juli 1983-juni 1984

Postens årsredovisning

juli 1983-juni 1984

3

Verkschefen om

1983/84 4

Den nya postterminalen

i Tomteboda

8

Distributionsrörelsen

12

Kontorsrörelsen

15

Postgirot

20 Postens uppgifter i samhället

21

Försändelser samt betalnings- och bankuppdrag

22 Fem budgetår i koncentrat

23

Ekonomi

26 Fördelning av intäkter och kostnader i rörelsen

27

Resultaträkning

28

Balansräkning 30 Finansieringsanalys

31

Bokslutskommentarer 36 Revisionsberättelse

3 7

Postens nya organisation

39

Organisation den

30

juni

1984 40

Resultatenheter

40

Postens adressregister P AR

40

PF A Postens frimärks- avdelning

41

Postens diligenstrafik

42

Postens tryckeri

42

Postens industrier

43

Postens inköpscentral 44 Personal

49

Dotterbolag

49

Postbolagen AB

51

Fastighetsaktiebolaget Certus 52 Vad betyder ordet?

54 Nya svenska frimärken

Bilderna på omslagets from-och baksida är från postterminalen i Tomtebodo.

Trots storleken ger den ett lätt och ljust intryck med sina svepande linjer, sned- ställda gavlar och stora, runda fönster.

Chefarkitekten Gustaf Rosenbergfick 1982 års Tengbompris för sina insatser.

På en dag skickas

12

miljoner försän-

delser med Posten, färdas landets lant-

brevbärare

21 000

mil, cyklar, går och

åker

10 000

brevbärare med post, töms

40 000

brevlådor, förmedlar Postgirot

1,4

miljoner betalningsuppdrag på

sammanlagt

18,2

miljarder kronor och

görs hos Posten

401 000

insättningar

och uttag på PKbankens konton till ett

belopp av

2,4

miljarder kronor.

· Verkschefen om 1983/84

Förändringen av Postens inriktning mot en mer mark- nadsanpassad verksamhet har fortsatt under året. Pos- tens ledning har förnyats och vår organisation har fått en affärsmässig struktur. Dessa förändringar kommer våra kunder tillgodo i form av bättre service.

Posten inriktar sig på två skilda marknader. Vi för- medlar pengar och vi förmedlar försändelser och lätt- gods. Det är från dessa två grundläggande affärsförut- sättningar vi har utgått när vi har gjort vår organisa"

tionsförändring.

, -- )Vår nya organisation med väl definierade mål och strategier för verksamheten betyder mycket för att vi skall utvecklas ytterligare.

Vi är ett av landets största serviceföretag. För att vära satsningar i framtiden skall gå hem behövs en mäl- medveten personalutveckling. Under äret har olika program tagits fram som skall stödja våra ambitioner att bli ett ännu bättre serviceföretag. Varje anställd be- rörs av vår satsning på utbildning och utveckling.

Vår profil - ett traditionsrikt företag som tar väl hand om de stora kunderna utan att glömma de små.

Trots i vissa fall mycket hård konkurrens har vi under året lyckats bra inom flera områden.

Speciellt märkbar har bankernas större intresse för hushällens sparande och betalningar· varit. Konto- och betalkortmarknaden är också ett vitalt konkurrensom- råde. Därur

v~er

en betalningstrafik mellan butiker, kortföretag och enskilda som är ett viktigt utvecklings- område också för Posten.

Postgirot har hävdat sig väl. Särskilt utiandsgirot och

de för företagen skräddarsydda lösningarna är tjänster som röner ökad uppmärksamhet.

Samarbetet med PKbanken har utvecklats ytterligare till gagn för både Posten, PKbanken och framför allt för våra kunder. Exempel på detta är att under budget- året

500

postkontor har börjat växla valuta och

300

postkontor har börjat förmedla lån.

Vår nyaterminal Stockholm-Tomteboda har t ex be- tytt mycket för att öka snabbheten i pakettrafiken. Den fara som vi tidigare sett

i

ökat datorutnyttjande hos näringslivet har hittills inte betytt minskade brevvoly- mer utan tvärtom. Likt flera andra länder har vi märkt en ökad efterfrågan på våra brevtjänster.

Vi tror på fortsatt god utveckling för brevet.

Posten har lämnat en treårsplan till Regeringen. I den föreslår vi att Posten fr o m 85/86 skall få en mer själv- ständig ställning. statsmakternas styrning bör

i

fort- sättningen ske genom att ange mål och avkastnings- krav.

Postens förslag ger större utrymme för de anpassning- ar till marknaden som ett kundorienterat företag måste ha. Vi bygger ut vissa tjänster åt företagen och investe- rar i ökad service.

Vi vill forma Postens framtid i nära samarbete med

våra kunder.

Den nya postterminalen i Tomteboda

Tomteboda postterminalligger alldeles norr om cen- trala Stockholm. Den började byggas

1980

och invig- des officiellt på hösten

1983.

Postterminalen har di- rekt anslutning till järnväg och rangerbangård. Läget innebär också snabba bilförbindelser åt alla väder- streck- inte minst in till Stockholms city. Detta är viktiga förutsättningar för den snabba och säkra post- befordran som företagen, myndigheterna och privat- kunderna- med all rätt- ställer krav på. Och Tomte- boda betjänar inte bara stockholmsområdet, även stora postmängder till och från andra delar av landet passerar här varje dag.

SATSNING FÖR FRAMTIDEN

Tomteboda, med sin totalkostnad på ca

900

milj kr,

är

Postens största satsning någonsin då det gäller ny- byggnader. Men det är också en satsning med tanke på framtidens krav och behov. Tomteboda idag är en av världens modernaste och mest intressanta posttermi- naler. Om det vittnar bl a de många studiebesöken, inte minst de som görs av utländska företag och post- verk.

Den sammanlagda golvytan är drygt

100 000

kvm, som fördelas på fem sammanhängande byggnader. Trots sin storlek ger terminalen ett lätt och ljust intryck med sina svepande linjer, snedställda gavlar, stora runda fönster och sin spännande färgsättning. Arkitektfir- man Rosenberg och Stål ritade huset i samarbete med BS Konsult. För generalentreprenaden svarade AB Skånska Cementgjuteriet och Armerad Betong Vägför- bättringar i ett konsortium. Projektering, upphandling och byggnation skedde under Byggnadsstyrelsens ledning.

Chefarkitekten Gustaf Rosenberg fick

1982

det för- nämliga Tengbom-priset för sina insatser.

Det slutgiltiga projektarbetet för Tomteboda startade

1979

och delades upp i olika delprojekt, t ex organisa- tion, byggnad, utrustning, inredning och personal.

Facket utsåg redan från början ett huvudskyddsombud som skulle vara med i arbetet. statsanställdas Förbund - den personalorganisation som företräder den största gruppen anställda- hade också med en representant som informationsmottagare. För att arbeta med olika detaljfrågor bildades arbetsgrupper med representan- ter för projektet, personalen, facket och de olika specialisterna.

Under själva bygget tillämpades okonventionella ar- betsmetoder, t ex jämsides planering, projektering, bygge och maskininstallationer-normalt kommer ut- rustningen in i ett senare skede och installeras först när byggnaden

är

helt klar.

Flera förhållanden blev avgörande för byggnadens ut- formning, t ex tomtens avlånga form, närheten till oli- ka trafikleder- med de miljökrav detta förde med sig- samt naturligtvis den maskinella utrustning m m som

4

den postala verksamheten i sig krävde. Grundmurar, källarvåningar med bjälklag, de bärande väggarna samt trapphus och hiss-schakt är av betong som gjutits på platsen. I övrigt består stommen av stål och prefab- ricerade betongelement. Fasaderna är till största delen i betong eller aluzink, dvs en l egering av aluminium och zink.

BREV OCH PAKET

På brevsidan har Tomteboda hand om s k uppsam- lingssortering av brevförsändelser (till och från Stock- holms norra delar) samt av "klumpförsändelser" och massbrev från hela Stockholmsregionen. I spridnings- sorteringen- post till s t ockhalm

~

sorteras hela det område som omfattar de norra och södra förorterna.

Inom brevavdelningen finns sorteringsmaskiner som optiskt läser både postn um mer och ortnamn som är maskinskrivna. (Om dessa två inte stämmer överens

"vägrar" maskinen att skicka försändelsen vidare.) Samtidigt förses försändelserna med en streck-kod som

är

maskinellt läsbar. Övriga adres ser, t ex hand- skrivna, kodas manuellt vid en videkodningsenhet som klarar upp till25

000

försändelser i timmen. De kodade försändelserna sorteras sedan i de snabba fin- sorteringsmaskinerna, som har en kapacitet på totalt

100 000

brev per timme.

Paketsorteringen har en kapacitet på ca

90 000

paket per dygn. I dagsläget behandlas ca 60 000- 70 000.

Till Tomteboda kommer paketen i postbehållare, på pallar eller i de vanliga postpåsarna. Påsarna går via hängtransportörer och behållarna och pallarna töms upp med vändare på transportband. Paket en går till en kodningsenhet där postnumret kodas in. Efter kod- ningen förs paketen ut av två sorteringsmaskiner på

särskilda brickor till63 olika sorteringsriktningar. 4l

Där sker en finsortering och slutligen läggs p aketen manuellt i sin postbehållare eller säck för befordran till rätt ort.

Tomtehodas slingstyrda, automatiska eliruckar har blivit omtalade. De används för interna transporter i paketsorteringshallen och fraktar postbehållare och lastpallar enligt programmerade koder. Truckarna drivs med batterier och sköter sig nästan helt själva- de får impulser via magnetslingor i golvet. När det är dags för laddning tar de sig automat iskt in till en ladd- ningsstation.

Av säkerhetsskäl finns en skyddslist framtill på truc-

ken. skyddslisten bryter omedelbart strömmen om nå-

gon skulle komma i vägen. Den har också en ultraljud-

sändare som bromsar upp den normala hast igheten

när en person eller ett föremål finns en meter framför

trucken. Sammanlagt finns

50

truckar.

Inte ens Tomteboda fungerar utan den manuella brevsor- teringen. Men i paketsorteringen har slingstyrda, automa- tiska truckar tagit över de tunga och slitsamma transpor- terna.

Paketen kodas med postnummer och går sedan på särskil- da brickor till 63 olika sorteringsfickor.

Konstnärlig utsmyckning ger en trivsammare arbetsmiljö på Tomteboda. Många nutida, svenska konstnärerfinns representerade. T ex Per Olof Ultvedt (betongfigurer och fontäner i den s k Barockträdgården

J,

Olle Nyman (skulp- turen "S;t Göran och draken"

J,

Petter Zennström (vägg- målning i den inbyggda lustgården) och Ake Pallarp (Strindberg som brevskrivare- brevsorteringshallen

J.

6

BRA ARBETSMILJÖ

De flesta som nu arbetar på Tomtehaga var förut på det gamla postkontoret Stockholm Ban. Overgången till den nya, mer tekniskt avancerade arbetsplatsen gjor- des så "mjuk" som möjligt. Personalen informerades redan från början både muntligt, skriftligt och genom ett videogram. Innan själva flyttningen blev aktuell fick alla också en särskild introduktion och utbild- ning.

En bra och säker arbetsmiljö spelade hela tiden en stor

l

roll i planeringen. De tunga lyften har i möjligaste mån

tagits bort med hjälp av en högmekaniserad hante- rings- och sorteringsutrustning. Lastkajerna har byggts in för att hålla en behaglig temperatur året om och de dieseldrivna bilarna har fått särskild avgasrening. Bul- 1 lernivån för transporterna och sorteringen inne i bygg- naden är så låg som modern teknik medger, vilket in- nebär ca

70

decibel.

En viktig del av Tomtebadas arbetsmiljö är den hälso- central som statshälsan svarar för. Arbetet där är främst inriktat på förebyggande hälsovård. Vid centra-

len finns förutom företagsläkare och sjuksköterskor även skyddsingenjör, personalkonsulent och sjukgym- nast.

Tillsammans med Statens Konstråd har Posten satsat ca 3 milj kr på den konstnärliga utsmyckningen av postterminalen. Under projekteringen arbetade arki- tekter och konstnärer hela tiden tillsammans. Redan från början försökte man åstadkomma ett samspel mel- lan byggnaden, färgsättning, inredning och konstverk.

I entrehallen t ex välkomnar en gobeläng med Einar Forseths frimärksbild "Stående lejon" och utanför personalrestaurangen finns en barockinspirerad träd- l gård med fem figurer och tre fontäner, symmetriskt

placerade i grönskan. Figurerna är skapade av Per Olof Ultvedt. På en annan plats finns ett collage i järn, "S:t Göran och draken", av Olle Nyman. Många andra nu- tida svenska konstnärer är också representerade.

NÅGRA SIFFROR OM TOMTEBODA

BYGGNAD

Postterminalen-ca 110 000 kvm- består av 5 sammanhängande bygg- nader.

Hus 1: SpårhalL 4 järnvägsspår med plats för ca 50 järnvägsvagnar. Varje

spårär175m.

Hus 2: Fjärrbilskaj med 12 angörings- platser för långtradare.

Hus 3: Huvudbyggnad i 5 plan- 260 meter lång. Garage, förråd och verk-

städer,

3 sorteringsexpeditioner, re-

staurang

och sociala utrymmen.

Hus 4: Inbyggd lastgård. Lastkaj- 260 meter lång- med plats vid kaj för ca 70 postbilar som är uppställda

samtidigt.

Hus 5: Byggnad i 4 kontorsplan med kassaexpedition och80meter

lång

kundkaj med plats för ca 20 bilar.

Parkeringsplatser finns för ca 310 bilar.

UTRUSTNING

Paketsorteringsmaskiner, brevsorte- ringsmaskiner med optiska läsare och videokodning, slingstyrda truc- kar, häng- och lådtransportörer samt utrustning för klump-

och buntsorte-

ring.

KAPACITET

2 paketsorteringsmaskiner med 15 000 försändelser/Hm. 4 brevsorte- ringsmaskiner som läser adresser med 100 000 förs/tim.

Videokodningsenhet med 12 kod- ningsplatser med 25 000 förs/tim. 3 brevsorteringsmaskiner (finsorte- ring), ca 100 000 förs/tim.

PERSONAL

Antal anställda: Ca 2 000 personer.

500-600 arbetar samtidigt.

Distributions- rörelsen

BREVTJÄNSTER

Informationsmängden i samhället har under de senas- te tio åren ökat med ca 7 procent per år. Behovet av information har ökat samtidigt som ny teknik har medfört enklare informationsspridning. Trots den tek- niska utvecklingen för tele- och datakommunikation har brevet fortfarande en stark ställning på informa- tionsmarknad en. Enligt prognoser och spekulationer från 1960- och 70-talen skulle efterfrågan på Postens tjänster komma att minska kraftigt eller stagnera på 80-talet genom en ökad användning av tele- och dator- teknik. Utvecklingen har emellertid under flera år pe- kat mot en ökad efterfrågan på

2- 3

procent. Såväl inom Sverige som utomlands bedömer man nu att an- vändningen av pappersburen information kommer att fortsätta under avsevärd tid framåt.

Genom den nya organisationen (se sid 37) anpassar Posten sin verksamhet på ett mera kundinriktat sätt, och utformar sina tjänster efter olika kundkategoriers behov. Tillsammans roed främst de stora kunderna kommer rutinerna mellan kunderna och Posten att ses över i syfte att effektivisera och integrera distribu- tionen.

Expansionen inom informationsområdet medför en m arknad för t ex adresserings- och kuverteringsser- vice, posthantering inom företagen och bud tjänster.

En av Postens intentioner är att utnyttja sin kompetens och marknadsföra kundanpassade special tjänster. Fö- retag erbjuds t ex redan nu tjänster för hantering av sin interna post.

Anpassningen till marknaden innebär för Posten som företag inom informations.sektorn, att alla nya tillgäng- liga medier för överföring av ord, varor och pengar kombineras med traditionell distribution för att erbju- da en komplett service. EPS-service (Elektronisk Post- Service) som innebär utskrift, kuvertering och distri- bution av brevinformation lagrad på magnetband har utvecklats och omfattar nu ca 100 kunder med en postvolym på cirka 20 miljoner försändelser per år.

Under budgetåret har gjorts en översyn av det porto- system som infördes den 1 juni 1981. Systemet inne- bär att Posten tar betalt efter den postbehandlingstid kunden kräver och inte efter försändelsens innehåll.

Snabb kommunikation, dvs övernattbefordrad post, kostar mer än post som avsändaren bedömer som mindre brådskande. Översynen har gjorts i nära sarn- verkan med näringslivet och intresseorganisationerna, bl a genom Postens Kundråd. Den resulterade i infö- randet av s k ekonomiabonnemang den 1 april1984.

Härigenom garanteras kunderna en mer enhetlig och enklare behandling vid inlämning av ekonomibrev.

Målsättningen för arbetet inom Posten är att brevet behåller sin höga status som kommunikationstjänst Därför bevakar Posten kontinuerligt kvaliteten och säkerheten i postbefordringen.

8

Under 1983/84 ökade antalet inlämnade brev med 4 (2) procent ( normalbrev och ekonomibrev). För mass- brev var ökningen 4 (7) procent medan grupprekla- rnen, som ökade kraftigt 1982/83, föll tillbaka och min- skade med 8 procent ( +

2

5).

LÄTTGODs

En ny internationell snabbtjänst, kurirpost, introduce- rades i full skala under året. Kurirpostförbindelser öppnades med 29 andra länder. Under första året sän- des ca

4

500 försändelser från Sverige och från utlan- det mottogs ca 15 000 försändelser.

På lättgodsmarknaden arbetar Posten i hård konkur- rens med andra distributions- och transportföretag.

Den totala marknaden har under senare år ökat med ett par procent per år och uppgick 1983 till ca 60 mil- joner försändelser. Postens andel uppgick till ca 66 procent. 95 procent av intäkterna kommer från före- tagssektorn.

Den starkaste ställningen på marknaden har Posten inom det område där mottagarna är privatpersoner, framför allt beroende på förmånliga priser och det ut- byggda kontorsnätet. Den hårdaste konkurrensen finns inom området företag - företag där såväl pris som kontorsnät betyder mindre som konkurrensmedeL

Brevkommunikation (brev)

/ ' ^~

..

= r ^~ /c-

~

l

i

l

I l l

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 83 75 76 77 78 79 80 Bl 82 83 84

milJ 2000

1500

1000

500

o

Några företag har specialiserat sig på stora utsändningar av direktreklam och direktinformation, t ex Holton AB i Helsing borg.

Gruppreklam

milj

600

.,....

: m h: i

^l

^·

^!

^~

_r·--·x··~~

~

.

a ~~

^' l

Il- 300

- !

l

²⁰⁰

-t-

..

1111

100

i

l o

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 83 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

Massbrev

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 83 75 76

n

78 79 80 81 82 83 84

milj 600

500

Paket

milj

40

/ ""~

;.;;;;1

^~{

/ ,t.

f-_____1Q

l

f- F 1:-i ___1Q

1-

j...l l

¹⁰

i i ~

ⁱ

_o

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 83 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

Bra Böcker i Höganäs är en av Postens största paketkunder med ca 3 milj paket och 30 milj kr i porton varje år. Smidi- go rutiner underlättar samarbetet, t ex finns det en tjänste- man från Posten på plats hos företaget.

-~ ..

- ...

^_

.... .. --

^{.... .}

---~

.. -·· -·t-- - .-.- ...

^:0

10

--

I marknadsföringen av postpaketen söker Posten bibe- hålla sin starka ställning som postorderföretagens spe- ciella distributionskanaL Det sker främst genom sam- arbetsavtal och skräddarsydda lösningar. Samtidigt vill Posten stärka sin konkurrensförmåga inom områ- det företag- företag, där man kan räkna med den stör- sta ökningen på några års sikt.

Under 1983/84 har postpaketet utvecklats för att bättre passa företagens totala material- och varuhantering.

En ny produkt "företagspaket" med dörr-till-dörr-ser- -- '{ice och snabbare transporttider kommer att erbjudas

,.'lästen 1984.

Under 1983/84 ökade paketvolymen något jämfört med föregående budgetår.

--TID NINGAR

j

"'- v'id en internationell jämförelse är tidningskonsum-

tionen i Sverige per invånare hög. När det gäller tid- ningar med minst fyra nummer per vecka beräknas den per år tryckta volymen uppgå till ca

2

000 miljo- ner exemplar.

Posten har en viktig roll när det gäller distributionen av tidningar. Av den totala volymen tidningsexemplar till abonnenter distribueras ca 600 miljoner per år el- ler 45 procent genom Posten.

Distribution av abonnerade tidningar, fördelning på olika slag av tidningar

_Dagstidningar med 2-7 nr/vecka , , ... , , )agstidningar med 1 nr/vecka . . . , , .... , , ..

-'!(ommersiella veckotidningar . . . • ... , .. . Serietidningar .. .. .. .. .. . .. .. .. , ... , Organ för yrkessammanslutningar ..•... Organ förföreningar . . . . . • ... , , ..

Personaltidningar • • . . . • • • • • ... . -· ·lacktidningar . . . . . . . ...•.••...

_ . .:.Ivriga tidningar . . . • . . , .• , . . . . . SUMMA

Antalet utdelade ex, milj 174 15 65 6 120 45 10 78 70 583

Posten distribuerar tidningar och tidskrifter i konkur- rens med övriga distributionsföretag. Varje år förhand- lar Posten och tidningarnas organisation om avgifter och villkor för tidningsdistributionen. Avgifterna fast- ställs därefter av regeringen.

Trots konkurrens inom området har den volym som distribueras genom Posten behållits i stort sett oför- ändrad under senare år. Intäkterna från tidningsdistri- hlltionen uoogick under budgetåret till646 Mkr (595).

PRODUKTION OCH SERVICE

Postens servicemål för normalbrev är att de skall kom- ma fram till mottagaren för sta vardagen efter inläm- ningsdagen. Det särskilda nattpostflyget kommer från hösten 1984 att utökas och därigenom skapas bättre möjligheter till övernattbefor dran av normalbrev över hela landet.

Investeringarna i den nya postterm inalen i Tomt eboda skall tillsammans med en ny terminal vid Stockholm Ban [ driftstart 1987) skap a bättre möjligheter för en hög servicekvalit et för lång tid framöver inom stock- holmsområdet. Ca 40 procent av landets totala post- mängd lämnas in i Storstockholm.

Ny sorterings- och transportutrustn ing har installerats vid flera postterminaler. Vid de största p ågår äv en in- stallation av automatiska, datoriserade vågsystern för produktionsmätning o ch pro duktionsstyrning.

Postterminalen Borås Ban, som invigdes 1965, fick den första maskinella paketsorteringsanläggningen i Sverige. Den kommer inte att klara tillväxten inom postorderhandeln. Därför planeras- i samråd med de största postorder företagen-en ny postterminal i Bo- rås som beräknas vara färdig 198 7.

Tidningar

milj

600

rl ^~

H i·• _.

" " ^,__§QQ

l

~

i i ~ ^{l l}

³⁰⁰

[1 l!

l

i ^l'

Il

l

l

!-

f-o•~

l

^I

^,

^l

^{, !}

l i! 100

l j l ^h

^.l

_~

i J l

o

:

1974 75 76 77 7B 79 BO Bl 82 83 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

Kontors- rörelsen

Posten har ett rikstäckande kassanät som utöver post- kontoren också omfattar lantbrevbärare och post- ställen. De viktigaste tjänsterna kan Posten erbjuda kunderna inom områdena betalningsförmedling, PKbanksuppdrag, brev och paket.

Det krävs en intensiv satsning på att finna nya upp- drag som kan ersätta det väntade bortfallet av traditio- nella kassatjänster. En linje i utvecklingsarbetet är att ytterligare bygga ut det viktiga samarbetet med PKban- ken. En annan linje är att intressera den offentliga sek- torn för att utnyttja det postala kontorsnätet i betydligt fler sammanhang än hittills.

Ett rikstäckande kontorsnät är en av förutsättningarna för många av Postens åtaganden. Bl a med detta som bakgrund är det bestämt att servicenivån skall hållas oförändrat hög under de närmaste åren.

SAMARBETET MED PKBANKEN

Posten och PKbanken har det senaste året aktivt och framgångsrikt konkurrerat om lönekontokunderna.

Många löntagare och pensionärer har valt PKbankens personkonton, som ökat både beträffande antal och totalinlåning. Inlåningen på övriga sparkonton har in- te hållit jämna steg med den totala ökningen av hus- hållens inlåning.

Under året påbörjades vid

35

postkontor ett försök med kreditgivning av s k blancokrediter. Försöket har permanentats och omfattar nu ca

300

postkontor. Un- der maj

1984

introducerades en service med resevalu- ta, Foreign Exchange, vid

500

av de större postkonto- ren. Servicen omfattar både köp och försäljning av de vanligaste valutorna, inkluderande försäljning av fär- digförpackade American Express resecheckar i US- dollar samt inlösen av resecheckar som utfärdats i andra länder.

Under budgetåret har också ett nyttsamarbets-och ersättningsavtal träffats med PKbanken. Avtalet är flerårigt och gäller först och främst t o m den

30

juni

1986.

Det reglerar ett av de mest omfattande affärssam- arbeten som förekommer i landet. Inklusive den ränte- ersättning som Posten får för pengar som placeras i PKbanken, rör det sig om ca

2 000

milj kr per år. Sam- arbetet med PKbanken är därigenom den största en- skilda affär som Posten bedriver och av den största betydelse för Postens ekonomi.

Postens arbete med PKbankstjänsterna tar i anspråk ca

18

procent av kapaciteten i kassorna och ca

22

procent av kapaciteten i Postgirots centrala produktionsenhe- ter. Det nya avtalet är mer "affärsmässigt" och aktivi- tetsstimulerande än de tidigare. Vidare får Posten pro- vision på all inlåning som kommer in via postkonto- ren och lantbrevbärarna. En förändring av marknads- andelen påverkar alltså provisionen. Posten har därför alla skäl att satsa på att PKbanksinlåningen ökar.

12

Postens personal har under året fått utbildning för att öka sin personliga säljkompetens ifråga om banktjäns- ter. Ytterligare utbildning för bättre kunskaper på hela det privatekonomiska området planeras.

AFF ÄRSUTVECKLING

Sedan några år har Posten genom Postgirot haft hand om kontokortsnotor på servicebyråbasis. Verksamhe- ten har under året byggts ut genom att Postens Konto- tjänst har börjat sin verksamhet. Det skedde samtidigt som Posten över tog reskontraadministrationen av "Vi- sa Sweden". Expansionen på kontokortsmarknaden och de datatekniska möjligheterna gör att marknaden är intressant, i synnerhet med tanke på det rikstäckan- de kassanätet

1982

började en försöksverksamhet med videotex (Postel). Pilotprojekt bedrevs bl a i Malmö, Linköping och på västkusten. Erfarenheterna var positiva. Pastel bedriver f n sin verksamhet efter två huvudlinjer. Dels i form av ett samarbete med Televerkets Datavision, dels i ett eget system, kallat SysteL Pastel har f n ca

20 000

videolexsidor i Datavisionen, dvs lika mycket som alla andra användare tillsammans. I Systel finns f n ca

7 000

sidor.

Pastel har till att börja med valt att satsa på fem olika områden.

D Ekonomi och finans med börsinformation från stockhalms fondbörs m

fl

börser, samt en mängd annan finansiell information.

O Turism- ca

15

informationslämnare har anslutits.

O Kommuner/samhällsinformation. Även här finns ca

15

informationslämnare. Exempel på information är bostadsförmedling, pl atsförmedling m m.

O Postorder. Avtal finns med några av de allra största postorderföretagen. Kunder kan bl a beställa sina varor via Poste l-terminaL

Den hittills gynnsamma utveckli ngen för Pastel väntas fortsätta. Bl a kommer ca

200

offentliga terminaler att .·

finnas utplacerade på postkontoren

1984/85. ¹

Under året introducerades s k bokningstjänster på

450

postkontor. Det innebär att kunden på postkontoret kan hämta u t t elefonbeställda biljetter till ett antal tea- trar och andra institutioner i Stockholm.

Bokningstjänsten kommer att utvecklas genom att bil- jetter i fortsättningen skall kunna säljas direkt på pos- ten, utan att vara beställda i förväg. Fler teatrar väntas ansluta sig till systemet.

Arbetet med att utveckla bokningssystem för sportare-

nor, campingplatser och kommunala fritidsanlägg-

ningar har pågått och kommer att fortsätta under det

kommande året.

Trafiksäkerhetsverket med sitt Bilregister i Örebro ör en av de störsto tjänstepostkunderna. På ett år skickas 17,5 mil- joner brev, bl a kontrollmärken för de 5,7 miljoner bilar och andra fordon som finns i Sverige.

~~& - ~ ~ -­

\ ... [ E . WK~

\ 0 18

@

~ _~-·~~ ----~

~

På allt fler postkontor införs kö system. Det innebär att kunden antingen kan ta ett könummer eller får vänta i en gemensam kö. Både kunder och kassörer är posi- tiva.

Ett omfattande arbete har pågått med att förbereda upphandlingen av en ny postkassamaskin. Posten ställer väsentligt större krav på den nya generationen kassamaskiner än på dem som f n finns. Det gäller såväl ifråga om programmeringsmöjligheter, prestan- da, on-line/off-line som beträffande ergonomi. Det är tänkt att de nya maskinerna skall börja installeras på postkontoren under

1985.

De viktigaste betalningsuppdragen

i

Kontorsrörelsen

1982/83 1983/84

ändring

tusental tusental procent Uppdrag ä.t Postgirot .. 185 700 180 700 -2,7 Uppdrag åt PKbanken 50 500 50 500

±O

Uppdrag åt staten 21 800 19 800 -9,2 Uppdrag åt övriga

banker

... ....

13 000 20 600 +58,5

Postens serviceenheter

31 dec

31 dec

1983 1982

Postkontor

... 1834

1842 Postställen

...

... 371 393 Lantbrevbäringslinjer ... 2 647

2 654

Lantbrevbäringslinjer km 209 252 208 511 stadsbrevbäringsdistrikt ... 7 375 7 339

Brevlådor 40643 40 133

14

Informationssamhället med sina stora register skapar mycket "pappersbunden information" som skickas med Posten. Modern teknik och elektronik behöver alltså inte

enbart ses som ett hot mot brevet. (Bilden visar magnet-

bandsarkivet pli Trafiksäkerhetsverket.)

Postgirot

En bärande princip för Postgirot är att betalningsupp- dragen effektueras samma dag de kommer in

(24

tim- mars service).

Postgirot har utvecklat flera särskilda företagstjänster, t ex Fakturabetalningsservice, Inbetalningsservice/

OCR, Utbetalningsservice, Autogiro, Koncernredovis- ning och Hyresredovisning.

Den 30 juni

1984

fanns

1

229

260

postgirokonton.

Under året har 82 6

77

nya öppnats. Antalet konton och storleken på medelbehållningen är viktiga förutsätt- ningar för att Postgirot skall kunna erbjuda avgiftsfria gireringar och hålla låga avgifter på sina övriga tjänster.

En del av verksamheten är entreprenadarbete åt PKbanken. Det innebär att Postgirot sköter den dagli- ga, centrala hanteringen av person- och girokapital- konton samt av sparkonton som öppnats på postkon- toren.

På en del postkontor pågår försök att ge kunderna en förbättrad lokal service. Genom en terminal som är ansluten till Postgirot i Stockholm, kan postkontoren direkt klara av vissa frågor om saldo, adressanmälan, öppnande av konto m m.

Cykeltävlingen PostGirot Open, med Postgirot som huvudsponsor, har genomförts även

1984.

Tävlingen blev än en gång en stor goodwill-måssig framgång.

Behållning på postgirokonton och antal konton den 30 juni

• beMIIning, Mkr - konton. tusental

tusental

1980 81 82 83 84 Mkr

MARKNADEN FÖR

BETALNINGSFÖRMEDLING

I början av

1983

omorganiserade Postgirot sin försälj- ningsorganisation. satsningen har visat sig vara riktig.

Trots den allt hårdare konkurrensen från bankerna har försäljningen utvecklats positivt.

Stora företag och koncerner använder i ökad omfatt- ning Postgirot för sina betalningar. Kundkontakterna med dessa grupper har samtidigt utvecklats och för- djupats.

Postgirot har också börjat bygga upp sin försäljning gentemot de mindre företagen genom ökad marknads- föring och genom en större satsning på intern utbild- ning.

Under hösten

1983

inleddes ett ^{samarbete med KF-}

Sparkassan. Samarbetet gör det möjligt för privatper- soner att föra över pengar från sitt Sparkassekonto till eget postgirokonto.

Vissa förändringar i systemet för uppbörd av mervär- deskatt genomfördes vid årsskiftet

1983/84.

Det inne- bär att Postgirot nu redovisar inbetalningar tillläns- styrelserna efter varje bokförings dag, vilket är avsevärt snabbare

än

tidigare. Postgirot svarar även i fortsätt- ningen för utskrift och distribution av uppbördsdekla- rationerna.

Postgirots utiandsrörelse

omsatt belopp. Mkr - ornsottningar, tusental

tusental Mkr

16000 14000

- - - - - -- - -r-

~ ¹²⁰⁰⁰

_j

(

^_[

- - d ---t- ^l

( ~l l

~

_{2000 l}

^{' ··} _{~ .}

~ ~ r

10000 8000

4000 6000

2000

o

1979 80 81 82 83 80 81 82 83 84

•

•

16

-

..

J

PRODUKTUTVECKLING

Under budgetåret har en omfattande översyn inletts av s amtliga företagstjänster. Tjänsterna har successivt förbättrats (bl a har ett nytt hyresredovisningssystem införts) och säkerhetsnivån har höjts genom s k elek- troniskt sigill.

Ett särskilt system för utbetalning av studiestöd intro- ducerades under hösten 1983. Det innebär att en stu- derande nu kan få sitt studiestöd insatt på postgiro- konto, personkonto, valfritt bankkonto eller på ett spe- ciellt studiekonto i Postgirot.

TEKNISK UTVECKLING

Utvecklingen fortsätter mot allt fler och mer omfattan- de informationssystem som är terminalbaserade. Detta har under året krävt en kraftig satsning på datorområ- det Nya centraldatorer och datorer för intern och ex- tern kommunikation har installerats.

En reserv-datorcentral har byggts upp utanför centrala Stockholm, i första hand för att komma till använd- ning i katastrofsituationer.

Under våren 1984 genomfördes praktiska tester av en ny datateknik - s k bildhantering-för det centrala produktionssystemet i Postgirot.

Det finns nu ett datorsystem som gör det möjligt för företagen att via videotax-terminaler hämta informa- tion hos Postgirot om egna konton. Den nya servicen är ett komplement till den tidigare möjligheten att från en videotex-terminal nå viss "fast" information om Postgirots tjänster i Postel-systemet.

Ett system för elektroniska meddelanden mellan bild- skärmsterminaler har införts. Försök med den typen av teknik är ett led i en pågående utredning om kon- torsautomation.

"Information center" -verksamhet har pågått inom Postgirot under budgetåret. Systemet producerar sam- manställningar av information, analyser, budgetregis- ter m m och är i första hand orienterat mot behoven inom Postgirots enheter ekonomi och marknad. Pro- gramvaran, som ger användarna möjlighet att själva konstruera sina system, finns tillgänglig på både större datorer och persondatorer.

BET ALNINGSFÖRMEDLINGEN ÖKAR

Antalet betalningsuppdrag i postgirorörelsen ökade under budgetåret med 2,5 procent (3) till 357 miljoner (347). Av dessa var 191 miljoner inbetalningar (186), 47 miljoner utbetalningar (45) och 119 miljoner gire- ringar (117).

Det förmedlade beloppet steg med 14 procent [8) till 4 598 miljarder kr. B eloppet inkluderar för budgetåret 1983/84 även banköverföringar in och ut. Postgirots

andel av giromarknaden (betalningar via post- och bankgirosytem] uppgår därmed till85,9 procent (86,2).

UTLANDSRÖRELSEN

Postgirots drygt en miljon kunder sköter till stor del sina utlandsbetalningar via postgirotkontot Med ar- ton länder- både inom och utom Europa- finns spe- ciella giroavtal, vilket innebär att betalningar dit kan ske genom girering. Betalningar som inte kan skickas via utländska postgirokontor förmedlas genom ett väl utbyggt nät av korrespondentbanker.

Utiandsrörelsen har haft ett bra verksamhetsår. Trans- aktionerna har ökat både till antal och belopp. Trots att Sveriges import har varit oförändrad pga minskad inhemsk efterfrågan har utvecklingen varit bra även för betalningar från Sverige: Antalet gireringar har ökat kraftigt.

Transaktionerna uppgick till2 560 422 st (2 264

998),

vilket var en ökning med 13 procent (10). Det förmed- lade beloppet steg till13 902 miljoner kr (11 265), en ökning med 23 procent [17).

Också inom arbitrageavdelningen har verksamheten varit framgångsrik, trots oro på valutamarknaden och en stadigt stigande dollarkurs.

Som en service till kunderna lämnas numera daglig valutainformation vid Postel-systemet

Trots ett hårdare kostnadsläge har avgifterna för ut- landstransaktionerna kunnat hållas på en fortsatt låg nivå.

I början av 1984 togs kontakt med S. W.l. F. T. (Socie- ty for Worldwide Intarbank Financial Telecommuni- cation) om Postgirots möjligheter att ansluta sig till detta betalningssystem.

Postgirots system för teletransmission har under året utvecklats och förbättrats. Det är en förhoppning att även utomnordiska länder så småningom kan anslutas till systemet. Under året har diskussioner i frågan förts med vissa sådana länder.

ENTREPRENADVERKsAMHET

På uppdrag av PKbanken svarar Postgirot för driften av personkontosystemet Personalen är anställd av Postgirot, som också svarar

för

lokaler och maskinell utrustning. Ca 1,5 miljoner personer får sin lön eller pension genom personkonto.

Under budgetåret bokfördes på personkonton 102 mil- joner transaktioner

(94)

till ett belopp av 288 miljarder kr (260).

Hanter ingen av kontona har blivit smidigare, bl a har

möjligheterna utökats att via dataterminaler lämna

upplysning till kunderna om deras transaktioner på

Postorderhandeln gör verkligen skäl för namnet. Hela ked- jan av kontakter mellan företag och kund går genom Pos- ten. Postorderkatalogen ("skyltfönstret") går som mass- brev och kundens beställning kommer för det mesta per post. Varorna skickas som postpaket och betalas slutligen via postgiro.

18

--

kontona. Åldersgränsen har sänkts för den som vill öppna personkonto - frän 18 till16 år.

Girokapitalkonto är ett konto som är kopplat till ett postgirokonto och som har förmånligare ränta. Ansva- ret för dessa konton ligger på PKbanken, men de han- teras driftmässigt av Postgirot.

Postgirot har också hand om kundkontakter, konto- och registervård samt utredningar för de av PKban- kens sparkonton som öppnats på Posten. På dessa /-, konton gjordes under budgetåret sammanlagt 18 mil-

t , joner (19) insättningar och uttag till ett belopp av 27

~

miljarder kr (30).

Sedan 1981 har det pågått utbyte av drygt 5 miljoner postsparbanksböcker. Samtidigt har Postens och PKbankens reskontror samordnats. Sista fasen av

1 · ·eskontrasamordningen genomfördes i maj 1984. Då - flyttades Postens reskontra över till ett nytt register i PKbanken. För en kund med en postsparbanksbok in- nebär överflyttningen att boken i samband med en transaktion byts ut till en PKbanksbok. I anslutning härtill har anpassning skett av organisation och ruti- ner. Telefonservicen gentemot kunder och postkontor har utökats och förbättrats.

Semesterkassorna, ett annat entreprenadåtagande för bl a byggbranschen, har under året förmedlat

semesterersättning til ca 185 000 personer (195 000).

Bygglönecentralen, som svarar för utbetalning av lö- ner till byggbranschens anställda, har förmedlat betal- ningar till135 000 personer, anställda hos 800 olika arbetsgivare.

PERSON AL

Den 30 juni 1984 hade Postgirot 5 505 anställda, vilket var en ökning med 43 personer jämfört med sista juni föregående är. 1 050 var anställda på deltid, en minsk- ning med 37. Antalet kvinnor var 4 643, dvs 84 pro- cent av de anställda.

- '?å Postgirot har funnits ett antal s k ungdomsplatser.

- Några av ungdomarna övergick under våren till fast anställning, medan andra fick sommarvikariat när ungdomsplatserna upphörde i maj 1984. I samband med att Lagen om arbete i ungdomslag, den s k Ung- domslagen, trädde i kraft inrättade Postgirot 130 plat- ser för detta ändamål.

Postgirots strävan att uppnå en jämnare könsfördel- ning fortsätter. Postgirot deltar också i försöksverk- samheten Kvinnor-Utveckling-Befordran (KUB).

Antal omsättningar och omsatt belopp

1983/84 Elektroniska betalningar*

Antal ... . Belopp ... . Vanliga betalningar Antal ... . Belopp ...• , Totalt

Antal omsättningar Omsatt belopp ... .

54 miljoner st 1 463 miljarder kr

303 miljoner st 3 135 miljarder kr

, . 357 miljoner st .. _ . _ .... 4 598 miljarder kr

• Elektroniska betalningar

=

Betalningsuppdrag som beord- ras datamässigt (input) eller redovisas datamässigt (output).

Postens uppgifter i samhället

Postens huvuduppgift är att svara för landets postser- vice, inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att Posten i första hand skall förmedla information, lätt- gods och betalningar.

Dessutom skall Posten bedriva annan verksamhet som det har speciella förutsättningar för. Bl a skall Posten mot ersättning utföra uppdrag för statens räk- ning och åt PKbanken. Posten åtar sig också uppdrag för andra bankinstituts räkning.

Postutväxlingen med utlandet skall främjas genom samarbete med andra postförvaltningar.

Posten skall som allmännyttigt, marknadsinriktat företag driva sin verksamhet så att både företags- ekonomiska och samhällsekonomiska intressen till- godoses. Detta skall ske genom att Posten

-upprätthåller en väl avvägd och säkert fungerande postservice över hela landet samt anpassar och ut- vecklar sitt sortiment av tjänster till kundernas efter- frågan

-aktivt medverkar i utformningen av det framtida in- formationssamhället framför allt mot bakgrund av

den data- och teletekniska utvecklingen

- tillämpar enhetliga avgifter för de försändelser för vilka företaget fått ensamrätt

-bedriver en prispolitik som innebär att intäkterna täcker samtliga kostnader och medger en skälig för- räntning av det av staten satsade kapitalet - därut- över eftersträvas totalt sett ingen vinst

-mot särskild ersättning av stat eller kommun åtar sig uppdrag som inte ger kostnadstäckning genom avgif- ter, men som anses vara samhällsekonomiskt moti- verade

- eftersträvar hög effektivitet i verksamheten, bl a för att kunna hålla så låga priser som möjligt på sina tjänster

- erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden, anställningstrygghet och tillgodoser kravet på god arbetstillfredsställelse

-tar till vara och utvecklar de anställdas förmåga - befrämjar aktiv medverkan och medansvar från de

anställda

- utvecklar organisationen och för en sådan politik att företaget fortlöpande kan möta förändringar i om- världen samt

- eftersträvar att på sina marknader hävda sig så väl som möjligt.

20

Försändelser samt betalnings- och bankuppdrag

Tabellernas uppgifter för budgetåret 1983/84 är preliminära och kan komma att justeras något.

Försändelser, Distributionsrörelsen

Postbehandlade försändelser (inkl. försändelser från utlandet)

ändring 1982/83 1983/84

procent

c ^tusental

~ormalbrev

... 1 207 255 1228169 + 2

Ekonomi- och föreningsbrev

375 992 413 430 +10

Massbrev ... 404 302 421 283

+

⁴

Gruppreklam

..

•

^{593 242 545 862 8}

_

Tidningar . .

•

..

^{.. 614 955 605 697 2}

~

]aket

...••••..

....

^{• - -Il} 39 768 40 396

+

2

Betalnings- och bankuppdrag, Kontorsrörelsen och Postgirot

Uppgifterna i tabellen avser såväl transak- tioner i postkassorna som transaktioner bokförda direkt vid Postgirot. Exempel på det senare är gottskrivningar {innebär att beloppet på en betalningshandling sätts in

tusental Postanvisningar

, ~

Pensionsanvisningar

...

.. ,

1

lambidrag och bidragsförskott

'

f'Kanvisningar . . .

. . . __

Aterbetalningskort . . .

• .

Postgiroinbetalningar . . . ....•..

Postgiroutbetalningar .

•

Gireringar ... .

på ett postgirokonto genom insändning di- rekt till Postgirot), betalningshandlingar från bankclearingen (handlingar som förts in i banker och som tillförs Postgirot via bankclearingen) samt vissa insättningar

~~beckar

...

... .

~•nsättningar

och uttag genom Posten

på PKbankens konton ..

Uttag genom Posten på andra bankers böcker

. . . . . _

SUMMA Belopp, Mkr Belopp per uppdrag, kr

Därav i Sverige

inlämnade försändelser 1982/83 1983/84

1128 114 1150 206

375 992 413 430

404 302 421283

593 242 545 862

601155 593 032

38 587 39 226

ändring

procent

+

2 +lO + 4

- 8

l

+

2

och uttag på PKbankens konton (t ex över- föringar mellan postgirokonton och konton i PKbanken).

1982/83

4 384 9 761 3 258 7 885 3 688 186 226 44 967 1l6 958 22 267 114 365 536 514 295 5 031 748 9 801

1983/84

3 770 8 717 2 915 6 863 3 547 191 051 46 808 119108 22 888 121 057 461 527 185 5 767 163 10 940

ändring procent

-14 -11 -11 -13

- 4

+ 3 + 4 + 2 + 3 + 6 -14 + 3 +15 +12

Fem budgetår i koncentrat

De uppgifter i denna tabell som avser budgetåret 1983/84 är preliminära och kan korrunaatt justeras.

Grupperingen av försändelseslagen har anpassats till de nya brevreglerna

·från juni 1981. I surrunan för brev ingår numera även de tidigare försän- delseslagen postkort, varuprov och trycksaker (ej massbrev och grupp·

reklam). Jämförelsesiffrorna för tidigare år har räknats om i enlighet härmed.

ekonomi

Intäkter i rörelsen . . . . . . . varav försändelseintäkter

räntenetto ...••

entreprenadersättning från PKbanken ... , Kostnader i rörelsen ... .

varav personalkostnader ... . sakkostnader ... . avskrivningar enligt plan ..

Investeringar ... .

Genomsnittligt statskapital . . . . _ • . . , Rörelseresultat efter avskrivningar

. ... Mkr ... Mkr ... Mkr .... Mkr . .... Mkr

• ... Mkr . .... Mkr .. ... Mkr

• ... Mkr ... Mkr .Mkr . ... Mkr Resultat före avsättningar ...•...

Förräntning av statskapitalet Förräntning av statskapitalet

... Mkr

•... Procent

produktion m m

Brev ...

-- .... .... ... .

^milj

Massbrev och gruppreklam * milj

Tidningar ... milj

Paket ... milj

Betalnings- och bankuppdrag . . ... milj Omsatt belopp vid Postgirot ... ... miljarder kr Inlåning i Postgirot den 30 juni -.-

.. . ..

^Mkr

• Tidigare masskorsband och gruppkorsband

personal

Anställda personer den l januari. antal Årsarbetskrafter . . . • . . . . . . . . .•....

.

^antal

22

För ytterligare statistisk information om postförsändelser, penningför- medling, personal och postanordningar m m hänvisas till publikationen Postverket i serien Sveriges Officiella Statistik.

79 BO B1 B2 83

BO B1 82 83 84

5 953 6 856 7 677 8 161 9 130 3 670 4 291 4 827 5 204 5 970

900 1 020 1 157 1104 1089

437 555 574 667 766

5 811 6 626 7 191 7 960 8 877

4 560 5143 5 514 5 955 6 552

1121 1 332 1 526 1 832 2 14!

131 150 150 173 18

318 252 469 460 469

582 680 805 657 571

140 230 486 201 253

192 271 535 276 298

54 65 87 79 74

9,25 9,5 10,75 12,0 13,0

1 587 l 635 l 609 1 583 1 642

859 784 850 998 967

607 617 602 615 606

38 41 40 40 40

469 487 494 514 527

2 978 3 361 3 626 3 924 4 598 11 719 14 722 17 711 17 859 17 141

fl:

62 097 63 557 63 500 63 588 62 903 47 300 48 250 48 300 48 650 4915r

---

Ekonomi

Under budgetåret 1983/84 ökade rörelseintäkterna med 12 procent till9 130 Mkr (föregående år 8 161).

Rorelsakostnaderna ökade samtidigt med 12 procent tills 693 Mkr (7 787). Därigenom blevrörelseresulta- tet efter avskrivningar enligt plan 253 Mkr (201). Efter finansiella intäkter på 105 Mkr (75) och extraordinära kostnader på 60 Mkr (O) uppgår resultatet fån'l avsatt- ningar till298 Mkr (276) vilket

år

3,3 procent (3 ,4) av omsättningen. 1983/84 drs avskrivningar utöver plan uppgår till361 Mkr, varav 300 Mkr är en av Regering- en toreskriven extra avskrivning, som innebar en snabbare återbetalning av statskapitalet och 61 Mkr ar en ordinarie avskrivning utöver plan. För att klara dels avskrivningarna utbver plan, dels av statsmakterna be- gärd avkastning, görs en upplosning av Postens konso- lideringsfond med 137 Mkr.

, Enligt gållande förräntningskrav skall Posten inlevere- ra 13 procent på det från staten tillskjutna kapitalet vilket innebär 74 Mkr (79). Detta redovisas som årets nettoresul t at.

Under budgetåret disponerade Posten ett statskapital på i genomsnitt 571 Mkr (657). statskapitalet i Posten sjunker successivt på grund av att allt storre del av investeringarna självfinansieras, samtidigt som stora återbetalningar i form av extra avskrivningar har skett.

Rörelselntökter

...-- .

-~

.---- ,...

,....-

t-

INTÅKTSUTVECKLINGEN

Fårsandelseintåkterna (inklusive tidningsavgifter J,

som utgor 65 procent (64) av Postens totala rorelsein- täkter, ökade under budgetåret med 15 procent till 5 970 Mkr (5 204). Av åkningen beror 10,4 procent på höjda porton. Volymökningen i fasta priser låg på oro- kring 4 procent.

Nåst forsändelseintäkterna ar räntenettot, som upp- gick till1 089 Mkr (l 104), Postens största intaktspost Till allra största delen härrör detta frän de medel som PKbanken forvaltar åt Posten. Råntenettot består av rånteintäkterna minus räntekostnader för vissa postgi- rokonton. Den negativa utvecklingen av råntenettot beror främst på lägre diskonto.

Ersättningen for det arbete som utföres får PKbankens räkning

i

postkassorna samt för den centrala reskont- rabokforingen, som Posten sköter åt PKbanken, blev 766 Mkr (667). Mellan Posten och PKbanken galler fr o m 1 januari 1984 ett nytt avtal vilket haft en gynn·

sam effekt på intaktsutvecklingen under 1983/84. Öv- riga rörelseintakter ökade till1 305 Mkr

(1

186).

Specifikation over intäkterna finns

i

not 1-4.

Mkr 9000

.

r -

^_8~

r - 7000

- -

,..._...,

600) :::;-=;

5000 4000 3000

. !

2000

1000

o

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 83 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

KOSTNADSUTVECKLINGEN

Personalkostnaderna. som utgör

74

procent

(75)

av rö- relsekostnaderna. steg under budgetåret med

597

Mkr eller med 10 procent till6 552 Mkr(:> 955). A v okning- en berodde

1

procentenhet eller 60 Mkr på ökad perso- nalvolym och resten främst på okade löner och arbets- givaravgifter. Personalkostnadernas successivt mins- kande andel av de totala rörelsekostnaderna beror på att Posten är inne

i

en omstruktureringsfas med ökan- de kapital intensitet.

sakkostnaderna ökade under budgetåret med

17

pro- cent till

2 141

Mkr

(l 832).

Den kraftiga ökningen be- ror bl a på genomförandet av ett stort investeringspro- gram för modernisering av lokalbeståndet och allmän effektivisering av verksamheten. För lokalbeståndet år kostnadsökningen 16 procent och för transporter

9

procent.

De totala sakkostnadernas andel (inklusive avskriv- ningar enligt plan} av rörelsekostnaderna utgor nu 26 procent

(251

eller

2 325

Mkr (2 015}.

Specifikation över kostnadernafinns i not 5-6.

PRINCIPER FÖR FINANSIERING A V POSTENS INVESTERINGAR

Postens investeringar utgörs dels av investeringar som finansierats med statskapitaL dels av investeringar som finansierats med rörelsemedel. F ör alla investe- ringar i fastigheter och

i

diligensrörelsen samt for köp av aktier har Posten

t

o m 1980/81 erhållit inves- teringsanslag över statsbudgeten. En åndring av finan- sieringssåttet för Postens investeringar, som infördes fr o m budgetåret

1981/82.

har inneburit en successivt utvidgad självfinansiering åv Postens investeringar. I Postens treårsplflll föreslås att alla investeringar fr o m 1985/86 $kall ske med Postens rörelsemedel eller ge- nom lån på öppna marknaden.

Under 1983/84 har endast byggnadsprojekt vars totala kostnad for ny-, om- eller tillbyggnad som överstigit 100 Mkr finansierats med anslagsmedeL

24

INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR

Postens investeringar budgetåret

1983/84

uppgick till

469

Mkr (460). Investeringsverksamheten vid postter- minalen Stockholm-Tomteboda- som ar Postens

hit~

tills största investeringsobjekt- avslutades i stort sett

1983/84.

Totalt har ca 900 Mkr investerats i Stock- holm-Tomteboda under ett antal år. Ovriga större in- vesteringsobjekt

1983/84

var postterminalen Gateborg Ban där en andra nybyggnadsetapp startats, posttermi- nalen Stockholm Ban dar byggnadsarbetena inletts med projekteringsarbeten samt en ombyggnad av aldre delar av postgirofastigheten

i

centrala Stockholm.

Investeringar som finanMerats med statskapital

upp~

gick under budgetåret till totalt

71

Mkr

(194).

Av dessa investeringar svarade postterminalen Stockholm- Tomteboda för

42

Mkr och ombyggnaden av postgiro- fastigheten för

25

Mkr.

Avskrivningar pä fastigheter och motorfordon som un- der tidigare år finansierats med anslagsmedel uppgick till101 Mkr (84).

Investeringar och avskrivningar

investeringar - avsknvningar

Mkr

- - - - -- -·- - - ----"'600=

1979 80 81 82 83 80 81 82 83 84

..

- - - --- - - -

- - --- -

Investeringar och avskrivningar

Investeringar, Mkr Avskrivningar, Mkr

- --- --- -^---~---... - --- -· - -···- ------~---

--- - - -- · - - --- - - - - · -- - - ---

79 80 ⁸¹

80 81 82

Anlag~ningshllgångar som finansierats med gtatskapital

Byggnader och mark 125 126 :S02

Motorfordon 1 diligenstrafiken 8 8

Aktier i dotterbolag 3

SUMMA 136 134 302

Anlåggningstillgångar som finan&ierats med rorelsamedel

Bostad&ratter 2 1

Byggnader och mark 16 21

Motorfordon i postrorelsen 36 29 52

Maskiner och inventarier 146 71 93

SUMMA 182 '118 167

TOTALT 31fl 252 469

Under 1983/84 har investeringar. som finansierats med rörelsemedel, gjorts får 398 Mkr (266). Härav har 162 Mkr (137) investerats i byggnader och mark, 133 Mkr (70) i maskiner och inventarier. 102 Mkr {59) i fordon samt

l

Mkr (O l i bostadsratter.

Bland årets större byggnadsprojekt märks posthuset i Bollnås och postterminalerna

i

Göteborg och Lund.

Investeringar och avskrivningar under de senaste fem budgetåren framgår av tabellen har ovan.

--··---~--·----

82 83 79

BO

81 8:?. 83

83 84 80

Bl

82 83 84

194 71 23 53 358 76 391

i 7 9 8 10

194 71 30 60 367 84 401

1

137 162 1 7 7

59 102 26 29 33 39 48

70 133 77 91 90 96 89

266 398 103 120 124 142 144

460 469 133 180 491 226 545

MINSKNING A V ST ATSKAPIT ALET

Under budgetåret minskade statskapitalet med 330 Mkr. Minskningen berortill största delen på en av regeringen föreskriven extra avskrivning på 300 Mkr.

Hårmed uppgick statskapitalet till437 Mkr (767) per den 30 juni 1984.

1

Fördelning av intäkter och kostnader i rörelsen

26

~-~--------~---

Rörelselntökter 1983/84 _andel

%

, lo;----;----+- _' ' ~! _' 1- i _{t-H__j} -! ^{-~~ ! l .. =;~mo~}

j ~""~

fTJ--- ~ - -l ^{- r} l 1j ^~~~;~lam

64%

8%

3%

14%

11%

! l ' r---n,

. l._ l _--t-J --. :-.,---;

: l ^{l ;}

SUMiviA l 00%

2 Uppdrag åt staten

l ) ^l

i=f{~

0 -t - t - - - + - - - - + - - - - f - - - f - 1

~----F=-~--i!--~~~~~--+---1

12 Röntenetto

12 Övriga rörelseintäkter

f-

r ~ ^{i '}

^{·. , . 9} EntreprenadersClttning från PKbanken

t._~

_ _.__ ... .__ _ __ ... _ ...

_.c...,___.. _ __._ _ ^_._~ _ _ _ _ ______ _ _ _ _ _ _ _

ROrelsakostnader 1983/84

l l

l

i

'

^l

^{j i} _! l

-

^l

l ^{l r l}

l _;

- ·

i

!

{ l

! l

l

l

_f ₁

l

^l

^l

! l _l ^{l -}

^{f- r--~}

1-

.

l

l ^l

l

l

i- - f - -

l r

_ l ____

l

!

_l

l

'

100 SUMMA

andel

r · - l %

l

l

l _l

_.;

74 Personalkostnader

Dö rOV'

Löner och looetiii<:Jgg 613%

SJukforsaknngsavglft 6%

utbetalode pens10ner 4%

ATP-avg1ft 7%

Folkpens10nsavgltt 7%

ÖVriga arbetsgwaravglfter 5%

Ovngo personalkostnader 3%

SUMMA 100%

2 Avskrivningar enligt plan

24 sakkostnoder

- -- ... J

100 SUMMA

Resultat- räkning

----~--------

RåRELSENS INT AKTER OCH KOSTNADER

Försandelseintakter. . . . . . . . • • . . . • • • • • . • .. . Rantenetto . . . . . . . . . . • . . . . • . . • . •.• ..

Entreprcmadersåttning från PKbanken . . . • .•• _ _ . • .

not 1 not 2 not

3

Övriga rorelseintakter . . . . . . . , . . . • . . . . .. .... .. not

4

Summa rårelseintakter . , .... . , Personalkostnader . . . . . . sakkostnader . . . . . . . . . ....•

Summa rörelsekostnader

Rorelsaresultat fore avskrivningar Avskrivningar enligt plan . . . . . . . ..

.. . .. . .

Rorelsaresultat efter avskrivningar . , . . • . . •...

not 5 not

6

not

7

FINANSIELLA INTAKTER . . . .. . _ . . . . .. . .. • . . . .. . .. • . • not

B

Resultat efter finansiella in takter

EXTRAORDINARA KOSTNADER Resultat före avsåttningar ... ..

A VSA TTNINGAR/UPPLOSNINGAR

... _ . _ . ___ not

15

Avskrivning motsvarande skillnad mellan avskrivningar enligt

plan och avskrivningar på återanskaffningsvårda... . . . . . . . not

7

Av regeringen föreskriven extra avskrivning . . . . . . , . . . • . • • not

7

Avsattning till varderegleringsreserv, valutor . . . , . . . . •....

Upplosning aviAvsattning till konsolideringsfond . . . • . . • . • . . . . not 9 Arets nettoresultat motsvarande av

statsmakterna begard avkastning .

1983/84

Mkr

5 970 1089 766 _____ 1 305 g 130 -6552 -2141

- - - -·-

-8693 437 -184

---

253

---

105 358 ---60

298

- 61 -300 +137

74

1982/83

Mkr

5 204 1104

667

1186 - - - --

8161 -5 955 -1832

-·--- ----

-7 787

374 -173

- - ----

201

··---~

276 276

-53

-2

- 142 - - -- - -

79

.

r

Balansräkning den 30 juni

- - - - - -- ---

TILLGAN GAR

OMSATTNINGSTILLGÅNGAR

Kassa och bank . . . . . . . . . . . . . . • . . • • • . . . not 10 Tillgodohavande hos Riksgaldskontoret . . • • . • • • . . . not 9 Fordringar hos dotterbolag . . . . .. .•.

Kundfordringar . . . . . . , . , •. .

~orutbetalda

kostnader och upplupna intäkter . not

11

Ovriga fordringar . . . . . . . . . . . . . . . . not 12 Varulager . . . , • . . . . • . . . • . . . . . . ..

Summa omsattningstillgångar

ANLÅGGNINGSTILLGANGAR Aktier i dotterbolag .... . ... . Andra aktier och andelar .. .

. . . , . . . . . . not

7, 13

. • . . . • . • . . . . . . .. . ..•. . ... not 14

••. .. •. . ... . . . . . ... . not14 Långfristig fordran hos dotterbolag

Andra långfristiga fordringar .

Bostadsrätter . . . . . • , • •

'

. . ....

Pågåendo nyanlaggningar . • . . • • . . . • • . . ...• , .

Maskiner och inventarier . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . Motorfordon . . . . . . . . • . . . . . . . . . . • . . . . .... . Byggnader . . . . • . . • . . . . . . . . . . . • . . . • . . . . . . . • . . • . , Mark . . . . • . • . . . . . . . • . . . • . • . . . . • . • •

Summa anläggningstillgångar SUMMA TILLGANGAR

28

1984 Mkr

15 992 966

11 472

919 981

- --- 55

o

7

165

166

6 182

189 158

1 322

· --- ---

117

2 312

--- - - -

1983

Mkr

17 582 720 16 448 1 252 917

- -- -

48 20 983 --- -- - -

o i

112 75 5 60 146 120 1 257 ---112 -

1894

--~·-·

22 877

- - -- - --

f

, -

~:'-