Beteckning:
Akademin för hälsa och arbetsliv
Naturligtvis
- en studie om naturens betydelse för ungdomars hälsa
Camilla Hansen Juni 2010
C-uppsats 15 hp Folkhälsovetenskap C
Folkhälsovetenskap C: Examensarbete Examinator: Lennart Öhlund
Handledare: Gloria Macassa & Matilda Ekman
Sammanfattning
Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom
semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.
Nyckelord: Naturens inverkan på hälsan, Naturens inverkan på ungdomars hälsa, Naturvistelse, Utomhusvistelse.
Abstract
The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-
structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate what measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas.
Key words: Nature’s impact on health, Nature’s impact on adolescent’s health, Stay in the nature, Stay outdoors.
Förord
Denna uppsats är skriven under vårterminen 2010 via Högskolan i Gävle, som en del av Folkhälsovetenskap C. Genomförandet av studien har varit en otroligt lärorik process som för mig personligen inneburit ökad kunskap om både ämnet i sig samt själva forskningsprocessen.
Jag vill börja med att tacka de elever som deltagit i intervjuer och därigenom bidragit till ett intressant material. Ett stort tack även till de lärare som tagit sig tid att leta fram några av eleverna som deltagit i studien, samt bokat tider för intervjuer. Jag vill även avsluta med ett speciellt tack till mina handledare, Gloria Macassa och Matilda Ekman, som har väglett mig under uppsatsens gång. Slutligen vill jag återigen lyfta fram att genomförandet av studien och skrivandet av uppsatsen har inneburit positiva lärdomar och varit en intressant process!
Stockholm, juni 2010
______________________________
Camilla Hansen
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.1.1 En historisk tillbakablick ... 1
1.1.2 Naturens inverkan på hälsan ... 2
1.1.3 Naturens inverkan på barn och ungdomars hälsa ... 4
1.1.4 Teorier om naturens inverkan på hälsan ... 6
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syfte ... 8
1.4 Frågeställningar ... 8
1.5 Begreppsdefinitioner ... 8
2. Metod ... 9
2.1 Design ... 9
2.2 Urval och undersökningsgrupp ... 9
2.3 Datainsamling ... 9
2.4 Tillvägagångssätt ... 10
2.5 Dataanalys ... 10
2.6 Forskningsetiska överväganden ... 11
3. Resultatredovisning ... 12
3.1 Hur vistelse i naturen upplevs ... 12
3.2 Tankar om naturens inverkan på hälsan ... 12
3.3 Många går ut för den sociala bitens skull, andra för att vara ensamma ... 13
3.4 Andra orsaker till att vistas i naturen/utomhus ... 13
3.5 Samtliga vistas utomhus av egen vilja ... 14
3.6 Inomhussporter hindrar vistelse utomhus/i naturen ... 14
3.7 Tiden som orsak till att inte gå ut ... 14
3.8 Årstiden och vädret påverkar ungdomars vistelse i naturen/utomhus ... 14
3.9 Omgivningen påverkar vistelsen i naturen ... 15
4. Diskussion ... 16
4.1 Huvudresultat ... 16
4.2 Resultatdiskussion ... 16
4.3 Metoddiskussion ... 19
4.3.1 Validitet ... 20
4.3.2 Reliabilitet ... 20
4.4 Allmän diskussion ... 22
5. Referenslista ... 23
Bilaga 1 Bilaga 2
1
1. Introduktion
Detta inledande kapitel avser introducera läsaren för uppsatsens ämnesområde samt presentera tidigare forskning. En kort historisk tillbakablick har även inkluderats för att bidra till en djupare kunskap om ämnets bakgrund. Vidare kommer en problemformulering presenteras för att skapa förståelse för uppsatsens syfte och frågeställningar.
Intresset för naturens hälsofrämjande egenskaper har genom historien gått i vågor och tagit sig uttryck i olika former. Idag tycks naturen för många innebära en plats för avslappning och återhämtning efter vardagslivets påfrestningar, en plats bortom dagens hektiska samhälle. Att vistelse i naturen kan bidra till återhämtning från stress har bevisats genom forskning, liksom att koncentrationsförmågan kan öka och social kontakt främjas (Health Council of The Netherlands, 2004). Naturvistelse kan även öka koncentrationsförmågan hos barn och
ungdomar med ADHD (Taylor & Kuo, 2009) samt stimulera till ökad fysisk aktivitet hos barn (Boldemann, Blennow, Dal, Mårtensson, Raustorp, Yuen & Wester, 2006). Trots detta går trenden mot ökad inomhusvistelse för barn och ungdomar, och mycket talar för att deras fysiska aktivitet har minskat (Faskunger, 2008). Den fysiska aktiviteten har även visat sig minska med stigande ålder, och som allra mest vid tonåren. Då utomhusvistelse stimulerar barn till fysisk aktivitet, främjar deras hälsa samt bidrar till en ökad kontakt med naturen bör det vara en högt prioriterad samhällsfråga att öka utomhusvistelsen för barn och ungdom.
Denna uppsats om naturens inverkan på hälsan kommer därför fokusera just på gruppen ungdomar. På vilket sätt kan vistelse i naturen påverka ungdomars hälsa, och vilka faktorer påverkar hur mycket tid de spenderar utomhus respektive inomhus? Men först och främst – vad vet vi idag om relationen mellan naturen och människans hälsa?
1.1 Bakgrund
1.1.1 En historisk tillbakablick
”Trädgårdsterapins historia är lika gammal som medicinens historia” (Grahn, 2009, sida 15). Redan Hippokrates (460-377 f.Kr.), läkekonstens fader, hävdade att naturen och klimatet var av avgörande betydelse för människans hälsa. Under 1700- och 1800-talen ansågs den friska luften och grönskan vara av stor betydelse för hälsan och sjukhusen byggdes med stora parker (Grahn, 2006). Från 1800-talet och fram till 1930-talet ingick naturkontakt och lättare
2 trädgårdsarbete i vårdfilosofin. Utvecklingen tog däremot en vändning i Sverige under 1930- talet; läkemedel ersatte naturkontakt och sjukhusen flyttade in i städerna. Psykiatrin var det enda område som fortsatte att använda promenader och trädgårdsarbete som behandlingsform fram till 1970-talet, då de försvann helt från den psykiatriska vården i Sverige (Grahn, 2009).
Trots denna utveckling infördes obligatoriska friluftsdagar i folkskolan år 1942 (Sundberg &
Öhman, 2000) Under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet tillkom miljöpsykologi som ett nytt akademiska ämne vilket studerar samspelet mellan människan och hennes miljö sett ur ett beteendevetenskapligt perspektiv (Abramsson & Tenngart, 2003). Intresset för naturens hälsoeffekter tycktes öka under 1980-talet då det i den amerikanska tidskriften Science publicerade ett flertal studieresultat som visade på att naturen kan bidra till en snabbare läkning och återhämtning. I Sverige har det på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sedan mitten av 1980-talet forskats i hur parker och natur påverkar människans hälsa och livskvalitet (Abramsson & Tenngart, 2003). SLU har även drivit en så kallad rehabiliteringsträdgård sedan år 2002, dit personer med utmattningsdepression och/eller smärta i nacke och rygg från hela landet åker för att bli lindrade eller botade.
1.1.2 Naturens inverkan på hälsan
I en forskningsöversikt av Health Council of The Netherlands (2004) har vetenskapliga originalpublikationer om relationen mellan naturen och människans hälsa presenterats och diskuterats. Författarna identifierade fem hälsoaspekter som naturen skulle kunna ha en positiv inverkan på. Efter att ha gått igenom och kritiskt granskat vetenskapliga artiklar inom dessa områden kom författarna fram till att vetenskapliga belägg finns för att naturen kan ge återhämtning från stress, främja motion samt gynna social kontakt. Det visade sig även finnas skäl att tro att personlig utveckling och en känsla av meningsfullhet kan främjas av kontakt med natur, men att studierna som gjorts inom dessa områden är för bristfälliga för att utgöra några bevis.
Att som stadsbo besöka grönområden minskar risken för stressrelaterad ohälsa, skriver Grahn och Stigsdotter (2003), professorer i landskapsarkitektur. I deras studie ingick 953
slumpmässigt utvalda deltagare i nio svenska städer. Deltagarna fyllde i varsitt frågeformulär om sin hälsa samt utnyttjande av olika grönområden i och strax utanför staden de bodde i. Vid analysen av insamlad data fann författarna statistiskt signifikanta positiva samband mellan utnyttjandet av urbana grönområden och självrapporterad upplevelse av stress, oavsett
deltagarnas ålder, kön och socioekonomiska status. Resultaten tydde på att ju oftare en person
3 besöker urbana grönområden, ju mer sällan kommer han eller hon rapportera stressrelaterad ohälsa. Avståndet till grönområden tycks vara av stor betydelse för hur ofta de utnyttjas.
Att bo nära grönområden ger bättre självupplevd allmän hälsa, har Maas, Verheij, Groenewegen, de Vries och Spreeuwenberg (2006) kommit fram till. I sin studie lät författarna 250 782 nederländare fylla i varsitt frågeformulär om sin sociodemografiska bakgrund och sin självupplevda allmänna hälsa. Den procentuella andelen grönområden inom en 1 kilometers radie samt en 3 kilometers radie kring varje hushålls postnummer beräknades.
Insamlad data analyserades på individ- och familjenivå och hänsyn togs till de
sociodemografiska egenskaperna. Resultaten visar att andelen grönområden inom en 1 kilometer och en 3 kilometers radie har en positiv signifikant koppling med upplevd allmän hälsa. Analysen visar på en signifikant koppling mellan andelen grönområden och god hälsa hos både unga (0-24 år), vuxna (25-64) och äldre (65 eller äldre), men de unga och de äldre visade sig gynnas mer av grönområden än vuxna. Även personer med låg socioekonomisk bakgrund visade sig gynnas mer än personer med hög socioekonomisk bakgrund. Författarna tillägger att något som kan ha inverkat på resultaten är att hälsosamma människor kanske väljer att bo i grönare områden.
Bara att se natur utanför sjukhusfönstret kan påverkan läkningsprocessen efter en operation, har Ulrich (1984) kommit fram till i sin studie av patienter som fått sin gallblåsa bortopererad på ett sjukhus i Pennsylvania, USA, mellan år 1972 och 1981. De 23 patienter som efter operationen tilldelats ett sjukhusrum med fönster med utsikt över natur behövde inte stanna kvar lika länge på sjukhuset efter operationen som de 23 patienter i den matchade
kontrollgruppen vars fönster vätte mot en tegelvägg. Interventionsgruppen hade även färre negativa utvärderingskommentarer om sig i sjuksköterskornas anteckningar samt tog färre smärtstillande tabletter än kontrollgruppen. Dock påpekar författaren att resultaten inte behöver gälla alla naturlösa fönsterutsikter och heller inte andra typer av patientgrupper.
Exempelvis kan patientgrupper med mer långvarig sjukhusvistelse, och som eventuellt även lider av tristess och understimulans, uppleva en utsikt över en livfull stadsgata som mer terapeutisk än en naturscen.
I en utredning vid namn ”Hälsa på lika villkor: andra steget mot nationella folkhälsomål”
(SOU 1999:137) redogörs för en nationell strategi för folkhälsan. Kriterier för prioriteringar, folkhälsopolitiska mål för en bättre och jämlik hälsa samt övergripande strategier presenteras.
Till grund för utredningen ligger 13 rapporter som på uppdrag av Nationella
folkhälsokommittén har arbetats fram av experter på olika hälsoområden. Rapporterna
4 innefattar exempelvis sociala relationer, ekonomisk trygghet, fysisk miljö, psykisk hälsa och levnadsvanor. I utredningens andra del finns en summering av skälen till att ”daglig
utevistelse året runt ger bättre hälsa” (sida 245). Bland annat förklaras att grönskan och naturen i sig är av vikt för stressnivåer i kroppen och därför kan ge högre stresstolerans. Även koncentrationsförmågan och återhämtning från informationsbelastning gynnas av naturen och grönskan. Dagsljuset är en annan viktig del av utomhusvistelsen – det har en inverkan på skelettuppbyggnaden, vitaminstatusen och hormonerna. Dagsljus kan förbättra sömnkvaliteten och årstidsrelaterade depressioner kan minska i omfattning och styrka. Även den fysiska aktiviteten tas upp i utredningen, och anges höja konditionen samt träna muskelmassan och balansen. Slutligen tas den sociala biten upp i summeringen av naturens inverkan på hälsan – socialt liv främjas genom utomhusvistelse, samtidigt som ensamhet motverkas.
1.1.3 Naturens inverkan på barn och ungdomars hälsa
Barn som är ute mycket har lägre sjukfrånvaro än andra barn, har Söderström och Blennow (1998) visat. Författarna förklarade att barn på daghem oftare drabbas av infektioner än barn som inte är på daghem. Det framkom även att barngrupperna på daghemmen blir allt större och att kontakterna barnen emellan därför ökar. Detta i sin tur innebär en ökad smittspridning av bakterier och virus. För att ta reda på om barn på ”I ur och skur”-daghem, med fokus på mycket utomhusvistelse, hålls friskare än barn på traditionella daghem har författarna i en studie jämfört antalet sjukdagar daghemmen emellan. Författarna förklarade att barnen på ”I ur och skur”- daghem vistas ute mellan 1-5 timmar per dag (5-25 timmar per vecka) och att daghemsavgifterna i allmänhet är desamma för traditionella daghem i samma område. På de traditionella daghemmen i studien varierade utomhusvistelsen men en studie från år 1994 visade att 28 % av barnen vistades utomhus mindre än 5 timmar per vecka, 50 % av barnen 6- 10 timmar per vecka och 22 % av barnen mer än 10 timmar per vecka under februari, mars och april månad. Söderström och Blennow samlade in sjukfrånvarostatistiken för år 1995 från sex ”I ur och skur”-daghem i Stockholms län samt från traditionella daghem i Haninge
kommun i Stockholms län. Enbart de daghem som förde närvaroregistrering varje arbetsdag, och där sjukfrånvaron kunde särskiljas från annan typ av frånvaro, ingick i studien.
Sammanlagt jämfördes sjukfrånvarostatistiken mellan 219 barn från ”I ur och skur”-daghem och 599 barn från traditionella daghem. Analysen visade att sjukfrånvaron i genomsnitt låg på 5,17 procent hos barnen på ”I ur och skur”-daghemmen och 7,44 procent hos barnen på de traditionella daghemmen. Barnen på ”I ur och skur”-daghem var i genomsnitt frånvarande på grund av sjukdom i 2,53 dagar per frånvarotillfälle, medan siffran för barn på traditionella daghem låg på 2,86. Barnen som vistats mer utomhus är alltså sjukfrånvarande mer sällan och
5 under något kortare perioder än barn som vistats mer inomhus. Något författarna tillade var att sjukfrånvaron är ett grovt sätt att mäta sjuklighet på, och att barn kan vara på daghem trots att de har infektionssymtom som hosta och snuva. Antalet sjukdagar kan variera beroende på personalens toleransnivå, det vill säga hur pass sjuka barnen kan vara för att vistas på
daghemmet. En annan påverkansfaktor kan enligt författarna vara att föräldrarna till barnen i
”I ur och skur”-daghem aktivt har valt att placera sina barn i ett daghem där de kommer vistas mycket ute, vilket kanske inte föräldrar till infektionskänsliga barn gör i samma utsträckning som föräldrar till väldigt friska barn. Ytterligare en aspekt är att barn i ”I ur och skur”-daghem kanske kommer från familjer som lever mer hälsosamt än vad barn på traditionella daghem gör.
En amerikansk studie har visat på ett samband mellan graden av närliggande grönområden och den psykiska hälsan hos barn på landsbygden (Wells och Evans, 2003). 337 barn i årskurs 3-5, samtliga bosatta på landsbygden i delstaten New York, fick skatta sitt psykiska
välmående. Också barnens mödrar fick fylla i ett frågeformulär om barnets psykiska hälsa och en bedömning gjordes av hur ofta barnen utsattes för stressfulla händelser. Studiens resultat visade att större grad av närliggande natur minskar de stressfulla livshändelsernas påverkan på barnens psykiska hälsa. Detta även efter kontroll av familjernas inkomst, som inkluderades i studiens analysdel för att minska risken för bias. Författarna poängterade att resultaten inte förklarar hur eller varför detta sker, men att inslag av natur och vegetation i närheten av hemmet verkar vara en av flera faktorer som delvis kan skydda barn mot påverkan av stressfulla livshändelser, genom att bidra till deras motståndskraft mot dessa.
En svensk studie har mätt den fysiska aktiviteten hos 197 barn 4-6 års ålder på 11 förskolor i Stockholms län (Boldemann et al., 2006). För att ta reda på vilka faktorer som kan påverka den fysiska aktiviteten hos barn i skolan gjorde författarna en bedömning av respektive skolas utomhusmiljö samt genomförde ett antal mätningar och delade ut frågeformulär. Mellan den 24 maj och den 9 juni år 2004 pågick mätningarna som registrerades av lärarna på skolorna.
Veckan innan mätningarna började fick samtliga lärare instruktioner om hur de skulle hantera barnens stegräknare, registrera hur ofta barnen var inomhus respektive utomhus, samt hur de skulle kategorisera väderförhållandena. Varje dag registrerades antalet steg barnen tagit innan stegräknaren nollställdes igen vid slutet av skoldagen. Utöver detta beräknades och
registrerades barnens BMI och föräldrarna fyllde i frågeformulär om exempelvis barnens trivsel i skolan, hur ofta de vistas utomhus och hur de tog sig till skolan. Även lärarna fyllde i frågeformulär som bland annat tog upp barnens lekmiljö och dess vegetation, populära platser att leka på för barnen, hur ofta utbildningen skedde utomhus. Vid analysen beräknades den
6 genomsnittliga tiden som spenderades utomhus, både för varje enskilt barn samt för alla barn tillsammans på respektive skola. Författarna fann tre variabler som var positivt statistiskt associerade med antalet steg per minut – miljön, närvaro på skolan, och utbildning utomhus.
Pojkar tog generellt sett fler steg per minut än flickor (20,9 respektive 18). Resultaten visar även att förskolor med träd, buskage och kuperad terräng stimulerar barnen till mer fysisk aktivitet (20 % fler steg per minut).
Taylor och Kuo (2009) har studerat miljöns påverkan på koncentrationen hos barn med diagnosticerad ADHD. 17 barn mellan 7 och 12 års ålder fick vid olika tillfällen gå en guidad 20 minuter lång promenad genom en stadspark, en stadsmiljö samt ett bostadsområde.
Promenaderna genomfördes individuellt med varje barn och de tre promenaderna varje barn genomförde utfördes med en veckas mellanrum. Samtliga tre miljöer bestod av en ganska platt terräng, hade låga ljudnivåer och besöktes av få andra fotgängare. Efter varje avslutad promenad undersöktes barnens koncentrationsnivå då de lade en rad pussel. Barnens koncentrationsförmåga mättes med hjälp av ett standardiserat mätinstrument för
koncentration, Digit Span Backwards. Inget av barnen tog medicin mot sin diagnosticerade ADHD de dagar promenaderna utfördes. Resultaten visade att barnens koncentrationsförmåga hade en koppling till den omgivning de tidigare vistades i, och att denna koppling var starkast med promenaden genom stadsparken. Detta var den mest naturrika miljön av de tre som ingick i studien.
1.1.4 Teorier om naturens inverkan på hälsan
Det finns inom miljöpsykologin två framträdande modeller som förklarar naturens positiva hälsoeffekter på människan (Abramsson & Tenngart, 2003; Grahn, 2009). Den ena tagits fram av amerikanarna Kaplan och Kaplan och handlar om att koncentrationsförmågan förbättras av vistelse i återhämtande miljöer, som naturen (Abramsson & Tenngart, 2003). Teorin bygger på att människan har två typer av uppmärksamhet - den riktade koncentrationen och den spontana uppmärksamheten. Den riktade koncentrationen används vid exempelvis bilkörning, skrivbordsarbete och då vi vistas i en bullrig stad. Dessa tillfällen kräver problemlösning och bortsortering av störande ljud. Den spontana uppmärksamheten kommer till bruk då vi registrerar något, såsom ett plötsligt ljud eller något som rör sig i ögonvrån. Medan den riktade koncentrationen är väldigt krävande kostar inte den spontana uppmärksamheten någon energi alls. Detta innebär att människan blir väldigt utmattad och tappar
koncentrationsförmågan efter att ha vistats i en urban miljö, medan hon hushåller med
7 resurserna då hon vistas i naturen. Som biologisk varelse är människan anpassad efter just naturmiljön, menar Kaplan och Kaplan (a.a.).
Den andra teorin är skapad av Roger Ulrich och handlar om att naturen är en miljö som människan är biologiskt anpassad för, och därför signalerar trygghet (Abramsson & Tenngart, 2003; Grahn, 2009). På ett undermedvetet plan uppfattar människan den omgivande miljön som naturlig eller onaturlig att befinna sig i. Uppfattas den som naturlig känner sig människan trygg och kan återhämta sig från stress. I en onaturlig miljö, däremot, ökar blodtryck, puls och muskelspänningar samtidigt som hormonbalansen sätts ur spel. Vi liter inte på våra instinkter utan känner oss hotade.
Ytterligare en möjlig förklaring till naturens hälsofrämjande effekter är att vistelse i naturen kan stimulera till ökad fysisk aktivitet, som tidigare nämnts (Boldemann et al. 2006;
Faskunger, 2008; Health Council of the Netherlands, 2004). Eftersom fysisk aktivitet i sig har ett stort antal positiva effekter på hälsan så kan vistelse i naturen leda till bättre hälsa. Att både livskvaliteten samt den fysiska och psykiska hälsan gynnas av regelbunden fysisk aktivitet står att läsa i en rapport av UK Department of Health (2004). Rapporten utgör en sammanställning av vad som forskats fram om den fysiska aktivitetens inverkan på hälsan vid tiden då rapporten skrevs år 2004. Hälsofördelarna med fysisk aktivitet tas även upp i en rapport av Statens folkhälsoinstitut (Faskunger & Elinder, 2005) där regelbunden fysisk aktivitet anges minska risken för kardiovaskulära sjukdomar samt halvera risken för hjärt- kärlsjukdom, jämfört med hos fysiskt inaktiva personer. Fysisk aktivitet anges även ha en positiv inverkan på bland annat blodtryck, energibalansen, diabetes typ 2, benhälsan, koordinationen, balansen, självkänslan och immunförsvaret.
1.2 Problemformulering
Det finns bevisligen flertalet studier som tyder på att vistelse i natur har en positiv inverkan på människans fysiska, psykiska och sociala hälsa, både vad gäller barn, vuxna och äldre. En målgrupp som däremot lyser med sin frånvaro i forskningen inom ämnet är ungdomar.
Eftersom ungdomar visat sig tillbringa allt mer tid inomhus samt skatta sin hälsa lägre med ökande ålder finns det anledning att inkludera även denna grupp i forskningen om naturens betydelse för hälsan. Denna uppsats kommer därför undersöka hur ungdomars hälsa kan påverkas av vistelse i naturen, samt ta reda vad som avgör hur ofta de vistas utomhus.
8 1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats var att utreda vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt ta reda på vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus.
1.4 Frågeställningar
För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. På vilka sätt kan vistelse i naturen/utomhus påverka ungdomars hälsa?
2. Vilka faktorer påverkar hur mycket tid ungdomar spenderar utomhus?
1.5 Begreppsdefinitioner
Ordet ”natur” innebär i denna uppsats platser med vegetation, exempelvis en park, ett skogsområde eller en trädgård. Vidare kommer ordet ”utomhus” användas för att beskriva platser som är belägna utomhus men som inte innefattas av begreppet ”natur”, såsom bostadskvarter, centrum, skejtparker och liknande.
Ordet ”ungdomar” innefattar i denna uppsats individer mellan 14-19 års ålder.
9
2. Metod
I denna del av uppsatsen redogörs för vilka metoder som tillämpats för att besvara
uppsatsens frågeställningar. Undersökningsgruppen och datainsamlingsmetoden presenteras och tillvägagångssättet beskrivs. Även dataanalysen och forskningsetiska överväganden belyses.
2.1 Design
Uppsatsen är av undersökande och beskrivande karaktär.
2.2 Urval och Undersökningsgrupp
Undersökningsgruppen bestod av elva deltagare, åtta tjejer och tre killar. Deltagarna var födda mellan år 1990 och 1995, fem av dem gick på högstadiet och fyra på gymnasiet. Vad gäller kriterier för urval har en jämn könsfördelning eftersträvats, liksom en spridning i åldrarna.
Dock var den undre åldersgränsen satt till 14 och den övre till 19. Deltagare har rekryterats från två olika skolor, en grundskola och en grund- och gymnasieskola, båda placerade i Stockholms län.
2.3 Datainsamling
Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden (se bilaga 1) bestod av tio huvudfrågor och fyra följdfrågor som tagits fram i samråd med handledare.
Eftersom de flesta informanter svarade kortfattat tillkom även följdfrågor som ”kan du komma på något mer?” och ”ser du några fler kopplingar?” efter några av huvudfrågorna.
Även förtydligande av vissa frågor samt definitioner av begreppen ”naturen” och ”utomhus”
ingick i intervjuguiden. Svarsalternativen var öppna, förutom två frågor; en enkel ja- eller nej- fråga och en fråga där informanterna ombads välja ett av fyra svarsalternativ för att bedöma sitt allmänna hälsotillstånd. Intervjuerna spelades inte eftersom en bandspelare inte lyckades fås fram i tid. Däremot skrevs allt som sades ner under intervjuernas gång.
10 2.4 Tillvägagångssätt
En grundskola i Stockholms län kontaktades via telefon och tillfrågades om de ville delta i studien. En sekreterare hänvisade till en lärare som i sin tur frågade sina elever om det fanns några frivilliga deltagare. Ur två klasser valdes sammanlagt sex elever ut av läraren. Samtliga sex intervjuer bokades in två dagar senare med en halvtimmes mellanrum. Intervjuerna genomfördes individuellt i ett tyst ostrört rum som läraren bokat. Även en gymnasieskola i Stockholms län kontaktades och gav tillåtelse till genomförande av intervjuer på skolan. Sex slumpmässigt utvalda personer söktes av uppsatsförfattaren upp på skolan och tillfrågades om de ville delta i en kort intervju som handlar om vistelse i naturen. Fem av dessa var villiga att delta och de blev individuellt intervjuade, avskilt från andra personer. Anledningen till att intervjupersonerna valdes ut på olika sätt på de olika skolorna (av en lärare respektive av uppsatsförfattaren personligen) beror på att det var svårt att få tag i lärare som hade tid att fråga sina elever, och att uppsatsförfattaren därför fick åka in till en skola och själv leta reda på frivilliga deltagare. Samtliga av studiens intervjuer tog cirka 15 minuter var att genomföra.
Innan varje intervjus start fick deltagarna läsa igenom ett missivbrev (se bilaga 2) samt fick möjligheten att ställa frågor. Studieförfattaren, som även genomförde intervjuerna,
presenterade sig och förklarade sitt syfte med undersökningen samt hur intervju skulle gå till.
Vid intervjuerna följdes ett semistrukturerat frågeschema (se bilaga 1) där svaren antecknades på papper under intervjuernas gång. Efter varje intervju läste uppsatsförfattaren igenom alla svar som skrivits ned för att försäkra sig om att inget som sagts hade missats. Slutligen skrevs de nedtecknade intervjuerna in i datorprogrammet Word. Dataanalysen tog vid (se nedan) och slutligen raderades allt övrigt intervjumaterial.
2.5 Dataanalys
Efter intervjuerna genomfördes en innehållsanalys på all insamlad empirisk data; efter att samtliga intervjuer lästs igenom ett flertal gånger markerades och färgkodades alla relevanta citat. Med ”relevanta citat” menas de citat som på något sätt av uppsatsförfattaren ansågs beröra uppsatsens syfte och frågeställningar. De citat som handlade om samma sak kodades med samma färg genom samtliga intervjuer. Dessa citat kategoriserades sedan i ett nytt dokument där de även skrevs om till en löpande text. Varje kategori utgjorde ett av studiens huvudresultat och fick en egen rubrik för att tydliggöra dess innehåll samt skapa struktur.
11 2.6 Forskningsetiska överväganden
För att arbeta enligt forskningsetiska principer har Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav varit en utgångspunkt för utformningen och genomförandet av studien. Informationskravet uppfylldes genom att deltagarna innan intervjuns början blev tilldelade ett missivbrev (se bilaga 2) som förklarade studiens syfte och att deras deltagande är anonymt. I missivbrevet stod även att läsa att personen i fråga kan välja att avbryta sitt deltagande när som helst utan att behöva förklara varför. Det framkom också att anteckningar som förts under intervjuns gång raderas efter analysen och ingen annan än denna studies författare kommer att ta del av dem. För att uppfylla Samtyckeskravet fick samtliga studiedeltagare ge sitt samtycke till medverkan och eftersom alla var över 15 år kontaktades inga föräldrar för medgivande. Att intervjuerna genomfördes i ett rum avskilt från andra var ytterligare ett resultat av etiska överväganden. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att samtligt intervjumaterial
transporterades och lagrades på ett sådant sätt att intervjupersonerna inte kunde identifieras av någon annan än uppsatsförfattaren. Även i uppsatsen har materialet redovisats på ett sådant sätt att ingen annan än uppsatsskrivaren kan identifiera intervjupersonerna. Slutligen har nyttjandelagen uppfyllts då insamlad data inte använts till något annat än denna uppsats.
12
3. Resultatredovisning
Detta kapitel presenterar och sammanställer den data som samlats in genom elva intervjuer.
Efter att ha genomfört en innehållsanalys av all data har resultaten grupperats under ett antal kategorier samt skrivits om till en flytande text. Ett urval av informanternas uttalanden citeras även, detta med avsikt att utgöra exempel på vad som sagts.
3.1 Hur vistelse i naturen upplevs
Då informanterna blev tillfrågade hur de känner sig då de befinner sig i naturen var det många som uppgav att de känner sig avslappnade. Att vara i naturen tycks även ge en stark känsla av lugn, och många tycks därför söka sig till naturen för att slappna av och samla nya krafter.
Harmoni var ett annat ord som användes för att beskriva vilka känslor naturen ger upphov till.
Många informanter förklarade även att de helt enkelt mår bra av att vara ute, och andra att de mår bättre som person. Även humöret påverkas och informanterna upplever sig bli både glada och lyckliga av att vara ute. Att känna sig piggare och mer energirik var andra positiva
effekter. Att vistas i naturen upplevs som friskt och både solen och luften uppskattas väl. Just utomhusluften kom på tal under majoriteten av intervjuerna. Luften utomhus, särskilt den i skogen, upplevs som fräsch, frisk och ren. För informanterna tycks den friska luften utgöra en stor del av den positiva upplevelse det innebär att vistas i naturen och många menar på att den gör gott för hälsan. Slutligen bör nämnas att samtliga informanter uppgav att de trivs i naturen och att särskilt skogen tycks vara en plats som ger upphov till trevnad.
”Jag mår mycket bättre ute än inne. Jag känner mig lugn och avslappnad då.” (Informant 6)
”Jag känner mig avslappnad och lycklig” (Informant 4)
”Jättelugn, det känns lätt att andas den friska luften. Jag har tyckt så ända sedan jag var liten.” (Informant 8)
3.2 Tankar om naturens inverkan på hälsan
Informanterna tillfrågades på vilket sätt de tror att hälsan påverkas av vistelse i
naturen/utomhus. Den allra vanligaste uppfattningen visade sig vara att utomhusvistelse ger upphov till ökad fysisk aktivitet, som i sin tur förbättrar hälsan. Vissa ansåg att vistelse utomhus får många att må bättre som person och andra att man helt enkelt mår bättre av att vara ute än inne. Att vara i naturen gör det enklare för människor att klara av dagliga
13 situationer, ansåg en informant, medan en annan menade att människan är skapad för att vara i naturen att vi därför mår bra av det. Det påpekades även att blodcirkulationen ökar och att det är lättare att rensa hjärnan när man är utomhus. Att utomhusvistelse gör människor piggare och minskar risken för huvudvärk är andra faktorer som togs upp. Som tidigare nämnts anses även den friska luften vara en av de hälsofrämjande egenskaperna naturen har att erbjuda.
”Jag tror det påverkan hälsan mycket att vara i naturen. Man mår bättre som person, man får motion när man går och det blir enklare att klara dagliga situationer.” (Informant 1).
”Jag tror naturen påverkar hälsan positivt. Man rör på sig och sitter inte stilla, och så får man frisk luft.” (Informant 9).
3.3 Många går ut för den sociala bitens skull, andra för att vara ensamma
Majoriteten av informanterna går ut för att umgås med kompisar, många går mest runt eller
”hänger” med kompisarna utomhus, medan andra gärna går på stan. En del väljer också att vara ute för att umgås med sin familj medan andra föredrar att vara ensamma. De som väljer att oftare vara ute ensamma anger att de går ut för att få vara ifred. Att vara ute ensam upplevs som både skönt och lugnare än att vara ute med exempelvis kompisar. Dock tycks de flesta uppskatta variation vad gäller att vara utomhus ensam eller med andra. En informant påpekar att det är viktigt att gå ut både för att träffa andra och för att lära känna nya personer.
”När jag är ute med andra är det antingen kompisar eller familjen.” (Informant 3)
”Det är skönt att vara ute och att få vara lite ensam.” (Informant 1)
3.4 Andra orsaker till att vistas i naturen/utomhus
Andra anledningar än ovanstående att söka sig ut är utövanden av särskilda sporter samt andra typer av intressen. Många av informanterna uppgav sig utöva antingen golf, handboll, hockey, fotboll, skidåkning eller cykling. Vissa sporter är dock begränsade till vissa årstider, såsom skidor på vintern. Många går även ut för att ta en promenad eller springtur, antingen ensamma eller med en kompis. En informant uppgav att det är lättare att springa länge när man springer med kompisar och en annan uppgav sig jogga regelbundet en dag i veckan med en kompis. Ett annat intresse som lockar ut i det fria är fotografering. Även att ta ut familjens eller en
grannes hund är för några informanter en anledning att gå ut minst en gång per dag. En informant uppgav sig arbeta som ridlärare, vilket gör att hon måste vara utomhus. Att vistas ute för att få bättre sömn på kvällen togs upp av en informant. Slutligen går många ut för att
14 helt enkelt ta sig från en punkt till en annan och allra vanligast är att gå till och från skolan samt hem till kompisar.
”När man inte tänker på det så kan man springa utan att det känns jobbigt, om det är med vänner.” (Informant 3)
”Varje dag. Jag är ute med hunden och är ute kanske 1-2 timmar allt som allt. Jag går till och från skolan, det tar ungefär 2-3 minuter.” (Informant 6)
3.5 Samtliga vistas utomhus av egen vilja
Samtliga informanter uppgav att de vistas utomhus för att de själva vill, och inte för att de måste på grund av exempelvis en aktivitet eller föräldrarnas vilja. Två tillade att de måste gå ut med familjens hund/hundar varje dag, men att detta även var något de själva ville göra.
Även informanten som arbetar som ridlärare utomhus förklarade att detta var något hon gjorde av egen vilja.
”För att jag mår bra av det. Jag sover bättre om jag är ute mycket. Jag är ute frivillig, inte för att jag måste. Eller jag måste gå ut med hunden, men det vill jag också.” (Informant 6)
3.6 Inomhussporter hindrar vistelse utomhus/i naturen
Att utöva olika typer av inomhussporter hindrar informanter från att vara utomhus. Som exempel kan konstsim nämnas, som en informant utövar i inomhusbassäng. Detta, förklarar hon, tar en del av den tid som hon annars kunnat spendera utomhus.
3.7 Tiden som orsak till att inte gå ut
Tidsbrist är en annan faktor som hindrar många informanter från att gå ut. Exempelvis angavs skolan ta mycket av informanternas tid och är för flertalet avgörande för hur mycket de är ute.
Mycket läxor och långa skoldagar gör att de stannar inomhus, medan helger och lov ger mer tillåtelse till utomhusaktiviteter.
”Jag går till och från skolan varje dag, det tar ungefär 15 minuter. Hur mycket jag är ute annars beror på vädret, och jag är ute mer på loven. Nu är det mycket plugg inne och jag tränar konstsim inne.” (Informant 5)
3.8 Årstiden och vädret påverkar ungdomars vistelse i naturen/utomhus
Både årstiden och vädret påverkade hur ofta informanterna är utomhus och vad de gör ute.
15 Under de varmare årstiderna passar många på att vara utomhus för att grilla och äta med familjen, åka båt och/eller vattenskidor, vara på stranden, bada samt vara ute och springa.
Under årets kallare månader spenderas det istället tid på snöbollskrig och skidåkning. Soligt väder är enligt informanterna att föredra vid utomhusvistelse och exempelvis regn och kyla gör att vissa håller sig inomhus.
”Jag brukar fota en hel del, oavsett väder förutom när det regnar för då kan ju kameran gå sönder. På sommaren är jag på stränder och badar. Jag brukar gå promenader med kompisar och på vintern brukar det bli snöbollskrig och så åker jag skidor. På helgerna brukar jag vara ute och hänga med kompisar.” (Informant 5).
3.9 Omgivningen påverkar vistelsen i naturen
Omgivningen visade sig ha en inverkan på hur pass mycket vissa informanter vistas i naturen;
De som bodde centralt i Stockholm vistas sällan i naturen, samtidigt som de som bodde på landet tillbringar tid i naturen varje dag. En informant tog upp ett annat faktum som har med omgivningens påverkan att göra; hon undvek att vara i naturen om det fanns mycket småkryp ute.
16
4. Diskussion
I detta diskussionskapitel belyses studiens resultat utifrån syftet och frågeställningarna, samt ställas mot tidigare forskning. Även reflektioner över metodvalet presenteras, innan en allmän diskussion sätter punkt för kapitlet. Inledningsvis presenteras dock en kort sammanfattning av studiens viktigaste resultat.
4.1 Huvudresultat
Att vistas i naturen ger många informanter en känsla av avslappning och lugn. Samtliga upplever naturen som en plats de trivs i och många anser den även bidra till ett bättre humör.
Den friska utomhusluften pekas av majoriteten ut som en av de positiva aspekterna av naturupplevelsen. Samtliga informanter anser att vistelse utomhus/i naturen har en positiv inverkan på hälsan, främst på grund av att det bidrar till fysisk aktivitet. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus/i naturen är umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus är regn och kyla, tidsbrist (främst på grund av skolan), utövande av inomhussport samt i vissa fall omgivningen.
4.2 Resultatdiskussion
Då studiens resultat ställs mot vad tidigare forskning kommit fram till står en rad likheter att finna. För det första har vistelse i naturen tidigare visat sig gynna social kontakt (SOU 1999:137; Health Council of the Netherlands, 2004). Detta är ett resultat som även denna studie visat – bland informanterna var det vanligare att vistas utomhus med andra än att vara ensam, och umgänge med kompisar var den vanligaste utomhusaktiviteten. Även umgänge med familjen kunde ske utomhus, vilket kan bidra till en ökad kontakt med
familjemedlemmarna. En informant påpekade att det är viktigt att gå ut både för att träffa andra och för att lära känna nya personer. Naturen tycks alltså kunna inverka på ungdomarnas hälsa genom att bidra till ett mer socialt liv, vilket i sig bidrar till en god hälsa. Dock är det mindre tydligt om naturen i sig stimulerar till social kontakt, eller om ungdomarna träffar kompisar i naturen för att de helt enkelt inte har någon annanstans att vara. Av intervjuerna att döma tycks informanterna däremot anse att naturen är en bra plats att umgås i eftersom det
17 finns mycket olika saker de kan göra där med sina vänner, vilket kan bidra till att naturen faktiskt är en stark social arena.
Att naturen kan ge återhämtning från stress är ett annat resultat från tidigare forskning (Health Council of the Netherlands, 2004). Även här finns kopplingar till resultaten av denna studie - många informanter förklarade att vistelse i naturen ger dem en känsla av avslappning, lugn och harmoni. En informant uppgav sig klara av dagliga situationer bättre om hon vistas mycket i naturen. Samtliga trivdes även i naturen, vilket i sig skulle kunna bidra till att avslappning samt återhämtning från stress. Detta indikerar på att naturen kan ha en avstressande effekt även på ungdomar, att döma av deras egna upplevelser. En möjlig
förklaring till naturens förmåga att bidra till återhämtning från stress är Kaplans och Kaplans teori (Abramsson & Tenngart, 2003) om människans två typer av uppmärksamhet – den spontana och den riktade. Enligt denna teori använder sig informanterna av den spontana uppmärksamheten då de befinner sig i naturen. Eftersom den spontana uppmärksamheten inte kräver någon energi innebär det att informanterna hushåller med resurserna istället för att tappa koncentrationen och bli utmattade, som vid riktad koncentration i exempelvis
stadsmiljö. Att vistas i naturen resulterar då i avslappning och nedvarvning. En annan teori, skapad av Ulrich (Abramsson & Tenngart, 2003; Grahn, 2009), handlar om att naturen är en miljö som människan är biologiskt anpassad för, och därför signalerar trygghet. Kanske är detta orsaken till att informanterna upplever naturen som en miljö de trivs i och mår bra av – att de rent biologiskt uppfattar det som en trygg plats. Detta var även något som en informant tog upp, att vistelse i naturen är positivt för hälsan eftersom människan är skapad för att vara just i naturen. Sammanfattningsvis har naturen en förmåga att reducera stress och ge
avslappning, enligt denna studie även hos ungdomar.
Wells och Evans (2003) har visat att det finns ett positivt samband mellan graden av närliggande grönområden och den psykiska hälsan hos barn på landsbygden. Då
informanterna i denna studie fick frågan ”Hur känner du dig i naturen?” bestod svaren enbart av positiva känslor. De känslor som dominerade var lugn, avslappning, glädje och lycka och vissa ansåg sig bli piggare och på bättre humör av vistelse i naturen. En del förklarade även att de helt enkelt mår bra av att vara ute, och andra att de mår bättre som person av det. Både av den tidigare studien samt denna studie att döma tycks alltså naturen ha en positiv inverkan på människans psykiska hälsa och mentala välmående. Fråga är vad detta beror på; kanske har det en koppling till vad som diskuterades i det ovanstående stycket om naturens avstressande förmåga? Eller kanske kan anledningarna till detta vara dagsljuset, som ju har en positiv inverkan på hälsan genom att reglera hormonnivåer, vitaminstatus och skelettuppbyggnad,
18 kan motverka depressioner samt förbättra sömnkvaliteten (SOU 1999:137). Antagligen är det en kombination av olika påverkansfaktorer som spelar in och gör att människan mår bra av att vistas i naturen. Sammanfattningsvis kan i alla fall sägas att vistelse i naturen gynnar den psykiska hälsan även hos ungdomar, oavsett om de bor på landet eller inte.
Att vistelse i naturen kan stimulera till fysisk aktivitet har framkommit i ett flertal studier (Boldemann et al, 2006; Faskunger, 2008; Health Council of The Netherlands, 2004; SOU 1999:137). Det denna studies resultat visade var att många informanter söker sig ut just för att röra på sig; många sportar och andra promenerar, springer eller ”drar runt” med kompisar.
Dock framkommer inte om informanterna rör på sig mer utomhus/ i naturen än inomhus, men eftersom många söker sig ut just för att röra på sig är risken stor att de saknar denna möjlighet inomhus. För att fortsätta på samma spår kan nämnas att studien av Boldemann et al (2006) visade att omgivningen har betydelse för hur pass mycket barn rör på sig – speciellt buskage och träd samt en kuperad terräng stimulerar till fysisk aktivitet. Om en viss typ av terräng föredrog hos informanterna framkom inte, men eventuellt föredrar ungdomar en annan typ av miljö än förskolebarn. Eftersom många informanter sportar eller ”drar runt” med kompisar snarare än leker är behovet av träd, buskage och en kuperad terräng kanske inte lika stort.
Avslutningsvis bör påpekas att eftersom både livskvaliteten samt den fysiska och psykiska hälsan gynnas av regelbunden fysisk aktivitet (UK Department of Health, 2004; Faskunger &
Elinder, 2005) bör det ses som ett gott tecken att de flesta informanter söker sig ut just för att rör på sig. Att få ungdomar att vistas utomhus i större utsträckning skulle därför med stor sannolikhet resultera i att de rör på sig ännu mer, vilket är eftersträvansvärt.
En rad faktorer som kan påverka hur ofta ungdomar vistas i naturen kom på tal under
intervjuerna. För ett par informanter var exempelvis omgivningen en viktig faktor; en av dem bodde i en stadskärna och besökte därför sällan naturen, medan den andra bodde på landet och därför spenderade tid i naturen varje dag. Att ha långt till naturen tycks därmed vara ett
hinder. Många ungdomar har varken körkort eller bil så om de vill ta sig till den långt bort liggande naturen på något vis så får de åka kommunalt eller bli skjutsade av någon annan.
Detta förutsätter att den kommunala trafiken fungerar smidigt eller att någon i deras
omgivning har tillgång till körkort och bil. Tillgång till naturen tycks därmed vara avgörande för hur ofta man vistas i den. En annan faktor som skulle kunna påverka hur ofta ungdomar besöker naturen är trivselfaktorn - eftersom samtliga informanter trivs i naturen och upplever positiva känslor av att vistas i den skulle det kunna vara något som i sig bidrar till mer utomhusvistelse. De flesta människor söker sig antagligen till platser de trivs i och känner glädje av, vilket gör att det är positivt att ungdomar upplever detta i naturen. Även att många
19 går ut för att umgås med kompisar eller familjen är en orsak att gå ut oftare. Att många utövar olika typer av sporter utomhus kan ses som en ytterligare faktor som bidrar till ökad
utomhusvistelse.
När det kommer till faktorer som kan hindra ungdomar att gå ut visade sig utövande av inomhussporter, regn och kyla samt tidsbrist (exempelvis mycket läxor) vara vanliga orsaker.
Både läxor efter skolan samt skoldagen i sig tog tid från informanterna. Vissa uppgav att de vistades ute mer då de hade färre läxor och att de vistas utomhus i större utsträckning på lov och helger. Dock uppgav många att de promenerar till och från skolan varje vardag, vissa att det var deras enda orsak till utomhusvistelse, vilket alltså innebär att skolan i sig kan bidra till ökad utomhusvistelse samt ökad fysisk aktivitet. Vad gäller inomhussporter bör det påpekas att detta inte är något negativt eftersom det innebär fysisk aktivitet (och antagligen social kontakt) och därmed är hälsofrämjande, men det är fortfarande en faktor som hindrar vissa ungdomar från att vara utomhus. Att dåligt väder som regn och kyla hindrar ungdomar från att gå ut är speciellt relevant för Sverige och övriga norra Europa, eftersom vädret här är relativt svalt. Detta gör att det är av särskilt stor vikt att antingen satsa på ökad fysisk aktivitet, social kontakt och mentalt välmående hos ungdomars genom andra aktiviteter än just
utomhusvistelse, eller att försöka ändra ungdomars attityd till vädret.
Sammanfattningsvis finns det många positiva upplevelser i naturen som lockar ungdomar till mer utomhusvistelse. Tillgång till naturen, umgänge med kompisar och hög trivselkänsla är orsaker till att söka sig ut. En orsak till att istället stanna inomhus en stor del av dagen är att skolan och läxorna tar tid. Trots att skolan är en faktor som kräver mycket inomhusvistelse är det är anledning för många att kliva utanför dörren fem dagar i veckan och promenera till och från skolan.
4.3 Metoddiskussion
Olika metodval kan ge olika resultat (Ekengren & Hinnfors, 2006). Metoden som använts för att samla in data i denna studie är semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att samtliga informanter har fått samma frågor i samma ordning. En fördel med att använda sig av intervjuer som datainsamlingsmetod är att intervjuaren har möjlighet att påverka hur materialet ser ut och att genom sina frågor få ut så mycket information som möjligt (a.a.).
Eftersom många informanter i denna studie svarade kortfattat på vissa frågor tillades följdfrågor under intervjuernas gång som bad informanterna att utveckla sina svar. På detta
20 sätt blev mer material tillgängligt, något som inte varit möjligt om datainsamlingen utgjorts av enkäter. Vad gäller intervjufrågor är det dock viktigt att frågorna inte styr intervjupersonerna att ge ett visst svar (a.a.). Att som i denna studies intervjuer använda sig av främst öppna frågor kräver att informanten förklarar eller utvecklar sitt svar, i motsats till slutna frågor som ofta enbart ger ett ”ja” eller ”nej” till svar (Häger, 2001). När det kommer till antalet
intervjuer uppger Thomsson (2002) att undersökningens syfte och avgränsning är avgörande för hur många intervjuer som bör ingå. Denna studie bygger på empirisk data från elva intervjuer, en siffra som på grund av tidsbrist visade sig vara lagom. Kanske hade en mer omfattande enkätundersökning som komplement varit en bättre metod för att fastställa om det finns något samband mellan självskattad vistelse i naturen och självskattad hälsa. Detta för att en enkätundersökning skulle innebära ett större antal deltagare och därmed ett mer pålitligt resultat.
4.3.1 Validitet
Att en undersökning har hög validitet innebär att den mäter det den avser mäta, skriver Thomsson (2002). Även Kylén (2004) förklarar att hög validitet förutsätter att de data som samlas in är relevanta för studiens syfte. Eftersom syftet med denna studie främst var att studera hur ungdomars hälsa påverkas av vistelse i naturen valdes just ungdomar ut till själva undersökningsgruppen. Att fråga vuxna människor hur ungdomar upplever vistelse i naturen hade antagligen gett ett annat resultat än att fråga ungdomarna själva. För att säkerställa att själva intervjufrågorna blev relevanta har studiens syfte och frågeställningar utgjort själva utgångspunkten för valet av frågor. Att en av studiens frågeställningar plockades bort efter genomförandet av intervjuerna resulterade dock i att ett par av frågorna kan anses irrelevanta för studien, som nämnts tidigare. Dessa redovisades däremot inte för i uppsatsens resultatdel eller resultatdiskussionen, utan uteslöts helt och hållet.
4.3.2 Reliabilitet
Att en uppsats har hög reliabilitet innebär att den inte lider av slumpmässiga fel (Ekengren &
Hinnfors, 2006). Även noggrannhet vid genomgång samt klassificering av empiriskt material är en förutsättning för hög reliabilitet. Det är för att undvika slumpmässiga fel och därmed säkerställa hög reliabilitet i denna uppsats som en intervjuguide med semistrukturerade frågor använts under insamlingen av empirisk data. Alla informanter har därmed fått lika stor
möjlighet att yttra sin åsikt om samma frågor och står därför under samma villkor. För att minska risken för slumpmässiga fel på grund av osäkerhet och missuppfattningar hos
21 informanterna fick samtliga de centrala men något luddiga begreppen ”natur” och ”utomhus”
definierade för sig. Vidare har analysen av all empirisk data har genomsyrats av noggrannhet för att undvika att data felklassificerats eller helt enkelt missats. Något som antagligen hade ökat studiens reliabilitet ytterligare är genomförandet av en pilotstudie. Detta hade gett uppsatsförfattaren en chans att se testa intervjufrågorna och analysmetoden, vilket skulle kunnat resultera i en finslipning av frågorna och fynd av eventuella brister. Att en pilotstudie inte genomfördes beror främst på tidsbrist då det var svårt att hitta frivilliga studiedeltagare som även uppfyllde kriterierna för urval. Vad gäller själva genomförandet av
datainsamlingen blev vissa informanter på den ena skolan intervjuade under sin rast, vilket kan ha inneburit en viss stress för dem att avsluta intervjun någorlunda snabbt. Detta kan ha resulterat i att de svarat kortfattat och inte tänkt efter särskilt mycket innan de svarat på frågorna, vilket i sin tur kan ha påverkat studieresultatet. Samtliga informanter på den andra skolan, däremot, hade inbokade intervjuer med 30 minuters mellanrum. Dessa intervjuer genomfördes i ett rum avskilt från andra elever och störande ljud, vilket var idealt - att en intervju genomförs i lugn och ro är nämligen av stor vikt för att inte störa intervjupersonens tankegångar (Häger, 2001). Att ställa frågor avskilt från andra kan även ses som mer etiskt rätt då frågorna bland annat rör personens inre tankar och känslor, som vissa frågor i detta fall gjorde.
Vidare, för att fortsätta på samma etiska spår, ombads intervjupersonerna läsa igenom ett missivbrev innan intervjuns start. Att en intervjuperson får uppgifter om förutsättningarna för intervjun är nämligen en etisk regel som bör följas vid genomförandet av en studie (a.a.). På grund av detta innehöll missivbrevet information om bland annat studiens syfte, att
deltagandet är anonymt och när som helst kan avbrytas – allt för att deltagarna skulle få tillgång till all relevant information samt slippa funderingar.
Avslutningsvis bör tilläggas att uppsatsen från början avsåg besvara tre frågeställningar, men att en av dessa plockades bort under uppsatsens gång. Frågan som löd ”finns det något samband mellan ungdomars vistelse i naturen och deras självskattade hälsa?” ansågs efter vidare funderingar göra sig mer rätt i en studie av kvantitativ karaktär och ansågs heller inte passa ihop med syftet, och valdes därför att uteslutas. Eftersom frågan uteslöts efter
genomförandet av intervjuerna medförde detta att ett par av frågorna i intervjuguiden inte längre ansågs relevanta. Detta i sin tur resulterade i att svaren på dessa frågor inte
inkluderades i studiens resultat- eller diskussionsdel.
22 4.4 Avslutande allmän diskussion
Sammanfattningsvis har denna studie, med stöd av tidigare forskning, visat att naturen är en social arena som kan bidra till ökad fysisk aktivitet, avslappning och välmående hos
ungdomar. Att vistas i naturen är därmed hälsofrämjande på flera plan. Detta i kombination med att ungdomar i allt större utsträckning stannar inomhus bör ses som en anledning att vidta åtgärder för att främja utomhusvistelse. Då tidsbrist på grund av exempelvis skolan visat sig vara en anledning till att ungdomar stannar inomhus skulle ett samarbete kunna inledas med skolan. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas men ett förslag är att fler lektioner hålls utomhus. Som studien om ”I ur och skur”-daghem (Söderström &
Blennow, 1998) visade så håller sig barn friskare om de vistas ute mycket. Detta delvis på grund av minskad risk för bakterie- och virussmitta.
Något som vore intressant att inkludera i studien, men som blivit för omfattande och tidskrävande för denna C-uppsats, är var deltagarna bodde. Hade detta påverkat resultatet?
Uppfattar ungdomar naturens inverkan på hälsan olika beroende på var de bor, och hur påverkas deras utomhusvistelse av var de bor?
Det vore även intressant att göra en liknande studie på skolor som låter ungdomar vara ute i större utsträckning än vad traditionella skolor gör – är sjukfrånvaron lägre även hos denna målgrupp tack vara mycket utomhusvistelse? Att över huvud taget ta reda på fler av naturens hälsofrämjande inverkan på ungdomars hälsa vore både givande och intressant.
Avslutningsvis vill jag föreslå att en mer omfattande version av denna studie genomförs för att få fram ett mer tillförlitligt resultat. Intervjuerna skulle kunna vara mer djupgående och omfattande, samt inkludera att informanterna själva får möjligheten att komma med förslag på åtgärder som kan främja utomhusvistelse.
23
5. Referenslista
Abramsson, K. & Tenngart, C. (2003). Grön rehabilitering: Behov, förutsättningar och möjligheter för en grön rehabiliteringsmodell. Växjö: LRF Sydost.
Boldemann, C., Blennow, M., Dal, H., Mårtensson, F., Raustorp, A., Yuen K. & Wester, U.
(2006). Impact of preschool environment upon children's physical activity and sun exposure.
Preventive medicine, 42(4), 301-308.
Ekengren, A-M. & Hinnfors, J. (2006). Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats.
Lund: Studentlitteratur.
Faskunger, J. & Elinder, L. S. (2005). Kunskapsunderlag Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet.
Statens folkhälsoinstitut, R. 2005:58.
Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet bland barn och unga. Statens folkhälsoinstitut, R 2008:33.
Grahn, P. (2006). Läkande natur, i: Hellmark, M. (Red.). Livsviktigt: grön väg till hälsa (ss. 9- 15). Stockholm: Svenska Naturskyddsföreningen.
Grahn, P. (2009). Trädgårdsterapi – en exposé. i: Nilsson, G. (red.), Trädgårdsterapi (ss. 15- 30). Lund: Studentlitteratur.
Grahn, P. & Stigsdotter, U. A. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry &
Urban Greening, 2(1), 1-18.
Health Council of the Netherlands & Dutch Advisory Council for Research on Spatial
Planning, Nature and the Environment. (2004). Nature and Health. The influence of nature on social, psychological and physical wellbeing. The Hague: Health Council of the Netherlands and Dutch Advisory Council for Research on Spatial Planning, Nature and the Environment RMNO, 2004; publication no. 2004/09; RMNO publication nr A02a.
Häger, B. (2001). Intervjuteknik. Borås: Centraltryckeriet AB.
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Maas, J., Verheij, R. A., Groenewegen, P. P., de Vries, S. & Spreeuwenberg, P. (2006).
24 Green space, urbanity, and health: how strong is the relation? Journal of Epidemiology
Community Health, 60(7), 587-592.
SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor: andra steget mot internationella folkhälsomål. Kapitel 7: Rekreation, sida 237-253.
Sundberg, M. & Öhman, J. (2000). Hälsa och livskvalitet, i: Sandell, K. & Sörlin, S. (red.), Friluftshistoria. Från ”härdande friluftslif” till ekoturism och miljöpedagogik (ss. 102–117).
Stockholm: Carlsson.
Söderström, M. & Blennow, M. (1998). Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro.
Läkartidningen, 95(15), 1670-1672.
Taylor, A. F., & Kuo, F. E. (2009). Children with attention deficits concentrate better after walk in the park. Journal of Attention Disorders, 12(5), 402-409.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UK Department of Health, Physical Activity, Health Improvement and Prevention. (2004). At least five a week: Evidence on the impact of physical activity and its relationship to health. A report from the Chief Medical Officer. London: Department of Health.
Ulrich, R. (1984). A View Through a Window may Influence Recovery from Surgery.
Science, 224, 420-421.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wells, N. M., & Evans, G. W. (2003). Nearby Nature: A Buffer of Life Stress among Rural Children. Environment and Behavior, 35(3), 311-330.
Bilaga 1: Intervjuguide
Vilket år är du född?
Vilken årskurs gå du i?
Hur ofta är du i naturen?
Tillägg: Med naturen menar jag exempelvis en park, ett skogsområde, en trädgård och liknande.
Hur brukar du känna dig när du är i naturen?
Följdfråga: Berätta gärna mer, vad du upplever för känslor – lugn, rädsla, glädje, lycka etc.
Följdfråga: Trivs du i naturen?
Hur ofta är du utomhus?
Tillägg: Med utomhus menar jag bostadskvarter, i centrum, en skejtpark och liknande.
Varför är du utomhus/i naturen?
Tillägg: För att du själv vill, för att du måste, för att det ingår i din fritidsaktivitet etc.
Vad brukar du göra när du är utomhus eller i naturen?
Eventuell följdfråga: Brukar du göra det själv eller tillsammans med andra?
Tycker du att din allmänna hälsa är Dålig/Ganska bra/Bra/Mycket bra?
Följdfråga: Motivera gärna varför.
Hur tror du att det påverkar hälsan att vara utomhus eller i naturen?
Följdfråga: Vill du förklara hur du tänker?
Bilaga 2: Missivbrev
Medverkan i undersökning
Hej!
Din skola har blivit utvald att delta i en intervjuundersökning som handlar om naturens inverkan på ungdomars hälsa. Du är en av ca 12 personer som tillfrågats att delta i
undersökningen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns något samband mellan självskattad vistelse i natur och självskattad allmän hälsa hos ungdomar. Ditt
deltagande är frivilligt och du kan avbryta när du vill, utan att förklara varför. Du är som deltagare anonym och intervjumaterialet kommer enbart bearbetas av mig som utför studien.
Efter sammanställningen och analysen av intervjun kommer anteckningar samt eventuella inspelningar att raderas.
Jag som utför undersökningen heter Camilla Hansen och läser till hälsopedagog på Högskolan i Gävle. Undersökningen kommer utgöra min C-uppsats i folkhälsovetenskap och den
färdigställda versionen kommer att finnas tillgänglig på Högskolan i Gävle från och med i höst. Har du några frågor kan du kontakta mig på telefonnummer 076-xxx xx xx.
Jag är tacksam för Ditt deltagande!
______________________________
Camilla Hansen
Handledare:
Gloria Macassa
Universitetslektor, Högskolan i Gävle Tel: 026-64 82 28
Mail: glamaa@hig.se
Matilda Ekman
Universitetsadjunkt, Högskolan i Gävle Tel: 026-64 84 96
Mail: maaekn@hig.se
