Teknik med en lärares ögon
En undersökning kring hur lärarna betraktar teknik och ämnets undervisning i årskurs 4-6 __________________________________
Technology with a teacher's eyes An examination of how teachers regard technology and subject teaching in grades 4-6
Jannica Roynezon
Grundlärarprogrammet årskurs 4-6
__________________________________
Teknik
__________________________________
Examensarbete 30 hp
__________________________________
Handledare: Annelie Bodén
__________________________________
Examinator: Eva Bergman
__________________________________
2017-06-07
2017-19-08
Jag tillägnar denna studie till de finaste och det bästa jag har Lucas, Oliver och Benjamin. Trots er ringa ålder har ni haft
förståelse för mina ord ” Jag ska bara” Tack för att det är ni som gett mig kraften att orka ända fram.
Ni är mitt allt!
”Mamma”
Jannica Roynezon
Abstract
The purpose of the study is to investigate the teachers' views and thoughts on technology as well as an understanding of how teachers teach the school subject technology for grades 4-6.
This is done by interviewing teachers who teach in the subject of technology. The interviews address the questions: 1. What are the teachers' views and thoughts about technology? 2.
What thoughts about teaching in the subject of technology have teachers? 3. What are the teachers’ reflections on the technical subject getting your own timetable? The interviews show that most teachers who participated in the survey find that there should be a common definition of technology. The study also shows that most teachers think it is best to teach theory and practice but that there is a lack of resources for the subject of technology that makes it impossible to complete the theory of variation theory.
Keywords:
Technical Education, Technological Thoughts, Technology Tutorial, Teachers' Competency, Performance Map.
Sammanfattning
Syftet kring undersökningen är att undersöka lärarnas syn och tankar på teknik samt få en uppfattning om hur lärarna undervisar i skolämnet teknik för årskurserna 4-6. Detta görs genom att intervjua lärare som undervisar i ämnet teknik. Intervjuerna görs utefter frågeställningarna:
1. Hur är lärarnas syn och tankar om teknik?
2.Vilka tankar kring undervisningen i teknikämnet har lärare?
3. Vad är lärarnas reflexioner på att teknikämnet får en egen timplan?
Intervjuerna visar att de flesta lärarna som deltagit i undersökningen tycker att det bör finnas en gemensam definition för teknik. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker att det är bäst att undervisa med teori och praktik varvat men att det är brist på resurser för ämnet teknik som gör det omöjligt att genomföra undervisningen med variationsteorin.
Nyckelord:
Teknikundervisning, Tankar kring teknik, Timplan för teknikämnet, Lärarkompetens, Föreställningskarta.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 1
Teknik och didaktik genomgång ... 2
Didaktik inom teknikämnet ... 3
Faktorer som påverkar teknikundervisningen ... 4
Metod ... 5
Urval ... 5
Presentation av lärarna ... 5
Datainsamlingsmetod ... 6
Procedur ... 7
Databearbetning ... 7
Etiska överväganden ... 7
Resultat ... 8
Diskussion ... 10
Slutsats ... 14
Referenser ... 15
Inledning
Denna studie har som avsikt att undersöka skolämnet teknik och lärarnas syn på ämnet, samt hur de ser på förutsättningarna till att undervisa i ämnet. Intresset för denna undersökning väcktes under studier inom ämnet teknik på Karlstads Universitet. Upplevelser under Vfu- perioderna om att lärarna ute på skolorna såg på ämnet teknik med viss skeptisk inställning, framkallade funderingar över vad detta kunde bero på. En undersökning att försöka reda ut varför lärarna såg på ämnet teknik och dess undervisning med dessa kritiska ögon väcktes till liv. I takt med att teknik utvecklas snabbare än tidigare blir dess betydelse och plats i samhället ännu viktigare och då behöver eleverna en varaktig kunskap i ämnet teknik.
Eleverna skall i sin teknikundervisning få kunskap om hur utvecklingen genom tiderna har förekommit. Det är viktigt att få en uppfattning hur lärarna arbetar i ämnet teknik och vilka förutsättningar det har för att undervisa i ämnet. Arbetet ligger i tiden genom att det ligger ett förslag om en ändring i skollagen i juni 2018 om att teknikämnet skall få en egen timplanen och det ligger förslag på att ämnet teknik blir ett eget ämne helt fristående från de andra No- ämnena.
Jag hyser hopp om att lärarna genom detta arbete ska få en ökad förståelse för att ämnet teknik är viktigt i elevernas skolgång och att de vill utveckla sin undervisning så att den blir intressantare i elevernas ögon. Eleverna är vår nästa generations utvecklare inom teknik och behöver därmed få sen bra och stimulerande undervisning som ger en varaktig kunskap.
Syfte och frågeställningar
Syftet med min studie är att granska lärarnas syn och tankar på teknik samt få en uppfattning om hur lärarna undervisar i skolämnet teknik för årskurserna 4-6. Jag vill även få ett känsla om vilka tankar som florerar hos tekniklärarna kring den nya timplanen som ligger i förslag att träda i kraft under 2017 som innebär att teknik ämnet får en egen timplan och blir ett fristående ämne från No-ämnena. Mina frågeställningar var:
1. Hur är lärarnas syn och tankar om teknik?
2. Vilken uppfattning kring undervisningen i teknikämnet har lärare?
3. Vad är lärarnas reflexioner på att teknikämnet får en egen timplanen?
Teknik och didaktik genomgång
Teknik i vardagligt tal kopplas vanligen samman med vad vi i dagens samhälle kallar tekniska prylar så som mobil, TV, dator, surfplatta. Begreppsförklaring om teknik på detta vis är ett begränsat tankesätt då teknik kan definieras på många sätt (Bjurulf, 2008, ss. 24-25). Hur kommer det sig att gemeneman i samhället kopplar teknik till ett sånt snävt
förklaringsbegrepp när innebörden av teknik är omfångsrik, vad är egentligen teknik? Språket och ordens betydelse förändras ideligen och att de uppfattas inte på samma sätt av alla
(Ginner & Mattsson, 1996, s. 20). Det kan härledas till att Svenska Akademins ordlista skildrar ordet teknik på två skilda sätt och Nationalencyklopedin på ett tredje sätt. Det första utformandet som redogör för teknik är i SAOL ” Tillvägagångssätt som används vid
utövandet av verksamhet som kräver särskild färdighet”. Denna benämning är syftar till tekniker inom hantverk och idrott exempel på dessa är målarteknik, svepteknik, löparteknik och höjdhoppsteknik (Ordbok, 2003). Andra utformandet som tas upp i SAOL är ”verksamhet som bygger på naturvetenskaplig kunskap o. utnyttjar denna hantverksmässigt”. Här åsyftar man den mänskliga verksamheten att skapa och nyttja verktyg och redskap (Ordbok, 2003).
Nationalencyklopedin definierar teknik ”sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål”
(Nationalincyklopedin, 2017). När ett ord kan ha så många olika definitioner kan det leda till missförstånd och missuppfattningar kring ämnet. Att försöka få klarhet i det man inte är eniga om och skapa en gemensam definition skulle minska risken för missförstånd och
missuppfattningar detta skulle gynna begreppsförklaringen om teknik och främja teknikämnet i skolan (Ginner & Mattsson, 1996, s. 20)
Ämnet teknik som obligatoriskt ämne är relativt nytt i svensk grundskola, i början av 1960- talet infördes ämnet och benämndes som ”teknisk orientering” . De som hade möjlighet att välja till ämnet var de som gick i årskurs sju och åtta (Blomdahl, 2007, s. 15). De som i huvudsak valde ämnet var killar och dessa ville förberedda sig för den teknisk-praktiska linjen i årskurs nio. Ämnet skulle förberedda eleverna för att de senare skulle kunna arbete inom arbetsområden inom industri och verkstad (Ginner & Mattsson, 1996, ss. 42-44). När man i slutet av 1970-talet utformade den nya läroplanen Lgr 80 var det Sveriges Riksstad som ville införa ämnet teknik som obligatorisk i grundskolan och det var Skolöverstyrelsen som fick i uppdrag att genomföra anmodan. Ämnet teknik kom att ingå i de naturorienterande ämnena (Bjurulf, 2008, ss. 19-20). När läroplanen utformades i slutet av 1970-talet uttrycktes det i ett tidigt skede att ämnet teknik skulle ges en egen ämnesdefinition men detta visade sig inte vara möjlig utan man fick vänta på ämnets självständighet tills Lpo 94 infördes (Bjurulf, 2008;
Blomdahl, 2007). Lpo 94 skulle besvara framtidens behov bättre och det var nu som ämnet teknik fick sin egna kursplan och den inkluderar årskurserna 1-9 (Bjurulf, 2008, s. 21).
Motivet var att den ny kursplanen skulle presentera ämnet teknik som ett mer attraktivt, spännande, kreativt och problemlösande ämne och på så vis skulle elever välja att fortsätta studera No och teknik ämnena. I den nya läroplanen såg man inte bara att behovet skulle vara för de äldre eleverna utan den skulle även omfatta de yngre barnen i grundskolan (Sandström, 2004).
I de föregående kursplanerna bortsett från Lpo94 var teknikundervisningen ett sätt att förbereda eleverna till ett arbete inom industrin. Ändamålet med teknikämnet är att ge
eleverna en mer allmänbildad kunskap i ämnet teknik. Teknikämnet har utvecklats från att ha varit ett mer yrkesinriktat ämne till att bli ett mer allmänorienterande ämne (Ahlbom, 2011, ss. 8-11). Statusen på ämnet teknik har inom skolväsendet varit lågt då många av lärarna inte har varit behöriga att undervisa i ämnet och det har varit svårt för ämnet teknik att skapa en egen plats i undervisningen i skolan (Bjurulf, 2008, ss. 154-155). När den nya läroplanen som kom 2011 har det skett nya reformer i kursplanens text. Den nuvarande kursplanen vill
”tydliggöra teknikämnet och den röda tråden till fortsatt utbildning” och den skiljer sig inte märkvärt från den tidigare läroplanen Lpo 94 (Skolverket, 2011; Whalström, 2016). Den nuvarande läroplan Lgr 11 betraktas som att den fokuserar på teknikämnet i större
utsträckning än den föregående läroplanen, men är läroplanen genomförbar då ämnets status jämfört med andra ämnena är låg och besitter lärarna den kompetens som behövs inom ämnet? Det man vet är att kompetens inom teknikämnet ökar i samhället och det finns inga tecken på förändring kring elevers inställning till ämnet teknik ändras. Detta anses vara ett samhällsenligt problem som måste ändras genom att teknikämnet får en högre status redan i lärarutbildningen på våra högskolor och universitet (Grenholm & Nordlander, 2016). Det finns ett Förslag om en ändring i skollagen som handlar om att teknikämnet skall få en egen timplan och som skall bli helt fristående från de övriga ämnet och förväntas träda ikraft juni 2018. (Regeringkansliet, 2017)
Didaktik inom teknikämnet
Lärarna erhåller uppgiften som pedagogisk arbetsledare i klassrummet och skall förvärva kunskaper, färdigheter och värderingar till eleverna (Berg, Sundh, & Wede, 2012, s. 29).
Undervisningen sker alltid i en förutbestämd miljö enligt en förutbestämd situation, en undervisningsmodell kan verkar bra för en lärare men mindre bra för en annan och den kan verkar olika på skolans elever. Undervisning är individuell anpassad, där lärarnas
kunskapsförmedling fungerar varierande på olika individer (Pennlert & Lindström, 2012, ss.
7-8). Den fulländade läraren existerar inte men en lärare som över tid genom sin
undervisning stärker och utvecklar kunskaper hos elever är tillräcklig bra (Hattie, 2012, s.
42ff). Teknikämnet särskiljer sig gentemot de andra skolämnen med att det sällan finns något konkret svar, det finns egentligen inget rätt eller fel. I undervisningen inom ämnet teknik handlar det istället om att det finns möjligheter att lösa ett och samma problem på fler olika sätt. Teknikutvecklingsarbetets olika faser är ett sådan undervisningsmaterial där eleverna i grupp får diskutera och ifrågasätta olika lösningar och konstruktioner innan en slutprodukt kan presenteras. Elever inspireras och stimuleras i sitt lärande av att arbeta med uppgifter som fordrar samarbete (Bjurulf, 2015, s. 35ff). En viktig del i att skapa intresse för eleverna för ämnet teknik är att ha samverkan med näringslivet detta kan göras genom att man som skola tar in en föreläsare eller går på studiebesök. Teknikämnet bör upplevas utanför skolansvägar för att visa eleverna i vilken grad skolkunskaper nyttjas utanför skolan (Sandström &
Johansson, 2015, ss. 15-17). Teknikundervisningen kan vara det ämnet som med sina
möjligheter till eleverna själva identifierar problemet/behovet, söker kunskap om det och löser problemet/behovet (Bjurulf, 2015, s. 61ff). Ämnet teknik kan uppfattas som abstrakt för
eleverna om de inte får möjligheten att få undersöka och se praktiskt vad som är teknik i vardagen. Det finns studier om att variera teoriundervisning med praktiskundervisning gynnar elevers lärande Denna variationsteori skall vara effektiv i att få elever att förstå lektionernas innehåll samt att angripa svåra relevanta redovisningsproblem (Marton & Carlgren, 2001, ss.
222-224). Teknikundervisningen måste ses som ett multimodal lärande som involverar flera perspektiv och som sker över tiden (Jones, Buttins, & de Vries, 2011).
Faktorer som påverkar teknikundervisningen
Lärarnas kompetens är den första faktorn som har en påverkan på undervisningen i ämnet teknik. Undervisning sker oftast i de ämnen som lärarna har mest utbildning inom detta för att de känner sig trygga i sin kunskap och undervisning i ämnet (Bjurulf, 2015, s. 50). Lärarnas ämneskunskap är en viktig kvalifikation för både pedagogisk undervisning och framåtanda och har starkt inflytande på deras attityd till teknik (Rohaan, Taconis, & Jochems, 2011). Det finns skillnader mellan expertlärare och erfarna lärare men de är inte anmärkningsvärd när det rör sig om kunskap som kan knytas till läroplanen. Det som skiljer de två lärartyperna åt är att expertlärarna vet hur de skall organisera och använda kunskapsinnehållet. Expert lärarna har en förmåga att förbinda introduktionen av nya ämneskunskapen med elever förkunskaper inom ämnet detta leder till att eleverna får en mer fördjupad förståelse om de begrepp som är målet dör undervisningen (Hattie, 2012, s. 42ff). Om man i tidiga årskurser bemöter eleverna med en kvalitativt god teknikundervisning ökar chansen till att intresset för ämnet teknik blir större, detta ställer krav på lärarnas kompetens inom teknikämnet (Skolinspektionen, 2014).
De som undervisar i teknik är främst NO-lärare och de väljer oftast att lägga den mesta av undervisningstiden i ämnena de är mest trygga i. Ämnet teknik blir vanligen bort prioriterat och undervisas enbart för att få ett underlag för betyg eller omdömen (Bjurulf, 2015, s. 50).
Timplanen som ligger i förslag kommer teknikämnet att bli skilt från de övriga No-ämnena (Regeringskansliet, 2016) vilken effekt det blir på lärarkompetensen inom ämnet teknik vet vi inte ännu.
Undervisningslokalerna är en annan viktig faktor som kan ha påverkan på
teknikundervisningen, dvs klassrummen där undervisningen bedrivs. Klassrummet där undervisningen sker utgör en grundläggande del för hur lärarna väljer innehållet i sin undervisning i ämnet. Undervisning som sker i speciella verkstadslokaler erbjuder andra möjligheter till att bedriva konstruktioner i ämnet än vad undervisningen som bedrivs i ordinära No-salar (Bjurulf, 2015, s. 51ff). På mellanstadieskolor finns det oftast inga salar att tillgå för enbart teknikundervisning. Träslödsalen kan vara en sådan plats man skulle kunna bedriva teknikundervisning vid vissa tillfällen för konstruktionsbyggen. Som tekniklärare finns även möjligheter att göra studiebesök på lokala företag som arbetar mot industrin (Bjurulf, 2015, s. 53).
Den tredje och sista faktorn som kan påverka teknikundervisning är gruppens storlek i klassrummet. I Kommentarmaterial till kursplanen i teknik står det: ”Att själv praktiskt få pröva, observera och konstruera är ett fruktbart sätt att närma sig teknikens primära frågor”
(Skolverket, 2011, s. 8). Undervisning som sker i helklass leder oftast till arbetsuppgifter av
teoretisk karaktär. Uppgifter av sådana karaktärer i ämnet teknik visar sig på ett sånt sätt att eleverna får läsa och skriva om olika uppfinnare, se på film och ha gemensamma
genomgångar med läraren (Bjurulf, 2015, s. 54). Teknikundervisningen gynnas av att
klasserna delas upp i halvklass för då blir det lättare att genomföra praktiskundervisning med praktiska uppgifter. Utveckla sin undervisning med att variera teori undervisning med
praktisk undervisning är en effektiv metod i att få elever att förstå lektionernas innehåll samt att angripa svåra relevanta redovisningsproblem (Marton & Carlgren, 2001, s. 224).
Möjligheten att få undervisa i halvklass är dock en ekonomiskfråga för varje skola (Bjurulf, 2015, s. 54).
Metod
Urval
I urvalet av intervjuobjekt har jag utgått från tre kriterier: de personer som är intressanta för undersökningen ska ha lärarutbildning och didaktisk erfarenhet från ämnet teknik. Då undersökningen handlar om teknikämnet så kontaktades tre olika lärare som undervisar i ämnet teknik. De arbetar i årskurserna 4-6 på tre olika skolor. En av lärarna arbetar på en skola som ligger i samma lokaler som en högstadieskola och har därav tillgång till en tekniksal. De andra två lärarna arbetar på två olika mellanstadieskolor där undervisningen sker i helklass med 25 elever i varje klass. Genom en träff som No och tekniklärarna hade i kommunen så diskuterades att en studie inom teknikämnet gjordes av en student på Karlstads Universitet. En lärare som arbetar i en byskola kontaktade författaren om att få vara med i studien. Detta för att väcka rektorns intresse och syn på ämnet teknik då den från hösten 2017 ligger på förslag om att ämnet teknik ska få en egen timplan som skall följas även på små byskolor. I studien kommer det att genomföras fyra intervjuer med lärare från fyra olika skolor som alla ligger i samma kommun. Lärarna har en erfarenhet av undervisning i ämnet mellan 5-15 år och är behöriga i att få undervisa i ämnet teknik. Lärarna har fått via mejl information om studien och vad syftet är med den, de har även fått upplysning om att det är frivilligt att deltaga i studien och att de närsomhelst kan avstå att delta, de har erhållit information av att deltagandet i studien är anonymt och att de inspelade ljudupptagningarna kommer att förstöras så snabbt undersökningen är avslutad. Upplysning om vem jag är har de intervjuade lärarna fått ta del av.
Presentation av lärarna
Man i 50-årsåldern med utbildning i ämnet No upp till årskurs 9. Fick behörighet inom ämnet teknik när lärarlegitimationen blev obligatoriskt. Har varit verksam på en stor
mellanstadieskola och undervisat i no och teknik ämnena i 15 år.
Man i 50-årsåldern mellanstadielärare med behörighet i ämnena No och teknik. Har varit verksam på en mellanstadieskola som är anknuten till en högstadieskola och undervisar i No och teknik ämnena sedan10 år tillbaka.
Man i 35-årsåldern utbildad 1-7 lärare och undervisar i ämnena No-teknik på en stor mellanstadieskola sedan 7 år tillbaka.
Man i 30-årsåldern utbildad mellanstadielärare med behörighet i No och teknik ämnena.
Undervisar i No-ämnena på en liten byskola sedan 5 år.
Datainsamlingsmetod
Valet av forskningsmetod beror alltid på vad man vill ha svar på i sin undersökning. Det förekommer flera skilda sätt att utföra undersökningar på, däribland kvalitativa och kvantitativa studier. Genom kvalitativa studier kan man få svar frågor som rör människors upplevelser av vissa förhållanden eller i vilken grad deras syn på verkligheten är. Kvalitativa studien uppfattas som en mer fri och studieobjektet upplever oftare ha mer inflytande i studien. Den används främst med intervjuer av undersöknings objekten. (Dimenäs, 2016, ss.
192-193). Den kvalitativa metoden nyttjas även med fördel explorativt med det menas att man i förväg vet lite om fenomenet eller frågeställningen (Martin, 2011). Kombinera de båda forskningsmetoderna kvalitativa och kvantitativa studierna hade varit det bästa för denna undersökning. Användandet av de båda studierna skulle leda till att svaren på
undersökningens frågeställningarna skulle vara mer djupare och mer tillförlitliga. Lärarna som blivit tillfrågade att delta i undersökningen arbetar i en redan tidspressad arbetssituation och de fann inga möjligheter att hinna med två olika forskningsmetoder och därav föll valet av metod på kvalitativ studie i den här undersökningen.
Studien om hur lärare ser på teknikämnet har intervju med föreställning använts.
Föreställningskartor som är en utförandeformför för att kartlägga en persons uppfattning för ett fenomen och har sitt teoretiska grund i ett konstruktivistiskt och gestaltteoretiskt
perspektiv på lärande och utveckling (Föreläsning, 4 maj 2016). Avsikten med intervjuerna var aspekten att jämföra lärarnas syn på teknikämnet och den nya timplanen som ligger på förslag i teknikämnet. Utöver detta har intentionen med intervjuerna varit att få kännedom på hur lärarna ser på möjligheterna att bedriva högkvalitativ teknikundervisning vid sina
respektive skolor. Metoden med föreställningskarta ämnar att fördjupa intervjusamtalet samtidigt som den synliggör och ger den en helhetsintryck av intervju objektets
föreställningsvärld. En föreställningskarta går ut på att samtalet med intervjuobjektet är ett förståelsefördjupande samtal som kräver att man visar varandra respekt och omtanke under samtalet (Scherp, Scherp, & Thelin, 2013, s. 41). Samtalsledaren för anteckningar direkt på det stora papperet direkt till den föreställning som klarläggs av intervjuobjektet. För att minska risken för påverkan och egen tolkning av samtalsledaren skall anteckningarna ske i så stor utsträckning som möjligt med den intervjuades egna ord. Slutligen resumerar
samtalsledaren det som intervju objektet har sagt under intervjutillfället och denne får tillfälle att justera missuppfattningar och göra tillägg (Scherp, Scherp, & Thelin, 2013, s. 42).
Procedur
Kontakten till de intervjuade lärarna gick i första hand genom skolornas rektorer. Jag skickade över ett mejl där jag presenterade mig och vad jag hade för avsikt till att göra en undersökning i teknikämnet (se bilaga 1). Rektorerna på de berörda skolorna gav mig sedan mejladresser till de lärare som undervisade i ämnet. Jag kontaktade de och fick klartecken i att de ville vara med i studien. Därefter skickade jag över ett informationsbrev (se bilaga 2) där bakgrund och syfte samt de etiska övervägande informerades. Efter det avtalades det tid och plats där intervjuerna skulle hållas. Intervjuerna inleddes med att lärarna fick ett mejl ( se bilaga 3) skickat till sig med information om att intervjun skulle utföras med en föreställningskarta.
Lärarna gör dessa intervjuer på sin planeringstid för att spara tid. Vid intervjutillfället så fick de i mejlet huvudfrågorna för intervjun samt instruktioner om att skriva ner sina sex tankar som först dök upp vid varje fråga på post it lappar när de läste frågorna. Post it lapparna skulle användas under intervjutillfället där objekten förde samtalen kring dessa första tankar.
Syftet med detta var att skapa tillit och visa engagemang samt öka möjligheter att som intervjuare få uppfattning för den verklighet som den intervjuade lärarna senare skulle beskriva under intervjutillfället.
Databearbetning
Under intervjuerna dokumenterades det lärarna sade genom ljudinspelning samt anteckningar som gjordes under intervjuerna. Sammanlagt består det inspelade materialet av cirka 10 timmars ljudupptagning. Jag gjorde transkriptionerna i direkt anslutning till datainsamlingen och gjorde en detaljerad transkription som var avsevärt mindre än ljudupptagningarna då sidospåren rensades ur. För att transkriptionen skulle bli noggrann fick jag avvara mycket tid till att arbeta med den. För att få ett tillförlitligt sammanhang på hur lärarna svarade på de olika frågorna, valde jag efter att ha transkriberat intervjuerna söka mönster och samband mellan de olika intervjuobjektens svar. Jag delade upp intervjuobjektens svar utifrån de tre huvudfrågor som studien har. Efter kategoriserade av svaren ordnade jag svaren i
underrubriker till de tre huvudfrågorna detta för att kunna väva ihop fler svar till
huvudfrågorna och göra det lättare att se vilket svar som hör till vilken fråga. Jag vill ge en så klar och noggrann bild av studiens resultat så jag har valt att citera några av lärarnas svar som hör till de olika frågorna.
Etiska överväganden
Forskaren för studien har ansvaret att informera om studiens syfte för alla inblandade parter (Gustafsson, Hermerén, & Petterson, 2011, s. 18). Detta sker i denna undersökning genom ett informationsbrev som är av neutralt och informativt format. De som deltar i studien beslutar över sitt deltagande och jag som undersökare får inte oavsett omständigheter övertala eller påverka deltagarna i studien. De som medverkar har rätt att avsluta sin medverkan i studien utan att motivera avhoppet och det får inte få några konsekvenser. Det är viktigt att de personer som deltar i studien får största möjliga konfidentialitet. Det är viktigt att de
uppgifter som framgår i undersökningen skall anonymiseras detta enlig lagen om o enlighets-
och sekretesslagen. De uppgifter som behandlas i en undersökningen har endast
forskningsändamål och kan inte användas i andra sammanhang. Viktigt att ha ett samtycke från de som deltager i studien (Gustafsson, Hermerén, & Petterson, 2011, s. 67ff).
Forskningsetik handlar om att skydda människor mot kränkningar och andra risker som kan bringa negativa konsekvenser. Människor som deltar i en studie ska skyddas genom
individskyddskravet (Gustafsson, Hermerén, & Petterson, 2011, s. 18). För att uppfylla konfidentialitetskravet och nyttjandekravet informerade jag intervjuobjekten om att
intervjuerna var föremål för ljudupptagning genom att spelas in på̊ band, jag försäkrade full anonymitet och att ljudupptagningarna endast ska användas i forskningssyfte.
Resultat
Teknikämnet kan skilja avsevärt mellan olika lärare hur de ser på ämnet teknik och och vad som är teknik i deras ögon. Den sammantagna bilden av lärarnas syn på ämnet teknik skiljer sig mer eller mindre åt trots att de har undervisat i ämnet i många år. Av de fyra lärarna som intervjuats är det en lärare som urskiljer sig avsevärt då han i intervjun återkopplar till att alla lärare på skolan bör använda sig mer av de tekniska och digitala verktygen i alla skolämnen och inte enbart i det specifika ämnet teknik. Läraren hänvisar till ämnets och elevernas utveckling inte blir rättvis om den tekniska användningen enbart sker engång i veckan.
Resultatet av hur lärarna uppfattar teknikämnet är förhållandevis jämställda och minimal bland tre av de intervjuade lärarna. De betraktar teknikens historia som något viktigt som eleverna måste få kunskap i tidigt i sin utbildning. Eleverna får genom att få kunskap av historien förståelse för hur viktigt teknikämnet är i vårt samhälle och i vår vardag. Lärarna hade gärna sett ett gemensamt förklaringsbegrepp då teknik omfattar så mycket som inte tillhör teknikämnet. Konstruktion och praktiska uppgifter är något som tas upp som en viktig del i undervisningen. Studiebesök på olika teknikföretag är något som används och efterfrågas av lärarna. Den fjärde intervjuade läraren anser att teknik är enbart något som har med crome books och dataanvändning i skolan.
…Ämnet teknik skall undervisas så att eleverna får kunskap om hur tekniken har utvecklats i historien samt ha vetskap och kunskap om de enkla maskinerna...
…No och teknik-lärarna använder sig av tekniska och digitala verktyg genom att lägga ut läroböckerna och uppgifterna på nätet och classroom…
… Hade velat se att det funnits EN begreppsförklaring för vad teknik är så slipper man oklarheter…
…Begreppet teknik är svårt att definiera…
…i årskurs 6 gör vi studiebesök på ett lokalt teknikföretag…
Resursfördelning av skolledningen är en faktor som skiljer skolor åt i samma kommun. I undervisningen finns det skillnader och faktorn om hur mycket resurser som tilldelas ämnet
teknik i de olika skolorna berörs i intervjuerna. Några av de intervjuade lärarna anser att de har en skolledning som ger teknikämnet resurser för att kunna ge eleverna den undervisning som utvecklar dem i teknikämnet. De övriga anser att de saknar de resurser som skall bidra till en mer utvecklande undervisning i ämnet. Statusen på teknikämnet är inte högprioriterat på dessa skolor.
…På min skola har vi en ledning som anser att ämnet teknik är lika viktigt som alla de andra ämnena…
…Min rektor har inte gett mig som lärare i teknikämnet de resurser för att jag skall kunna bedriva en teknikundervisning så som läroplanen säger…
Klasstorlek och tekniksalar är också en viktig faktor som påverkar undervisningen i
teknikämnet, dock ses inte klasstorleken som ett problem utan en önskan av att underlätta den praktiska undervisningen. Tillgången till ett klassrum där de praktiska uppgifterna enklare kan utföras är stor skillnad beroende på skolorna. Den lärare som undervisar på
mellanstadieskolan som ligger i anslutning till en högstadieskola nyttjar tekniksalen som tillhör högstadiet varannan vecka och då görs praktiska uppgifter på en mer avancerade nivå.
Saknaden av att kunna dela upp klasserna till halvklass är i stora grad hög hos alla lärare som intervjuats i studien då det skulle underlätta undervisningen i de praktiska momenten. Lärarna betonar att klasstorlekarna inte har någon betydelse i dagsläget. Men en önskan är att kunna ha halvklass vid de praktiska momenten om möjligheterna skulle finnas.
…Möjligheten att utnyttja högstadiets tekniksal varannan vecka gör det möjligt för mig att ge eleverna uppgifter som är av de mer praktiska karaktären…
…Att ha tillgång till en specifik sal hade ju varit en tekniklärares dröm då man kan varierar den teoretiska undervisningen med den praktiska undervisningen…
…När det kommer till klassernas storlek är det inget problem då mina uppgifter som är praktiska är av en enklare form…
…Hade velat sett att vi var två tekniklärare för att ge möjligheten till att dela upp klasserna i halvklass…
Det som kommit fram av intervjuerna med lärarna är att de har många tankar och
förhoppningar genom att en ny timplan ligger i förslag att träda i kraft i skollagen juni 2018 (Regeringkansliet, 2017) och att den förhoppningsvis medför till att leda till att statusen på teknikämnet ökas. Det ligger i förslag om att det inför höstterminen i kommunen som lärarna undervisar i sker en förändringar redan till hösten 2017 inom ämnet teknik som blir ett eget ämne med egen timplan och som blir helt fristående från de övriga No –ämnena. Att teknik får en egen timplan leder till att skolledningen måste göra en satsning på vidareutbildning av tekniklärarna för att kompetensen i ämnet skall finnas. Förväntningar genom den nya
timplanen ökar förhoppningarna om att statusen på teknikämnet kommer att ökas,
kompetensen i ämnet blir viktigare och mer resurser från skolledningen som läggs på ämnet är
det som summerar intervjuerna om den nya timplanen. Att det kommer ta en tid innan de ser förändringen är något lärarna i studien räknar med men ser framemot att göra en utvärdering om ämnets timplan i framtiden. De vill dock se att skolornas ledning investerar i att vidare utbilda de tekniklärare som undervisar för att kompetensen i ämnet skall öka. En av de intervjuade lärarna påtalar att många av lärarna som har behörighet i ämnet teknik fått det genom att de undervisat i No-ämnena men saknar utbildning i teknik ämnet. Trots all glädje finns det en oro om att de måste försvar teknikämnet och dess egna timplan mot de övriga ämneslärarna på skolan.
…Jag ser detta som en möjlighet att eleverna på Sveriges skolor får möjligheten till att undervisningen i skolarna blir mer jämlika…
…För min del så ser jag detta som ett lyft då jag ser ämnet teknik som ett viktigt ämne i skolan då samhällets utveckling grundas mycket på teknikutveckling…
…Jag tror inte på nån större skillnad det fösta året eftersom man måste försvara ämnet mot de övriga lärarna på skolan som inte ser det viktiga i teknikämnet…
…Det har redan varit massa snack om att det tas tid från de övriga ämnen som de anser vara viktigare. Jag hoppas att en egen timplan gör så att teknikämnets status blir högre...
Diskussion
Under intervjuerna som gjorts i denna studie med de fyra lärarna så är ett resultat som sticker ut mer än de andra resultaten och det är hur en lärare ser på teknikämnet. Om man skulle gå ut till allmänheten och fråga om vad teknik är, kopplas det allt som oftast till det vi kallar tekniska prylar så som Tv, Dator och surfplatta. Detta är något som även en utav de intervjuade lärarna menar är teknik i skolämnet. Läraren påtalar ett flertal gånger att användandet av crome books gör att han undervisar i ämnet teknik kontinuerligt och ämnesöverskridande med de övriga No-ämnena då uppgifter görs över crome books av eleverna. Bjurulf påtalar att definitionen om teknik på detta vis är ett avgränsat tankesätt då teknik kan anges på många sätt (Bjurulf, 2008, ss. 24-25). Detta synsätt på teknikämnet kan ha en påverkan på undervisningen till eleverna, tankesättet kan vara en bidragande effekt då teknikämnet har ett innehåll som inte enbart är användning av datorer. Det som talar för användandet av enbart datorer inom teknikämnet är det läroplanen (Lgr11) beskriver att teknikundervisningen ska bidra till elevers intresse för teknik utvecklas och att de tar sig an tekniska utmaningar med ett avseende som är nytänkande och målinriktat(Skolverket, 2011).
Undervisning som ser ut såhär kan uppfattas nytänkande då denna typ av teknik ligger i tiden och barn har ofta ett stort intresse av användning datorer och det kan bidra att ämnet kan uppfattas kul när man får använda dessa hjälpmedel. Det som glöms med denna typ av undervisning är att eleverna får ingen historisk förståelse för teknikämnet och de får ingen
kunskap i undervisningen om att datorer är en konstruktion av ett behov för att underlätta i människors vardag. Läroplanen (Lgr11) skriver att undervisningen ska även ge eleverna förståelse och kunskap om att man med teknik kan tillfredsställa och finna lösningar på olika problem. Tekniska idéer och lösningar skall eleverna få möjlighet och förutsättningar att utveckla (Skolverket, 2011).
I resultatet i denna undersökning framkom det även att andra lärares syn på teknikämnet inte var så goda då de ansåg att ämnet inte var så viktigt. Kan en undervisning som nyligen beskrivits med enbart användning av datorer var en effekt av att statusen på ämnet är lågt.
Bjurulf menar att det är obehöriga lärare är en bidragande effekt att ämnet tekniks status i skolväsendet är låg och det bidrar till att det är svårt för ämnet att finna sin plats i
undervisningen (Bjurulf, 2008, ss. 154-155). Lärarnas tolkning av vad som är viktigt i teknikämnet kan även det ha en stor bidragande effekt på ämnets status då de inte riktigt vet vad som preciserar teknik. Det har under intervjutillfällena framkommit att de flesta av lärarna som deltagit i studien anser att teknik är något som finns i vår vardag dagligen och att det är svårt att sätta en korrekt definition om vad teknik är. Det är bara att se hur olika
definitioner teknik har i SAOL och nationalencyklopedin (Ordbok, 2003)
(Nationalincyklopedin, 2017). Detta är en bidragande effekt av att teknik är svår att benämnt och det leder till att lärarnas tolkning av ämnet påverkar undervisningen. Språket och ordens betydelse förändras ideligen och de uppfattas inte på samma sätt av alla (Ginner & Mattsson, 1996, s. 20) och det blir eleverna och deras utbildning i teknikämnet som får ta stryk när en definition på ett ord kan skilja och förändras så som teknik gör. Detta är inte acceptabelt då skolan skall vara lika för alla och om man läser av resultatet i undersökningen framkommer det en önskan om att minska oklarheter i vad teknik är. Lärarna skulle vilja se EN benämning om vad teknik är och inte flera. Mattson och Ginner tar även de upp vikten i att skapa en gemensam definition av teknik och att det skulle minska risken för missförstånd och
missuppfattningar och de menar att detta skulle gynna begreppsförklaringen om teknik och främja teknikämnet i skolan (Ginner & Mattsson, 1996, s. 20). En gemensam
begreppsförklaring om vad teknik i skolan är skulle underlätta missförstånd och oklarheter hos lärarna som undervisar i teknikämnet och det skulle i sin tur leda till att elevernas
undervisning blir så lika som möjligt oavsett vilken skola och lärare man har i teknikämnet.
I undersökningen framkommer det att flesta av de intervjuade lärarna eftersträvar att undervisar utifrån läroplanen och på så vis ge eleverna förutsättningar att utvecklas i ämnet teknik. Lärarna vill se en varierande undervisningsform där teori varvas med praktiska uppgifter. Ämnet teknik kan uppfattas som abstrakt av eleverna om de inte får möjligheten att undersöka och se praktisk på teknik i vardagen. För att eleverna skall lättare förstå innehållet i en lektion och möjlighet att få förståelse för svåra relevanta redovisningsproblem är
variationsteori en effektiv undervisningsform som även gynnar elevers lärande (Marton &
Carlgren, 2001, ss. 222-224). Lärarna som deltagit i undersökningen nämner att använda sig av en varierande undervisningsform är inte möjligt då det läggs lite resurser på ämnet teknik.
Att lärarna idag inte ännu har möjlighet av att använda sig utav denna variationsteori som Marton och Carlgren påpekar vara effektiv för elevers lärande i ämnet teknik för mer än tio år sedan är en anmärkning som varje skolas ledning bör beakta. Kritiken på skolorna kan även
stärkas av den rapport som skolinspektionen kom med 2014 att teknikämnet inte har en betydande plats i Sveriges skolor (Skolinspektionen, 2014). Brist på resurser är något som denna undersökning återkommer till av de intervjuade lärarna men skall ett ämne som ligger i tiden få bli åsidosatt på detta visset? Frågor kommer upp när det gäller varför skolornas ledning inte vill investera i ämnet teknik om en orsak skulle kunna vara att ämnet teknik är ett relativt nytt obligatorisk ämne i svenska skolor. (Blomdahl, 2007, s. 15). Om nu detta skulle vara en möjlig orsak så börett ämne som varit obligatorisk sedan 1960-talet och haft en egen kursplan sedan Lpo 94 skulle för länge sedan vara ett etablerat ämne i skolan. Motivet med Lpo 94 skulle vara att motivationen skulle öka och och ämnet skulle bli mer attraktivt
(Sandström, 2004). Men det har inte lyckats då ämnet 23 år senare fortfarande tampas med att vara ett ämne som inte är attraktivt. Vår nuvarande läroplan (Lgr 11) och den föregående kursplanen (Lpg 94) inriktat sig på att teknik ämnet skall vara ett mer allmänorienterande ämne (Ahlbom, 2011, ss. 8-11) . Denna satsning samt att det gjorts nya reformer i kursplanen (lgr11) och att det ligger ett förslag på att det i juni 2018 kommer ske en lagändring i
skollagen där teknikämnet får en egen timplan (Regeringkansliet, 2017) kommer
förhoppningsvisbetyda mycket för ämnet teknik. I resultatet framkommer det att lärarnas kommun som de undervisar i redan hösten 2017 gjort förändringar i den kommunala timplanen där teknikämnet får en egen timplan och inte kommer tillhöra No-ämnena på schemat. Detta är en bra utveckling och som ligger i rätt riktning där ämnet teknik även på högre instanser i lärarnas kommun redan fått en högre status. Alla vi människor är i behov av goda kunskaper i frågor som rör naturvetenskap och teknik för att förmå att ta ställning i olika samhällsfrågor då vår tids krav på den tekniska kunnande gör att ämnet teknik blir viktigare för våra elever och deras utbildning.
En av de lärare som deltar i undersöker utskiljer sig i sin undervisning då han har tillgång till högstadiets tekniksal varannan vecka. Denna lärare har andra möjligheten att bedriva
undervisning om konstruktioner i ämnet och precis som artikeln om klassrumsforskning skriver ska undervisningen i ämnet teknik ses som ett multimodal lärande och att blanda in olika perspektiv (Jones, Buttins, & de Vries, 2011). Detta leder till att undervisningen skiljer sig från de övriga lärarna då denne lärare har möjlighet att välja praktiska uppgifter utifrån de verktyg, instrument och resurser som förekommer i en tekniksal. Samma kommun och olika utbildningar leder en sån situation till då undervisningsinnehållet väljs beroende på vilken sal de har tillgång till och att det är till fördel att ha en tekniksal till förfogande (Bjurulf, 2015, s.
51ff). Fördel i undervisning för lärare som har tillgång till en tekniksal men eleverna oavsett skola skall ju få likvärdig undervisning i ämnet. Under intervjuerna med lärarna kommer det på tal om en önskan om att nyttja träslöjdens salar skulle var bra för teknikundervisningen, önskan skulle kunna anknytas till det som Bjurulf skriver om att användandet av träslöjd skulle vara en fördel vid undervisning där konstruktionsbyggen skall ingå (Bjurulf, 2015, s.
53). Läraren som hade önskan om undervisning i träslöjdens klassrum säger dock att andra skolor nyttjar slöjdsalarna så det finns inga möjlighet att använda sig av den salen. Återigen speglar resursernas en stor roll i teknikundervisningen genom att skolledningen inte satsar på en tekniksal eller att det finns utrymme att använda träslöjdsalen.
Alla lärare som deltar i undersökningen har behörighet att undervisa i ämnet teknik. En lärare som blivit intervjuad påtalar om att det kan vara så att visa tekniklärare fått behörighet i samband med att de fick lärarlegitimationen. Detta kan ses som en stor brist med
lärarlegitimationen då lärare blir behöriga utan utbildning i ämnet och att de inte har kunskap att förmedla och förstå läroplanens innehåll för teknikämnet. Det leder i i sin tur till att teknikämnet som blir lidande av att de undervisande lärare inte har intresse att undervisa i ämnet då de saknar kompetens om att förstå ämne och eleverna får då inget intresse och kunskap för ämnet. I skolinspektionens rapport från 2014 uttrycks det om bristen på att urskilja och förstå syfte och mål med undervisningen gör att intresset för ämnet inte existerar hos eleverna. Detta kan vara en effekt av att lärare saknar kompetens och förståelse för teknikämnet samt att teknikundervisningen sker med viss kontinuitet och inte en sporadisk undervisning (Skolinspektionen, 2014). Då lärarna som intervjuats i studien har behörighet finns det förståelse om osäkerheten i vad teknikämnet är för något istället för att kompetens saknas. Undervisning sker vanligen i de ämnena som lärarna har mest utbildning inom och är i sin trygghetszon när det kommer till kunskap (Bjurulf, 2015, s. 50). Teknikämnet har i en längre tid inte prioriterats då de varit en del av No-ämnenas timplan och det leder till att lärarna i ämnet inte är vana att undervisa i teknik. En lärare ansvarar att eleverna utvecklas kunskapsmässigt och personligt (Hattie, 2012, s. 42ff) och det är med hjälp av olika metoder ska lärarna med eleverna behandla ämnets innehåll och vilken metod som väljs av läraren beror på ämnets syfte och mål (Pennlert & Lindström, 2012, s. 26ff). Det är viktigt att lärarna har en förståelse för teknikämnets läroplan och att de vågar undervisa ämnet med mer
kontinuitet. Den aktuella läroplanen Lgr 11 inriktar sig på teknik ämnet i större utsträckning än i de tidigare läroplanen.
2017 träder den nya timplanen som regeringen har utlyst. I den timplanen blir teknikämnet ett eget ämne och helt fristående från No-ämnena. Lärarna som deltagit i undersökningen har en positiv förväntning på den nya timplanen men de tror inte att det kommer ske någon större skillnad de närmaste åren men på långsikt tror de det kommer ha goda förutsättningar att bedriva teknikundervisning på ett bra sätt. Problem som kan uppstå med en ny timplan är att det krångel med de övriga lärarna som anser att teknikämnet inte är så viktigt. Ämnet teknik brottas med ämnets status jämfört med de andra ämnena (Grenholm & Nordlander, 2016).
Kan det även vara så lärarna ämneskunskap och självkänsla för ämnet är för låg så att att även deras attityd till ämnet är reducerat? Lärarnas ämneskvalifikation är en viktig aspekt för ämnet teknik (Rohaan, Taconis, & Jochems, 2011). I resultatet framkommer det att lärarnas kunskap vägleder beteende i klassrummet. Lärarnas kunskap för teknik har en viktig roll för att inspirera elevernas lärande i teknik. Lärarnas ämneskunskap är en viktig kvalifikation för både pedagogisk undervisning och självkänslan i ämnet har ett starkt inflytande på deras attityd till teknik (Rohaan, Taconis, & Jochems, 2011). Kanske är det så att för att höja statusen för ämnet teknik och ändra attityder hos övriga lärares till ämnet teknik i Sveriges skolor så bör kanske förändring först ske vid våra grundlärarutbildningar på universitet och högskolor.
Jag är tillfreds med mitt val av att använda mig av föreställningskartor vid mina intervjuer.
Intervjumetoden föreställningskarta har för avsikt att fördjupa intervjusamtalet parallellt med
att den synliggör och ger en helhetsintryck av intervjuobjektets föreställningsvärld (Scherp, Scherp, & Thelin, 2013) Att valet av intervju metod var bra märktes på intervjuobjekten som var entusiastiska och det var de som förde intervjun framåt utan att de själva ens märkte och visste om det. Att jag blev kontaktad av en lärare som ville delta i studien kan ses som en brist i mitt arbete då svaren på frågorna kan vara av sådana karaktär där de skall vara trovärdiga, då lärarens förhoppning var att dennes rektor skulle läsa studien för att få en mer förståelse för teknikämnet. Å andra sidan har jag använt en vedertagen metodik där det är svårt att inte svaren på frågorna på ett ärligt sätt. Följaktligen borde resultatet vara relevant då metoden kartlägger en persons uppfattning för ett fenomen (Österling, 2016) och deras egna tankar kring fenomenet blir mer äkta då frågorna som ställs är av icke styrande karaktär.
Slutsats
Undersökningen visar att synen och tankarna kring vad teknik, är i huvudsak likvärdiga för alla lärarna. Att de betraktar teknik som något som finns i vår vardag dagligen tycker jag påvisar att deras syn och tankar sammanfaller med läroplanen för teknik ämnet. Men det finns undantag och då har rektorn för skolan ett ansvar eftersom eleverna skall ha rätt till en
undervisning som följer läroplanen. I min studie framkom också att lärarna önskade att man hade en gemensamdefinition för teknik, vilket stöds av andra studier (Ginner & Mattsson, 1996, s. 20). I undersökningen får man även en klar bild av att resurser är något som saknas i teknikämnet. Detta leder till att undervisningen i teknik blir lidande då ämnet är ett
resurskrävande ämne i mitt tycke. Lärarna i undersökningen skulle vilja varierar
undervisningen med teori och praktik men men menar att det inte är möjligt då de inte har tillgång till en klassrum där den praktiska delen i undervisningen kan utföras. Jag anser precis som Marton att ämnet teknik bör undervisas i både teori och praktik då ämnet är abstrakt och eleverna måste få en förståelse för teorin om de får chansen att testa den i praktiken och detta leder till elevers lärande utvecklas (Marton & Carlgren, 2001, ss. 222-224). Jag har som förhoppning att den nya timplanen kommer främja teknikämnet och dess status och att
skolorna blir mer eller minder tvingade att lägga resurser på det. Lärarna i intervjuerna tror att det är till ämnets fördela att få en egen enskild timplan utan inblandning av No-ämnena, men de tror inte på nån förändring de första året utan det kommer komma succesivt på längre sikt.
Jag är övertygad om att den nya timplanen även kommer att leda till att lärarnas kompetens i ämnet ökar och att undervisningen inte sker sporadisk utan mer med kontinuitet detta påtalas i rapporten som skolinspektionen gjorde 2014 (Skolinspektionen, 2014).
Då denna undersökning är innan den nya timplanen för teknikämnet som enskilt.
Undersökningen väcker många nya frågor och några saker som vore intressanta att studera vidare är hur undervisningen kommer att se ut i teknikämnet efter att ämnet fått en egen timplan, samt om statusen för skolämnet teknik höjs efter införandet av en egen timplan.
Referenser
Ahlbom, H. (2011). Teknikutbildning för framtiden – perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium. Stockholm: Liber. (E. N.-B. Sven-Ove Hansson, Red.) Stockholm: Liber.
Berg, G., Sundh, F., & Wede, C. (2012). Lärare som ledare - i och utanför klassrummet.
Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar, (Karlstad University Studies 2008:29).
Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads univesitet.
Bjurulf, V. (2015). Teknikdidaktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan -En studie av teknikundervisning för yngre skolbarn, (Studies in Educational Sciences 99) Doktorsvhandling. Stockholm: HLS Förlag . Dimenäs, J. (2016). Lära till lärare. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Ginner, T., & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Grenholm, J, & Nordlander, E. (2016). Teknik i skolan – en utmaning för samhället. M.
Björling (Red) Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik (ss. 131-151) Gävle: Gävle Högskolan.
Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petterson, B. (2011). GOD FORSKNINGSSED. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur .
Jones, A., Buttins, C., & de Vries, M. J. ( 2011). The developing field of technology
education: a review to look forward. International Journal of Technology and Design Education, Vol. 23 Issue 2, p191-212. doi: 10.1007/s10798-011-9174-4
Martin,C, & Hedin, A. (2011). En liten lathundom kvalitativmetod med tonvikt på intervju, (reviderad 2011) Hämtad från www.studentportalen.se, den 17 03 2017
Marton, F., & Carlgren, I. (2001). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Nationalencyklopedin. (2017). NE. Hämtat från www.ne.se:
http://www.ne.se/sök/?t=uppslagsverk&q=teknik, Hämtat den 03 02 2017 Ordbok, S. A. (2003). sabo. Hämtat från www.sabo.se:
http://www.saob.se/artikel/?seek=teknik&pz=1#U_T509_203428, Hämtat den 03 02 2017
Pennlert, G., & Lindström, L.-Å. (2012). Undervisning i teori och praktik- en introduktion i didaktik. Ungern: Författarna och Fundo Förlag AB.
Regeringkansliet. (2017). regeringen. Hämtat från www.regeringen.se:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2017/03/prop.- 201617143/Hämtat den 04 06 2017
Rohaan, E. J., Taconis, R., & Jochems, W. M. (2011). Exploring the Underlying Components of Primary School Teachers’ Pedagogic Content Knowledge of Technology
Education. Eurasia Journal of Mathematics, Science and Technology Education, 7:263-274. doi: 10.12973/eurasia.2024
Sandström, M. (2004). Att förverkliga intentioner Tankar om Teknik och om teknikfortbildning. Masteruppsats, Malmö: Malmö Högskola. Hämtat från http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:204807/FULLTEXT01.pdf
Sandström, M, & Johansson, M. (2015). Undervisa i teknik. Falkenberg: Författarna &
Gleerups.
Scherp, H.-A., Scherp, G.-B., & Thelin, K. (2013). Verksamhetsidé och måluppfyllelse i förskola och skola Lärdomar om lärprocessens och ledarskapets betydelse. (Karlstad University Studies 2013:40). Forskningsrapport, Karlstad: Karlstad University Studies. Karlstads Universitet
Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning. Granskningsrapport Stockholm: Skolinspektionen. Hämtat från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/k valitetsgranskningar/2014/teknik/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf
Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Bilagor
Bilaga 1 – Mejl till rektorn
Hej.
Mitt namn är Jannica Roynezon och går grundlärarprogrammet årskurs 4-6 på Karlstads Universitet. Jag gör under Vt 2017 mitt examensarbete i ämnet teknik.
Under mina studier inom ämnet NO på universitetsnivå väcktes och växte mitt intresse för ämnet teknik fram. Under mina VFU-perioder har jag upplevt en viss skeptisk inställning till ämnet teknik bland NO-lärarna. Jag är intresserad av att göra en studie och få kunskap om vad dagens pedagoger har för syn på ämnet teknik och hur deras undervisning inom ämnet verkställas. Jag undrar om din skola och tekniklärarna är intresserade av att delta i studien som kommer ske via intervjuer med föreställningskarta? Mejla mej gärna svar och lärarnas namn på de som vill delta.
Tack på förhand
Med vänliga hälsningar
Jannica Roynezon
Bilaga 2 - Informationsbrev
Informationsbrev
Hur ser lärarna på ämnet teknik
Bakgrund
I takt med att teknik utvecklas snabbare än tidigare blir dess betydelse och plats i samhället ännu viktigare och då behöver eleverna en varaktig vetskap i ämnet teknik. Eleverna skall i sin teknikundervisning få kunskap om hur utvecklingen genom tiderna har förekommit. Det är av betydande vikt att få en uppfattning hur lärarna arbetar i ämnet teknik och vilka
förutsättningar det har för att undervisa i ämnet. Studien handlar om hur lärarna ser på ämnet teknik.
Syfte
Syfte kring examensarbete är att undersöka lärarnas syn på ämnet teknik i årskurserna 4-6.
Undersökningen har främst fokuserats på hur gestaltning av ämnet utgörs i undervisningen och hur lärare arbetar med ämnet teknik utifrån läroplanen. Även erhålla förståelse för lärarnas syn på ämnet teknik samt en kunskap på hur de undervisar ämnet och vilken kompentens de besitter.
Metod
Studien kommer att ske via intervjuer med föreställningskarta. Det kommer under
intervjutillfället spelas in via en bandspelare samt göras anteckningar. Den inspelade datan kommer efteråt att förstöras och raderas. Jag kommer att göra studien under sekretess och de medverkade är anonyma i studien.
De medverkade kan när som helst avstå från att medverka i studien utan några påföljder och konsekvenser. Om den medverkade avstår från att delta kommer den data som smalts in med denna att omedelbart förstöras och raderas. Forskaren har tystnadsplikt gällande de
medverkande deltagarna i studien Hälsningar
Jannica Roynezon Studerande Anneli Bodén Handledare
Bilaga 3- Mejl till lärarna
Hej!
Här kommer lite information om intervjutillfället. Jag kommer i detta mejl sända över mina frågeställningar och skulle vara tacksam om du funderade kring dom.
Jag ser även att du skriver ner dina 6 första tankar som kommer när du läser frågorna på post it lappar. Intervjun kommer att genomföras med
intervjumetoden föreställningskarta. Jag har en förhoppning om att intervjun tar ca 90 minuter innan vi är klara. Här är mina frågor:
1. Hur är lärarnas syn och tankar om teknik?
2. Vilka tankar kring undervisningen i teknikämnet har ni lärare?
3. Vad är era reflexioner på att teknikämnet får en egen timplanen?
Ser framemot intervjun!
Med vänliga hälsningar Jannica Roynezon
