På väg mot ett mer demokratiskt EU? - en studie av Lissabonfördraget

Institutionen för samhällsvetenskap

På väg mot ett mer demokratiskt EU?

- en studie av Lissabonfördraget

G3-uppsats i statsvetenskap HT 2008 Therese Stendahl Handledare: Anne Haglund Morrissey

Abstract

Since democracy was developed in the ancient Greece it has come to be used within a small city state, within the national state and as today used within a bigger perspective. After the end of the second world war political leaders wanted to make sure that there would never be a war between European countries again. Now, about 60 years later this type of cooperation now involves 27 of the European countries and goes under the name of the Euroapean Union.

This means that democracy is no longer used just within the nation state, but within a big organisation that is responsible for almost 500 million Europeans lives. This also means that the European Union need to make some institutional reforms to be able to handle all the future challenges. The European Union is often accused of not being democratic enough and in my thesis I wanted to see what if there were any suggestions for a more democratic union within the new Lisbon treaty. The aim with this thesis has been to investigate if the European Union can be more democratic in the futher according to those changes that is listed in the Lisbon treaty.

My comprehensive objective is: does the European Union have any intentions of making the democratic bas within the union more democratic in the new Lisbon treaty?

My other objectives are: How democratic is the EU today?

How does the democratic base within the EU look like today?

How does the democratic base change in the new Lisbon treaty?

I have used a qualitative text analysis as a method to answer my questions because it’s a good method to use when we want to investigate organisational changes for example.

The result of my thesis has shown that some democratic changes are expressed in the Lisbon treaty and that they will make the EU a little bit more democratic in the future.

Keywords: The European Union, democracy, democracy- theory, the Lisbon treaty.

Nyckelord: Europeiska Unionen, demokrati, demokrati-teori, Lissabonfördraget.

Innehållsförteckning 1. Introduktion

1. 1 Bakgrund s 4 1. 2 Problemområde s 5 1. 3 Problemformulering s 6 2. Teoretiskt ramverk

2. 1 Dahls demokrati-kriterier s 6 2. 2 Teorins tillämpning i uppsatsen s 9 3. Syfte och frågeställningar

3. 1 Syfte s 10 3. 2 Frågeställningar s 10 4. Tidigare forskning s 10 5. Metod och material

5. 1 Tillvägagångssätt s 11 5. 2 Fallstudie s 12 5. 2 Material s 12 5. 3 Avgränsningar s 13 5. 4 Disposition s 13 6. Resultat

6. 1 Hur demokratiskt är EU som organisation idag? s 13 6. 2 Hur ser den demokratiska basen ut i dagens EU? s 17 6. 3 Hur ser EU:s demokratiska bas ut i det nya Lissabonfördraget? s 22

7. Analys s 27 8. Avslutande slutsatser s 30 9. Referenser s 31

1. Introduktion 1.1 Bakgrund

Demokrati har i olika utsträckning kommit att appliceras på ett avgränsat område. I det gamla antika Grekland var demokratin begränsad inom stadsstatens gränser och gällde bara fria, vuxna män. Det antika Grekland har haft stort inflytande på demokratins utveckling men från att bara gälla stadsstaten kom demokrati på 1700-talet att även gälla hela nationalstaten.

Republikanerna utformade på 1700-talet, efter idé av Montesquieu en konstitutionell uppdelning av makten på tre institutioner, den lagstiftande, den verkställande och den

dömande makten.¹ Montesquieu skrev i sin bok om lagarnas anda från 1748 att han beundrade den engelska författningen som hävdade att eftersom det är omöjligt för folket att mötas i en församling så måste de välja representanter som kan företräda deras intressen.²

Folkligt styre behövde alltså inte begränsas till en liten stat utan kan omfatta ett ofantligt antal människor. Den här nya typen av demokrati och representation skapade dock nya problem i form av de institutioner som krävdes för att förverkliga idén. Från 1700-talet och framåt har många av världens länder strävat efter att uppnå en demokratisk nation. 1900-talet skulle dock innebära nya utmaningar för demokratin.

Efter andra världskrigets slut 1945 var det viktigt att de länder som fört krig mot varandra skulle samla sin produktion av kol och stål under en myndighet som skulle utöva kontroll över det. Det var början på historien om EU som idag har 27 medlemsländer.

I en deklaration från mötet i Nice i december 2000 angavs det att Sverige och Belgien i sin roll som ordförande under år 2001 skulle fördjupa debatten kring behovet av konstitutionella förändringar. Sveriges insatser på det här området var undermåliga men Belgien såg till så att en deklaration vid namn Laekandeklaration arbetades fram vid Europeiska rådets möte på slottet med samma namn i december 2001. I denna fastslogs det bland annat att ett konvent borde sammankallas för att utarbeta ett grundfördrag som skulle ersätta de fyra nuvarande fördragen – Rom-, Maastricht, Amsterdam och Nice-fördragen.

Detta fördrag skulle innehålla en bättre kompetensfördelning mellan EU och dess medlemsländer och mellan EU:s institutioner, större inslag av öppenhet, effektivitet och demokrati och en förenkling av unionens instrument och rättsakter. I februari år 2002 fick ett

1 Dahl, 2005: s 48

2 Dahl, 2005:s 52

så kallat framtidskonvent i uppgift att träffas två dagar i månaden för att arbeta fram en ny grundlag för EU. Efter att konventet möts i regelbundna sessioner i Bryssel och kommit med konkreta förslag till ett nytt fördrag, så kunde den nya konstitutionen för Europa läggas fram den 18 juli 2003. Irland lyckades med att i sitt ordförandeskap under första delen av 2004 få medlemsländerna att enas om den nya konstitutionen. Denna röstades dock ner av

Nederländerna och Frankrike våren 2005. Efter att idén om en konstitution fått ett sådant snöpligt slut lades idén lite på is tills det tyska ordförandeskapet 2007 tog flera initiativ som ledde fram till antagandet av Lissabonfördraget i december 2007. Lissabonfördraget innebär inte till skillnad från det konstitutionella fördraget att de andra fördragen ska ersättas med ett grundfördrag, utan befintliga fördrag ska delas upp i två fördrag. Ett fördrag som motsvarar dagens EU-fördrag och ett om Europeiska Unionens funktionssätt.³

Innan fördraget kan träda i kraft måste det dock ratificeras av alla unionens 27

medlemsländer. Den 12 juni 2008 röstade det irländska folket nej till Lissabonfördraget.

Under Europeiska rådets toppmöte den 19-20 juni diskuterade EU:s ledare Irlands nej till Lissabonfördraget och trots resultatet i den irländska omröstningen beslutade ledarna sig för att fortsätta ratificieringsprocessen i de länder som ännu inte har antagit fördraget och ta upp frågan igen vid nästa toppmöte i oktober. Hittills har 19 länder antagit Lissabonfördraget.

1.2 Problemområde

Det stora antalet medlemsländer har inneburit en stor utmaning för EU som var skapt att bara gälla ett fåtal länder. En maktförskjutning har skett från den typiska nationalstaten till en stor och komplicerad organisation som EU. Klagomål hörs från olika håll om att EU inte är tillräckligt öppet, att folket inte får vara med i beslutsprocessen, att beslut fattas för långt bort från folket osv. Ett nytt fördrag - Lissabonfördraget har framarbetats för att ta sig an de utmaningar som ett framtida EU står för. Jag intresserar mig för att i Lissabonfördraget undersöka de förändringar som syftar till att göra EU mer demokratiskt.

Det område jag tänker undersöka är inomvetenskapligt intressant för att det är ett relativt nytt, forskningsområde. Lissabonfördraget framarbetades i Lissabon den 17-18 okt 2007 och skrevs under den 13 december 2007. När forskare analyserar Lissabonfördraget är de ganska

3 http://www.lissabonfordraget.se

generella och beskriver oftast hela Lissabonfördraget i korta drag. Då Lissabonfördraget omfattar hela EU:s verksamhet tycker jag att det blir mer intressant att bara lägga fokus på en viss del av det. Jag är mer intresserad av att undersöka den demokratiska basen i det nya fördraget och detta genom att knyta an uppsatsen till dagens EU och en demokrati-teori.

På ett utomvetenskapligt plan är det här området intressant för att det finns ett tryck på EU både från forskare och ”vanliga” medborgare att stärka de demokratiska inslagen inom unionen. När folk visar missnöje mot EU brukar det vara mot Institutionerna, deras sammansättning och besutsprocessen. ⁴

1.3 Problemformulering

Med bakgrund av problemområdet är min grundläggande frågeställning: vilka avsikter har EU att stärka den demokratiska basen i det nya Lissabonfördraget?

2. Teoretiskt ramverk 2.1 Teori

I detta kapitel belyses den teoretiska utgångspunkten för den här uppsatsen. Jag kommer nedan att redovisa Robert A Dahls kriterier för en demokratisk process. I resultat-delen kommer jag sedan att redovisa hur EU står sig i förhållande till dessa kriterier.

Dahl presenterar i hans verk Demokratin och dess antagonister ett visst antal kriterier som ett land måste uppfylla för att kallas demokratiskt. De här kriterierna är ideal och inget land kan fullt ut uppfylla dessa kriterier, dock säger de något om hur demokrati bör se ut och det är viktigt att jämföra med dessa kriterier när vi undersöker hur demokratiskt ett land eller en organisation faktiskt är i praktiken. Då inga system kan uppfylla dessa kriterier fullt ut blir det istället intressant att bedöma system som mer eller mindre demokratiska och bättre eller sämre i förhållande till kriterierna.⁵

4 Essaiasson, 2007: s 31-32

5 Dahl, 2005: s 169

Tabell 15.1 Polyarki och den demokratiska processen⁶

Nedanstående institutioner …för att följande villkor är nödvändiga… skall vara uppfyllda

1. Valda befattningshavare

2. Fria och opartiska val I. Lika rösträtt 1. Valda befattningshavare

3. Allmän rösträtt

4. Rätt att kandidera i val II. Effektivt deltagande 5. Yttrandefrihet

6. Alternativa informationskällor 7. Församlingsfrihet

5. Yttrandefrihet

6. Alternativa informationskällor III. Upplyst förståelse 7. Församlingsfrihet

1. Valda befattningshavare 2. Fria och opartiska val 3. Allmän rösträtt

4. Rätt att kandidera i val IV. Kontroll över dagordningen 5. Yttrandefrihet

6. Alternativa informationskällor 7. Församlingsfrihet

3. Allmän rösträtt 4. Rätt att kandidera i val

5. Yttrandefrihet V. Allomfattande medborgarskap 6. Alternativa informationskällor

7. Församlingsfrihet

I. Lika rösträtt innebär att varje medborgare måste tillförsäkras lika möjligheter att göra sin röst hörd vid det slutgiltiga avgörandet. Detta kriterium är viktigt för utan det skulle det inte finnas någon sista instans där det togs lika stor hänsyn till alla människors intressen.⁷

För att det här kriteriet ska kunna uppfyllas måste institutionerna 1 och 2 vara möjliga.

6 Dahl, 2005: s 345

7 Dahl, 2005: s 170

II. Effektivt deltagande innebär att under hela processen fram till det att ett bindande beslut fattas måste medborgarna ha adekvata och lika möjligheter att föra upp frågor på dagordningen och kunna förespråka det ena avgörandet framför det andra.⁸

För att det här kriteriet ska kunna uppfyllas måste institutionerna 1, 3. 4. 5. 6 och 7 vara möjliga.

III. Upplyst förståelse: I ett demokratiskt system är det troligare att folket får vad de vill ha än i ett system där en elit bestämmer vad som är bäst. För att folket ska veta vad som är bäst för dem måste folket vara upplyst till en viss grad. Detta sker genom utbildning och offentliga diskussioner. Varje medborgare ska därför ha lika möjligheter att upptäcka och överväga det val som bäst tjänar hans eller hennes intressen.⁹

För att det här kriteriet ska kunna uppfyllas måste institutionerna 5, 6 och 7 vara möjliga.

IV. Kontroll över dagordningen innebär att ”demos måste ha exklusiv möjlighet att bestämma hur ärenden skall föras upp på den demokratiska beslutsprocessens

dagordning”.¹⁰ Med det här kriteriet betonas vikten av att folket ska ha det sista ordet i en demokrati. Folket måste inte fatta beslut i varje fråga utan kan låta vissa beslut fattas av representanter men folket ska ha rätten att återkalla beslutsrätten om så krävs.¹¹

För att det här kriteriet ska kunna uppfyllas måste institutionerna 1-7 vara möjliga.

V. Allomfattande medborgarskap innebär att alla vuxna medlemmar av

sammanslutningen ska få vara representerade i demos så att deras intressen tillvaratas.

De enda undantagen är individer som bara är på tillfälligt besök och individer som har bevisats vara mentalt handikappade. Genom historien har det visat sig att ett

uteslutande av vissa grupper till exempel kvinnor och hantverkare har inneburit en

8 Dahl, 2005: s 171

9 Dahl, 2005: 173

10Dahl, 2005: s 177

11Dahl, 2005: s175

försvagning av deras intressen. Ett exklusivt demos har en tendens till att inte tillvarata uteslutnas intressen.¹²

För att det här kriteriet ska kunna uppfyllas måste institutionerna 3-7 vara möjliga.

Polyarkins institutioner

1. ”valda befattningshavare: kontrollen över myndigheternas politiska beslut ligger enligt författningen hos valda befattningshavare”.

2. ”fria och opartiska val: de valda befattningshavarna utses i regelbundet återkommande och opartiska val, där tvångsinslag är mycket begränsade”.¹³

3. ”allmän rösträtt: praktiskt taget alla vuxna har rösträtt vid valen av befattningshavare”.

4. ”rätt att kandidera i val: praktiskt taget alla vuxna har rätt att kandidera till de offentligt valda befattningarna, även om åldersgränsen kan vara högre för att inneha en vald befattning än för att rösta”.

5. ”yttrandefrihet: medborgarna har rätt att uttrycka sina åsikter om politiska frågor i vid bemärkelse, utan att riskera allvarliga straff. Detta innefattar kritik av makthavarna, staten, regeringen, det socioekonomiska systemet och den förhärskande ideologin”.

6. ”alternativa informationskällor: medborgarna har rätt att söka alternativa informationskällor. Sådana finns och är lagligt skyddade”.

7. ”församlingsfrihet: för att säkra sina olika rättigheter, inklusive dem som angetts ovan, har medborgarna också rätt att bilda relativt oberoende föreningar och organisationer, däribland politiska partier och intressegrupper”.¹⁴

2.2 Teorins tillämpning i uppsatsen

Då jag intresserar mig för hur den demokratiska basen inom EU stärks i Lissabonfördraget, blir det ganska centralt att använda sig av en demokrati-teori. I resultatredovisningen ställer jag upp teorin mot de frågor som ska undersökas i uppsatsen.

12 Dahl, 2005: s 202-203

13 Dahl, 2005: s 343

14 Dahl, 2005: s 344

3. Syfte och frågeställningar 3.1 Syfte

Uppsatsens syfte är att undersöka om EU kan bli mer demokratiskt i framtiden enligt de förslag till demokratiska förändringar som går att utläsa i Lissabonfördraget.

3.2 Frågeställningar

Hur demokratiskt är EU som organisation idag?

Vissa forskare påstår att EU inte ens kan kalla sig demokratiskt med tanke på den komplexa organisation som EU är. Den här frågan är inte så stor som den låter, jag är här inte

intresserad av att skapa någon demokrati-debatt om EU är demokratiskt i den bemärkelsen utan snarare dra allmänna slutsatser. Genom att jämföra EU med Dahls kriterier på en demokratisk process så kan vi bedöma EU som eller mindre demokratisk i förhållande till dessa kriterier.

Hur ser den demokratiska basen ut i dagens EU?

För att få reda på hur den demokratiska basen kommer förändras i framtiden måste vi ha något att jämföra med. Det ter sig rimligt att presentera den demokratiska basen inom EU, så som den ser ut idag.

Hur ser EU:s demokratiska bas ut i det nya Lissabonfördraget?

För att få reda på vilka planer EU har på att demokratisera unionen tänker jag undersöka den demokratiska basen i Lissabonfördraget.

4. Tidigare forskning

När jag har sökt efter böcker med titeln ”Lissabonfördraget” så får jag inte så många träffat, utan främst Lissabonfördraget. Konsoliderad version av EU:s fördrag, vilket är

Lissabonfördraget i pocketform. Jacob Westberg har dock i ett kapitel i boken ”EU:s drivkrafter. En introduktion till teorier om europeisk integration” skrivit om några av de

områden som jag intresserar mig för i min uppsats, nämligen hur de reformer som Lissabonfördraget påverkar EU:s politiska legitimitet.

Däremot kommer många träffar upp på Lissabonfördraget i form av artiklar och analyser.

Bland annat en sida på Internet som helt enkelt heter Lissabonfordraget.se. Denna sida är skapad av Sieps- Svenska institutet för europapolitiska studier för att göra analysera och informera kring vilka förändringar det nya fördraget får för EU. Här finns analyser från 2003 och framåt som rör Lissabonfördraget och Europas konstitutionella framtid och dessa analyser har jag kunnat ta hjälp av i min egen analys. Många träffar från olika håll dyker upp när jag söker på Lissabonfördraget, allt från analyser av privatpersoner och politiska partier till EU:s egen webbportal och regeringssidor. Det finns desto fler böcker finns skrivna om jag söker på orden ”demokrati och EU”. Bland annat genomför Demokratirådet kontinuerliga rapporter och analyser av inom området för ”demokrati och EU”. Från 2003 finns en rapport från demokratirådet som heter ”demokrati i EU”. I denna bok ger 4 experter deras syn på den reformprocess som EU genomgår med utgångspunkt från EU:s framtidskonvent, vilket bildades för att arbeta fram en konstitution för den Europeiska Unionen.

En annan analys inom området ”EU och demokrati” heter ”EU- ett demokratiprojekt?” och är också skrivet av demokratirådet och den behandlar de skilda identiteter som finns inom unionen, medborgarinflytandet över EU och vad vi kan lära oss om EU inför framtiden.

5. Metod och material 5. 1 Tillvägagångssätt

Jag ämnar använda mig av en kvalitativ textanalys i denna uppsats, då materialet som utgör underlaget för denna studie enbart består av text. Den här metoden går ut på att få fram det mest väsentliga innehållet ur en text genom att på ett grundligt sätt läsa textens delar, dess helhet och sammanhanget där den ingår. Då den här metoden är ganska övergripande delas den upp i två huvudgrenar beroende på vilka typer av frågor som ska besvaras, nämligen systematiserade frågeställningar och frågeställningar som syftar till att kritiskt granska innehållet i texter. Den systematiserande undersökningen är en typ av beskrivande analys.

Mina frågeställningar är beskrivande då beskrivande studier besvarar frågor som rör var, när, hur, vem och vilka.¹⁵

Det finns vidare tre typer av systematiserade undersökningar; klargöra tankestrukturen, ordna logiskt och klassificera. Inom området för min studie intresserar jag mig för att klargöra tankestrukturen hos en aktör, i mitt fall då EU. Den här metoden kan användas på allt från en idéhistoriskt intressant person till en organisation och syftet är alltså att ”lyfta fram och begripliggöra det väsentliga innehållet i de aktuella texterna”.¹⁶

5.2 Fallstudie

Min uppsats designas som en fallstudie. Metoden används när en ingående studie av

komplexa sammanhang ske och ett speciellt objekt väljs därför ut. Den här metoden passa bra för min studie då man studerar vad som händer i ett konkret fall till exempel förändringar inom en organisation.

En fördel med fallstudier är att man kan få ingående information om själva verksamheten och hur den fungerar. Dock är det svårt att göra vidare generaliseringar med den här metoden. Då fallstudier används i många olika former finns det en risk för ensidighet i resultatet.¹⁷

5.3 Material

Materialet för denna studie kommer att bestå av Lissabonfördraget, som förtäljer om framtida funktioner för den Europeiska unionen. Jag kommer även att använda mig av böcker och Internet som behandlar hur EU som organisation är uppbyggd. Jag har valt ett ganska snävt material men inom den Europeiska unionen finns det så många olika områden att behandla och det är lätt att överlappa andra områden som har med EU och demokrati att göra och då tappar uppsatsen fokus. Jag har så gott det går försökt välja material om EU som inte är skrivet av någon som arbetar inom unionen då det lätt blir vinklat till fördel för unionen.¹⁸

15 Essaiasson, 2007: s 37

16 Essaiasson, 2007: s 238

17 Wallén, 2008: s 115-116

18 Essaiasson, 2007: s 64

5.4 Avgränsningar

Det material jag tänker använda mig av i denna uppsats är bland annat Lissabonfördraget, den konsoliderade versionen. Lissabonfördraget i pocketform består av ca 370 sidor text, den information jag är ute efter är spridd i det här fördraget men med en avgränsning av området som jag tänker undersöka blir det lättare att slå i den. Inom det stora området ”EU och demokrati” har jag valt att koncentrera mig på vilka förslag till förändringar för ett mer demokratisk EU som anges i Lissabonfördraget. För att avgränsa det ytterliggare måste jag definiera vad som är den demokratiska basen i EU och som är föremål för utredning. Den demokratiska bas som i denna studie är föremål för utredning är institutionerna

Europaparlamentet, Ministerrådet och Europeiska Kommissionen.

Inga särskilda avgränsningar vad gäller en viss tidsperiod finns, utan jag tänker använda mig av information som behandlar EU som organisation idag, så länge informationen är aktuell.

Lissabonfördraget är också aktuellt då den konsoliderade version kom ut senast i mars 2008.

5.4 Disposition

I min resultatredovisning kommer jag att presentera mitt material och svara på frågorna utifrån detta tillsammans med teorin. I analysdelen kommer jag sedan att analysera materialet tillsammans frågeställningarna och teorin. Under kapitlet ”avslutande slutsatser” kommer jag att föra en avslutande diskussion.

6. Resultat

Teorin i kapitel 2 ska ses som ett stöd till resultatredovisningen.

6.1 Hur demokratiskt är EU som organisation idag?

För att kunna få en uppfattning om hur EU ligger till på demokratiskalan använder jag mig här av Dahls kriterier på en demokratisk process. Jag vill här tillägga att jag jämför EU med de här kriterierna och inte medlemsstaterna med kriterierna.

Den första punkten lika rösträtt innebär att varje medborgare ska ges samma rätt att göra sin röst hörd vid det slutgiltiga avgörandet.

För att det ska vara möjligt krävs det att kontrollen över myndigheternas beslut enligt författningen ligger hos valda befattningshavare.

För det första så har EU ingen konstitution i den meningen som den vanligen benämns. En konstitution är ett skrivet dokument som beskriver ett styres struktur och som till sitt utseende inte ska vara allt för långt. En konstitution ska utgöra huvuddragen för vilken makt de

institutioner har som styr, vilka gränser som finns för styret och vilka rättigheter medborgarna har i förhållande till staten. Vidare ska det finnas en domstol som vars uppgift är att se till så att staten handlar i enighet med de principer som finns i konstitutionen. Sedan den europeiska unionens skapelse så har unionen fått klara sig utan en konstitution och har istället blivit guidat av ett antal fördrag som innehåller liknande drag som en konstitution. Det finns dock en europeisk domstol som tolkar fördragen och ser till så att medlemsländerna och

institutionerna agerar i enlighet med dessa. Tanken på en konstitution har skrämt många nationella ledare som ser en den som ännu ett steg bort från nationalstaten. De fördrag som har följt EU har snarare varit kontrakt regeringar emellan än kontrakt medborgare –

regering.¹⁹ I regeringsformens introduktionsparagraf står det att ”all makt ska utgå från folket”, makten har till viss del förskjutits och ligger inte längre till fullo hos valda

befattningshavare.²⁰ Dock ser styrkedjan ut som så här inom unionen; Europeiska rådet består av respektive lands stats- och regeringschefer är valda av respektive lands medborgare, en kommissionär från varje land är valt av den nationella regeringen, de permanenta

representanterna (coreper) är ämbetsmän från respektive land, Ministerrådet består av

ministrar som är utsedda av respektive lands regering, Europaparlamentet är direktvalt av det europeiska folket och Europeiska domstolen är utsedd av medlemsstaternas regeringar. De direktdemokratiska valen är här inte stora men vi lever i en representativ demokrati där vi väljer ledare som ska representera oss. Makten över det slutgiltiga beslutet ligger hos Ministerrådet och ibland tillsammans med Europaparlamentet.

19McCormick, 2005: s 80-81

20 Demokratiutredningen (1999): s 7

Vidare kräver punkten lika rösträtt att de valda befattningshavarna ska utses i regelbundet återkommande och opartiska val. Som kan utläsas ovan är de politiska institutionerna inom EU valda av respektive lands regering men den enda institution som väljs direkt av folket är Europarlamentet, då vart femte år.

Punkten effektivt deltagande innebär att under processen fram till det att bindande beslut fattas ska medborgarna ha lika möjligheter att föra upp frågor på dagordningen.

För att det ska vara möjligt krävs valda befattningshavare.

Praktiskt taget alla vuxna ska ha rösträtt, alla som är över 18 år och är medborgare i det egna landet som i sin tur är medlem i EU har rätt att rösta till Europaparlementsvalen. Praktiskt taget alla vuxna ska ha rätt att kandidera till de offentligt valda befattningarna, som har nämnts tidigare är EP den enda direktvalda institutionen, dock består Ministerrådet av ministrar som har valts av de makthavare som vi har valt. Europeiska rådet består av våra stats- eller regeringschefer varav en nationell majoritet har röstat. Kommissionen består av en ledamot från varje land som är utsedd av den egna regeringen, det nationella folket har alltså ingen chans att välja denna. Kandidater till Europaparlamentsvalen får ställas upp av ett parti, som finns med i justieministeriets partiregister eller en valmanförening.²¹

Det finns sju partigrupper, antalet parlementariker uppgår till 785 stycken och varav dessa är 31 av dessa grupplösa.²²

Medborgarna ska ha rätten att uttrycka sina åsikter i politiska frågor utan att riskera allvarliga straff, för att få vara ett medlemsland inom unionen krävs det att länderna är demokratiska, länder som inte är det får inte vara en del av unionen, ett exempel på detta är Turkiet, som inte uppfyller alla demokratiska principer.

Medborgarna ska ha rätt till att söka upp alternativa informationskällor, det råder ingen censur inom EU och medborgare har rätt att söka upp vilka informationskällor de vill.

Medborgarna har rätt att bilda oberoende föreningar och organisationer som till exempel intressegrupper och politiska partier. EU är ett enda stort nätverk som har öppnat upp samarbete över gränserna, ett exempel på sådana föreningar är sådana som har ett starkt EU- intresse och sådana grupper som vill att deras hemländer ska träda ur unionen eller begränsa EU:s inflytande. Europaparlamentets ledamöter grupperas inte efter land utan efter åtta politiska grupper, där en grupp inte tillhör någon särskild politisk ideologi.

21 http://www.stat.fi

22 http://europa.eu

Punkt nummer tre upplyst förståelse poängterar vikten av att folket är upplyst så att det ska veta vad som är bäst för dem, de ska ha lika möjligheter upptäcka det val som bäst tjänar just den individen. Detta ska bland annat ske genom utbildning och offentliga diskussioner.

Detta är ett stort problem för EU att tackla, på grund av undermålig kunskap om unionen upplever många medborgare att unionen inte är något som har med deras liv att göra, bland annat på grund av att besluten fattas i Bryssel och Strasbourg.

Med bakgrund av detta krävs det att yttrandefrihet råder, att alternativa informationskällor finns tillgängliga och att församlingsfrihet är en möjlighet.

Den fjärde punkten kontroll över dagordningen innebär att folket ska ha det sista ordet. Folket kan låta andra förvaltare representera dem men folket ska ha rätt att återkalla beslutsrätten om så krävs. Folket ska ha möjlighet att hur ärenden ska föras upp på beslutsprocessens

dagordning.

För att det ska vara möjligt krävs det att alla institutioner är möjliga, alltså, valda befattningshavare, fria och opartiska val, allmän rösträtt, rätt att kandidera i val, yttrandefrihet, alternativa informationskällor och församlingsfrihet.

Den här punkten blir svår att följa inom unionen då unionen består av 27 medlemsländer och den sammanlagda populationen uppgår till nästan 500 miljoner människor.

Europaparlamentet företräder folket och tillsammans med ministerrådet beslutar de tillsammans i lagstiftningsprocessen, så en viss kontroll har ändå folket. En viktig del i Europaparlamentets arbete går ut på att granska de rapporter som kommissionen och rådet producerar och även ställa muntliga och skriftliga frågor till dessa. Så fort ett beslut har fattats inom Europeiska rådet måste dess ordförande rapportera detta till Europaparlamentet.

Den sista punkten allomfattande medborgarskap innebär att alla vuxna människor ska få vara representerade i demos så att deras intressen tillvaratas, förutom mentalt handikappade människor och människor som bara är på tillfälligt besök. Detta är viktigt för genom historien har vissa grupper som till exempel hantverkare och kvinnor uteslutits ur demos vilket innebär att deras intressen inte har tillvaratagits i den bemärkelse som de borde ha.

Den Europeiska unionen gäller alla medlemsländers medborgare, ingen står utanför på grund av till exempel yrkestillhörighet eller kön. Unionen består av allt från höga tjänstemän till

”vanliga” människor utan utbildning och nästan en tredjedel av ledamöterna i

Europaparlamentet är kvinnor. Det är bara inom Europaparlamentet som ledamöterna

grupperas efter politisk tillhörighet och inte land. Det finns alltså 8 politiska grupper och den största av dessa är Europeiska folkpartiet (kristdemokraterna), följt av socialisterna,

liberalerna, de gröna osv.²³

6.2 Hur ser den demokratiska basen ut i dagens EU?

Det som utgör den centrala demokratiska basen i EU är institutionerna, och då främst Europaparlamentet, Ministerrådet och Kommissionen.

Europaparlamentet (EP)

Europaparlamentet är den enda av EU:s institutioner som är direktvalt av folket och valdes för första gången i direktval år 1979. Den består av 785 medlemmar som väljs vart femte år i de 27 medlemsländerna. Parlamentarikerna håller sina plenarsessioner i Strasbourg och andra eventuella sammanträden äger rum i Bryssel. Parlamentet har 20 utskott vars arbete består av att förbereda plenarsessionerna. Generalsekretariatet ligger i Bryssel och i Luxemburg. Det finns 8 politiska partier inom parlamentet varav 1 parti inte representerar någon politisk färg.

Europaparlamentet valdes till en början att fungera som ett rådgivande organ men dess inflytande i beslutsprocessen har sen enhetsakten i mitten av 1980-talet ökat avsevärt. Idag har Europaparlamentet en jämbördig roll med ministerrådet inom de flesta

lagstiftningsområden men dess kontroll över till exempel områden som beskattning och jordbruk är begränsad.²⁴

Efter att Kommissionen har lagt fram en preliminär budget så ska det gemensamt behandlas av Ministerrådet och Europaparlamentet. Parlamentet har befogenhet att förkasta budgeten och det har skett flera gånger.

En viktig del i parlamentets arbete är stå för den demokratiska kontrollen av EU, genom att kontinuerligt ställa muntliga och skriftliga frågor till Kommissionen och Rådet och granska de rapporter som de producerar. Europeiska rådets ordförande måste rapportera till parlamentet så fort ett nytt beslut tagits där. Någon större makt har inte Europaparlamentet i fråga om Ministerrådets sammansättning men desto större inflytande har det över Kommissionens

23 http://europa.eu

24 . Bomberg, 2005: s 84

sammansättning. Rådet väljer ordförandekandidat men EP måste godkänna denna kandidat först därför håller EP hearings med ordförandekandidaterna. Medlemsstaterna väljer

Kommissionsledamöterna i enighet med EP som sen utser/ inte utser Kommissionen genom en förtroendeomröstning. EP har även befogenhet att avskeda hela Kommissionen, detta har inte hänt än så länge, dock avgick hela Kommissionen år 1999 då en oberoende kommitté tillsatt av EP rapporterade om dålig skötsel av Kommissionen.²⁵

EP har ett väsentligt inflytande när det kommer till budgetens utgifter men har i praktiken inget inflytande över budgetens intäktssida. När det gäller jordbruksstödet som står för så mycket som nästan hälften av budgeten så kan EP bara föreslå ändringar, det är Rådet som har sista ordet.

Europaparlamentet medverkar i EU:s lagstiftningsarbete på tre sätt:

• Samarbetsförfarandet lanserades i enhetsakten 1987 och innebär att parlamentet fick mer makt genom att EP kan yttra sig om förslag till direktiv och förordningar som läggs fram av kommissionen och kan uppmanas att ändra sina förslag så att de står mer i enighet med parlamentets ståndpunkt. Det är dock bara ett uppmuntrande och Kommissionen måste inte agera utifrån EP:s förslag.²⁶

• Medbeslutandeförfarandet infördes genom Maastrichtfördraget 1992 och innebär att EP och Rådet formellt delar på ansvaret för lagstiftningen. Om de inte kan komma överens om ett lagförslag måste de starta direkta förhandlingar. Skulle dessa förhandlingar misslyckas genom att enighet inte kan uppnås så faller förslaget.

Parlamentet ges alltså en vetorätt men istället för att ett förslag ska falla så ser lobbyister till att lyssna till EP:s åsikter och försöka påverka dem.²⁷

• Samtyckesförfarandet introduceras 1987 används för att fastställda EP:s godkännande av viktiga beslut, till exempel sådant som rör internationella avtal och utvidgning.

Inget beslut som kräver samtyckte kan fattas utan EP, dock kan inte EP föreslå ändringar av förslag och i de flesta fall måste parlamentet bestämma sig för att samtycka med absolut majoritet.²⁸

25 Bomberg, 2005: s 84

26 http://europa.eu

27 Bomberg, 2005: s 85

28 Bomberg, 2005: s 85

När Dahls demokrati-kriterier ställs mot institutionerna blir inte alla punkter intressant utan snarare de som kräver deltagande av folket. Europaparlamentet som enskild institution går det att utläsa att befattningshavarna till parlamentet är valda och att de utses i fria och opartiska val. Alla som är 18 år och medborgare av unionen får rösta i Europaparlamentsvalen. De som vill kandidera till valen ska ha rätt att göra detta enligt de regler som presenterades ovan. Det innebär att punkten lika rösträtt och till viss del punkten om effektivt deltagande uppfylls.

Europeiska kommissionen

Kommissionen är en hybrid mellan ett exekutivt organ och en byråkrati och har ett stort ansvar att axla inom den europeiska unionen. Arbetsuppgifterna består av att initiera ny politik, företräda unionens allmänna intresse, företräda union i resten av världen genom att förhandla fram internationella avtal om handel och samarbete, förvalta fördragen och se till så att lagarna följs. Kommissionen kan egentligen delas in i två separata grupper,

Kommissionärskollegiet som jobbar med den verkställande delen och den administrativa Kommissionen (byråkratin).²⁹ I spetsen för Kommissionen står en ordförande som nomineras av de nationella regeringarna och godkänns av EP. Ordförande för Kommissionen har relativt stor makt, det visar sig genom att denne har makten över portföljerna, sätter agendan för Kommissionen, kan ta sig an nya ansvarsområden, framlägga nya initiativ och närvara som ordförande på Kollegiets möten. Kommissionen har idag 27 medlemmar som oftast har haft höga poster i det egna hemlandet innan de utnämns till att tjäna Bryssel under ett

femårsmandat. Ledamöterna träffas en gång i veckan för att framarbeta nya förslag till lagstiftning och när det gjorts genom konsensus eller majoritetsbeslut så blir förslaget en ny policy som alla Kommissionärer måste stå bakom. Varje kommissionär ansvarar för en portfölj som rör ett visst område till exempel jordbruk och varje Kommissionär konkurrerar om att få ett område som är viktigt för det nationella intresset, även om Kommissionärerna ska arbeta för hela unionens bästa. Jordbruk är en viktig fråga då nästan halva unionens budget går till detta och då stora medlemsländer som Tyskland, Frankrike och Storbritannien är beroende av jordbruksbidragen. Det har till exempel inneburit att Frankrike vill lägga beslag på den portföljen och har gjort så under många år. Vilket har uppmärksammats och nu så tilldelar och omfördelar ordförande portföljerna så att dispyter och ”fusk” ska undvikas.³⁰

29 Bomberg, 2005: s 70

30 Bomberg, 2005: s 71

Idag är Danmark ansvarig för jordbruksportföljen. Under varje Kommissionär arbetar en kabinett bestående av ett antal tjänstemän med att tillförse respektive Kommissionär med information om viktiga händelser inom det egna politikområdet, respektive vad som sker inom Kommissionsbyråkratin. Varje Kommissionär är ansvarig för ett antal Generaldirektorat (GD) som tillhör dennes portfölj och leds av en generaldirektör som rapporterar direkt till respektive Kommissionär.³¹

Beslutsprocess

Initiativrätt

Kommissionen är den institution som är ensam om att ha initiativrätt när det kommer till att lägga fram lagförslag inom viktiga områden som jordbrukspolitiken, den monetära unionen och den inre marknaden. Lagförslag kan komma på agendan genom att en Kommissionär eller en anställd inom Generaldirektoraten väljer att ta upp det, genom till exempel påtryckningar från intressegrupper, medlemsländernas regeringar eller någon av de andra institutionerna. En ny EU-lag inleder sin existens som ett utkast skrivet av en tjänsteman inom ett av

generaldirektoraten. Utkastet arbetar sen sig upp genom olika nivåer inom DG genom diskussioner med utomstående parter så som andra DG och intressegrupper. Till slut når utkastet Kommissionärskollegiet och de kan där besluta om de vill acceptera förslaget, avfärda det, skicka tillbaka det för ändringar eller att skjuta upp beslutsfattandet. När utkastet väl är accepterat skickas det till Europaparlamentet och Ministerrådet som måste godkänna det. En sådan process kan ta allt från månader till år och tjänstemän på många olika nivåer jobbar intensivt med denna uppgift.³²

Implementeringsrätt

När en lag eller en policy väl har gått igenom är det Kommissionens uppgift att se till så att medlemsländerna implementerar lagen i deras hemländer. Detta är inte något som

Kommissionen är verksam för, utan den här uppgiften vilar på nationella ämbetsmän och Kommissionen samarbetar med dessa ämbetsmän för att få fram information om hur arbetet fortskrider. Skulle det framgå att ett medlemsland, ett företag eller en individ inte följer

31 Bomberg, 2005: s 74

32 McCormick, 2005: s 87

fördragen eller väljer att inte implementera en lag, väntar ett straff från Europadomstolen i form av sanktioner eller böter.³³

Genom att ställa Dahls demokrati-kriterier mot Kommissionen blir resultatet att Kommissionen inte uppfyller något av kriterierna på en demokratisk process.

Ministerrådet

Det är föga omtvistat att Ministerrådet är den av institutioner som är unionens mäktigaste med sitt starka grepp om beslutsfattandet och lagstiftningsprocessen. Rådets sammansättning är inte permanent utan består av en minister från varje medlemsstat beroende på vilket område som står på agendan. Ministrarnas arbete går helt enkelt ut på att representera intressena hos deras egna nationella regeringar i Rådet. Vidare går deras arbete ut på att fatta viktiga politiska beslut angående vilka lagar som ska godkännas och i vilken form. Detta gör Rådet ensamt eller tillsammans med Europaparlamentet, som på senare år fått vara med mer och mer i beslutsprocessen.³⁴

Beroende på vilket område som ska diskuteras så sammanträder ministrarna olika ofta. De ministrar som ansvarar stora och tunga områdena som rör till exempel jordbruk och ekonomi och finans måste träffas oftare än andra ministrar, minst en gång i månaden, de andra

ministrarna träffas allt ifrån en gång om året till sex gånger om året.

När ett lagstiftningsförslag lagts fram av Kommissionen finns det tre grundsätt för röstning.

Enhällighet, som innebär att alla medlemmar måste stå bakom beslutet för att det ska gå igenom, används inom känsliga frågor så som skattepolitik, konstitutionella frågor och nya arbetsområden. Det krävs även enhällighet för att göra tillägg till Kommissionsförslag mot Kommissionens önskemål. Dock används inte enhällighet i så stor utsträckning som

majoritetsröstning gör och det finns olika varianter av denna. Enkel majoritet, där varje stat har en röst och måste få en majoritet av rösterna för att ett beslut ska gå igenom, används huvudsakligen inom procedurfrågor. Kvalificerad majoritetsröstning (QMV) används i de flesta beslut och varje nytt fördrag har utvidgat de områden där QMV tillämpas. I Europeiska rådets möte i Nice 2000 antogs ett nytt beslut om att QMV från och med 2005 skulle göras om till trippel majoritet där ett beslut måste ha stöd från länder som representerar minst 62 procent av EU:s befolkning, samt stöd från minst hälften av medlemsländerna, oavsett deras

33 McCormick, 2005: s 88

34 McCormick, 2005: s 89

folkmängd. Dock ska de tilläggas att rådsmedlemmar söker uppnå konsensus i Rådet så att röstning inte alltid tvingas fram.³⁵ Oavsett vilken beslutsmetod som används så sker mötena bakom stängda dörrar, även om en del utvalda debatter är öppna för allmänheten. Vid varje möte finns en kommissionsledamot med för att bistå ministrarna och övervaka mötena.

Utöver det finns ingen parlamentariker närvarande, ingen press och ingen publik. Denna avskildhet gör att konsensus är lättare att uppnå och ingen behöver stå till svars för sin röst.

Detta medför i sin tur att rådet klassas som en av de få lagstiftande församlingar i den demokratiska världen som fattar sina viktigaste beslut bakom stängda dörrar.³⁶

På grund av det stora antal beslut som ska fattas på rådsmötena, krävs det att någon gör allt förarbete så att Rådet på bästa sätt kan fatta beslut när de väl möts. Varje medlemsstat har därför en egen permanent representation (coreper) som består av nationella EU- ambassadörer vars uppgift alltså är att förbereda rådsmötena. Innan ministrarna sammanträder har så mycket som 70 procent av alla beslut redan fattats. Rådets ordförandeskap innehavs av

medlemsländerna i en sex månaders-period med ett roterande system som innebär att varje land får chansen att agera ordförande. Ordförandelandet har huvudansvaret för att samordna unionens utrikespolitik, genom att skapa konsensus och föra beslutsfattandet framåt. Under den här tiden ansvarar ordförandelandet för dagordning och kan sätta punkter på den som just det landet anser är värdefulla. Kritik har dock riktats mot att sex månader är för kort period för att kunna uträtta det som är avsett att uträttas.³⁷

Genom att ställa Dahls demokrati-kriterier mot Ministerrådet blir resultatet att Ministerrådet inte uppfyller något av kraven på en demokratisk process.

6.3 Hur ser EU:s demokratiska bas ut i det nya Lissabonfördraget?

Nationella parlament

Under avdelning II – bestämmelser om demokratiska principer artikel 12, står det skrivet att de nationella parlamenten aktivt ska bidra till en aktivt fungerande union.

Detta genom att:

35 Bomberg, 2005: s 77

36 Bomberg, 2005: s 78

37 Bomberg, 2005: s 80-81

A, Parlamenten ska bli informerade av unionens institutioner och ska få utkast till unionens lagstiftningsakter skickade till sig enligt det protokoll som finns om vilken roll de nationella parlamenten ska ha i unionen.

B, se till så subsidaritetsprincipen följs enligt de tillvägagångssätt som anges i protokollet om hur subsidaritets- och proportionalitetsprinciperna ska tillämpas.

C, utvärdera genomförandet av unionens politik i enlighet med artiklarna 85 och 88 inom områden som rör frihet, säkerhet och rättvisa och delta i övervakningen av Europol och utvärdera Eurojusts verksamhet.³⁸

Punkt a innebär helt enkelt att de nationella parlamenten ska tillges mer information om lagstiftning. Vidare genom punkt b ska parlamenten granska lagförslag utifrån

subsidaritetsprincipen. Så här står det om subsidaritets- och proportionalitetsprinciperna i europa.eus ordlista:

” Principen ska garantera att besluten fattas så nära medborgarna som möjligt genom att man kontrollerar om bestämmelser som antas på EU-nivå är motiverade i förhållande till de möjligheter som finns på nationell, regional eller lokal nivå. Principen innebär i praktiken att Europeiska unionen - förutom på områden där den har exklusiv behörighet - endast ska vidta åtgärder när dessa är mer effektiva än de åtgärder som kan vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Principen är nära kopplad till proportionalitets- och nödvändighetsprinciperna, enligt vilka åtgärder som vidtas av Europeiska unionen inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördraget”.³⁹

Processen kommer gå till som så att ifall inte parlamenten inte är nöjda med ett inkommet förslag till en rättsakt kan parlamenten med enkel majoritet sätta sig emot förslaget och då måste kommissionen ompröva sitt förslag. Enkel majoritet innebär att vid en omröstning så måste ett lagförslag stödjas av mer än hälften av det totala antalet avgivna röster.

Skulle kommissionen besluta sig för att stå fast vid förslaget, måste de motivera detta, dock är det så att om 55 % av medlemsstaterna eller om Europaparlamentet med enkel majoritet anser att förslaget strider mot subsidaritetsprincipen måste behandlingen av förslaget avslutas.⁴⁰

38Lissabonfördraget. 2008: s 25

39 http://europa.eu

40 http://www.stat.fi

Punkt c innebär under artikel 85 att eurojust ska stödja och stärka de nationella

myndigheternas arbete med att utreda allvarlig brottslighet och Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska utvärdera denna verksamhet.⁴¹

Under artikel 88 står det att Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska utföra kontroll av Europols verksamhet och det samarbete som genomförs i samverkan med polismyndigheter och andra brottsbekämpande organ.⁴²

Genom att ställa Dahls demokratikriterier mot de nya befogenheter som de nationella parlamenten får blir resultatet att de nationella parlamentens får mer att säga till om men att de inte följer Dahls demokratikriterier.

Europaparlamentet

En viktig reform inom lagstiftningsområdet är att ett ”ordinarie lagstiftningsförfarande”

införs. Det innebär att Ministerrådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och att

Europaparlamentet måste vara medbeslutande. Kvalificerad majoritet innebär att ett förslag måste vara större än en enkel majoritet för att antas. Medbeslutande innebär att

Europarlamentet och Ministerrådet måste vara överens för att den specifika lagen ska antas.

Det ordinarie lagstiftningsförfarandet (medbeslutandeförfarandet) kommer att tillämpas som huvudregel och det innebär att Europarlamentets ställning som lagstiftare stärks.

Europaparlamentet ska få ökade befogenheter inom budgetområdet. Inom kapitlet för unionens årliga budget står att ”Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med ett särskilt budgetförfarande fastställa unionens årliga budget…”.⁴³ Europaparlamentet får också ökade befogenheter inom jordbruksområdet. Under avdelning III för jordbruk och fiskeri står det att Europaparlamentet och Ministerrådet ska efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet upprätta den gemensamma

organisationen av jordbruksmarknaderna och övriga bestämmelser för att uppnå de mål som finns för den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken.⁴⁴

Under avdelning III institutionella bestämmelser ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet föreslå EP en kandidat till posten som Kommissionens ordförande och denna kandidat ska väljas av EP med en majoritet av dess ledamöter. Ledamöterna av

41 Lissabonfördraget. 2008: s 108-109.

42 Lissabonfördraget. 2008: s 112

43 Lissabonfördraget. 2008: s 244

44 Lissabonfördraget. 2008: s 87

Kommissionen ska väljas på förslag av medlemsstaterna. Ordföranden och ledamöterna ska sedan kollektivt godkännas i en omröstning i Europaparlamentet.⁴⁵

I Lissabonfördraget ska EP ges en roll vid fördragsändringar, innan har detta varit en exklusiv angelägenhet för medlemsländer men nu ska EP ha rätt att föreslå fördragsändringar inför Rådet.⁴⁶

I och med att EP:s roll stärks och EP är den enda institution som är vald av folket så ökar de demokratiska inslagen men i förhållande till Dahls demokrati-kriterier så förändras inget.

Ministerrådet

Under avsnittet om institutionella bestämmelser och inom området för offentlighet i

Lissabonfördraget kan vi läsa om hur Ministerrådet ska göras mer öppet. När lagstiftning ska behandlas i Rådet ska dessa möten alltid bestå av två delar, nämligen en öppen del där överläggningar och omröstning ska äga rum och en icke offentlig lagstiftande del som inte berör ny lagstiftning. Rådet behåller sin grundläggande lagstiftningsfunktion och ska utöva denna med EP.

Rådets sammansättning kommer vara densamma, med en företrädare från varje medlemslands regering. Ordförandeskapet i Ministerrådet kommer att behållas som det är nu, dvs genom ett roterande system där varje medlemsland i tur och ordning sköter ordförandeskapet under en period av sex månader.⁴⁷

Områden där kvalificerad majoritet används kommer att utöka till att gälla de flesta områden förutom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Kvalificerad majoritet innebär sedan den 1 januari 2007 att ett förslag måste ha 255 av 345 röster och få stöd av en majoritet av medlemsländerna.⁴⁸

Från och med den 1 november 2014 ska kvalificerad majoritet ändras så att en sänkning ska ske till minst 55 procent av Ministerrådets medlemmar (dock minst 15 rådsmedlemmar) som ska företräda minst 65 % av unionens befolkning. ⁴⁹

45 Lissabonfördraget. 2008: s 31-32

46 http://www.lissabonfordraget.se

47 http://www.stat.fi

48 http://europa.eu

49 Lissabonfördraget. 2008: s 29

Det nya förslaget till kvalificerad majoritet innebär att effektiviteten kan tänkas öka och att det ska bli lättare att fatta beslut i Ministerrådet genom att färre rådsmedlemmar behöver vara överrens.⁵⁰

Genom att ställa Dahls demokrati-kriterier mot de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget blir resultatet att Ministerrådet inte uppfyller något av kriterierna på en demokratisk process.

Europeiska kommissionen

Valet av ordförande för Kommissionen och Kommissionens sammansättning kommer se annorlunda då ordförande tillsammans med Rådet ska välja övriga ledamöter. När

ledamöterna av Kommissionen har godkänts av EP så utses kommissionen genom beslut i Europeiska rådet.

Från och med år 2014 ska Kommissionens sammansättning ändras genom att antalet medlemmar i kommissionen minska till 2/3 av antalet medlemsländer, vilket med antalet ledamöter idag innebär att det endast kommer finnas 18 ledamöter. Kommissionärerna ska utses enligt ett jämlikt rotationssystem mellan medlemsländerna som ska vara oberoende av staternas storlek. I dagens system består Kommissionen av en kommissionär från varje medlemsland men i fortsättningen kommer det enskilda medlemslandet att stå utan en kommsionär från sitt land var tredje mandatperiod. Denna reform har uppkommit som en följd av kritiken mot Kommissionen som alltför stor med för många ledamöter och att det inte finns substantiella områden för så många som 27 kommissionärer.⁵¹

Kommissionens ordförande får även befogenhet att framtvinga en enskild ledamots avgång.

Förr var detta inte möjligt, då fick hela kommissionen avgå även om bara en ledamot hade felat, vilket var fallet för Santerkommissionen 1999.⁵²

Genom att ställa Dahls demokrati-kriterier mot de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget blir resultatet att Kommissionen inte uppfyller något av kriterierna på en demokratisk process.

50 http://www.sieps.se

51http://www.sieps.se/

52 McCormick, 2005: s 87

Medborgarinitiativ

Under avdelningen för bestämmelser om demokratiska principer finns en artikel som berör deltagardemokrati. Där står det skrivet att en miljon unionsmedborgare från ett betydande antal medlemsländer kan gå samman och uppmana Kommissionen att lägga fram ett

lagförslag, såvida det är inom ramen för Kommissionens befogenheter. Vidare står det skrivet under artikel 24 under fördraget om EU:s funktionssätt att Europaparlamentet och

Ministerrådet ska anta bestämmelser för de förfaranden och villkor som ska krävas för framläggandet av ett medborgarinitiativ, däribland det minsta antalet medlemsstater som de medborgare som lägger fram initiativet måste komma ifrån. Unionsmedborgarna kan göra framställningar till Europaparlamentet, till ombudsmannen eller vända sig till någon av de andra institutionerna.⁵³

Punkten om medborgarinitiativ ovan innebär att EU:s medborgare kommer att kunna föra upp frågor på dagordningen.

7. Analys

Resultatredovisningen ska ses som ett komplement till denna analys.

Fråga 1.

Efter en genomgång av fråga ett står det mycket klart att den enda av institutioner som uppfyller många av de krav som ställs upp är Europaparlamentet. Svårigheterna för unionen blir de deltagardemokratiska inslagen, som kräver möjligheten för deltagande av vanliga medborgare inom unionens institutioner. Principer som är lättare för unionen att följa är rättigheter som rör rätten att uttrycka sina åsikter utan att bli straffad, att söka upp alternativa informationskällor och att bilda oberoende föreningar. Den demokrati-teori som Dahl står för vill se att fler institutioner har den uppbyggnad som EP har eller att Europaparlamentet ska få mer makt. Det är dock svårt att skjuta över hur mycket makt som helst på EP, för att avbelasta EP borde förändringar ske i de andra institutionerna också.

Fråga 2.

53 Lissabonfördraget. 2008: s 25 och 78

Europaparlamentet

Europaparlamentets roll har ökat i varje fördrag som presenteras. Dock finns det vissa

områden där EP inte har så stort inflytande. Det finns tre lagstiftningsområden och det är bara en av dem, nämligen medbeslutandeförfarandet där EP har lika stor makt i beslutsprocessen som Ministerrådet.

Kommissionen

Kommissionen faller ofta för kritik från EU-skeptiker då de påpekar hur byråkratisk

Kommissionen är med sin stora stab. Faktum är att många av de människor som jobbar inom Kommissionen inte har någon del i beslutsfattandet utan är översättare osv. Kommissionens arbete sker inte bakom stängda dörrar men det gör Ministerrådets och det är de som är ansvariga för det slutgiltiga beslutsfattandet. Ett frågetecken infinner sig dock över hur Kommissionärerna arbetar, då deras arbete innebär att de ska verka för hela unionens bästa.

Vissa kommissionärer har en tendens att välja GD som består av tjänstemän från det egna hemlandet och försöker få tillgång till den portfölj som är till intresse för det egna landet.

Ministerrådet

Den kritik som finns att rikta mot Ministerrådet är att oavsett vilken beslutsmetod som används så sker deras lagstiftningsmöten bakom stängda dörrar. Det blir svårt att följa beslutsprocessen inom ministerrådet då 70% av arbetet redan är gjort av coreper innan deras möten och sen att ministerrådet lagstiftar bakom stängda dörrar.

Fråga 3.

Europaparlamentet

Som det går att utläsa i min resultatdel under fråga tre så kommer en del viktiga förändringar ske för Europaparlamentet. Medbeslutandeförarandet blir det ordinarie

lagstiftningsförfarandet, vilket innebär att Europaparlamentet och Rådet måste vara överrens för att en lag ska antas. EP får även mer befogenheter inom de områden där de innan inte har haft så mycket att säga till om, tex jordbruket där Europaparlamentet och Ministerrådet tillsammans ska upprätta den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och andra viktiga bestämmelser inom jordbrukspolitiken. EP kommer även i fortsättningen att få fastställa Unionens budget med ministerrådet men några förändringar för EP inom budget- området finns inte. Däremot ska EP ges rätt att föreslå fördragsändringar inför Ministerrådet, vilket innan har varit en exklusiv angelägenhet för medlemsstaterna.

Ministerrådet

Rådets möten ska alltså delas upp i två delar där en del är öppen och en är stängd. Den del som ska vara öppen behandlar överläggningar och omröstning och den del som är stängd är den lagstiftande del som inte berör ny lagstiftning. Det här är stora framsteg för ministerrådets möten som innan har varit helt stängda, dock sker fortfarande den lagstiftande delen bakom stängda dörrar och detta är inte bra ur ett demokratiskt perspektiv. Områden där Ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet kommer att användas inom de flesta områden förutom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kvalificerad majoritet kommer ändras så att färre rådsmedlemmar måste vara överrens. Detta innebär att arbetet inom rådet kommer effektiviseras men till viss del på bekostning av demokratiska värden, då inte lika många medlemsländer måste vara överrens.

Kommissionen

Europaparlamentet kommer att välja Kommissionens ordförande efter förslag från Europeiska rådet istället för ministerrådet och när ledamöterna av kommissionen har godkänts av EP så utses kommissionen genom beslut i Europeiska rådet, precis som det är idag.

Från och med år 2014 ska antalet kommissionärer minskas till två tredjedelar av antalet medlemsländer. Vilket kommer innebära att en tredjedel av medlemsstaterna kommer att stå utan kommissionär var tredje mandatperiod. Detta medför nog bara positiva saker för demokratin då vissa länder inte alltid kan få den portfölj de vill och att Kommissionärernas stab inte alltid kan bestå av en eller ett par representanter från det egna landet.

Kommissionens ordförande får befogenhet att framtvinga en enskild Kommissionärs avgång istället för hela kommissionen, vilket är rättvisare och mer demokratiskt.

Övriga förändringar

De nationella parlamenten ska få ges rätt att granska så att lagförslag beslutas enligt

subsidaritetsprincipen, vilket innebär att de nationella parlamenten ska ges rätt att granska så att beslut har fattats så nära medborgarna som möjligt. De nationella parlamenten ska också bli mer informerade av unionens institutioner genom att få utkast till unionens

lagstiftningsakter skickade till sig.

Under avdelningen för bestämmelser om demokratiska principer finns en artikel som berör deltagardemokrati. Där står det skrivet att en miljon unionsmedborgare från ett betydande antal medlemsländer kan gå samman och uppmana Kommissionen att lägga fram ett lagförslag, såvida det är inom ramen för Kommissionens befogenheter. Det här stärker de deltagardemokratiska inslagen inom EU, dock står det inget om att Kommissionen måste ta upp förslaget och då känns det lite som att halva idén faller.

8. Avslutande slutsatser

Min grundläggande frågeställning var följande: vilka avsikter har EU att stärka den demokratiska basen i det nya Lissabonfördraget?

EU följer inte Dahls kriterier för en demokratisk process i Lissabonfördraget men jämfört med hur den demokratiska situationen ser ut idag så kommer förändringar ske som kommer att öka de demokratiska inslagen inom den Europeiska Unionen. Det är inte väldigt stora förändringar vi kommer att få se men förändringarna finns där och jag anser att de förändringar som syftar till att demokratisera är ett steg i rätt riktning mot ännu mer demokratiskt EU.

Referenser

Böcker

Esaiasson, Peter med flera (2007) Metodpraktikan: konsten att studera, samhälle, individ och marknad. Norstedts juridik, Stockholm.

Dahl, A. Robert (2005) Demokratin och dess antagonister. Ordfront förlag, Stockholm

Sieps, regeringskansliet, SNS förlag (2008) Lissabonfördraget: konsoliderad version av EU:s fördrag. SNS förlag, Stockholm

Bomberg, Elizabeth med flera (2005) Hur fungerar EU?. Liber, Malmö

Wallén, Göran (2008) Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Studentlitteratur, Malmö McCormick John (2005) Understanding the European Union – a concise introduction, Palgrave, New York

Demokratiutredningen (1999) Demokrati på europeisk nivå?, Liber, Stockholm

Internet

http://www.lissabonfordraget.se/docs/epa_nr7_2008.pdf ( Hämtat 2008-07-17

http://www.stat.fi/til/euvaa/euvaa_2005-06-01_laa_001_sv.html (Hämtat 2008-07-07) http://europa.eu/abc/panorama/howorganised/index_sv.htm (Hämtat 2008-06-12)

http://europa.eu/abc/12lessons/lesson_4/index_sv.htm (Hämtat 2008-08-28) http://europa.eu/scadplus/glossary/subsidiarity_sv.htm (Hämtat 2008-08-28) http://europa.eu/scadplus/glossary/qualified_majority_sv.htm (Hämtat 2008-08-28) http://www.sieps.se/epa/2007/EPA_4_2007A.pdf (Hämtat 2008-06-20)