Barn och pedagogens reflektion

Av: Masuda Syeda

Södertörns högskola | Lärarutbildningen Examensarbete, 15 hp

Självständigt arbete i förskoledidaktik VT 2019

Förskollärarutbildning med interkulturell profil 2010 hp

Abstract:

Title: Children and the educator's reflection - A qualitative study on children's learning and the importance of reflection.

Author: Masuda Syeda Term: Fall 2019 Mentor: Karin Milles Examiner: Alla Ericson

Reflection is nowadays often used as a learning tool in preschool. In order to learn more about reflection as a tool, more research is needed. The first purpose of my study is to show what reflection is and why it is important for children’s learning. Another purpose is to investigate how educators use reflection in preschools in Sweden. In addition, this study aims to find out which factors affect the quality of reflection. To achieve these aims, three research questions have been selected: ‘What is the significance of reflection for children and educators and how does it affect the children's learning?’, ‘How do educators use reflection with the children?’ and ‘Which factors have an influence on reflection as a tool?’. The method used in this study is tree observations and nine interviews. These were analyzed to produce the results. The theoretical framework used is Vygotsky's socio-cultural learning theory and the study focuses on two central concepts, namely scaffolding and cultural tools. The results show that children's and educator's reflection is of great importance to children's learning. In addition, they indicate that the teachers work differently to reflect with the children. They use reflection when children gather as a group, with open questions, when doing small group work and with digital tools. The results also show that if the learning environment is inappropriate, reflection cannot be used. An additional result is that a deep reflection is time-consuming and therefore requires a sufficient amount of educators. Finally, the educators own will and understanding play a major role in the effectiveness of reflection as a tool.

Innehållsförteckning 1. Inledning ... 1 1.1. Reflektionens betydelse ... 2 1.2 Syfte ... 3 1.3 Frågor ... 3 2. Teoretisk utgångspunkt ... 3 2.1 Sociokulturellt lärandeperspektiv ... 3 2.2 Byggnadsställning ... 5 2.3 Kulturella redskap ... 5 3. Tidigare forskning ... 6 3.1. Reflektionens betydelse i barns lärande ... 6 3.2 På Vilka sätt kan pedagoger använda reflektion ... 7 3.3 Vilka faktorer påverkar reflektionens kvalitet ... 8

4. Forskningsmaterial och metod ... 9

4.1 Urval ... 9

4. 2. Observationer ... 10

4. 3 Intervjuer ... 11

4. 5 Forskningsetiska principer ... 13

4. 6 Hermeneutisk studieanalys ... 15

5 . Analys och resultat ... 16

5.1 Reflektionens betydelse för barns lärande ... 16

5. 2 Hur arbetar pedagogerna med reflektion i dagens förskola ... 19

5.3 Faktorer som påverkar reflektionens kvalitet i förskolan ... 25

6. Diskussion ... 28

7. Slutsats ... 32

8. Förslag till vidare forskning ... 33

9. Referenser ... 34

1 1. Inledning

Intresset för denna uppsats grundar sig en aktivitet som jag observerade under min yrkespraktik. Aktiviteten bestod av en barngrupp med fem barn i åldrarna fyra till sex år. Pedagogen erbjöd de barn som var intresserade att vara med och läsa en bok. Efter bokläsningen ställde pedagogen öppna frågor såsom ”vad?”, ”varför?” eller ”hur?” och barnen fick berätta om vad de hört. På så sätt kunde de prata om vad de har förstått utifrån läsupplevelsen och dela med sig av sina tankar i gruppen. Barnen försökte återberätta det som pedagogen hade läst. Samtidigt skrev pedagogen ner på pappret vad barnen återberättade. Enligt pedagogen använde de s. k. ”öppna frågor” för att väcka barnens tankar, så att barnen genom samtalet kan förstå aktivitetens innebörd. Jag lade märke till vilka pedagogens styrkor var under den här aktiviteten. Aktiviteten fick mig att vilja undersöka hur pedagogers och barns reflektion kan vara meningsfull för barnens lärande. Att pedagogen ska reflektera med barnen har det lagts stor vikt vid i läroplanen. Där står att:

Förskolan ska utveckla barnets förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Det står också i läroplanen att man behöver se kunskap och färdigheter. Därför behöver det sociala samspelet mellan barn och vuxna för att samtala och reflektera och fördjupa sig med barns frågor och söka kunskaper (Lpfö 98 rev 2016, s. 6, 7, 10).

Utifrån läroplanens mål har pedagoger således ett ansvar för att reflektera med barnen för att se barns lärande, kunskaper och färdigheter. Därför behöver pedagogerna arbeta med förståelse om begreppet och ha en god förmåga att observera när barnen samtalar, leker och samspelar med varandra.

2

I den ovan nämnda aktiviteten under min praktik väcktes min nyfikenhet för dessa frågor. I aktiviteten visade det sig hur mycket reflektionen har betydelse för barns lärande. Under reflektionen berättar barnen om sina tankar och det som barnen har förstått.

Mot bakgrund av detta vill jag undersöka vad reflektionen har för betydelse i förskolan idag och undersöka om och hur pedagogerna arbetar utifrån en sådan förståelse. Med min analys och diskussion vill jag visa på betydelsen av reflektionen för barns lärande och vilken roll pedagogernas medvetenhet spelar för att kunna reflektera med barnen på bästa sätt.

Jag kopplar mina observationer och intervjuer till tidigare forskning för att komma fram till svar på hur reflektion används på förskolan idag. På så sätt hoppas jag finna svar på de frågor som jag blev nyfiken på under min praktik.

1.1. Reflektionens betydelse

Författaren och forskaren Ekeberg (2001) tog upp reflektionens betydelse i sin avhandling och hur viktig den är för lärandet. Författaren ger en förklaring utifrån Husserls filosofi (1973, se Ekeberg, 2001) där människor inte är medvetna om vad de gör i sina dagliga aktiviteter utan istället tar allt för givet. På det viset har man inte möjlighet att se vad man gör och då blir just kunskapen oreflekterad.

Istället menar författaren att man bör reflektera under dagliga uppgifter då grunden för lärandet ligger däri. Författaren tar också upp att reflektionen kräver öppenhet och uppmärksamhet. Man utvecklar således en förståelse för att kunna se bakåt eller framåt eller i nuet. Med reflektionens hjälp förstår man sin handling, får nya kunskaper, ser verkligheten och lär sig på ett djupare plan. Dessutom ser man genom reflektionen kognitiva handlingar, alltså reflektionen har en koppling mellan minnet, känslor, erfarenheter och förväntningar.

3 1.2 Syfte

Syftet med min studie är att visa vilken betydelse reflektionen har för barns lärande i förskolan idag. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar med reflektion i förskolan. Ytterligare ett syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar reflektionens kvalitet.

1.3 Frågor

• Vilken betydelse har reflektion för barns lärande?

• På vilka sätt kan pedagoger använda reflektion?

• Vilka faktorer påverkar reflektionens kvalitet? 2. Teoretisk utgångspunkt

Jag har valt forskaren, pedagogen och visionären Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv som teoretisk grund för min undersökning. Med denna teorin som grund förstås hur reflektion sker mellan barnen och pedagogen på den sociokulturella plats som förskolan är. Dessutom använder jag mig av Vygotskijs två centrala begrepp,

byggnadsställning och kulturella redskap, med undersökningens syfte som utgångspunkt.

2.1 Sociokulturellt lärandeperspektiv

Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling genom kommunikation och interaktion med andra människor. Människor lär sig och utvecklas genom att kommunicera med varandra och förstår på så sätt sin omvärld. På samma sätt blir ett barn nyfiket när det hör hur andra talar och visar intresse, vilket gör barnet medvetet om sin omvärld (Säljö 2014, s. 37).

4

och känna sig delaktiga. Williams (2006) menar också att grupparbeten utvecklar barnen så de lär sig mycket av varandra genom att imitera. Pedagogen behöver vara uppmärksam på att alla barn är delaktiga i grupparbetet (Willams 2006, s. 79, 80, 81).

I ett sociokulturellt perspektiv förklarar den pedagogiska psykologen Brown (1993) att läraren är viktig för att ett ömsesidigt lärande ska kunna ske mellan eleverna i gruppen. Det är viktigt att eleverna får lära sig dialog, turtagning och val när de arbetar i grupp. I gruppen ställer de frågor, förklarar och sammanfattar tillsammans. De utvecklar en atmosfär där alla tar ansvar, både individuellt och gruppvis (se Williams 2006, s. 48-49).

Enligt det sociokulturella perspektivet behöver pedagogerna reflektera tillsammans med barnen. Erling (1998) beskriver utifrån Vygotskij att undervisningen behöver reflektion för att en djupare inlärning ska komma till stånd. En djupare inlärning sker således uppmärksamheten fokuseras på själva handlingen, dvs. aktiviteten. I aktiviteten löser man problem tillsammans. Vygotskij tar också upp skillnaden i att t. ex. lära sig cykla, så man behöver öva, och att lära sig ett matematiskt begrepp som decimaltal, alltså man snarare behöver reflektera.

Det är huvudsakligen i skolan barnen utvecklar en grundläggande förståelse för olika begrepp. Det gäller att se om barnen har förstått och lärt sig utifrån undervisningen. Skolan har ansvar för en social undervisningsprocess där barnen kan återberätta och reflektera tillsammans och bli rikare i sin kunskapsutveckling (Erling 1998, s. 51-53).

5 2.2 Byggnadsställning

Inom Vygotskijs sociokulturella perspektiv har kommunikationen fått stor betydelse. Lärandet sker genom interaktion med andra människor. Man blir delaktig i hur andra tänker, handlar och uttrycker sig. På så vis är den som är mer kunnig och mer kompetent den som vägleder den som är mindre kunnig. Således stödjer man varandra och utvecklas tillsammans. Den som har mest kompetens i lärandet får ta mer ansvar och den som är mindre kompetent får möjlighet att få stöd av den mer kompetenta. Eftersom det sociokulturella lärandet sker tillsammans med andra så får interaktion och kommunikation stor betydelse (Williams 2006, s. 47).

Vygotskij har lagt stor vikt vid läraren när någon annan elev ska få stöd av någon mer kompetent elev. Han anser att läraren måste ha rätt kunskaper för att kunna stödja barnen på rätt sätt. Det hävdar Lindqvist (1999) utifrån Vygotskij. Författaren tar upp att Vygotskij fokuserar på hur undervisningen mellan barn och pedagog går till. Där lägger Vygotskij vikt vid att barnen uppnår sin potentiella utveckling utifrån en god undervisning från sin lärare. En god undervisning har möjlighet att utveckla barnen och gör att de utvecklas i sitt lärande. Enligt Vygotskij är läraren en mediator, dvs. en stödjare som har erfarenhet och som fungerar som en bro mellan eleven och lärandet. Med lärarens hjälp kan barnen lära sig utföra en handling på egen hand nästa gång de står inför en uppgift (Lindqvist 1999, s. 278).

2.3 Kulturella redskap

6

I det sociokulturella perspektivet har lärande och de kulturella redskapens utveckling två aspekter. I den första utvecklas redskapen ständigt varför det hela tiden behövs nya kunskaper och praktiska förmågor för denna utveckling. Den andra aspekten handlar det om hur materialet och kunskapen kan användas på bästa sätt, vilket i sin tur ställer krav på utökade kunskaper. På så vis finns alltid en förväntan på människor att lära sig behärska de nya redskapen. I de kulturella perspektiven har man möjligheten att lära av och utvecklas genom varandra (Säljö 2014, s. 73).

3. Tidigare forskning

I den här delen presenterar jag tidigare forskning på området. Jag har utgått från den forskning som fokuserar på studiens tre huvudområden: reflektionens betydelse, hur pedagogerna kan arbeta utifrån reflektionen som begrepp samt vilka faktorer som kan inverka på reflektionens kvalitet.

3.1. Reflektionens betydelse i barns lärande

Doverberg & Pramling Samuelsson (2012) har i sin forskning visat vilken betydelse kommunikationen har för att förstå barns tankar. Forskarna tar upp hur pedagogers samtal med barn är viktigt för att nå en förståelse för deras erfarenheter och lärande. Pedagogerna kan använda strukturerade samtal som en metod för att reflektera kring barns berättelser, tankar och idéer. Man kan använda beskrivande eller berättande frågor för att reflektera med barnen. Sådana frågor uppmuntrar barnen att återberätta och uppmärksamma aktiviteten. Dessutom leder sådana frågor till svar som pedagoger kan använda i sin egen pedagogik.

Författarna menar att genom att ställa öppna frågor utmanas pedagogerna själva att reflektera över barnets lärande. Pedagogerna behöver förstå om barnet har lärt sig något utifrån aktiviteten. På detta sätt kan strukturerade samtal vara ett stöd för att reflektera över barns lärande (Doverberg & Pramling Samuelsson 2012, s. 15, 16, 18, 22, 31, 35, 63, 64, 67, 78, 79).

7

kan vara reflektionspartners för varandra, dvs. att pedagog och barn kan reflektera tillsammans. Pedagogerna kan identifiera vad barnen har förstått utifrån en aktivitet eller utifrån en dokumentation.

Forskarna menar vidare att reflektionen kan hjälpa pedagogerna att väcka barns nyfikenhet och skapa samtal mellan barn och pedagoger. På så sett kan pedagogen se, höra och förstå vad barnen har förstått utifrån den specifika aktiviteten.

Frågor och dialog ger delaktighet i förskolan och ger barnen möjlighet att visa sina kunskaper. Forskarna har också visat att yngre barn kan reflektera med sitt kroppsspråk. Därför samtalar pedagogerna med de yngre barnen utifrån sin dokumentation eller så skapar de en pedagogisk miljö för att reflektera tillsammans med de yngre barnen (Åberg & Lenz Taguchi 2018, s. 19, 21, 74, 75, 80, 86, 87, 196-199). På sätten ovan har forskarna visat att reflektionen har betydelse för barns lärande.

3.2 På Vilka sätt kan pedagoger använda reflektion

Mollbergs (2006) avhandling ”Samtal för förståelse” förklarar hur stort behovet för reflektion är inom yrkesområdet. Forskaren visar utifrån pedagogers berättelser hur de arbetar och utvecklas utifrån samtal mellan arbetskollegor. Pedagogerna menar att man behöver vara öppen med sina egna erfarenheter. När man utvecklar sig själv genom att reflektera så omprövas och finslipas handlingar och därmed skapas nya kunskaper. I och med reflektionen kan man se tillbaka på sitt utförda arbete. Därför behöver man öka dialogen och samtalen mellan sina kollegor. Den insiktsskapande dialogen skapas ur reflektion. Via reflektionen uppnås en förståelse för de erfarenheter man har och vilka kunskaper man måste besitta i sitt yrke. (Mollberg 2006, s. 32, 56, 57, 75, 85).

8

reflektera tillsammans och pedagogerna vara stödjande i barnets lärande (Bjervås 2011, s. 56- 61).

Helgesson & Wibergs (2016) forskning handlar om förskollärarnas uppfattning om reflektion tillsammans med små barn. Författarna menar att de barn som inte har det verbala språket istället kan kommunicera med kroppsspråk. I den här forskningen visar författarna att olika digitala verktyg har betydelse när man reflekterar med barnen. Studien tar också upp att pedagogerna behöver vara lyhörda och skapa en god lärmiljö. Vidare beskriver författarna utifrån Pramlig Samuelsson och Sheridan (1999) att man kan filma med videokamera för att tydliggöra och reflektera över barns lärandeprocess. Pedagogen och barnen kan således reflektera och analysera tillsammans kring det som spelats in. Alltså kan barnen se egna bilder, texter eller alster som de kan tänka kring. På så vis kan barnen minnas och tänka tillbaka på de händelser och platser som de har upplevt (se Helgesson & Wiberg 2016, s. 9, 7, 26, 27).

Eriksson (2014) tar i sin forskning upp hur arbetsvillkoren ser ut på förskolan. Där visar det sig vilka förståelser pedagogerna har kring reflektion tillsammans med barnen. I forskningen visar forskaren att temainriktat arbetssätt har fördelar som pedagogerna organiserar. I studien delas barngruppen in utifrån ålder och storlek när de har temainriktade arbeten. Pedagogerna fördelar sitt ansvar och vill synliggöra många aktiviteter när de delar barngruppen. Det gör möjligheten större för pedagogerna att vara uppmärksamma och fokusera på varje enskilt barn (Eriksson 2014, s. 55, 62).

3.3 Vilka faktorer påverkar reflektionens kvalitet

9

Mårdsjö Olsson (2010) tar i sin forskning upp hur pedagogerna kan skapa goda förutsättningar för barns lärande samt utveckla sitt eget lärande. Forskaren menar att reflektion är förskollärarnas verktyg. Man kan analysera och kritiskt granska för att ge goda förutsättningar till barns lärande. Det händer mycket omkring oss och det kan påverka vår medvetenhet. Därför har man inte alltid en förståelse för att man behöver tänka och reflektera för sig själv. Problemet kan vara att man inte ser sin egen yrkesroll. Pramling, Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson (se Mårdsjö Olsson 2010) menar att det också kan finnas en risk att man är omedveten. Mårdsjö Olsson (2010) menar också att pedagogerna behöver ha färskt minne och god överblick över det som händer i barns lärande. Det gäller att tänka kring vad man har gjort och hur det har gått till när det kommer till barns lärande (Mårdsjö Olssons 2010, s. 94, 95).

4. Forskningsmaterial och metod

I den här delen tar jag upp hur jag samlade ihop mitt studiematerial. Jag beskriver material som samlats och metoden jag använt mig av. Dessutom beskriver jag vilka forskningsregler jag följt när materialet samlades in.

Intervjuer Nio förskollärare Tid ca 5 till-20

minuter Från2019-02-01 Till 2019-03-07 Observationer Tre observationer Två dagar

Tid-08.00- 15.00 Från2019-01-08 Till-2019-01-09

4.1 Urval

10

Franzén menar också att man bör utföra undersökningen under åtminstone ett par heldagar för att erhålla ett adekvat material (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén 2014, s, 61, 63).

Jag valde till slut att intervjua förskollärare på fyra förskolor. Intervjuerna spelades in och användes som underlag för transkriptioner. Till min hjälp i studien har jag haft det material som jag själv antecknat under min VFU-utbildning. Jag använde inte något digitalt verktyg på grund av tidsbrist och det är mycket tidskrävande att skaffa det samtycke från föräldrar och förskolechefen som behövs.

Sammanlagt nio förskollärare på de fyra förskolorna deltog i studien. Jag gav förskollärarna samtyckesbrev (se bilaga 1) att lugnt läsa igenom varefter jag bokade tider för intervjuer. Tre av de nio förskollärarna har varit i yrket i mer än 20 år, tre andra har jobbat mer än femton år och övriga tre är nyexaminerade förskollärare sedan ca två år.

De fyra förskolorna är mångkulturella och ligger i två olika kommuner. Två av förskolorna ligger i ett bostadsområde i stadsmiljö och två i ett naturnära villaområde.

4. 2. Observationer

Franzén (2014) ger förslag på att man behöver ha med sig anteckningsblock och penna för att följa de dagliga aktiviteterna och skriva ner vad man är ute efter. Löfdahl (2014) tar upp att man kan diskutera med sin handledare för att förstå forskningskraven ( Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén 2014, s. 35, 63). Det var så jag började fokusera på vad jag skulle observera. Eftet att ha presenterats mitt samtyckesbrev för min handledare (se bilaga 2) diskuterade vi hur man kan gå tillväga och vilket material man kan använda i observationen.

Min handledare förklarade att om jag använder digitala verktyg så måste jag skaffa samtyckesbrev från barnens föräldrar och att detta är tidskrävande. Istället rekommenderade min handledare att jag skulle använda papper och penna under observationen och anteckna vad som jag identifierade av intresse.

11

Mitt fokus i observationerna var riktat mot reflektionen. Jag behövde inte vara fokuserad på några specifika avdelningar eller platser eftersom lärande på förskolan sker överallt, utomhus som inomhus och oberoende av typ av aktivitet. Under min studie förde jag anteckningar från ca tio olika aktiviteter under två heldagar. Observationstider finns som bilaga (se bilaga 3). Utifrån dessa har jag valt ut tre som jag diskuterar i min analysdel.

4. 3 Intervjuer

Efter att klargjort syfte och frågeställningar så började jag förbereda mina intervjufrågor (se bilaga 4). Jag förberedde och skrev mina intervjufrågor på så sätt att pedagogerna skulle vilja svara på det som jag ville veta.

Kvale & Brinkmann (2014) & Patel & Davidson (2011) menar att man behöver använda en god teknik i en intervjusituation. De menar att i en intervjusituation är den som intervjuar och den som blir intervjuad båda medskapare. Den som intervjuar måste behöva vilja nå fram till kunskap och den som blir intervjuad måste vilja berätta och dela med sig av sina kunskaper utifrån sin erfarenhet (Patel & Davidson 2011, s. 82 & Kvale & Brinkmann 2014, s. 155). Utifrån denna tanke förberedde jag mina intervjufrågor och jag lade på passande ställen till följdfrågor såsom t. ex. ”kan du berätta mer?”, ”hur?” eller ”hur gick det till?” Sådana följdfrågor lockade de intervjuade personerna att berättade mer om sina erfarenheter.

Innan jag intervjuade pedagogerna beskrev jag för dem vad jag skriver om och vad mitt syfte med studien var. Intervjuerna genomfördes på bokade tider och var enskilda (se bilaga 5). En intervju skedde i grupp och det var tillsammans med två förskollärare. De bokade tiderna var tidigt på morgonen kl. 08.00 eller senare på eftermiddagen kl.15.00. Pedagoger på förskolan har mycket att göra och det är svårt att hitta tid under dagen för att ställa upp för en intervju.

12

Vid intervjuerna använde jag ljudinspelning via min mobil. Jag har en mobilapp som är mycket bra där man tydligt kan höra samtalet som spelas in. Det är lätt att transkribera med mobilappen så hörs tydligt och det är lätta att hoppa fram och tillbaka vid behov. Allt transkriberades, även de korta orden för att inte missa något av vikt. Transkriberingen krävde mycket tid alltså några av pedagogerna beskrev många intressanta saker. Dock behövde jag sortera pedagogernas samtal utifrån mina frågor och syfte. På så sätt använde jag de delar som var relevanta för min studie.

4. 4 Kvalitativ metod

Studien använder sig av en kvalitativ metod som bygger på mina observationer samt intervjuer där pedagoger berättat om sina erfarenheter. Stukat (2005) menar att den kvalitativa undersökningsmetod har som huvuduppgift att uppnå resultat utifrån intervjun. Med observationen försöker man ta del av vardagliga erfarenheter från personerna för att uppnå bättre förståelse. I en kvalitativ metod har man intervju, observation, bild eller text för att forskaren ska komma fram en djupare förståelse och uppnå kunskapen (Stukat 2005, 2011, s. 34-36).

En kvalitativ forskningsintervju måste bygga på fakta och meningsbärande samtal. Under dessa förhållanden behöver man lyssna noga på berättelserna man hör, eftersom de intervjuade personerna är rika med kunskaper. Om man inte förstår vad den intervjuade personen menar ska man fråga igen, så att man får fram ett tydligt budskap. Budskapen behöver man beskriva exakt som man hör och upplever dem (se Kvale & Brinkmann 2014, s. 47). Jag har upplevt liknande saker författarna nämnde när jag intervjuade. Jag intervjuade bara förskollärare som har jobbat i många år inom förskolan. Jag har upplevt att de är rika med kunskaper.

13

möjligt och beskriver tydligt hur hela forskningen har gått till. Dessutom kan man ställa följdfrågor för att kunna samla viktiga material från en djup intervju. På det viset ser jag att själva forskningsprocessens noggrannhet är viktig.

I mitt uppsatsarbete var det viktigt för mig att arbeta noggrant och att nå en djup förståelse utifrån mitt syfte och mina frågor. Därför förberedde jag forskningsfrågor med följdfrågor så pedagogerna hade möjlighet att berätta mer utifrån sina erfarenheter. Dessutom skedde alla intervjuer på bokade tider och vilket möjliggjorde för pedagogerna att berätta i lugn och ro. 4. 5 Forskningsetiska principer

I min studie var det viktigt att intervjua pedagoger och observera barn och pedagogernas handlingar. Jag intervjuade nio pedagoger och gjorde tre “observationer”. Jag spelade in pedagogernas röster, så att jag inte missade något och antecknade många aktiviteter under min VFU-utbildning. Jag informerade att baserade på rekomendationer från Vetenskaprådet (2002) kommer ingen information avslöjas i denna undersökning, som skulle kunna påverka deras integritet.

Kvale & Brinkmann (2014) behandlar forskarens roll i forskningen. De menar att en viktig aspekt som forskare är att vara ansvarsfull vid insamling av kunskap. Dessutom är det viktigt att utrusta sig med etiska och moraliska kunskaper för hur forskningsprocessen ser ut. Det gäller att forskaren korrekt och noggrant representerar det som ger en validitet i sin forskning (Kvale & Brinkmann 2014, s. 111). Dessutom menar Löfdahl (2014) att forskningsetiska frågor inbegriper hela forskningsprocessen, dvs. hur metod och material tillämpas för att nå resultat. Därför är det viktigt för en student att veta vilka forskningsregler som finns för att anskaffa material (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén 2014, s. 32).

14

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, s. 5-6). Utifrån dessa krav utfördes intervjuer och observationer.

Med samtyckekrav menas att forskaren beskriver sin studies syfte till de personerna som frivilligt vill medverka i en studie. Därefter får de personerna själva bestämma om de vill delta i forskningsstudien. Dessutom, om personen inte vill fortsätta i studien måste forskaren avbryta även den forskning som har påbörjats (Vetenskapsrådet 2002, s. 7). Med den här tanken som grund skickade jag samtyckebrev (se bilaga 1 & 2 ) till förskollärarna och berättade även muntligt syftet med min studie. Jag beskrev tydligt att jag spelar in rösten vid intervjun med min mobil så personerna är medvetna om detta. De fick läsa samtyckebrevet noggrant innan vi bokade tid. Samtliga medverkande pedagoger skrev under samtyckebrevet och bekräftade att de har läst och tagit del av innehållet.

Med informationskravet menas här att den som deltar i studien har rätt att få information, dvs. få veta vad studien handlar om (Vetenskapsrådet 2002, s. 9). Med stor respekt för alla mina intervjuade förskollärare fick de av mig var sitt samtyckebrev. I brevet står det vad min uppsats handlar om och hur den kommer att användas. Dessutom var jag tydlig med att om uppsatsen blir godkänd så publiceras en publikation i databasen DIVA.

Med konfidentialitetskravet menas att forskaren har tystnadsplikt och krav på anonymitet. Med det menas att man inte ska avslöja deltagarnas personuppgifter för allmänheten (Vetenskapsrådet 2002, s. 12). I forskningssyfte behövde jag observera aktiviteter i flera förskolor och intervjua ett flertal pedagoger. I mina observationer antecknade jag endast med papper och penna för att ta hänsyn till barnens integritet. Dessutom nämner jag pedagogerna med siffror istället för med namn i analysen för att skydda pedagogernas anonymitet.

15 4. 6 Hermeneutisk studieanalys

Min uppsats grundar sig på intervjuer och observationer har jag valt att använda mig av en hermeneutisk studieanalys. Vad som framkommit via intervjuerna och mina observationer av betydelse för studiens syfte har jag tolkat utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att få en så heltäckande bild som möjligt. Thomassen (2007) menar utifrån filosofen Heidegger att det ligger i människans natur att vilja förstå hur saker och ting fungerar och att detta är grundläggande i vårt sätt att se saker. Allt som sker i världen vill människor förstå på sitt eget sätt. För allt som betyder något för oss hänger ihop med vårt egna liv (Thomassen 2007, s. 184).

Ordet hermeneutik kommer ursprungligen från det grekiska ordet hermeneuein, som betyder tolka eller uttolka. Förr i tiden använde man detta som en metod för att tolka både bibeltexter och icke-religiösa texter för att nå förståelse. Nu har hermeneutiken en tydlig vetenskaplig riktning som används för att tolka, studera och förstå hur naturliga fenomen hänger ihop med den mänskliga existensen. Inom hermeneutiken inkluderas sociala kunskaper som språk, kultur och livsstilar. På så sätt förstår man andra människor och kan göra en tolkning utifrån denna förförståelse (se Patel & Davidson 2011, s. 28-29, & Thomassen 2007, s. 178-185).

Jag har specifikt valt hermeneutikens metod för att denna passar väl ihop med en kvalitativ undersökning med ett sociokulturellt perspektiv. Patel & Davidson framhåller fördelen av att kunna använda olika vetenskapliga discipliner inom hermeneutiken. En fördel är att man bygger sina tolkningar utifrån förståelser som tillåts ha inhämtats på olika sätt. Författarna betonar också att inom hermeneutiken är själva tolkningen, och inte bara studien, är en viktig del för att förstå hur saker och ting fungerar på ett djuplodande plan (Patel & Davidson 2011, s. 28).

16 5 . Analys och resultat

I denna del diskuterar och analyserar jag det empiriska materialet mot bakgrund av studiens syfte. Den teoretiska utgångspunkt som jag valt är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori med fokus på de två centrala begreppen byggnadsställning och kulturella redskap. I det följande tolkar jag det utvalda materialet för att komma fram till svar på studiens frågor. Efter insamlingen har en tillbakablick gjorts på studiens syfte: Syftet med min studie är att ta reda på vad reflektionen har för betydelse för barns lärande i förskolan idag. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med reflektionen som koncept och ytterligare ett syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar reflektionens kvalitet. Dessa frågeställningar är direkt kopplade till den teori och tidigare forskning som presenterats i avsnitt 3.

5.1 Reflektionens betydelse för barns lärande

Observation 1

I ett projektarbete valde pedagogerna att arbeta med ”träd” då många barn var nyfikna på detta. I aktiviteten deltog två pedagoger och åtta barn. Åldern på barnen var tre till fem år. I aktiviteten fick barnen först rita och måla och sedan fästa varsin målning på väggen. När de var klara frågade pedagogerna vem som kunde berätta något om träd? Barnen tittade på pedagogerna, log och skakade på huvudet att de inte vet. Pedagogerna hjälpte barnen på traven: ”Ser ni vem som bor här i trädet?”

Då sa ett av barnen att insekter bor i trädet - och fåglar och frukt. Ett barn sa: ”insekten hjälper trädet att växa då kommer äpplen”. Ett annat barn svarade: ”Min mamma sa insekt gör gödsel”

Plötsligt började flera samtal mellan barnen och pedagogen och på så sätt reflekterade barnen och pedagogen kring trädet. (Antecknat 2019-01-08, kl. 09.00-11.00)

Min tolkning av aktiviteten är att pedagogens fråga hjälpte barnen att reflektera kring sina egna erfarenheter och förstå vad andra uppfattar om trädet. Med reflektionens hjälp förstår även pedagogerna hur barnen lär av varandra och utvecklar sina tankar.

17

Ovanstående stämmer väl in på teorin att ur ett sociokulturellärande perspektiv lär man av varandra och utvecklas tillsammans. Säljö (2014) menar att i ett sociokulturellt perspektiv sker lärande och utveckling genom samspel och kommunikation. Människor lär och utvecklar sig genom att kommunicera med varandra och förstår på så sätt sin omvärld. På samma sätt blir ett barn nyfiket när det hör hur andra talar och visar intresse, och blir på så sätt medvetet om sin omvärld (Säljö 2014, s. 37).

Williams (2006) menar utifrån Vygotskij att barnen kan lära sig tillsammans genom att härma varandra och att härmandet är nyckel till ett socialt lärande (Williams 2006, s. 41). Mot bakgrund av teorin ser jag hur det sociokulturella lärandeperspektivet får barnen att lära sig av varandra och utvecklas tillsammans på förskolan. Dessutom kan observeras att när pedagoger och barn samtalar utifrån en aktivitet så har barnen möjlighet att lyssna på varandras tankar och idéer. Dessutom förstår barnen innebörden av aktiviteten på ett djupare plan och blir intresserade av att lära sig mer. Det blir här tydligt hur mycket reflektionen betyder för barns lärande.

En iakttagelse som kan göras är barnen målade träd. De målade barken med brun färg och bladen i grönt. Redan från början har barnen en viss förståelse för hur träd ser ut. Men en inlärning på djupet skedde först när barnen reflekterade kring trädet. Och det är även först som pedagogen kan se att barnen har medvetna kunskaper om trädet. Därför behövs barn och pedagogens reflektion på förskolan. Det håller min intervjuade pedagog 1 med om utifrån sina erfarenheter:

Pedagog 1

Reflektion är väldigt viktigt för barn och pedagoger. Då vet man var man är på väg och vad man vill tillföra. Vad barnen har visat intresse för. Vilka erfarenheter barnen har och hur vi ska gå vidare. För att aktivitet heter just nu undervisning. En aktivitet kan vara undervisning enligt nya läroplanen. Ordet undervisning kan vi säga i och med att vi undervisar på den nivån som barnen är bra på och utifrån deras erfarenheter. Och det är viktigt att dialogen med barnen och genom dialogen kan de också ta till sig sina tankar. Barnen lär sig hela tiden, men det gäller att få insikt i sitt lärande och att de känner sig säkra på och känsla för ”nu vet jag det här (intervju, 2019-02-01).

18

Utifrån aktiviteten ges barnen en djupinlärning i och med känslan av att ”jag kan” eller ”förstår nu”. Man kan säga att barnen lär sig genom att få en bekräftelse på hur saker och ting hänger ihop. Samtidigt, genom att reflektera blir pedagogen också medveten om sin egen pedagogik och hur inlärningen har gått till. Detta framhåller en annan pedagog i sin intervju:

Pedagog 3

För mig själv som förskollärare är det viktigt för att veta hur långt jag har kommit. Vidare det ger eftertanke att det är bra och att fundera på varför och vad vi ska göra i projektet. Jag tror reflektion är viktigt i allt. Ja, det finns en betydelse för barns lärande och utveckling (intervju, 2019-02-27).

Detta tolkar jag som att pedagogen bör ha en tanke bakom vad de gör för för att kunna se sin egen pedagogik. Vidare kan man fundera utifrån ett projekt: ”varför tar jag mig an projektet och hur förväntas resultatet bli?”.

När det gäller teori kan man titta på hur lärandet sker mellan barnen i ett sociokulturellt perspektiv. I den sociokulturella lärandeteorin förklarar den pedagogiska psykologen Brown (1993) att läraren är viktig alltså denne bygger ett ömsesidigt lärande i gruppen. I gruppen får eleven lära sig dialog, turtagning och att göra val inom gruppen. Man ställer frågor, förklarar och sammanfattar tillsammans. På så sätt utvecklas en atmosfär där alla tar sitt ansvar både individuellt och också i gruppen (se Williams 2006, s. 48-49). Här ser jag likheter med min observation där pedagogerna skapar en atmosfär i barngruppen där varje barn känner sig delaktigt och är med i samtalen. Vidare behöver pedagogerna kunna ställa frågor som ger lärandet en innebörd.

Detta kunde observeras på förskolan att pedagogerna ställde frågor utifrån barnens nivå. Exempelvis: ”Ser ni vem som bor här i trädet?” Detta gör att barnen lätt kan följa med i dialogen om ”Trädet”. På så sätt kan alla barn få föra en dialog, känna sig trygga och delta i samspelet mellan barnen och pedagogerna och på så sätt utvecklar barnen en förståelse för sitt lärande. Jag la i observationen märke till hur barn och pedagoger samspelar och reflekterar tillsammans. En annan pedagog beskriver i sin intervju vikten av att barnen och pedagogen reflekterar tillsammans:

19

Jag ser en stark koppling mellan barnens möjlighet att reflektera tillsammans med sina pedagoger och känsla av inflytande så som läroplanen säger. På förskolan har pedagogerna möjlighet att reflektera, analysera och planera sin verksamhet, men skulle säga att det är lika viktigt att pedagoger reflekterar tillsammans med barnen. Då tänker barnen och övar sig att uttrycka sina tankar och berätta vad de har förstått (intervju, 2019-03-01).

I denna intervju lade pedagogen vikten på att reflektera tillsammans med barnen och på så sätt förstå genom delaktighet. När barn och pedagoger reflekterar tillsammans så övar barnen sig i att uttrycka sig och får också visa att de har förstått och lärt sig. Detta känner jag igen från mina egen observationer.

Om pedagogen och barnen inte skulle reflektera så har barnen bara genomfört en aktivitet. Att själva reflektionen är viktig syns i den sociokulturella lärandeteorin. Erling (1998) beskriver utifrån Vygotskij att undervisningen behöver innehålla reflektion för att en djupare inlärning ska komma till stånd. En djupare inlärning sker så uppmärksamheten är på själva handlingen och man löser problemen tillsammans.

Vygotskij förklarar att för att lära sig cykla behövs i huvudsak övning, men för att tillgodogöra sig ett matematiskt begrepp som decimaltal behövs reflektion. Pedagogen behöver kunna se huruvida barnen har förstått och vad de lärt sig utifrån undervisningen. Skolan står för en social undervisningsprocess där barnen kan återberätta och reflektera tillsammans och på så sätt bli rikare i sin kunskapsutveckling (Erling 1998, s. 51-53).

Med reflektionens hjälp kan pedagogen utveckla barnens lärande och ge barnet en känsla av förståelse. Här blir behovet av djupinlärning med reflektion tydlig för att lärandet ska få sin rätta innebörd.

5. 2 Hur arbetar pedagogerna med reflektion i dagens förskola Observation 2

På morgonen var det en kort samling mellan barn och pedagoger och det bestämdes att man skulle arbeta med smågrupper. Pedagogerna gav barnen möjlighet att välja aktivitet. En pedagog förklarade för barnen att de hade tre val: “Man kan måla, leka på gården eller jobba med matematik.”

20

Här använde pedagogen sig av små djurfigurer med olika färger som man kan fästa ihop med varandra. Det här materialet används på förskolan för att utveckla matematiken genom att räkna, bygga eller sortera. Pedagogen och barnen satt bredvid varandra och arbetade tillsammans.

Efter en stund ville barnen inte leka något mer. Då sa pedagogen att ”Ni lekte klart så snabbt, men vad gjorde ni då? vem kan berätta?”

Barnen: ”Vi lekte med kameler och byggde.”

Pedagogen: ”Vad bra”! ”Kan någon räkna hur många kameler har jag? vem kan räkna?”

Barnet: ”Det är inte så många”

Då säger ett barn som sitter nära pedagogen: ”jag har mer” medan barnet räknade: “ett, två, tre, fyra, fem, sex och sju”.

Före lunch ordnades en samling i ring och alla fick berätta om sina aktiviteter och reflektera tillsammans. (Antecknat 2019-01-09, kl. 09:00-11:30).

I och med denna observation såg jag hur pedagogerna arbetar med reflektion med barnen. Vi vet att på förskolan är barngrupper ganska stora, så för att alla barn ska kunna få delaktighet i aktiviteten och möjlighet att reflektera behöver pedagogerna planera noga. Det kunde observeras hur pedagogerna på ett enkelt sätt använder reflektion i barnens lärande. Utifrån reflektionen märker pedagogen vad barnen lärt sig och får insikt i deras tankar och åsikter.

Pedagog 1

Med reflektion ger vi tillbaka dokumentation till barnen och det kan vara på olika sätt. Kanske i en samling då kan vi be barnen att återberätta om de har varit med något. Det som barnen gör man tar upp med barnen så att de kan reflektera. Och det måste vara en slags sammanfattning som pedagogerna gör som säger att ”nu har vi pratat om de här och vad tycker ni om det här?”. Det ger barnen insikt i sitt lärande när även barnen berättar om sin upplevelse (intervju, 2019-02-01).

Av intervjun framgår hur man arbetar för att kunna reflektera tillsammans med barnen. Pedagogen föreslår t. ex. en samlingsstund så alla är med. Under dessa förhållande kan man reflektera tillsammans och få höra varandrs berättelse. Man kan beskriva det som att reflektionen är en sammanfattning av aktiviteten som barn och pedagogerna tillsammans varit med om.

21 Pedagoger 8 och 9

När man gör en aktivitet behöver man inte ha planerat för att barnen ska kunna reflektera. Barnen kan reflektera var som helst och när som helst. Man behöver bara prata med dem och fråga t. ex. hur har det gått? hur gjorde du? vad har ni tänkt? Man behöver samtala med barnen lite överallt. Att man ser vad barnen har lärt sig och förstått och hur man går vidare. Man nappar bara på barnens intresse och det bästa med reflektionen är när man ställer öppna frågor (intervju, 2019-03-07).

Här ser jag hur enkelt det kan vara för pedagoger att reflektera tillsammans med barnen. Min tolkning av denna intervju är att man inte alltid behöver planera och vänta på något speciellt tillfälle eller samlas. Istället visar det sig att man kan reflektera med barnen överallt och när som helst. Det gäller att ta tillfället i akt när barnen visar intresse och använda öppna frågor, något som också kunde observeras när barn och pedagog samspelade i den matematiska aktiviteten. Även där visade det sig att pedagogerna använder öppna frågor som ett stöd för att reflektera. Språket var viktigt för barnens reflektion. Det stämmer även väl överens med ett av Vygotskijs centrala begrepp, byggnadsställningsteori. Williams (2006) menar att i Vygotskijs sociokulturella perspektiv har kommunikationen fått stort betydande. Lärandet sker genom interaktion med andra människor och man kan tala om ett gruppvist lärande. Man blir delaktig i hur andra tänker, handlar och uttrycker sig.

Av teorin framgår att den som är mer kunnig och mer kompetent vägleder den som är mindre kunnig och samtidigt stödjer man varandra. På detta sätt blir det så att den som har mer kompetens i lärandet blir den som tar ansvar och den som är mindre kompetent får möjlighet att få stöd. I det sociokulturella perspektivet sker lärande tillsammans med andra, där interaktion och kommunikation har stor betydelse (Williams 2006, s. 47).

Här är min tolkning att barnen och pedagogerna lär av varandra samtidigt som barnen ges stöd i lärandet av de mer kunniga pedagogerna. På så sätt utvecklas man tillsammans. I en av intervjuerna berättar en pedagog hur viktigt samtalet är och förespråkar smågrupper för att på bästa sätt kunna reflektera. Pedagogen betonar även att de mindre kunniga barnen kan dra lärdom av de mer kompetenta barnen när de reflekterar tillsammans.

22

Vi gör små grupper och ser hur gruppen ser ut, vilket barn som går i gång med i gruppen. Det som är kreativitet och fördelar att just när det finns barn i gruppen som brinner. När gruppen kommer i gång då ställer man ledande frågor som inte svarar bara ja eller nej. Istället kan barnen tänka själva och komma på något nytt och berätta tillsammans med andra barn. Vi arbetar med språket och noterar mycket hur språket fungerar i gruppen (intervju, 2019-02-26).

Även här framgår att pedagogen gärna delar in barnen i små grupper för att kunna reflektera på bästa sätt tillsammans med barnen. Dessutom fokuserar pedagogen på hur gruppen ser ut. I ett sociokulturellt perspektiv ser man att barn lär av varandra. Därför bildar pedagogerna smågrupper med barn som är kunniga och barn som är mindre kunniga. Så lär barnen av varandra. På det viset ser pedagogen det som en fördel att det i förskolan finns många kunniga barn som brinner för lärandet och att man kan använda detta intresse för att reflektera tillsammans i gruppen.

Williams (2006) framhåller att barnen har möjlighet att samspela i en grupp leka tillsammans, tävla och känna sig delaktiga i gruppen utvecklas man tillsammans. Denne menar också att grupparbeten utvecklar barnen mycket alltså barnen lär sig av varandra genom att imitera. Pedagogen behöver vara uppmärksam på att alla barn är delaktiga i grupparbetet (Willams 2006, s. 79, 80, 81). Här är det tydligt hur lärande sker mellan barnen i ett sociokulturellt perspektiv, när de lär sig av varandra genom att imitera.

I denna den andra observationen framgick tydligt hur pedagogerna arbetar och vilka strategier de använder sig av för att på bästa sätt kunna reflektera tillsammans med barnen. Här använde sig pedagogen av små grupper och indelningen av barn gjordes med tanke på barnens inbördes kunskaper. På så sätt kan barnen även lära sig av varandra och det blir lättare för pedagogerna att reflektera tillsammans med barnen.

Barn har möjlighet att lära sig mycket av att lyssna på varandra med stöd av pedagogen. Detta tas även upp en annan intervju där pedagogen beskriver hur det blir lättare att reflektera i mindre grupper tillsammans med barnen.

Pedagog 4

23

här filmen då blir det en diskussion mellan barnen: ”Det där gjorde jag, där är min eller titta det jag gjorde”. Sådär blir det en dialog med barnen och pedagoger men också mellan barnen. Barnen reflekterar genom sitt skapande utifrån projektet och det beror på barnens intresse (intervju, 2019-03-01).

Av intervjun framgår att pedagogerna drar nytta av digitala verktyg för att reflektera med barnen. Pedagogerna filmade först barnens aktiviteter och sedan visar film utifrån barns aktiviteter i mindre grupper för att på bästa sätt kunna reflektera tillsammans. Så kan barnen själva se sin egen aktivitet och kamraternas. På så sätt kunde barnen förstå hur de gjorde och vad de har varit med om. Det var också ytterligare ett sätt att skapa dialog mellan barnen och pedagogen. Dessutom kunde pedagogerna också se vad som var bra, hur barnen tänker och var eventuella problem ligger.

Fördelarna med att använda sig av olika verktyg framgår även i Vygotskijs centrala begrepp såsom den kulturella redskapsteorin. Vygotskij menar att människor skaffar sig erfarenheter genom att använda kulturella redskap. Han delade upp de kulturella redskapen i två olika grupper som han kallar de fysiska och psykologiska redskapen. De fysiska kan vara allt från papper och penna till datorer och som psykolgiskt redskap framhålls språket med vilket man kan tänka samt kommunicera tillsammans med andra i olika sammanhang. De redskapen har utvecklats med tiden inom olika kulturgrupper för att kunna tänka och reflektera utifrån handlingar och idéer. Sådana redskap har stor betydelse i det socialkulturella lärandet och dess utvecklingen (Forssell 2011, s. 163 & Smidt 2010, s. 25).

24 Pedagog 7

Vi spelar in barns aktiviteter. Genom att titta på filmen kan äldre barn lära sig mer genom att reflektera och de får sitta och diskutera. ”Titta de gjorde vi!” Varför blandas inte vatten och olja eller om man jobbar med olika projekt t. ex. kemi eller densitet eller vad än kan handla om. Så kan man lägga en undervisning. Jag tycker stora barn kan diskutera och reflektera med pedagoger när de ser saker. Men småbarn kan inte göra på samma sätt. De behöver göra saker flera gånger och upprepa. Genom att använda digitala verktyg kan man förtydliga lärande med de små barnen och stora. ”Titta nu gjorde du så här!”, ”titta nu så här blir det!”. På något sätt reflekterar man och försäkrar barnen att de har lärt sig (intervju, 2019-03-06).

Pedagog 3

Vi reflekterar med små barn genom att göra korta filmer via läsplatta. När vi går till promenaden fotar vi eller filmar en kort stund. Och sen spelar vi upp för barnen. Det kan vara i samlingsplatsen. Då tittar vi tillsammans och säger -oh! titta gungor, bollar, fåglar eller beror på vad de såg. På det viset uppmärksammar vi ofta och reflekterar tillsammans med barnen (intervju, 2019-02-27).

Pedagogerna använder således digitala verktyg bl. a. för att mer tydligt se hur lärandet sker och vad barnen uppmärksammar samt vad de förstår utifrån aktiviteten. Att göra film eller att fota med läsplattan kan göra det lättare att inkludera alla barn i reflektion. Således kan barnen själva se vad de har gjort eller varit med om, det kan påminna barnen och de kan återberätta. De barn som kan prata och uttrycka sina känslor kan vara med i diskussion med pedagoger. Små barn eller de barn som av andra skäl inte kan uttrycka sina känslor via språket kan ändå se och förstå vad de har gjort eller varit med om. P. g. a. detta är pedagogens förståelse för redskap mycket viktigt.

Säljö (2014) förklarar att i det sociokulturella perspektivet har lärandet och utvecklingen två aspekter. I den första utvecklas ständigt nya kulturella redskap varför man behöver nya kunskaper och praktiska förmågor. Den andra aspekten handlar om krav på hur befintligt material och kunskap kan användas på bästa sätt vilket i sin tur leder till ett behov av utökade kunskaper. På så vis ökar ständigt förväntningar på människorna att behärska de nya redskapen.

25

förändras ständigt med olika kulturella redskap eller material. Det är därför viktigt med kunskaper för att förstå hur man kan använda detta material och på vilket sätt. Därför behöver pedagoger utbildas för att ge barnen ett sådant anpassat lärande som samhället kräver.

De kulturella redskapen kan vara till stor hjälp för att stödja många barns i sitt lärande. Därför är det viktigt för pedagogerna att lära sig hur man kan använda sådant material för att bättre kunna reflektera tillsammans med alla barn. Det räcker inte att det finns olika material på förskolan det gäller också att pedagogerna har en förståelse för hur man kan använda dessa material för att reflektera tillsammans med barnen. Enligt mina observationer verkar sådan förståelse finnas.

5.3 Faktorer som påverkar reflektionens kvalitet i förskolan Observation 3

I en aktivitet deltog sju barn och en pedagog. Åldern på barnen var fyra till sex år. Aktiviteten som pedagogen valt var att lyssna på en ljudbok för att sedan reflektera tillsammans med barnen. Redan efter ett tag blev aktiviteten dock avbruten. Avdelningen ligger nära den s. k. ateljén varifrån det kom mycket ljud då några barn höll på att leka där. Detta gjorde att själva aktiviteten blev rörig. Då stängde pedagogen av cd-spelaren.

Pedagogen diskuterade sedan med sin kollega att den här aktiviteten inte gick så bra för att det var ganska stor barngrupp och det var mycket ljud som påverkade aktiviteten. Då gav den andra pedagogen förslaget att de kunde testa den här aktiviteten imorgon igen i ett annat rum. Pedagogerna ville fortfarande se hur barnen reflekterar nästa gång när de ändrar miljö. (Antecknat, 2019-01-08, kl. 12.30-15.00)

Nästa dag efter lunch provade de två pedagogerna samma aktivitet igen i ett lugnt rum i andra sidan av lokalen. Rummet är inte så stort, men fint möblerat. Den här gången var det sju barn och två pedagoger som deltog. Barnens åldrar var fortfarande mellan fyra och sex år.

Den här gången gick aktiviteten väldigt bra. Barnen lyssnade ca 10 minuter utan paus. När de lyssnat klart på boken frågade en av pedagogerna: “Vem kan berätta vad ni har lyssnat?”

Många barn ville svara och de kände sig lugna.

Pedagogerna blev imponerade. De tittade på varandra och insåg att barnen kunde återberätta de viktiga delarna som de lyssnat på. Huvudsaken var att de hade förstått själva innehållet i boken när de berättade. (Antecknat 2019-01-09, kl. 12.30-15.00)

26

Min tolkning av situationen är att en ganska stor barngrupp och en suboptimal miljö påverkade aktiviteten negativt. Men här spelade pedagogernas vilja en stor roll för möjligheten till reflektion. Vi såg under observationen att det inte gick bra den första dagen under aktiviteten. Så reflekterade pedagogerna med varandra och hittade felet och valde att testa den här aktiviteten nästa dag igen. Pedagogerna var måna om att barnen skulle få lära sig reflektera trots att ett problem uppstått.

I den sociokulturella lärandeteorin menar Vygotskij att barnen klarar av en del kognitiva aktiviteter när barnen har sociala samspel med vuxna. På så sätt skapas en medvetenhet utifrån aktiviteten vilket direkt stödjer barnens kognitiva utveckling. Språket har en viktig roll när barn och vuxna för en dialog och kommunicerar under aktiviteten. I processen blir barnen delaktiga och medvetandegörs utifrån aktiviteten. Vygotskij betonar också vikten av att barnen i skolan möter nya miljöer. Där får barnen nya tankar, nya kunskaper och erfarenheter. Således får barnen vetenskaplig kunskap utifrån undervisningen (Thurmann-Moe 1998, s. 132). Vygotskij menar att pedagogen är viktig i det sociala lärandet. Barnen behöver samspel med pedagogen och de kan alltså lättare utveckla sig och erhålla kunskaper från sina pedagoger. Här har språket stor en betydelse för barns lärande. Jag bevittnade i den tredje observationen hur barn och pedagoger samspelade. Med hjälp av språket berättade barnen vad de hade lyssnat på och visade på så sätt vad de hade förstått.

En pedagog som intervjuades menade att det är viktigt att pedagogen har en tanke bakom varför man reflekterar tillsammans med barnen.

Pedagog 3

Det handlar om också tanke liksom när man är i verksamheten. Under tiden händer det någonting så funderar jag inte bara över att klockan är 08.00 jag bara reflekterar utan reflektion pågår hela tiden. På något vis reflekterar man att man också något sätt behöver göra. Antingen med synen eller skriver man på pappret vad barnen gör eller säger (intervju, 2019-02-27).

27

Som jag beskrev i observationen av den första dagens aktivitet uppstod problem och sedan planerade pedagogerna nästa dag igen. Detta visar att pedagogens egna tankar och aktiva val också påverkade hur reflektion fungerar i skolmiljön i praktiken.

Även om reflektion kan ske överallt så är djupare reflektion tidskrävande och det märktes tydligt att det behövs tillräckligt med personal för att det ska bli ett bra resultat. I den andra omgången som jag observerade fanns två pedagoger med sju barn. Vikten av personal och tillräckligt med tid håller den intervjuade pedagogen med om när denne beskriver vad som kan stå i vägen för reflektion:

Pedagog 6

Tidsbrist tycker jag och att det saknas personal. Det är väldigt många barn vill berätta om man kunde lyssna på alla. Ibland känner jag att tiden inte räcker till för det och jag hinner inte förbereda och att tänka igenom allt. Om man inte reflekterar som planerat då blir det kanske inte en djupare reflektion. Sen finns det kanske tekniska saker som krånglar som att vi tänkte kolla på bilder som vi har som projekt, men det går inte. Det finns en del hinder (intervju, 2019-03-01).

Det är tydligt att pedagogerna inte har tillräckligt med tid. Det är ganska många barn i barngruppen och därmed råder personalbrist på förskolan. Det finns också tekniska problem som kan ändra en planerad aktivitet med reflektion. Den intervjuade pedagogen nämnde att på grund av dessa problem blir det kanske inte någon djupare reflektion. Här beskriver två pedagoger hur miljön kan påverka när man reflekterar med barnen:

Pedagog 8 och 9

Barn är olika och en del barn behöver en lugnande miljö för att reflektera. Några barn blir stört av andras aktivitet och kan då inte reflektera när många barn leker omkring. Reflektionen kräver en lugn miljö och en lugn hörna där man kan samtala och reflekterar tillsammans. Då lyssnar man lugnt på deras frågor och intressanta samtal (intervju, 2019-03-07).

28

pedagogen ensam med sju barn och själva aktiviteten behövde avbrytas. Med ytterligare en pedagog kunde man analysera själva aktiviteten och se vad problemet var och varför aktiviteten inte fungerade. På det viset ändrade pedagogerna aktiviteten nästa gång. Så utvecklade de en god undervisningssituation i barngruppen. Pedagogernas eget reflekterande i lärandet utvecklade en god undervisning.

Något liknande förklaras i Vygotskijs centrala begrepp byggnadsställningsteori. Vygotskij menar att barnen uppnår sin potentiella utveckling utifrån god undervisning från sin lärare. En god undervisning har möjlighet att utveckla barnen. Enligt Vygotskij är läraren en mediator som har erfarenhet och fungerar som en bro mellan eleven och lärandet. Med en lärarens hjälp kan barnen lära sig att handla på egen hand nästa gång (Lindqvist 1999, s. 278). Här är min tolkning att pedagogerna behöver reflektera själva först om vad och hur undervisning ska gå till och utveckla en god undervisningsmiljö så att alla barn kan känna sig trygga och säkra i sitt lärande. Pedagogen har en viktig roll i barns lärande och behöver fungera som en länk mellan barnen och kunskapen. Här menar Vygotskij att pedagogerna kan stödja barnen så de lär sig att själva kan klarar uppgiften nästa gång.

Mina observationer visar också att en god undervisning kräver en god lärandemiljö. I likhet med min observation har pedagogerna beskrivit i sina intervjuer att om det saknas personal eller råder tidsbrist, finns tekniska problem eller annars råder en bristande undervisningsmiljö, så blir även möjligheterna till reflektion lidande.

6. Diskussion

Ett syfte med min studie har varit att visa vilken betydelse reflektionen har för barns lärande på förskolan idag. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka hur pedagogerna rent faktiskt arbetar med reflektion som begrepp. Ytterligare ett syfte var att identifiera faktorer av betydelse för reflektionens kvalitet. Därför ställde jag före undersökningen tre frågor: Vilken betydelse har reflektionen för barns ärande?, Hur reflekterar pedagogerna med barnen? Samt: vilka faktorer är det som påverkar reflektionen?

29

På frågan om vilken betydelse reflektionen har i barns lärande idag måste svaret bli stor. Åberg & Lenz Taguchi (2018) tar i sin forskning upp att pedagogerna behöver dokumentera, lyssna och reflektera för att kunna förstå barns lärande. Först genom att lyssna på barnen kan pedagogerna förstå hur barnen lär sig och hur det är lämpligt att gå vidare. Forskarna betonar även vikten av att barnen och pedagogerna kan ses som reflektionspartners dvs. att pedagoger och barnen reflekterar tillsammans. Så kan pedagogerna lättare tillgodogöra sig från barnen vad de har förstått utifrån en aktivitet eller utifrån en dokumentation (Åberg & Lenz Taguchi 2018, s. 19, 21, 74, 75, 80, 86, 87, 196-199). Mina intervjuade pedagoger 1, 3 och 5 nämner också vikten av reflektion för att förstå barns lärande. I observationen visar det sig också hur lärare och barnens samspel behövs för att kunna reflektera. Teorin, svaren från mina intervjuer och mina egna observationer bekräftar vikten av reflektion i barns lärande.

Jag ser en koppling mellan den tidigare forskningen där Doverberg & Pramling Samuelsson (2012) har visat hur pedagogerna kan förstå barns tankar och kommunikationens betydelse. Samtal med barnen används för att förstå deras tankar och idéer. Författarna menar också att genom att ställa öppna frågor utmanas pedagogerna att reflektera kring barnens lärande och uppmuntras till att förstå om barnen har lärt sig något utifrån aktiviteten. På detta sätt kan pedagog och barns samtal vara ett stöd för att reflektera i barns lärande (Doverberg & Pramling Samuelsson 2012, s. 15, 16, 18, 22, 31, 35, 63, 64, 67, 78, 79).

I enlighet med teorin beskriver också mina intervjuade pedagoger 1, 3 och 5 vikten av att samtala med barnen för att förstå deras tankar. Det har jag sett i mina observationer där pedagogerna samtalar med barnen för att förstå vad de har lärt sig. Det visar sig också i teorin att barnen för en djupare förståelse behöver reflektera med sin pedagog. Mot bakgrund av tidigare forskning visar studiens resultat att reflektionen har stor betydelse för lärandet i förskolan idag.

I den andra frågan om hur pedagogerna praktiskt arbetar med reflektion framgår av studien att pedagogerna gärna reflekterar med barnen i samling, använder öppna frågor, delar in barnen i små grupper samt använder digitala verktyg.

30

pedagogiska dokumentation som ett arbetsmaterial. Pedagog och barnen kan reflektera tillsammans för att se barns lärande. Forskaren tog också upp att pedagogiska dokumenten som en process för pedagogerna. Med denna process kan barn och pedagog reflektera tillsammans och det viset kan pedagogerna vara stödjande i barnets lärande (Bjervås 2011, s. 56- 61). Det nämnde också mina intervjuade pedagoger 1, 3, 8 och 9 att de reflekterar i samlingen eller med öppna frågor om det som barnen har gjort, varit med om eller dokumenterat. Den sociokulturella teorin visar också på kommunikationens och samspelets betydelse när barn och pedagoger reflekterar tillsammans.

Mitt resultat visar också att flera pedagoger gärna delar in i små grupper för att reflektera med barnen. På det viset känner sig barnen delaktiga och får möjlighet att friare uttrycka det som de tycker och tänker. Där ser jag en koppling mellan tidigare forskning som Eriksson (Eriksson 2014, s. 55, 62) tog upp angående förskolans arbetsvillkor. Detta nämnde också pedagog 2 och pedagog 4 att de delar in barnen i mindre grupper för att underlätta arbetet med reflektion. Så får pedagogerna samspela med barnen och ges bättre möjligheter att reflektera tillsammans med barnen. Och det visar sig också stämma överens med teorin att barn lär av varandra genom att härma i ett sociokulturellt lärandeperspektiv.

I mitt resultat har jag funnit att pedagogerna använder olika kulturella digitala verktyg för att reflektera. Här finns en koppling till forskningen av Helgesson & Wiberg (2016). I forskningen visade författarna hur olika digitala verktyg har betydelse för barns och pedagogers reflektion. Författarna har beskrivit utifrån Pramlig Samuelsson och Sheridan (1999) att man kan filma barns aktiviteter för att tydliggöra och reflektera över barns lärande. Pedagogen och barnen kan reflektera och analysera tillsammans kring det som spelats in (se Helgesson & Wiberg 2016, s. 9). Det togs även upp av mina intervjuade pedagoger 3, 4 och 7 som beskrev hur de arbetar utifrån denna förståelse.

31

arbete. Det är därför av vikt att öka dialog och samtal mellan sina kollegor. (Mollberg 2006, s. 32, 56, 57, 75, 85). Samspelet kollegor emellan såg man hos de intervjuade pedagoger och detta lades också märke till i observationerna.

När det gäller den tredje frågan om vilka faktorer som påverkar reflektionens kvalitet visar undersökningen att barnens och pedagogens reflektion påverkas negativt när det inte finns en god lärandemiljö. Tydligt var också att pedagogens vilja och förståelse för reflektionens betydelse spelar stor roll för hur reflektionen fungerar i praktiken. Här ser jag en koppling med den tidigare forskning som författare och forskare Frelin (2012) presenterat. Här tas upp hur pedagogerna behöver planera för att skapa en god lärandemiljö. I sin forskning lägger författaren även fokus på att lärarna behöver vara lyhörda och skapa en god relation med barnen. I sammanhanget beskriver författaren hur lärarna kan få praktiska kunskaper genom reflektionen. Genom att konstruera problemet först kan man planera hur man kan gå vidare. Forskaren menar också att i reflektionen saknas det ofta tillräckligt med tid för lärarna, för sig själv och för andra (Frelin 2012, s. 18, 19). Det finns här en tydlig koppling till mitt resultat som visar att pedagogerna behöver tid för att kunna skapa en god lärandemiljö. I den tredje observationen lades märke till hur pedagogerna reflekterar över sin egen pedagogik. På så sätt kan de planera i förväg hur lärandet ska gå till. Det tas upp i teorin att lärare behöver skapa en god lärandemiljö. Min intervjuade pedagog 6 nämnde att reflektionen behöver tid. Detta visade sig i även mina observationer.

32

förutsättningar. Där ser jag en förståelse för det pedagogiska arbetet. Det går också att utläsa ur teorin att lärarens kunskap är grundläggande för att utveckla barns lärande.

Avslutningsvis kan som ytterligare botemedel mot en suboptimal miljö påminnas om att pedagog 3, 8 och 9 i intervjuer nämner att man inte alltid behöver ha någon utsatt tid för reflektion utan att reflektion pågår hela tiden och att möjligheter till reflektion ständigt öppnas med sådan kunskap.

7. Slutsats

Syftet med denna studie är att utreda vilken roll och vilken betydelse reflektionen har för barns lärande och om detta kan ses i förskolan idag. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur pedagoger praktiskt arbetar med reflektionen som instrument och ett tredje syfte har varit att identifiera faktorer som är av betydelse för reflektionens kvalitet.

Studien kommer fram till att barns reflektion har betydelse och relevans för undervisningen i dagens förskola. Pedagoger arbetar på olika sätt för att reflektera med barnen. Vanliga sätt är i samling, med hjälp av öppna frågor, genom grupparbeten eller med digitala verktyg. Reflektion används som medel för att tolka och visualisera barns lärande. Barnen får generellt sett utrymme att berätta om sina tankar och att reflektera utifrån pedagogernas frågor.

Studiens visar hur en aktivitet blir mer meningsfull när pedagogerna och barnen reflekterar tillsammans. Att endast leka eller ensamt läsa böcker är av värde och har sin plats, men möjliggör inte någon djupare reflektion. Reflektionen är även viktig som instrument för att se om barnen har förstått samt för att förstå vad de faktiskt lärt sig utifrån undervisningen (Erling 1998, s. 51-53).

Av studien framgår att pedagogerna gärna väljer att arbeta i små barngrupper och att barnen således lär sig bättre genom att kunna imitera varandra. Pedagogen reflekterar tillsammans med barnen för att bättre förstå varje barns lärande.

33

Resultatet visar vidare att barns möjligheter till reflektion påverkas när det inte finns en god lärandemiljö. Andra faktorer av betydelse för reflektionens kvalitet och djup är huruvida det finns tillräckligt med tid för planering av reflekterande aktiviteter och om tillräckligt med personal finns att tillgå. Dessutom behöver pedagogerna redskap för att underlätta reflektion i lärandet och för att göra den tillgänglig för så många som möjligt. Avslutningsvis kan nämnas pedagogernas egen vilja och förståelse för begreppet så detta spelar en helt avgörande roll för huruvida reflektion kan användas på förskolan på ett medvetet sätt.

Som motvikt till de hinder som identifierats finns möjligheten att med uppmärksamhet nappa på barnens intresse för att med t. ex. öppna frågor främja reflektion bland barnen. Reflektion är inte bundet till någon specifik plats eller till ett planerat tillfälle utan kan av insiktsfulla pedagoger användas på ett enkelt och medvetet sätt under helt vardagliga aktiviteter.

Med denna uppsats har jag velat vill bidra med kunskaper till förskoleverksamheten. Projektet har varit givande och intressant och mig såsom en blivande förskollärare. Jag har fått olika idéer och erfarenhet genom studien som jag kan tillämpa vidare i min kommande yrkesroll och hoppas studien även kan erbjuda andra liknande insikter.

8. Förslag till vidare forskning