Examensarbete 15 HP Statsvetenskap. Hannes Hansson
HT 2020
Rodrigo Duterte
och populismen i Filippinerna
Hannes Hansson
z
Abstract:
Rodrigo Duterte came to power in the Philippines through the 2016 presidential election, soon starting his notorious war on drugs. Duterte is a populist that became known as tough talker without political, verbal or personal limitation. The paper explores Rodrigo Duterte though a case study that aims to answer certain questions relating to populism by using theories defined by Cas Mudde. This paper shows Duterte as a populist strongman that operates as an insider- outsider, not a part of the classical elite but with a clear connection to them. It also shows that he is acting mostly on behalf of the middle- and upper classes and that his rise came as a consequence of bad governance and lack of services after a period of economic growth.
Through offensive comments and a hardline rhetoric, his politics have taken a heavy toll on the relationship with the historically closest ally of the Philippines, the United States. It shows Dutertes complicated relationship to the people, the elite and the will of the people.
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Introduktion ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte ... 2
1.4 Frågeställningar ... 3
1.5 Avgränsningar ... 3
1.6 Disposition ... 4
2 Teori ... 4
2.1 Inledning ... 4
2.2 Forskning om populism ... 4
2.3 Forskning om Duterte och hans populism ... 6
2.4 Uppsatsens teoretiska ramverk ... 9
2.5 Utbud och efterfrågan ... 9
2.6 Folket, eliten och den allmänna viljan ... 11
3 Metod och Material ... 14
3.1 Metod ... 14
3.2 Material ... 15
3.3 Tillvägagångssätt ... 16
3.4 Metoddiskussion ... 16
3.5 Källkritik ... 17
3.6 Källor och tabell ... 17
4 Analys & Empiri ... 19
4.1 Bakgrund om landet och Duterte ... 19
4.2 Förutsättningar för populismen och Duterte ... 20
4.3 Framgångsfaktorer för Duterte och populismen ... 23
5 Avslutning ... 39
5.1 Sammanfattning ... 39
5.2 Kommentarer ... 40
6 Källförteckning ... 41 Bilaga Tabell över källor ...
1
1 Inledning 1.1 Introduktion
Den 9 maj 2016 hölls allmänna val i Filippinernas. Nationella, provinsiella och lokala val hölls för att välja landets styre. En ny president skulle samtidigt väljas för att ersätta Benigno Aquino III. I detta presidentval kom kandidaten Rodrigo Duterte att segra. Den före detta borgmästaren från Davao City i landets sydligaste provins, Mindanao, kom att skaka omvärlden genom hans till synes taktlösa kommentarer, sitt råa & ultramaskulina beteende och hans nu världskända krig mot illegala droger. För en utomstående åskådare kan Dutertes presidentskap och beteende ses som ett totalt mysterium.
Duterte blev president i ett djupt religiöst katolskt land, där 96 % av befolkningen anser att religion är viktigt i deras liv.1 Samtidigt har Duterte kallat den nuvarande påven för ”ett horbarn” och beskrivit Gud som korkad.23 Duterte har uppgett hur han personligen skjutit sina klasskamrater och även personligen mördat droglangare.45 Han har gjort osmakliga kommentarer om hur han önskat att han skulle våldta en australiensisk missionär som tidigare blivit brutalt mördad i landet.6 Rodrigo Duterte är en av 2010-talets mest färgstarka och intressanta ledare som tål att undersökas närmare.
Populism och populister drar till sig ett stort intresse både i den allmänna politiska debatten och i forskning. Forskare har studerat populism och populister ur olika perspektiv och i skilda kontexter. Det är ofta relativt enkelt inom västerländsk politik att tala om populism och peka ut populister, men det blir svårare i en del av världen där samhället och politiken skiljer sig mycket från vår egen politik.
Det finns inte stor allmän kunskap om Rodrigo Duterte i väst och få personer känner till mer om honom än det ökända drogkriget han nu bedriver. Nyhetsrapportering om honom tenderar
1 Crabtree, Steve. Religiosity Highest in World’s Poorest Nations. Gallup. 31 augusti 2010.
https://news.gallup.com/poll/142727/religiosity-highest-world-poorest-nations.aspx. hämtad 1 mars, 2021
2 See, June. Unreserved Media. Oh No He Didn’t: Guess what Philippines President Duterte Just Called God. 5 juni 2018. https://www.unreservedmedia.com/10-most-controversial-things-president-duterte-has-ever-said/.
Hämtad 1 mars 2021
3 Jenkins, Nash. Time. Rodrigo Duterte Wants to Apologize to Pope Francis for Calling Him a ‘Son of a Whore’.
13 maj 2016. https://time.com/4328906/rodrigo-duterte-pope-francis-philippine-president-son-whore/.
Hämtad 1 mars 2021
4 Holmes, Oliver. The Guardian. Philippines president Rodrigo Duterte says he personally killed criminals. 14 december 2016. https://www.theguardian.com/world/2016/dec/14/philippines-president-rodrigo-duterte- personally-killed-criminals. Hämtad 1 mars 2021
5 Ranada, Pia. Rappler. I shot a bully at San Beda law student. 21 april 2016.
https://www.rappler.com/nation/elections/duterte-shot-bully-san-beda-student. Hämtad 1 mars 2021
6 Corrales, Nestor. Inquirer. Duterte rape joke on Australian missionary: Too much?. 17 april 2016.
https://newsinfo.inquirer.net/779912/viral-duterte-rape-joke-on-australian-missionary. Hämtad 1 mars 2021
2 att kretsa runt detta och de brott mot de mänskliga rättigheterna som har blivit resultatet av kriget mot droger. I media beskrivs Duterte ofta som en populist, och det görs bland annat anspelningar på likheter mellan honom och Donald Trump, som även han brukar beskrivas som en populist och del av den populistiska vågen under 2010-talet. Liknelser görs dem emellan i media, exempelvis genom titeln på boken: ”Fire And Fury In The Philippines”, som är en anspelning på storsäljaren om Donald Trump, ”Fire and Fury: Inside the Trump White House”.
1.2 Problemformulering
Populism och populister har dragit till sig ett stort intresse både i den allmänna politiska debatten och i forskning. Forskare har studerat populism och populister ur olika perspektiv och i skilda kontexter. Det finns ingen brist på forskning generellt, snarare är problemet att forskningen är så varierande att det blir en utmaning att tolka och förstå populism och populister i ett större sammanhang utöver beskrivningar av de enskilda fallen.
Forskningen kring Duterte har i hög utsträckning handlat om det som benämns ”kriget mot droger” och olika aspekter av detta. Utifrån befintlig forskning är det svårt att få en
sammanhängande bild och att förstå naturen av Dutertes populism jämfört med andra populister och med populism generellt.
I forskningen framträder ofta negativa beskrivningar och attribut så som massmord, kränkning av mänskliga rättigheter, offentliga förödmjukelser av personer och länder med mera. Utifrån befintlig forskning är det svårt att förstå och förklara hur Duterte kunnat bli så framgångsrik.
Det finns forskningsluckor kring naturen av Dutertes som populist och typ av populism, liksom kring fenomenet att han kunnat nå sådan stor framgång.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att utifrån en vedertagen definition av populism och ett etablerat teoretiskt ramverk tolka och förklara Dutertes populism och varför Duterte nått framgång.
Detta uppnås genom två delsyfte, att studera Dutertes populism och Duterte som populist genom att analysera hans relation till eliten, folket och den allmänna viljan, samt att analysera hans framgång i termer av utbud och efterfrågan.
3
1.4 Frågeställningar
Uppsatsen utgår från två centrala frågeställningar. Under frågeställningar följer en kort beskrivning av frågan där som innehåller bakomliggande tankar. Uppsatsen behandlar följande frågeställningar:
Vad är orsakerna som kan förklara Dutertes framgång?
Denna frågeställning ska beskriva förutsättningarna och förklarar framgången för Duterte i termer av utbud och efterfrågan.
Vad är Dutertes relation till folket, eliten och den allmänna viljan? På vilket sätt förhåller sig Rodrigo Duterte till dessa?
Uppsatsen undersöker hur Duterte förhåller sig till eliten, folket och den generella viljan.
Denna fråga är stor och utgör majoriteten av uppsatsens innehåll.
Båda frågeställningar analyseras utifrån ett teoretiska ramverk baserat på Muddes teorier.
1.5 Avgränsningar
Avgränsningarna för denna uppsats utgår från syftet och frågeställningarna och vad som är viktigt att undersöka. Ett presidentskap innefattar en mängd politik och uttalande på flera olika plan där majoriteten inte är av vikt för att besvara frågeställningarna. Politik som inte relaterar till frågeställningarna har inte analyserats. I fokus är Dutertes agerande och den politik som relaterar till populism enligt Muddes definitioner, främst den som på olika sätt belyser hans relation gentemot eliten, folket och den allmänna viljan. Detta är en avgränsning som utesluter en rad olika källor, men som är nödvändigt för att hålla uppsatsen storlek på rimlig nivå.
Eftersom uppsatsens syfte är att undersöka Duterte utifrån teorier om populism har en viktig avgränsning gjorts. Uppsatsen kommer inte att undersöka huruvida Duterte är en populist, utan detta kommer att vara ett grundantagande. Denna avgränsning görs då uppsatsens natur annars hade blivit annorlunda och frågeställningarna hade behövs justeras. Denna
utgångspunkt är möjlig då Duterte i litteratur och forskning redan klassificeras som populist.
Att Duterte redan klassificeras som populist möjliggör att man kan arbeta utifrån detta antagande utan att försöka besvara huruvida denna definition är korrekt. Om inte denna avgränsning hade skett hade ett stort fokus istället behövt vara att undersöka huruvida Duterte bör definieras som populist. Ytterliggare information om detta grundantagande presenteras i kapitel 2.3, forskning om populism i Filippinerna och Duterte som populist.
4 Dutertes presidentskap är fortfarande pågående, därför har en tidsmässig avgränsning gjorts.
Till följd av snabba och stora förändringar i Filippinerna och världen under COVID-19 pandemin begränsas uppsatsens empiri fram till detta. Dutertes politiska inflytande började under hans mandatperiod som borgmästare i Davao, därför har uppsatsen avgränsats till perioden från hans borgmästarskap.
1.6 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i sex huvudsakliga kapitel. Efter kapitel 1, inledning, följer kapitel 2, där uppsatsens teoretiska ramverk presenteras. Kapitlet behandlar även tidigare forskning. I kapitel 3 redovisas metod och material. Kapitlet behandlar även källor, källtabell och
källkritik. I kapitel 4 redovisas uppsatsens resultat samt relevant bakgrund om ämnet. I kapitel 5 följer en avslutning genom en sammanfattning och kommenterar. I kapitel 6 återfinns källförteckningen.
2 Teori
2.1 Inledning
”Populism: political program or movement that champions the common person, usually by favourable contrast with an elite.”7
Populism är ett begrepp som i nuläget används frekvent, men det råder trots detta otydlighet om vad begreppet faktiskt innebär och betyder. Det är en aktuell term och används bland annat i samband med politiska händelser som när Trump valdes till president i USA, Duterte valdes till president i Filippinerna, Storbritannien röstade om utträde ur EU, mm.
2.2 Forskning om populism
Populism som forskningsfält har under senare år blivit alltmer populärt för forskare från olika vetenskapliga discipliner. I forskning har populism definierats på olika sätt utifrån
perspektivet det studeras; det kan vara politiskt, socialt, ekonomiskt eller som diskurs.
Populism har analyserats utifrån en mångfald olika teoretiska perspektiv och en mängd olika metoder har använts. Angreppsättet forskaren har valt påverkar hur populism definierats, valet av enhet för analys samt vilka metoder som har använts. 8
7 Munro, André. Britannica. Populism. 2018. https://www.britannica.com/topic/populism. Hämtad 1 mars 2021
8 Gidron, Noam och Bonikowski, Bart. Varieties of Populism: Literature Review and Research Agenda.
Weatherhead Working Paper Series. Vol 13. 2013
5 Med ett växande intresse för forskningsfältet och en omfattande bredd och variation på
forskningen uppstår utmaningar att tolka och förstå populism och populister i ett större sammanhang än de unika fallen. Kritik framförs mot att definitionerna av populism är otydliga, att forskningshorisonten är kortsiktig och att den bara gäller det enskilda fallet och inte bidrar till att kunna generalisera resultaten. Det analytiska ramverket behöver utvecklas som tar hänsyn till variationerna över tid och kontext och som tar hänsyn till dynamiska och stabila omständigheter för populistisk politik.9
Det finns några dominerande angreppssätt för forskning om populism. Ett sätt att dela in dem är populism som ideologi, som politisk strategi, som diskurs eller retorik och politisk logik.10 När det gäller populismen som ideologi kan denna i sin tur delas in i “thin-centered” och
”thick-centered”. ”Thin-centered” har som centrala element folket, eliten och den allmänna viljan. ”Thick-centered” har centrala element så som anti-immigration, anti-globalisering eller omfördelning av välfärd och hälsa.11
En översikt av populism i ett globalt perspektiv lyfter fram att det finns likheter och olikheter mellan hur populismen och populister gestaltar sig i olika länder. Populismen i olika länder tar sig olika uttryck i rörelser och partier och genom de personligheter som definierar
populismen. Populister har olika retorik och diskurs, de har olika politisk positioner och de skiljer sig åt i hur de utövar sitt ämbete. Vid jämförelse mellan olika länder framstår
konstruktionen av folket och motsättningen mellan folket och eliten, och att man som populist ser sig som företrädare för den allmänna viljan som gemensamma nämnare.12
Populister kan definieras som Strongmen, karikatyren av ”den karismatiske starke mannen”.
Populister kan även klassificeras som ”insider”, ”outsider”, och ”insider-outsider”, beroende på dennes förhållande till och som en del av eliten och det vanliga folket.13
Begreppet ideologi är centralt inom forskning om populism. Populism ur ett ideologiskt perspektiv kännetecknas av monism och moralism. Begreppet ideologi visar på att populism inte enbart är en strategi för att tillskansa sig makten, utan används också för att legitimera
9 Gidron och Bonikowski. Varieties of Populism: Literature Review and Research Agenda. 2013
10 Abromeit, John. A critical review of recent literature on populism. Politics and Governance. Vol 5. 177-186.
2017
11 Neuner, Fabian G och Wratil, Christopher. The Populist Marketplace: Unpacking the Role of “Thin” and
“Thick” Ideology. Political Behavior. 1-24. 2020
12 Stockemer, Daniel. Populism Around the World A Comparative Perspective. Springer International Publishing.
2019
13 Mudde, Cas och Kaltwasser, Cristobal Rovira. Populism: A Very Short Introduction. Oxford. Oxford University Press. 2017
6 sina handlingar. Andra centrala begrepp är dikotomin, folket och eliten och den allmänna viljan.14
2.3 Forskning om Duterte och hans populism
I kapitel 1.5, avgränsningar, redogörs att Duterte antas vara en populist. Detta antagande måste göras för att bibehålla uppsatsens frågeställningar och syfte. På basis av forskningen som är redovisad i detta kapitel, samt ytterligare artiklar som hänvisar till Duterte som populist, kan man göra detta grundantagande utan att det innebär problem. Ytterligare motivationer och förtydligande om detta antagande finns att hitta i kapitel 1.5.
Det finns en stor mängd artiklar som berör ämnet Duterte och populismen i Filippinerna. Vid en sökning i universitetsbasen av publikationer som specifikt handlar om Duterte och
populism/populist får man cirka 1,400 träffar, av dessa är ett 70-tal peer-reviewed.
Forskningen kring Duterte och hans populism har, liksom forskning kring populism generellt, stor variation. Vid sökningen framträder politiskt styre, kriget mot droger, mänskliga
rättigheter och utrikespolitik som större forskningsområden.
Duterte har framställt sig själv som ”left-wing”, socialist men inte kommunist. Bello beskriver Duterte som en fascist och kontrarevolutionär medan en några menar att hans politik har drag av både höger och vänster populism.15 Gemensamt i ett flertal forskningsartiklar är
benämningen av Duterte som en Strongman. Dutertes populistiska attityd beskrivs som en reflektion av landet auktoritära kultur och illiberala värderingar, som de visar sig den bristande respekten för liberala institutioner, normer och praktiker.1617
14 Mudde, Cas. Ufficio Stapa. Populism is a thin-centered ideology. 2019.
https://www.ufficiostampa.provincia.tn.it/Comunicati/Cas-Mudde-Populism-is-a-thin-centered-ideology.
Hämtad 1 mars 2021
15 Bello, Walden. Duterte: A Fascist Original. A Duterte Reader: Curato, Nicole. (red.) New York. SEAP Publications. 2017
16 Pernia, Ronald A. Human Rights in a Time of Populism: Philippines under Rodrigo Duterte. Asia-Pacific Social Science Review. Vol 19, 56-71. 2019
17 Curato, Nicole. Flirting with authoritarian fantasies? Rodrigo Duterte and the new terms of Philippine populism. Journal of Contemporary Asia. Vol 47. 142-153. 2017
7 Ett framträdande tema i forskningen kring Duterte är det som benämns ”kriget mot droger”. 18
1920 Forskning på temat handlar om olika aspekter, bland dessa finns forskning kring fenomenet i sig, mänskliga rättigheter men också kring Dutertes retorik och befolkningens attityder till kriget mot droger.2122
I kriget mot droger använder Duterte en retorik där individer som använder eller säljer droger framställs som ett hot mot samhället, ett hot som rättfärdigar maktutövning utanför de
normala ramarna i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt visar forskning kring filippinska befolkningens attityd till Duterte att säkerhetsfrågor och kriminalitet är bland de viktigaste frågorna i landet.23
Ett begrepp som i forskning använts för att studera Dutertes populism är penal-populism,
”straff-populism”.2425 ”Straff-populismen” bygger på två politiska logiker som förstärker varandra; ”The politics of anxiety” och ”The politics of hope”. 26 I den förstnämnda lyfter språket fram kris, fara och osäkerhet och medan den andra framhäver betydelsen av att återerövra demokratiska principer. Curato menar att straff-populismen är en förklaring till Dutertes starka stöd hos befolkningen.27
Straffpopulism bygger på ett synsätt där kriminella och antisociala aktiviteter straffas hårt och förknippas med populistiska attityder hos befolkningen. De populistiska attityderna
tillsammans med tron på Dutertes karisma har gett ett starkt stöd för kampanjerna mot drogrelaterad kriminalitet.28
18 Geçer, Ekmel och Mahinay, Krizza J. FRAMING THE ‘WAR ON DRUGS’IN THE PHILIPPINES. Akademik Incelemeler Dergisi, Vol 13. 199-226. 2018
19 Johnson, David T och Fernquest, Jon. Governing through killing: The war on drugs in the Philippines. Asian Journal of Law and Society. Vol 5. 359-390. 2018
20 Atun, m.fl. The Philippines’ antidrug campaign: Spatial and temporal patterns of killings linked to drugs.
International Journal of Drug Policy. Vol 73, 100-111. 2019
21 Boehringer, Gill. Asia-Pacific: Duterte’s drug war: Violating rights for a quick fix. Alternative Law Journal.
42(3). 233-236 2017
22 Gloria, Glenda. War of Words: Rodrigo Duterte’s violent relationship with language. World Policy Journal.
35(2). 9-13. 2018
23 Lamchek, Jayson S. A Mandate for Mass Killings?: Public Support for Duterte’s War on Drugs. I A Duterte Reader: Curato, Nicole. (red.) New York. SEAP Publications. 2017
24 Kenny och Holmes. A new penal populism? Rodrigo Duterte, public opinion, and the war on drugs in the Philippines. Journal of East Asian Studies. Vol 20. 187-205. 2020
25 Thompson, Mark. Explaining Duterte’s Rise and Rule “Penal Populist” Leadership or a structural Crisis of Oligarchic Democracy in the Philippines.Philippine Political Science Journal. 2020(1-2). 5-31. 2020
26 Curato, Nicole. Politics of anxiety, politics of hope: Penal populism and Duterte's rise to power. Journal of Current Southeast Asian Affairs. Vol 35, 91-109. 2016
27 Curato. Politics of anxiety, politics of hope: Penal populism and Duterte’s rise to power. 2016
28 Kenny och Holmes. A new penal populism? Rodrigo Duterte, public opinion, and the war on drugs in the Philippines. 2020
8 För att förstå Dutertes framgång behöver man förstå Dutertes väljare. Duterte har inte haft sitt stöd från de fattiga utan istället från medel- och överklassen utifrån en ilska och oro över sin säkerhet.2930 Stödet har utvecklats över tid beroende på en serie av skeenden, den
demokratiska utvecklingen i landet och den politiska situationen vid presidentvalet 2016.3132 Boehringer argumenterar för att Duterte blev vald på populistiska kampanjlöfte som
inkluderade modernisering och krig mot droger.33
En förklaring till Dutertes framgång kan uttryckas i termer av ”den strukturella krisen för den oligarkiska demokratin”.34 Kritik mot denna förklaring är att den är för generell och därmed inte kan förklara varför Duterte fick framgång trots den rådande situationen med politisk stabilitet och ekonomisk tillväxt. Kombinationen av Dutertes ledarskapsstil och landets politiska struktur gav Duterte möjlighet att utnyttja situationen till sin fördel.35
Andra förklaringsmodeller för Dutertes framgångar är landets historia och tradition av politiskt styre. När det tidigare politiska styrets ”good governance” blev underminerad, deras allierade försvagade och institutioner misskrediterade skapade detta möjligheter för Duterte få framgång.36 Curato argumenterar för att framgången för Duterte i presidentvalet 2016 bygger på hans effektiva spridning av sin populistiska stil. Hans stil har en samtida framtoning och passar väl in i en tid av ”oberoende” kommunikation där sociala media har stor betydelse.37 Utifrån forskning framträder en komplex bild av populismen under Duterte och Duterte som populist, vilket också uttrycks av Curato.38
”The views presented in this collection are diverse, and, in several instances, in opposition to each other. This is inevitable for Dutertes politics is one of the most polarizing today.”39 Kunskapsbidraget i denna uppsats syftar till att utifrån frågeställningarna förklara fallet Duterte utifrån ett generaliserbart och vedertaget ramverk kring populism.
29 Thompson, Mark. Bloodied Democracy: Duterte and the Death of Liberal Reformism in the Philippines.
Journal of Current Southeast Asian Affairs. 35(3). 39-68. 2016
30 Teehankee, Julio. Weak State, Strong Presidents: Situating the Duterte Presidency in the Philippine Political Time. Journal of Developing Societies. 32(3). 293-321. 2016
31 Garrido, Marco. A conjunctural account of upper- and middle-class support for Rodrigo Duterte. International Sociology. 35(6). 651-673. 2020
32 Teehankee. Weak State, Strong Presidents: Situation the Duterte Presidency in the Philippine Political Time.
2016
33 Boehringer. Asia-Pacific: Duterte’s drug war: Violating rights for a quick fix. 2017
34 Thompson. Bloodied Democracy: Duterte and the Death of Liberal Reformism in the Philippines. 2016
35 Ibid.
36 Ibid
37 Curato, Nicole. We Need to Talk About Rody. I A Duterte Reader: Curato, Nicole. (red.) New York. SEAP Publications. 2017
38 Curato. We Need to Talk About Rody. 2017. 16-18
39 Ibid. 2
9
2.4 Uppsatsens teoretiska ramverk
Utifrån kritiken mot forskningen om populism, att den baseras på olika definitioner och att det saknas möjlighet att studera variationer över tid och rum och mellan kontexter, kommer uppsatsen utgå från Muddes teorier om populism.
Mudde definierar populism: “Populism is a thin-centered ideology that considers society to be ultimately separated into two homogenous and antagonistic groups, ‘the pure people’ and the
‘corrupt elite,’ and which argues that politics should be an expression of the volonté general (general will of the people)”.40
Muddes definition och teorier ger ett analytiskt ramverk med egenskaper inom populism som hjälper att identifiera och beskriva populister och erbjuder en specifik tolkning av begreppets mening. Styrkan i detta teoretiska ramverk om populism är att det kan erbjuda en tydlig definition av populism som kan skilja populister från icke-populister, samtidigt som det fångar naturen hos de aktörer som ofta beskrivs som populister.41 De ovannämnda kvalitéerna gör att Muddes ramverk är passande som teoretiskt utgångspunkt för uppsatsen.
Uppsatsen använder två delar av Muddes teorier. Den ena innefattar utbud och efterfråga av populism, den andra innefattar elementen folket, eliten och den allmänna viljan.
2.5 Utbud och efterfrågan
Framgången för populism i ett land är kontextberoende, och ser olika ut i olika länder och över tid. Politiska, ekonomiska och sociala betingelser i ett land har betydelse för populismens framväxt. Samtidigt kan inte förklaringen till framgång reduceras till en beskrivning av
rådande situation eller ”problem” i ett land eller av olika faktorer som bakomliggande orsaker.
Förklaringar till att populismen blir framgångsrik behöver förstås i en helhet av flera samverkande mekanismer.
Muddes teori om utbud och efterfrågan erbjuder en förklaringsmodell för hur populismen och populister når framgång. Förklaringsmodellen kan användas oberoende av i vilket land eller i vilken tid som fenomenet studeras, den ger möjlighet till fördjupad analys men också till jämförelser mellan olika fall.
Utbud och efterfrågan är ömsesidigt beroende av varandra för att populismen/populisten ska bli framgångsrik.42 Samhällen där det finns en stark efterfrågan på populism ger
40 Mudde, Cas. The populist zeitgeist. Government and opposition. Vol 39. 541-563. 2004
41 Mudde och Kaltwasser. Populism: A Very Short Introduction. 2017. 1-4
42 Ibid. 99-108
10 förutsättningar för framgång, men samtidigt krävs ett utbud av trovärdiga populistiska aktörer.
I motsvarande situation misslyckas ofta populistiska aktörer när det saknas efterfrågan i samhället. Ovanpå detta finns den socioekonomiska och sociopolitiska kontextens roll för att hindra eller facilitera framgång (Fig 1).
Missnöje
Misstro Populistisk aktör
Populistisk politik
Populistiskt parti Politiska
Sociala
Ekonomiska
Populistiska attityder
Efterfrågan Utbud
Betingelser
Fig 1 – Illustration av mekanismer i Muddes teori om utbud och efterfrågan
Politiska, ekonomiska och sociala betingelser skapar förutsättningar för efterfrågan. En annan viktig aspekt för efterfrågan är populistiska attityder hos befolkningen. En betydande andel av befolkningen i världen stöder aspekter av populistiska idéer, så som att de styrande skor sig själva, är korrupta och att de inte lyssnar på majoriteten av befolkningen. Populistiska attityder ligger vilande hos många människor men kan aktiveras av omständigheter.
Efterfrågan uppstår när politiska system och styre inte är mottagliga för förändring eller förbättringar som folket eftersträvar. Folkets problem bemöts inte och förbättras inte, folket blir då mottagliga för budskapen från populistiska aktörer.43
Utbudet uppkommer då populistiska aktörer lyckas utnyttja kontexten och kan mobilisera befolkningen mot eliten och skapa motpoler mellan eliten och folket. Populistiska aktörer kan vara såväl ett politiskt parti som en enskild individ. Ofta använder populistiska aktörer så kallade ”gäst-ideologier”, de kombinerar och lyfter fram lyfter fram olika samhällsproblem som de erbjuder lösningar på. Populister försöker medvetet skapa en känsla av kris för att få sitt budskap att framstå som brådskande och angeläget.44
43 Mudde och Kaltwasser. Populism: A Very Short Introduction. 2017. 99-108
44 Ibid. 99-108
11
2.6 Folket, eliten och den allmänna viljan
2.6.1 Folket
Debatten om populism som koncept fokuserar ofta på vagheten runt termen ”folket”. Det råder konsensus att termen är en konstruktion utan en tydlig och fast betydelse. Detta har innebörden att somliga statsvetare anser att begreppet är tomt och meningslöst. Folket kan ses som ”tom signifierare”, vilket gör populism till en kraftfull ”ideologi”. Populism har
förmågan att utforma konceptet ”folket” på ett sätt som tilltalar skilda delar av samhället och genererar en gemensam identitet mellan dessa olika grupper. Dessa kan sedan främja sina gemensamma intresse.45
Eftersom folket är ett flexibelt begrepp kan det användas på en rad olika sätt. Det finns tre huvudsakliga kategorier för hur folket kan beskrivas: Folket som suveräna, det vanliga folket och folket som nation.46
Det suveräna folket syftar på folkets självstyre, att makten i ett land ska utgå från folket och vara källan till politisk makt. I brist på uppfattningen att folket representeras av makthavarna kan en populistisk maktkamp påbörjas där folket motsätter sig den politiska eliten. En kamp att återta makten åt folket kan komma att ske.47
Det vanliga folket är ett brett koncept som kan kombinera faktorer såsom kulturella traditioner, socioekonomisk status och populära värderingar. När det talas om det vanliga folket är det ofta en slags kritik mot den dominerande kulturen och mot de värderingar och smaker som ”vanligt folk” har, dessa möts med misstro. Att tala till ”det vanliga folket” och deras intressen är vanligt förekommande för de rörelser som blir märkta som populister.
Folkets betydelse kan här vara inkluderande och exkluderande. En tyst majoritet ska enas, men den ska även ställas i motpol till något, ofta är detta en klart definierad fiende såsom eliten eller etablissemanget. Det är ofta anledningen till att populistiska ledare adapterar olika kulturella egenskaper som uppfattas som ”mindre fina” i den dominerande kulturen. Detta kan vara språkbruk, klädstil eller andra egenskaper. Detta är ett sätt att utmärka sig som en vanlig person, en av folket.48
Folket som nation refereras till folket som en nationell gemenskap i form av exempelvis medborgarskap eller etnicitet. Även om det kan användas på olika sätt finns det alltid en distinktion mellan folket och eliten, det är ofta denna som signifierar populism. Det är också
45 Mudde och Kaltwasser. Populism: A Very Short Introduction. 2017. 9
46 Ibid. 10
47 Ibid. 5-11
48 Ibid. 5-11
12 ovanligt att endast en av dessa kategorier är aktuella, det är nästan uteslutande en kombination av dessa.49
2.6.2 Eliten
Populism skapar skiljelinjer mellan folket och eliten. En viktig aspekt är moralen, skillnaden mellan det ”rena folket” (the pure people) och den ”korrupta eliten” (the corrupt elite). De flesta populister motsätter sig eliten på olika nivåer, den ekonomiska eliten, den kulturella eliten och mediala eliten. Eliten framställs som en enda homogen grupp som motarbetar det vanliga folket, dessa definieras på en rad olika sätt.50
Eliten definieras av makt, det kan vara exempelvis politisk eller ekonomisk makt. Eliten som besitter makten i ett land motarbetar populisten och i vidare mening, folket. Denna definition sträcker sig dock inte till populister själva eller deras sympatisörer, då skulle populism vara en paradox. Så fort de uppnått riktig makt bör de på så sätt upphöra att vara populister då de själva skulle bli en del av den politiska eliten. Detta har vissa forskare pekat ut, men Mudde ställer sig emot antagandet och förklarar att detta ignorerar den viktigaste skiljelinjen mellan det rena folket och den korrupta eliten, moralen. Istället menar Mudde att populister
omdefinierar eliten när de kommer till makten, ofta blir det en skuggmakt som drar i strängar bakom ridåerna. Eftersom moralen är den stora skillnaden mellan folket och eliten är eliten inte nödvändigtvis ekonomisk eller medial, utan huvudsaken är att den motarbetar folket och är moralist korrupt.51
2.6.3 Den allmänna viljan
Mudde beskriver den så kallade ”allmänna viljan”. Denna drar inspiration från Rousseaus litteratur, där man skiljer den ”allmänna viljan” (volonte generale) från ”allas vilja” (vononte de tous). Dessa låter som synonymer, men skiljer sig där den förstnämnda handlar om folkets förmåga att enas som en grupp och tvinga fram deras gemensamma intresse, exempelvis lagar, regler eller dylikt. Det sistnämna syftar istället på summan av folkets gemensamma och specifika intresse under en viss tidsperiod.
Folket och eliten är varandras motsatser. Motsatserna handlar om det ”rena folket” och den
”korrupta eliten”. Mudde menar att populism tudelar samhället i dessa mer eller mindre
49 Mudde och Kaltwasser. Populism: A Very Short Introduction. 2017. 5-11
50 Ibid. 11-16
51 Ibid. 11-16
13 homogena och antagonistiska grupper och menar att politik bör vara ett uttryck av den
generella viljan.52 Dessa står i stark kontrast till varandra oavsett vilken ideologi en
populistisk rörelse följer, exempelvis kan västerpopulism se överklassen som den korrupta eliten och arbetarklassen som det rena folket samtidigt som högerpopulism skulle kunna dra dessa skiljelinjer mellan etniciteter. Det är denna moraliska delning som inom populism som påvisar att en allmän vilja existerar. Oavsett var den populistiska rörelsen befinner sig politiskt kommer den att göra denna distinktion på något sätt. Vissa har t.o.m. påpekat att populism är anti-politiskt då populister söker att skapa anti-politiska utopier.53
Eftersom folkets vilja är i centrum för populister, och att det är vedertaget att en allmän vilja existerar, finns det ofta stora tendenser inom populism för olika slags direktdemokratiska aktioner, exempelvis folkomröstningar som skapar en länk mellan den populistiska ledaren och folket. En direkt konsekvens av populism är att institutioner växer fram som skapar en förmodad allmän vilja. Den allmänna viljan är för populister baserad på sunt förnuft, vilket innebär att den kan användas både för att aggregera krav och framställa en gemensam
fiende.54 Populism har även en mörkare sida med dess autoritära tendenser. Mudde menar att populister delar koncept som stämmer överens med den tyska teoretiker Carl Schmitts tankar.
Dessa tankar är att ett homogent folk är livsviktigt för grundandet av demokratiska makter.
Detta innebär att den allmänna viljan är baserad på samhörigheten i befolkningen samt tydliga markeringar på vem som är inräknad, och vem som är utesluten. Den allmänna viljan är inte transparent men den är absolut, vilket kan medföra auktoritära tendenser hos populisten samt illiberala attacker mot dem som hotar folkets homogenitet.55
52 Mudde, Cas. The Guardian. The problem with populism. 17 feb 2015.
https://www.theguardian.com/commentisfree/2015/feb/17/problem-populism-syriza-podemos-dark-side- europe. Hämtad 1 mars 2021
53 Mudde och Kaltwasser. Populism: A Very Short Introduction. 2017. 16-20
54 Ibid. 16-20
55 Ibid. 17-18
14
3 Metod och Material
3.1 Metod
För denna uppsats har ett kvalitativt angreppssätt valts. Med ett kvalitativt angreppsätt söker man att förstå och tolka ett fenomen i en specifik kontext.56
Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har fallstudie valts som forskningsdesign.
Fallstudier möjliggör att man får en djup kunskap och förståelse för det som studeras då fallstudier per definition är förankrad i verkligheten.57 Metoden lämpar sig då den
tillhandahåller utrymme att undersöka ett fenomen på djupet, undersöka ett subjekt i detalj och upptäcka information.58
Ett fall kan vara svårt att definiera och begränsa till en grad där det är hanterbart att
undersöka. Fallstudier kan handla om exempelvis organisationer, länder, individer osv. Detta innebär att fallstudier sällan är naturligt avgränsade utan alltid måste ses i ett större
sammanhang och kontext.59 Uppsatsens kontext är Duterte som en populistisk ledare och som politiker i Filippinerna.
Inom ramen för fallstudier måste man beakta skillnader mellan det allmänna och det
specifika. Är enheten vald för att det representera en unik social situation som är intressant på sina egna villkor, eller är den vald för att den representerar ett bredare ämne och liknande fall?
I detta fall är syftet inte att undersöka populism i sin helhet eller att jämföra Duterte med andra populister, utan att undersöka Dutertes populism med hjälp av Muddes teorier. Det innebär att Duterte står som ett unikt objekt, och att han är intressant i sin egen bemärkelse.
I forskning kan man anta en induktiv, deduktiv eller abduktiv ansats. Induktiv ansats innebär att forskningen utgår från observationer av verkligheten medan deduktiv ansats utgår från befintliga teorier med formulering av hypoteser.60 Abduktiv ansats innebär att forskaren i arbetsprocessen använder en kombination av teori och empiri. Denna uppsats har en abduktiv ansats. I fallstudien har forskningen rört sig mellan det teoretiska ramverket om populism som
”thin-centered ideology” och “utbud och efterfrågan” och empiri genom det insamlade datamaterialet.
56 Creswell, J. Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. Tredje upplagan.
Thousand Oaks, Calif. Sage. 2009
57 Creswell och Poth. Qualitative inquiry & research design: Choosing among five approaches. Sage Publications. Thousand Oaks. Calif. 2017
58 David, Matthew och Sutton, Carole D. Samhällsvetenskaplig Metod. Lund Studentlitteratur. Lund. 2016
59 Denscombe, M. Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan. Lund studentlitteratur. Lund 2018
60 Bryman, Alan, och Nilsson, Björn. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber ekonomi, 2002
15 Att använda sig av abduktiva ansatser är vanligt och passar bra in på fallstudier. Att arbeta utifrån en abduktiv ansats innebär att man rör sig mellan teori och empiri och sakta ökar förståelsen för subjektet. Genom observationer kan man koppla sig till den hypotes som kan förklara observationerna.61 I uppsatsens fall innebär detta att man gör observationer om Duterte och hans populism, därefter söker man att förklara dessa genom teorier, vilka man kan ha förkunskap om. Exempelvis kan man observera Dutertes grova språkbruk och söker därefter efter teorier som kan förklara detta, för att sedan återkomma till observationerna. I praktiken har detta inneburit att man rört sig mellan material om Duterte, ofta i form av text och artiklar, för att sedan skifta till det teoretiska materialet av Mudde, och tillbaka igen. I verkligheten är analyser sällan helt induktiva eller deduktiva, utan snarare abduktiva.62 Uppsatsen kan ses som empiridriven eftersom det vetenskapliga problemet baseras på ett samhällsproblem och något som observerats ute i samhället. Duterte är det ursprungliga problemet, inte teorier om populism.
Det finns en mångfald av analysmetoder inom kvalitativ forskning, metoderna har olika fokus med skilda styrkor och svagheter som gör dem olika lämpade beroende på vad man vill uppnå med forskningen. I denna uppsats har kvalitativ innehållsanalys valts. Kvalitativ
innehållsanalys är en metod som innebär att man systematiskt kodar data och grupperar meningsfull information för att hitta underliggande teman och mönster.63
Inom den kvalitativa innehållsanalysen finns olika tillvägagångssätt: konventionell
innehållsanalys, riktad innehållsanalys och summerande innehållsanalys. I uppsatsen har en riktad innehållsanalys använts. Valet grundas på att riktad innehållsanalys kan användas för att bekräfta eller vidareutveckla en redan befintlig teori. Första steget i en riktad
innehållsanalys är att börja med att bestämma nyckel-eller kodord och sedan sortera ut data ur materialet utifrån de förutbestämda kategorierna.64
3.2 Material
Detta är en fallstudie där en rad olika texter från och om vår valda enhet samlas in och
analyseras. Det rör sig om vetenskapliga texter, artiklar och böcker för att få en så djupgående förståelse som möjligt om fallet och besvara uppsatsens frågeställningar.
61 Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj. Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Andra upplagan. Lund. Lund Studentlitteratur. 2008. 55-58
62 Alvesson och Sköldberg. Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2008. 55-58
63 Bryman och Nilsson. Samhällsvetenskapliga metoder. 2002
64 Hsieh, Hsiu-Fang och Shannon, Sarah E. Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative health research. Vol 15, 1277-1288. 2005
16 För att exemplifiera och hitta mer information än den som finns litteraturmässigt har relevanta nutidsartiklar använts. Tidningsartiklar utgör en del av uppsatsen material, dock till en mindre grad än de andra källorna. Uppsatsen utgår från både primär och sekundärkällor.
3.3 Tillvägagångssätt
Det faktiska tillvägagångsättet var att analysera material om Duterte och Filippinerna, för att sedan använda den teoretiska referensramen för att besvara frågeställningarna.
I första steget samlades material in. Utifrån uppsatsens frågeställningar och det valda teoretiska ramverket gjordes en matris med fastställda nyckelord. Insamlat material lästes igenom ett flertal gånger. Med riktad innehållsanalys identifierades data i materialet, datan sorterades in i de förutbestämda kategorierna.
Teoretiska ramverk Kategorier/Nyckelord Data i materialet Populism som thin-centered ideology Eliten
Folket
Den allmänna viljan Framgångsfaktorer för populismen
under Duterte
Utbud Efterfrågan
3.4 Metoddiskussion
Det finns svagheter med fallstudier som metod. Kritiker mot fallstudier menar att värdet av att studera enstaka fall bör ifrågasättas. Det finns även dem som ifrågasätter om resultaten från en fallstudie går att generalisera för att skapa vidare kunskap. Ytterligare en kritik mot fallstudier är att forskaren och dennes förförståelse kan ha stor påverkan på resultatet.65
Det finns få etablerade och allmänt accepterade metoder för att analysera kvalitativa data.
Valet av riktad innehållsanalys påverkar studiens resultat, genom att på förhand bestämma nyckelord har analysen inte varit öppen mot materialet och på så sätt inte fångat andra intressanta aspekter.
Det kan vara svårt att kontrollera information vilket gör att det finns risk för att resultaten av studien blir snedvridna. Detta kräver att man är uppmärksam på att redogöra var
65 Bell, J. och Waters, S. Introduktion till forskningsmetodik. Femte upplagan. Lund Studentlitteratur. Lund.
2016
17 informationen samlats in samt att förhålla sig källkritiskt till denna. Som ett sätt att svara mot svårigheten att kontrollera information redovisas den hämtade datan i källförteckningen.
Fallstudien har eftersträvat en bred variation av material och källor för att få omfattande information. Urvalet av material har haft betydelse för uppsatsens resultat och med ett annat urval hade andra aspekter kunnat framträda. Språkbarriären kan ha medfört att inte allt relevant material har kunnat samlas in, samt kan ha bidragit till att uppsatsen förlitat sig på andrahandskällor.
3.5 Källkritik
Ämnet och källornas natur innebär delvis källkritiska problem. Tidningsartiklar, som uppsatsen delvis baseras på, är samtidsmässigt relevanta, men kan innebära problem då oberoende och tendens är svåra att kontrollera. Då tidningsartiklarna kommer från stora och välkända tidningar kan man med relativt stor säkerhet säga att äktheten är rimlig. Problem med äkthet uppkommer främst genom användandet av tidningsartiklar, som bland annat refererar till citat från Duterte. Dessa citat kan enkelt dubbelkollas genom att söka bekräftande källor och primärkällor så som videor.
Det är vanligt att källor är färgade utifrån författarens värderingar, det så kallade
tendenskriteriet. Tendenskriterier är inte ett problem när det gäller de citat som används i analysen, men kan vara ett problem vid hänvisning till tidigare forskning samt nyhetsartiklar.
Politiska och ideologiska värderingar kan vara problematiska om de smyger in i forskning eller artiklar, man måste vara uppmärksam på detta och dubbelkolla uttalande och händelser som blir refererade. Samtidsmässigt är källorna inte problematiska, eftersom textens ämne rör sig om något som är nutida och fortfarande pågående.
3.6 Källor och tabell
Uppsatsen innehåller en källtabell som bilaga, i denna återges information om uppsatsens källor. Detta innefattar källornas titel, författare, typ, insamlingsmetod och källtyp.
Insamling av källorna och material har skett på olika sätt. Bland annat har Umeå Universitets biblioteks söktjänst använts för att hitta källor om Duterte och populism. Sökningar har gjorts genom relevanta söktermer, inklusive ”Duterte”, ”Rodrigo Duterte”, ”Populism”, “Populist”,
”Philippines”, ”Filippinerna” mm. Därefter har sökresultatens analyserats för att avgöra relevansen inom ramen för uppsatsen. Källorna som samlats in på detta sätt utgörs av
18 vetenskapliga artiklar. Dessa källor har används i uppsatsen och markeras med ”Umeå
Bibliotek” i källtabellen.
Uppsatsen har även använts sig av fysiska böcker. Dessa används främst inom teorin och metod, men innefattar även böcker om Duterte. Dessa har samlats in genom sökningar och köp via bokhandlare på internet. Söktermer innefattar ”Duterte”, ”Rodrigo Duterte”,
”Populism”, “Populist”, ”Philippines”, ”Filippinerna” mm. Dessa fysiska böcker har markerats med ”Bok” i källtabellen.
Uppsatsen förlitar sig även på material i form av artiklar, tidningsartiklar och citat. Dessa har samlats in genom sökningar på Google, främst genom samma slags sökningar av generella termer relaterade till ämnet, inklusive ”Duterte”, ”Rodrigo Duterte”, ”Populism”, ”Populist”,
”Philippines” mm. Utöver detta har även sökningar gjorts för hitta citat relaterade till specifika ämne. Dessa sökningar innefattar kombinationer av generella och specifika
söktermer, exempelvis ”Duterte + USA”, ”Duterte + Elites” mm. Denna sökmetod har även använts för uppslagsverkssökningar. Detta markeras med ”Google” i källtabellen.
Tabellen delar in källor som primära eller sekundära. Denna punkt redovisas endast i källtabellen om materialet refererar till resultatet. Det innebär att källor som relaterar till exempelvis metod eller teori inte har denna datapunkt, och lämnas därmed blanka. Om uppsatsen förlitar sig på källans och dess författares analys så anses de vara sekundärkällor, det vill säga källor där det sker en tolkning eller utvärdering. Om uppsatsen förlitar sig på det direkta innehållet, exempelvis en nyhetsartikel med ett citat av Duterte, anses den vara en primärkälla. Dessa dubbelkollas och bekräftas innan användning i uppsatsen. Uppsatsens källor, och sökningen efter dem, har anpassats till uppsatsen avgränsningar som finns redovisade i kapitel 1.5. Dessa handlar alla direkt eller indirekt om frågeställningarna.
19
4 Analys & Empiri
För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar är det nödvändigt att ge en beskrivning av kontexten och omständigheter av betydelse i och för landet. I kapitel 4.1 redovisas fakta i en kortfattad bakgrund om landet och Duterte. I kapitel 4.2 presenteras fakta kring politiska, ekonomiska och sociala betingelser i Filippinerna tillsammans med tidigare forskning kring hur dessa betingelser bidragit till att skapa förutsättningar för populismens uppkomst.
Resultatet och svaren på frågeställningarna presenteras i kapitel 4.3 och 4.4.
4.1 Bakgrund om landet och Duterte
Filipinerna är en önation i Stilla havet med ca 100 miljoner invånare utspridda över landets cirka 7,000 öar. Landet är indelat i tre huvudregioner, Luzon, där huvudstaden Manila ligger, Visayaöarna och Mindanao. Landets gemensamma språk är engelska, ett kolinalt arv sedan USA styrde över landet. Utöver detta talas 185 andra språk på öarna och det största inhemska språket, Tagalog, är huvudspråk för ungefär en tredjedel av landet, främst i Luzon och därtill huvudstaden Manila.66
Filippinerna är ett land som skiljer sig från resten av Sydostasien, politiskt och kulturellt. Det har en unik kolonial historia där öriket befunnit sig under båda spansk och amerikansk kontroll. Båda länder har lämnat stora avtryck på landet, städerna präglas av spanska koloniala byggnader och katolska kyrkor. Kulturellt och språkligt finns det många likheter med både Spanien och USA, med många spanska orts- och personnamn och engelska som landets officiella språk. Landet skiljer sig från de närliggande länderna och dess kultur, historia och politik, är unik.
Rodrigo Duterte föddes 1945 i staden Maasin, på ön Leyte, i den östra delen av öområdet som kallas Visayaöarna. Han har en mångkulturell bakgrund med bland annat en kinesisk
farförälder. Han föddes in i en familj med politisk bakgrund, bland annat var hans far borgmästare i Danao, en stad norr om Cebu City. I Cebu City var även hans far borgmästare under en period på 50-talet och hans kusin var borgmästare under en period på 80-talet.
Duterte kom sedermera även att vara borgmästare i landets andra största stad, Davao City, i landets södra delar i regionen Mindanao. Duterte har hittills varit borgmästare i Davao City i tre omgångar, från 1988-1998, 2001-2010 samt 2013-2016. Mellan de två senare perioderna
66 Borlaza, Gregorio C. Britannica. Philippines. 2018 https://www.britannica.com/place/Philippines. Hämtad 1 mars 2021
20 kom han att arbeta som vice borgmästare i staden. Här kom Duterte att utkämpa ett krig mot droger.67
4.1.1 Kriget mot droger
Den policy som kom att definiera Dutertes styre är hans numera ökända krig mot droger. Av denna anledning det viktigt att en kort bakgrund återges om det drogkrig som han bedriver som president. Duterte lovade att som president ta itu med landets problem med illegala droger. Till största del rör det sig om den centralstimulerande drogen metamfetamin, eller
”Shabu” som det benämns i landet. Kriget har delvis utkämpats av militären och polisen, som tagit livet av upp till 4,000 människor misstänka för inblandning i droghandel. Utöver
militären och polisen har kriget utkämpats av utomrättsliga grupper som uppmuntras och har fått stöd av Duterte. Brott mot mänskligheten har lett till kritik från en stor mängd
internationella aktörer.68
Som borgmästare i Davao City bedrev Duterte ett liknande drogkrig på en mindre skala.
Under Dutertes mandatperiod genomgick Davao City stora förändringar, från en stad med stora problem relaterade till kriminalitet och våld, till en av de säkraste städerna i landet.69
“If you lose your job, I’ll give you one. Kill all the drug addicts.”
70Citatet visar att Duterte uppmuntrar sina följare att mörda missbrukare.
4.2 Förutsättningar för populismen och Duterte
Framväxten av populism är beroende av politiska, ekonomiska och sociala betingelser. Dessa betingelser skiljer sig åt mellan olika länder och över tid. För att förklara framgången för
67 Ray, Michael. Rodrigo Duterte. Britannica. 2018. https://www.britannica.com/topic/Rodrigo-Duterte.
Hämtad 1 mars 2021
68 Killalea, Debra. News.com.au. Rodrigo Duterte’s ’kill drug addicts’ job ’plan’ is bizarre. 21 april 2017.
https://www.news.com.au/world/asia/rodrigo-dutertes-kill-drug-addicts-job-plan-is-bizarre/news- story/b1ac0ff4e67e56f700c7051ee78f7346. Hämtad 1 mars 2021
69 Bergson, James. Duterte vs Shabu 2017. The Philippine war on drugs. The Rockfortness Publications. 2017
70 Killalea. Rodrigo Duterte’s ’kill drug addicts’ job ’plan’ is bizarre. 2017
21 Duterte och populismen i Filippinerna är det nödvändigt att beskriva betingelser som rådde i landet och hur de påverkat framväxten av populismen.
4.2.1 Politiska, ekonomiska och sociala betingelser Politiskt styre
Fram till 1986 styrdes Filippinerna av den de facto diktatorn Ferdinand Marcos. Marcos trodde på och förde en retorik med ett narrativ av storhet och ett öde för Filippinerna. Efter en populär kupp med stort folkligt stöd, ofta benämnd som EDSA-revolutionen, avsattes Marcos och demokrati återinfördes i landet.71
Corazon Aquino valdes till landets president och hon kom att bli en stark kontrast till den auktoritära ledaren Marcos. Corazon Aquino fick till stor del sin legitimitet från denna populära revolution. Faktumet förblir dock att denna revolution även hade ett stort stöd från landets elit, anhängarna till Corazon Aquino. Återinförandet av demokratin innebar inte en frigörelse för folket i praktiken, utan istället en möjlighet för landets elit att kraftsamla statens makt för deras egen vinning.72
EDSA-revolutionen kom till viss del att upprepa sig mot den senare presidenten Joseph Estrada, som ansågs ha populistiska tendenser. Estrada tilltalade politiskt den allra fattigaste delen av befolkningen i landet. Estradas styre klassificeras övervägande som dåligt och gick dessutom emot stora delar av de elitiska grupperna i landet, inte minst affärsintressena och den katolska kyrkan. Estrada avsattes fredfullt 2001 i vad som ibland kallas EDSA II. Samma elitiska maktklass som avsatte Marcos avsatte även Estrada, och politiskt sett återgick landet mot status-quo av elitstyre. Estrada och efterföljande presidenter lyckades inte fullfölja några av de reformer som landet ansågs vara i behov av, bland annat förbättring av säkerhetsläget och bekämpning av kriminalitet.73
Ekonomi och tillväxt
Filippinerna benämndes länge som Asiens sjuke man. Samtidigt som de närliggande länderna i regionen upplevde stark tillväxt, upplevde Filippinerna ekonomisk stagnation. Politisk instabilitet och ekonomisk stagnering förhindrade landet från verklig utveckling. Denna negativa trend som existerat i Filippinerna kom till viss del att brytas under Benigno Aquinos III mandatperiod 2010-2016. Reformer infördes för att minska korruption och öka den
71 Teehankee, Julio C. Was Dutertes Rise Inevitable?. I A Duterte Reader: Curato, Nicole. (red.) New York. SEAP Publications. 2017
72 Teehankee. Was Dutertes Rise Inevitable? 2017
73 Ibid.
22 offentliga maktens transparens, samtidigt som ekonomin stabiliserades och landet började se en stor ekonomisk tillväxt. Landet var under en period en av de största tillväxtnationerna i Asien och världen. Det uppstod hopp att landet skulle bli Asiens nästa stora ”Break out” land och ta sig ut ur den långa ekonomiska svackan.7475
Tillväxten i Filippinerna var till stor del koncentrerad till speciella sektorer, bland annat i servicesektorer på medelnivå, såsom BPO:s (Business Process Outsourcing) och
bostadsmarknaden. 79 % av landets nyskapade tillväxt koncentrerades hos de 40 rikaste familjedynastierna i landet. En stor del av befolkningen förblev fattig. Landets stora
ekonomiska klyftor och det oligarkiska politiska systemet som präglas av politiska dynastier medförde att tillväxten kom att stärka landets redan starka nationella elit. Trots den
ekonomiska tillväxten lyckades administrationen under Benigno Aquinos III inte förse landets befolkning med generell service, såsom offentlig säkerhet och fungerade kollektivtrafik i huvudstaden Manila, världens mest tätbefolkade och trafiköverbelastade stad. Filippinerna blev typexemplet på potential som slösats på korruption, överbefolkning, ojämlikhet and fattigdom som brutit den nationella andan.7677
Säkerhet och korruption
Filippinerna är ett korrupt land. Enligt Transparency international, den ledande NGO:n som arbetar med att motarbeta korruption, är Filippinerna ett av de mest korrupta länderna i världen. Med ett poängtal på 34 av 100 är Filippinerna det 111:e mest korrupta landet i världen, något som innebär en stor frustration för befolkningen och bidragit till att en stor misstro för politiker har fostrats i landet.78 Filippinerna är även ett relativt farligt land. Enligt World Economic Forums rapport: ”Travel and Tourism Competitiveness Report” är
Filippinerna det 11:e farligaste landet i världen. Landet tar således positionen som Asiens farligaste land utanför mellanöstern, detta innebär att våld är en del av vardagen för många av landets invånare. Inte minst är politiken extremt våldsam, mord och terror mellan
rivaliserande dynastier är vanligt förekommande.79
74 Heydarian, Richard Javad. Rodrigo Duterte and the populist backlash against globalization. Harvard International Review, 38(2), 36. 2017
75 Batalla, Eric Vincent C. Divided Politics and Economic Growth in the Philippines. Journal of Current Southeast Asian Affairs. Vol 35. 161–186. 2016
76 Heydarian. Rodrigo Duterte and the populist backlash against globalization, 2017
77 Lintner, Bertil. Filippinerna: Nytt hopp för Asiens Sjuke man. Stockholm. Utrikespolitiska institutet. 2013
78 Transparency International. Philippines. 2017. https://www.transparency.org/country/PHL#. Hämtad 1 mars 2021
79 Schmalbruch, Sarah. The Independent. The 20 most dangerous countries in the world. 2018.
https://www.independent.co.uk/news/world/worlds-most-dangerous-countries-colombiayemen-el-salvador- pakistan-nigeria-a7934416.html. Hämtad 1 mars 2021
23
4.3 Framgångsfaktorer för Duterte och populismen
Populism förutsätter ett utbud och en efterfråga på populism. En nyckelfunktion för efterfrågan på populism är att det politiska systemet inte är mottagligt, det vill säga att de etablerade politikerna och staten inte svarar på befolkningens krav. När en befolkning känner sig fjärmad av den styrande gruppen bidrar det till en syn av dem som elitiska och själviska då de inte tar hänsyn till det vanliga folkets behov. Populism kräver även utbud, något eller något som kan svara mot befolkningens krav och förse befolkningen med denna slags politik.80
4.3.1 Efterfrågan
Framgången för populismen kan ses som en reaktion av befolkningen mot Filippinernas korruption och vänskapskapitalism, som hållit landets tillväxt och potential till tillväxt borta från massorna. Trots en stor ekonomisk tillväxt i landet förbättrades inte gemene mans liv avsevärt. Kriminalitet, ekonomisk osäkerhet och andra problem kvarstod för vanliga
människor. Folkets frustrationer över stor ekonomisk tillväxt utan förbättrade levnadsvillkor skapade efterfråga på populism.81
Övertygelsen om att det nuvarande politiska arrangemanget har tillåtit sociala problem att inta den nationella politiken är en drivkraft för populister generellt, och även för Duterte. Stödet för Duterte och populistiska ledare som tar ställning för ordning och reda kommer från de grupper som har mest att förlora.82 I Dutertes fall skulle det innebära eliten och medelklassen.
Dutertes framgång var således inte en reaktion från de som uteslutits från landets tillväxt, utan från dem som fått en bättre ekonomisk ställning, om än marginellt, under den ojämlika
tillväxtperioden. Reaktionen grundades i deras oro över smuggling, säkerhet och kriminalitet.
Den filippinska populismen under Duterte är således inte unik, utan kan likställas med den i andra sydostasiatiska länder, såsom Indien, Indonesien och Thailand. Väljarbasen tror på erbjudandet om en självständig och obunden politiker som framställer sig som att vara utanför etablissemanget och erbjuder möjligheter att bringa politisk och social ordning. Detta är dels ett vanligt fenomen i Sydostasien, men även generellt vanligt för länder med en kraftigt växande ekonomi.83 På så sätt är efterfrågan på populister som Duterte en produkt av
omständigheterna i landet, både de politiska omständigheterna men även de ekonomiska. Den
80 Mudde och Kaltwasser. Populism: A Very Short Introduction. 2017. 99-108
81 Pepinsky, Thomas. Southeast Asia: Voting Against Disorder. Journal of Democracy. 28(2). 120-131. 2017
82 Pepinsky. Southeast Asia: Voting Against Disorder. 2017
83 Ibid.
24 elitistiska och det stagnerande politiska landskapet i Filippinerna cementerade befolkningens uppfattning om ett elitistiskt, ineffektivt och själviskt styre, vilket bidrog till efterfrågan på populism.
4.3.2 Utbud
Utbudet av populism kommer från ledarens förmåga att utnyttja situationer och mobilisera befolkningen för ett anti-etablissemang genom att vädja till lösningar baserade på sunt förnuft.
En lyckad populist kombinerar olika samhällsproblem runt en populistisk diskurs som innefattar antagonistiska motpoler i form av ”oss, det goda folket” och ”dem, den korrupta eliten”. De gör detta genom att använda ”gäst-ideologier” som adresserar olika viktiga frågor i samhället.84
Duterte talar om många olika ämne som är viktiga för befolkningen. Duterte talar om sorger och smärta, om heder, om mod och behovet av fred. Duterte talar också om diskriminering av minoriteter och om relationen mellan stat och kyrka. Duterte gör starka uttalanden och är tydlig och rak i sina budskap.
Duterte gick till val med ett löfte om att bekämpa kriminalitet och korruption, oavsett vad som krävdes. Han talar om sitt förhållningssätt till auktoritet, korruption och hur presidentskapet ska utövas. För populister som Duterte och deras anhängare är ordning och reda en
förutsättning för ett effektivt styre. När lagen och staten misslyckats med att få bukt på problem går man utöver lagen för att lösa dem.85
“I am a womanizer but not corrupt.”
86"Abuse your authority and there will be a hell to pay. For you will have become worse than criminality itself."
87I citaten ovan förklarar Duterte att han inte är korrupt, samt att han kommer att bekämpa korruption med alla medel. Han beskriver korrupta politiker som värre än kriminella.
84 Mudde och Kaltwasser. Populism: A Very Short Introduction. 2017. 99-108
85 Pepinsky. Southeast Asia: Voting Against Disorder. 2017
86 Sucessstory. Inspirational Quotes from Philippines President Rodrigo Duterte.
https://successstory.com/inspiration/rodrigo-duterte-quotes. Hämtad 1 mars 2021
87 Reuters. Duterte’s office responds to questions on Reuters investigation. 5 december 2016.
https://www.reuters.com/article/us-philippines-duterte-comment-idUSKBN13U1VJ. Hämtad 1 mars 2021
