Uppsala Universitet Rapport nr: 2011vt4856 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Examensarbete i utbildningsvetenskap Inom allmänt utbildningsområde 15 hp
Den nya läroplanens påverkan
En studie av förskollärarens och barnskötarens uppfattning om den nya
reviderade läroplanen i förskolan: Lpfö98/2010
Författare Handledare: Karin Utengen Petra Gäreskog Yvonne Towriss
2
Sammanfattning
Ett syfte med denna studie är att undersöka förskollärares och barnskötares uppfattningar och tolkningar av den nya reviderade läroplanen Lpfö98/2010. Utgångspunkten i detta arbete är att få en förståelse av hur förskollärare och barnskötare betraktar sin yrkesroll och sitt ansvarstagande utifrån de nya direktiven som finns i den nya reviderade läroplanen. Ett annat syfte med undersökningen är att få deras syn på vilka fördelar och nackdelar de själva upplever med den nya reviderade läroplanen. Förskollärarna kommer att få det huvudansvaret för barns utveckling, pedagogiken, och dokumentation i förskolan från och med den 1 juli 2011. För att ta reda på vad de två olika yrkeskategorier har för synsätt om detta ämne användes samtalsintervju som metod. Sammanlagt intervjuades sju barnskötare från tre olika förskolor och sju förskollärare från 6 olika förskolor.
Resultaten visar att de flesta förskollärarna i studien är eniga om hur den nya läroplanen kan påverka verksamheten. Flera förskollärare tycker att deras uppdrag kan kommer att försvåras framöver. De flesta barnskötare i studien uttrycker tydligt att de inte vill bli fråntagna sitt nuvarande ansvar i arbetslaget men visar också förståelse inför de förändringar som kan ske. Barnskötarna anser att deras yrkesroll fortfarande kommer att behövas i förskolan framöver. Förskollärarnas egen föreställning om deras yrkesroll, utifrån den nya läroplanen, är att deras yrkesroll får ett lyft och blir mycket tydligare nu. Förskollärarna är överens om att den nya läroplanen inte kommer att bidra till en statusförhöjning inom deras yrkesroll.
3
Tack
4
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 6 PROBLEMFORMULERING ... 7 SYFTE ... 7 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7 BAKGRUND ... 8DEN NYA REVIDERADE LÄROPLANEN ... 8
ARBETSLAG SOM TRADITION ... 9
FÖRSKOLLÄRARE ... 10 BARNSKÖTARE ... 10 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 12 PROFESSIONALISERING ... 12 YRKESROLL ... 12 YRKESSPRÅK ... 13 TYST KUNSKAP ... 13 TIDIGARE FORSKNING ... 13 Läroplansteoretisk forskning ... 13
Professionalisering inom förskollärarnas yrkesroll ... 14
Yrkesrollerna i arbetslaget ... 15
Arbetsfördelning ... 16
METOD ... 17
DATAINSAMLINGSMETODER ... 17
URVAL ... 18
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (ANSVARIG KARIN UTENGEN) ... 18
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (ANSVARIG YVONNE TOWRISS) ... 19
BEARBETNING AV INSAMLADE DATA ... 19
FORSKNINGSETISKA REFLEKTIONER ... 19
RESULTAT DEL 1 ... 21
DELSTUDIE AV BARNSKÖTARNA (ANSVARIG KARIN UTENGEN) ... 21
BAKGRUND... 21
ARBETSFÖRDELNING... 21
DEN NYA REVIDERADE LÄROPLANEN ... 22
YRKESROLL ... 24
SAMMANFATTNING ... 26
RESULTAT DEL 2 ... 28
5
BAKGRUND... 28
ARBETSFÖRDELNING... 28
DEN NYA REVIDERADE LÄROPLANEN ... 30
YRKESROLL ... 32
SAMMANFATTNING ... 33
DISKUSSION AV RESULTATET ... 35
HUR UPPLEVER FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNA ATT DEN NYA ANSVARSFÖRDELNINGEN KOMMER ATT HANTERAS I ARBETSLAGET? ... 35
HUR SER FÖRSKOLLÄRARNA PÅ SIN YRKESROLL I FÖRHÅLLANDE TILL DEN NYA REVIDERADE LÄROPLANEN? ... 37
HUR UPPFATTAR BARNSKÖTARNA SIN BETYDELSE I FÖRSKOLAN I FÖRHÅLLANDE TILL DEN NYA REVIDERADE LÄROPLANEN ... 39
Avslutande reflektion ... 41
METOD DISKUSSION ... 42
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 43
REFERENSER ... 44
BILAGA 1... 46
BILAGA 2... 47
6
Inledning
Under lärarutbildningens gång har två yrkeskategorier arbetande i förskolan, det vill säga, förskollärare och barnskötare, diskuterats ständigt. Kurserna under utbildningens gång har bland annat behandlat arbetet i förskolan och en mängd litteratur har uppmärksammat både arbetssätt och förhållningssätt i förskolan. När de två yrkeskategorierna dvs. förskollärare och barnskötare diskuteras i förskolan använder litteraturen begrepp som pedagog. Anledningen till detta kan vara att dessa två yrkeskategorier har samarbetat i förskolan i arbetslag under en längre period. Enligt det tidigare styrdokumentet för förskolan, Pedagogiska programmet för förskolan (Socialstyrelsen 1987:3) och det nuvarande styrdokumentet Läroplanen för förskolan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 1998) har hela arbetslaget haft ansvaret för barnens omsorg, utveckling och lärande i förskolan. Läroplanen för förskolan, Lpfö98, är det styrdokument som fortfarande gäller i förskolan och såsom tidigare nämnts så görs inte några påtalade skillnader mellan dessa två yrkeskategorier när det gäller t.ex. ansvarsfördelning, pedagogik och dokumentation. Alla i arbetslaget har lika mycket ansvar inom dessa områden.
7 Problemformulering
Denna studie kommer att problematisera och analysera förskollärarens och barnskötarens egna tolkningar och synsätt kring den nya reviderade läroplanen. Förskollärarna kommer att få ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Hur de båda yrkeskategorierna upplever denna förändring, vilken deras syn är och hur de kommer att fungera i praktiken är väldigt intressant. En annan problematik som kan ha stor betydelse för arbetet med den nya läroplanen kan vara att storleken på barngrupperna i förskolan har utökats de senaste åren. En undersökning som nyligen genomfördes av Skolverket visar att ett flertal barngrupperna i förskolan består av 21 eller flera barn. När det gäller personaltätheten framkommer det i Skolverkets rapport att personaltätheten sedan år 2006 har minskat. Hösten 2010 gick det i genomsnitt 5,4 barn per vuxen jämfört med 2006 där siffran var 5,1 barn per vuxen (Skolverket, 2011). I Skolverkets rapport framkommer detta:
Utvecklingen mot allt fler stora grupper i förskolan är oroväckande eftersom en kvalitetsfaktor är just barngruppernas storlek och sammansättning. I dag går allt fler barn i förskolan under allt längre tid och då är kvaliteten mycket viktig (Skolverket, 2011)
Tidspress är redan ett faktum i verksamheten och genom detta kan den nya reviderade läroplanen upplevas som negativ så tillväga att den medför en ökad stressituation för förskollärarna, eller tvärtom kan det upplevas som positivt eftersom den tydliggör de mål som ska finnas i verksamheten. Detta kan förenkla förskollärarnas och barnskötarnas arbete med att utföra målen i praktiken. En annan intressant aspekt är om förskollärarna och barnskötarna upplever att den nya läroplanen kommer att bidra till en tydligare förändring av yrkesrollen inom deras yrkeskategori.
Syfte
Vi kommer att undersöka förskollärarnas och barnskötarnas inställning och uppfattning av den nya reviderade läroplanen utifrån deras yrkesroll och ansvartagande. Syftet är att få en inblick av vilka fördelar och nackdelar förskollärare och barnskötare tror kan förekomma i deras arbetssituation när den nya reviderade läroplanen träder i kraft i juli 2011.
Frågeställningar
Hur tror förskollärarna och barnskötarna att den nya ansvarsfördelningen kommer att hanteras i arbetslaget?
Hur ser förskollärarna på sin yrkesroll i förhållande till den nya reviderade läroplanen?
8
Bakgrund
I detta avsnitt presenterar vi en översikt av den nya reviderade läroplanens utformning. Vi presenterar även förskollärarnas och barnskötarnas yrkesroller i ett historiskt perspektiv samt arbetslag som tradition i förskoleverksamheten.
Den nya reviderade läroplanen
Under 2008 fick Skolverket i uppdrag från regeringen att föreslå förtydliganden och kompletteringar av vissa mål i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010). Förskollärarens uppdrag skulle tydliggöras samt riktlinjer för utvärdering och uppföljning i verksamheten fastställas. Utbildningsdepartementet anordnade en hearing den 3 februari 2010 om Skolverkets förslag där bland andra fackförbund, forskare, myndigheterna och kommunrepresentanter deltog (Utbildningsdepartementet, 2010). Förändringar i läroplanen för förskolan motiverades även av den nya skollagen som träder i kraft den 1 juli 2011. En arbetsgrupp bestående av fyra handläggare på skolenheten skulle samråda med en referensgrupp bestående bland annat av forskare inom förskoleområdet och lämna förslag till förtydliganden av mål och riktlinjer för barns matematiska och språkliga utveckling samt teknik och naturvetenskap inom förskolan. När det gällde förskollärarens ansvar och förslag till riktlinjer för personalen i förskolan utgick arbetsgruppen ifrån den nya skollagen. I regeringens promemoria (Skolverket, 2010) står följande citat under rubriken ”Fördelning av ansvar och arbetsuppgifter”:
Förskollärare har ett särskilt ansvar för kvaliteten i verksamheten och att den kontinuerligt utvecklas. Det är också förskollärares ansvar att både barn och föräldrar involveras i dokumentation och utvärdering av den egna förskolans verksamhet (Utbildningsdepartementet, s.28, i Skolverket, 2010)
Enligt regeringens promemoria (Skolverket, 2010) framgår det att i propositionen 2009/10:165 vill regeringen att undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare. Nu revideras Lpfö98 och den kommer att gälla från och med den 1 juli 2011. Enligt regeringsbeslutet (Utbildningsdepartementet, 2010) behövdes en ny reviderad läroplan i förskolan för att stärka den pedagogiska verksamheten, vilket i sin tur kommer att höja ambitionen i förskolan. Regeringen anser också att ett tydligare ansvar för förskollärarna behövdes för att säkerställa att verksamheten inriktades mot målen som finns i läroplanen. Ett exempel på denna ansvarsfördelning är följande citat:
9
De befintliga strävans mål som finns i Lpfö98 har nu utökas med några nya mål och har även formulerats tydligare för att kunna underlätta utvärderingen av verksamheten och dess kvalitet.
Arbetslag som tradition
Barnstugeutredningen förde fram arbetslag som en pedagogisk och demokratisk princip redan på 1970- talet. Enligt barnstugeutredningen innebar arbetslagsprincipen att man inte skiljer på pedagogiskt arbete och omsorg; förskollärare och barnskötare ska tillsammans besluta hur arbetsfördelningen och den pedagogisk verksamhet ska se ut och hur de delar på ansvaret för omsorgsarbetet. Även om utbildningen och lönen är olika förblir arbetsuppgifterna densamma (Enö, 2005). Att erfara trivsel, utveckling och arbetsglädje poängteras som en viktig del av att arbeta i arbetslag eftersom en av förskolans viktigaste uppgifter är att lägga grunden för att utveckla barns samarbetsförmåga (Enö, 2005).
Enligt Enö (2005) finns det konsekvenser med detta arbetssätt t.ex. att det kan leda till att förskollärarna som har den längsta utbildningen inte framför sina åsikter när det blir pedagogiska diskussioner. På grund av ett demokratiskt förhållningssätt i arbetet tolkas det ofta att alla oavsett utbildning ska utföra samma arbete (Johansson och Åstedt, 1996). Enö (2005) menar att på de svenska förskolorna finns för det mesta en platt eller dold hierarki. Enligt Socialstyrelsen (1988) kan problem förekomma när två olika yrkeskategorier arbetar i arbetslaget. För en utomstående t.ex. föräldrar, kan det vara svårt att veta vem som är vad. Vid en jämförelse med sjukvårdspersonalen tydliga uppdelningar av olika kategorier t.ex. sjuksköterska och läkare är barnomsorgens uppdelning mer diffus.
Enligt Folke-Fichtelius (2008) lade regeringen fram ett förslag i sin proposition, prop.1997/ 98:93 att konstruktionen avseende mål och måluppfyllelse riktades dels till arbetslaget och dels till alla som arbetar i förskolan. Här ingår även lokalvårdaren och kökspersonal. När regeringen i stället valde att rikta ansvaret för strävans mål till hela arbetslaget och inte enbart till förskollärarna, hänvisade regeringen till förskolans långa tradition av att arbeta i arbetslag. I Folke-Fichtelius (2008) finns detta citat från propositionen:
Förskollärare och barnskötare arbetar tillsammans och har under åren i samverkan utvecklat sina yrkesidentiteter, vilket lett till en fruktbar utveckling av förskolans verksamhet (prop.1997/98:93, s.130 i Folke- Fichtelius)
10 Förskollärare
Under barnträdgårdens första decennier var begreppet ledarinna centralt. Ledarinnan var inte ämnad för att fylla barnen med en massa nya kunskaper, utan sågs framför allt som en god mor där hennes uppgift var att utveckla barnen samt att hon skulle visa en aktivitet för barnen och de skulle därmed göra samma sak. Men hon skulle inte ersätta moderns plats, utan ledarinnan fungerade som en rådgivare åt modern. Den som hade huvudansvaret var föreståndarinnan och det fanns en klar hierarkisk ordning, föreståndarinnan, ledarinna och eventuellt medhjälpare (Vallberg Roth, 2002). Maria Moberg startade 1899 en privat Kindergarten i Norrköping och 1904 startade systrarna Ellen och Maria Moberg den första folkbarnträdgården. Denna var även till för barn som kom från arbetande familjer. 1902 startade utbildningen av barnträdgårdslärarinnor. Barnkrubborna var något som förskollärare sökte sig till. Begreppet Barnkrubba kommer från det engelska ordet Infantschool, detta var något som snabbt spred sig i hela Europa från 1820-talet. De barn som blev introducerade i dessa verksamheter på 1830- talet var väldigt stora grupper av fattiga arbetarbarn (Vallberg Roth, 2002).
Yrkestitlarna inom dessa institutioner började förändras i mitten av 1950- talet, då titeln barnträdgårdslärarinna ändrades till förskollärare. I Socialstyrelsens råd och anvisningar var övergången till förskollärare märkbar. 1945 och 1949 skrevs den genomgående kvinnliga formen i anvisningarna. De benämns i ordningen, barnträdgårdslärarinna, småbarnsfostrarinna och föreståndarinna. När titeln förändrades till förskollärare fanns det starka reaktioner på den förändrade ordningen. 1955 började benämningen förskollärare att dyka upp i olika anvisningarna(Valberg Roth, 2002). Enligt Kihlström (1995) har antalet utbildade förskollärare ökat kraftigt sedan dess. Gotvassli (2001) menar att förskollärarnas roll idag är att t.ex. utveckla den pedagogiska verksamheten genom att reflektera och utvärdera den. Förskollärarna ska ha en positiv inställning till det egna livslånga lärandet och måste kunna ta till sig och förstå läroplanen. Förskollärarutbildningen är idag på 3,5 år men är hårt kritiserade utav flera andra länder på grund av det bredare upplägget (Einarsdottir och Wagner, 2006). Hon menar att det borde finnas en särskilt utbildning med inriktning förskollärare istället för den bredare utbildningen som finns idag.
Barnskötare
11
fokus låg på (Johansson och Åstedt, 1996). 1968 föreslog barnstugeutredningen en ny barnpedagogisk utbildning som bestod av tre olika steg. Det första steget var en barnskötareutbildning på gymnasienivå, andra steget var en förskollärarutbildning på högskolenivå och det sista steget var en vidareutbildning till föreståndare, metodiklärare och pedagogkonsult. En strävan efter jämn fördelning av barnskötare och förskollärare inom alla barngrupper var önskvärt. Så småningom skulle all personal utbildas till förskollärare men på grund av besparingar och minskat intresse för vård och undervisningsyrken har denna vision ännu inte förverkligats (Enö, 2005).
12
Teoretiska utgångspunkter
Nedan följer en beskrivning av de centrala begrepp vi anser är relevanta i denna studie. Därefter presenteras den tidigare forskningen vi har hittat inom undersökningens område.
Professionalisering
Enö (2005) diskuterar begreppet profession utifrån kulturella och strukturella definitioner. Begreppet professionalitet associeras ofta med hög utbildning, kompetens, status, arbetsdelning och prestation m.m. Förutom detta kan professionaliseringstrenden relateras till vetenskapliggörandet av utbildningar och yrken. Att vara perfekt, effektiv och pedagogisk sätts i samband med att vara professionell. Dessa begrepp kopplas ihop med den offentliga sfären (Enö, 2005). Berntsson (2006) menar att vara professionell innebär ofta att på ett bra och effektivt sätt utföra sitt arbete och samtidigt tar hänsyn till de yrkesregler som gäller. En yrkesgrupps kunskapsbas har betydelse för om yrket betraktas som en profession eller inte. Det är viktigt att yrkesgruppen kontrollerar sin kunskapsbas, att den är vetenskapligt baserad och betraktas som värdefull. Enligt Gannerud och Rönnerman (2007) har innebörden i professionsbegreppet kritiserats för att vara androcentriskt dvs. utgå från manligt kodade maktrelationer och en föråldrad kunskapssyn. Flera yrkesområden inom vård, omsorg och undervisning domineras av kvinnor och därmed anses inte som professionella yrken. Kompetens och yrkeskunskap behövs i dessa yrken men dessa kan lätt bli osynliga och inte värderade enligt de traditionella kriterierna som anses för en profession. Hector (1985) menar att vara professionell innebär främst att vara medveten om sitt uppdrag och ansvar samt har goda kunskaper inom sitt yrkesområde. Colnerud (1989) skriver att som professionell blir man ansvarig för sina yrkesmässiga misstag. Man har ansvar för sin funktion. Stenmalm, Sjöblom och Johansson (1992) menar att det finns flera områden som kännetecknar förskollärarprofessionen. En av dessa är att hålla sig orienterad om forskning och utveckling inom yrket och förskollärarområdet.
Yrkesroll
13
mellan vår roll i förskolan och andra roller t.ex. att vara medveten om hur vårt ansvar till barnen skiljer sig från föräldrarnas ansvar. Denna modell används för att analysera yrkesroller i förskolan men används även vid analysering av andra yrkesroller (Hector, 1995).
Yrkesspråk
Colnerud och Granström (1989) förklarar att yrkesgrupper med högt specialiserade arbetsområden utvecklar speciella arbetsspråk och fackspråk. För att kunna utveckla den egna professionen mot en större säkerhet och skicklighet krävs det ett yrkesspråk för att yrkesutövarna ska ges den möjligheten. Förutom att yrkesspråket är gruppsammanhållande avser det en annan viktig funktion, det är ett kunskapsinstrument. Detta är den viktigaste funktionen hos ett yrkesspråk. Det finns språkforskare som anser att fackspråken kännetecknas av dessa termer. En yrkesgrupps särskilda språkbruk kan användas för olika anledningar t.ex. att beskriva ett förhållande, att utreda problem, och att föreslå lösningar. Yrkesspråket är också ett sätt att förklara gemensamma teorier och förklaringsmodeller för hur praktiken ska utformas. Överfört till läraryrket betyder detta att lärare som inte behärskar deras yrkesspråk dvs. ”lärarspråket” eller ”skolspråket” sannerligen upplever problem med sin läraridentitet och självkänsla som lärare. Vanligtvis använder lärarkollegor yrkesspråket när de ska definiera pedagogiken i verksamheten och vid olika planerings- och problemsituationer (Colnerud och Granstöm, 1989).
Tyst kunskap
Enligt Johansson och Larsson (1990) är tyst kunskap en typ av kunskap som oftast förknippas med barnomsorgspersonalen dvs. förskollärare och barnskötare. Begreppet tyst kunskap används för att förklara en sådan kunskap som är tyst dvs. svårkommunicerad. Denna kunskap visa sig i stort sätt i praktiska handlingar som personalen utför i sitt arbete. Kraemer Lidén (2000) förklarar att tyst kunskap är ett förekommande begrepp som också beskriver en yrkeskunskap som baseras på tidigare erfarenheter. Den kan också visa sig genom förhållningssättet och färdigheter.
Tidigare forskning
Läroplansteoretisk forskning
14
Dessa var identitet och kompetensutveckling vilka ansågs vara beroende av varandra och utvecklades tillsammans (Kihlström, 1995). När det gällde förskolans innehåll fanns det tre indelade områden i programmet. Dessa var natur, kultur och samhälle. Dessa områden skulle ligga till grund för verksamhetens planering. Enligt Folke-Fichtelius (2008) tog det Pedagogiska programmet även upp förutsättningarna för programmets genomförande. Frågor som berördes i detta sammanhang var bland annat ledningsorganisation, personalens kompetens, barngruppens sammansättning samt lokaler och miljö. Det Pedagogiska programmet var inte någon förordning men ett allmänt råd för förskoleverksamheten (Folke-Fichtelius, 2008). Detta betyder att styrdokumentet var en vägledning till de kommunala verksamheterna, inte tvingande.
I slutet av 1990-talet infördes det läroplaner för både förskoleklassen (Lpo94) samt förskolan (Lpfö98). Enligt Wiklund och Janke (1998) var detta styrdokument en förordning, det vill säga obligatoriskt. De kommunala förskolorna var tvungna att utgå ifrån den i verksamheten. Däremot var situationen annorlunda i de enskilda förskolorna. Här var det mer frivilligt att använda sig av den men för att få tillstånd för att bedriva en privat förskola begärde skolverket att läroplanen skulle ligga till grund för verksamheten. Berntsson (2006) menar att den läroplan som utformades för förskolan var uppbyggd på samma sätt som läroplanen för förskoleklass och fritidshem. Det som skiljer dessa två läroplaner åt är att det framgår i Lpfö98 vilka mål förskolan ska sträva mot, medan det i Lpo94 framgår vilka mål barnen ska uppnå.
I Berntsson (2006) framgår det att det syftet staten hade med införandet av läroplanen för förskolan, Lpfö 98, var att alla förskolor runt om i landet skulle få en högre och likvärdig kvalitet. Det skulle också finnas en genensam syn på lärandet samt utvecklingen i de verksamheterna inriktade mot barn i de yngre åldrarna. Staten vill även påpeka att införandet av en läroplan markerar att förskolan tar det första steget i det livslånga lärandet, det vill säga att bli en del av utbildningssystemet.
Professionalisering inom förskollärarnas yrkesroll
15
utföra yrket. Strävan efter professionalisering inom läraryrket har samband med både klass och könsstrukturer i utbildning och samhälle.
Efter högskolereformens införande 1977 ändrades förskollärareutbildningen till en högskoleutbildning som är vetenskapligt baserad. Enligt Berntsson (2006) behövdes denna förändring för att kunna uppnå en professionsstatus inom yrket. När en förnyad lärarutbildning trädde i kraft 2001 stärktes utbildningens vetenskapliga bas ytterligare. Ett syfte med denna förändring var att skapa ett vetenskapligt förhållningssätt hos de lärarstuderande och främja deras utveckling inom yrket (Berntsson, 2006). Ett vetenskapligt förhållningssätt antas främja de studerandes förmåga att reflektera, analysera, problematisera och tänka kritiskt, vilket i sin tur anses väsentligt för att kunna utveckla verksamheten i förskolan. I den förnyade utbildningen har den verksamhetsförlagda delen också stärkts. Enligt det fackförbund som representerar förskollärarna dvs. lärarförbundet, har den förnyade utbildningen bidragit till en statusförhöjning inom förskollärarnas yrkesroll (Berntsson, 2006).
Yrkesrollerna i arbetslaget
Enligt Mellgren och Gustavssons rapport (2008) är de största skillnaderna mellan förskollärare och barnskötare mera synligt beroende på hur länge de har arbetat i förskoleverksamheten. Med detta menas att de förskollärare och barnskötare som har arbetat i förskolan en längre tid inte kan se någon påtalig skillnad i yrkesrollerna. Detta kan bero på t.ex. att många har arbetat på samma förskola i många år och med detta så utjämnas skillnaderna mellan dessa två yrkesroller. Nyexaminerade förskollärarna och nyutbildade barnskötare har en annan syn på detta. Enligt de så finns det tydliga skillnader i deras yrkesroller. En studie av Nilsson och Svensson (2010) påvisar ytterligare att både barnskötare och förskollärare utrycker att de inte ser några skillnader mellan yrkesgrupperna men att förskollärare ser skillnader på kunskaper mellan de nyexaminerade förskollärare och de förskollärare som har arbetat en längre period i förskolan. Enligt Enö (2005) är det vanligt att förskolepersonal först utbildar sig till barnskötare och sedan till förskollärare.
16 Arbetsfördelning
Enligt Folke-Fichtelius (2008) diskuterades en gränsfråga i samband med ett förslag från skolkommittén. Detta var ansvars- och arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Denna fråga hör i sin tur samman med det krav på formell utbildning och behörighet som ställs på den personal som arbetar i förskolan. För förskolans del har det historiskt sett inte angivits några lagstadgande krav på något formell utbildning på de personer som har anställts och arbetat i verksamheten. I den nu gällande skollagen framgår det att personalen i förskoleverksamheten och skolbarnomsorg ska ha sådan erfarenhet och utbildning att barnens behov av omsorg och god pedagogik verksamhet kan tillgodoses(Folke-Fichtelius, 2008).
Enligt Kraemer Lidèn (2000) har det inte alltid setts som problemfritt att arbeta i arbetslag. Ansvarsfördelning blev otydlig och i och med detta blev gränserna mellan olika personalkategorier otydliga. I Kraemer Lidèn (2000) framgår det hur viktigt det är att arbetslaget samarbetar, trivs ihop och arbetar mot ett gemensamt mål. Detta betyder inte att alla måste ha samma kunskap utan det viktigaste är att kunna komplettera varandra och att visa respekt för varandras olikheter. Att kunna se varandras olikheter som resurser är väsentligt. Enligt en studie av Skolverket (2004) är det vanligt att alla i arbetslaget delar på alla sysslor oberoende av utbildningar eller kompetens. Med detta arbetssätt kan vissa risker förekomma. Skolverket (2004) har också sett i sin studie att det är vanligt att förskollärarna sänker sin egen kompetensnivå. Detta för att de försöker hitta en gemensam utgångspunkt i arbetslaget där barnskötarnas kompetens också synliggörs i arbetet.
17
Metod
Nedan följer en beskrivning av datainsamlingsmetoden kvalitativ intervju. Vi kommer att redogöra tillvägagångssättet för varje författare och avslutningsvis presenterar vi de forskningsetiska principer som vi har tagit del av i denna studie.
Datainsamlingsmetoder
För att kunna synliggöra de två yrkeskategoriernas ställningstagande angående den reviderade läroplanen Lpfö98/10 kommer författarna att använda sig av kvalitativ intervju. En kvalitativ intervju innebär att hitta ett mönster eller förstå de frågeställningar man har (Trost, 2010). Enligt Esaiasson, Giljam, Oscarsson och Wängnerud (2007) ger samtalsintervjuundersökningar av respondentkaraktär goda möjligheter att registrera oväntade svar. Det finns också möjlighet till uppföljning av frågorna. Eftersom författarna är angelägna om att ta reda på hur de två olika yrkeskategorierna uppfattar den nya läroplanen är denna datainsamlingsmetod den lämpligaste.
Undersökningen innehåller 14 kvalitativa intervjuer varav sju stycken barnskötare och sju förskollärare. Dessa respondenter är sedan tidigare kända av författarna. Dock har författarna inte någon personlig relation till dem som intervjuades. Utifrån detta förekommer det både för- och nackdelar. Esaiasson m.fl., (2007) menar att då man skall välja intervjupersoner gäller det för intervjuaren att tänka ut vilken distans man har till personerna. Det har en fördel att intervjua främlingar eftersom det kan vara lättare från respondentens sida att våga öppna sig och vara ärlig med svaren, då den vet att man inte ska träffa intervjupersonen igen. Sett från respondentens sida kan det också vara lättare att öppna sig inför en person som de vet att de inte behöver umgås med privat utan har en begränsad relation till. Ska man intervjua personer man känner kan det hända att det blir svårare att upprätthålla en vetenskaplig distans, då intervjuaren kan ta saker för givet och inte frågar respondenten om det som intervjuaren söker svar på (Esaiasson m.fl., 2007). Författarna utformade en intervjuguide utifrån fyra olika teman. Dessa var bakgrund, arbetsfördelning, den nya reviderade läroplanen och yrkesroll. Enligt Esaiasson m.fl., (2007) ska en intervjuguide prövas innan den används för en studie. Detta för att testa om intervjuguidens upplägg är anpassad efter studiens syfte. En pilotintervju utfördes av författarna och därefter justerades intervjuguiden för att passa den yrkesgrupp som var och en skulle intervjua.
18
Författarna valde också att föra anteckningar med block och penna eftersom Esaiasson m.fl., (2007) påpekar att det är lätt hänt att som nybörjare, gå för fort fram och inte ge respondenten tid för reflektion och eftertanke för varje fråga. En ytterligare fördel med detta är efter intervjun kan författaren anteckna vidare om respondenten har ytterligare åsikter att tillföra i ämnet.
Urval
Författarna ansvarar själva för kontakten med respektive förskolor och ansvarar för att informationen delges till det intervjuade. För att deltar i denna studie skulle två kriterier uppfyllas. Den första var adekvat utbildning det vill säga högskoleutbildning för förskollärare och utbildade barnskötare. Det andra var att några förskollärare och barnskötare ska ha arbetat en kortare period i verksamheten dvs. sex år eller mindre medan några ska ha arbetat en längre period dvs. längre än sex år. Detta för att får en mer varierande och övergripande uppfattning av ämnet utifrån olika perspektiv (Esaiasson m.fl., 2007). Författare Karin valde ut tre förskolor för att utföra sin delstudie medan författare Yvonne utförde sina intervjuer på sammanlagt sex olika förskolor. Förskolorna som besöktes av Karin låg i en liten kommun utanför en större stad. Förskolorna Yvonne besökte låg i en större kommundel.
Tillvägagångssätt (ansvarig Karin Utengen)
Kontakten med förskolorna togs först via telefon, där författaren gav en kortare förklaring om studiens syfte, samt hur undersökningen skulle gå till. Därefter skickades en informationsbrev (se bilaga 1) via e-post där det framgick mer detaljerat vad som skulle undersökas i studien. I informationsbrevet framgick att vi hade tagit hänsyn till de etiska aspekterna. Efter att respondenterna tagit del av informationsbrevet togs återigen kontakt via telefonen, där författaren tillsammans med de berörda kom överens om en lämpig dag samt tid för intervjun, detta för att vara så tillmötesgående som möjligt.
19 Tillvägagångssätt (ansvarig Yvonne Towriss)
Ansvarig författare tog den första kontakten med respondenterna via telefonen. En kortare introduktion av studiens syfte gavs muntlig och därefter erbjuds möjligheten att vidarebifoga syftet, frågeställningar och intervjuguiden via e-post till alla förskollärare som var villiga att deltar i studien. Tiden och platsen för att genomföra intervjuerna diskuterades via telefonen där författaren anpassade sig efter respondentens önskemål. Detta för att kunna vara så tillmötesgående som möjligt. Om den som intervjuar kan anpassa sig efter studieobjekten när det gäller både tid och plats för intervjun ökas möjligheten till en mer avslappnad och stressfri situation där båda parter kan prata ostört (Bell, 2005). Inför intervjuerna skrevs en intervjuguide baserade på fyra olika teman. Dessa var bakgrund, arbetsfördelning, den nya reviderade läroplanen och yrkesroll (se bilaga 2). Enligt Esaiasson m.fl., (2007) ska det första temat bestå av uppvärmningsfrågor medan de övriga temana kan baseras på studiens frågeställningar. Detta för att skapa en avslappnad miljö för respondenten och få ett bra flyt på intervjun. Två respondenter ville ha intervjuguiden i förväg. Även om Esaiasson m.fl., (2007) menar att detta kan påverkar respondentens svar ville författaren vara så tillmötesgående som möjligt. När tiden och platsen för intervjuerna var bestämt avsatte författaren och respondenterna minst en timme per intervju tillfälle. Detta för att ge respondenten tillräcklig med tid för att svara på de intervjufrågorna utan att behöva känna sig stressad. Efter varje intervjutillfälle fick respondenterna frågan om de ville själv lyssna på inspelningen eller läsa igenom de anteckningarna som författaren hade skrivit.
Bearbetning av insamlade data
Det material som båda författarna samlat in transkriberades genom avlyssning av de sammanlagt fjorton inspelade intervjuerna. Detta gjordes enskild av båda författarna dvs. varje författare lyssnade till de intervjuer som de själva hade genomfört. Efteråt sammanfattade vi de svar vi fick ifrån intervjutillfällena genom att kategorisera svaren i fyra olika teman. Detta för att underlätta kategoriseringar av de olika områdena. Dessa teman var bakgrund, arbetsfördelning, den nya reviderade läroplanen och yrkesroll. Vi sammanställde de svar vi fick på varje fråga för att sedan kunna redovisa det relevanta resultatet för vår studie (Esaiasson m.fl., 2007). Innan resultatdelen skrevs ihop gjordes citaten från intervjuerna tydligare genom att ett korrekt skriftspråk användes. Detta för att förenkla läsningen av citaten. I citaten användes pauseringar när författarna visar att ofullständiga meningar skrevs ut.
Forskningsetiska reflektioner
20
fullt medvetna om syftet med forskningen och att de känner till sina rättigheter (Bell, 2005). Vi skickade ut information till respektive förskola med tydlig information om forsknings syfte till berörda pedagoger. Vi begärde deras samtyckte till intervjuerna och informerade även deltagarna om att deras medverkande i vår studie var helt frivillig och att de kunde avbryta sin medverkan i studien när som helst. Enligt Esaiasson m.fl., (2007) skulle denna situation uppstå kan författarna erbjuda respondenten att läsa igenom intervjuutskriften eller citat som är direkt från intervjupersonen, detta för att försöka behålla personens medverkan i studien. För att utesluta möjligheten att någon utomstående skulle kunna urskilja de individer som finns med i studien anonymiserades respondenternas riktiga namn. Men dock inte så att relevansen för studien försvinner, men det skall inte gå att urskilja enskilda personer från resultatet (Vetenskapsrådet).
21
Resultat del 1
Delstudie av barnskötarna (Ansvarig Karin Utengen) Bakgrund
Barnskötare 1 har arbetet i 20 år. Hon har gått utbildning som var på nio månader. Hon tog sin examen 2007. Barnskötare 2 har arbetet inom annat yrke innan hon började i förskola. Hon validerat till barnskötare 2010. Utbildningen var på 1 termin. Barnskötare 3 validerade hösten 2010. Barnskötare 4 har gått barn och ungdom och tog examen 1981. Har arbetat som dagbarnvårdare från år 1987. Har varit anställd på sitt nuvarande arbete sen 1993. Barnskötare 5 tog sin barnskötarutbildning på gymnasienivå 2000 och har arbetet i förskola sedan 2003. Barnskötare 6 läste på Komvux ett år till barnskötare. Har varit anställd på det nuvarande arbetet i 5-6 år. Barnskötare 7 har gått barnskötarutbildning på gymnasial nivå och tog examen 1994.
Hur vida barnskötarna har tagit del av olika kompetensutbildningar var svaren jag fick under intervju i stort sett varit likalydande. De flesta har inte gått någon kompetensutbildning. När barnskötare har gått på utbildning har det exempelvis handlat om förskolelyftet, läroplansutbildning eller kompetensutbildning för barnskötare. Kunskaperna som de har lärt sig från utbildningarna har kommit väl till användning och arbetslaget är positiva till den kunskap som delges dem.
Har fått bra användning för dem. Alla i arbetslaget är positiva till det (Barnskötare 4).
Ja, har gått på olika kurser. Känns jättebra för min utveckling. Har stor nytta av det (Barnskötare 2).
Arbetsfördelning
Barnskötarna berättade att det inte finns någon särskild arbetsfördelning mellan förskollärare och barnskötare utan de ansvarar för ungefär lika saker. De turas om att ha olika ansvarsområden där t. ex någon har ansvar för lekrummet och ser till att barnen där inne städar och hjälper barnen vid blöjbyte och toalett besök. Barnskötarna håller även i planerad verksamhet t. ex vid samling. På en förskola finns det även personal som har olika ansvarsbarn där de har hand om utvecklingssamtalen med deras föräldrar. En barnskötare säger att det inte görs någon skillnad på barnskötare eller förskollärare på den förskolan hon arbetar på. Om fördelningen av arbetsuppgifter kommer att ändras eller inte, tror en barnskötare att den eventuellt kan ändras:
22
Kan komma att göra så. Blir kanske mer hjälpreda. Kanske tas ifrån ansvarsbarnen. Beror på samarbetet med förskolläraren, behöver inte ta allt ord för ord (Barnskötare1).
När det kommer till den enskilda planeringstiden för barnskötarna skiljer sig det med svaren. En del har mellan 1-3 timmar beroende på vilken förskola man arbetar på. Många säger att en timme inte räcker. Hur ska vi hinna, vi hinner inte öppna upp datorn innan tiden är slut. De flesta vill ha mer tid. En barnskötare berättade att hon inte hade egen planeringstid förr utan bara var med på arbetslagsplaneringen. Eftersom hon nu har fått egen tid för planering känns det bra eftersom även hon gör mycket saker med barnen och även har utvecklingssamtal. Det framkommer även att en del tycker att deras främsta uppgift är att vara med barnen. Barnskötarna ser det som en fördel att få tillbringa mycket tid med dem. De menar att förskollärarna inte har samma möjlighet att tillbringa lika mycket tid med barnen eftersom förskollärarnas tid upptas av många möten och mycket tid för planering.
Har 3 timmar per vecka. Nästan lika mycket som förskollärarna. Viktigt för kompetensutvecklingen i arbetslaget. Viktigt att ha mycket planering för barnens skull (Barnskötare 4).
1 timme kan räcka. Viktigare att man är i barngruppen. Gör mycket mer nytta för barnen. Men man ska planera också, men mest tid för barnen (Barnskötare 2).
Den nya reviderade läroplanen
Det finns mycket skilda uppfattningar om den nya läroplanen. Generellt finns det många liknande svar, men på en del områden skiljer det sig bland svaren. Det har skilt sig mycket på hur det har diskuterat läroplanen och på vilket sätt. De flesta barnskötare som jag har intervjuat har haft möte om den nya läroplanen där de diskuterat olika avsnitt i grupper och hur de har tolkat den. Det som ifrågasätts var hur fördelning av utvecklingssamtal kommer att ske. Implementeringen av den nya reviderade läroplanen hade gått annorlunda till på en annan förskola. Där hade de haft reflektionsdagar och föreläsningar om den nya reviderade läroplanen.
Inte så djupt. Barnskötare får begränsat ansvar, inte bra. Bra att vara delaktig. Måste behålla vårt ansvar. Vi är mer med barnen (Barnskötare 2).
Ja, det har vi faktisk. Har avsatt tid på APT möten för att diskutera den[…]satt i små grupper och diskuterade. Jätte bra att alla vi på förskolan gå igenom den eftersom man kan tolka olika hur man ser på vissa saker som står (Barnskötare 7).
23
förändring är bra, men inte i den utsträckningen att deras roll i arbetslaget kan förändas. En del menar på att de vill ha mer ansvar men det beror helt och hållet på vad som bestäms i arbetslaget samt vad förskolechefen anser om den nya läroplanen. Får barnskötarna inte mer ansvar känner de sig mindre delaktiga, en del menar på att erfarenheter också måste räknas in, att det inte bara räcker med en hög utbildning. Det framkommer även under samtalet med en barnskötare att den nya läroplanen höjer statusen på arbete och hon anser att arbetet i förskolan är minst lika viktigt som arbetet i skolan eftersom grunden läggs i förskolan. Det lyfts upp på ett bättre sätt i den nya läroplanen. En barnskötare menar att all personal behöver mer fortbildning ute på förskolorna för att kunna klara av de mål och vad de innebär.
Mer lättförstådd. Förskollärare har gått utbildning, kan mer svåra ord., då behövs ett lättare material att förstå. Har mer nytta av den nya.[…] det går åt rätt håll. Et är vanliga människor som ska hålla på med den (Barnskötare 3).
Det kan bli så. Känner sig mindre med mindre ansvar. Gillar jag inte. Det är inte bara utbildning som räknas. Erfarenheter måste också räknas (Barnskötare 2).
När den nya läroplanen träder i kraft så innebär det att förskollärarna får ett större pedagogiskt ansvar. Några av de barnskötare som jag har intervjuat känner en oro inför om deras kunskaper fortfarande kommer tas till vara och att deras åsikter kommer att synliggöras. En del menar på att det kan skilja sig från person till person, hur deras kunskaper kommer tillvaratas. Kommer förskollärarna lyssna till barnskötarna eller kommer de att överta hela ansvaret?
Barnskötarna i denna studie upplever lite olika när det gäller för- och nackdelar med den nya reviderade läroplanen. En del av de intervjuade kunde inte ge några direkta svar eftersom de inte hade läst den så noga eller inte läst den alls. En del hade bara hört talas om de förändringar som kommer att ske i samband med den. Många barnskötare hoppas på att samarbetet kommer att fortsätta som det är nu, att de inte ska bli någon försämring med det.
En nackdel som en annan barnskötare tar upp är det att hon hört att ”bara förskollärare ska ha hand om utvecklingssamtal och sådant” Men att de får se vad det blir i slutändan. Arbetslaget går alltid igenom barnen tillsammans och säger inte någonting som de inte har diskuterats och kommit överens om, så förskollärare är i alla fall med på ett hörn.
Får jag mindre ansvar är det en nackdel. Fördelar jag vet inte… dem kanske tänker på barnens bästa… kan inte säga mer om den, har inte läst den. Har bara hört om förändringarna. (Barnskötare 2)
24 Yrkesroll
Hur barnskötarna ser på sin yrkesroll har varit i stort sett lika. Under samtalet kom det upp att de ser många fördelar med sitt yrke. Någon menar att det finns mycket kärlek från barnen, som gör att man ger mycket tillbaka och det gör att hon trivs med sitt yrke. Samtidigt menar en annan att det inte finns några fördelar och vill ha mer betalt eftersom hon anser att barnskötare och förskollärare utför samma arbete. Vidare säger hon att det är viktigt att gå utbildning som ger bättre lön, vilket i sin tur ger en bättre status. Det framkommer också att det inte är lika mycket arbetsbörda då de inte har lika mycket planering för verksamheten. Hon menar att förskollärare både ska planera för verksamheten och utföra. Så i detta fall känner hon att det är mindre ansvarsbörda för barnskötarna. Detta kan vara från person till person, men hon vill ha hand om vissa bitar, men inte lika många samtal eller lika mycket av allting eftersom tiden inte räcker till.
Jag vill ha vissa bitar, känner mig viktig då. Samtidigt tror jag att vissa kan tycka att det är skönt att bara vara i gruppen och vara med och utföra. (Barnskötare 3)
Av de sju barnskötarna som jag intervjuade framgick det att de tror att föräldrarna har samma förtroende för dem som de har för förskollärarna. De känner att föräldrarna har ett gott förtroende för dem. Någon barnskötare menar att föräldrarna kan ha svårt att se skillnader vilken yrkesroll personalen har eftersom barnskötare och förskollärare i stort sett gör samma arbete.
Tror inte att någon ser sig som barnskötare- utan den jag är. (Barnskötare 6)
Bland några av barnskötarna finns det en viss oro i hur relationen mellan dessa två yrkeskategorier kommer att se ut i och med utformningen av den nya läroplanen. De hoppas att den inte ska ändras eftersom det är en bra relation idag samt att de är lika mycket värda som en förskollärare. En barnskötare menar att det är individuellt hur man är som person. De hoppas att inte någon förskollärare anser att det finns viktigare uppgifter än att t. ex byta blöjor, men det ingår också i arbetet och alla måste ta ett ansvar. Något som de flesta barnskötare instämmer på är att byta blöjor är så mycket mer än det. En annan barnskötare menar att:
Förskollärare har mer betalt och mer planering, det får räcka. Alla måste ta ansvar. Blir en dålig stämning om de säger att ”det där ska du göra” (Barnskötare 2)
Det framkommer från en barnskötare att hon inte känner någon större oro eftersom alla i det arbetslaget är med i diskussioner och framför sina åsikter och personalen lyssnar till det.
25
barnskötare menar också att båda yrkeskategorierna kommer att behövas eftersom det ligger mer ansvar på vad förskollärarna ska göra. Man behöver komplettera varandra.
Tror vi kommer få behålla samma ansvar. Då känns det bra (Barnskötare 2).
Ja, det tror jag. Det går bort mer tid i verksamheten för förskollärarna. Jag är ju mer tid i verksamheten. Därför är jag viktig[…] mer tid i barngrupp, men det kan också vara på gott och ont[…] förskollärarna försvinner bort mer från verksamheten pga. att de har mer planeringstid, men samtidigt gynnar det verksamheten för man behöver ju planera för verksamheten också. Men de har då mindre tid i barngruppen (barnskötare 7).
Bland barnskötarna fanns det olika åsikter när det gäller skillnader i kunskaperna mellan barnskötare och förskollärare. En del menar att det finns skillnader när det kommer till att sätta ord på saker och ting t. ex att kunna förklara varför man gör vissa saker. En barnskötare menar att det finns skillnader men hon ser inte det som någon nackdel utan menar att de har bra gemenskap där de kan samtala om saker som de funderar över. Många barnskötare menar att de fått mycket erfarenheter och kunskap genom åren som de har stor nytta av. Det som framkommer av en annan barnskötare är att det beror från person till person, eftersom barnskötare ibland kan ha bättre kunskaper än förskollärare, helt beroende på hur länge man har arbetet inom verksamheten.
Ja, det gör jag. Om det är något problem med något barn kan de det bättre. Varför beter sig barnet så, det kan inte jag. Kan hända att jag inte hänger med i samtal (Barnskötare 3).
Definitivt. De har mer kunskap det här med… pedagogik[…] Det här med problem med något barn.. hur man ska lösa det och vad det kan vara. De är mer insatta i det [...] tycker barn ska bli sedda, uppmärksammade, hörda. De kanske kan titta lite längre bak varför barnet beter sig så (Barnskötare 3).
Vissa barnskötare påpekar att bara för att man är förskollärare innebär inte det att man innehar mer kunskaper, utan det finns barnskötare som kan ha lika mycket erfarenhet som förskollärare. En barnskötare tycker att förskollärare har mer kompetens än barnskötare, men tycker det är viktigt att det finns barnskötare också för att de ska kunna komplettera varandra. Måste gå efter kunskap, kunskap är inte bara ett betyg i handen.
Erfarenheter räknas också. Man lär sig med åren. Det skiljer sig mellan teori och praktik. (Barnskötare 2).
26
Tanken har varit det i ett antal år. Tror inte att de försvinner, kommer alltid att behövas. Finns mycket som ska göras. Förskollärare är dyra i drift (Barnskötare 3).
Tvivlar på det. Man måste plugga vidare nu. Politikerna kräver mer av personalen (Barnskötare 6).
På frågan om barnskötarna får uppskattning av det arbete som de utför anser barnskötarna att de får det. De anser att det är viktigt att ge varandra beröm, man växer utav det. En annan barnskötare säger att det tog tid innan hon fick respekt och uppskattning för det arbete hon utför. Förskollärarna fick mer respekt och uppskattning.
Även kollegor kan säga om man gör något bra, fast generellt tror jag att vi är ganska dåliga på det, att ge varandra beröm eller ”säga att det här gjorde du bra”(Barnskötare 7).
Barnskötarna känner inte att de har haft en underordnad ställning jämfört med förskollärarna. Någon barnskötare visste inte om hon kände så, men av de andra framkom det att de inte känner sig under förskollärarna. En menade att de gör ett bra jobb. En barnskötare menar att de som är utbildade till förskollärare måste få högre lön pga. det som de gör. Hon menar att hon också gör ett bra arbete, fast på ett helt annat sätt.
Men gör någon annan mer ska den självklart ha högre lön. Tycker det är rättvist (Barnskötare 5).
Barnskötarna känner att deras statusroll inte kommer att ändras direkt. En barnskötare tycker att det kan vara svårt att ge svar på, men att hon gärna tar mer ansvar, men säger att det beror helt och hållet på vad chefen säger om det. Vidare säger en annan att de har rätten att säga ifrån vissa bitar, t. ex utvecklingssamtal, men detta är något som inte förskollärare kan göra. Det ligger nu mer ansvar på förskollärare, både på ett positivt och negativt sätt. På en annan förskola framgår det av en barnskötare att de inte gör någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare. Alla är lika värda hos oss, säger hon. Den här barnskötaren säger även att man kommer att fördjupa sig i vissa mål i läroplanen. Det är viktigt att både barnskötare och förskollärare får utföra utvecklingssamtal. Ett fåtal tror inte att deras yrkesroll kommer att ändras, det beror helt på hur förskollärarna ställer sig till den.
När jag frågade barnskötarna hur deras tysta kunskap kommer tas tillvara var deras svar ganska lika. De flesta tror och hoppas att deras tysta kunskap ska tas tillvara. En barnskötare menar på att det gäller att man uppdaterar sig, arbetar vidare och tänker på varför man gör som man gör:
Vi måste också känna ett ansvar för målen och arbeta utifrån dessa (Barnskötare 4).
Sammanfattning
27
reviderade läroplanen behövdes. Barnskötarna beskrev att de inte hade någon specifik ansvarsfördelning i arbetslaget utan delar lika på ansvaret. Beroende på vilken yrkeskategori som finns skiljer det sig hur mycket planeringstid man hade förutom på en förskola där barnskötaren har lika mycket planering som förskollärarna. Många av barnskötarna skulle vilja ha mer tid.
Barnskötarna berättade att de inte hade haft några större diskussioner om den nya läroplanen, men hade diskuterat den på något personalmöte i små grupper. En barnskötare berättade att implementeringen hade gått till annorlunda på hennes arbetsplats. Det upplevdes positivt till att ha genomfört diskussioner om den nya läroplanen.
För - och nackdelar upplevdes olika hos barnskötarna. Dels för att några inte hade läst den. En del tycker att en nackdel är om de ska få mindre ansvar som t. ex utvecklingssamtal eller inte ha några ansvarsbarn. Men vidare är det chefen som bestämmer hur det ska bli med den saken, menar en barnskötare. Många barnskötare hoppas att samarbetet kommer att fortsätta som det är nu och inte ändras på något sätt. När nya läroplanen kommer känner några barnskötare känner en viss oro vad gäller relationen bland de två yrkeskategorier. De hoppas att den inte ska ändras, samtidigt tror de inte att de ska bli någon uppdelning ”vi mot dem” Samtidigt menar en annan att det är individuellt hur man är som person och hur man tar åt sig den nya läroplanen. De flesta barnskötarna hoppas att de ska betyda lika mycket för verksamheten även med de tydligare riktlinjerna. Skillnaderna i kunskaperna fanns det olika åsikter om. Många barnskötare menar på att de fått mycket kunskaper och erfarenheter genom åren.
28
Resultat del 2
Delstudie av förskollärarna(Ansvarig Yvonne Towriss) Bakgrund
Förskollärare 1 tog sin examen 2006. Hon har arbetat i förskola i fem år. Hennes inriktning är barn och lärande och har behörighet från förskolan - årskurs tre. Förskollärare 2 tog sin examen 2009 men hon har arbetat i förskola i sammanlagd 20 år. Hon arbetade först som barnskötare (från 1991). Sedan studerade hon vidare till förskollärare och hennes inriktning är teknik och matematik. Hon har tidigare arbetat som förskolechef under en viss period men har återgått till en förskolläraretjänst i barngruppen. Förskollärare 3 tog sin examen 2005. Hon har arbetat i förskolan sen dess alltså sex år. Hennes inriktning är teknik och lärande och hon har behörighet från förskolan- årskurs 3. Förskollärare 4 tog sin examen 1981. Hon har arbetat i förskolan i totalt 25 år. Hennes inriktning är psykologi och barns skrivutveckling. Förskollärare 5 tog sin examen 1972. Hon har arbetat i förskolan i 38 år. Eftersom lärarutbildningen var upplagd på ett annat sätt då så läste hon olika kurser men ingen särskild inriktning. Hon har arbetet som förskolechef under en viss period i förskolan men har återvänt till en förskollärartjänst i barngruppen. Förskollärare 6 tog sin examen 1983 och har arbetat 28 år inom förskola. Hennes examen är inriktad mot barn med särskilda behov och ledarskap. Hon har arbetat som förskolechef en period men har själv valt att återgår till en förskollärartjänst i barngruppen. Förskollärare 7 tog sin examen 2006. Sedan dess har hon arbetat inom förskolan alltså i fem år. Hon är behörig lärare från förskola till mellanstadiet och har inriktning matematik och språk.
Samtliga förskollärare berättar att de har deltagit i någon typ av fortbildning under tiden de har arbetat i förskolan. Dessa kurser har varit både på kvällstid och på dagtid, när förskolan de arbetat på har varit stängd för studiedagar. Alla förskollärarna i studien ansåg att deras nuvarande kompetens räcker till för att utföra det nya uppdraget som förväntas av dem men tycker att storleken på barngrupperna kan försvåra deras arbete:
Jag har den kompetensen som behövs[…] men jag är orolig att barngrupperna är för stora. (Förskollärare 1).
Arbetsfördelning
29
spelar också stor roll för vem som gör vad. Man gör det man är bra på. En förskollärare berättar att på hennes förskola är alla uppgifter uppskrivna på ett rullande schema. Detta innebär att alla i arbetslaget turas om med alla uppgifter. På detta sätt blir uppgifterna rättvist fördelade i arbetslaget. En annan förskollärare berättar att på den förskola där hon arbetar är det förskollärarna som har huvudansvaret för vissa moment:
Jag tar mest dokumentationen eftersom vi bestämde det på förskolan. Jag är också huvudansvarig för barn i behov av särskilt stöd och föräldrasamtal. Vi delar lika på all de praktiska sakerna men vi bestämde att förskollärarna skulle redan nu ha det yttersta ansvaret för utveckling och pedagogik (Förskollärare 7)
Alla förskollärarna förklarar att det finns en pedagogisk utvecklingsgrupp i deras förskola. Denna utvecklingsgrupp träffas regelbundet och består av enbart förskollärare. Här diskuterar de exempelvis pedagogiken i förskolan. De berättar att det inte finns någon barnskötare i dessa utvecklingsgrupper. Enligt alla sju förskollärare är det förskolecheferna som bestämmer att det enbart ska vara förskollärare som deltar i dessa grupper. Några förskollärare betonar att de självmant tar på sig mera ansvar i arbetslaget redan nu:
Jag tar eget ansvar för vissa delar automatiskt utan att bli tillfrågad[...] Mest pedagogiken. Det känns ändå jämställt med många uppgifter. Annars finns ingen skillnad mellan förskollärare och barnskötare eftersom det är mest tyngd på arbetslaget i läroplanen (Förskollärare 4).
När det gäller enskild planeringstid i arbetslaget berättar alla förskollärare att båda yrkesrollerna, förskollärare och barnskötare, har ungefär lika mycket tid till sitt förfogande. Tiden beräknas på hur mycket man arbetar. De som arbetar heltid får mera tid att planera än de som arbetar mindre tid. Yrkesrollerna har ingen betydelse i detta sammanhang. Alla förskollärarna var överens om att planeringstiden de har nu är alldeles för lite för att kunna planera verksamheten. Planeringstiden varierade från förskola till förskola. Tidsskillnaden var mellan en till fyra timmar i veckan. De menar att de inte hinner planera verksamheten på ett bra sätt med den avsatta tid de har nu:
Jag har 1 timme enskild planering i veckan. Hur ska jag kunna hinner planera då? Det finns ingen mer tid att få. Då är det barnen som drabbas. Barnskötare har samma tid som oss (Förskollärare 1).
30
exempelvis på grund av sjukdom då kan det händer att de andra avdelningarna inte kan ta emot några extra barn.
Förskollärarna berättade att de flesta föräldrarna på förskolan inte gör några påtaliga skillnader mellan förskollärarna och barnskötarna i arbetslaget men på senare tid har de märkt att vissa föräldrar, särskild till de nyinskolade barnen, kontaktar förskollärarna om de funderar på någonting kring barnets utveckling. Två förskollärare berättade att det är föräldrarna som är högutbildade som söker sig mest till förskollärarna om de har några frågor:
Förut var det ingen som gjorde skillnad mellan förskollärare och barnskötare men idag är det skillnad. Föräldrar med högre utbildning kommer helst till oss förskollärare om de behöver prata om barnets utveckling till exempel. Det kan bero på att vi nu talar om vilka som är förskollärare eller barnskötare. Det står till och med i hallen nu tydligt. Du vet… det har alltid varit tabubelagt.. (Förskollärare 4).
De föräldrarna med högre utbildning kommer mest till oss förskollärare […]vi måste visa upp läroplanen mer för föräldrarna. Klasskillnaden mellan föräldrarna gör skillnad på vad de kräver (Förskollärare 7).
En annan förskollärare berättade att hon tror att alla föräldrar på hennes förskola tar för givet att all personal är förskollärare eftersom de aldrig har presenterat sig själva som förskollärare eller barnskötare. På föräldramöten har de presenterat sig själva med förnamn och efternamn och vilken avdelning de arbetar på, inte vilken befattning de har i arbetslaget.
Den nya reviderade läroplanen
Förskollärarna berättar att några djupa diskussioner kring den nya läroplanen inte har förekommit i arbetslaget än. Samtliga förklarar olika anledningar till varför. En anledning var att ingen av de förskolorna där förskollärarna arbetade har haft en studiedag eller någon implementering av den nya läroplanen ännu. Alla skulle ha det någon gång under vårterminen. En annan anledning som nämndes av några förskollärare var att de har hört att vissa barnskötare känner sig nedvärderade i den nya läroplanen och på grund av detta är det ingen som vågat prata om den De är rädda för att skapa konflikter i arbetslaget. En berättade att hon har diskuterat den nya läroplanen med andra förskollärare men inte med några barnskötare. Hon upplever att alla de förskollärare som hon har pratat med tycker att den nya läroplanen är bra.
Vi har pratat väldigt lite om den men jag vet att barnskötaren vill ha utvecklingssamtal framöver. Men är det vi förskollärare som har ansvaret om hon säger någonting fel eller tokigt? Jag tycker vi förskollärare ska ha utvecklingssamtalet ifall det bli fel. Hon uttryckte att det var nog lika bra att hon gick i pension nu eftersom hon tolkar den nya läroplanen som nedvärderande mot barnskötarna (Förskollärare 1).
31
När reviderade läroplanen träder i kraft är det förskollärarna som får ett övergripande ansvar i den pedagogiska verksamheten och hur de tror att denna ansvarsfördelning kommer att fungera i arbetslaget var de osäkra över. Ett flertal förskollärare uttryckte att ansvarsfördelningen kändes för mycket eftersom de övriga uppgifterna på avdelningen ska delas lika mellan förskollärarna och barnskötarna. En tyckte att barnskötarna skulle ha fått tydligare roller i den nya reviderade läroplanen också:
Allt hänger på de resurser jag får annars är risken stor att jag inte hinner med allt. Då bli det ingen ny läroplan i verksamheten (Förskollärare 7)
En diskussion som vi har haft är att fram till nu har alla gjort samma jobb överlag, så varför ska det ändras nu? Ska jag även göra de praktiska sakerna som torka bord och byta blöjor? Hur kommer jag hinna med allt själv? Det borde vara tydliga uppgifter till barnskötarna också(Förskollärare 2)
Förskollärarna i denna studie hade hunnit titta igenom den nya reviderade läroplanen ganska nyligen. Nästan allesammans såg flera fördelar förutom en. Hon såg inte några fördelar överhuvudtaget med det nya styrdokumentet:
Finns inte några fördelar överhuvudtaget! Det är lönen som ska uppmärksammas!(Förskollärare 2)
De övriga förskollärarna hade många åsikter om vilka fördelar de upplevde när de läste den nya läroplanen. Flera stycken pratade om hur deras uppdrag i verksamheten kommer att vara mera tydligt för båda yrkesrollerna. Förskollärarna diskuterade hur deras uppdrag har blivit tydligare nu i och med de nya direktiv som finns i den nya läroplanen. Alla tyckte att barnskötarna får tydligare arbetsuppgifter nu vilket i sin tur kommer att förenkla vardagen för förskollärarna. Några förskollärare uttryckte hur svårt det är ibland att genomföra förändringar i verksamheten på grund av vissa barnskötare som säger ifrån. En förskollärare berättade att hon upplever att vissa barnskötare är rädda för förändringar och detta har orsakat svårigheter i arbetssättet. Nu kommer förskollärarna att få mandat att göra de förändringar som de anser är nödvändiga för att förbättra och utveckla verksamheten:
Fördelen är att kunna planera verksamheten utan att behöva samråda med barnskötaren hela tiden[…]slippa det tjafset som finns nu. Nu får jag tillåtelse att göra de förändringar som behövs, kunna bestämma[…] Just nu känner jag att det kan vara svårt att få igenom nya idéer men nu blir det lättare (Förskollärare 3).
Vi behöver inte vara rädda nu för att ta plats. Nu kan vi se att saker bli gjort ordentligt och inte vara rädda att säga hur det ska göras längre. Slippa tassa runt på tårna som nu (Förskollärare 5).
32
hur det har varit tabubelagt fram till nu för förskollärare att skryta om sin yrkesroll i arbetslaget men nu känns det tillåtet att göra det:
Nu få man tillåtelse att hävda sig som förskollärare. Det har varit tabu belagt alldeles för länge tycker jag (Förskollärare 5).
Trots alla fördelar som upplevdes av förskollärarna fanns det några nackdelar som kändes bekymmersamma inför den nya läroplanen. En fundering var om den enskilda planeringstiden som finns till deras förfogande kommer att räcka till för att de ska kunna leva upp till den nya läroplanen. Att det troligen kommer att bli mindre tid att vara med i barngruppen upplevdes också negativt av några förskollärare. Förskollärarna diskuterade hur storleken på barngrupperna har utökas under de senaste åren och att flera barn i grupperna är småbarn:
Vi måste få mera planeringstid på dagtid, inte på kvällstid! Nu är det stora barngrupper så hur tänker de lösa detta? Det är mera småbarn nu än förut. Det bli intressant att se[…] måste finnas konkreta förslag på detta och det finns inte i den nya läroplanen (Förskollärare 5)
En förskollärare pratade om att risken är stor att verksamheten förändras till ren barnpassning om de inte få den planeringstid som behövs. Samtliga förskollärare i studien upplevde att barngrupperna är redan alldeles för stora och detta ses som ett klart hinder för verksamheten. En annan tydlig nackdel som upplevdes som problematisk var att bitterhet och konflikter kunde uppstå i arbetslaget på grund av den ansvarsfördelning som framgår i den nya läroplanen. En förskollärare uttryckte att det finns både bra och dåliga barnskötare lika väl som det finns bra och dåliga förskollärare men att hon hoppas att det inte bli vi och de i framtiden. Flera förskollärare uttryckte hur viktigt det är att förskolechefen hanterar denna uppdelning av yrkesroller på ett positivt sätt så att barnskötarna inte behöver känna sig kränkta. Flera förskollärare påpekade att det krävs en medvetenhet från ledningen för att allt ska fungera ordentligt. Respekten för varandra måste bevaras utan att allt måste vara lika eller rättvist längre. Läroplanen kan vara svår att tolka rätt ibland. Att arbetslaget fungerar ihop är ett måste enligt förskollärarna:
En nackdel är att vissa barnskötare kommer känna sig överkörda. Risken är stor att de motsätter sig till vissa uppgifter. Detta kan skapa problem i arbetslaget(Förskollärare 3).
Nu finns det risk för vi och de splittringarna. Barnskötaren har rätt att säga nej till vissa uppgifter. Detta kan skapa konflikter i arbetslaget då. Det är viktigt med en bra implementering så att alla får säga sitt[…]en djup diskussion för att undvika splittring mellan oss. Det är viktigt med ett arbetslag som fungerar och barnskötarnas kompetens måste tas tillvara(Förskollärare 1).
Yrkesroll
33
väsentligt för att kunna förstå de didaktiska aspekterna i verksamheten. En förskollärare pratade om hur hon märker att förskollärarna har ett helhetsperspektiv och därför har lättare att koppla ihop teorin och praktiken. Hon påpekar att förskollärare är duktigare än barnskötare men de har mera utbildning i ryggsäcken Flera förskollärare hänvisade till deras egen pedagogiska medvetenhet och reflektioner i verksamheten medan barnskötare var mera praktiskt lagda:
Förskollärarna har mycket ledarskap och pedagogik, ett helt annat förhållningssätt mot barnen och deras utveckling. Vi har mera medvetenhet om barns utveckling överlag […] att alla barn bli sedda varje dag. Det är en process att koppla ihop teori och praktiken. Barnskötarna är bra på sitt sätt men har ingen reflektion (Förskollärare 4)
Enligt förskollärarna finns det tydliga skillnaden mellan förskollärarna och barnskötarna när det gäller yrkesspråket i yrkesrollerna. Flera förskollärare påpekade att yrkesspråket hos barnskötarna låg på en helt annan nivå. När de olika yrkesrollerna diskuterade pedagogiken och barns utveckling i verksamheten kände flera förskollärarna att de var tvungna att lägga yrkesspråket på en lägre nivå när barnskötarna var närvarande, men var det enbart förskollärarna som diskuterade kände de att de hade en gemensam bas att stå på, särskilt när det gällde syfte och mål i verksamheten:
Det finns jämt levande diskussioner mellan förskollärarna[…] generellt är yrkesspråket på en helt annan nivå. Det är svårt att diskutera med dem om teoretiska saker på grund av ett annat yrkesspråk (Förskollärare 6)
Att deras yrkesroll blir allt mer tydlig är de överens om men när vi diskuterade om statusen inom yrkesrollen skulle förändras var de väldigt tveksamma till detta påstående. Flera förskollärare hade åsikter om vad de anses behöva för att öka statusen inom deras yrkesroll:
Jag tror inte det blir någon skillnad med vår status. Det är redan lågstatus på lärarutbildningen. Jag vet många som ändrade sina inriktningar till lärare i skolan för att få en högre status. Lönen måste definitivt höjas (Förskollärare 1)
Jag hoppas på en bra löneutveckling nu. Det måste finnas ett annat förhållningssätt inom förskolan och skolan när det gäller vilka som få jobba med barn. Just nu får outbildade jobba i skolan men en läkare bli aldrig ersatt av en outbildad läkare eller hur! Den vägen måste vi gå innan statusen höjs[…]men detta är ett steg i rätt riktning (Förskollärare 7)
Sammanfattning
