Ekonomiskt bistånd
Årsrapport 2016
The Capital of Scandinavia stockholm.se
Statistik
om Stockholm
1
FÖRORD
På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bak- grund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet.
Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (tidigare Paraplyet - sta- dens registreringssystem för bl.a. ekonomiskt bistånd, och till och med 2012 för introdukt- ionsersättning).
Rapporten omfattar två olika typer av ersättningar till hushåll:
1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsfö- ringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1§).
2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invand- rare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning enligt la- gen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag).
Från och med 1995 erbjöds nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd introduktionsersätt- ning under en 18 månaders introduktionstid, istället för ekonomiskt bistånd. Ersättningen upphörde helt att utbetalas i staden juli 2012 då ansvaret för nyanlända flyktingar helt över- gått till Etableringen på Arbetsförmedlingen. Introduktionsersättningen ingår inte i redovis- ningen av ekonomiskt bistånd över åren men redovisas i tabellbilagan, tabell 1.
Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända flyktingar un- der en 24 månaders etableringsperiod med varierande grad av etableringsersättning. I ”glap- pet” innan beslut om ersättningen fattats utgår ekonomiskt bistånd från staden, liksom fort- sättningsvis i de fall etableringsersättningen inte täcker försörjningen. Från och med 2016 handläggs de nyanlända hushållen på Intro Stockholm, dessförinnan i den stadsdelsnämnd man bor.
Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,04 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ”ekonomiskt bistånd” används genomgående.
När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och bi- ståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet.
2
Innehåll
FÖRORD ... 1
SAMMANFATTNING ... 3
EKONOMISKT BISTÅND ... 6
Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd ... 6
Stadsdelsförvaltningarna ... 8
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd ... 9
Antalet biståndshushåll minskade med 7 procent ... 11
Stadsdelsförvaltningarna ... 12
Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret ... 13
Stadsdelsförvaltningarna ... 17
Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010 ... 18
Ökande medelbidrag ... 20
Stadsdelsförvaltningarna ... 23
Något minskad genomsnittlig biståndstid... 25
Stadsdelsförvaltningarna ... 26
Ökad hushållsstorlek ... 28
De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 50 – 59 år ... 29
Stadsdelsförvaltningarna ... 30
Minskat biståndstagande i befolkningen ... 31
Stadsdelsförvaltningarna ... 33
Mer än hälften av de vuxna biståndstagarna är födda utom Europa ... 35
Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), och andelen övrigt ekonomiskt bistånd minskade 2016 ... 39
Minskning av antalet nytillkomna biståndshushåll ... 42
Stadsdelsförvaltningarna ... 43
Biståndstider i ett längre perspektiv ... 44
Stadsdelsförvaltningarna ... 47
Avslagsbeslut 2016 ... 48
Stadsdelsförvaltningarna ... 49
Avslutade hushåll 2016 ... 51
Avslutsorsak ... 54
Stadsdelsförvaltningarna ... 54
DEFINITIONER ... 56
Ekonomiskt bistånd ... 56
Introduktionsersättning ... 57
Ersättning enligt LMA ... 57
Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET) ... 57
Nettostatistik ... 57
Avseendemånad ... 58
Biståndshushåll ... 58
Biståndstagare ... 58
Födelseland och Medborgarskapsgrupper ... 58
Försörjningshinder ... 59
Avslag ... 59
Avslutade ... 59
Symboler och förkortningar som används i tabellerna ... 59
KODFÖRTECKNING ... 60
Försörjningshinder ... 60
Ändamål ... 60
Avslag av ekonomiskt bistånd ... 61
Avslutskoder för ekonomiskt bistånd ... 62
TABELLBILAGA ... 63
3
SAMMANFATTNING
Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 895 mnkr i staden 2016. Det var en kostnadsminskning med 48 mnkr eller 5,1 procent jämfört med föregående år. 14 010 hushåll fick ekonomiskt bi- stånd någon gång under året. Det var en minskning med 1 020 hushåll eller nära 7 procent jämfört med 2015.
I ett historiskt perspektiv är kostnaden för ekonomiskt bistånd låg. Kostnaden ligger på unge- fär samma nivå som lågkonjunkturåret 1993. Antalet biståndshushåll har minskat mycket kraftigt och har inte varit så lågt sedan före 1965 (då våra tidsserier startar).
Kostnadsminskningen 2016 förklaras främst av att antalet biståndshushåll minskade och att hushållens biståndstider minskade något. Kostnadsminskningen motverkades av att hushålls- storleken ökade något och att medelbidraget per person ökade.
Sammanfattningsvis förklaras kostnadsminskningen med 5,1 procent mellan 2015 och 2016 av:
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Färre biståndshushåll -64,1 -6,8
Kortare biståndstid -5,3 -0,6
motverkades av
Större hushållsstorlek 12,3 1,3
Högre medelbidrag per person 10,5 1,1
Synergieffekt -1,2 -0,1
Summa -47,8 -5,1
Medelbidraget per person var 5 231 kr per månad 2016 vilket var en ökning med 58 kronor eller 1,1 procent jämfört med 2015. Observera att måttet neutraliserar för förändringar av hus- hållsstorleken. Förklaringen finns i att riksnormen höjdes för barn mellan 2015 och 2016 samt i andra kostnadsökningar som hyror mm och/eller inkomstminskning bland biståndshus- hållen. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var 8 834 kronor 2016. Det var en ökning med 210 kronor eller 2,4 procent jämfört med 2015.
Hushållsstorleken ökade från i genomsnitt 1,67 personer till 1,69 personer 2016, vilket för- klarar varför medelbidraget per hushåll ökade procentuellt mer än medelbidraget per person.
Den genomsnittliga biståndstiden var 7,2 månader för biståndshushållen 2016, vilket var en liten minskning med jämfört med 2015.
43 procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader under året.
De fick 74 procent av den totala biståndskostnaden. Det är mycket marginell men dock ök- ning av andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov och en något ökad kostnadsandel. I stort sätt är det samma relation som under de senaste åren.
Sett i ett femårsperspektiv hade nära 33 procent, 4 580, av alla biståndshushåll 2016 haft bi- stånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 och 12 månader per år). De minskade i antal med 400 hushåll jämfört med 2015 men var en något större andel av biståndshushållen. Av hus- hållen med bistånd alla de fem åren hade 3 330 eller 73 procent av hushållen haft långvarigt biståndsbehov, mellan 10 – 12 biståndsmånader varje år. Det var en minskning med 170 hus- håll.
4
De 14 010 biståndshushållen omfattade 23 655 personer 2016. De motsvarade 2,5 procent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,2 procen- tenheter jämfört med 2015. Det är den lägsta nivån på biståndstagandet som observerats i sta- den sedan 1982 när socialtjänstlagen trädde ikraft.
I den vuxna befolkningen var biståndstagandet högst i åldersgruppen 50 – 59 år med 3,1 pro- cent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med året innan. Ända från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagandet högst bland de unga, 18 – 24 år. 2016 hade 2,3 procent av de unga ekonomiskt bistånd någon gång under året vilket var en minsk- ning med 0,3 procentenheter jämfört med 2015.
8 140 barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,4 procent av stadens barn levde i hus- håll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2015. I genomsnitt hade barnhushållen drygt 2 barn. De flesta av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 54 procent, medan 34 procent av barnen levde med två vuxna och resterande 12 procent med en ensamstående pappa.
De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2016 liksom tidigare år. De minskade med 730 hushåll, eller 7 procent jämfört med 2015. Även ensamstående män och kvinnor med barn minskade, -9 procent. Parhushållen utan barn minskade med 7 procent men parhushåll med barn ökade med 3 procent. Den ge- nomsnittliga hushållsstorleken ökade därmed något till 1,69 personer per biståndshushåll 2016.
43 procent och en minskande andel av biståndstagarna (vuxna och barn) 2016 var födda i Sverige. Mer än hälften av biståndstagarna, 57 procent, var alltså födda utanför Sverige. I re- lation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden med 1,4 respektive 1,5 procent och högst bland de födda utom Norden, 6,5 procent. Det var ett minskat biståndstagande bland svenskfödda och födda i övriga Norden med 0,2 respektive 0,1 procentenhet, och en minskning med 0,2 procentenheter bland de födda utanför Norden.
9 180 personer eller 59 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång under 2016. Det var en minskning med 750 personer jämfört med 2015 och en minskad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit ar- betslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning och utan aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersätt- ning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörj- ningshinder.
25 procent eller 3 870 av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2015. Ytterligare 23 procent eller 3 550 av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året.
Det var något minskad andel av biståndstagarna jämfört med året innan.
4 270 hushåll eller 31 procent av biståndshushållen var nytillkomna 2016. Det var 210 färre men en något ökad andel nytillkomna av biståndshushållen jämfört med 2015. Ett hushåll rä- knas som nytillkommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan.
En något ökad andel av de nytillkomna hushållen, 36 procent, var under 30 år. Andelen unga bland samtliga biståndshushåll var 23 procent, d.v.s. de unga är överrepresenterade bland de nytillkomna.
5
4 400 biståndshushåll avslutades 2016. Det innebar att 31 procent av biståndshushållen avslu- tades under året vilket var en något minskad andel. De unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. Den vanligaste avslutsorsaken, 26 procent av de avslutade, var att man börjat arbeta. För nästan lika stor andel, 23 procent, av de avslutade hushållen var avslutsorsaken ”Okänt”.
6
EKONOMISKT BISTÅND
Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 895 mnkr 2016. Det var en minskning av kost- naden med 48 mnkr eller 5,1 procent jämfört med 2015. Av kostnaden utgjorde 0,04 procent ersättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.)
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, 1990 – 2016
OBS att 1990 – 1994 är utbetalat bistånd på dåvarande Flyktingbyrån exkluderat för bättre jämförbarhet med senare år då nyan- lända flyktingar erhåller introduktionsersättning fr.o.m. 19951tom juni 2012 och senaste åren Etableringsersättning från Arbets- förmedlingen.
I ett drygt 25 års perspektiv framstår kostnadsutvecklingen under 2000-talet som relativt odramatisk. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var föränd- ringarna små ett par år i början av 2000-talet. 2004 skedde en 9-procentig ökning då den rå- dande lågkonjunkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m. 2008 (-22 procent).
I lågkonjunkturen 2009 var den 9 procentiga kostnadsökningen i staden oväntat låg i förhål- lande till utvecklingen i riket som helhet2. Åren 2010 till 2012 präglades av dämpade kost- nadsökningar för ekonomiskt bistånd i staden samtidigt som arbetslösheten ökade. De senaste fyra åren har kostnaden för ekonomiskt bistånd minskat år för år.
1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Det bistånd som utbetalades där kan inte direkt jämställas med den introduktionsersättningen som utbetalats mellan 1995 – juni 2012 och som endast utbetalades under 18 månaders introduktion.
2 Riket som helhet var kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd 20 procent mellan 2008 och 2009. Be- räkningen inkluderar introduktionsersättning vilket inte stadens siffror gör. När introduktionsersätt- ningen inkluderas utgick1 020 mnkr i staden vilket var en ökning med 44 mnkr jämfört med 2008, alltså en kostnadsökning med endast 4 procent.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Mnkr
7
I följande diagram presenteras utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholm, Göteborg och Malmö åren 2008 till och med 2016. 2009 ökade kostnaderna kraftigt i storstä- derna Göteborg och Malmö jämfört med i Stockholms stad.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2016
I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna, ökade kraftigt 2015, medan Stockholm ligger lägst.
Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2016 0
200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Tkr
År
Stockholm Göteborg Malmö
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö
8 Stadsdelsförvaltningarna
Totalt minskade kostnaderna i staden med 48 mnkr eller 5,1 procent. Kostnadsminskningar skedde i tolv av stadens fjorton stadsdelsförvaltningar 2016 jämfört med 2015. Den största procentuella minskningen skedde i Norrmalm med 23 procent eller 3,9 mnkr. I Östermalm var minskningen 15 procent eller 2,7 mnkr, i Skarpnäck 13 procent eller 7,6 mnkr, i Spånga- Tensta minskade kostnaden med 12 procent eller 11,9 mnkr och i Hässelby-Vällingby med 10 procent eller 10,3 mnkr. Tabell 56 i tabellbilagan.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016
Endast i Bromma och Skärholmen ökade kostnaden något. I Bromma ökade kostnaden med 1 procent eller 0,4 mnkr och i Skärholmen med 0,3 procent eller 0,2 mnkr. För Enheten för hemlösa minskade kostnaden med 2 procent eller 0,8 mnkr.
Boutredningsenheten: Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begrav- ningskostnader på Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2016 redovisas 3,1 mnkr ekonomiskt bistånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Det var en kostnadsminskning med 3 procent eller 0,09 mnkr jämfört med 2015. Totalt 2,5 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2016 varav 2,3 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,2 mnkr för begravningskostnader utbetalades från stadsdelsförvaltningarna. De ytterligare 0,8 mnkr som redovisar på Boutred- ningsenheten är annat ekonomiskt bistånd eller för sådant som de avlidna fått tidigare under 2016.
Intro Stockholm: Från och med januari 2016 handläggs nyanlända flyktingar på Intro Stock- holm istället för på stadsdelsförvaltningarna. Ansvaret för etableringen ligger på Arbetsför- medlingen sedan december 2010. De nyanlända kan dock ha behov av ekonomiskt bistånd i
”glappet” innan de får beslut om Etableringsersättning och utbetalning via Försäkringskassan.
Även fortsättningsvis kan behov av ekonomiskt bistånd finnas om nivån på etableringsersätt- ningen inte täcker försörjningen. För 2016 utbetalades 14,8 mnkr till nyanlända hushåll på In- tro Stockholm. Fram till hösten gick hushållen över till stadsdelsförvaltning när de fått beslut
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000
2015 2016 Tkr
9
om etableringsersättning men fortfarande var i behov av ekonomiskt bistånd. Dessa hushåll ligger med sina kostnader på stadsdelsförvaltningarna i denna rapport.
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar in- flationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 277 mnkr högre 2016 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 45 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden minskat med 5 procent. Den största delen av kostnadsökningen mel- lan 1990 och 2016 kan alltså tillskrivas inflationen. De senaste sju åren har kostnaden i fasta priser minskat något.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, 1990 - 2016
Här presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd och som kan mätas via statisti- ken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid.
Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen och sammansätt- ningen, konjunkturen, arbetsmetoder och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas av normförändringar/inflation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsru- tiner, pris- och hyresutveckling. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas.
Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen 2015 – 2016 har beräknats genom att kon- stanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan).
Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, - 5,1 procent, mellan 2015 och 2016 av:
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Färre biståndshushåll -64,1 -6,8
Kortare biståndstid -5,3 -0,6
motverkades av
Större hushållsstorlek 12,3 1,3
Högre medelbidrag per person 10,5 1,1
Synergieffekt -1,2 -0,1
Summa -47,8 -5,1
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800
År Mnkr
Löpande priser
Fasta priser
10
Kostnadsminskningen i staden 2016 kan alltså främst förklaras av ett minskat antal bistånds- hushåll och att även den genomsnittliga biståndstiden minskade något. Minskningen motver- kades av en något ökad hushållsstorlek samt ett högre medelbidrag per person.
Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika be- folkningsstrukturer, och att förvaltningarna i viss mån kan ha olika arbetssätt. (Tabell 70 i ta- bellbilagan.)
I Norrmalm minskade kostnaden med 23 procent främst genom att antalet biståndshushåll minskade kraftigt, men att också hushållsstorleken och medelbidraget per person minskade.
Den genomsnittliga biståndstiden ökade däremot.
I Östermalm berodde kostnadsminskningen med 15 procent främst på att antalet biståndshus- håll minskade, och att även hushållsstorleken samt av biståndstiden minskade. Minskningen motverkades av att medelbidraget per person ökade relativt kraftigt, mer än genomsnittet för staden.
I Skarpnäck minskade kostnaden med 13 procent genom att antalet biståndshushåll minskade kraftigt samtidigt som medelbidraget per person minskade. Minskningens storlek motverka- des av att hushållsstorleken ökade samt att den genomsnittliga biståndstiden ökade kraftigt.
I Bromma ökade kostnaden med 1 procent främst genom längre genomsnittlig biståndstid, ökat medelbidrag per person och att den genomsnittlig hushållsstorlek ökade något. Kost- nadsökningen dämpades av att antalet biståndshushåll minskade något.
I Skärholmen var kostnaden nära oförändrad jämfört med 2015 med en ökning med 0,3 pro- cent. Minskningen av antalet biståndshushåll var mindre än i staden som helhet, och både hushållsstorleken och den genomsnittliga biståndstiden minskade, men medelbidraget per person ökade kraftigt.
11
Antalet biståndshushåll minskade med 7 procent
14 010 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång 2016. Det var en minskning med 1 020 hushåll eller nära 7 procent jämfört med 2015. Som nämnts bidrog minskningen av antalet bi- ståndshushåll kraftigt till kostnadsminskningen i staden. (Tabell 1 och 70 i tabellbilagan.)
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden 1990 – 2016
Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt. Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkon- junkturen 2002 till 2005. I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare.
I lågkonjunkturen 2009 vände trenden uppåt, men betydligt mer dämpat än kostnaden för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte antalet bi- ståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av 1990-talet el- ler i början av 2000-talet. Efter 2009 har en dämpad minskning av antalet biståndshushåll skett år för år. 2016 har antalet biståndshushåll minskat till mindre än hälften av antalet hög- konjunkturåret 1990.
Det kan återigen konstateras att den kostnadsökning som skett mellan 1990 - 2016 inte är or- sakad av ett högre antal biståndshushåll (trots befolkningsökning) utan framför allt beror på högre medelbidrag per person (vilket inkluderar inflation och normhöjning) och längre bi- ståndstider. En motverkande effekt på kostnadsökningen har också den minskande hushålls- storleken varit de senaste sju åren men 2016 ökade hushållsstorleken något.
Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till kon- junkturmåttet arbetslöshet. Det har tidigare, som förväntats, funnits en viss koppling mellan arbetslöshet och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar. När ar- betslösheten sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Under senare år har dock de relativt höga arbetslöshetsnivåerna inte återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat. Sedan början av 2014 har dock både biståndstagandet och arbetslösheten minskat.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 Antal
12
Antalet arbetslösa biståndstagare (den nedersta kurvan) följer förändringarna av det totala an- talet biståndstagare relativt väl fram till inledningen av 2007. Under 2007 ökade andelen ar- betslösa biståndstagare trots sjunkande arbetslöshet fram till hösten 2008. Detta berodde på att riktlinjerna i staden förändrades så att man övergick till att registreras fler, t.ex. SFI- studerande/Flyktingar i introduktion, som arbetslösa.
Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 – dec 2016
Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 – 03, 05, 10, 11, 13, 41 och 43.
När arbetslösheten började stiga under 2008 fortsatte biståndstagandet sjunka ända fram till och med oktober det året. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka något i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mel- lan oktober 2008 till december 2009 ökade biståndstagandet med nära 9 procent medan ar- betslösheten i staden ökade med hela 62 procent.
Perioden 2009 – 2011 följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med september 2016 har antalet vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt medan arbetslösheten började minska först från början av 2014. Antalet arbetslösa biståndstagare var relativt oförändrat 2009 – 2013 men har minskat från och med början av 2014 till och med september 2016.
Stadsdelsförvaltningarna
Antalet biståndshushåll minskade i alla stadsdelsförvaltningar 2016 jämfört med 2015. Även på Enheten för hemlösa samt på Boutredningsenheten minskade antalet biståndshushåll nå- got.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Arbetslösa enl Af
Vuxna biståndstagare
Därav arbetslösa biståndstagare
13
På nyinrättade Intro Stockholm, som tar emot nyanlända flyktinghushåll i staden från och med 2016, ökade antalet hushåll i takt med att fler nyanlända anvisades till staden under året.
690 biståndshushåll hade ekonomiskt bistånd på Intro Stockholm 2016. Därutöver handlade Intro Stockholm ett antal biståndshushåll som sedan fick fortsatt ekonomiskt från någon stadsdelsförvaltning, och som därför ligger i årsstatistiken på den stadsdelsförvaltningen de senast fick bistånd. Från och med hösten 2016 handläggs de flesta nyanlända hushåll som har fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd under etableringsperioden på Intro Stockholm.
Procentuellt var minskningen av antalet biståndshushåll störst i Norrmalm med 26 procent el- ler 80 hushåll. I Skarpnäck och Hässelby-Vällingby var minskningen 19 procent vilket mot- svarade 170 respektive 310 hushåll. I Kungsholmen var minskningen 17 procent eller 50 hus- håll, i Östermalm 16 procent eller 40 hushåll och i Hägersten-Liljeholmen var minskningen 15 procent eller 130 hushåll. För övriga stadsdelsförvaltningar handlar det om minskningar mellan 5 och 13 procent. Tabell 48 i tabellbilagan.
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016
Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret
Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det finns 29 förde- finierade försörjningshinder. I december 2016 infördes tre nya försörjningshinder varav två,
”Väntar etableringsersättning” (kod 45) och ”Väntar pension/äldreförsörjningsstöd” (kod 46) användes avseende 2016. (Se vidare avsnittet definitioner.) Observera att skälen till bistånds- behov för en person kan skifta mellan årets månader.
0 500 1000 1500 2000 2500
2015 2016 Antal
14
För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning3.
Arbetslös: kod 01-03, 05, 10-11, 13, 41, 43 (och 45 från och med december 2016)
Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 – 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK)
Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26
Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23
Vård av barn: kod 08, 17, 27
Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28
Arbetar heltid: kod 18, 29
Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22
Övriga: kod 15-16, 19, 24, 42 (och 46från och med december 2016)
Ersättning enl. LMA (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen)
Följande diagram visar att kostnaden för ekonomiskt bistånd till största delen uppstår vid ar- betslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för nära 90 procent av totalkostnaden 2016 (390 mnkr, 210 mnkr respektive 201 mnkr). Det var en oför- ändrad andel jämfört med 2015.
Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2015 och 2016
Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 18.
Biståndskostnaden var störst för arbetslösa, 44 procent av totalkostnaden 2016. Det var en nå- got mindre kostnad och andel av totalkostnaden jämfört med året innan, -1,7 procentenheter.
3 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statisti- ken från och med 2010. Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med in- troduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med 2012.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
2015 2016 Tkr
15
Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som arbetslösa utan ersättning från ”A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet”. 179 mnkr eller 20 procent av totala bi- ståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 37 mnkr jämfört med 2015.
För arbetslösa i program med otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen minskade kost- naden med 9 mnkr till totalt 61 mnkr. Kostnaden för arbetslösa med ersättning från A- kassa/Alfa var nästan oförändrad, totalt 7,5 mnkr 2016, liksom kostnaden för arbetslösa utan ersättning ej i aktivitet med totalt 100 mnkr. För arbetslösa som väntar på A-kassa/Alfa-kassa ökade kostnaden med 14 procent, från 8 till 9 mnkr. Tabell 18 i tabellbilagan.
Inom kategorin Arbetslös finns också försörjningshindren Flykting i introduktion, Flykting i introduktion i aktivitet samt försörjningshinder för personer med Etableringsersättning. Kost- naden för flykting i introduktion ökade med drygt 1 mnkr 2016 jämfört med 2015. Kostnaden för nyanländ i ”Etablering över 25 procent” ökade med 9 mnkr till totalt 28 mnkr.
Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 210 mnkr, vilket var en oförändrad kostnad jämfört med 2015 men en ökad andel, 23 procent, av den totala biståndskostnaden. Av de i kategorin ingående försörjningshindren stod ”Sjukskriven, ingen sjukpenning” för den största kostnads- delen med 197 mnkr liksom 2015.
Kategorierna sjukskrivna, sjuk-/aktivitetsersättning och vård av barn kan sammantaget ses som en grupp med låg eller ingen ersättning från det statliga transfereringssystemet via För- säkringskassan (kategorin vård av barn inkluderar dock även ett antal personer som väntar barnomsorg). Gruppen fick 268 mnkr eller 30 procent av biståndskostnaderna 2016.
Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 22 procent av den totala kostnaden eller 201 mnkr 2016. Det var en minskning med 5,5 mnkr jämfört med 2015 men samma andel.
Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2015 och 2016
Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2015 2016 Antal
16
Diagrammet visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörjnings- hinder som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori, men dock i fler än en kategori under året4. Sedan 2005 har varje person i ge- nomsnitt cirka 2 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabellbilagan.
9 180 personer eller 59 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång 2016. Det var en minskning med 750 personer jämfört med 2015 och en minskad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (44 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per arbetslös person (42 489 kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl (56 512 kronor) och de sjukskrivna (54 255 kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att bi- ståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medi- cinska skäl och sjukskrivna.
Inom kategorin arbetslösa hade 4 330 eller 28 procent av de vuxna biståndstagarna försörj- ningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa – i aktivitet någon gång under året 2016. Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm eller annan Kommunal arbets- marknadsinsats. 3 860 personer eller 25 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa och ej i aktivitet. Det var en minskning av antal arbetslösa (utan er- sättning) i aktivitet med 1 030 personer, och en minskning med 400 personer av dem ej i akti- vitet jämfört med 2015. De arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program minskade med 360 till 2 610 personer 2016. Observera att om samma person först haft t.ex. försörj- ningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till ”i aktivitet” redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet.
Inom kategorin sjukskriven finns 3 870 personer eller 25 procent av de vuxna biståndsta- garna någon gång under året. Det var en minskning med 320 personer jämfört med 2015 men en oförändrad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt 54 255 kronor per person av detta skäl under året, en ökning med 4 100 kronor.
3 550 personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2016 vilket var en minskning med 390 personer jämfört med 2015. De utgör 23 procent av de vuxna bi- ståndstagarna, vilket var en något minskad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genom- snitt 56 512 kronor per person under året, en ökning med 4 150 kronor.
De vuxna biståndstagarnas finns redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder under året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjningshinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker redovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna biståndstagarna. Ta- bellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållsty- per som är frekventa för olika försörjningshinder.
4 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrera- des endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder un- der året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmåna- der. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder.
17 Stadsdelsförvaltningarna
Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser något olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för att nå egen försörjning.
I följande diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. Ytterstadsområdena med yngre befolkning har i något större utsträckning kostna- der av arbetslöshetsskäl än i innerstadsförvaltningarna Norrmalm, Östermalm och Söder- malm. Socioekonomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har över lag lägre kostnader, och ar- betslöshet är i mindre utsträckning vanligt vid biståndsansökan. När det gäller sjukskrivna är det något vanligare med högre kostnadsandel i områden med äldre befolkning än i övriga sta- den. I stora drag tenderar innerstaden och närförort att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden.
De personer som redovisas på Boutredningsenheten med dessa grupper av försörjningshinder fick tidigare under året ekonomiskt bistånd enligt dessa försörjningshinder på någon stads- delsförvaltning eller Enheten för hemlösa. Den största andelen av de avlidna hade dock haft försörjningshindret ”Utan försörjningshinder - har inkomst över norm”.
Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2016
Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjnings- hinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanlig- aste försörjningshinder på stadsdelsförvaltningarna under året.
På den nyinrättade Intro Stockholm har drygt 80 procent av de vuxna försörjningshinder i ka- tegorin Arbetslös, dit bl.a. personer med otillräcklig Etableringsersättning hänförs. Reste- rande drygt 19 procent av personerna har försörjningshinder i kategorin ”vård av barn”.
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0
Arbetslös Sjukskriven Sociala-medicinska skäl
18 Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010
Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanlän- das etablering och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. De nyan- lända som kom fram till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionstiden utbetalade staden introduktions- ersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade succes- sivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt.
Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av eko- nomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under ”glappet” innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls.
I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de tre försörjningshinder, fyra från och med december 2016, som ska användas för personer som omfattas av Etable- ringsersättningen.
Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, 2011 - 2016
Under 2016 fick 710 hushåll ekonomiskt bistånd enligt något av de försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen5. Det var 250 fler än året innan. 2016 fanns det något ”etablerings-hushåll” på alla stadsdelsförvaltningar. Flest ”etableringshus- håll” finns på nyinrättade Intro Stockholm. Bland stadsdelsförvaltningarna ökade antalet
5 Försörjningshindren ”Nyanländ i etablering” och ”Nyanländ 25-75 % etablering” ligger i kategorin Arbetslös. Från och med december 2016 finns försörjningshindret ”Väntar Etableringsersättning” som också hänförs till kategorin Arbetslös. Försörjningshindret ”Nyanländ 0-24 % etablering” finns i kate- gorin Övrig.
0 50 100 150 200 250 300 Antal
år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 år 2016
19
framförallt i Skärholmen, Enskede-Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista. Det kan till en del bero på att hushåll som fått beslut om etableringsersättning men också har behov av komplette- rande ekonomiskt bistånd övergick till stadsdelsförvaltning från Intro Stockholm en stor del av året. Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande etablering minskade kraftigt i Spånga-Tensta.
Året 2015 redovisades 24 hushåll på Enheten för hemlösa som fått ekonomiskt bistånd enligt försörjningshinder som gäller etablering. Dessa handlades av Socialjouren under 2015 men registreringen av ekonomiskt bistånd har skett under Socialförvaltningen centralt och därför ihopblandats med de hushåll som tillhör Enheten för hemlösa.
I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt de försörjningshinder som gäller etablering, sammantaget 28,6 mnkr i staden 2016. Det var en ökning med 8,8 mnkr jämfört med 2015. De 0,6 mnkr som redovisas på Enheten för hemlösa 2015 utbetalades av Socialjouren till nyanlända (se ovan).
Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, 2011 - 2016
Mest ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa försörjningshinder i stadsdelsförvaltningarna Farsta och Skärholmen., Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Spånga-Tensta ligger också relativt högt.
De 710 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 13 mnkr under året. Detta bistånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Ob- servera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjnings- hinder än de etableringsrelaterade inte kan identifieras i denna statistik.
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000
Tkr år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 år 2016
20
Ökande medelbidrag
Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig in- flation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Inför 2016 skedde inte någon årlig normhöjning6 för vuxna ensamstående eller i par men för barn i biståndshushåll samt något för de gemensamma hushållskostnader. Under 2016 ökade KPI något, och hyrorna i allmännyttan ökade ca 0,9 procent. Här presenteras tre olika mått för me- delbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad.
Medelbidraget per person och månad ökade med 58 kronor, 1,1 procent, till 5 231 kr 2016 jämfört med 2015. Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebär det en kost- nadsökning på 11 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.)
Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och där- med till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kos- tar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst.
I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person 6 572 kronor per månad 2016. Det var en ökning med 104 kr per viktad person eller 1,6 pro- cent jämfört med 2015. Detta mått har alltså procentuellt ökat något mer jämfört med måttet medelbidrag per person.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser 1990 - 2016
Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2016 per viktad person var 4 316 kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser ökade kostna- den per viktad person med 0,6 procent jämfört med 2015. En ökning som alltså inte beror på
6 Grundas på KPI-förändringen mellan 2015 och 2016.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
Löpande priser
Fasta priser Kronor
21
ändrad hushållsstorlek eller hushållssammansättning, inflation, förändring av antal hushåll el- ler biståndstider. Skillnaden får sökas i en utgiftsökning högre än inflationen och/eller i att bi- ståndshushållens inkomster minskat.
Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var 8 834 kronor 2016 och en ökning med 2,4 procent eller 210 kronor jämfört med 2015. I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 1,4 procent. Att medelbidraget per hushåll ökat mer än det ökat per person beror på att den genomsnittliga hushållsstorleken ökat något.
Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, 1990 - 2016
De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll.
För de unga under 25 år var medelbidraget 7 246 kronor per månad 2016. Det var en re- lativt kraftig ökning med 370 kronor jämfört med 2015. Medelbidraget är högre med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen 40 – 49 år som har det högsta medelbidraget med 9 517 kronor. I de äldre åldersgrupperna är medelbidraget lägre. I åldersgruppen 65 – år minskade medelbidraget med 523 kronor till 7 115 kronor 2016. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell 31 – 33 i tabellbilagan.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 Kronor
Löpande priser
Fasta priser
22 Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2015 och 2016
Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2015 och 2016
Det finns möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per biståndshushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året.
Uppgift för Stockholms Län och Riket 2016 publiceras i den nationella statistiken först i juni 2017. I Riket utbetalas lägre bistånd per år och hushåll än i storstäderna. Högst bistånd per hushåll och år utbetalas i Stockholms stad med 63 873 kronor.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga
Kronor 2015 2016
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000
Ensamst man u barn
Ensamst man m barn
Ensamst kv u barn
Ensamst kv m barn
Par utan barn
Par med barn
Dödsbo Samtliga
Kronor 2015 2016
23 Kronor per hushåll och år, 2008 – 2016, i Stockholm, Göteborg, och Malmö
Stadsdelsförvaltningarna
Medelbidragen per viktad person och månad är låga i ytterstaden. Lägst är det i Spånga- Tensta med 5 974 kronor. I Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby och Skärholmen ligger det mellan 6 000 och 6 300 kronor. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har det högsta medel- bidragen per viktad person. I Norrmalm och Östermalm ligger det på drygt 7 700 kronor.
Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsenheten vilket innefattar be- gravningskostnader.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016 40 000
45 000 50 000 55 000 60 000 65 000 70 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
2015 2016 Kronor
24
Medelbidraget per viktad person ökade jämfört med 2015 i de flesta stadsdelsförvaltningarna.
Den största ökningen skedde i Skärholmen med 391 kronor vilket var en ökning med 7 pro- cent och i Enskede Årsta-Vantör var ökningen 243 kronor eller 4 procent. På Enheten för hemlösa ökade det viktade medelbidraget med 478 kronor eller nära 7 procent. I Spånga- Tensta skedde en minskning med 128 kronor eller 2 procent och i Skarpnäck och Hägersten- Liljeholmen skedde minskningar på omkring 1 procent. I Norrmalm var medelbidraget i det närmaste oförändrat. I staden var ökningen nära 2 procent.
I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning.
Här är inte hänsyn tagen till hushållens storlek och sammansättningen och bilden blir en an- nan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan. De proportionellt dyrare må- nadskostnaderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre månadskostna- der för större hushåll i ytterstaden.
Även medelbidraget per hushåll och månad har ökat i de flesta stadsdelsförvaltningarna utom i Spånga-Tensta, Norrmalm och Skarpnäck. I Spånga-Tensta minskade medelbidraget per hushåll och månad med 249 kronor, -3 procent, i Norrmalm och Skarpnäck med 47 kronor respektive 6 kronor.
Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016
Mest ökade medelbidraget per hushåll och månad i Skärholmen, 449 kronor eller 5 procent. I Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör var ökningen 400 respektive 376 kronor eller 5 respektive 4 procent. Högst ligger medelbidraget per hushåll och månad i Farsta, 9 235 kro- nor, i Enskede-Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista på ca 9 190 kronor och i Spånga-Tensta på 9 085 kronor.
Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvalt- ningarna finns redovisade i tabell 58 – 60 i tabellbilagan.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
2015 2016 Kronor
25
Något minskad genomsnittlig biståndstid
Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,2 månader 2016, vilket var en liten minskning jämfört med 2015 (- 0,04 månader). Den marginella minskningen av biståndstiden bidrog till kost- nadsminskningen för ekonomiskt bistånd med 5 mnkr.
I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt och har sedan 2011 legat på över 7 månader. När mätningarna började 1980 var den genomsnittliga biståndstiden 3,7 månader och 1990 var den 4,6 månader. Tabell 34 samt 38-40 i tabellbilagan.
Tendensen sedan 1990 är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga bistånds- tiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid. I högkonjunkturen 2005 – 2008 var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2014 under den långsamma återhämtningen av konjunkturen som pågått.
Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen 1990 - 2016
Att den genomsnittliga biståndstiden i staden minskat har till stor del sin förklaring i att många nyanlända hushåll tillkom på Intro Stockholm under hösten 2016.
43 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader, under 2016. Det var en något ökad andel jämfört med 2015,+ 0,3 procentenheter. Endast 24 procent av bi- ståndshushållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1-2 månader, vilket dock var en ökad andel jämfört med 2015. Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan 1996. Tidi- gare var förhållandet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndstider. Ekonomiskt bistånd är inte ett tillfälligt komplement till försörjning för dessa hushåll, vilket det var avsett att vara. Tabell 34 – 37 i tabellbilagan.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 Månader/år
26 Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2016
Diagrammet illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader för ekono- miskt bistånd. 74 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 43 procent av hus- hållen som hade långa biståndstider 2016. Endast 3 procent av kostnaden 2016 gick till de 24 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är ett relativt oförändrat förhållande se- dan 1997. Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långvarigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov.
Stadsdelsförvaltningarna
Den genomsnittliga biståndstiden är allmänt något längre i ytterstadsområdena än i innersta- den. Längst är den i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta med 8,2 respektive 8.1 månad.
Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016 0
10 20 30 40 50 60 70 80
1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån 10-12 mån
%
Andel av utbetalat bistånd
Andel av hushåll
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0
2015 2016 Månader
27
I endast två av stadsdelsförvaltningarna minskade den genomsnittliga biståndstiden något 2016 jämfört med 2015. I Östermalm minskade biståndstiden med 0,1 månader och i Skär- holmen med 0,02 månader. På Intro Stockholm är den genomsnittliga biståndstiden endast 2,6 månader vilket påverkade att biståndstiden i staden minskade något. De nyanlända flyk- tinghushållen kom till Intro Stockholm främst under de sena höstmånaderna och har därför kort biståndstid 2016.
Biståndstiden ökade 2016 med 0,6 månader i Kungsholmen, i Skarpnäck med 0,5 månader och i Hässelby-Vällingby, Bromma och Hägersten-Liljeholmen med 0,4 månader jämfört med 2015.
Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10-12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2015 och 2016. Stadsdelsförvaltningarna i yttre västerort har högre andel hushåll med långtidsbehov än de övriga stadsförvaltningar. Störst andel hushåll med långa biståndstider finns i Rinkeby-Kista och i Spånga-Tensta med 53 procent. I Skarpnäck har 50 procent av hushållen lång biståndstid. Därefter följer Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör och Farsta med ca 48 procent. Även Kungsholmen med 44 procent ligger högre än genomsnittet i staden. Lägst andel finns i Bromma (37 procent) följt av Södermalm (41 procent). Övriga stadsdelsförvaltningar ligger under genomsnittet i staden.
Antalet långtidsberoende biståndshushåll har minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Bromma, Kungsholmen och Älvsjö, som dock hade mycket små ökningar 2016. Då hushåll med kortare biståndstider minskat mer än hushåll med långa biståndstider så har andelen långtidsberoende ökat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Östermalm (oförändrad) och i Skär- holmen där andelen minskade med 0,5 procentenheter. I Kungsholmen ökade andelen lång- tidsberoende hushåll mest, med 8 procentenheter, i Norrmalm, Skarpnäck och Älvsjö med 7 procentenheter och i Hägersten-Liljeholmen med 5 procentenheter. Se vidare tabell 65 – 67.
Andelen hushåll med långvarigt bistånd (10-12 månader) per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016
0 10 20 30 40 50 60
2015 2016
%
28
Ökad hushållsstorlek
Den genomsnittliga hushållsstorleken ökade något bland biståndshushållen 2016 efter att ha minskat åtta år i följd. 2016 var hushållsstorleken 1,69 personer per hushåll vilket var en ök- ning med 0,02 person per hushåll jämfört med 2015. (Tabell 4 i tabellbilagan.) Det dämpade kostnadsminskningen för ekonomiskt bistånd med 12 mnkr 2016.
Observera att skalan i diagrammet inte börjar från noll för att tydliggöra förändringarna mel- lan åren. Förändringarna av hushållsstorleken kan synas som relativt små, men fler stora bi- ståndshushåll med högre medelbidrag och som ofta också har långa biståndstider får ändå märkbara konsekvenser för kostnaderna.
Genomsnittlig hushållsstorlek bland biståndshushållen 1990 – 2016 (Obs bruten skala)
Förändring av hushållsstorleken kommer av att förhållandet mellan andelen stora och små hushåll förändras. 2016 är både det genomsnittliga antalet vuxna och barn i biståndshushållen något högre än 2015. Framför allt påverkas detta av att andelen parhushåll med barn ökade igen efter att ha minskat årligen sedan 2008.
De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2016 liksom tidigare år. De ensamstående utan barn minskade med 7 procent jäm- fört med 2015, -730 hushåll. De ensamstående männen och kvinnorna med barn minskade med 9 procent, -280 hushåll, och parhushållen utan barn minskade med 8 procent, - 35 hus- håll. Andelen par med barn ökade däremot med 3 procent (+ 30 hushåll).
Andelen barnhushåll bland biståndshushållen ökade från 27,7 till 27,9 procent 2016 jämfört med 2015. Mellan åren 2004 och 2008 utgjorde de 33 procent av biståndshushållen och mins- kade därefter år för år till och med 2015.
1,45 1,50 1,55 1,60 1,65 1,70 1,75 1,80 1,85 1,90
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Personer per hushåll
29 Antalet biståndshushåll efter hushållstyp 2015 och 2016
I tabell 7-8, 11 och 13 i tabellbilagan finns information om biståndshushållens hushållstyper.
De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 50 – 59 år
Att antalet biståndshushåll minskade jämfört med 2015 gjorde att antalet biståndstagare mins- kade med 1 400 personer eller 5,6 procent till 23 655 år 2016.
De 23 655 biståndstagarna som ingick i hushållen fördelar sig på åldersgrupper som i föl- jande diagram. Av de vuxna är de i åldern 50 – 59 år den största gruppen tätt följd av de i ål- dern 30 – 39 år och sedan de 40-49 år. Grupperna minskade antalsmässigt med 165, 180 re- spektive 380 personer jämfört med 2015. Det motsvarande minskningar med 5 procent, 5 re- spektive 10 procent.
Antal biståndstagare efter åldersgrupp 2015 och 2016 0
1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
Ensam man utan barn
Ensam man med barn
Ensam kvinna utan barn
Ensam kvinna med barn
Par utan barn Par med barn Dödsbo 2015 2016 Antal
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
Barn 18-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65-
2015 2016 Antal
30
Tillsammans utgjorde 30-59 åringarna 66 procent av de vuxna biståndstagarna 2016, vilket var en liten minskning jämfört med 2015. Tabell 2 i tabellbilagan samt tabell 45 för stadsdels- förvaltningarna.
De unga vuxna, under 30 år utgjorde 21 procent av de vuxna biståndstagarna 2016. Deras an- del har minskat stadigt år för år sedan 2005 då de utgjorde 30 procent av de vuxna biståndsta- garna. Gruppen 18 - 24 år minskade med 220 personer eller 12 procent jämfört med 2015 och de i åldern 25 – 29 år minskade med 90 personer eller 5 procent.
Antalet personer 60 – 64 år minskade med 20 personer eller 2 procent och åldersgruppen 65 år och däröver minskade också med ca 20 personer vilket motsvarade 3 procent.
8 140 barn ingick i hushåll som hade behov av ekonomiskt bistånd någon gång under 2016.
Antalet barn i biståndshushållen hade därmed minskat med 370 eller 4 procent jämfört med 2015. En minskning av antalet barn i biståndshushållen har pågått kontinuerligt sedan slutet av 90-talet med avbrott endast 2003 och 2004. I genomsnitt hade barnhushållen drygt 2 barn.
I följande diagram visas hur barnen i biståndshushållen fördelat sig på de olika hushållsty- perna under de senaste två åren.
Antalet barn i biståndshushåll efter hushållstyp 2015 och 2016
Mer än hälften av de biståndsberoende barnen ingår i ett hushåll med en ensamstående mamma, 54 procent, vilket är en något minskad andel och ett något minskat antal barn, -310, jämfört med 2015. Antalet barn har också minskat något i hushåll som består av en ensamstå- ende pappa, -180 st. Antalet barn som lever med två vuxna har ökat med 115 st. till 2 790. År 2016 levde 12 procent av barnen med en ensamstående pappa och 34 procent av barnen med två vuxna.
Stadsdelsförvaltningarna
De barn som lever i biståndshushåll fördelar sig på stadsdelsförvaltningarna som i följande diagram. De flesta bor i ytterstadsområdena, varav 47 procent av barnen i Västerort, 41 pro- cent i Söderort och endast 5 procent i Innerstaden. (Tabell 45 i tabellbilagan.)
Antalet barn i hushåll med biståndsbehov har minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Hä- gersten-Liljeholmen där de ökade med 3 personer. I Rinkeby-Kista minskade antalet barn
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000
Ensam man med barn Ensam kvinna med barn Par med barn 2015 2016 Antal barn
