Skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården: en kvalitativ studie

2009:081

C - U P P S A T S

Skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom

skolhälsovården

– en kvalitativ studie

Frida Eklund Lisa Waltersson

Luleå tekniska universitet C-uppsats

Sjukgymnastik

Institutionen för Hälsovetenskap

Avdelningen för Sjukgymnastik

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för Hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 180p

Skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården

– En kvalitativ studie

Frida Eklund Lisa Waltersson

Examensarbete i Sjukgymnastik S0001H

Handledare: Universitetsadjunkt Irene Vikman

Examinator: Professor Lars Nyberg

Vi vill tacka informanterna för deras deltagande och vår handledar Irene Vikman för goda råd, stöd och engagemang!

Vi vill dessutom tacka våra opponenter Catarina Rostedt och Jessica Lundberg för kloka råd och synpunkter.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till vår examinator Lars

Nyberg för konstruktiv kritik och uppmuntran.

Sjukgymnasters upplevelser och erfarenheter av att arbeta inom skolhälsovården – En kvalitativ studie.

Physiotherapists’ experiences of working in school based health care – A qualitative study.

Eklund, F., & Waltersson, L.

Institutionen för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet

Abstrakt

Bakgrund: Barn och skolungdomar mår allt sämre. Vanliga hälsoproblem för barn i skolåldern är motoriska problem, övervikt och stress. Förskolan och skolan är nyckelmiljöer för hälsofrämjande åtgärder. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn är att informera och utbilda, skapa yttre förutsättningar för det enskilda barnet, en god lärandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården. Metod:

Studien baseras på intervjuer med fem legitimerade sjukgymnaster anställda inom den svenska skolhälsovården. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier; En viktig och uppskattad extern resurs utan tydliga ramar, Ett preventivt ensamyrke riktat mot barn som faller mellan stolarna samt I framtiden behövs utvärdering och marknadsföring. Resultatet delades även in i underkategorier. Konklusion:

Skolsjukgymnasterna upplever sin roll inom skolhälsovården som viktig men i vissa fall otydlig. Sjukgymnasterna arbetar med ergonomi, stressrelaterade problem, övervikt, samt grovmotoriska problem. Sjukgymnasten arbetar med barn som lätt kan falla mellan stolarna,

”gråzonsbarn”, då dessa inte har tillräckligt stora problem för att få hjälp av sjukvården och inte uppmärksammas inom skolan. Samtliga informanter uppgav att det behövs fler sjukgymnaster inom skolhälsovården. För att påvisa sjukgymnasters möjliga betydelse i skolhälsovården behövs forskning inom området.

Sökord: Elevhälsa, barn och ungdomar, hälsofrämjande arbete, skolhälsovård,

skolsjukgymnast.

Innehållsförteckning

Bakgrund...5

Syfte...9

Frågeställningar ...9

Metod...9

Informanter...9

Procedur ...9

Analys av data ...10

Etiska aspekter...10

Resultat ...11

1. En viktig och uppskattad extern resurs utan tydliga ramar...11

1.1 Upplever sin roll som viktig ...11

1.2 Andra ser sjukgymnasten som en utomstående expert ...12

2. Ett preventivt ensamyrke riktat mot barn som faller mellan stolarna...13

2.1 Gråzonsbarn...13

2.2 Preventiv konsult ...14

2.3 Önskan om utökat samarbete...15

3. I framtiden behövs utvärdering och marknadsföring...16

3.1 Positiva reaktioner men svårutvärderade resultat ...16

3.2 Behov av förändring...17

Diskussion...18

Metoddiskussion...18

Resultatdiskussion ...19

Konklusion...23

Referenser ...24

Bilaga 1: Intervjuguide

Bilaga 2: Introduktionsbrev

Bakgrund

Barn och skolungdomar mår allt sämre med en ökad frekvens av stress och övervikt.

Förebyggande insatser i skolhälsovården är nödvändiga för att främja barns hälsa. Genom rörelse och att på ett ändamålsenligt sätt använda sin kropp kan barnens hälsa förbättras. En sjukgymnast besitter kunskaper om hur man kan arbeta med kroppen gällande motorik, ergonomi i olika miljöer samt kan också stimulera till fysisk aktivitet. Därför skulle man kunna förutsätta att sjukgymnasten är en viktig del av skolhälsovården och att deras arbete behöver belysas.

Svenska barn och ungdomar är i likhet med svenska vuxna i genomsnitt mindre fysiskt aktiva än invånare i de flesta andra EU-länder. Risken för att ett barn ska bli fysiskt inaktiv ökar då barnet upplever en låg självkänsla, om det finns brister i skolanpassningen samt vid försämrade skolprestationer (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Genom att satsa på ökad hälsoundervisning, utbildningsmaterial och utbildning av lärare i skolan, kan barns fysiska aktivitet under idrottslektionerna öka med 5-25 procent. För att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet under skoldagen behövs också skolbaserade interventioner som förändring av läroplan, involvering av föräldrar och extra aktivitetspass under lektionstid och raster (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering, SBU, 2007).

Motoriska problem är vanligt bland barn i tidig skolålder (Kadesjö & Gillberg, 1999). I en studie framkom att 4,9 % hade grava motoriska nedsättningar och 8,9 % av barnen hade milda motoriska nedsättningar (Kadesjö & Gillberg, 1999). Barn med motoriska problem har en lägre självkänsla, känner sig mindre värda och mindre kompetenta samt har en högre oro än normalutvecklade jämnåriga (Skinner & Piek, 2001). Begreppet motoriska problem innefattar allt från oförmåga att utföra rörelser till att vara klumpig och är nära förknippat med andra problem som till exempel dålig självbild, ångest och nervositet, sociala problem som till exempel mobbning, koncentrationsproblem och skolproblem. Motoriska problem är inget som försvinner av sig själv även om symptomen kan bli mindre tydliga med tiden (Sigmundsson &

Vorland-Pedersen, 2004). Genom fysisk träning kan de motoriska problemen minska. Då de fysiska problemen inte går över av sig själv är uppgiftsspecifik träning en lämplig insats eftersom barens motorik utvecklas inom de områden som tränas (Niemeijer, Smits-Engelsman

& Schoemaker, 2007). För att ha möjlighet att ge varje barn en utmanande träning som

överensstämmer mot dennes färdigheter krävs kunskaper om motorik (Sigmundsson &

Vorland-Pedersen, 2004).

Övervikt och fetma är ett växande problem i hela världen och i Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste 20 åren (SBU, 2004). Övervikt och fetma har även ökat hos svenska flickor och pojkar mellan 7 – 18 år (Werner & Bodin, 2007). I dag förbrukar människor mindre energi än tidigare (Socialstyrelsen, 2005). Risken att drabbas av övervikt är större för dem som ägnar mer tid framför TV:n. För att komma tillrätta med barns övervikt krävs en förändrig av barnens och familjernas rutiner (Gable, Chang & Krull, 2007). Övervikt i de yngre åren leder till en ökad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet (Must, Jacques, Dallal, Bajema, & Dietz, 1992). Enligt SBU (2004) är det nu klarlagt att preventiva åtgärder i skolan genom information och stimulation till bättre vanor och ökad fysisk aktivitet kan förebygga fetma hos barn och ungdomar.

Även psykisk ohälsa är ett stort hälsoproblemen i Sverige idag. Ohälsan och upplevelsen av stress ökar med åldern hos både pojkar och flickor (Socialstyrelsen, 2005). Ungdomar i 15 års åldern har idag ökade psykosomatiska besvär jämfört med för 20 år sedan. Vidare mår flickor sämre än pojkar. De känner sig både stressade samt upplever somatiska symtom så som magont, huvudvärk, ryggont och yrsel i en större utsträckning än vad pojkarna gör. Sett över tid har de psykiska besvären ökat för så väl pojkar som flickor i alla åldrar (Statens folkhälsoinstitut, 2006).

Barn befinner sig i skolan större delen av dagen och skolan kan därmed liknas med de vuxnas arbetsplats. Därmed bör barnens arbetsmiljö prioriteras på samma sätt som de vuxnas. I en studie framkom att utbildning, konsultation och stöd i skolan angående arbetsmiljön resulterade i en förbättrad arbetsmiljö i form av bland annat ett minskat antal ergonomiska besvär (Arbetslivsinstitutet, 2002).

Perlhagen, Flodmark och Hernell (2007) skriver att förskolan och skolan är nyckelmiljöer för hälsofrämjande åtgärder. Vidare skriver de att daglig fysisk aktivitet bör ingå som en naturlig del i verksamheten.

I och med skollagen (SFS 1985:1100) kan man via skolhälsovården nå ut till alla barn i

grundskoleålder oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska

förhållanden. Skolhälsovården ska finnas för elever i förskola, grundskola, gymnasieskola, sameskola, särskola och specialskola. Syftet med skolhälsovården är att främja elevernas utveckling samt att bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa. Vidare syftar den till att verka för sunda levnadsvanor och att främja elevernas hälsa. I första hand ska skolhälsovården verka förebyggande. För barn i behov av särskilt stöd ska skolhälsovården även innefatta särskilda undersökningar för deras funktionshinder (skollagen, SFS 1985:1100).

För att uppnå skolhälsovårdens mål är det viktigt att vid hälsoundersökningar tidigt lyfta fram de elever som är i behov av särskilt stöd samt bistå dessa. Skolhälsovården ska också arbeta för en säker och god arbetsmiljö samt uppmärksamma ökade risker för skada och ohälsa i elevernas närmiljö (Socialstyrelsen, 2004).

Som ett stöd för det pedagogiska arbetet ska det tillföras kompetens inom medicin och omvårdnad. Dessutom ska ett samarbete ske med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal för att bistå eleverna med kunskap angående hälsosamma levnadsvanor och faktorer som bidrar till ohälsa. Skolhälsovårdens kunskap om elevernas hälsa ska tas till vara i det elevvårdande arbetet. För att eleverna ska få en fullgod skolvård krävs även samarbete och tät kontakt med pedagoger och landstigets hälso- och sjukvård. Skolhälsovården ska bistå skolledningen med information, råd och utredningar som är viktiga för elevernas hälsa (Socialstyrelsen, 2004).

En sjukgymnast har kunskaper om människan i rörelse i avseende att kontrollera, uppfatta, ta till vara och ändamålsenligt använda sin kropp med hänsyn till de olika sociala och fysiska krav som miljön kräver. Sjukgymnastik innebär att undersöka, behandla och förebygga funktionsstörningar som begränsar rörelseförmågan. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn är att skapa yttre förutsättningar för det enskilda barnet, en god lärandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. En annan viktig uppgift är att ge barnet, föräldrarna och andra personer som är nära barnet grundläggande information om motorsikt lärande (Beckung, Brogren & Rösblad, 2002).

I dag finns endast ett fåtal sjukgymnaster anställda inom den kommunala skolhälsovården i

Sverige, vilket kan leda till att det är oklart vilken roll sjukgymnasten har i skolan. Enligt

Granér (1991) uppnås bästa möjliga resultat då det finns en uttalad arbetsplan med väl beskrivna och tydliga arbetsroller.

Intresset av att arbeta inom skolhälsovården är stort bland sjukgymnaster. Det finns tillexempel ett nätverk för elevhälsa, inom LSR, med ett stort antal medlemmar (LSR, 2009a).

I och med att det finns ett stort intresse inom sjukgymnastkåren att arbeta inom skolhälsovård

är det intressant att ta reda på hur de sjukgymnaster som är verksamma inom skolhälsovården

ser på sin roll samt vilka deras arbetsuppgifter är.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården.

Frågeställningar

Hur ser sjukgymnasterna på sin roll inom skolhälsovården?

Vilka är skolsjukgymnasternas arbetsuppgifter samt ansvarsområden?

Vad anser skolsjukgymnasterna om yrkets framtid?

Metod

Som metod valdes kvalitativa intervjuer. Denna metod är lämplig att använda vid studier som syftar till att ta reda på personers egna upplevelser, åsikter och deras egen världsuppfattning utifrån en viss persons synvinkel (Kvale, 1996). En intervjuguide (bilaga 1) skapades utifrån studiens frågeställningar.

Informanter

Studien baseras på intervjuer med fem legitimerade sjukgymnaster anställda inom den svenska skolhälsovården. Anställningstiden inom skolhälsovården varierade mellan 2,5 och 11 år och anställningarnas omfattning varierade mellan 50 % och 75 %. Samtliga informanter är verksamma inom kommunala grundskolor och fyra av sjukgymnasterna arbetade även mot gymnasieskolor.

Procedur

För att få information angående antal verksamma sjukgymnaster inom skolan samt för att komma i kontakt med dessa kontaktades Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR.

Därifrån mottogs information om ett nätverk för intresserade inom området sjukgymnastik

och fysisk aktivitet i skolan. Ett e-postmeddelande skickades ut till nätverkets 67 medlemmar

varvid 20 personer svarade. Av dessa var fyra anställda inom skolhälsovården och

inkluderades därmed i studien. Ett introduktionsbrev (bilaga 2) innehållande studiens syfte

och inklutionskriterier samt en förfrågan om deltagande i studien skickades ut till dessa. En av

informanterna meddelade att det fanns ytterligare en sjukgymnast anställd inom

skolhälsovården samt delgav författarna dennes e-postadress. Ett introduktionsbrev och

förfrågan om deltagande skickades även till denna eventuella informant. Samtliga fem

sjukgymnaster valde att delta i studien och tid bokades för intervju. Inför intervjuerna

genomförde författarna fiktiva intervjuer för att förbättra sin intervjuteknik. Informanterna mottog intervjuguiden cirka en vecka innan intervjun för att kunna förbereda sina svar.

Intervjuerna genomfördes över telefon och varierade mellan 25 och 45 minuter och spelades in med hjälp av en diktafon. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant.

Analys av data

En kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Granheim och Lundman (2003) genomfördes.

Det transkriberade materialet lästes igenom enskilt av båda författarna och de meningsbärande enheterna som svarade till syftet markerades. Dessa markeringar jämfördes och diskuterades varefter de utvalda styckena klipptes ut från dokumentet. För att ytterligare stärka tillförlitligheten lästes de meningsbärande enheterna även igenom av handledaren. Dessa kondenserades och kodades sedan (tabell 1). Koderna sorterades därefter in under tre huvudkategorier och sju underkategorier (tabell 2).

Tabell 1. Exempel på analys av materialet.

Meningsbärande enhet Kondensering Kod

väldigt mycket barn med motoriska svårigheter, grovmotoriska svårigheter alltså dom här barnen som ligger i gråzonen som inte kanske är diagnostiserade

Vanligt med gråzonsbarn med grovmotoriska svårigheter utan diagnos

Gråzonsbarn

Etiska aspekter

Informanterna informerades om att deltagandet i studien var helt frivilligt samt att det när som helst under studiens gång kunde avsluta sitt deltagande. I den mån det är möjligt är deltagandet konfidentiellt och all insamlad information kommer efter studiens avslut att förstöras. Sjukgymnasternas och skolornas identiteter kommer inte gå att identifieras i texten.

Dock är författarna medvetna om att detta kan vara svårt uppnås då endast ett fåtal

sjukgymnaster är anställda inom skolhälsovården.

Resultat

Resultatet av intervjuanalysen delades in i tre kategorier; En viktig och uppskattad extern resurs utan tydliga ramar, Ett preventivt ensamyrke riktat mot barn som faller mellan stolarna och I framtiden behövs utvärdering och marknadsföring. Kategorierna delades även in i sju underkategorier (tabell 2).

Tabell 2: Kategorisering

Kategori Underkategori

1. En viktig och uppskattad extern resurs utan tydliga ramar

1.1 Upplever sin roll som viktig 1.2 Andra ser sjukgymnasten som en utomstående expert

2. Ett preventivt ensamyrke riktat mot barn som faller mellan stolarna

2.1 Gråzonsbarn 2.2 Preventiv konsult

2.3 Önskan om utökat samarbete 3. I framtiden behövs utvärdering och

marknadsföring

3.1 Positiva reaktioner men svårutvärderade resultat

3.2 Behov av förändring

1. En viktig och uppskattad extern resurs utan tydliga ramar

1.1 Upplever sin roll som viktig

Samtliga informanter beskriver att sjukgymnasten har en viktig roll inom skolhälsovården.

Sjukgymnaster har ett unikt förhållningssätt och ser människan utifrån ett helhetsperspektiv.

Dessutom ser sjukgymnasten möjligheter istället för svårigheter.

”Att vi ser ofta till det som funkar och vi ser oftast inga hinder utan vi ser möjligheter och vi har, ser... alltså kan se individen och vad den enskilda individen kan behöva för att förbättra deras prestationer på något vis. Och det upplever jag att man inte riktigt.. man har inte riktigt

kommit så långt i skolan.”

Informanterna upplever att sjukgymnastens roll är väldigt bred och att det därför är viktigt att

avgränsa sig samt att vara tydlig med sina arbetsuppgifter.

”Arbetet är fruktansvärt brett.”

”Det gäller verkligen att särskilja… det är viktigt att dra gränsen tydligt.”

Arbetet beskrivs som delvis väldigt slitsamt och krävande och att det därför är viktigt att ta till vara på personens lediga tid. Det är ett ensamt arbete då sjukgymnasten är själv i sin yrkeskategori men samtidigt beskrivs arbetet som varierande och roligt.

”Jag vill bara jobba med detta så det är ju den ljusa sidan av det att jag kan inte tänka mig att jobba med något annat nu. Fast att jag är så in i grunden trött.”

Några av informanterna beskrev sin roll som projektledande, en utomstående expert eller en extern skådespelare i klassrummet. Flertalet av informanterna beskrev sjukgymnastens roll som hälsofrämjande och förebyggande till uppgift att öka barnets självkänsla.

”Främst så är det nog ökad självkänsla hos barnen, att eleverna utsätter sig för motoriska aktiviteter och tycker att det är kul.”

1.2 Andra ser sjukgymnasten som en utomstående expert

Samtliga informanterna upplever att de fått ett bra bemötande i skolan och de upplever att deras arbete värderas högt av andra yrkeskategorier. Några av sjukgymnasterna berättade att de till en början hade svårt att komma in i skolans värld. Andra yrkeskategorier upplevde sjukgymnastens roll och kunskapsområden som otydliga och såg därmed inte någon anledning till att ha en sjukgymnast anställd inom skolhälsovården. En av informanterna beskriver att skolan hade en annan uppfattning om vad sjukgymnasten roll var än den konsultativa roll som hon ville gå in i. Efter att ha blivigt tydligare med vad sjukgymnasten kan bidra med i skolhälsovården har detta förbättrats.

”Nu tycker jag att jag värderas, att jag är uppvärderad men det har faktiskt tagit några år och jag har blivit tydligare med vad jag kan och vad jag ska göra. Så nu känner jag att jag,

ja, värderas på ett annat sätt.”

Informanterna upplever att andra yrkeskategorier ser på sjukgymnasten som en extern föreläsare och en coach, en utomstående expert och ett proffs.

”Dom är väldigt, dom ser väldigt mycket upp till en, att här kommer proffset ungefär det märker man på dem.”

2. Ett preventivt ensamyrke riktat mot barn som faller mellan stolarna

2.1 Gråzonsbarn

En stor del av sjukgymnastens arbete inom skolhälsovården består av arbete kring nedsatt motorik. Samtliga informanter uppgav att de arbetade med ”gråzonsbarn”. Det handlar om barn som har en motorisk nedsättning som inte är tillräcklig för att få hjälp av habiliteringen.

Dessa barn får enligt informanterna inte den hjälp de behöver då de prioriteras lågt inom habiliteringen. En av informanterna menar att utanförskap på gymnastiken leder till utanförskap även på rasterna. En annan informant beskrev att nedsatt motorik leder till att man får ett dåligt fysiskt självförtroende och därmed rör sig mindre. Pedagogerna har inte de verktyg som krävs för att uppmärksamma barnens motoriska nedsättningar. Sjukgymnasten utför motoriska tester och kartlägger barnets motoriska nedsättning. Därefter skiljer sig arbetssätten åt. En del av informanterna utbildar pedagoger i motorisk träning och bedömning samtidigt som andra väljer att själva behandla, vilket de beskriver som väldigt tidskrävande.

”Många barn har för lite kunskap i kroppen rent fysiskt för att kunna tillgodogöra sig skolans idrottslektioner. Och då lägger man grunden för ett dåligt fysiskt självförtroende vilket jag tror kan leda till att man sen inte rör kroppen speciellt mycket för man har alltid känt att man

har varit dålig och misslyckats.”

Flera av informanterna arbetar kring stressrelaterade problem med framför allt högstadieelever, både genom utbildning i barns stresshantering till pedagoger, individuella behandlingar, temadagar och i diskussionsgrupper.

”… och sen den andra riktigt stora gruppen det är tonåringar med stressrelaterad

problematik, med huvudvärk, nackar, ont i magen, ja väldigt många tjejer… de har ju

egentligen ingen plats inom sjukgymnastiken i landstinget heller på det sättet som jag kan erbjuda.”

Fyra av informanterna arbetar sekundärpreventivt med att motverka övervikt och fetma. Den informant som inte arbetade med denna målgrupp uppgav dock att hon sett att fetma är ett problem men har ännu inte kunnat ta sig an den arbetsuppgiften. Informanterna beskriver att de även har till uppgift att främja fysisk aktivitet.

”en del av de vi har är ju tjocka och mår jättedåligt. Då är det ju vår uppgift att försöka och ändra på det.”

Några av sjukgymnasterna arbetade även med ergonomi och arbetsmiljö i klassrummen. Dels genom arbetsmiljöutbildning och dels genom att företräda eleverna vid ombyggnationer. En av informanterna, som inte arbetar med ergonomi idag, såg detta som ett potentiellt arbetsområde. Denna menar att speciellt dataergonomi är viktigt då eleverna dels spenderar mycket tid framför datorn idag och troligtvis kommer att arbeta framför dator i framtiden.

”Jag kan komma och göra ergonomiska insatser också titta på arbetsplatser och komma med tips och idéer.”

2.2 Preventiv konsult

Samtliga informanter arbetar till stor del konsultativt med handledning och utbildning av pedagoger. I vissa fall åker sjukgymnasten själv ut till skolan för att observera och därefter påbörjas det konsultativa arbetet genom att ge tips och idéer kring hur pedagogerna själva kan hjälpa den enskilda eleven.

”… dels utbildar jag alla pedagoger som går att utbilda så varje läsår så har jag utbildningar för idrottslärare, förskollärare och vanliga lärare.”

Informanterna uppgav att de arbetar preventivt med hälsofrämjande åtgärder.

”När man är en traditionell sjukgymnast så tenderar vi ju att behandla men det vill ju inte skolan ha. Och det får inte heller skolan syssla med utan då ska man gå till vårdcentralen och

deras sjukgymnaster, utan jag ska mest jobba med förebyggande hälsovård.”

Utbildning av elever sker dels klassvis och berör ämnen som hälsa, stresshantering och hur kroppen fungerar. Några av sjukgymnasterna arbetar även med elever på individnivå med bland annat samtal och rådgivning men även med individanpassad träning. Detta är väldigt tidskrävande vilket gör att några av sjukgymnasterna inte har möjlighet att arbeta på detta sätt.

”Jag har inga egna grupper. Jag har inga egna enskilda barn. För då skulle jag. Det skulle inte gå.”

2.3 Önskan om utökat samarbete

Sjukgymnastens arbete på skolorna består till en stor del av teamarbete vilket gör att det är väldigt viktigt med ett bra samarbete. Flera av informanterna beskriver de olika synsätt som finns inom skolan och inom vården. Detta kan resultera i en kulturkrock när sjukgymnasten kommer in i skolans värld. Sjukgymnasterna hade i stort sett goda erfarenheter av samarbete med andra yrkeskategorier, men såg tidsbrist som ett stort problem.

”Den största erfarenheten är att vi kan tänka på så helt olika sätt. Vi har samma elever framför oss och vi tittar på dom från helt olika håll.”

Skolsjukgymnasterna samarbetar med övriga skolhälsovården där skolsköterska, skolläkare och kurator ingår. Genomgående är att skolsjukgymnasterna vill ha ett större samarbete med varandra. De tycker att det är värdefullt att se hur andra arbetar och skulle vilja ha någon att utbyta idéer med. Det är dock svårt då de finns på olika håll i landet långt ifrån varandra. De sjukgymnaster som trots allt lyckas hålla ett samarbete har stort utbyte och glädje genom att uppmuntra och bolla idéer med varandra.

”Vi drar varandra och hjälps åt att få ordning och struktur på vissa saker.”

Samtliga informanter samarbetar med pedagoger som idrottslärare, förskolepedagoger och

lärare. I stort sett anser alla informanter att samarbetet med dessa fungerar bra, dock kan

samarbete med idrottslärare försvåras då arbetsområdena ligger nära varandra. För att lösa

detta talar de om att man ska vara ödmjuk och ha en idrottslärare med sig i sina projekt.

”När det gäller idrottslärarna, vi har ju väldigt närliggande områden. Man får vara väldigt ödmjuk när man går fram, det är väl det jag tänker på.”

I och med att arbetet riktar sig mot barn blir även föräldrarna en viktig del av teamarbetet.

”Det är en viktig del att ha tid med föräldrarna också.”

3. I framtiden behövs utvärdering och marknadsföring

3.1 Positiva reaktioner men svårutvärderade resultat

Samtliga sjukgymnaster uppgav att både barn och föräldrar är väldigt nöjda och positivt inställda till att ha en sjukgymnast anställd på skolan. Informanterna beskriver att föräldrarna ofta har upplevt att någonting kan vara fel och att sjukgymnasten sedan kan sätta ord på det som de har sett men inte förstått.

”Många föräldrar kan ha känt att det kan ha vart någonting men de vet inte riktigt vad de ska göra åt det och har hela tiden sagts att det växer bort och att det är lite grann att det ger sig liksom men man känner att när man ger lite sådär extra tips och stöd och coach då blir dom

väldigt positiva och det är absolut inget krångligt.”

Sjukgymnasterna har sett positiva resultat av sitt arbete i form av att skolorna nu ser vikten av fysisk aktivitet och en fördelaktig arbetsmiljö. Pedagogerna har även fått en förbättrad syn på motorik vilket har lett till en förbättring av elevernas idrottslektioner. Flera av sjukgymnasterna har sett stora resultat gällande barn med nedsatt motorik.

”… fått ett fantastiskt bra motoriskt tänk bland förskolepedagogerna alltså... dom har fått en annan syn på motorik, vilket gör att barnet får en bättre, en bättre gymnastiklektion helt

enkelt så att de kan styra in lite mer på vad barnen behöver träna på för att utvecklas.”

Flera av sjukgymnasterna utvärderar sitt arbete medan några känner att det inte finns tid för

det och anser att utvärdering bör ligga på chefsnivå. Flera av sjukgymnasterna berättade även

om ett intresse av att bedriva forskning men att det inte finns utrymme för det i tjänsten.

”Alltså rektorerna är ju sådana, dom är bara intresserade av att jag är på plats. Så att min tjänst. Där får inte plats med någon forskning.”

3.2 Behov av förändring

Samtliga informanter anser att det bör finnas fler sjukgymnaster anställda inom skolhälsovården eftersom de har en viktig uppgift och att det finns väldigt mycket att göra.

Flera uppger att det finns många utvecklingsområden där sjukgymnasten skulle kunna arbeta.

Några av informanterna menar att sjukgymnasterna bör finnas närmare eleverna och ansvara för färre skolor, samtidigt som andra säger att sjukgymnasten bör ha en mer central position och arbeta på ett mer konsultativt sätt mot skolorna. För att få in fler sjukgymnaster i skolan menar några informanter att sjukgymnaster måste marknadsföra sig bättre och visa på vad sjukgymnasten kan göra samt uppmärksamma dennes roll inom skolhälsovården för andra än redan insatta sjukgymnaster. Redan på sjukgymnastutbildningen borde studenterna informeras om mer än bara de traditionella sjukgymnastinriktningarna samt ge de nyutexaminerade en tro på sin kunskap. Flera informanter tar upp riskerna med att sjukgymnaster kan bli omsprungna av andra yrkeskategorier, till exempel kiropraktorer och hälsopromotorer om sjukgymnaster inte tar för sig mer.

”Så det gäller ju att sjukgymnaster måste profilera sig mer… att inte gå och vänta på att någon ska säga att men här är ett skolsjukgymnastjobb för de finns inte. Att man letar upp rätt personer och ger ett erbjudande som ingen kan tacka nej till. Det krävs ju att man har

rätt mycket energi och tro på utbildningen.”

Diskussion

Metoddiskussion

Bibehållandet av informanternas anonymitet försvårades av att både antalet informanter och antalet verksamma skolsjukgymnaster är få. Författarna anser i likhet med Kvale (1996) att det är etiskt viktigt att upprätthålla anonymitet. I och med detta värderades informanternas anonymitet högt i studien.

Enligt Kvale (1996) kan en författares intervjuteknik förbättras genom erfarenhet. Vidare skriver han att denna erfarenhet kan utvecklas med hjälp av pilotintervjuer eller rollspel.

Författarna valde att förbättra sin intervjuteknik genom att genomföra en fiktiv intervjusituation. I och med att informanterna fick intervjuguiden en vecka innan intervjutillfället hade de möjlighet att förbereda sina svar och därmed fick de möjlighet att utrycka allt de ville ha sagt. Om informanterna inte fått se frågorna innan intervjun hade författarna fått deras spontana reaktion men viktig information om erfarenheter hade kunnat gå förlorad. Informanterna delgav övervägande positiva erfarenheter vilket kan tyda på att de valde att betona fördelarna med sin arbetssituation och kan ha utelämnat negativa erfarenheter.

I och med att informanterna var spridda över den södra delen av landet och att författarna inte hade möjlighet att besöka deras arbetsplatser utfördes telefonintervjuer. Detta kan ha försämrat kvalitén på intervjuerna då författarna kan ha gått miste om mimik och outtalade minspråk. Författarna valde att spela in intervjuerna med diktafon för att senare kunna analysera inspelningarna. Enligt Kvale (1996) kan författarna i och med detta ta del av pauser och tonlägen som kan påverka tolkningen av resultatet. Kvale menar vidare att videoinspelning av intervjuer ger författaren en unik möjlighet att analysera värdefullt kroppsspråk och mimik. Något som författarna i detta fall gick miste om.

Vid utförandet av intervjustudier finns risk för felkällor som till exempel att underförstådda

antaganden eller inställningar missförstås (Olsson & Sörensen, 2007). För att undvika dessa

missförstånd återberättade författarna deras tolkning av informationen, vilket sedan

verifierades alternativt korrigerades av informanten.

Då inklusionskriterierna innefattade att sjukgymnasterna skulle vara anställda inom skolhälsovården uteslöts ett stort antal intresserade sjukgymnaster som även de arbetar mot skolan men i en annan form. Om dessa inkluderats i studien hade resultatet kunnat se annorlunda ut då deras erfarenheter kan skilja sig åt från de sjukgymnaster som är anställda inom skolhälsovården.

För att öka validiteten av materialet granskades och kodades de transkriberade intervjuerna av båda författarna var och en för sig och författarnas åsikter överensstämde till stor del.

Tolkningen av det kodade materialet lästes även igenom av handledaren för att ytterligare stärka validiteten och trovärdigheten av resultatet. Enligt Kvale (1996) kan man genom att låta flera personer analysera materialet får ett säkrare resultat.

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovård. Resultatet visar att sjukgymnasterna anser sig ha en viktig roll inom skolhälsovården samt att ansvarsområdena innefattar arbete med barn och ungdomar med stressrelaterade problem, övervikt, grovmotoriska problem samt ergonomi. Dessa områden faller inom sjukgymnastens expertis (Holmström, Johnsson & Lundbladh, 1993). I resultatet framkommer att sjukgymnaster har ett unikt förhållningssätt genom att se till helheten och se möjligheter. Eftersom grunden till människors levnadsvanor och livsstil läggs redan i ungdomsåren är detta en avgörande målgrupp för riktade, hälsofrämjande insatser (Ängeby, 1985). Författarna anser att sjukgymnaster behövs i skolhälsovården och att de till stor del kan bidra till att förbättra elevernas hälsa.

Resultatet visar att skolsjukgymnaster till stor del arbetar konsultativt med preventiva åtgärder. I likhet med resultatet samt tidigare forskning (Perlhagen, Flodmark & Hernell, 2007) anser författarna att skolan har en viktig funktion att främja hälsa hos barn och ungdomar, i och med att en så stor del av deras vakna tid spenderas där.

Av resultatet framgår att skolsjukgymnastens roll är både bred och i vissa fall otydlig då de

själva sätter upp riktlinjer för de arbetsuppgifter de åtar sig. Informanterna beskriver även att

andra yrkeskategorier upplever sjukgymnastens roll som otydlig. Enligt Granström (2000) är

det viktigt att det finns tydliga ramar för hur arbetet ska utföras. Vidare beskriver Granström

hur en tydlig organisation gör att medarbetarnas funktion och välbefinnande förbättras och

även att en tydlig arbetsroll har betydelse för arbetets innehåll. Enligt Granér (1991) försämras gruppdynamiken då de olika rollfunktionerna är dåligt beskrivna eller att gruppens förväntningar på de olika rollerna är outtalad.

Flera av informanterna uppgav att det är mycket att göra och att arbetet är krävande samtidigt som de tycker att det är ett roligt och inspirerande arbete. En lösning på problemet kan vara att anställa fler sjukgymnaster och därmed minska arbetsbelastningen, öka möjligheter till samarbete samt möjliggöra att sjukgymnasten kan arbeta närmare eleverna. En annan möjlig lösning är att arbeta mer centralt genom konsultation och utbildning och på det sättet arbeta för att förbättra elevernas hälsa. Redan 1985 föreslogs att sjukgymnasten med sin kompetens borde ha en mer central roll i det hälsofrämjande arbetet (Ängeby, 1985). Författarna ser fördelar med att kombinera dessa två arbetssätt genom att dels ha sjukgymnaster anställda för att arbete nära eleverna och dels ha sjukgymnaster centralt anställda som arbetar mot eleverna via konsultationer av annan personal.

Vissa av informanterna upplever en ensamhet då de på arbetsplatsen är ensamma i sin yrkesroll. Vidare uppgav informanterna att det är viktigt att ha ett bra samarbete med de övriga yrkeskategorierna samt att detta samarbete i de flesta fall fungerar bra. Enligt Granér (1991) kan problem med samarbetet uppstå i en arbetsgrupp om det finns en obalans mellan egna behov och andras förväntningar. Det är därmed viktig att vara tydlig gällande ansvarsområden och arbetsuppgifter. Sjukgymnaster bör vara medvetna om att skolan som arbetsplats på många sätt skiljer sig åt från att arbeta inom vården samt att idrottslärarens yrkesroll ligger nära sjukgymnastens och att det därför är viktigt att vara ödmjuk i detta samarbete. En tidigare studie visar att idrottslärare är positivt inställda till att samarbeta med sjukgymnaster i skolan (Nilsson & Sandberg, 2005). Ett tillvägagångssätt att lösa oklara roller mellan sjukgymnasten och idrottsläraren kan vara att arbeta i ett nära samarbete med idrottslärare där man är tydlig gällande ansvarsområden och arbetssätt. Detta underlättar för sjukgymnasten att komma in i skolans arbetsmiljö och minska risken för en kulturkrock.

Skolsjukgymnaster samarbetar till stor del med andra yrkesgrupper. Enligt Ingram och

Desombre (1999) är fördelarna med att samarbeta att både människor och organisationen lär

sig och utvecklas mer än vid enskilt arbete. Dessutom ökar kvalitén på resultatet samt att

kommunikationen utökas och blir bättre. Det är tidigare känt att människor mår bättre och att

arbetsresultatet förbättras vid samarbete (Ingram & Desombre, 1999; Granström, 2000). Dock

visar denna studies resultat att samarbete med andra yrkesgrupper inte är tillräckligt utan att

sjukgymnasterna önskar samarbetspartners inom samma yrkesgrupp att utbyta kunskap och erfarenheter med.

Resultatet visar att sjukgymnasterna arbetar med ”gråzonsbarn” inom olika problemområden.

Dessa barn kan lätt falla mellan stolarna då de inte har tillräckligt stora problem för att få hjälp av sjukvården. Det handlar dels om barn med grovmotoriska nedsättningar, barn med övervikt samt barn med stressrelaterade problem, vars problematik inte uppmärksammas i skolan. Om dessa barn inte får den hjälp de behöver finns risk för att deras psykiska och fysiska hälsa försämras (Skinner & Piek, 2001; Sigmundsson & Vorland-Pedersen, 2004;

Niemeijer, Smits-Engelsman & Schoemaker 2007). Sjukgymnastens expertis behövs enligt resultatet för att uppmärksamma och hjälpa dessa barn. Denna expertis innefattar unika kunskaper bland annat gällande motorisk utveckling (Beckung, Brogren & Rösblad, 2002) och ergonomi (LSR, 2009b). Sjukgymnastens främsta uppgift är att främja individens rörelseförmåga och rörelsebeteende (Holmström, Johnsson & Lundbladh, 1993). Genom att främja rörelse och fysisk aktivitet kan sjukgymnasten bidra till en förbättrad hälsa. I och med att sjukgymnaster både har ett medicinskt och pedagogiskt synsätt, menar författarna att sjukgymnaster är en viktig länk mellan den medicinska och den pedagogiska världen, och att de därmed har en nyckelposition när det gäller att främja barn och ungdomars hälsa.

Informanterna uppgav att de såg flera utvecklingsområden för sjukgymnaster anställda inom skolhälsovården. Det framkom att sjukgymnaster måste bli bättre på att marknadsföra sig samt att blivande sjukgymnaster redan på grundutbildningen blir informerade om fler arbetsområden utöver de traditionella. Författarna menar, i likhet med informanterna, att universitet och högskolor bör ta in skolsjukgymnaster som externa föreläsare för att informera och inspirera till att arbeta inom skolhälsovården. En möjlig utveckling vore att införa en påbyggnadsutbildning eller kurser i ämnet sjukgymnastik i skolhälsovården där ämnen som motorik, stresshantering, ergonomi, övervikt samt pedagogik riktat mot barn bör ingå. I dag finns för sjuksköterskor en vidareutbildning till skolsköterska samt kurser inom företagshälsovård för sjukgymnaster (Verket för högskoleservice, VHS, 2009). Från detta är steget inte långt till att utbilda sjukgymnaster inom elevhälsa då detta är barnens företagshälsovård.

I dag uppmärksammas skolsjukgymnaster allt mer. LSR har skapat ett nätverk för elevhälsa

där intresserade kan anmäla sig och på så sätt komma i kontakt, utbyta tankar och erfarenheter

med varandra och ta del av den senaste informationen. I tidningen fysioterapi (Hälsa i skolan, 2008) beskrivs ämnet hälsa i skolan där skolsjukgymnaster berättar om sitt arbete. Även om det är viktigt att skolsjukgymnasternas existens och resultat uppmärksammas bland andra sjukgymnaster, måste budskapet även nå ut till en bredare publik där till exempel skolledning och kommunansvariga nås.

Antalet sjukgymnaster som är anställda inom den svenska skolhälsovården är få och många av

tjänsterna har sjukgymnasterna skapat själva. I och med detta finns inga givna ramar för deras

arbete och en beskrivning av sjukgymnastens roll i skolhälsovården är svår att finna. Dessa

sjukgymnastiska eldsjälar är engagerade och driftiga och de förmedlar en bild av

sjukgymnasten som en mycket viktig del av skolhälsovården. I de kvalitativa intervjuerna

framkommer övervägande positiva beskrivningar och informanterna skildrar näst intill endast

positivt upplevda resultat. Idag finns ingen utvärdering eller forskning av deras arbete och det

är därför mycket svårt att påvisa dess betydelse och funktion i skolan, även om de själva

övervägande upplever positiva resultat. Det finns bland vissa av de sjukgymnaster som arbetar

inom skolhälsovården en önskan om att utvärdera resultatet av sitt arbete genom att bedriva

forskning. Dock framgår att det inte finns utrymme till det i deras tjänster. För att fler

sjukgymnaster ska anställas inom skolhälsovården skulle det behövas forskning som visar vad

sjukgymnaster kan utföra inom skolan samt vilka eventuella resultat deras arbete får för

eleverna. Först då man kan visa effekterna av skolsjukgymnasternas arbete kan man få

kommuner eller andra eventuella arbetsgivare att satsa de resurser som krävs. LSR arbetar för

att medlemmarna ska få möjlighet att använda sig av ett evidensbaserat arbetssätt genom att

basera sina beslut på bästa möjliga vetenskapliga grund (LSR, 2009c). Därmed är forskning

ett nödvändigt steg för att fler sjukgymnaster ska komma att anställas inom skolan samt att

utvecklingen av arbetet ska gå framåt.

Konklusion

Studien visar att skolsjukgymnasterna upplever sin roll inom skolhälsovården som viktig men

i vissa fall otydlig. Sjukgymnasternas arbetar till stor del konsultativt med preventiva,

hälsofrämjande åtgärder inom stressrelaterade problem, övervikt samt ergonomi. Ett annat

stort och viktigt arbetsområde är barn med grovmotoriska problem. Sjukgymnasten arbetar

med barn som lätt kan falla mellan stolarna, så kallade ”gråzonsbarn”. Samtliga informanter

uppgav att det behövs fler sjukgymnaster inom skolhälsovården. För att detta ska kunna bli

verklighet måste en förändring ske både i grundutbildningen och i skolsjukgymnasternas

arbetssätt. Vidare krävs att sjukgymnaster tror på sin kunskap och vågar marknadsföra sig

själva. För att påvisa sjukgymnasters möjliga betydelse i skolhälsovården behövs forskning

inom området.

Referenser

Arbetslivsinstitutet (2002). Arbetsmiljökvalitet i skolan. Utvärdering av en arbetsmiljöintervention baserad på samverkan. Stockholm: Elanders Gotab.

Beckung, E., Brogren, E., & Rösblad, B. (2002). Sjukgymnastik för barn och ungdom.

Studentlitteratur: Lund.

Gable, S., Chang, Y., & Krull, J. (2007). Television watching and frequency of family meals are predictive of overweight onset and persistence in a national sample of school-aged children. Journal of the American Dietetic Association, 107, 53-61.

Granér, R. (1991). Arbetsgruppen – den proffesionella gruppens psykologi. Studentlitteratur:

Lund.

Granheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nurcing research:

consepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105-112.

Granström, K. (2000). Dynamik i arbetsgrupper – Om grupprocesser på arbetet.

Studentlitteratur: Lund.

Holmström, E., Johnsson, B., & Lundbladh, K. (1993). Sjukgymnastik i historisk belysning.

Lund: Studentlitteratur.

Hälsa i skolan. (2008, nr 10). Fysioterapi, s 17-21.

Ingram, H., & Desombre, T. (1999). Teamwork in halth care – Lessons from the literature and from good practice around the world. Jornal of Management in Medicine, 13, 51-58.

Kadesjö, B., & Gillberg, C. (1999). Developmental coordination disorder in Swedish 7-year-

old children. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 38, 820-

828.

Kvale, S. (1996). Interviews - An introduction to qualitative research interviewing. Sage Publications: Kalifornien.

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR] (2009a) LSRs Proffesionsarbete. [WWW]

Hämtat från:

http://www.sjukgymnastforbundet.se/profession/Sidor/Profession.aspx 4 maj 2009.

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR] (2009b). Välkommen till Ergonomisektionen. [WWW] Hämtat från:

http://www.sjukgymnastforbundet.se/sektioner/ergonomi/Sidor/ergonomi.aspx 30 april 2009.

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR] (2009c). LSR och Evidensbaserad Sjukgymnastik. [WWW] Hämtat från:

http://www.sjukgymnastforbundet.se/profession/evidensbas_sjukgym/Sidor/default.aspx 30 april 2009.

Must, A., Jacques, P.F., Dallal, G.E., Bajema, C.J., & Dietz, W.H. (1992). Long-term

morbidity and mortality of overweight adolescents. A follow-up of the Harvard Growth Study of 1922 to 1935. New England Journal of Medicine, 327, 1350-1355.

Niemeijer, AS., Smits-Engelsman, BC., & Schoemaker, MM. (2007). Neuromotor task training for children with developmental coordination disorder: a controlled trial.

Developmental Medicine & Child Neurology, 49, 406-411.

Nilsson, M., & Sandberg, J. (2005). Sjukgymnastik i skolan – Behövs det? Luleå: Luleå Tekniska Universitet. Institutionen för hälsovetenskap.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber AB: Stockholm.

Perlhagen, J., Flodmark, C.E., & Hernell, O. (2007). Fetma hos barn – prevention enda

realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen, 3, 138-141.

Sigmundsson, H., & Vorland-Pedersen, A. (2004). Motorsik Utveckling. Studentlitteratur:

Lund.

Skinner, R., & Piek, J. (2001). Phychosocial implications of poor motor coordination in children and adolescents. Human Movement Science, 20, 73-94.

Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport.Stockholm: Socialstyrelsen.

Skollag. (SFS 1985:1100). Stockholm: Justitiedepartementet

Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering [SBU] (2004). Förebyggande åtgärder mot fetma. Stockholm: SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet. [WWW]. Hämtat från

<http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/fysisk_sammanf.pdf 5 januari 2009.

Statens folkhälsoinstitut. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor. Kalmar: Leanders Grafiska AB.

Statens folkhälsoinstitut. (2008). Statistisk sammanfattning om fysisk aktivitet. [WWW].

Hämtat från <http://www.fhi.se/templates/Page____10961.aspx 3 januari 2009.

Verket för Högskoleservise, VHS. (2009). [WWW] Hämtat från http://www.vhs.se/default.aspx?id=109 27 april 2009

Werner, B., & Bodin, L. (2007). Obesity in Swedish Schoolchildren is Increasing in Both Prevalence and Severity. Journal of Adolescent Helth, 41, 536-543.

Ängeby, T. (1985). Sjukgymnastens yrkesroll, igår, idag, imorgon. Stockholm: Legitimerade

Sjukgymnasters Riksförbund.

Bilaga 1 Intervjuguide

Vilken typ av skola är Du anställd inom?

Privat eller kommunal?

Låg, mellan eller högstadiet?

Innom vilket geografiskt område arbetar Du?

Hur länge har Du arbetat inom skolan?

Hur många procent arbetar Du inom skolan?

Hur gick det till när Du började arbeta inom skolan?

Kan Du beskriva dina arbetsuppgifter?

Med vilka andra yrkeskategorier samarbetar Du?

Skolsköterska, idrottslärare och andra pedagoger, övriga?

Kan du berätta om dina erfarenheter av att samarbeta med dessa personer?

Har Du något samarbete med andra skolsjukymnaster?

I så fall – på vilket sätt och hur fungerar det?

Hur skulle Du beskriva din roll som sjukgymnast i skolan?

Kan du berätta hur du upplever att ditt arbete värderas av andra yrkesgrupper?

Vilken arbetsuppgiftskulle Du säga är sjukgymnastens viktigaste i skolan?

Vilka resultat har Du sett av ditt arbete?

Vilka reaktioner har Du fått från föräldrar och barn angående ditt arbete?

Vill du beskriva hur din kontakt med eleverna ser ut?

Tycker du att det behövs fler sjukgymnaster inom skolan?

Hur ser du på framtiden?

Bilaga 2

Sjukgymnasters upplevelse av sin roll och erfarenheter av arbete inom skolhälsovården.

Vi är två sjukgymnaststudenter som läser sista terminen vid Luleå Tekniska Universitet.

Under våren 2009 kommer vi, i och med vår c-uppsats, att genomföra en studie angående sjukgymnasters upplevelse av sin roll och erfarenheter av arbete inom skolhälsovården. Detta gör vi för att väcka ett intresse hos sjukgymnaster, skolledning och politiker om vad

sjukgymnaster kan bidra med i skolhälsovården. Intervjuer kommer att genomföras med sjukgymnaster som arbetar i skolan.

Intervjuerna är beräknade att ta cirka en timme att genomföra och frågorna kommer att skickas till de medverkande inför genomförandet. Intervjun kommer att spelas in på band och därefter sammanställas i en rapport. Intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt och alla kopplingar till sjukgymnasten och skolan kommer att elimineras. Medverkandet av studien är frivilligt och du kan när som hälst välja att avbryta ett eventuellt deltagande.

Studien kommer att publiceras på Luleå Tekniska Universitets hemsida (www.ltu.se) via länken http://epubl.luth.se/index.shtml.

Är Du intresserad av att delta i vår studie? Var vänlig svara oss med Ditt telefonnummer och när Du är kontaktbar så bokar vi en tid för intervju.

Med Vänlig Hälsning

Frida Eklund, Sjukgymnaststudent Lisa Waltersson, Sjukgymnaststudent

Kårhusvägen 6 Vänortsvägen 5

97754 Luleå 97754 Luleå

070-6420042 073-7388555

friekl-6@student.ltu.se liswal-5@student.ltu.se

Irene Vikman, Handledare

Institutionen för Hälsovetenskap

Luleå Tekniska Universitet

971 87 Luleå