Ekonomiskt bistånd
Årsrapport 2015
The Capital of Scandinavia stockholm.se
Statistik
om Stockholm
1
FÖRORD
På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bak- grund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet.
Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (tidigare Paraplyet - sta- dens registreringssystem för bl.a. ekonomiskt bistånd, och till och med 2012 för introdukt- ionsersättning).
Rapporten omfattar tre olika typer av ersättningar till hushåll:
1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsfö- ringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1§).
2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invand- rare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning enligt la- gen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag).
3. Introduktionsersättning: Nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd har erbjudits introduktionsersättning under en 18 månaders introduktionstid, istället för ekono- miskt bistånd, från staden. Ersättningen upphörde att utbetalas i juli 2012 då ansvaret för nyanlända flyktingar helt övergått till Etableringsersättning på Arbetsför-
medlingen.
Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,03 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ”ekonomiskt bistånd” används genomgående.
När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och bi- ståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet.
2
Innehåll
FÖRORD ... 1
SAMMANFATTNING ... 3
EKONOMISKT BISTÅND ... 6
Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd ... 6
Stadsdelsförvaltningarna ... 8
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd ... 8
Antalet biståndshushåll minskade med 6 procent ... 10
Stadsdelsförvaltningarna ... 12
Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret ... 12
Stadsdelsförvaltningarna ... 16
Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010 ... 17
Ökande medelbidrag ... 19
Stadsdelsförvaltningarna ... 22
Oförändrad genomsnittlig biståndstid ... 23
Stadsdelsförvaltningarna ... 25
Minskad hushållsstorlek ... 26
De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 40 – 49 år ... 28
Stadsdelsförvaltningarna ... 29
Minskat biståndstagande i befolkningen ... 30
Stadsdelsförvaltningarna ... 32
Mer än hälften av de vuxna biståndstagarna är födda utom Europa ... 33
Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), men andelen övrigt ekonomiskt bistånd ökar ... 37
Minskning av antalet nytillkomna biståndshushåll ... 40
Stadsdelsförvaltningarna ... 41
Biståndstider i ett längre perspektiv ... 42
Stadsdelsförvaltningarna ... 45
Avslagsbeslut 2015 ... 46
Stadsdelsförvaltningarna ... 47
Avslutade hushåll 2015 ... 49
Avslutsorsak ... 52
Stadsdelsförvaltningarna ... 52
DEFINITIONER ... 54
Ekonomiskt bistånd ... 54
Introduktionsersättning ... 55
Ersättning enligt LMA ... 55
Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET) ... 55
Nettostatistik ... 55
Avseendemånad ... 56
Biståndshushåll ... 56
Biståndstagare ... 56
Födelseland och Medborgarskapsgrupper ... 56
Försörjningshinder ... 57
Avslag ... 57
Avslutade ... 57
Symboler och förkortningar som används i tabellerna ... 57
KODFÖRTECKNING ... 58
Försörjningshinder ... 58
Ändamål ... 58
Avslag av ekonomiskt bistånd ... 59
Avslutskoder för ekonomiskt bistånd ... 60
TABELLBILAGA ... 61
3
SAMMANFATTNING
Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 943 mnkr i staden 2015. Det var en kostnadsminskning med 18 mnkr eller 1,9 procent jämfört med föregående år. 15 030 hushåll fick ekonomiskt bi- stånd någon gång under året. Det var en minskning med 930 hushåll eller -5,9 procent jämfört med 2015.
I ett historiskt perspektiv är kostnaderna för ekonomiskt bistånd låga. Trots den inflation som varit under åren ligger kostnaderna på ungefär samma nivå som vid inledningen av lågkon- junkturen i början på 1990-talet. Antalet biståndshushåll har minskat mycket kraftigt och har inte varit så lågt sedan före 1965 (då våra tidsserier startar).
Kostnadsminskningen 2015 förklaras främst av att antalet biståndshushåll minskade och att biståndshushållens storlek minskade något. Den genomsnittliga biståndstiden var i det närm- aste oförändrad men kostnadsminskningen motverkades av att medelbidraget per person ökade.
Medelbidraget per person var 5 173 kr per månad 2015 vilket var en ökning med 282 kronor eller 5,8 procent jämfört med 2014. Observera att måttet neutraliserar för förändringar av hus- hållsstorleken. Eftersom riksnormen inte höjdes mellan 2014 och 2015 kan förklaringen fin- nas i andra kostnadsökningar som hyror mm och/eller inkomstminskning bland biståndshus- hållen. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var 8 624 kronor 2015. Det var en ökning med 348 kronor eller 4,2 procent jämfört med 2014.
Hushållsstorleken har minskat till i genomsnitt 1,67 personer, vilket förklarar varför medelbi- draget per hushåll inte ökade procentuellt lika mycket som medelbidraget per person.
Den genomsnittliga biståndstiden var 7,3 månader för biståndshushållen 2015, vilket var en knappt synbar minskning jämfört med 2014.
43 procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader under året.
De fick 73 procent av den totala biståndskostnaden. Det är mycket marginell men dock minskning av andelen hushåll och oförändrad kostnadsandelen. I stort sätt är det samma relat- ion som under de senaste åren.
Sett i ett femårsperspektiv hade 33 procent, 4 980, av alla biståndshushåll 2015 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 – 12 månader per år). De minskade i antal med 10 hushåll jämfört med 2014 men ökade i andel av biståndshushållen med 2 procentenheter. Av hushål- len med bistånd alla de fem åren hade 3 500 hushåll haft långvarigt biståndsbehov, mellan 10 – 12 biståndsmånader varje år. Det var en minskning med 20 hushåll.
Sammanfattningsvis förklaras kostnadsminskningen med 1,9 procent mellan 2014 och 2015 av:
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Färre biståndshushåll -56,2 -5,9
Mindre hushållsstorlek -14,2 -1,5
Relativt oförändrad biståndstid -0,1 0,0
motverkades av
Högre medelbidrag per person 55,5 5,8
Synergieffekt -3,2 -0,3
Summa -18,3 -1,9
4
De 15 030 biståndshushållen omfattade 25 055 personer 2015. De motsvarade 2,7 procent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,3 procen- tenheter jämfört med 2014. Det är den lägsta nivån på biståndstagandet som observerats i sta- den sedan 1982 när socialtjänstlagen trädde ikraft.
I den vuxna befolkningen var biståndstagandet högst i åldersgruppen 50 – 59 år med 3,3 pro- cent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med året innan. Ända från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagandet högst bland de unga, 18 – 24 år. 2015 hade 2,5 procent av de unga ekonomiskt bistånd någon gång under året vilket var en minsk- ning med 0,2 procentenheter jämfört med 2014.
8 510 barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,7 procent av stadens barn levde i hus- håll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2014. I genomsnitt hade barnhushållen 2 barn. De flesta av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 55 procent, medan drygt 31 procent av barnen levde med två vuxna och resterande 13 procent med en ensamstående pappa.
De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2015 liksom tidigare år. De minskade med 510 hushåll, eller nära 5 procent jämfört med 2014. Även ensamstående män och kvinnor med barn minskade, -8 procent. Parhushål- len med och utan barn minskade med 10 procent. Den högre minskningstakten av de stora hushållen gav en minskning av den genomsnittliga hushållsstorleken till 1,67 personer per bi- ståndshushåll 2015.
46 procent av biståndstagarna (vuxna och barn) 2015 var födda i Sverige. Mer än hälften av biståndstagarna var alltså födda utanför Sverige. I relation till befolkningen är biståndstagan- det lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden med 1,6 procent och högst bland de födda utom Norden, 6,7 procent. Det var ett minskat biståndstagande bland svenskfödda och födda i övriga Norden med 0,2 respektive 0,3 procentenhet, och en större minskning, med 0,5 procentenheter, bland de födda utanför Norden.
9 930 personer eller 66 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång under 2015. Det var en minskning med 1 280 personer jämfört med 2014 men en ökad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbets- lösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning och utan aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersättning.
Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörjningshin- der.
28 procent eller 4 190 av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året och 26 procent eller 3 940 av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året. Det var en något ökad andel av biståndstagarna i båda ka- tegorierna jämfört med 2014.
4 480 hushåll eller 30 procent av biståndshushållen var nytillkomna 2015. Det var 310 färre men en oförändrad andel nytillkomna av biståndshushållen jämfört med 2014. Ett hushåll rä- knas som nytillkommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan.
En något minskad andel av de nytillkomna hushållen, 35 procent, var under 30 år. Andelen unga bland samtliga biståndshushåll var 23 procent, d.v.s. de unga är fortfarande överrepre- senterade bland de nytillkomna.
5
5 070 biståndshushåll avslutades 2015. Det innebar att 34 procent av biståndshushållen avslu- tades under året vilket var en något ökad andel. Unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. Den vanligaste avslutsorsaken, 29 procent av de avslutade, var att man börjat arbeta. För nästan lika stor andel, 22 procent, av de avslu- tade hushållen var avslutsorsaken ”Okänt”.
6
EKONOMISKT BISTÅND
Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 943 mnkr 2015. Det var en minskning av kost- naden med 18 mnkr eller 1,9 procent jämfört med 2014. Av kostnaden utgjorde 0,03 procent ersättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.)
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, 1990 – 2015
OBS att 1990 – 1994 är utbetalat bistånd på dåvarande Flyktingbyrån exkluderat för bättre jämförbarhet med senare år då nyan- lända flyktingar erhåller introduktionsersättning fr.o.m. 19951tom juni 2012 och senaste åren Etableringsersättning från Arbets- förmedlingen.
I 25 års perspektiv framstår kostnadsutvecklingen under 2000-talet som relativt odramatisk.
Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändringarna små ett par år i början av 2000-talet. 2004 skedde en 9-procentig ökning då den rådande lågkon- junkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m. 2008 (-22 procent).
I lågkonjunkturen 2009 var den 9 procentiga kostnadsökningen i staden oväntat låg i förhål- lande till utvecklingen i riket som helhet2. Åren 2010 till 2012 präglades av dämpade kost- nadsökningar för ekonomiskt bistånd i staden samtidigt som arbetslösheten ökade. De senaste tre åren har kostnaden för ekonomiskt bistånd minskat något år för år.
1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Det bistånd som utbetalades där kan inte direkt jämställas med den introduktionsersättningen som utbetalats mellan 1995 – juni 2012 och som endast utbetalades under 18 månaders introduktion.
2 Riket som helhet var kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd 20 procent mellan 2008 och 2009. Be- räkningen inkluderar introduktionsersättning vilket inte stadens siffror gör. När introduktionsersätt- ningen inkluderas utgick1 020 mnkr i staden vilket var en ökning med 44 mnkr jämfört med 2008, alltså en kostnadsökning med endast 4 procent.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Mnkr
7
I följande diagram kan den relativt dämpade utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i staden under de senaste konjunkturmässigt svaga åren jämföras med utvecklingen i Göteborg och Malmö3. 2009 ökade kostnaderna kraftigt i storstäderna utom i Stockholms stad.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2015
I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna och ökade kraftigt 2015 medan Stockholm ligger lägst.
Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2015
3Årsuppgift för länet och Riket 2015 publiceras av Socialstyrelsen i juni 2016.
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Tkr
År
Stockholm Göteborg Malmö
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö
8 Stadsdelsförvaltningarna
Totalt minskade kostnaderna i staden med 18 mnkr eller 1,9 procent. Kostnadsminskningar skedde i tio av stadens stadsdelsförvaltningar 2015 jämfört med 2014. Den största procentu- ella minskningen skedde i Hässelby-Vällingby med 11,6 procent eller 13,2 mnkr. I Norrmalm var minskningen 11,4 procent eller 2,2 mnkr, i Älvsjö 10,2 procent eller 1,8 mnkr och i Ös- termalm minskade kostnaden med 8,0 procent eller 1,5 mnkr. Tabell 56 i tabellbilagan.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015
De största procentuella ökningarna skedde i Hägersten-Liljeholmen med 9,4 procent vilket motsvarade en ökning med 4,4 mnkr. I Bromma ökade kostnaden med 4,6 procent eller 1,5 mnkr och i Farsta med 4,5 procent eller 3,3 mnkr. Kostnadsökningen i Rinkeby-Kista var endast 0,2 procent eller 0,3 mnkr. För Enheten för hemlösa ökade kostnaden med 10,2 pro- cent eller 3,2 mnkr. Av dem utbetalades 119 tkr av Socialjouren till andra hushåll än hemlösa.
Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begravningskostnader på Bout- redningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stads- delsförvaltning. För 2015 redovisas 3,2 mnkr ekonomiskt bistånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten.
Det var en ökning med 20,5 procent eller 0,5 mnkr jämfört med 2014. Totalt 2,4 mnkr utbeta- lades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2015 varav 2,2 mnkr på Boutred- ningsenheten. Resterande 0,2 mnkr för begravningskostnader utbetalades från stadsdelsför- valtningarna. De ytterligare 1 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är annat ekono- miskt bistånd eller för sådant som de avlidna fått tidigare under 2015.
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar in- flationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 325 mnkr högre 2015 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 53 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden endast ökat med 1 procent. Den största delen av kostnadsökningen
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000
2014 2015 Tkr
9
mellan 1990 och 2015 kan alltså tillskrivas inflationen. De senaste sex åren har kostnaden i fasta priser minskat något.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, 1990 - 2015
Här presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd och som kan mätas via statisti- ken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid.
Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen och sammansätt- ningen, konjunkturen, arbetsmetoder och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas av normförändringar/inflation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsru- tiner, pris- och hyresutveckling. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas.
Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen 2014 – 2015 har beräknats genom att kon- stanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan).
Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, - 1,9 procent, mellan 2014 och 2015 av:
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Färre biståndshushåll -56,2 -5,9
Mindre hushållsstorlek -14,2 -1,5
Relativt oförändrad biståndstid -0,1 0,0
motverkades av
Högre medelbidrag per person 55,5 5,8
Synergieffekt -3,2 -0,3
Summa -18,3 -1,9
Kostnadsminskningen i staden 2015 kan alltså främst förklaras av ett minskat antal bistånds- hushåll och att även hushållsstorleken minskade något medan den genomsnittliga biståndsti- den var relativt oförändrad. Minskningen motverkades av ett högre medelbidrag per person.
Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika be- folkningsstrukturer, och att förvaltningarna i viss mån kan ha olika arbetssätt.
I Hässelby-Vällingby minskade kostnaden med 11,6 procent främst genom att antalet bi- ståndshushåll, hushållsstorleken och biståndstiden minskade medan medelbidraget per person ökade mer dämpat än i staden som helhet. I Norrmalm berodde kostnadsminskningen med
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800
År Mnkr
Löpande priser
Fasta priser
10
11,4 procent på ännu kraftigare minskning av antalet biståndshushåll, större minskning av hushållsstorleken samt av biståndstiden, men medelbidraget per person ökade relativt kraftigt, mer än genomsnittet för staden.
I Hägersten-Liljeholmen ökade kostnaden med 9,4 procent genom att antalet biståndshushåll ökade samtidigt som biståndstiden ökade och att ökningen av medelbidraget per person var nästan lika hög som i staden som helhet. Endast hushållsstorleken minskade något. I Bromma ökade kostnaden med 4,6 procent främst genom ökat medelbidrag per person men också längre genomsnittlig biståndstid medan både antalet biståndshushåll och den genomsnittlig hushållsstorlek minskade. (Tabell 70 i tabellbilagan.)
Antalet biståndshushåll minskade med 6 procent
15 030 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång 2015. Det var en minskning med 930 hushåll eller -5,9 procent jämfört med 2014. Som nämnts bidrog minskningen av antalet bi- ståndshushåll till kostnadsminskningen med 5,9 procentenheter. (Tabell 1 och 70 i tabellbila- gan.)
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden 1990 – 2015
Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt. Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkon- junkturen 2002 till 2005. I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare.
I lågkonjunkturen 2009 vände trenden uppåt, men betydligt mer dämpat än kostnaden för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte antalet bi- ståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av 1990-talet el- ler i början av 2000-talet. Efter 2009 har en dämpad minskning av antalet biståndshushåll skett år för år. 2015 var antalet biståndshushåll 51 procent lägre än högkonjunkturåret 1990.
Det kan återigen konstateras att den kostnadsökning som skett mellan 1990 - 2015 inte är or- sakad av ett högre antal biståndshushåll (trots befolkningsökning) utan framför allt beror på
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 Antal
11
högre medelbidrag per person (vilket inkluderar inflation och normhöjning) och längre bi- ståndstider. En motverkande effekt på kostnadsökningen har också den minskande hushålls- storleken varit de senaste sju åren.
Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till kon- junkturmåttet arbetslöshet. Det har som förväntats funnits en viss koppling mellan arbetslös- het och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar. När arbetslösheten sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga kon- junkturskiftena. Under senare år har dock de relativt höga arbetslöshetsnivåerna inte återspeg- lat sig i biståndstagandet som istället minskat. Sedan början av 2014 har både biståndstagan- det och arbetslösheten minskat.
Andelen arbetslösa biståndstagare (den nedersta kurvan) följer förändringarna av det totala antalet biståndstagare relativt väl fram till inledningen av 2007. Under 2007 ökade andelen arbetslösa biståndstagare trots sjunkande arbetslöshet fram till hösten 2008. Detta berodde på att riktlinjerna i staden förändrades så att man övergick till att registreras fler, t.ex. SFI- studerande/Flyktingar i introduktion, som arbetslösa.
Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 – dec 2015
Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 – 03, 05, 10, 11, 13, 41 och 43.
När arbetslösheten började stiga under 2008 fortsatte biståndstagandet sjunka ända fram till och med oktober det året. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka något i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mel- lan oktober 2008 till december 2009 ökade biståndstagandet med nära 9 procent medan ar- betslösheten i staden ökade med hela 62 procent.
Perioden 2009 – 2011 följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med december 2015 har antalet vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt medan arbetslösheten började minska först från
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Arbetslösa enl Af
Vuxna biståndstagare
Därav arbetslösa biståndstagare
12
början av 2014. Antalet arbetslösa biståndstagare var relativt oförändrat 2009 – 2013 men har minskat från och med början av 2014.
Stadsdelsförvaltningarna
Antalet biståndshushåll minskade i alla stadsdelsförvaltningar utom i Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö 2015 jämfört med 2014. På Enheten för hemlösa samt på Boutredningsenheten ökade antalet biståndshushåll också något.
Procentuellt var minskningen av antalet biståndshushåll störst i Östermalm med 18 procent eller 60 hushåll, i Norrmalm var minskningen 16 procent eller 50 hushåll, i Spånga-Tensta och Kungsholmen var minskningen 14 procent eller 220 respektive 50 hushåll och i Häs- selby-Vällingby var minskningen 10 procent eller 195 hushåll. För övriga stadsdelsförvalt- ningar handlar det om minskningar mellan 2 och 8 procent.
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015
Procentuellt ökade antalet biståndshushåll i Hägersten-Liljeholmen med 3 procent eller 25 hushåll och i Älvsjö med 2 procent som motsvarade en ökning med 5 hushåll. På Boutred- ningsenheten ökade antalet biståndshushåll med 13 procent eller 30 hushåll medan ökningen var 11 procent eller 65 hushåll på Enheten för hemlösa. Av dessa 65 hushåll var 25 nyanlända hushåll handlagda av Socialjouren. Tabell 48 i tabellbilagan.
Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret
Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det finns 29 förde- finierade försörjningshinder. (Se vidare avsnittet definitioner.) Observera att skälen till bi- ståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader.
0 500 1000 1500 2000 2500
2014 2015 Antal
13
För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning4.
Arbetslös: kod 01-03, 05, 10-11, 13, 41, 43
Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 – 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK)
Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26
Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23
Vård av barn: kod 08, 17, 27
Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28
Arbetar heltid: kod 18, 29
Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22
Övriga: kod 15-16, 19, 24, 42
Ersättning enl. LMA (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen)
I följande diagram blir det tydligt att kostnaden för ekonomiskt bistånd till största delen upp- står vid arbetslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för nära 90 procent av totalkostnaden 2015 (426 mnkr, 210 mnkr respektive 206 mnkr). Det var en något minskad andel jämfört med 2014.
Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2014 och 2015
Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 18.
Biståndskostnaden var störst för arbetslösa, 45 procent av totalkostnaden 2015. Det var en nå- got mindre kostnad och andel av totalkostnaden jämfört med året innan, -3,4 procentenheter.
4 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statisti- ken från och med 2010. Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med in- troduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med 2012.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
2014 2015 Tkr
14
Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som arbetslösa utan ersättning från ”A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet”. 217 mnkr eller 23 procent av totala bi- ståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 36 mnkr jämfört med 2014. För arbetslösa i program med otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen minskade kostnaden med 10 mnkr till totalt 70 mnkr och kostnaden för arbetslösa med ersättning från A-kassa/Alfa minskade med nära 4 mnkr till totalt 8 mnkr 2015. Det skedde däremot en liten ökning av kostnaden för arbetslösa utan ersättning ej i aktivitet med 1,7 mnkr till nära 101 mnkr totalt och även en liten kostnads- ökning för arbetslösa som väntar på A-kassa/Alfa-kassa med 1 procent till 8 mnkr. Tabell 18 i tabellbilagan.
Inom kategorin Arbetslös finns också försörjningshindren Flykting i introduktion och Flyk- ting i introduktion i aktivitet. Kostnaden för dessa två försörjningshinder har ökat kraftigt 2015 jämfört med 2014. Tillsammans har de ökat från 1,2 mnkr till 4,4 mnkr. Kostnaden för nyanländ i ”Etablering över 25 procent” ökade med 3,9 mnkr till totalt 18,7 mnkr.
Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 210 mnkr, vilket var en ökning med 16 mnkr jämfört med 2014 och utgjorde 22 procent av den totala biståndskostnaden. Av de i kategorin ingå- ende försörjningshindren stod ”Sjukskriven, ingen sjukpenning” för den största kostnadsdelen med 197 mnkr.
Kategorierna sjukskrivna, sjuk-/aktivitetsersättning och vård av barn kan sammantaget ses som en grupp med låg eller ingen ersättning från det statliga transfereringssystemet via För- säkringskassan (kategorin vård av barn inkluderar dock även ett antal personer som väntar barnomsorg). Gruppen fick 267 mnkr eller 28 procent av biståndskostnaderna 2015.
Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 22 procent av den totala kostnaden eller 206 mnkr 2015. Det var en ökning med 1,8 mnkr jämfört med 2014.
Följande diagram visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörj- ningshinder som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori, men dock i fler än en kategori under året5. Sedan 2005 har varje person i genomsnitt nära 2 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabellbila- gan.
5 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrera- des endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder un- der året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmåna- der. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder.
15 Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2014 och 2015
Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17.
9 930 personer eller 60 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång 2015. Det var en minskning med 1 280 personer jämfört med 2014 och en minskad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (45 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per arbetslös person (42 953 kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl (52 360 kronor) och de sjukskrivna (50 158 kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att bi- ståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medi- cinska skäl och sjukskrivna.
Inom kategorin arbetslösa hade 5 370 eller 32 procent av de vuxna biståndstagarna försörj- ningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa – i aktivitet någon gång under året 2015. Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm eller annan Kommunal arbets- marknadsinsats. 4 260 personer eller 26 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa och ej i aktivitet. Det var en minskning av antal arbetslösa (utan er- sättning) som inte var i aktivitet med 350 personer, och en minskning med 1 110 personer av dem i aktivitet jämfört med 2014. De arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program minskade med 400 till 2 970 personer 2015. Observera att om samma person först haft t.ex.
försörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till ”i aktivitet” redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet.
Inom kategorin sjukskriven finns 4 190 personer eller 25 procent av de vuxna biståndsta- garna någon gång under året. Det var en minskning med 30 personer jämfört med 2014 men en ökning av andelen av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt 50 158 kronor per person av detta skäl under året.
3 940 personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2015 vilket var en minskning med 170 personer jämfört med 2014. De utgör 24 procent av de vuxna bi- ståndstagarna, vilket var en något ökad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt 52 360 kronor per person under året.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2014 2015 Antal
16
De vuxna biståndstagarnas finns redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder under året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjningshinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker redovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna biståndstagarna. Ta- bellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållsty- per som är frekventa för olika försörjningshinder.
Stadsdelsförvaltningarna
Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser något olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för att nå egen försörjning.
I följande diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. Ytterstadsområdena med yngre befolkning har i något större utsträckning kostna- der av arbetslöshetsskäl än i innerstadsförvaltningarna Norrmalm och Östermalm. Socioeko- nomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har över lag lägre kostnader, och arbetslöshet är i mindre utsträckning vanligt vid biståndsansökan. När det gäller sjukskrivna är det något van- ligare med högre kostnadsandel i områden med äldre befolkning än i övriga staden. I stora drag tenderar innerstaden och närförort att ha något större andel av kostnaden för sjukskriv- ningar än i ytterstaden.
De personer som redovisas på Boutredningsenheten med dessa grupper av försörjningshinder fick tidigare under året ekonomiskt bistånd enligt dessa försörjningshinder på någon stads- delsförvaltning eller enheten för hemlösa. Den största andelen av de avlidna hade dock haft försörjningshindret ”Utan försörjningshinder - har inkomst över norm”.
Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2015
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0
% Arbetslös Sjukskriven Sociala-medicinska skäl
17
Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjnings- hinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanlig- aste försörjningshinder under året.
Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010
Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanlän- das etablering och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. De nyan- lända som kom fram till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionstiden utbetalade staden introduktions- ersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade succes- sivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt.
Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av eko- nomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under ”glappet” innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls.
I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de tre försörjningshinder som ska användas för personer som omfattas av Etableringsersättningen.
Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, 2011 - 2015
Under 2015 fick 460 hushåll ekonomiskt bistånd enligt någon av de tre försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen6. Det var 150 fler än året innan.
2015 fanns det något ”etablerings-hushåll” på alla stadsdelsförvaltningar, även i Älvsjö som
6 Försörjningshindren ”Nyanländ i etablering” och ”Nyanländ 25-75 % etablering” ligger i kategorin Arbetslös. Försörjningshindret ”Nyanländ 0-24 % etablering” finns i kategorin Övrig.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Antal
år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015
18
inte tidigare haft något med registrering av försörjningshinder gällande etablering. Flest ”eta- bleringshushåll” finns i Spånga-Tensta, och Enskede-Årsta-Vantör.
På Enheten för hemlösa redovisas här 24 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt försörj- ningshinder som gäller etablering. Dessa har handlagts av Socialjouren under 2015 men regi- streringen av ekonomiskt bistånd har skett under Socialförvaltningen centralt och därför ihop- blandats med de hushåll som tillhör Enheten för hemlösa.
I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt de tre försörjningshinder som gäller etablering, sammantaget 19,8 mnkr i staden 2015. Det var en ökning med 3,6 mnkr jämfört med 2014. De 0,6 mnkr som redovisas på Enheten för hem- lösa har utbetalats av Socialjouren till nyanlända (se ovan).
Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, 2011 - 2015
Mest ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa försörjningshinder skedde i Spånga-Tensta och Skarpnäck, följt av Farsta och Enskede-Årsta-Vantör.
De 460 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 7,5 mnkr under året. Detta bistånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Ob- servera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjnings- hinder än de etableringsrelaterade inte kan identifieras i denna statistik.
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
Tkr år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015
19
Ökande medelbidrag
Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig in- flation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. För 2015 skedde inte någon årlig normhöjning (grundat på KPI-förändringen mellan 2013 och 2014).
Under 2015 ökade inte KPI men hyrorna i allmännyttan ökade ca 1,2 procent. Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per vik- tad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad.
Medelbidraget per person och månad ökade med 282 kronor, 5,8 procent, till 5 173 kr 2015 jämfört med 2014. Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebär det en kost- nadsökning på 56 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.)
Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och där- med till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kos- tar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst.
I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person 6 468 kronor per månad 2015. Det var en ökning med 318 kr per viktad person eller 5,2 pro- cent jämfört med 2014. Detta mått har alltså procentuellt ökat något mindre jämfört med måt- tet medelbidrag per person. Det beror främst på att de ensamstående vuxna, som har högre kostnadsvikt, utgjorde en större andel av biståndstagarna.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser 1990 - 2015
Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2015 per viktad person var 4 285 kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser ökade kostna- den per viktad person med 5,2 procent jämfört med 2014. En ökning som alltså inte beror på ändrad hushållsstorlek eller hushållssammansättning, inflation, förändring av antal hushåll el- ler biståndstider. Skillnaden får sökas i en utgiftsökning högre än inflationen och/eller i att bi- ståndshushållens inkomster minskat eftersom det inte skedde någon normhöjning.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
Löpande priser
Fasta priser Kronor
20
Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var 8 624 kronor 2015 och en ökning med 4,2 procent eller 348 kronor jämfört med 2014. I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 4,3 procent. Att medelbidraget per hushåll ökat mindre än det ökat per person beror på att hushållsstorleken minskat. Andelen ensamstående hushåll har ökat 2015.
Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, 1990 - 2015
De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll.
För de unga under 25 år var medelbidraget 6 876 kronor per månad 2015. Det var en re- lativt kraftig ökning med 373 kronor jämfört med 2014, men var fortfarande den ålders- grupp som hade det lägsta medelbidraget. Medelbidraget ökar med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen 40 – 49 år som har det högsta medelbidraget med 9 204 kronor. I de äldre åldersgrupperna är medelbidraget lägre. I åldersgruppen 65 – år ökade medelbidra- get med hela 1 081 kronor till 7 638 kronor 2015. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell 31 – 33 i tabellbilagan.
Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2014 och 2015 0
1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 Kronor
Löpande priser
Fasta priser
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga
Kronor 2014 2015
21 Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2014 och 2015
Det finns möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per biståndshushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året.
Uppgift för Stockholms Län och Riket 2015 publiceras i den nationella statistiken i juni 2016.
I Riket utbetalas lägre bistånd per år och hushåll än i storstäderna.
Kronor per hushåll och år, 2008 – 2015, i Stockholm, Göteborg, och Malmö 0
2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000
Ensamst man u barn
Ensamst man m barn
Ensamst kv u barn
Ensamst kv m barn
Par utan barn
Par med barn
Dödsbo Samtliga
Kronor 2014 2015
40 000 45 000 50 000 55 000 60 000 65 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö
22 Stadsdelsförvaltningarna
Medelbidraget per viktad person och månad är lägst i ytterstadsförvaltningarna Skärholmen, Hässelby-Vällingby, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta men också Bromma, Enskede-Årsta- Vantör och Älvsjö ligger relativt lågt. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har det högsta medelbidragen per viktad person. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutred- ningsenheten vilket innefattar begravningskostnader.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015
Medelbidraget per viktad person ökade i alla stadsdelsförvaltningar utom i Älvsjö 2015. Den största ökningen skedde i Norrmalm med 814 kronor vilket var en ökning med 12 procent.
Även i Spånga-Tensta, Farsta, Bromma och Södermalm var ökningen stor, mellan 400 – 550 kronor, och procentuellt långt större än i staden som helhet. I Älvsjö skedde en minskning med 274 kronor eller 4,1 procent till 6 421 kronor 2015.
I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning.
När som här inte hänsyn är tagen till hushållens storlek och sammansättningen är bilden en annan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan. De proportionellt dyrare kost- naderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre kostnader för större hus- håll i ytterstaden (per månad).
Även medelbidraget per hushåll och månad har ökat i de flesta stadsdelsförvaltningarna utom i Älvsjö och Hässelby-Vällingby. I Älvsjö minskade medelbidraget per hushåll och månad med 499 kronor, -5,9 procent, och i Hässelby-Vällingby med 27 kronor, -0,3 procent.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
2014 2015 Kronor
23 Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015 mest ökade medelbidraget per hushåll och månad i
Mest ökade medelbidraget per hushåll och månad i Spånga-Tensta, 876 kronor eller 10 pro- cent. I Norrmalm och Farsta var ökningen drygt 600 kronor eller över 7 procent. I Bromma och Kungsholmen skedde ökningar på omkring 7 procent jämfört med dryga 4 procent i sta- den som helhet.
Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvalt- ningarna finns redovisade i tabell 58 – 60 i tabellbilagan.
Oförändrad genomsnittlig biståndstid
Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,3 månader 2015, vilket var oförändrat jämfört med 2014 (- 0,001 månader). Den marginella minskningen av biståndstiden bidrog till kostnads- minskningen för ekonomiskt bistånd med 0,1 mnkr.
I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt och är nu den högsta som uppmätts i staden sedan mätningarna började 1980. Tabell 34 samt 38-40 i tabellbilagan.
Tendensen sedan 1990 är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga bistånds- tiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid. I högkonjunkturen 2005 – 2008 var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2014 under den långsamma återhämtningen av konjunkturen som pågått..
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
2014 2015 Kronor
24 Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen 1990 - 2015
43,1 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader, under 2015. Det var en något minskad andel jämfört med 2014, från 43,3 procent. Endast 22 procent av bi- ståndshushållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1-2 månader, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2014. Det är också den lägsta uppmätta andel hushåll med kortvarigt behov se- dan 1990. Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan 1996. Tidigare var förhållandet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndsti- der. Ekonomiskt bistånd är inte ett tillfälligt komplement till försörjning för dessa hushåll, vilket det var avsett att vara. Tabell 34 – 37 i tabellbilagan.
Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2015
Diagrammet illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader. 73 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 43 procent av hushållen som hade långa bi- ståndstider 2015. Det är en relativt oförändrad bild ända sedan 1997. Endast 3 procent av
0 1 2 3 4 5 6 7 8 Månader/år
0 10 20 30 40 50 60 70 80
1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån 10-12 mån
%
Andel av utbetalat bistånd
Andel av hushåll
25
kostnaden 2015 gick till de 22 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är också ett förhållande som är relativt oförändrat sedan 1997. Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långva- rigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov.
Stadsdelsförvaltningarna
Den genomsnittliga biståndstiden är allmänt något längre i ytterstadsområdena än i innersta- den. I sex av stadsdelsförvaltningarna minskade den genomsnittliga biståndstiden något 2015 jämfört med 2014. I Älvsjö minskade biståndstiden med nära 0,5 månader, i Södermalm med 0,3 månader, i Norrmalm och Skarpnäck med nära 0,2 månader och den minskade något mar- ginellt i Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör. Biståndstiden ökade 2015 med 0,4 månader i Kungsholmen och Östermalm, med drygt 0,3 månader i Bromma och Farsta, med nära 0,2 månader i Rinkeby-Kista och omkring 0,1 månad i Hägersten-Liljeholmen och Spånga-Tensta jämfört med 2014.
Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015
Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10-12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2014 och 2015. Stadsdelsförvaltningarna i yttre västerort har högre andel hushåll med långtidsbehov än de övriga stadsförvaltningar. Störst andel hushåll med långa biståndstider finns i Rinkeby-Kista och i Spånga-Tensta med 51 procent. Även i Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hässelby-Vällingby och Skarpnäck, med mellan 43 och 46 procent, ligger högre än genomsnittet i staden. Lägst andel finns i Bromma (34 procent) följt av Norrmalm (35 pro- cent). Även Kungsholmen, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen har låg andel hushåll med långvarigt biståndsbehov, under 37 procent.
Antalet långtidsberoende biståndshushåll har minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Hä- gersten-Liljeholmen och Bromma 2015. Då övriga biståndshushåll minskat mer så har ande- len långtidsberoende endast minskat i sju stadsdelsförvaltningar. Andelen långtidsberoende hushåll minskade mest i Älvsjö (-7,0 procentenheter). I sju av stadsdelsförvaltningarna hade dock andelen ökat. Störst ökning av andelen långtidsberoende hushåll skedde i Bromma och
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0
2014 2015 Månader
26
Östermalm (+ 4 procentenheter) men också i Kungsholmen och Spånga-Tensta var ökningen relativt stor. Se vidare tabell 65 – 67.
Andelen hushåll med långvarigt bistånd (10-12 månader) per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015
Minskad hushållsstorlek
Den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något bland biståndshushållen för åttonde året i följd. 2015 var hushållsstorleken 1,67 personer per hushåll vilket var en minskning med 0,02 person per hushåll jämfört med 2014. (Tabell 4 i tabellbilagan.) Det bidrog till kost- nadsminskningen för ekonomiskt bistånd med 14 mnkr.
Observera att skalan i diagrammet inte börjar från noll för att tydliggöra förändringarna mel- lan åren. Förändringarna av hushållsstorleken kan synas som relativt små, men fler stora bi- ståndshushåll med högre medelbidrag och som ofta också har långa biståndstider får ändå märkbara konsekvenser för kostnaderna.
0 10 20 30 40 50 60
2014 2015
%
27 Genomsnittlig hushållsstorlek bland biståndshushållen 1990 – 2015 (Obs bruten skala)
Förändring av hushållsstorleken kommer av att förhållandet mellan andelen stora och små hushåll förändras. 2015 är både det genomsnittliga antalet vuxna och barn i biståndshushållen lägre än tidigare. Framför allt påverkas detta av att andelen parhushåll, speciellt de med barn, minskade.
Antalet biståndshushåll efter hushållstyp 2014 och 2015
De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2015 liksom tidigare år. De minskade med nära 5 procent jämfört med 2014, -510 hushåll. De ensamstående männen och kvinnorna med barn minskade med 8 procent medan parhushållen med och utan barn minskade med 10 procent. Den större minskningstakten av flerpersonshushållen gav alltså en minskning av den genomsnittliga hushållsstorleken.
Andelen barnhushåll bland biståndshushållen minskade från 29 till 28 procent 2015 jämfört med 2014. Mellan åren 2004 och 2008 utgjorde de 33 procent av biståndshushållen.
I tabell 7-8, 11 och 13 i tabellbilagan finns information om biståndshushållens hushållstyper.
1,45 1,50 1,55 1,60 1,65 1,70 1,75 1,80 1,85 1,90
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Personer per hushåll
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
Ensam man utan barn
Ensam man med barn
Ensam kvinna utan barn
Ensam kvinna med barn
Par utan barn Par med barn Dödsbo 2014 2015 Antal
28
De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 40 – 49 år
Att antalet biståndshushåll minskade och att biståndshushållens storlek samtidigt minskade jämfört med 2014 gjorde att antalet biståndstagare minskade med 1 960 personer eller 7,2 procent till 25 055 år 2015.
De 25 055 biståndstagarna som ingick i hushållen fördelar sig på åldersgrupper som i föl- jande diagram. Av de vuxna är de i åldern 40 – 49 år den största gruppen tätt följd av de i ål- dern 50 – 59 år och de 30-39 år. Grupperna minskade antalsmässigt med 280, 100 respektive 380 personer jämfört med 2014, motsvarande en minskning med 7 procent, 2,5 respektive 9,5 procent. De utgjorde nära 23 procent, 22 respektive nära 22 procent av de vuxna biståndsta- garna 2015, vilket var oförändrat jämfört med 2014. Tabell 2 i tabellbilagan samt tabell 45 för stadsdelsförvaltningarna.
Antalsmässigt skedde minskningar också bland de unga vuxna, under 30 år. Gruppen 18 - 24 år minskade med 285 personer eller 13 procent jämfört med 2014, de i åldern 25 – 29 år minskade med 140 personer eller 8 procent.
Antalet personer 60 – 64 år ökade med 30 personer eller 2 procent och åldersgruppen 65 år och däröver ökade med drygt 40 personer vilket motsvarade 7 procent.
Antal biståndstagare efter åldersgrupp 2014 och 2015
8 510 barn ingick i hushåll som hade behov av ekonomiskt bistånd någon gång under 2015.
Antalet barn i biståndshushållen hade därmed minskat med 850 eller -9 procent jämfört med 2014. En minskning av antalet barn i biståndshushållen har pågått kontinuerligt sedan slutet av 90-talet med avbrott endast 2003 och 2004. I genomsnitt hade barnhushållen 2 barn. I föl- jande diagram visas hur barnen i biståndshushållen fördelat sig på de olika hushållstyperna under de senaste två åren.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
Barn 18-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65-
2014 2015 Antal
29 Antalet barn i biståndshushåll efter hushållstyp 2014 och 2015
Mer än hälften av de biståndsberoende barnen ingår i ett hushåll med en ensamstående mamma, 55 procent, vilket är en ökad andel men ett något minskat antal barn, -380, jämfört med 2014. Antalet barn har också minskat något i hushåll som består av en ensamstående pappa, -50 st. Antalet barn som lever med två vuxna har minskat med 415 st. till 2 680. År 2015 levde 13 procent av barnen med en ensamstående pappa och drygt 31 procent av barnen med två vuxna.
Stadsdelsförvaltningarna
De barn som lever i biståndshushåll fördelar sig på stadsdelsförvaltningarna som i följande diagram. De flesta bor i ytterstadsområdena, varav 51 procent av barnen i Västerort, 43 pro- cent i Söderort och endast 6 procent i Innerstaden. (Tabell 45 i tabellbilagan.)
Antalet barn i hushåll med biståndsbehov har minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Bromma där de ökade med 6 personer. I Hässelby-Vällingby minskade antalet barn med 260 st, i Spånga-Tensta med 170 och i Rinkeby-Kista med 160 barn (med 19, 13 respektive 8 pro- cent). Den största procentuella minskningen skedde i Norrmalm med 36 procent, -36 barn.
Antalet barn i biståndshushåll per stadsdelsförvaltning 2014 och 2015 0
1000 2000 3000 4000 5000 6000
Ensam man med barn Ensam kvinna med barn Par med barn 2014 2015 Antal barn
0 500 1000 1500 2000 2500
2014 2015 Antal
30
Det finns information om biståndshushållens åldersfördelning (registerledarens ålder) i tabell 7, 9, 12, 14 och 15 i tabellbilagan samt för stadsdelsförvaltningarna i tabell 50.
Minskat biståndstagande i befolkningen
De 25 055 personer, varav 8 510 barn, som ingick i biståndshushållen 2015 utgjorde 2,7 pro- cent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,3 procentenheter jämfört med 2014. Det är den lägsta nivån på biståndstagandet som observe- rats i staden sedan 1982 när socialtjänstlagen trädde i kraft. Observera att denna låga nivå uppnåtts trots en relativt hög nivå på arbetslösheten i staden. Högst var biståndstagandet åren 1994 - 1997 då mer än 10 procent av stadens befolkning hade ekonomiskt bistånd. Tabell 3 i tabellbilagan.
De 8 510 barn som ingick i hushåll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bi- stånd utgjorde 4,7 procent av stadens barn. Det var en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2014. Barnen i biståndshushållen är passiva biståndstagare som påverkas av situ- ationen att leva på marginalen och barnfamiljer har längre genomsnittliga biståndstider än en- samståendehushållen.
Andel biståndstagare av befolkningen 1990 - 2015
Bland de vuxna hade 2,2 procent av befolkningen ekonomiskt bistånd någon gång under 2015, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2014. Det högre biståndsta- gandet bland barnen drar alltså upp andelen i hela befolkningen markant. Bland de vuxna var biståndstagandet högst i åldersgruppen 50 – 59 år, med 3,3 procent. Under åren 2008 – 2011 var biståndstagandet högst bland de i åldern 40 - 49 år och dessförinnan var biståndstagandet högst bland de unga, 18 – 24 år ända sedan början av 1990-talet. 2015 minskade biståndsta- gandet bland de unga till 2,5 procent av åldersgruppen, vilket är den lägsta nivån sedan mät- ningarna började. Detta trots den relativt höga arbetslösheten bland unga. Under lågkonjunk- turåret 1994 hade nära 19 procent av stadens ungdomar behov av ekonomiskt bistånd någon gång under året.
0 2 4 6 8 10 12
%
