriga närvarar under HLR var till stor del negativ hos sjukvårdspersonalen. Det berodde i många avseenden på sjukvårdspersonalens tidigare negativa erfarenheter av anhöriga som är närvarande
24 under HLR. En stor oro bland sjukvårdspersonalen var hur anhöriga skulle reagera och hur anhörigas närvaro skulle påverka personalen i form av stress och
arbetsprestation. Det var delade meningar hos deltagarna om det borde finnas riktlinjer gällande om anhöriga ska få var närvarande under proceduren eller ej.
Forskning som studerat anhörigas upplevelse visar att det gynnar anhöriga på olika sätt genom att få närvara under HLR. Fler studier inom ämnet behövs för att kunna arbeta fram riktlinjer och utbilda personal. Familjecentrerad omvårdnad fokuserar på både patient och anhöriga där det skapas utrymme för anhörigas välmående och delaktighet. Genom att lyfta frågan och presentera forskning för personal och
verksamheter skapas förutsättningar för att kunna ta ställning i frågan. På så sätt kan det potentiellt också skapa utrymmet för familjecentrerad omvårdnad där anhöriga också inkluderas.
25
Referenser
(* inkluderar resultatartiklar)
*Al-Mutair, Abbas., Plummer, Virginia., Copnell, Beverley. 2012. Family presence during resuscitation: a descriptive study of nurses’ attitudes from two Saudi
hospitals. Nursing in Critical Care 17(2): 90-98. Doi: https://doi.org/10.1111/j.1478- 5153.2011.00479.x
Benzein, Eva., Hagberg, Margaretha., Saveman, Britt-Inger. 2017. Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I Benzein, Eva., Hagberg,
Margaretha., Saveman, Britt-Inger (red.). Att möta familjer inom vård och omsorg.
Lund: Studentlitteratur AB, 33-51.
Billhult, Annika. 2017. Kvantitativ metod och stickprov. I Henricson, Maria (red.).
Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB, 99-110.
Circulation. 2000. Ethical Aspects of CPR and ECC.
https://www.ahajournals.org/doi/full/10.1161/circ.102.suppl_1.I-12 (Hämtad 2020- 11-12).
Evanovich Zavotsky, Kathleen., McCoy, Jon., Bell, Ginette., Haussman, Kristen., Joiner, Jennifer., Keefe Marcoux, Kelly., Magarelli, Karen., Mahoney, Kathleen., Maldonado, Linda., Mastro, Kari A., Milloria, Amy., Tamburri, Linda M., Tortajada, Dawn. 2014. Resuscitation Team Perceptions of Family Presence During CPR.
Advanced Emergency Nursing Journal 36(4): 325-334. Doi:
https://doi.org/10.1097/tme.0000000000000027
Flanders, Sonya A; Strasen, Jessica H. 2014. Review of Evidence About Family Presence During Resuscitation. Elsevier 26: 533–550. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ccell.2014.08.010 (Hämtad 2020-09-30).
Friberg, Febe. 2017. Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, Febe (red.). Dags för uppsats. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 141–152.
26 Fullbrook, Paul., Albarran, J W., Latour, Jos M. 2005. A European survey of critical care nurses´attitudes and experiences of having family member´s present during Cardiopulmonary resuscitation. Elsevier 42(5): 557-68. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2004.09.012
*Gomes, Brandon D., Dowd, Ouida P., Sethares, Kristen A. 2019. Attitudes of Community Hospital Critical Care Nurses Toward Family-witnessed Resuscitation.
American Journal of Critical Care 28(2): 142-148. Doi:
https://doi.org/10.4037/ajcc2019162
Grimes, Cathy. 2020. The effects of family-witnessed resuscitation on health professionals. British Journal of Nursing. 29(15): 892-896. Doi:
10.12968/bjon.2020.29.15.892 (Hämtad 2020-11-09).
*Gutysz-Wojnicka, Aleksandra., Ozga, Dorota., Dyk, Danuta., Mędrzycka-
Dąbrowska, Wioletta., Wojtaszek, Marek., Albarran, John. 2018. Family presence during resuscitation- The experiences and views of Polish nurses. Intensive and Critical Care Nursing 46:44-50. Doi: https://doi.org/10.1016/j.iccn.2018.02.002
*Hayajneh, Ferial A. 2013. Jordanian Professional Nurses’ Attitudes and Experiences of Having Family Members Present During Cardiopulmonary Resuscitation of Adult Patients. Critical Care Nursing Quarterly 36(2): 218-227. Doi:
https://doi.org/10.1097/cnq.0b013e31828414c0
Haydon, Gunilla., Van der Riet, Pamela., Inder, Kerry. 2017. A systematic review and meta-synthesis of the qualitative literature exploring the experiences and quality of life of survivors of a cardiac arrest. European Journal of Cardiovascular Nursing 16:
475-483. Doi: https://doi.org/10.1177/1474515117705486 (Hämtad 2020-10-20).
Henricson, Maria. 2017. Diskussion. I Maria Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. 2: a uppl. Lund:
Studentlitteratur AB. 411–420.
27 HLR-RÅDET. 2016. HLR-rådets kvalitetspolicy för hälso-och sjukvårdspersonal.
https://www.hlr.nu/wp-content/uploads/2017/10/kvlaitetsdokument-sjukvard.pdf (Hämtad 2020-10-05)
Hjärt-lungfonden. 2009. Plötsligt hjärtstopp. En temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar. https://www.hjart-
lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/plotsligt-hjartstopp/ (Hämtat 2020-10- 19)
Institute for patient - and family- centered care. 2012. Patient- and family-centered care is working "with" patients and families, rather than just doing "to" or "for"
them.
https://www.ipfcc.org/about/pfcc.html?fbclid=IwAR3N7PdiXfAgGtUYCKoIf8jxwTx x5KozRQLTC6K8F1TQCZBXZdGJcx9-Oao (Hämtad 2020-11-10).
Jabre, Patricia., Belpomme, Vanessa., Azoulay, Elie., Jacob, Line., Bertrand, Lionel., Lapostolle, Frederic., Tazarourte, Karim., Bouilleau, Guillem., Pinaud, Virginie., Broche, Claire., Normand, Domitille., Baubet, Thierry., Ricard-Hibon, Agnes., Istria, Jacques., Beltramini, Alexandra., Alheritiere, Armelle., Assez, Nathalie., Nace,
Lionel., Vivien, Benoit., Turi, Laurent., Launay, Stephane., Desmaizieres, Michel., W.
Borron, Stephen., Vicaut, Eric., Adnet, Frederic. 2013. Family Presence during Cardiopulmonary Resuscitation. The New England Journal of Medicine. 368: 1008- 1018. Doi: https://doi.org/10.1056/nejmoa1203366 (Hämtad 2020-11-09).
Johnson, Catherine 2016. A literature review examining the barriers to the implementation of family witnessed resuscitation in the Emergency Department.
International Emergency Nursing 30: 31–35. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2016.11.001(Hämtad 2020-10-05).
Kareld, Lennart. 2020. Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. I Ericson, Thomas och Lind, Marcus (red.). Medicinska sjukdomar. 5:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 59–150.
Karlsson, Eva Karin. 2018. Informationssökning. I Henricson, Maria (red.).
Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. 2: a uppl.
Lund: Studentlitteratur AB, 81–97.
28 Kjellström, Sofia. 2018. Forskningsetik. I Henricson, Maria (red.). Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. 2:a uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, 57–80.
Leske, Jane S., McAndrew, Natalie S., Brasel, Karen J. Experiences of Families When Present During Resuscitation in the Emergency Department After Trauma. 2013.
Journal of Trauma Nursing. 20(2): 77-85. Doi: 10.1097/JTN.0b013e31829600a8
MacLean, Susan L., Guzzetta, Cathie E., White, Cheri., Fontaine, Dorrie., Eichhorn, Dezra J., Meyers, Theresa A., Désy, Pierre. 2003. Family Presence During
Cardiopulmonary Resuscitation and Invasive Procedures: Practices of Critical Care and Emergency Nurses. American Journal of Critical Care. 12(3): 246-257. Doi:
10.1067/men.2003.100 (Hämtad 2020-11-09).
*Madden, Eilis., Condon, Carol. 2007. Emergency Nurses’ Current Practices and Understanding of Family Presence During CPR. Journal of Emergency Nursing 33(5): 433-440. Doi: https://doi.org/10.1016/j.jen.2007.06.024
Mårtensson, Jan., Fridlund, Bengt. 2018. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, Maria (red.). Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur AB 421–438.
Olsson, Henny., Sörensen, Stefan. 2011. Forskningsprocessen.3:e uppl. Stockholm:
Liber AB.
Persson, Jerker., Stagmo, Martin. 2014. Perssons Kardiologi. Hjärtsjukdomar hos vuxna. 7:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Petersson, Pia. 2018. Aktionsforskning. I Henricson, Maria (red.). Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. 2: a uppl. Lund:
Studentlitteratur AB 251–263.
Priebe, Gunilla., Landström, Catharina. 2018. Den vetenskapliga kunskapens
möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, Maria (red.). Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. 2:
a uppl. Lund: Studentlitteratur AB 25-42.
29
*Sak-Dankosky, Natalia., Andruszkiewicz, Paweł., Sherwood, Paula R., Kvist, Tarja.
2015. Factors associated with experiences and attitudes of healthcare professionals towards family-witnessed resuscitation: a cross-sectional study. Journal of
Advanced Nursing 71(11): 2595-2608. Doi: https://doi.org/10.1111/jan.12736
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Sjöberg, Fredric., Schönning, Emil., Salzmann-Erikson, Martin. 2015. Nurses' experiences of performing cardiopulmonary resuscitation in intensive care units: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing 24(17-18): 1-15. Doi:
https://doi.org/10.1111/jocn.12844 (Hämtad 2020-10-02).
Socialstyrelsen. 2020. Statistik om legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal 2019 samt arbetsmarknadsstatus 2018.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6881.pdf (Hämtad 2020-11-10)
Socialstyrelsen. 2019. Stöd till anhöriga och anhörigstöd.
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och- omsorg/stod-till-anhoriga/ (Hämtad 2020-11-17).
Socialstyrelsen. 2018. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28-vetenskapligt- underlag.pdf (Hämtad 2020-09-30).
Svenska hjärt-lungräddningsregistret. 2018. https://shlr.registercentrum.se/
(Hämtad 2020-10-05)
Svenska Läkaresällskapet. 2013. Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR).
https://www.hlr.nu/wp-content/uploads/2018/03/Etiska-riktlinjer-för-HLR-Maj- 2013.pdf (Hämtad 2020-11-02).
Svenska rådet för hjärt-lungräddning. 2016. S-HLR vuxen. Illustrationer och design:
Laerdahl.
*Waldemar, Annette., Thylen, Ingela. 2019. Healthcare professionals’ experiences and attitudes towards family-witnessed resuscitation: A cross-sectional study.
30 International Emergency Nursing 42: 36-43. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.05.009
Wikström, Jonas. 2018. Akutsjukvård. Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
World Medical Association. 2018. WMA declaration of Helsinki-Ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving- human-subjects/ (Hämtad 2020-11-06)
*Yapucu Güneş, Ülkü., Zaybak, Ayten. 2008. A study of Turkish critical nurses’
perspectives regarding family-witnessed resuscitation. Journal of Clinical Nursing 18(20): 2907-2915. Doi: https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02826.x
31 Bilaga 1
Tabell 1. Söktabell
Datum Databas Sökord Begränsning
ar Antal
sökträffar Urval
1 Titel Urval 2
Abstrakt Urval 3 Hela artikeln
Valda artiklar 4/9–20
Cinahl (Nurse OR nurses OR healthcare professionals).
AND ((CPR OR
cardiopulmonary nary
resuscitation ) AND
Family AND (attitudes OR presence)
Peer Review 2005–2020 English
194 10 8 5 4
4/9–20
PubMed (Nurse OR nurses) AND (CPR or
Cardiopulmonary resuscitation) AND (family OR family-
witnessed) AND attitudes.
2010–2020 English
116 8 6 6 5
32 Bilaga 2
Tabell 2. Granskningstabell
Författare År/Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Madden,
Condon 2007
Irland Emergency Nurses’ Current Practices and Understanding of Family
Presence During CPR
Att undersöka
akutsjuksköterskors nuvarande praxis och förståelse för
familjens närvaro under HLR.
En kvantitativ deskriptiv design användes i studien.
En enkät som är utvecklad av ENA delades ut till
sjuksköterskor på en traumaavdelning
Många sjuksköterskor erbjöd närstående att vara med under HLR av patient.
Många föredrar en skriftlig policy att närstående ska delta under HLR
40 poäng Grad 1
Yapucu,
Zaybak 2007
Turkiet A study of Turkish critical care nurses’
perspectives regarding
family-witnessed resuscitation
Denna uppsats
rapporterar en studie för att fastställa erfarenheter och attityder hos turkiska sjuksköterskor inom intensivvård om familjens
närvaro under HLR.
En deskriptiv studie med ett strukturerat frågeformulär som genomfördes med 135 IVA-sköterskor från två olika
universitetssjukhus i Izmir.
Det framkom att de flesta av sjuksköterskorna hade en eller flera negativa upplevelser kring familjebevittnad
återupplivningsförsök. En majoritet av alla deltagare ansåg att närstående inte skulle få möjligheten att få delta.
43 poäng Grad 1
Al Mutair 2010
Saudiarabien Family presence during
resuscitation:
a descriptive study of nurses’
attitudes from two Saudi hospitals
Syftet med denna studie var att identifiera sjuksköterskors attityder till att familjen får närvara under
återupplivningsförsök i Saudiarabien.
En deskriptiv studie med hjälp av
frågeformulär som besvarats av 132 sjuksköterskor från två olika sjukhus i Saudiarabien.
Det visade sig att många av deltagarna hade negativa attityder till
familjebevittnad HLR.
41 poäng Grad 1
33 Bilaga 2
Tabell 2. Granskningstabell
Författare År/Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Hayajneh 2011
Jordanien Jordanian professional nurses’ attitudes and experiences of having family members during CPR of adult patients
Syftet med studien är att identifiera Jordanska
sjuksköterskors erfarenheter och attityder till att anhöriga är
närvarande under HLR av vuxna patienter.
En kvantitativ deskriptiv studie med hjälp av ett frågeformulär där 136 sjuksköterskor ingick i studien.
Många av sjuksköterskorna hade ingen erfarenhet av
familjebevittnad HLR. Det visade sig att Jordanska sjuksköterskor hade en negativ bild av att ha familjemedlemmar närvarande.
37 poäng Grad 1
Sak- Dankosky et al.,
2013 Finland, Polen
Factors
associated with experiences and attitudes of healthcare professionals towards family- witnessed resuscitation: A cross-sectional study.
Att undersöka faktorer som är förknippade med vårdpersonalens erfarenheter och attityder till familjevittnad
återupplivningsförsök av vuxna patienter.
En deskriptiv
tvärsnittsstudie med en strukturerad enkätundersökning.
Studien bestod av 390 sjuksköterskor och läkare från Finland och Polen
Det visade sig att vårdpersonalen inte har speciellt god erfarenhet av familjebevittnad återupplivning.
39 poäng Grad 1
Gutysz- Wojnicka et al.,
2013
Polen Family presence during
resuscitation. The experiences and views of Polish nurses
Att ta reda på upplevelser och åsikter från polska sjuksköterskor om familjebevittnad återupplivning
En tvärsnittsstudie där totalt 240 deltagare svarade på enkät där tre huvudfaktorer var centrala i studien.
Det framkom i studien att 54% av intensivvårdssjuksköterskor hade erfarenhet av familjebevittnad återupplivning. Utifrån dessa hade 10% positiva upplevelser och 38%
negativa upplevelser. Positiva upplevelser ledde till positiv inställning.
36 Poäng Grad 1
34 Bilaga 2
Tabell 2. Granskningstabell
Författare År/Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Waldemar,
Thylen. 2015
Sverige Healthcare professionals’
experiences and attitudes toward family witnessed resuscitation: A cross-sectional study
Att utforska
sjuksköterskors och läkares erfarenheter och attityder till familjebevittnad återupplivning på hjärtavdelningar.
Webbaserad
tvärsnittsstudie som inkluderade totalt 189 deltagare. 46 punkter ingick i frågeformuläret och poäng sattes efter likertskalan.
Vanligaste problemet man kom fram till i studien var att HLR-teamet var oroliga över att säga saker som skulle göra närstående upprörda under
återupplivningsförsöket. De flesta ur personalen var överens om att det skulle finnas en vårdpersonal tillsammans med anhöriga.
40 Poäng Grad 1
Gomes et
al., 2019
USA Attitudes of Community Hospital Critical Care Nurses Toward Family Witnessed Resuscitation
Att undersöka attityder hos amerikanska
sjuksköterskor gällande familjebevittnad
återupplivning och att undersöka skillnader i attityder mellan
sjuksköterskor som har och inte har upplevt familjebevittnad återupplivningsförsök.
En beskrivande tvärsnittsstudie där 40 sjuksköterskor från två sjukhus inkluderades i studien. Man använde sig av ett tidigare utvecklat frågeformulär.
Det framkom i studien att de flesta deltagarna hade upplevt familjebevittad återupplivning och att de flesta hade positiva erfarenheter. Många av deltagarna menade att familjebevittnad
återupplivningsförsök inte skulle påverka
sjuksköterskornas arbete.
35 Poäng Grad 2
