Trådriktningens inverkan på plagget: Visuell skillnad mellan virtuellt och fysiskt plagg

(1)

Kandidatexamen i Textilteknologi Textilhögskolan

2020-06-10 Rapportnr 2020-17.01

Trådriktningens inverkan på plagget

- Visuell skillnad mellan virtuellt och fysiskt plagg

Agnes Möllerström & Alice Fogelberg

(2)

(3)

Sammanfattning

Detta är en kandidatuppsats i designteknik som innehåller en studie om hur flera kjolmodeller med olika trådriktningar skiljer sig virtuellt mot verkligt. På dagens modeföretag är de två främsta metoderna för avprovning verklig och virtuell som används i produktutvecklingsprocessen. Dessvärre har inte alla företag tillgång till virtuell-avprovning då detta är en kostsam investering för företagen och flera menar på att det inte blir likadant virtuellt som i verkligheten. För att bemöta dessa tankar har tre olika kjolmodeller konstruerats, blivit uppsydda och provats av verkligt respektive virtuellt. En enkät har därefter utformats och skickas ut till 30st konstruktörer i branschen. Resultatet av undersökningen visar på att det finns både likheter och skillnader mellan kjolarna med samma trådriktning. 3D simuleringsprogrammet CLO kan framhäva tygets mekaniska egenskaper och ge ett så likt resultat som möjligt.

Baserat på denna studie är förhoppningen att fler företag ska våga investera och börja arbeta i 3D för att således minimera antal provplagg och värna mer om miljön.

Nyckelord: 3D, avprovningsmetod, virtuell avprovning, trådrak, CLO

(4)

Abstract

This is a Final Bachelor Degree Thesis in design technology that investigate how several skirts with different grainlines differ in reality to virtually. The two most common methods for today's product development are garment fitting in 3D and physical fittings. Unfortunately, 3D fitting is a very expensive investment for a

company and some argue that it does not become the same result virtual as in reality. To respond to these thoughts, three skirts has been constructed, sewn, and fitted virtual as physical. Thereafter, a questionnaire have been created and sent to 30 pattern makers.

The results of the survey show that there are similarities between the skirts with the same grainlines. The 3D simulations program CLO has the opportunity to emphasize the mechanical properties of the fabric to give the same result as possible. Through this study, the hope is to encourage companies to invest and start working in 3D in order to minimize the number of sample garments and protect the environment.

Keywords: 3D, fitting method, virtual fitting, grainline, CLO

(5)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 10

1.1 Problemformulering ... 11

2. Syfte ... 12

2.1 Frågeställningar ... 12

2.2 Avgränsningar ... 12

3. Litteratur och teoriöversikt ... 13

3.1 Trådriktning ... 13

3.2 Avatar och virtuell avprovning ... 13

3.3 Tygets egenskaper ... 14

3.4 Virtuell och fysisk avprovning ... 14

3.5 Avprovningsanalys och protokoll ... 15

4. Metod ... 16

4.1 Konstruktion i Modaris ... 16

4.2 Jämförelse av tyg ... 17

4.3 Avprovningar fysiskt och virtuellt ... 17

4.4 Avprovningsdokument ... 18

4.5 Enkät och insamling av data ... 18

4.6 Analys ... 19

4.7 Källkritiska aspekter ... 19

5. Resultat ... 20

5.1 Tygets mekaniska egenskaper ... 20

5.2 Enkätresultat av fysiska kjolar ... 20

5.2.1 Faller tyget på samma vis ... 22

5.2.2 Ser kjolarna tillfredsställande ut ... 23

5.2.3 Likheter och skillnader fysisk kjol ... 24

5.2.4 Sammanfattning - fysiska kjolar ... 24

5.3 Enkätresultat av virtuella kjolar ... 24

5.3.2 Ser kjolarna tillfredsställande ut ... 26

5.3.3 Likheter och skillnader virtuella kjolar ... 27

(6)

5.3.4 Sammanfattning - virtuella kjolar ... 28

5.4 Enkätresultat av fysiska och virtuella kjolar ... 28

5.4.2 Likheter och skillnader fysiska/virtuella kjolar ... 30

5.4.3 Eventuella dragningar fysiska/virtuella kjolar ... 31

5.4.4 Sammanfattning - virtuella och fysiska kjolar. ... 31

6. Diskussion ... 32

6.1 Metoddiskussion ... 32

6.2 Resultatdiskussion – Fysiska och virtuella kjolar ... 33

7. Slutsats ... 35

8. Slutord ... 36

Källförteckning... 37

Bilaga 1 – Mönsterkonstruktion modell A, B, C ... 1

Bilaga 2 - Avprovningsdokument enkätundersökning ... 4

(7)

Figur och tabellförteckning

Figur 1 - Kjolmodeller A, B, C ... 16

Figur 2 - Verkligt och virtuellt tyg ... 20

Figur 3 - Kjolmodell A, Verklig ... 20

Figur 4 - Kjolmodell B, Verklig ... 21

Figur 5 - Kjolmodell C, Verklig ... 21

Figur 6 - Resultat av verkliga kjolar fråga 1 ... 22

Figur 7 - Resultat av verkliga kjolar fråga 2 ... 23

Figur 8 - Kjolmodell A, Virtuell... 25

Figur 9 - Kjolmodell B, Virtuell ... 25

Figur 10 - Kjolmodell C, Virtuell ... 25

Figur 11 - Resultat av virtuella kjolar fråga 1 ... 26

Figur 12 - Resultat av virtuella kjolar fråga 2 ... 27

Figur 13 - Kjolmodell A, Verklig och virtuell ... 28

Figur 14 - Kjolmodell B, Verklig och virtuell ... 29

Figur 15 - Kjolmodell C, Verklig och virtuell ... 29

Figur 16 - Resultat av verkliga och virtuella kjolar fråga 1 ... 29

Tabell 1 - Måttlista av kjolar ... 18

(8)

Förord

Vi vill tacka vår handledare som med sin expertis och engagemang varit ett värdefullt stöd under hela arbetet. Ett stort tack även till våra klasskamrater och företaget som ställde upp på vår enkätundersökning. Slutligen ett tack till det andra företaget som hjälpte oss med utskriften av mönstret då skolan höll stängt.

(9)

Terminologi

Virtuell avprovning: Avprovning i ett tredimensionellt program 3D: Tredimensionell

3D CLO: Tredimensionellt simuleringsprogram Simulering: Efterlikna en verklig avprovning Avatar: Virtuell provmodell

Plotter: Skrivare för mönsterpapper

CAD: Databaserat konstruktionsprogram ’’Computer-aided design’’

Trådrak: På ett vävt tyg, går alltid parallellt med tygets stadkant och i 90 grader mot den Trådrak i varpriktning: Tygets trådriktning vertikalt, 90 grader utifrån tygets stadkant Trådrak på skrå: 45 graders vinkel utifrån varpriktning

Trådspänning: Spänningen som en sydd söm har i ett tyg

(10)

10

1. Bakgrund

Modebranschen är under ständig utveckling och den blir allt mer datoriserad. Under produktutvecklingsprocessen krävs det omkring tre till fem provplagg för att validera ett plaggs design och passform innan en produkt finns i butik. Metoderna för

framtagningen av ett plagg kan se olika ut, exempelvis är de mest förekommande metoderna för avprovning av plagg 3D-avprovningar och fysiska avprovningar (Gill 2015). Dessa två avprovningsmetoder analyseras genom en visuell bedömning av plagget (Zeng, Bruinaux, Wang Kamalha och Tao, 2017). För att en 3D avprovning ska vara lyckad och ge ett rättvist resultat virtuellt gentemot fysiskt krävs det att tygets mekaniska egenskaper stämmer överens. Man gör detta genom att använda sig utav diverse standard och testmetoder menar Porterfield och Lamar (2017) men dessvärre har inte alla företag tillgång till dessa testmetoder och det saknas även information om huruvida visuella skillnader som skilda trådriktningar kan ta sig uttryck vid virtuell och fysiskt avprovning på ett plagg.

Denna studie kommer att göras i samarbete med ett svenskt modeföretag som arbetar aktivt med avprovningar i 3D programmet CLO och fysiska avprovningar. Företaget har inte själva genomfört någon undersökning på hur virtuell och fysisk avprovning skulle skilja sig utan båda avprovningsmetoder genomförs alltid. Genom att arbeta med 3D avprovningar kan de minimera antal provplagg från fabrik och ledtiden men det resulterar också i att företaget både sparar tid och resurser. Ytterligare en faktor som påverkar användandet av 3D CLO är utifrån ett hållbarhetsperspektiv, då företaget arbetar mot FNs globala mål nummer 12 ‘’Hållbar konsumtion och produktion’’

(UNDP, 2020). Som tidigare nämnt saknas forskning inom området och det är något som Porterfield och Lamar (2017) konstaterar behövs om en virtuell 3D avprovning kan ersätta en fysisk avprovning. Denna studie förväntas bidra med en ökad förståelse om huruvida skilda trådriktningar kan ta sig uttryck vid virtuell och fysiskt avprovning på ett plagg.

(11)

11

1.1 Problemformulering

Avprovningar är en stor del utav produktutvecklingsprocessen på ett företag. Som tidigare nämnt använder sig företag utav två olika avprovningsmetoder, fysisk och virtuellavprovning i 3D program. Detta kan leda till olika resultat beroende på material och design (Porterfield & Lamar 2017) och kan därför leda till att företag inte helt kan förlita sig på programmet vilket i sin tur leder till att processen tar längre tid, kräver mer resurser och fler provplagg beställs från fabrik.

Det saknas undersökningar på hur trådriktningar kan skilja sig virtuellt och fysiskt på ett plagg. Därför kommer denna studie främst fokusera på att jämföra hur samma modell med två skilda trådriktningar ser ut och skiljer sig i en virtuell samt fysisk avprovning.

Detta för att ge möjlighet att stärka 3D simuleringens användningsområden i framtiden men också bespara företag på tid, pengar och resurser.

(12)

12

2. Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur skilda trådriktningar syns virtuellt gentemot fysiskt.

2.1 Frågeställningar

• Hur påverkas de tre kjolarna av olika trådriktningar?

• Vilka visuella likheter/skillnader blir det på ett plagg med olika trådrak i CLO 3D gentemot verkligheten?

2.2 Avgränsningar

För att begränsa arbetet kommer det endast sys upp damkjolar, samtliga kjolar sys upp i samma material för att direkt kunna jämföra de olika modellerna. Kjolarna kommer endast att simuleras i ett material som överensstämmer med det fysiska materialets mekaniska egenskaper men de visuella skillnaderna som tygets glans kommer inte att analyseras. Detta för författarna har en begränsad kunskap i CLO 3D. Samtliga kjolar kommer endast testas av på en fysisk provperson vars mått överensstämmer med den virtuella avataren i 3D. Kjolarna kommer att sys utan foder för att efterlikna en 3D avprovning. Avprovningsdokumentent kommer endast att skickas ut till människor som är verksamma inom konstruktion och har erfarenhet utav 3D simulering. Studien

kommer endast fokusera på kjolarnas trådriktning kopplat till modell och inte ens personliga smak för design. Några djupgående intervjuer kommer inte att genomföras efter enkäten samlats in med respondenterna.

(13)

13

3. Litteratur och teoriöversikt

I följande avsnitt presenteras litteraturundersökningar gällande trådriktning, avatar, tygets egenskaper, virtuell avprovning, fysisk avprovning, avprovningsanalys och tillhörande protokoll presenteras.

3.1 Trådriktning

Hur trådriktningen ligger är en av fem faktorer som påverkar passformen på ett plagg (Erwin & Kinchen 1969 se Fan, Yu & Hunter 2004, s. 31). Trådriktningen är placerad utifrån hur tyget är framtaget och vävt. Ett tygs trådriktning ligger oftast utifrån varpen som är vertikal i förhållande till en kropp. Varpens trådriktning har inte lika mycket mekanisk elasticitet som det horisontella trådarna (även kallat väft) i ett vävt tyg (Liechty, Rasband, Pottberg-Sterineckert, 2016). Den vertikala trådraken behöver vara vinkelrät mot golvet mitt fram och mitt bak. De horisontella trådarna i tyget bör ligga parallellt med golvet över byst, midja, stuss och övre ärmvidd för att ge balans åt plagget (Varghese & Thilagavathi, 2013). Att ha trådraken vertikalt är en riktlinje som lämpar sig väl till kommersiella plagg och konfektionstillverkning. Följer trådraken längdriktingen på tyget så kommer plagget bli jämnt fördelat och upplevas symmetriskt på kropp (Erwin, Kinchen och Peters 1979 se Keiser och Garner 2003, s. 315). Däremot vid annorlunda design på plagg lämpar sig inte alltid dessa riktlinjer, exempelvis till mönster som klipps ut på skrå (Shaeffer, 2014).

En trådrak på skrå har en varpriktning med 45 graders vinkel. Ett tygs trådrak kontrollerar hur tyget hänger och draperar sig på kroppen. När ett tyg har en vertikal trådriktning och de horisontella trådarna möter de vertikala trådarna parallellt hänger plagget rakt och balanserat på kropp. Plagget tenderar att inte dra och vrida sig runt kroppen. Ifall tyget skulle klippas ut snett tenderar trådriktning att bli fel och plagget kommer således hänga obalanserat på kropp och kan efter tvätt vrida sig. Ett fel vid klippning kan synas mer eller mindre beroende på tygets fiberegenskaper. Ett plagg med trådriktning på skrå tenderar att ha mer mekanisk elasticitet vilket gör att tyget faller bättre beroende på det tänkta plaggets design (Liechty, Rasband, Pottberg-Sterineckert, 2016).

3.2 Avatar och virtuell avprovning

I ett 3D simuleringsprogram används en avatar som provmodell. Denna avatar går att förändra utifrån mått och användarens önskemål. Innan plagget simuleras runt kroppen så ändras tygets egenskaper för att få det så likt det verkliga tyget som möjligt och därmed ge ett realistiskt resultat (Meng, Mok & Jin, 2012).

Ancutiene (2014) jämförde en avprovning av en klänning virtuellt mot verkligheten.

Fyra kvinnor provade av klänningen i olika poser. I poserna fick kvinnorna själva analysera och utvärdera hur plagget kändes. Därefter provades klänningen av på avataren virtuellt i samma poser. Undersökningen resulterade i att den virtuella

avprovningen på avatar visade tydligt vart klänningen var för snäv men rörelsevidden på

(14)

14 plagget upplevdes av kvinnorna olika och missvisande i 3D. Författarna menade på att detta kan bero på diverse psykologiska aspekter, exempelvis hur kvinnorna själva upplever komfort i plagget och bortse från deras egna personlig smak av design.

Ancutiene (2014) menar på att virtuell avprovning är en effektiv metod för att analysera ett plaggs passform och design samt minimerar tiden av produktutveckling och

kostnader.

3.3 Tygets egenskaper

För att få en rättvis analys av plagget virtuellt jämfört med verklighet är det viktigt med val av tyg och de mekaniska egenskaperna. Porterfield och Lamar (2017) menar att vid fel val av tyg kan leda till missvisande resultat och passform. Vid en studie genomförd av Lee och Park (2016), undersöktes två klänningar med två olika tyg, vävt och trikå. I virtuell simulering kunde Lee och Park studera hur tyget föll och rörde sig virtuellt jämfört med verklighet. Undersökningen resulterade i att den virtuella klänningen i trikå var mest lik den verkliga klänningen, utifrån längd, bredd och plaggets balans. Störst skillnad såg man på hals, ärm och axel och de mest kritiska moment var hur klänningens fall visade sig virtuellt jämfört med verklighet. Lee och Park’s (2016) menar på att spänningen av sömmen på tyget inte kan justeras i 3D programmet. Det är något som också kan påverka simuleringen av ett plagg i 3D och resultera i missvisande resultat.

För att få bäst resultat i 3D mot verklighet menar Lee och Park’s (2016) att olika

standard och testmetoder ska användas för både trikå och vävt tyg för att kunna jämföra tygets mekaniska egenskaper virtuellt.

Det finns bland annat två testmetoder inom simulering av tygets mekaniska och visuella egenskaper på marknaden. Dessa är Kawabata Evaluating System for fabrics (KES-F) och Fabric Assurance by Simple Testing (FAST). Ovanstående metoder programmeras då in i 3D simuleringsprogrammet och kan således överföra tygets fysiska parametrar så det överensstämmer virtuellt. Däremot är dessa metoder inte vanliga inom branschen då de kräver specialkunskap och mer tid för att utföra tester och förstå resultatet (Power 2013). En ytterligare metod som inte kräver samma utrustning är är Kuijpers (2017) metod. Metoden går ut på att jämföra ett draperat tygs fall ovanpå en rund form verkligt som virtuellt. Genom denna metod går det att jämföra hur likt eller olikt tyget faller.

3.4 Virtuell och fysisk avprovning

Som tidigare nämnts använder modeföretag sig av exempelvis två olika typer av metoder för avprovningar på plagg, 3D avprovningar och fysiska avprovningar (Gill 2015). Företag använder sig utav mjukvaror som exempelvis Lectras 3D och Accumark 3D (Lectra Systems, 2018) (Gerber Technology 2018). Samtliga mjukvaror har alla tillhörande 3D simuleringsprogram. Först konstrueras ett mönster av en konstruktör i exempelvis konstruktionsprogrammet Lectra Modaris alternativt Gerbers Accumark och därefter kan det simuleras i ett 3D program exempelvis 3D CLO (CLO 2018).

Vid en fysisk avprovning testas plagget direkt på kropp. En lyckad avprovning innebär således att modellens mått stämmer överens med målgruppens mått för provstorleken samt att plaggets design och material stämmer med specifikationerna. Vanligtvis brukar

(15)

15 flera avprovningar utav samma plagg genomföras under produktutvecklingsprocessen innan ordern går i produktion (Lee & Steen, 2014). En fysisk avprovning kräver mindre resurser vilket resulterar i att inte alla företag har tillgång till ett 3D simuleringsprogram (Gill, 2015). En annan studie visar på att virtuell avprovning är en effektiv metod som används för att analysera ett plaggs passform och design. Detta för att det minimerar tiden av produktutveckling men även kostnader för ett företag (Ancutiene, 2014). För att studera och analysera en virtuell avprovning finns det två metoder, metod ett är visuell bedömning av plagg och metod två är genom att mäta hur nära plagget sitter mot avataren. Kritik mot ovan metoder är att det saknas forskning på hur mätningen av plagget på provperson personligen upplevs menar Liu, Zeng, Bruinaux, Wang Kamalha och Tao (2017). Målet är att ta fram en metod med hjälp av en algoritm som ska

möjliggöra för framtidens kunder på nätet att prova plagg och hitta rätt passform.

Algoritmen ska kunna mäta vart på plagget dragningar sker och i sin tur vilken storlek som är mest lämpad för kund (Liu, Zeng, Bruinaux, Wang Kamalha och Tao, 2017).

Undersökningen som gjordes utav Liu, Zeng, Bruinaux, Wang Kamalha och Tao (2017) fick nio provpersoner delta med varierande storlekar och kroppstyper. Dessa nio

personer fick alla prova 72 par byxor i diverse modeller och storlekar. Därefter bedömde provpersonerna vilka byxor som passade och resultatet av deras svar sammanställdes i en datainsamling. I datainsamlingen utvärderades eventuella

dragningar utifrån positionerna som huka och sitta. Algoritmen ska således föreslå en avatar för kunden som motsvarar personens mått så att kunden enkelt kan prova kläder virtuellt (Liu, Zeng, Bruinaux, Wang Kamalha och Tao, 2017). För att i framtiden kunna genomföra denna typ av metod behövs mer data för att applicera metoden i verkligheten menar forskaren Liu et al. (2017).

3.5 Avprovningsanalys och protokoll

I en forskning utav Lee och Park’s (2016) utfördes en avprovning där de jämförde en virtuell och verklig klänning. I studien inkluderade de plaggskiss på klänningen och fotografier framifrån, bakifrån samt från sidan. Till detta ställdes frågor gällande passform från avprovningen virtuellt och fysiskt som doktorander, lärare och studenter hade möjlighet att svara på. Personerna som analyserade plagget upplevde främst skillnad på hals, ärm och axel men detta trodde författarna hade med trådspänningen på tyget inte överensstämde med verkligheten eftersom det inte går att justera.

I en annan studie undersökte Sopjani (2018) likheter och skillnader i avprovning

virtuellt och fysiskt på överdelsplagg. Hon använde sig av ett avprovningsdokument där de tillfrågade fick två olika dokument. Ett gällande den passform där de fick bedöma varje fråga med en skala på 1 (icke tillfredställande), 2 (normal) och 3

(tillfredsställande). För varje fråga fanns två rutor virtuellt och visuellt. De skulle då sätta en siffra på båda avprovningarna. I jämförelsen som var ett eget dokument fanns endast ja/nej frågor. Exempel på frågor i detta dokument är till exempel “Upplevs plaggets längd likvärdig?”. Utifrån de resultaten kunde Sopjani enkelt samla in och sammanställa fakta på ett strukturerat sätt för att utforma ett resultat.

(16)

16

4. Metod

I följande avsnitt presenteras metoderna som ligger till grund för att besvara frågeställningen och syfte.

4.1 Konstruktion i Modaris

Tre kjolar har konstruerats tidigare under utbildningen på designtekniker-programmet.

Dessa tre kjolar ligger till grund för avprovningarna fysiskt och virtuellt. Samtliga kjolar är konstruerade i Lectras programvara Modaris (Lectra 2018a). En av kjolarnas

konstruktioner är baserade på Metric patterns (Aldrich, 2008) konstruktioner (ss. 92-93) och de andra är skapade av författarna sedan tidigare. Varje kjol kommer att sys i två upplagor, en med trådrak i varpledd och med trådrak på skrå(45 grader), se bilaga 1.

De tre modellerna valdes för att visa på olika egenskaper i tyget som är en viskos med satinbindning. För att se någon skillnad valdes modeller där en förändring av trådraken förväntades att bli tydlig. Enligt Orzada, Moore och Collier (1997) blir skillnaden tydligast i draperingen när trådraken har ändrats. Därav valdes kjolar med olika typer av drapering. En kortare kjol med volang (kjolmodell C), en längre utställd våd-kjol med ok (kjolmodell A) samt en kjol med stora volanger i nederkant (kjolmodell B), se figur 1. Kjolarna har olika längd och passform för att kunna visa på olika förändringar i passformen runt kroppen. Alla verkliga kjolar har infodring i midjan och dragkedja i vänster sida alternativt mitt bak.

Figur 1 - Kjolmodeller A, B, C

(17)

17

4.2 Jämförelse av tyg

För att säkerställa att det verkliga tygets egenskaper överensstämmer med de virtuella har två metoder genomförts. Första metoden är genom CLO simulering programmets mjukvara, där tyget kan justeras efter egna önskemål (CLO 3D, 20I8). Det inköpta tygets vikt och fiberegenskaper har omvandlats till ett virtuellt tyg. Den andra metoden som använts för att säkerställa tygets mekaniska egenskaper är Kuijpers (2017)

draperings-metod. I studien studeras det hur tvådimensionellt tyg kan mätas över och ge ett virtuellt tyg samma mekaniska egenskaper genom att jämföra och analysera tygets fall och drapering liggandes på ett bord, utifrån skuggor och veck. Det verkliga tyget klipps ut i 50x50 storlek och placeras över en rund form och utifrån de jämföras med samma metod i 3D programmet CLO. Beroende på hur tyget faller på formens sidor kommer det gå att justera de mekaniska egenskaperna i 3D CLO så att resultatet i programmet upplevs likadant som det verkliga fysiska tyget.

4.3 Avprovningar fysiskt och virtuellt

Alla kjolarna har provats på samma provperson vars mått skall korrespondera med provmodellens egna mått. Detta för att alla avprovningar skulle genomföras med samma förutsättningar. För att utföra den optimala avprovningen så har modellen haft exakt rätt mått för att kunna säkerställa att plagget passar (Lee & Steen, 2014). I denna studie är det viktigaste att modellen passar i plaggen och att det är samma modell för alla avprovningar. Provpersonen stod med armarna lyfta rak ut åt sidan för att tydligt visa kjolen. Därefter blev den fysiska provpersonen fotograferad framifrån, bakifrån och från sidan. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att de som ska analysera.

Den virtuella avprovningen har gjorts i CLO (CLO 3D, 2018). Avataren har

överensstämmande mått med den fysiska provpersonen vilket korresponderat med en storlek 38 enligt (Cednäs och Thelin (1980), se tabell 1. Avataren stod även i samma position som den fysiska provpersonen, med armarna horisontellt ut för att

överensstämma så väl som möjligt och ge ett rättvist resultat. Varje kjol har

fotograferats i samma vinklar vilket är framifrån, bakifrån och från sidan. Dessa bilder låg till grund för utformningen av avprovningsdokumentet.

(18)

18

Tabell 1 - Måttlista av kjolar

4.4 Avprovningsdokument

Denna studies enkät till avprovningen har baserats på Lee och Park (2016) och Sopjanis (2018) studier om avprovning av fysiska- och virtuella plagg, se bilaga 2.

Dokumentet är utformat med bilder på kjolarna från avprovningarna virtuellt och fysiskt där modellen står i samma position. Bilderna är fotograferade framifrån, sida och

bakifrån. Totalt är det 9 olika jämförelser som analyserats. De första tre jämförelserna är på de fysiska kjolarna med skild trådrak, därefter tre jämförelser av de virtuella kjolarna och slutligen jämfördes de fysiska kjolarna mot de virtuella med skild trådrak.

För varje jämförelse av kjol besvaras tre frågor. Varje fråga besvaras i fritext för att förstå respondentens tankar. Samtliga tre frågor är alla kopplade till hur tyget rör sig på kroppen kopplat till modell och trådriktning. De tre frågor som ställs vid de 6 första jämförelserna är:

1. Faller tyget på samma sätt?

2. Ser båda kjolarna tillfredsställande ut, utan att de drar/vrider sig?

3. Var ser man störst skillnader/likheter?

För jämförelserna av de fysiska och virtuella kjolarna tillsammans ställs tre liknande frågor:

1. Faller tyget på samma sätt?

2. Var ser man störst skillnader/likheter?

3. Är eventuella dragningar likadant verkligt som virtuellt?

4.5 Enkät och insamling av data

Avprovningsdokument med bilderna har skickats ut till 30 personer. Samtliga personer arbetar med textil och konstruktion samt har erfarenhet utav 3D simulering av plagg.

(19)

19 Anledningen till att det endast skickats till personer med bakgrund inom textilbranschen är för att få en rättvis bild utav hur det fungerar i verkligheten på företag under

avprovningar. Avprovningsdokumentet skickades ut personligen via mail till personerna och när respondenten var klar med sin analys mailades svaren tillbaka till författarna som sedan sammanställde alla svar i diagram.

Utav 30 personer som fick utskicket svarade 20 personer. Av dessa 20 personer fick författarna påminna 4st av respondenterna att delta i projektet. Samtliga personer svarade på alla frågor i enkäten. Anledningen till att enkäten inte fick fler svar var att enkäten var omfattande och behövde viss ansträngning utav respondenterna.

4.6 Analys

Resultatet av denna studie baseras på jämförelsen av de nio kjolarna. Kjolarna har analyserats för att se på skillnader och likheter. Det viktigaste har varit att ta reda på ifall de virtuella kjolarna visar samma skillnader gentemot verklighet utifrån de olika trådriktningarna, varpledd och på skrå. Kjolarna analyserades modell för modell och utifrån avprovningsprotokollen innan resultat presenteras. Jämförelsen av de virtuella och verkliga kjolarna jämfördes utifrån följande, en fysisk uppsydd kjol med trådrak i varpled jämförs mot fysisk uppsydd kjol med trådrak på skrå för att analysera samt påpeka vilka skillnader som uppstått när trådraken ändrades. Parallellt så synades

virtuell kjol med trådrak i varpledd och virtuell kjol med trådrak på skrå på liknande vis.

Därefter jämfördes fysisk kjol i varpledd med virtuell kjol i varpledd samt fysisk kjol på skrå med virtuell kjol på skrå.

4.7 Källkritiska aspekter

Faktorer som kan ha påverkat resultatet av studien är avprovnings-bilderna som analyserats. Vid otydliga bilder kan den person som analyserar inte ge ett rättvist svar.

För att undvika detta har bilder fotograferats i bra ljus. Andra faktorer som kan påverka är att personerna som analyserade valt att inte delta i projektet alternativt inte har tillräckligt med kunskap utav virtuella plagg. Detta kan resultera i att undersökningen saknar data för att besvara frågeställningen. För att undvika följande påverkande faktorer så krävs bra planering och god kommunikation med de inblandade parterna i projektet. En ytterligare faktor som kan påverka projektet är att respondenterna inte svarat på enkäten efter kunskap utan efter smak och tycke men också hur

respondenterna uppfattat frågorna som ställts i enkäten.

(20)

20

5. Resultat

I följande avsnitt presenteras resultatet av enkätundersökningen, se bilaga 2.

5.1 Tygets mekaniska egenskaper

Resultatet av valideringen av tygets mekaniska egenskaper fysiskt och virtuellt visas i figur 2. Jämförelsen av tygerna gjordes enbart utav författarna. Båda tygen är en viskos.

Genom att placera tyget på ett runt föremål både fysiskt och virtuellt kunde antal draperingar på sidorna jämföras för att få ett så likt tyg som möjligt.

Figur 2 - Verkligt och virtuellt tyg

5.2 Enkätresultat av fysiska kjolar

I följande avsnitt kommer enkätresultatet för de fysiska kjolarna att presenteras, se figur 3, 4, 5.

Figur 3 - Kjolmodell A, Verklig

(21)

21

Figur 4 - Kjolmodell B, Verklig

Figur 5 - Kjolmodell C, Verklig

(22)

22 5.2.1 Faller tyget på samma vis

Resultatet för första frågan i enkäten som var ‘’faller tyget på samma sätt?’’ undersöks det huruvida kjolarnas tyg faller beroende på trådriktning, se figur 6. Nedan listas svaren för vardera kjol-modell.

Figur 6 - Resultat av verkliga kjolar fråga 1

Kjolmodell A, figur 3

20st svarade att tyget inte föll likadant.

• Kjolen på skrå ser bättre ut och faller mer naturligt och kjolen på skrå har ett mer draperat/harmoniskt fall.

• Kjolen i varpledd ser ut att fastna över stuss.

Kjolmodell B, figur 4

12st svarade nej, 8st svarade ja.

• Kjolarna är snarlika förutom volangen.

• Tygen faller inte på samma vis men det ser mer likt ut än modell A.

• Fallet på volangen är finare på kjolen på skrå men den ser ut att ha dragningar över midja och stuss. Kjolen med trådrak i varpledd faller finare över midja och stuss.

Kjolmodell C, figur 5

20st svarade att tyget inte föll likadant.

• Kjolen med trådrak i varpledd faller tyget finare och har mindre dragningar över stuss.

• Kjolen på skrå är vidare i fåll, volangen faller finare. Kjolen i varpriktning är i övrigt mer balanserad.

• Kjolen faller finare på skrå och volangen bättre på den med trådrak i varpledd.

Baserat på respondenternas svar så går det att konstatera att kjolarnas tyg faller olika beroende på trådriktning och modell. Respondenterna tycker att volangerna generellt faller bättre med trådrak på skrå medan modell B och C ser mer harmoniskt ut över midja och stuss med trådrak i varpledd. Kjolmodell A ansåg samtliga respondenter att kjolens tyg föll bättre med en trådrak på skrå.

(23)

23 5.2.2 Ser kjolarna tillfredsställande ut

Resultatet av andra frågan i enkäten som var ‘’ser båda kjolarna tillfredsställande ut?’’

undersöks det om respondenterna tycker kjolarna är tilltalande oavsett trådriktning, se figur 7. Svaren och kommentarerna från respondenterna listas nedan.

Figur 7 - Resultat av verkliga kjolar fråga 2

20st svarade att båda kjolarna inte såg tillfredsställande ut.

• Kjolen på skrå ser mer tillfredsställande ut.

• Kjolen med trådrak i varpledd skapar spetsar i klockorna, vilket jag inte tycker är tillfredsställande.

• Det ser ut som att kjolen i varpledd inte riktigt passar provmodellen.

• Kjolen på skrå får mer vridningar uppe vid midjan än den med klassisk trådrak.

12st svarade ja medan 8 respondenter ansåg att båda kjolarna inte såg tillfredsställande ut.

• Kjolen på skrå gör att den ser mer glansig ut men glider även ner på höften pga.

volangens tyngd och tygets mekaniska egenskaper.

• Båda kjolarna upplevs tillfredsställande. Eventuellt att sidsömmen är bubblig på båda modellerna men det kan vara ett stryk-problem mer än något annat.

• Det ser ut som att sidsömmen på kjolen med trådrak i varpledd har vridit sig.

4st svarade ja medan 16st svarade att de inte tyckte båda kjolarna såg tillfredsställande ut.

• Dragkedjan bak blir inte lika bra på skrå-kjolen som på kjolen med trådrak i varpledd.

• Mycket dragningar över höft på skrå men modell fyller inte ut kjolen ordentligt.

• Kjolen med trådrak i varpledd har inte lika bra fall på volangen, den lägger sig mer plagg.

(24)

24

• Sidsömmen på den kjolen med trådrak i varpledd lutar framåt och på skrå mer rak/lite bak. Det är även mycket dragningar på den i varpledd både mellan lår, mot stuss och över höfter.

5.2.3 Likheter och skillnader fysisk kjol

Resultatet för tredje frågan i enkäten som var ‘’Var ser man mest likheter/skillnader?’’

presenteras nedan.

• Den största skillnaden för kjolmodell A är panelerna. Panelerna ser bättre ut på skrå och i varpledd bildade panelerna spetsformade paneler och faller inte alls harmoniskt.

• Kjolen med trådriktning i varpledd har fler söm-rynkor på sidsömmarna vilket gör att intrycket försämras markant.

• Kjolen på skrå har inte ha lika mycket dragningar på sidorna och tyget får en helt annan glans och lyster.

• Likheten för kjolarna är partiet i midjan som ser ut att lägga sig harmoniskt över kroppen.

• Den största skillnaden är sidsömmen pga. vecken och volangen. Kjolen på skrå ser ut att vara vidare i nederkant än kjolen med trådrak i varpledd. Detta resulterar i att kanterna står ut och volangen blir rundare vilket ser mer tilltalande ut.

• Kjolen med trådrak i varpledd har mer form och sömmarna lägger sig mer rakt och balanserat än vad de gör på den andra kjolen på skrå.

• Kjolen på skrå ser även lite större ut än den i varpledd och får mer dragningar bak.

• Största likheten är volangen som faller mer harmoniskt.

• Största skillnaden är volangen.

• Kjolen med trådrak i varpledd har inte lika bra fall som den på skrå.

• Kjolen på skrå upplevs vidare men hade även mer dragningar. Kjolen i varpledd har en mer harmonisk passform över midja och stuss vilket gör att den faller mer naturligt.

• Kjolen på skrå har mer dragningar och bakstycket blev inte följsamt över stuss utan där skapades mer vidd.

5.2.4 Sammanfattning - fysiska kjolar

Sammanfattningsvis för de fysiska kjolarna med skild trådrak så är det tydligt att kjolarna på skrå visar på en annan glans i tyget än i varpledd. Volangerna med en trådrak på skrå faller även mer naturligt och harmoniskt. Över midja och stuss föredrar alla respondenter att trådraken ska vara i varpledd för att undvika dragningar förutom för kjolmodell A som bör vara på skrå pga. panelerna.

5.3 Enkätresultat av virtuella kjolar

I följande avsnitt kommer enkätresultatet för de virtuella kjolarna att presenteras i modellernas följd, se figur 8, 9 och 10.

(25)

25

Figur 8 - Kjolmodell A, Virtuell

Figur 9 - Kjolmodell B, Virtuell

Figur 10 - Kjolmodell C, Virtuell

(26)

26 5.3.1 Faller tyget på samma vis

Resultatet för första frågan i enkäten som var ‘’faller tyget på samma sätt?’’ undersöks det huruvida kjolarnas tyg faller beroende på trådriktning, se figur 11. Nedan listas de flest förekommande svaren för vardera kjol-modell.

Figur 11 - Resultat av virtuella kjolar fråga 1

Samtliga 20 respondenter svarade att tyget inte föll likadant.

• Panelerna faller mer naturligt på skrå och får ett mer harmoniskt fall.

• Kjolen på skrå har glidit ner på höften, pga. tygets mekaniska egenskaper.

• Kjolen i varpledd bildar mer kantiga paneler. Kjolmodell B, figur 9.

13st respondenter svarade att tyget inte föll likadant medan 7st ansåg att tyget föll likadant.

• Volangen ser mjukare ut på skrå

• Kjolen på skrå har glidit ner på höften

• Kjolen i varpledd har en mer figurformad och balanserad silhuett.

• Kjolarna ser identiska ut och faller båda harmoniskt över kropp

Kjolmodell C, figur 10.

6st ansåg att kjolarnas tyg föll likadant medan 14st inte ansåg det.

• Kjolen på skrå blir vidare och får ett annat fall.

• Kjolen i varpledd faller rakare och mer balanserat över höft och stuss.

• Volangerna ser båda ut att falla fint.

5.3.2 Ser kjolarna tillfredsställande ut

Resultatet av andra frågan i enkäten som var ‘’ser båda kjolarna tillfredsställande ut?’’

presenteras nedan, se figur 12.

(27)

27

Figur 12 - Resultat av virtuella kjolar fråga 2

14st ansåg att båda kjolarna såg tillfredsställande ut medan 6st inte tyckte det.

• Kjolen på skrå får ett mjukare fall men det beror på vilken stil man som konsument är ute efter.

• Båda kjolarna faller fint och är tillfredsställande.

• Kjolen på skrå har glidit ner och får mer dragningar på skrå därför är de inte lika tillfredsställande.

För kjolmodell B svarade 6st att båda kjolarna inte såg tillfredsställande ut medan 14st ansåg att båda kjolarna var tillfredsställande.

• Kjolarna är nästintill identiska

• Trots de få skillnader som finns är det inget som påverkar kjolarna negativt.

• Volangen på skrå faller mer harmoniskt och naturligt. Kjolmodell C, figur 10

13 st. svarade att båda kjolarna såg tillfredsställande ut medan 7 st. inte höll med.

• Kjolen på skrå ser sned ut och har mer dragningar vilket påverkar uttrycket.

• Båda kjolarna faller harmoniskt även fast den på skrå har mer vidd, detta påverkar inte kjolen negativt.

• Kjolen på skrå upplevs sned i förhållande till den i varpledd.

5.3.3 Likheter och skillnader virtuella kjolar

Resultatet för tredje frågan i enkäten som var ‘’Var ser man mest likheter/skillnader?’’

presenteras nedan.

• Största skillnaderna för modell A är panelerna, ser mer harmoniska ut på skrå.

• Kjolen i varpledd upplevs stelare och känns nästan som ett annat tyg.

• Likheter är övre mönsterdelen i midjan.

(28)

28 Kjolmodell B, figur 9

• Största skillnaderna är att kjolen på skrå har glidit ner längre på höften, vilket i sin tur gör att formen på sidorna hamnar obalanserat och skapar dragningar.

• Kjolen på skråddens volang upplevs mjukare.

• Skillnaderna som finns är inte stora och kjolarna är mer lika än olika.

• Största skillnaden är volangen, kjolen på skrå ser finare ut.

• Kjolens form ser annorlunda och vidare ut i fåll men stramare över stuss.

• Det är mer dragningar på kjolen på skrå.

• Största likheten är volangen.

5.3.4 Sammanfattning - virtuella kjolar

Sammanfattningsvis för de virtuella kjolarna så är det tydligt att samtliga kjolar på skrå har glidit ner på höften och formen över sidsömmarna har lagts sig mer eller mindre obalanserat över stuss. Kjolmodell B anses vara mest lik och tillfredsställande trots skilda trådriktningar och kjolmodell A anser samtliga respondenter borde vara på skrå för att vara tilltalande.

5.4 Enkätresultat av fysiska och virtuella kjolar

I följande avsnitt kommer enkätresultatet för de fysiska och virtuella kjolarna att presenteras i modellernas följd, se figur 13, 14 och 15.

Figur 13 - Kjolmodell A, Verklig och virtuell

(29)

29

Figur 14 - Kjolmodell B, Verklig och virtuell

Figur 15 - Kjolmodell C, Verklig och virtuell

5.4.1 Faller tyget på samma vis

Resultatet för första frågan i enkäten som var ‘’faller tyget på samma vis?’’ presenteras nedan, se figur 16.

Figur 16 - Resultat av verkliga och virtuella kjolar fråga 1

(30)

30 Kjolmodell A, figur 13

5 respondenter menar på att tyget föll likadant mellan kjolarna medan 15 ansåg inte det beroende på trådriktning.

• De virtuella kjolarna har ett liknande fall mot de fysiska men de fysiska kjolarna ser mer stela ut.

• Den fysiska kjolen på skrå är mest lik den virtuella på skrå även fast den verkliga visar på mer rynkor än vad som syns i 3D.

• Kjolen i varpledd virtuellt faller mer harmoniskt än vad den gör i verkligheten då panelerna blir mer spetsiga.

8st respondenter ansåg att tyget föll likadant medan 12st inte höll med och ansåg att det fanns stora skillnader.

• Virtuell och fysisk kjol på skrå och varpledd är väldigt lika även fast det blir ett mjukare fall virtuellt.

• Som respondent behöver man ett tränat öga för att upptäcka eventuella skillnader beroende på trådriktning.

• Kjolen på skrå virtuellt har glidit ner mer på höften än vad den gör verkligt dock ser man tecken på det fysiskt också.

För kjolmodell C ansåg 7st att tyget föll på samma vis medan 13st inte tyckte det.

• Det är ett snarlikt resultat mellan de verkliga och virtuella kjolarna.

• Volangen lägger sig inte likadant virtuellt som i verkligheten.

• Det är svårt att se vilken av kjolarna virtuellt som har samma trådrak som den i verkligheten.

• De virtuella kjolarna har inte lika mycket dragningar som de fysiska.

5.4.2 Likheter och skillnader fysiska/virtuella kjolar

Resultatet för avsnittets andra fråga ‘’Var ser man mest likheter/skillnader?’’

presenteras nedan.

• Störst skillnader för kjolmodell A är panelerna för kjolarna med trådrak i varpledd.

• Det syns mer dragningar och rynkor i verkligheten än vad det gör virtuellt oavsett trådrak.

• Ljuset faller annorlunda i verkligheten än vad de gör virtuellt på tyget. Tyget på skrå har mer lyster i verkligheten än virtuellt.

• Kjolarna på skrå är mest lika varandra verkligt och virtuellt då panelerna och nederkanten rör sig likt.

• Utifrån tidigare analys av den enskilda verkliga kjolen i varpledd ser den obalanserad ut men virtuellt ser den mer balanserad ut trots trådraken.

• De virtuella kjolarna stämmer väl överens med verkligheten.

• De främsta likheterna är hur volangen rör sig och att båda kjolarna på skrå har glidit ner på höften men betydligt mer virtuellt.

• Det visas mer rynkor i verkligheten på kjolarna än vad som syns virtuellt.

(31)

31

• Kjolarna är inte alls lika, de är mycket finare virtuellt oavsett trådrak.

• Störst skillnad ser man på volangen då fallet är olika och har fler veck i verkligheten än virtuellt. Det går även att se skillnad på volangerna från sidan.

• Kjolen på skrå i verkligheten är väldigt lik den virtuella men däremot är inte de på trådrak alls lika.

• Kjolarna i varpledd är mest lika över midja och stuss men volangen är väldigt olik.

5.4.3 Eventuella dragningar fysiska/virtuella kjolar

Resultatet för avsnittets andra fråga ‘’stämmer eventuella dragningar överens virtuellt som det gör i verkligheten’’ presenteras nedan.

• Den fysiska kjolen med trådrak i varpledd har mer dragningar på sidsömmen än vad den virtuella har.

• Den virtuella kjolen på skrå visar på mer dragningar än vad kjolen i verkligheten gör.

• De virtuella kjolarna visar generellt vis på färre dragningar än vad som visas i verkligheten men man kan däremot se på tendenser i 3D.

• Det är väldigt likt mellan verkligt och virtuellt.

• Dragningarna virtuellt mot verkligheten stämmer väl överens.

• Dragningarna virtuellt är färre men det kan bero på att tyget upplevs mattare i 3D vilket är mer förlåtande jämfört med ett blankt tyg.

• Det går att se på samma tendenser av dragningar virtuellt men de är inte helt överensstämmande med de verkliga.

• Kjolarnas dragningar virtuellt och verkligt är snarlikt om man bortser från dragkedjan mitt bak på de verkliga, då de saknas virtuellt.

• Det virtuella tyget är inte lika skinande som de verkliga vilket gör att det inte syns lika mycket dragningar virtuellt.

5.4.4 Sammanfattning - virtuella och fysiska kjolar.

Det går att konstatera att det finns likheter mellan kjolarna fysiskt och virtuellt. Kjolarna på skrå virtuellt tenderar att glida ner mer på avataren än vad de gör i verkligheten.

Kjolarna i verkligheten har mer veck pga. tyget är mer glansigt jämfört med det virtuella tyget detta gör att de virtuella kjolarna oavsett trådrak blir mer tillfredsställande.

Däremot ligger vecken liknande virtuellt som verkligt men det virtuella tyget är mer förlåtande än det verkliga.

(32)

32

6. Diskussion

I följande avsnitt presenteras studiens diskussion som har grundats på resultat och tidigare forskning.

6.1 Metoddiskussion

Utifrån metodvalen som legat till grund för arbetet går det att finna kritiska aspekter som kan ha påverkat utfallet av resultatet. Samtliga avprovningar genomfördes på samma provmodell vars mått överensstämmer med en storlek 38 som i sin tur överensstämmer med 3D CLO avatar eftersom i 3D CLO finns det möjlighet att manipulera avataren (CLO, 2018). Däremot går det inte att kontrollera hela kroppsformen i 3D vilket kan ge ett någorlunda missvisande resultat som tidigare studier av Porterfield & Lamar (2017) visar på men de viktigaste måtten för kjolen som är midja, stuss och längd har varit överensstämmande. Studier av Porterfield och Lamar (2017) visar nämligen också på att det är svårt att få exakt samma kropp i 3D även fast programmet tillåter användaren att manipulera en avataren efter egna önskemål.

En ytterligare faktor som kan ha påverkat resultatet är enkäten. Enkäten utformades i ett dokument för att ge respondenterna tydliga bilder av de verkliga och virtuella kjolarna.

Detta resulterade i att enkäten blev omfattande och krävde mycket tid för de svarande.

Detta kan ha varit en bidragande faktor till att inte alla 30 tillfrågade respondenter valde att delta i undersökningen utan att det endast var 20 st. som svarade. Däremot blev samtliga respondenter som inte valde att svara påminda en gång och svarade då att de inte hade tid. Utifrån deras svar så är det tydligt att de ansåg att enkäten krävde mycket tid. Ifall enkäten hade haft färre frågor och inte lika tidskrävande hade antagligen fler valt att delta men då hade inte resultatet inte varit lika omfattande.

En annan aspekt inom metodvalen har varit hur frågorna och bilderna varit presenterade i enkäten. Det går inte att säkerställa att samtliga respondenter har läst frågorna eller analyserat bilderna lika som författarna. Däremot fick författarna aldrig några frågor på undersökningen vilket gör att det verkar som att samtliga respondenter förstått frågorna.

Ytterligare en källkritisk aspekt för undersökningen är om respondenterna svarat på frågorna utifrån kunskap eller personliga smak. Detta visade sig då en av

respondenterna skrev att personen föredrog en av kjolarna mer detta hade varit något som författarna kunde följt upp men uppföljande intervjuer med respondenterna låg utanför denna studies tidsram. En annan respondent menade på att det var svårt att analysera då man behövde ett väldigt tränat öga i 3D. Det går nämligen inte att säkerställa att alla respondenter har tillräckligt mycket kunskap av 3D, då detta inte heller efterfrågades men eftersom enkäten skickades ut till personer som med säkerhet har arbetat ett antal år i programmet så kan det troligtvis resulterat i ett rättvist resultat.

Däremot skulle bakgrundsinformation om vardera respondent varit givande för denna studie och respondenternas svar för att enklare dra slutsatser utifrån deras erfarenhet.

(33)

33

6.2 Resultatdiskussion – Fysiska och virtuella kjolar

Utifrån respondenternas svar går det att konstatera kjolarnas uttryck visar på skillnader med olika trådriktningar. Samtliga kjolar lämpar sig väl till kommersiella plagg och konfektionstillverkning, vilket gör att plagget borde bli balanserat och jämnt fördelat på kropp när trådraken följer längdriktningen på tyget. Däremot finns det undantag vilket modell A tydligt visade på, som endast föll harmoniskt med en trådrak på skrå. Vid en annorlunda design så lämpar sig inte alltid dessa riktlinjer för trådrak i varpledd, visar tidigare litteraturer av Shaeffer (2014). För kjol modell A så bör kjolen skäras på skrå för att få ett mer balanserat resultat. Detta resulterar i sin tur att skillnaderna på kjol A blir väldigt stora i verkligheten och det menar samtliga respondenter på också. Utifrån de resultat som framkom virtuellt var inte skillnaderna mellan trådriktningarna lika markanta som i verkligheten. Anledningen till detta kan ha varit att tyget inte hade exakt samma egenskaper och fall virtuellt som fysiskt även fast det 3D programmet hade samma typ av tyg och dessa kommentarer har även varit återkommande för modell B och C. Liknande problem har visat sig i studien av Porterfield och Lamar (2017) där material benämningar inte överensstämmer med verkligheten eller det man som användare förväntar sig i programmet.

Att få likadant tyg virtuellt som i verkligheten är problematiskt. Som Porterfield och Lamar (2017) tidigare menar, att vid fel tyg kan leda till missvisande resultat och passform. 3D programmet CLO har endast ett visst antal med tyger att välja mellan.

Dessa tyger är döpta efter vikt och fiberblandning samt bilder på alla. Utifrån Kuijpers (2017) undersökning genom att jämföra ett tyg i samma storlek över en form kan tygets fall på sidorna av formen analyseras för att få ett så likt resultat som möjligt. Det som framkom under enkäten var att flera respondenter menade på att det virtuella tyget inte hade någon glans som de verkliga. Ett tyg utan glans menade respondenterna är mer förlåtande än ett tyg med mycket glans. Detta resulterade i sin tur att veck och dragningar syntes mer i verkligheten än virtuellt, men däremot såg respondenterna tendenser till veck och dragningar virtuellt. Dessutom utifrån Kuijpers (2017)

undersökningsmetod stämde tyget väl överens utifrån de visuella och mekaniska som gick att analysera. Det går dessvärre inte att säga att om 3D tyget skulle haft samma glans som det verkliga tyget, skulle det resulterat i samma typer av dragningar. Däremot utifrån de resultat som framkommit i 3D så bör tyget efterliknat det verkliga tygets egenskaper mer ifall det varit mer glansigt. Det framkom heller inte tidigare under studien att det skulle bli en nackdel för undersökningen då arbetet fokus främst är de mekaniska egenskaperna men ett mattare verkligt tyg skulle varit mer rättvist för studien. Däremot finns testmetoder på marknaden men dessa kräver djupare kunskap och tid visar tidigare studier av Power (2013) och det är något som inte funnits inom denna studies tidsram.

Utifrån kjolarnas avmätning så visade det sig att kjolarna i samma modell hade fått skilda mått. I tabell 1 visas det tydligt att alla samtliga kjolar fått ett mindre stussmått och även ökat på längden. Det går även att se på bilderna att de kjolar som är klippta på skrå får en annan form. Det blir mest tydligt på kjol A där stussmåttet är 5 cm mindre än

(34)

34 samma modell som ligger i trådrak. Kjolen i trådrak är i sin tur 1cm mindre än mönster måttet vilket troligtvis beror på fel i sömnaden. Kjolen på skrå hade även ökat längden mitt bak 2,5 cm från kjol vertikal kjol och 2 från mönstermått. Studier visar att ett plagg med trådriktning på skrå tenderar att ha mer elasticitet vilket gör att tyget faller mer beroende på designen (Liechty, Rasband, Pottberg-Sterineckert, 2016). Utifrån jämförelsen i 3D visade det sig också att kjolarna på skrå blev markant större än de i varpled, vilket liknande studier visat på av Liechty, Rasband, Pottberg-Sterineckert (2016). Även fast de verkliga kjolarna också blev större så blev det tydligare virtuellt då kjolarnas midja gled ner på höften. Detta kan bero på att mellanlägg har används i tillverkningen utav de verkliga kjolarna i midjan. För att få ett mer rättvist resultat virtuellt skulle mellanlägg använts men detta är inget som framkommit tidigare eller varit användbart. Däremot kunde kjolmodeller med en linning använts istället för att eliminera faktorn att kjolarna glider ner på skrå. Alternativt gjort en infodring i 3D men på grund utav kunskapen i 3D CLO utfördes aldrig detta. Däremot är syftet med studien att undersöka om likheter som skillnader mellan trådriktningen verkligt som virtuellt lika och genom att samtliga kjolar på skrå föll likadant och blev större har syftet uppnåtts.

(35)

35

7. Slutsats

• Hur påverkas de tre kjolarna av olika trådriktningar?

Studien visar på att samtliga kjolar påverkas av skilda trådriktningar virtuellt som i verkligheten men mer eller mindre beroende på vilken modell. Eftersom kjol A är en modell med mycket sömmar och fall så tenderar den till att få ett mer harmoniskt fall på skrå och blir även mer elastisk vilket gör att kjolen glider ner på höften. Kjol B med en trådrak i varpledd följer kroppens form på ett något tydligare vis än på skrå. Kjol C visar på liknande tendenser som kjol B, kjolen blir något mer följsam med en trådrak i varpledd. Volangerna med en trådrak på skrå faller även mer naturligt och harmoniskt.

Slutligen, en modell med mer drapering eller sömmar tenderar till att få större skillnader i uttrycket beroende på trådrak än en figur-formad modell som modell B och C.

• Vilka visuella likheter/skillnader blir det på ett plagg med olika trådrak i CLO- 3D gentemot verkligheten?

Utifrån syftet med denna studie som var att undersöka hur skilda trådriktningar syns virtuellt gentemot fysiskt utifrån tre kjolmodeller så har studien visat på likheter som skillnader. För de fysiska kjolarna blir skillnaderna större då kjolen på skrå får en annan glans jämfört när tyget ligger i varpledd, detta på grund utav tygets visuella egenskaper.

För de virtuella kjolarna är skillnaderna mellan trådrak inte lika tydliga men tyget faller mer harmoniskt beroende på modell men framförallt blir kjolarna på skrå större och glider ner på höften eftersom CLO-3D kan efterlikna ett tygs mekaniska egenskaper.

Skillnaderna mellan de virtuella och fysiska är att tygets visuella egenskaper såsom glans i verkligheten inte överensstämmer virtuellt. Detta gör att de virtuella kjolarnas material blir mer förlåtande och visar inte på alla dragningar som syns verkligt. Däremot ser man på tendenser till dragningar virtuellt som syns i verkligheten.

(36)

36

8. Slutord

Meningen med studien var att undersöka hur en modell med olik trådrak syns virtuellt gentemot i verkligheten. Baserat på studien och tidigare forskning finns det underlag för att förlita sig på 3D-programmets avprovningar. Detta i sin tur för att minimera antal provplagg som skickas till fabrik men också uppmuntra fler företag till att investera i 3D-program. Genom att minimera antal provplagg så resulterar det inte bara i en mer kostnadseffektiv process utan värnar även om miljön då transporter genom världen minskar. Resultatet av studien visar tydligt på att det blir liknande skillnader virtuellt som i verkligheten med en annorlunda trådrak men som konstruktör bör man ha i åtanke att det handlar om vilken modell som undersöks.

För framtida forskning bör det undersökas hur det går att validera att materialen fysiskt och virtuellt överensstämmer men även hur avataren överensstämmer med en fysisk person. Denna studie gav ett missvisande resultat på tyget visuella effekter men det är något som studien inte undersöker. Detta resulterade i sin tur i att det verkliga tyget visade på allt fler dragningar som inte syntes virtuellt då det verkliga tyget var glansigare än det virtuella matta tyget som då blir mer förlåtande. Däremot var detta inget som uppmärksammades som ett hinder i början av undersökningen. Det skulle även varit intressant att se liknande studier med andra typer av 3D-program för att jämföra programmens förmåga att återge verkligheten vad beträffar tygets mekaniska och visuella egenskaper men också avatarens förmåga att efterlikna provmodell i kroppsform.

(37)

37

Källförteckning

Ancutiene, K. (2014). Comparative analysis of real and virtual garment fit/Studiu comparativ privind probarea reala si virtuala a articolelor de îmbracaminte. Industria Textila, 65(3), 158- 165.

CLO, Virtual Fashion Inc. (2018a). CLO 3D (Version 4.1) [Programvara]. Tillgänglig:

https://www.clo3d.com/

Cednäs, M. Thelin, S. (1980). Storlekssystem för damkläder. Måttlistor och marknadsandelstabeller. Göteborg: Konfektionsindustri Föreningen Svenska textilforskningsinstitutet

Liechty. E, Rasband. J & Pottberg-Sterineckert. D (2016) Fitting and Pattern Alteration, Unites States: Bloomsbury Publishing Inc. ss.3,53

Fan. J, Yu.W & Hunter. L. (2004). Clothing appearance and fit: science and technology. Cambridge: Woodhead

Gerber Technology (2018). Accumark 3D (Version 11) [Programvara] Tillgänglig:

http://www.gerbertechnology.com/fashion-apparel/design/accumark-3d/

Gill, S. (2015). A review of research and innovation in garment sizing, prototyping and fitting. Textile Progress, 47(1), ss.1–85.

Sopijani, H. (2018). Virtuell- och fysisk avprovning:-En jämförelse mellan virtuell- och fysisk avprovning av överdelsplagg i unisexstorlekar. Kandidatuppsats,

Textilhögskolan. Borås: Högskolan i Borås.

Lee, E., & Park, H. (2016). 3D Virtual fit simulation technology: Strengths and areas of improvement for increased industry adoption. International Journal of Fashion Design, Technology and Education, 10(1), 59-70.

Lee, J. & Steen, C.(2014).Technical sourcebook for designers second edition. London:

Bloomsbury Publishing inc.

Lectra Systems. (2018). Modaris 3D prototyping 8R1 (Version 8.1) [Programvara].

Tillgänglig: http://www.lectra.com

Linqvist, R. (2016). On the relationship between the shear forces in human skin and the grain direction of woven fabric. International Journal of Fashion Design, Technology &

Education. 9(2), 106–114 DOI:10.1080/17543266.2016.1173235

(38)

38 Liu. K, Zeng. X, Bruniaux. P, Wang. J, Kamalha, & Tao. X (2017). Fit evaluation of virtual garment try-on by learning from digital pressure data. Knowledge-Based Systems, 133, 174-182.

Meng. Y, Mok. T & Jin. X (2012). Computer aided clothing pattern design with 3D editing and pattern alteration. Computer-Aided Design, 44(8), pp. 721-734

Aldrich,W. (2008) Metric Pattern Cutting for Women's Wear, fifth edition, Bost on, MA: Blackwell. ss. 92-93

Varghese. N & Thilagavathi. G (2013). Development of woven stretch fabric for comfortably fitting sari blouses and analysis of fit. International Journal of Fashion Design, Technology and Education Vol. 6, No. 1, 53–62. Doi:

10.1080/17543266.2013.764022

Orzada, B. T., Moore, M. A., Collier B. J., 1997, Grain Alignment: Effects on Fabric and Garment Drape, International Journal of Clothing Science & Technology., Vol. 9 no. 4-5, p272.

Power, J. (2013). Fabric objective measurements for commercial 3D virtual garment simulation. International Journal of Clothing Science and Technology, 25(6), ss. 423- 439. DOI: 10.1108/IJCST-12-2012-0080

Shaeffer, C (2014). Pearson New International Edition, Sewing for the Apparel Industry. Great Britain: Ashford Colour Press Ltd.

UNDP I Sverige. (2020). Globala målen 12: Hållbar konsumtion och produktion.

https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och- produktion/ (2020-03-25)

Öberg, Inger & Ersman, Hervor (2010). Mönster och konstruktioner för damkläder. 5.

[uppl.] Stockholm: Natur & kultur, ss. 102-103

(39)

1

Bilaga 1 – Mönsterkonstruktion modell A, B, C

(40)

2

(41)

3

(42)

4

Bilaga 2 - Avprovningsdokument enkätundersökning

(43)

5

(44)

6

(45)

7

(46)

8

(47)

Besöksadress: Skaraborgsvägen 3 ^⚫ Postadress: 501 90 Borås ^⚫ Hemsida: www.textilhogskolan.se