SKOLTRÄDGÅRDEN VID BÄLLEFORS SKOLA

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD

SKOLTRÄDGÅRDEN VID BÄLLEFORS SKOLA

– en trädgårdshistorisk undersökning med rekonstrueringsförslag

Anna Börjesson

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen med huvudområdet kulturvård med inriktning mot trädgårdens hantverk

2018, 180 hp

Skolträdgården vid Bällefors skola

– en trädgårdshistorisk undersökning med rekonstrueringsförslag

Anna Börjesson Handledare: Inger Olausson

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen med huvudområdet kulturvård med inriktning mot trädgårdens hantverk

2017, 15 hp

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Institutionen för kulturvård

UNIVERSITY OF GOTHENBURG www.conservation.gu.se

Department of Conservation Tel +46 31 786 00 00 Box 77

SE-542 21 Mariestad, Sweden

Bachelor of science in Conservation, with major in Garden and Landscape Crafts, 180 hec

By: Anna Börjesson Mentor: Inger Olausson

The school garden at Bällefors elementary school: A historical overview and proposal to reconstruct a historical garden

In the mid-19th century elementary schools were founded in Sweden, and along with them came school gardens and garden education for children. During the 1890s and 1920s, standard drawings were produced, both at private initiative and at government level, to give examples of how the idealistic public school area would be designed.

As a contribution to the understanding of school garden history this essay will focus on one school garden in particular in Västergötland: Bällefors elementary school. The elementary school was built along with the teacher's residence in 1922 and at the same time the school garden was designed. Since 1962, when the school was shut down, the garden has not been cared for, and the purpose of this essay is to find out what remains of the original garden and create a foundation that can be the basis for a reconstruction of the garden.

Through interviews with current owners, a previous student and analysis of several school photographs, aerial photos and documents, I will answer the questions: what kind of design and plant material did the garden have? How can the garden be

reconstructed and renovated to show a fair picture of the history of the site but also to be care-efficient and adapted to today's resources?

Language of text: Swedish Number of pages: 32

Keywords: Historical school gardens, garden conservation. historiska skolträdgårdar,

Förord

Jag vill börja med att tacka min handledare Inger Olausson för kloka ord och råd. Därefter vill

jag fortsätta med ett stort tack till Ann-Sofie och Ulf Gyllenhak för all information ni genom

åren har samlat in om Bällefors skola. Jag vill också tacka Freja Gyllenhak för din hjälp med

abstractet till denna uppsats. Därefter vill jag tacka min studiekamrat Emelie Pettersson för

många långa diskussioner om min uppsats när du egentligen ville skriva på din egen.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2

1.4 Forsknings och kunskapsläge ... 3

1.5 Metod och material Platsbesök och intervjuer ... 4

1.6 Källkritik ... 5

1.7 Teoretisk referensram och teoretisk ansats. ... 6

2. Undersökning ... 7

2.2 Bällefors skolas historia ... 7

2.4 Fotoanalyser... 8

2.4.1 Flygfoton ... 8

2.4.2 Skolfoton ... 12

2.4.3 Kompletterande foto ... 16

2.5 Växtanalys inför restaureringsförslag ... 17

2.6 Skiss över prydnads och köksträdgården... 23

2.7 Rekonstruering och renoveringsförslag ... 25

3. Diskussion och slutsatser ... 27

5. Illustrationsförteckning. ... 30

6. Källor ... 32

1. Inledning

Skolträdgårdar och trädgårdundervisning var ett omdebatterat ämne under folkskolans tid. I 1842 års folkskolestadga beslutades det att folkskollärarna som då oftast bodde på

skolområdet skulle tilldelas en bit odlingsmark. Denna odlingsmark skulle vara en

naturaförmån för lärarna, alltså ett sätt att dryga ut lönen, men samtidigt fungera som läroplats för eleverna, där de skulle undervisas i trädplantering och trädgårdsskötsel. Trädgård som undervisningsämne var under de första åren inte ett obligatoriskt ämne utan var starkt sammankopplad med lärarens ekonomi. År 1965 infördes trädgårdsundervisning vid

folkskoleseminarierna och först då fick lärarna en grundläggande utbildning i ämnet som de sedan kunde föra vidare till barnen ute i folkskolorna. Några år senare kom den förnyade folkskolestadgan, i den står trädgårdsskötsel och trädplantering listade som obligatoriska ämnen. Dessutom rekommenderas nu att lärarträdgården separeras från skolbarnens trädgård (Larsson, Norlin & Rönnlund 2017, s.115–117).

Hur trädgårdarna skulle vara utformade stod inte med i den första folkskolestadgan från 1842 (Westberg 2014 s.174). År 1887 utlyste stiftelsen Lars Hiertas minne en tävling där de önskade få in förslag på hur en skolträdgård med köksträdgård, trädskola och skolpark skulle se ut. De vinnande bidragen publicerades 1890 i boken Normalritningar till

folkskoleträdgården. Det var inte första gången som ritningar, eller normalritningar över byggnader, skolgård och inventarier gavs ut men det var första gången som trädgården var i centrum (Larsson, Norlin & Rönnlund 2017 s.118). Andra normalritningar hade tidigare givits av Ecklesiastikdepartementet (nu Utbildningsdepartementet) 1865, med en andra upplaga 1872. När de 1920 gav ut tredje upplagan av Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan jämte anvisningar och beskrivningar fanns detaljerade ritningar över trädgården med tillsammans med inledande anvisningar för skolplantering, skolbarnsträdgård och tjänsteträdgård (Ecklesiastikdepartementet 1920).

Bällefors skola utanför Moholm i Västergötland byggdes mellan åren 1920–1922. I samband med byggnationen av skolan ritades en skolträdgård vilken färdigställdes 1926 av

folkskolläraren Johan Persson (Skolrådsprotokoll 1926). Här undervisades barnen i

trädgårdsämnet fram till ca 1950 (muntl. Karlsson 2017). Skolverksamheten lades ner 1962, därefter har skolträdgården och husen varit dels i kommunal men även i privat ägo (muntl Gyllenhak 2017). Förändrade ägarförhållanden och moderniseringar har lett till stora förändringar i trädgårdens utformning och innehåll.

Sedan år 2000 äger familjen Gyllenhak fastigheterna och från 2007 driver de sin byggnadsvårdsbutik i den gamla folkskolan. De gamla skolbyggnaderna; folkskolan,

lärarbostaden och småskolan, är kvar (muntl Gyllenhak 2017). Den ursprungliga trädgården

som den såg ut vid skolans uppförande är dock inte bevarad. Då trädgården anlades i samband

med att folkskolebyggnaden och lärarbostaden upprättades är den en del av den helhet som

vittnar om den svenska folkskolans tid. Att trädgården rekonstrueras och renoveras skulle

göra folkskoleområdet komplett. Genom att rekonstruera trädgården visar man på en viktig

del av både vår samhälls- och trädgårdshistoria.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med kanditatuppsatsen är att utforma ett underlag som kan ligga till grund för en rekonstruktion av trädgården. Genom intervjuer med ägare, en tidigare elev och analys av flera skolfotografier, flygfoton och dokument ska jag besvara frågorna:

a, Vad har trädgården haft för utformning och växtmaterial?

b, Hur kan trädgården rekonstrueras och renoveras för att visa en rättvis bild av platsens historia men även vara skötseleffektiv och anpassad efter dagens resurser?

1.3 Avgränsningar

Undersökningen kring trädgårdens utformning och funktion omfattar den del av trädgården som är beläget mellan skolbyggnaderna, som jag i arbetet benämner prydnadsträdgården och köksträdgården. Områdena för den här delen av undersökningen visas i de markerade ytorna i fig.3.

Uppsatsen syftar till att återskapa delar skolträdgården som den såg ut när folkskolan var i bruk 1922–1962, och undersökningen baseras huvudsakligen på material från denna tid. Ett par senare fotografier används för att underlätta tolkningen av de äldre materialen.

Då min undersökning handlar om den svenska folkskolan i allmänhet och med ett fokus på en svensk folkskola har jag valt att utesluta utländsk litteratur.

Fig.2. Skolområdet med folkskolan till vänster och lärarbostaden till höger i bild. Mellan dessa står småskolan (eget foto).

Fig.1. Bilden visar en karta över Mariestad med omnejd. Pilen nere i högra hörnet visar platsen för undersökningen (eniro.se).

Fig.3. Bilden visar folkskoleområdet som det såg ut 1963. Området för undersökningen kring trädgårdens utformning ligger inom de blå och rödmarkerade ytorna, där det rödmarkerade området visar

prydnadsträdgården och det blåmarkerade visar köksträdgården (arkiv digital, 2018)

1.4 Forsknings och kunskapsläge

Det finns flera exempel på äldre litteratur från 1800-talet och 1900-talet vars syfte var att antingen fungera som underlag vid trädgårdsundervisning eller som riktlinjer vid anläggande av skolträdgårdar.

Olof Eneroth (1864) Om skolträdgårdar och seminariiträdgårdar

Gustav Lind (1915) Trädgårdsbok för barn och ungdom.

Gustaf Lind (1939) Skolträdgården.

Erik Lindgren (1861) Trädgårdsbok för folkskolor och lantmän: Anvisning till odling af köksväxter, fruktträd, bärbuskar, träd och buskar för parker mm.

Nyare forskning som berör skolträdgårdar finns det gott om. Oftast är det ur ett pedagogiskt

perspektiv, där skolgården och andra utemiljöer studerats för att kunna fungera i

undervisningen idag. Det finns även nyare forskning som berör de äldre skolträdgårdarnas funktion och utformning. Några av dessa presenteras här:

Jag har själv i en opublicerad förstudie, Förslag till vårdprogram för skolträdgården vid Bällefors Tibergs skola (2017) beskrivit trädgårdens ursprungliga form och dess historia översiktligt, samt reflekterat kring trädgårdens innehåll. Denna rapport utgör underlag för de fördjupade arkivstudierna i denna uppsats.

Anna Larsson, Björn Norlin och Maria Rönnlunds (2017) nyutgivna bok Den svenska skolgårdens historia – Skolans utemiljö som pedagogiskt och socialt rum. Boken ger samlad bild över hur svenska skolgårdar har utformats och nyttjas, både i en historisk och nutida kontext. Kapitel 5. Folkskolegården 1842–1919 är särskild relevant för det här arbetet då det den tar upp skolträdgårdarnas historiska användning och utformning.

Matilda Hellströms (2016) kandidatuppsats Skolträdgårdar på Gotland – vilka

rekommendationer influerade deras utformning och innehåll? Matildas arbete behandlar främst gotländska skolträdgårdar, men eftersom dessa antagligen influerades av samma ideal som i övriga Sverige är hennes uppsats intressant för mitt arbete.

1.5 Metod och material Platsbesök och intervjuer

Eftersom jag de senaste två åren har arbetat i trädgården har jag en god kännedom om platsen och hur den fungerar idag. Inför denna uppsats har två besök för uppmätning skett under vinterhalvåret 2018. Ett särskilt platsbesök för växtinventering har inte varit nödvändig då jag redan är väl bekant med platsen och dess växtmaterial.

Lennart Persson, elev på skolan sent 1940-tal/tidigt 1950-tal. Intervjuades över telefon i november 2016. I intervjun pratade vi om hur trädgården hade använts och vad han mindes om utformningen och växtmaterial.

Ulf och Ann-Sofie Gyllenhak har jag pratat med löpande under arbetets gång. De har en stor kunskap i skolområdets historia, de tidigare ägarförhållanden samt förändringar i trädgården under deras ägo. Dessutom har de genom sin butik träffat flera gamla elever som delat med sig av minnen från deras tid på skolan.

Skolfotografier

I växtanalysen har jag valt att analysera fem buskar och ett träd i prydnadsträdgården. Jag har valt ut dessa för att jag har tillgång till flera olika bilder där växterna ses från olika håll och/eller i både avlövat respektive grönskande tillstånd samt i blom. Växtanalysen täcker främst in undersökningsområdet ”prydnadsträdgården” eftersom jag för denna plats har ett bra historiskt källmaterial.

Arkivsökningar

Familjen Gyllenhaks har länge samlat på sig berättelser och dokument om platsens historia,

vilket har resulterat i att jag har haft tillgång till ett omfattande material av skolfoton, bilder,

gamla betyg och berättelser från tidigare elever i deras privata arkiv.

Övriga arkiv

Ett besök Töreboda kommunarkiv under november 2017. Resulterade i Bällefors

skolrådsprotokoll från 1911–1944. Dessa protokoll nämner sällan trädgården utan handlar mest om alla de frågor som behöver behandlas när man driver en skola, såsom vilken kurslitteratur barnen ska få eller hur många kubik av ved som ska köpas in.

Arkiv digital är ett digitalt arkiv som tillhandahåller ett stort material av inskannade historiska dokument. Här fann jag de flygfotografierna tagna 1963 och 1983 som jag har med i min undersökning.

Litteraturstudier

Gustav Lind (1939) Skolträdgården -handledning i trädgårdsskötsel m.m. vid

folkskoleseminarier, folkhögskolor och andra undervisningsanstalter. Är en handbok i hur trädgårdsämnet lärs ut. Lind inleder boken med att beskriva sin besvikelse över att de folkskolor han besökt inte håller den höga standard i trädgården som han eftersträvar. Han beskriver också vikten av trädgård som ämne och fortsätter sedan med att presentera konkreta förslag till hur varje moment i trädgården ska genomföras. Då Linds bok är skriven under den tid som Bällefors skola fortfarande bedrev sin trädgårdsundervisning ger den en viktig inblick i hur undervisningen där möjligen gått till, vilket bidrar till en helhetsbild över verksamheten på skolan.

Anna Larsson, Björn Norlin och Maria Rönnlunds (2017) Den svenska skolgårdens historia – Skolans utemiljö som pedagogiskt och socialt rum. En samhällshistorisk bok med fokus på skolgårdens olika funktioner genom olika tider.

1.6 Källkritik

De källor jag har använt mig av i min uppsats är skolrådsprotokoll, fotografier, handböcker och muntliga källor. Det är viktigt att i arbetet att validera källornas äkthet. I mina analyser vad gäller fotografier är det viktigt att jag förhåller mig till vilka medvetna och omedvetna val fotografen tagit.

Handböcker

Är båda utformade som förslag med syftet att inspirera och underlätta anläggning och

undervisning. De visar inte den verklighet som rådde. Det är viktigt att förhålla sig kritiskt till dem och se dem som förslag mer än lag. Att dessa påverkade lärarnas val i undervisningen beror kanske mycket på vilket trädgårdsintresse och kunskap den enskilda läraren hade, eftersom detta avgjorde om de överhuvudtaget vände sig till en handbok för efterforskningar, stöd och rådgivning.

Muntliga källor

I mina intervjuer kommer ibland informationen från en andrahandskälla, vilket är problematiskt då viktig information kan ha ändrats eller gått förlorad. Det kan bero på faktorer som till exempel språk, alltså vilka ord som använts och hur de tolkats vidare i nästa led, men också hur minnen kan förvanskas genom åren.

1.7 Teoretisk referensram och teoretisk ansats

Jag förhåller mig till kulturmiljövård som disciplin med fokus på trädgårdsvård, genom att kombinera mina kunskaper inom växtkunskap, trädgårdshistoria och kulturmiljövård, titta på folkskoleträdgården, en samhällshistoriskt intressant plats, utifrån ett trädgårdsperspektiv. Där tar jag stöd i teorier och dokument utformade inom kulturmiljövården samt mina tidigare nämnda växtkunskaper.

Begrepp jag använder mig av är renovera och rekonstruera. Dessa används inom många fält

med mer eller mindre liknande betydelser. Inom trädgårdsvården betyder renovera att

modernisera eller att omgestalta trädgården, där man tar hänsyn till historiska spår men ändå

förnyar trädgården. En Rekonstruktion däremot betyder att utifrån historiskt källmaterial

återskapa en försvunnen eller förändrad trädgård (Flinck 2013 s.23–24).

2. Undersökning

2.2 Bällefors skolas historia

Bällefors skola har funnits sedan 1872 då småskolan stod klar (muntl Gyllenhak, 2017). År 1922 färdigställdes folkskolan med den tillhörande lärarbostaden. Detta var en stor satsning från skolrådets sida. I deras protokoll från 1941 kan man läsa de årliga förskottsbreven till amortering 1600 kr och annuitet på byggnadslån 4905 kr och 44 öre (skolrådet, 1941).

Bakgrunden till denna satsning var att man ville slå samman alla de mindre skolorna på bygden. I protokoll från 1920-talet beslutas det att alla elever som tidigare hörde till Myckeltorp nu ska flyttas till Tiberg och bilda Bällefors skola (Skolrådet, 1923).

I protokoll från 1922 nedtecknas inköp av jord och grus till ett värde av 100 kr. 1926

färdigställdes den nya skolträdgården efter ritningar av landsträdgårdsmästaren. Skolrådet gav den nyanställda folkskollärare Johan Persson uppdraget. Han beviljades inköp av träd och buskar (Skolrådet, 1926).

Johan Persson anställdes 1925 strax efter avslutad utbildning på Folkskoleseminariet i

Göteborg och arbetade på skolan under hela sitt yrkesverksamma liv fram till pensionen 1957.

Johans son Inge Persson berättar i tidningen Moholmsbygden om uppväxten på skolan. Han nämner ingenting om trädgården förutom att det fanns en tydlig gräns som alla småskolans elever lärde sig att respektera. Gränsen var mellan småskolans och storskolan skolplaner. De små barnen fick inte beblanda sig med de äldre barnen (Persson 1993). Om denna gräns kan utläsas i trädgårdens utformande nämner inte Persson.

År 1942 i skolrådets protokoll står det att nya träd ska införskaffats till skolträdgården på grund av frostskador (skolrådet, 1942). Antagligen menas här fruktträd. Lennart Persson gick på skolan i slutet av 1940 och i början av 1950-talet. Han minns att kring år 1950 avvecklades trädgårdsundervisningen, i och med det även nyttoodlingarna. Lennart minns även mängder av vinbärsbuskar och att det fanns en vinbärsallé som ledde till lärarbostaden (Persson, muntl. 2017).

2.3 Trädgårdens utformning 1926–1956

Den ritning som nämns i föregående avsnitt har ej återfunnits i de arkiv jag har haft tillgång

till. Enligt skolrådets protokoll från 1926 hade Johan Persson den som underlag när han

1926 färdigställde skolträdgården. Genom att studera de kända fotografier som är tagna i

trädgården mellan åren 1931–1983 kan man utläsa trädgårdens struktur samt ge förslag till

vilka växter som förekommit. I min undersökning har jag använt mig av åtta fotografier

tagna mellan åren 1931–1983 varav ett med okänt årtal.

2.4 Fotoanalyser

Växtmaterialets arter och placering får man en uppfattning av genom att studera de gamla skolfotografierna. Jag valt att dela upp analysen av fotografierna i två delar. Analys av struktur och analys av växtligheten. Med struktur menar jag trädgårdens form och visuella intryck såsom välskött eller vanskött. På flygfotografiet från 1950 (fig.4.) beskrivs hela trädgårdens struktur och delvis växtlighet. På övriga bilder beskrivs de områden som är relevanta för undersökningen, prydnadsträdgården och köksträdgården.

I undersökningen beskriver jag först bilderna, bild för bild. Därefter gör jag en analys av växtmaterialet för att sedan presentera skisser över hur trädgårdens delar har sett ut samt en skiss över rekonstruktion och renoveringsförslag.

Vid växtinventeringen 2017 återfanns ett fåtal växter som identifieras på bilderna. I prydnadsträdgården står syrén (Syringa vulgaris) och rosentry (Lonicera tatarica). I

köksträdgården finns rester av vinbärshäcken med både svarta vinbär (Ribes nigrum) och röda vinbär (Ribes rubrum). Dessutom finns ett litet bestånd av rabarber (Rheum rhabarbarum) på platsen för köksträdgården. Alla växter är troligen rester från den ursprungliga trädgården.

2.4.1 Flygfoton

Figur.4. Flygfoto från år 1950. På bilden syns lärarbostaden till vänster och folkskolan till höger. Den röda pilen pekar mot norr (privat).

Flygfotografiet i fig.4. Är tagen ca 25 år efter att Johan Persson påbörjade sitt arbete med att färdigställa trädgården och antingen bara något år efter eller strax innan

trädgårdsundervisningen upphörde. Här ses större delen av skolområdet med byggnader och trädgård. Bilden är tagen från nordost mot sydväst. Folkskolan till höger i bild ligger i norr och lärarbostaden till vänster ligger i den södra delen av trädgården. Stora delar av

köksträdgården är synlig. Ungefär halva prydnadsträdgården är synlig och den andra halvan ligger dold bakom småskolan.

Struktur

Folkskoleområdet är inramat av björkar och stora delar av de östra delarna av trädgården är gruslagda. Nyttoodlingar med köksträdgård och fruktträdgård i väster. En häck avgränsar fruktträdgården mot lärarbostaden och delvis mot köksträdgården.

Området mellan småskolan, storskolan och lärarbostaden har en prydnadsträdgård med flaggstång och prydnadsbuskar och träd. En grusad gång sträcker sig från folkskolan mot lärarbostaden och separerar köksträdgården från prydnadsträdgården.

Gräsytorna är mjukt formade, med rundade hörn. Gräsytorna är klippta och kanterna där grus möter gräs ser ut att var kantskurna. Trädgården ger ett välskött intryck.

Växtlighet

Prydnadsträdgården står flera buskar och eventuellt ett träd. Två prydnadsbuskar i

stamform. En flaggstång står i gränslandet mellan prydnadsträdgården och köksträdgården.

Odlingslanden är ordnade i långa rader som sträcker sig från norr till söder. Vad som odlas

går inte att utläsa. Ett träd står i angränsning till köksträdgårdens norra del.

Fig.5. Flygfoto från år 1963. Är fotograferat från sydväst mot nordost och visar hur trädgården och såg ut året efter skolan stängde och ca 10 år efter att trädgårdsundervisningen upphörde (Arkiv digital 2018).

Flygfotot i fig.5. är ett av de mer användbara fotografierna när det kommer till att studera prydnadsträdgårdens struktur och växternas placering. Detta tack vare fotovinkeln, sydost mot nordost. Från det här hållet ser man hela prydnadsträdgården. Dessutom är det taget strax efter att skolan stängde 1962 och ca 10 år efter att trädgårdsundervisningen upphörde. Vilket gör att prydnadsträdgården inte är märkbart eller inte alls påverkad av utebliven skötsel.

Däremot ger köksträdgården ett igenvuxet intryck, vilket är väntat om man antar att grönsaksodlingen upphörde med trädgårdsundervisningen.

Struktur

Samma som flygfotografiet från 1950 (fig.4.) vilket inte är konstigt då det bara skiljer 10 år mellan fotografierna.

Växtlighet

Prydnadsträdgården står flera buskar och eventuellt ett träd. Längs med grusgången från folkskolan till lärarbostaden står sju buskar på rad i en lång sammanhängande rabatt, tre, eventuellt fyra av dessa är har en tydlig stam. Två av dessa blommar i vitt. En flaggstång står i gränslandet mellan prydnadsträdgården och köksträdgården.

Köksträdgårdens odlingsland är delvis gräsbevuxna, eventuellt odlas något fortfarande på delar av ytan. En häck sträcker sig från flaggstången längs med grusgången mot lärarbostaden till höger i bild, häcken svänger av och fortsätter några meter jämte odlingsytan.

Fig.6. Flygfoto från 1982. Taget från norr mot söder. Visar folkskoleområdet med lärarbostaden högst upp i bild och småskolan till vänster. Folkskolan skymtar längst ner i bilden bakom ten rad av björkar (Arkiv digital 2018).

Fotografiet i fig.6. från 1982 är taget 20 år efter att skolan stängde, och ca 30 år efter att trädgårdsundervisningen upphörde. Fotovinkeln är från norr mot söder. Det är alltså i en helt annan tid än den för min undersökning. Däremot är det intressant då man fortfarande kan se delar av den ursprungliga växtligheten. Dessutom blommar trädet i prydnadsträdgården. Detta är antagligen samma träd som i många av de övriga bilderna.

I prydnadsträdgården har stora förändringar skett. Prydnadsbuskarna i stamform är borta.

Grusgången mellan folkskolan och lärarbostaden är igenvuxen och flaggstången är även den nedtagen. Mitt i prydnadsträdgården står ett blommande träd.

Köksträdgården som ses tydligt i flygfotot från 1950 (fig.4.) är igenvuxet med både buskar

och gräs. Ett mindre odlingsland syns mitt på bilden. Den häck som nämns under flygfotot

från 1963 (fig.5.) står delvis kvar, några av buskarna i häcken börjar konkurreras ut av

omkringliggande växtlighet. Trädgården som helhet ger ett vanskött intryck, gräsytorna är på

många ställen högvuxna, på flera ställen är gräset på väg ut i de grusade ytorna.

2.4.2 Skolfoton

Fig.7. Bilden är i prydnadsträdgården. Från småskolans västra långsida mot folkskolans sydvästra gavel (privat).

På fotot i fig.7. står bildtexten ”Avslutning i ettan och tvåan 1931”. Det är fotograferat mitt i prydnadsträdgården med folkskolan i bakgrunden. Vid fototillfället är trädgården ca sex år gammal.

Struktur

Ytorna framför småskolans västra långsida och storskolans södra kortsida är grusade. Barnen är placerade på en gräsbevuxen yta i vilken det står fyra prydnadsbuskar. Kanten mellan grus och gräs ser inte ut att vara nyligen kantskuren men ger ändå intrycket av att vara välskött. Jag upplever ingen tydlig nivåskillnad mellan gräsytan och de grusade ytorna.

Växtlighet

Bakom barnen på gräsytan står en mindre och tre större prydnadsbuskar. Den mindre busken står längst till höger i bild. Denna har någon form av växtstöd eller eventuellt ett nätat

växtskydd, vilket ger intrycket av att den är nyplanterad. De resterande buskarna är märkbart

större och kan mycket väl vara planterade på 1920-talet. En av de större buskarna blommar

med ljusa blommor likt syréns. En stam skymtar på den vänstra busken längst till vänster i

bild.

Fig.8. Skolfotografi taget i 1951 prydnadsträdgården, med småskolan i bakgrunden (Töreboda bildarkiv, 2018).

Skolfotot på bilden i fig.8. är tagen 1951 vilket betyder att trädgården är ca 25 år gammal.

Skolbarnen är placerade mitt i prydnadsträdgården framför två blommande prydnadsbuskar i stamform. Bakom barnen och buskarna skymtar småskolans västra gavel.

Struktur

Skolbarnen sitter vid grusgången som leder mellan folkskolan och lärarbostaden. I bakgrunden kan man ana grusgången utanför småskolan. Växterna bakom barnen är

planterade i en lång sammanhängande rabatt med välskötta kanter. Gräsytan är klippt och ger ett vårdat intryck. Grusgången längt fram i bild är uppskattningsvis 30–40 cm bred.

Växtlighet

Två blommande prydnadsbuskar i stamform står bakom barnen, mellan dessa står en mindre prydnadsbuske. Två mindre prydnadsbuskar skymtar i fotots högra respektive vänstra kant.

Längst bak i bild står ett träd utanför småskolans entré. Stammen på trädet syns inte, men kronan syns tydligt.

Fig.9. Skolfotografi taget i utkanten av prydnadsträdgården, på grusplanen framför lärarbostaden. I bakgrunden syns prydnadsträdgården folkskolan till vänster och småskolan till höger (privat).

Skolfotografiet i fig.9. är taget precis som i skolfotot från 1951 (fig.8.) ca 25 år efter att trädgården anlades. Skolbarnen är placerade på grusplanen utanför lärarbostaden och fotot är taget med prydnadsträdgården i bakgrunden. Till höger i bild skymtar småskolan och till vänster folkskolan. På fotografiet står texten ”Bällefors skola klass 4 1952-53”.

Struktur

Bakom barnen syns två gräsytor som delas av grusgången som går mellan lärarbostaden och folkskolan. Gräsytan till höger i bild är prydnadsträdgården vilken är bevuxen med olika prydnadsbuskar. På den här bilden ser man att ytan utanför småskolan är grusad, vilken upplevs som en bred grusad gång.

Jag upplever på detta fotografi en nivåskillnad mellan de grusade ytorna och gräsytorna. Där gräsytorna ser ut att vara något upphöjda. De bägge materialen ser ut att vara välskötta. Då gräset är kortklippt och kanterna i mötet mellan gräs och grus är tydliga

Växtlighet

I prydnadsträdgården är fem prydnadsbuskar synliga. Bakom lärarinnan blommar en eller flera buskar med ljusa syrénliknande blommor. Dessa är antagligen desamma som blommar i fig.8. bredvid de blommande buskarna som står två högre buskar. Till höger i bild står en mindre buske och bakom denne står ett träd.

köksträdgården ligger utanför bilden. Men den häck som går från flaggstången synlig i

flygfotografierna (fig.4. fig.5. och fig.6.) skymtar till vänster i bild.

Fig.10. Skolfotografi där barnen är placerade utanför folkskolans entré. foto är taget med prydnadsträdgården, småskolan och lärarbostaden i bakgrunden (privat).

Fotot i fig.10. är taget ca 30 år efter att trädgården anlades. Barnen är placerade på grusplanen framför folkskolan och fotot är taget med prydnadsträdgården, småskolan och lärarbostaden i bakgrunden. På bilden står det ”Bällefors skola klass 3 1955-56”. Fotografiet är alltså taget några år efter att trädgårdsundervisningen upphörde på skolan.

Struktur

Bakom barnen syns prydnadsträdgården till vänster och det som var eller är köksträdgården till höger. I prydnadsträdgården står flera buskar två av dem blommar. Den gräsyta man ser är främst den i prydnadsträdgården. Denna uppfattas precis som i skolfotografiet från 1952–53 (fig.9.) som upphöjd i förhållande till gruset. Hela prydnadsträdgården och gruset ser välskött ut. Till höger i bild ligger platsen för det som var eller kanske fortfarande är köksträdgården.

På flygfotot från 1950 (fig.4.) börjar odlingarna ganska nära den grusgång som går mellan lärarbostaden och folkskolan. På den här bilden syns de inte till.

Växtlighet

I prydnadsträdgården ser man fem till sex buskar. Två av buskarna blommar, på var sida om dem står två högvuxna buskar eller små träd. Längst till vänster i bild står en lägre buske.

I ytan för köksträdgården, till höger om barnen, står det något som liknar en eller flera buskar.

Dessa skulle kunna vara en del av en förlängning av den häck som syns i föregående

fotografier. Men då man inte ser något spår av, eller antydan till denna nya häckdel på någon

av flygfotografierna från 1950 och 1963 betyder det eventuellt att denna häck bara existerade

under några få år på 1950-talet. Runt flaggstången skymtar blommor, vilket man inte ser på

något av de andra fotografierna. Detta beror antagligen på fotovinkeln och att blommorna är

lägre än den intilliggande häcken och därför dolts bakom den på de andra fotografierna.

2.4.3 Kompletterande foto

Fotot i fig.11. visar småskolans västra långsida och delar av prydnadsträdgården. Fotot är taget vinter eller tidig vår då marken delvis täcks av snö. Den här bilden visar inte någon ny del av trädgården men den är intressant då man ser växternas form på ett annat sätt än när de grönskar. När man jämför med växternas placering på föregående fotografier kan man dra slutsatsen att det troligtvis är samma växter i denna bild.

De rödmarkerade växterna nedan i (fig.12. och fig.13.) är antagligen samma individ.

Fig.11. bilden visar hela småskolans västra långsida och delar av prydnadsträdgården (privat).

Fig.12. Fotot är ett urklipp av fig.11. Fig.13. Foto är ett urklipp av fig.9.

2.5 Växtanalys inför restaureringsförslag Prydnadsträdgården

På skolfotografierna från 1950-talet (fig.14. och fig.15.) blommar två prydnadsbuskar i stamform. De blommar med ljusa stora lätt koniskt formade blomklasar. Kronan har en rundad form med ett frodigt bladverk. Jag uppskattar deras höjd till ca 250-300 cm. Två växter som passar in på beskrivnigen är, syrén (syringa vulgaris) och syrénhortensia (Hydrangea paniculata).Båda finns i stamform men blommar vid olika tider där syrénen blommar i maj-juni och syrénhortensian i juli-sept.

För mer säkert kunna säga vilken art det är på bilden underlättar det att veta i vilken månad fotografierna är tagna. Med tanke på barnens klädsel, som ser ut att vara ämnad för ett varmare väder, drar jag slutsatsen att fotografierna är tagna någon gång mellan månaderna maj och september. Detta ger mig två tänkbara tillfällen: Att de är fotograferade i samband med skolstart respektive skolavslutning. Dessa tidpunkter passar in på mina växtförslag, skolavslutning → syrén respektive, skolstart → syrénhortensia.

Fig.14. Fotografiet är en redigerad version av fig.8.

där de röda pilarna visar på två prydnadsbuskar i stamform (privat).

Fig.15. Fotografiet är en redigerad version av fig.10.

där den röda markeringen visar på två prydnadsbuskar i stamform (privat).

Fig.16. fotografiet är en redigerad version av fig.7. där rödmarkeringen visar en blommande buske (privat).

Fig.17. fotografiet är en redigerad version av fig.11.

där rödmarkeringen visar på en buske på stam (privat).

På skolfotografiet från 1931 (fig.7.) kan man läsa bildtexten ”Avslutning 1931 ettan och tvåan” vilket skulle kunna innebära att fotografiet togs vid skolårets slut. Problemet med den här bilden är att det är en annan prydnadsbuske som blommar än på de övriga

skolfotografierna. Jämför man bilderna ovan (fig.16. och fig.17.) ser man att det är troligare med tanke på buskens placering att det är samma exemplar. Detta skulle kunna betyda att skolfotografierna på 1930-talet och 1950-talet togs vid olika tidpunkter. Alltså att fotografiet från 1931 fotades i samband med skolavslutningen och att de från 1950-talet fotades vid skolstart. Vilket innebär att det är syrénhortensia på stam som blommar i skolfotona från 1950-talet. Detta stärks genom att titta närmare och jämföra växterna i de senare skolfotona.

På bilden nedan (fig.18.) ser man att de två större buskarna som är inringade med röd färg är syrén. Dessa blommar inte, och har inte heller synbara rester av blommor i bladverket.

Troligtvis har årstillväxten kommit så långt att den döljer rester av överblommade blommor.

Detta betyder alltså att de jämförda buskarna inte är av samma art, då det uppenbarligen blommar vid olika tillfällen. Vilket stämmer in på teorin om att skolfotografierna från 1950- talet är taget vid skolstart och att prydnadsbuskarna på stam är syrénhortensia.

Fig.18. Bilden är en redigerad version av fig.9. där de rödfärgade cirklarna markerar två högre buskar och den blå cirkeln markerar två blommande prydnadsbuskar på stam (privat).

I fig.19. ses ett blommande träd mitt i prydnadsträdgården inringat i rött. Fotografiet är från 1983, alltså ca 20 år efter att skolan stängde. Men genom att jämföra trädet från bilden med bilderna nedan (fig.20. fig.21. och fig.23.) ser man att det med tanke på dess placering och habitus rör sig om samma individ. Alltså det träd som står i prydnadsträdgården under skolans verksamma tid.

Fig.19. Bilden är en redigerad version av fig.6. där den röda ringen visar ett blommande träd i mitten av prydnadsträdgården (Arkiv digital 2018).

Fig.20. Bilden är en redigerad version av fig.11.

Den röda ringen visar trädet i prydnadsträdgården (privat).

Fig.21. Bilden är en redigerad version av fig.5. Den röda ringen visar trädet i prydnadsträdgården (Arkiv digital 2018).

Fig.22. Bilden är en redigerad version av fig.9. Den röda cirkeln visar trädet i prydnadsträdgården (privat).

För att artbestämma trädet använder jag mig främst av bilden i fig.19. där trädet blommar, men också av bilden i fig.20. för att uppskatta höjd. Precis som i fallet med syrénerna och syrénhortensiorna måste man veta tidpunkten för fotografering för att kunna dra några

slutsatser kring information såsom blomning och blomfärg. På bilden i fig.19. ses ett stort träd i vänstra hörnet. Detta är den hästkastanj (Castanea hippocastanum) som står kvar på platsen än idag. Hästkastanjer blommar i maj-juni och på bilden ser man rester av gamla blommor i kronan. Alltså är antagligen detta foto taget i någon av dessa månader. Höjden på trädet i prydnadsträdgården i fig.20. uppskattar jag är 4-5 m

Bilderna i fig.19. och fig.20. har gett mig följande information om det okända trädet i prydnadsträdgården:

Blomningstid: maj-juni Blomfärg: rosa

Höjd: 4-5 m

Beskrivningen passar in på Rosenhagtorn (Crataegus x media) som blommar i maj- juni med rosa-röda blommor och blir ca 5–6 m hög.

På platsen för prydnadsträdgårdens södra del står idag en rosentry (Lonicera tatarica)

(fig.25). Vilken om man jämför med skolfotografiet (fig.24) och flygfotot (fig.23.) ser att det är samma buske.

Fig.23. bilden är en redigerad version av flygfotot i fig.5. Där den röda ringen visar en av buskarna i prydnadsträdgården (Arkiv digital 2018).

Fig.24. Bilden är en redigerad version av skolfotografiet i fig.9. Där den röda ringen visar en av buskarna i prydnadsträdgården (privat).

Köksträdgården

I fig.26. och fig.27. ser man den häck som sträcker sig från flaggstången längsmed grusgången mot lärarbostaden och som sedan svänger av för att rama in köksträdgården.

Häcken finns med på samtliga skolfoton och flygfoton från 1950–1983. Den har samma sträckning och riktning på alla bilder.

Fig.26. Bilden är en redigerad version av

flygfotografiet i fig.5. Den röda cirkeln visar den häck som nämns tidigare i uppsatsen (Arkiv digital 2018).

Fig.27. Bilden är en redigerad version av

skolfotografiet i fig.9. Den röda pilen visar den del av häcken som är synlig (privat).

Fig.25. Bilden visar en nulägesbild över en del av

prydnadsträdgården, busken i mitten av bilden är en trolig rest från den ursprungliga trädgården (eget foto).

Bilden i fig.28. fotot vid platsen för häcken idag. Här står idag tre stycken röda vinbärsbuskar (Ribes rubrum) på rad strax bakom flaggstångsfundamentet. Lite längre ut i gräsmattan står en svartvinbärsbuske (Ribes nigrum). De fyra vinbärsbuskarna följer samma linje som de i fig.26. vilket betyder att buskarna här idag är rester av den urprungliga häcken.

Eftersom Köksträdgården ramas in av denna häck blir det därför med dessa vinbärsbuskar även möjligt att mer exakt placera köksträdgården.

Fig.28. Bilden är taget ut över den gamla köksträdgården. Den röda linjen visar den gamla häckens sträckning. Fyra

vinbärsbuskar står kvar, vintern 2018 (eget foto).

2.6 Skiss över prydnads och köksträdgården

Efter att fört samman informationen som hämtats från tidigare bilder har jag utarbetat en skiss över hur prydnadsträdgården (fig.29) och köksträdgården (fig.30) har sett ut. Eftersom jag har ett större bildmaterial över prydnadsträdgården är den skissen mer detaljerad och innehåller fler namngivna växter än i köksträdgården.

Prydnadsträdgården

Antal växter: 12

Identifierade arter: 4, syrén (Syringa vulgaris), syrénhortensia (Hydrangea paniculata), rosentry (Lonicera tatarica) och rosenhagtorn (Crataegus x media).

fig.29. Skissen över prydnadsträdgården visar växternas placering och arter i den ursprungliga trädgården (egen bild).

Köksträdgården

antal växter: 8

identifierade arter: 2, svarta vinbär (Ribes nigrum), röda vinbär (Ribes rubrum)

fig.30.skissen visar hur köksträdgården kan ha sett ut medans skolans skolundervisning var i

bruk (egen bild).

2.7 Rekonstruering och renoveringsförslag

Fig.31.Bilden visar skissen för restaureringsförslaget (egen bild).

Skissen (fig.31.) visar mitt restaurerings och renoveringsförslag för prydnads och köksträdgården. Nedan beskriver jag mina intentioner för prydnads respektive köksträdgården.

Prydnadsträdgården

Från prydnadsträdgården finns ett stort bildunderlag varifrån flera växter har blivit

identifierade vilket gör en restaurering möjlig. Restaureringsförslaget för prydnadsträdgården blir därför detsamma som i skissen i fig.29. Där de identifierade växterna: syrén (Syringa vulgaris), syrénhortensia (Hydrangea paniculata), rosentry (Lonicera tatarica) och

rosenhagtorn (Crataegus x media) är utplacerade utifrån flygfotografierna (fig.4., fig.5. och

fig.6.). Vilket bidrar till att placera ut den i rätt position i förhållande till omkringliggande

byggnader.

Köksträdgården

Det historiska källmaterialet för köksträdgården är inte lika omfattande vilket försvårar en restaurering, här är det istället aktuellt med en renovering/omgestaltning. Vid en renovering/

omgestaltning är syftet att modernisera trädgården, genom att ta hänsyn till historiska spår men ändå tillföra element som det inte finns historiska belägg för. I mitt förslag för

köksträdgården finns en ursprunglig del kvar: Vinbärshäcken, vilken är behov av restaurering, alltså att de vinbärsbuskar som förvunnit återplanteras. Nya element med inspiration av historien är sommarblomsplantering vid flaggstångsfundamentet. Dessa blommor ses i fig.10.

vid flaggstången bakom folkskolläraren till höger i bild. De häckar som i förslaget omgärdar större delen av köksträdgården är tillförda för att rama in platsen och visa på en tydlig gräns mellan gräsmatta och köksträdgård. Den stora förändringen blir i förslaget storleken för köksträdgården, vilken under skolans tid uppskattas att vara i dubbel storlek. Anledningen till att den minskas är att det idag inte finns resurser för att sköta en köksträdgård av en större storlek.

3. Diskussion och slutsatser

Denna undersökning har främst resulterat i två skisser över trädgårdens ursprungliga

utformning och växtmaterial samt skissen över restaurering och renoveringsförslag. Den har även gett en fördjupad kunskap i hur skolträdgårdar på landsbygden såg ut under första halvan av 1900-talet. Det stora materialet av bilder har varit avgörande för undersökningens resultat.

Analysen av dessa bilder har varit den mest utmanande delen. Att förmedla informationen man får av en bild i en skriven text har många gånger varit frustrerade och det som tagit längst tid.

Att artbestämma växter på äldre bilder utan en kompletterande ritning eller växtlista att jämföra med är problematiskt. Att med 100 procents säkerhet säga att det är en viss art är svårt, och nästan omöjligt. Dock går det att många gånger komma nära. Bildens kvalité är avgörande och en förenklande faktor när man ska läsa ut information. Om bilden är fotat i färg kan man se bladens och blommornas färg och form. Eller detaljer såsom kastanjens överblommande blommor i flygfotot från 1983 (fig.6.) Sådan information är många gånger avgörande för att kunna dra några slutsatser av analysen. I svartvita fotografier kan man även urskilja blommor och bladformer men man får inte information om blom eller bladfärg. I de fotografier jag har analyserat i min undersökning är de flesta just svartvita.

Andra faktorer som spelar stor roll vid analysering av en bild är på vilket avstånd fotografiet är taget i förhållande till objektet och vilka intentioner fotografen har och i vilket syfte

fotografiet är taget. I de fotografier jag har analyserat har inte trädgården varit det objekt man i första hand vill visa, utan som i skolfotona där det främst är barnen som är i fokus. Här har man antagligen gjort ett medvetet val vid placeringen av barnen, och valt att ha

prydnadsträdgården som bakgrund. Att trädgården sällan är huvudobjektet i en bild förvårar såklart analysen då barnen skymmer växter och andra trädgårdselement som jag letar efter.

Det positiva är däremot att barnen kan användas som jämförande objekt. Genom att studera deras klädsel, eller uppskatta deras längd får jag ut information jag kan jämföra med växterna.

Andra jämförande objekt kan vara en redan identifierad växt. Växter som står kvar i

trädgården idag kan finnas med på bilden och dessa kan man utgå från i vidare identifiering av andra växter som förvunnit. Speciellt värdefullt är det att artbestämma blommande växter vilka ger ledtrådar till vilken tid på året fotografiet är taget. Att veta på ett ungefär vilken månad ger ett mindre utbud av potentiella växter.

För att kunna känna igen en växt på en bild underlättar det att ha god kännedom om växters habitus och morfologi. Hur bladen sitter i förhållande till varandra eller hur blomman är formad är ibland den enda ledtråden.

Genom analysen av fotografierna har det varit möjligt att resonerat mig fram till vilken utformning och växtmaterial, prydnads och köksträdgården haft under åren 1926–1956. Jag har inte observerat några större förändringar, i trädgårdens utformning under den här perioden. Vilket har sin förklaring i att jag inte har något fotomaterial för perioden 1931–

1950. Under rubriken ”trädgårdens historia” skriver jag om folkskolläraren Johan Persson som fick i uppdrag av skolrådet att färdigställa trädgården 1926. Hur lång tid det tog framgår inte. I skolfotot från 1931 (fig.7.) står en tillsynes nyplanterad buske till höger i bild.

Eventuellt var trädgården då ännu inte färdigställd. Mina bilder täcker främst in perioden från

åren 1950–63 och de är utifrån dessa jag dragit de flesta slutsatser. Skolfotot från 1931 är den

enda bild jag har från trädgårdens unga år. Vilket gör att jag vet väldigt lite om hur trädgården såg ut mellan 1926 – 1950. Det finns därför en möjlighet att trädgården anlades 1926 men gjordes om under 1930 eller 1940-talet. Vilket gör begrepp jag använder mig av såsom ursprunglig och autentisk problematiska. Genom att få tillgång till skolfotografier eller andra bilder från åren 1931–1950 skulle jag kunna göra en tydligare bedömning om när trädgården stod färdig och hur gamla växterna är på de senare fotografierna samt om det skett någon förändring.

Ordet autentisk som nämns i föregående stycket är ett begrepp man använder sig av i bla.

Kulturvårdsammanhang. Autentisk är synonym med ord som äkta, tidstrogen, historiskt, sann och verklig. Jag har i mitt rekonstruktionsförslag för prydnadsträdgården (fig.31.) förhållit mig till det autentiska och alltså haft intentionen att återge den ursprungliga designen för den delen av trädgården.

Mitt renoveringsförslag för köksträdgården blir just ”bara” en renovering med inspiration av det historiska källmaterialet. Ordet renovera är synonymt med ord som, förnya, förbättra, laga. Uttrycket ”snygga upp” passar även in här. En rekonstruering av denna del är inte möjlig då familjen som bor här idag helt enkelt inte har tid till att sköta en stor köksträdgård. I

renoveringsförslaget gör jag därför denna yta betydligt mindre än vad den troligtvis har varit.

Delar av köksträdgården, bla. Den vinbärshäck som delvis finns kvar i ena hörnet restaureras i förslaget.

4. Sammanfattning

Skolträdgårdar och trädgårdsundervisning var under folkskolans tid ett vanligt inslag i barnens skolgång. Syftet med trädgården var till en början främst att förse folkskolläraren med en bit mark denne kunde bruka. Men även för att undervisa barnen i trädgårdsskötsel.

Under 1890 och 1920 togs normalritningar fram, både på privat initiativ och från

myndighetsnivå, för att ge typexempel på hur det idealistiska folkskoleområdet skulle se ut.

Skolträdgården var i dessa ambitiöst utformade, indelat i olika avdelningar för olika typer av nyttoodlingar och med en särskild botanisk avdelning. Dessa ritningar skulle inspirera och fungera som ett underlag till formandet av den svenska folkskolan. Även om de flesta skolor kanske inte byggdes efter normalritningarna så fanns det ändå en högre tanke med trädgården, att den inte bara skulle vara vacker utan skulle fungera som undervisningsyta.

Jag har i min undersökning studerat trädgården vid Bällefors gamla skola utanför Moholm i Västergötland. Folkskolan med tillhörande lärarbostad byggdes 1922 samtidigt ritades trädgården vilken kom att ligga som grund för barnens trädgårdsundervisning fram till 1950.

Efter att skolan lades ner 1962 började trädgården förfalla. Idag är det endast byggnaderna kvar av den ursprungliga anläggningen.

Mitt mål och syfte med uppsatsen har varit att ta reda på hur skolträdgården här har sett ut för att därefter utforma ett underlag som kan ligga till grund för en rekonstruktion av trädgården.

Genom intervjuer med ägare, en tidigare elev och analys av flera skolfotografier, flygfoton och dokument ska jag besvara frågorna:

a, Vad har trädgården haft för utformning och växtmaterial?

b, Hur kan trädgården rekonstrueras och renoveras för att visa en rättvis bild av platsens historia men även vara skötseleffektiv och anpassad efter dagens resurser?

Min undersökning har till större delen bestått av fotoanalyser av skolfoton och flygfotografier.

Utifrån analyserna har jag utarbetat skisser över hur trädgården tidigare var utformad för att sedan även ge rekonstruktionsförslag. Undersökningen omfattar inte hela folkskoleområdet utan är avgränsat två centralt belägna områden vilka jag benämner som köksträdgården och prydnadsträdgården.

Analysen av bilder av prydnadsträdgården resulterade i ett flertal identifierade växter som de flesta försvunnit under årens lopp. I prydnadsträdgården stod under skolans tid, två

syrénhortensior (Syringa paniculata) i stamform, två bondsyréner (Syringa vulgaris) ett rosentry (Lonicera tatarica) samt ett Hagtorn (Crataegus x media). Utöver dessa fanns sex andra fortfarande oidentifierade prydnadsbuskar. Det historiska källmaterialet är för prydnadsträdgården så omfattande att en rekonstruktion av trädgården är möjlig vilket

presenteras i en rekonstruktionsskiss. Resultatet av analysen för köksträdgården visar ett färre antal växter då det historiska källmaterialet har varit svårt att analysera. Dessutom har

familjen som brukar platsen idag inte behov eller resurser att sköta odlingar av den storlek som den ursprungliga köksträdgården hade. Vilket har lett till att åtgärdsförslaget för

köksträdgården blir en renovering snarare än en rekonstruktion. Alltså en omgestaltning med inspiration av historien för att passa dagens brukare. Den har därför i renoveringsförslaget minskat till ungefär hälften av dess ursprungliga storlek.

5. Illustrationsförteckning

Omslagsfoto: Flygfoto över Bällefors skola taget 1950. Källa: Privat arkiv.

Figur 1 : Karta över Mariestad med omnejd. Källa: eniro.se (hämtad 2018-02-28) Figur 2 : Foto över det gamla skolområdet taget november 2017. Källa: Egen bild Figur 3 : Källa: Arkiv digital 2018

Figur 4 : Flygfoto över Bällefors skola taget 1950. Källa: Privat arkiv.

Figur 5 : Flygfoto 1963 Källa: Arkiv digital 2018 Figur 6 : Flygfoto 1983 Källa: Arkiv digital 2018 Figur 7 : Skolfoto från 1931. Källa: Privat arkiv

Figur 8 : Skolfoto från 1951. Källa: Töreboda bildarkiv 2018 Figur 9 : Skolfoto från 1952. Källa: Privat arkiv

Figur 10 : Skolfoto från 1955 Källa: Privat arkiv

Figur 11 : Foto på småskolan okänt årtal. Källa: Privat arkiv

Figur 12 : Urklipp av fig.11. Där en av buskarna i prydnadsträdgården är inringat. Källa:

Privat arkiv.

Figur 13 : Urklipp av fig.9. Där en av buskarna i prydnadsträdgården är inringat. Källa: Privat arkiv.

Figur 14 : Redigerad version av fig.8. där pilarna pekar på två av prydnadsträdgårdens buskar.

Källa: Töreboda kommunarkiv 2018.

Figur 15 : Redigerad version av fig.10. där den röda markeringen visar på två buskar i prydnadsträdgården. Källa: Privat arkiv.

Figur 16 : Redigerad version av fig.7. där rödmarkeringen visar en blommande buske i prydnadsträdgården. Källa: Privat arkiv.

Figur 17 : Redigerad version av fig.11. där rödmarkeringen visar en buske i prydnadsträdgården. Källa: Privat arkiv.

Figur 18 : Redigerad version av fig.9. där de rödfärgade cirklarna markerar två buskar och den

blå cirkeln markerar två blommande prydnadsbuskar. Källa: Privat arkiv.

Figur 19 : Redigerad version av fig.6. där den röda ringen visar ett blommande träd i prydnadsträdgården. Källa: Arkiv digital 2018.

Figur 20 : Redigerad version av fig.11. Den röda ringen visar trädet i prydnadsträdgården.

Källa: Privat arkiv.

Figur 21 : Redigerad version av fig.5. Den röda ringen visar trädet i prydnadsträdgården.

Källa: Arkiv digital 2018.

Figur 22 : Redigerad version av fig.9. Den röda cirkeln visar trädet i prydnadsträdgården.

Källa: Privat arkiv.

Figur 23 : Redigerad version av fig.5. Där den röda ringen visar en av buskarna i prydnadsträdgården. Källa: Arkiv digital.

Figur 24 : Redigerad version av fig.9. Där den röda ringen visar en av buskarna i prydnadsträdgården. Källa: Privat arkiv.

Figur 25 : Foto, taget 2018, på två buskar i prydnadsträdgården. Källa: Egen bild.

Figur 26 : Redigerad version av flygfotografiet i fig.5. Den röda cirkeln visar häcken i köksträdgården. Källa: Arkiv digital.

Figur 27 : Redigerad version av skolfotografiet i fig.9. Den röda pilen visar häcken i köksträdgården. Källa: Privat arkiv.

Figur 28 : Foto, taget 2018, på vinbärsbuskarna i köksträdgården. Källa: Egen bild.

Figur 29 : . Skiss över prydnadsträdgården. Källa: Egen bild.

Figur 30 : Skiss över köksträdgården. Källa: Egen bild.

Figur 31 : Skiss över restaureringsförslaget Källa: Egen bild.

6. Källor

Muntliga källor

Ulf och Ann-Sophie Gyllenhak (ägare till nuvarande Bällefors gamla skola) Lennart Persson (tidigare elev) intervjuades kort över telefon 2017-11-16

Opublicerade källor

Börjesson, A (2017). Förslag till vårdprogram för skolträdgården vid Bällefors Tibergs skola. Opublicerat manuskript. Institutionen för kulturvård. Göteborg: Göteborgs universitet.

Tryckta källor

Ecklesiastikdepartementet (1920). Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan jämte anvisningar och beskrivningar. Göteborg:

Eneroth, O. (1864). Om skolträdgårdar och seminariiträdgårdar. (3. uppl.) Stockholm:

Hellström, M. (2016). Skolträdgårdar på Gotland - Vilka rekommendationer influerade deras utformning och innehåll? Kandidatuppsats, institutionen för kulturvård. Göteborgs: Göteborgs universitet.

Larsson, A., Norlin, B. & Rönnlund, M. (2017). Den svenska skolgårdens historia:

skolans utemiljö som pedagogiskt och socialt rum. (s.115) Lund: Nordic Academic Press.

Lind, G. (1915). Trädgårdsbok för barn och ungdom. Stockholm: Magn. Bergwalls förlag Lind, G. (1917). Skolträdgården: handledning vid undervisningen i trädgårdsskötsel m.m. vid seminarier, folkhögskolor och andra undervisningsanstalter . Stockholm:

Wahlström & Widstrand.

Lindgren, E. (1861). Trädgårdsbok för folkskolor och lantmän: Anvisning till odling af köksväxter, fruktträd, bärbuskar, träd och buskar för parker mm. Skara: J.P Pettersson Westberg, J (2014). Att bygga ett skolväsende: Folkskolans förutsättningar och framväxt 1840–1900. (s.174–175) Lund: Nordic Academic Press.

Töreboda kommunarkiv

Bällefors skolrådsprotokoll 1925-05-20 till 1944-12-15