SAMRÅDSUNDERLAG
Väg 25 Boasjön- Annerstad, ändring av plan vid Skeen
Ljungby kommun, Kronobergs län
2018-01-30
Projektnummer: 87 733 343 Pärm 1(2)
BLANKETT 1 (1)
Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Ev. ärendenummer
[Skapat av] 2018-01-30 [Ärendenummer]
Dokumenttitel
Innehållsförteckning vägplan
TMALL 0122 Mall Innehållsförteckning vägplan/järnvägsplan v. 1.0
Samrådsunderlag
för väg 25 Boasjön- Annerstad, ändring av plan vid Skeen i Ljungby kommun, Kronobergs län.
Pärm Flik
Plan- och miljöbeskrivning (planbeskrivning inklusive miljöbeskrivning) 1 1
Kartor och ritningar
o Illustrationsplan 1 2
o Normalsektionsritning 1 3
Powerpoint-presentation från samrådsmöte på orten 2018-01-30 1 4
SAMRÅDSUNDERLAG
Väg 25 Boasjön-Annerstad, ändring av plan vid Skeen
Ljungby kommun, Kronobergs län
Plan- och miljöbeskrivning, 2018-01-30 Projektnummer: 87 733 343
Trafikverket
Postadress: Kungsgatan 8, 352 33 Växjö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Väg 25 Boasjön – Annerstad ändring av plan vid Skeen. Plan- och miljöbeskrivning, Samrådsunderlag
Författare: Ida Rundbladh och Charlotta Urberg, Sweco Foto framsida: Charlotta Urberg, Sweco
Dokumentdatum: 2018-01-30 Objektsnummer: 87 733 343
92 Mall planbeskrivning v.4.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING ... 5
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL ... 6
2.1. Planläggningsprocessen ... 6
2.2. Bakgrund ... 6
2.3. Ändamål och projektmål ... 7
2.4. Angränsande planering ... 8
3. MILJÖBESKRIVNING ... 8
3.1. Osäkerheter ... 9
4. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 9
4.1. Vägens funktion och standard ... 9
4.2. Trafik och användargrupper ... 10
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 10
4.4. Miljöförhållanden ... 11
4.5. Skyddade områden ... 12
4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. ... 13
5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV ... 13
5.1. Val av lokalisering ... 13
5.2. Val av utformning ... 14
5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 14
6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET ... 14
6.1. Trafik och användargrupper ... 14
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 14
6.3. Miljöförhållanden ... 14
6.4. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ... 15
6.5. Påverkan under byggnadstiden ... 15
7. SAMLAD BEDÖMNING ... 15
8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN ... 16
8.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ... 16
8.2. Miljökvalitetsnormer ... 16
8.3. Hushållning med mark och vatten ... 17
9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING ... 17
9.1. Vägområde för allmän väg ... 17
9.2. Område med tillfällig nyttjanderätt ... 17
9.3. Område för enskild väg ... 17
10. FORTSATT ARBETE ... 18
10.1. Tillstånd och dispenser ... 18
11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ... 18
11.1. Formell hantering ... 18
11.2. Genomförande ... 20
11.3. Finansiering ... 20
12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR ... 21
1. Sammanfattning
Väg 25 är en viktig transportled för långväga resor/ transporter och förbinder trafiken mellan Halmstad och E6 med E4 och vidare mot Växjö och Kalmar. Väg 25 mellan Ljungby och Hallands länsgräns byggs etappvis om till mötesfri väg med omkörningssträckor, så kallad 2+1 väg med mitträcke. För delsträckan Annerstad- Boasjön finns en arbetsplan som har vunnit laga kraft. Projektet är dock ännu inte genomfört, bland annat på grund av avsaknad av finansiering och en överklagad lantmäteriförrättning. Mellan Annerstad och Skeen finns ett behov av ökad tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Idag är gående och cyklister hänvisade till att gå eller cykla på vägrenen av väg 25, något som upplevs som otryggt till följd av höga trafikflöden och hastigheter.
Projektets syfte är att möjliggöra en säkrare gång- och cykeltrafik från samhället Skeen och österut mot samhället Annerstad. Nyebrovägen smalnas av till en gång- och cykelväg från Skeens östra del och leds över den befintliga bron över Torpaån. Cykelvägen ansluter sedan dels mot den planerade sommarcykelvägen längs med väg 25 som leder till väg 528 mot Skäckarp och dels mot den planerade enskilda vägen mot Annerstad. På vardera sidan av bron över Torpaån anläggs chikaner och fysiska barriärer sätts upp för att förhindra att motorfordonstrafik kan använda bron.
Det finns idag tre befintliga koportar under väg 25, och en planerad koport enligt tidigare fastställda arbetsplan. Inte någon av koportarna fyller i dagsläget någon funktion och Trafikverket har därför valt att ta bort dem i och med denna vägplan.
Nyebrovägen går idag i ett öppet landskap med åkermark på båda sidor. Några uttalade diken finns inte på sträckan. Området ingår i ett större värdefullt naturområde där naturvärdena är knutna till Torpaån. Det finns i övrigt inga kända natur- eller kulturmiljövärden i det berörda området. Skeen vattenskyddsområde ligger intill
Nyebrovägen. Inom vattenskyddsområdet får inte motorfordon ställas upp. I övrigt finns inga juridiskt skyddade områden så som till exempel naturreservat, Natura 2000-område eller generellt biotopskydd. Då de planerade åtgärderna huvudsakligen berör befintlig vägbana bedöms projektets påverkan bli liten.
Strandskydd om 100 meter råder kring Torpaån och Bolmenån. Då det inte planeras några åtgärder på bron över Torpaån eller i åarna bedöms inte strandskyddets syften påverkas.
Projektet bedöms uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler och bedöms inte överskrida några miljökvalitetsnormer.
Vägplanen bedöms inte stå i strid med gällande detaljplaner, byggnadsplaner eller Ljungby kommuns översiktsplan.
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1. Planläggningsprocessen
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig.
När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att
Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.
Figur 1. Planläggningsprocessen.
2.2. Bakgrund
Väg 25 är en viktig transportled för långväga resor/ transporter och förbinder trafiken mellan Halmstad och E6 med E4 och vidare mot Växjö och Kalmar. Vägen utgör en nationell stamväg. Väg 25 mellan Ljungby och Hallands länsgräns byggs etappvis om till mötesfri väg med omkörningssträckor, så kallad 2+1 väg med mitträcke. Väg 25, sträckorna Hallands länsgräns-Glamshult, Boasjön-Annerstad samt Annerstad-Ljungby är belägna i Ljungby kommun, Kronobergs län. Delsträckorna Hallands länsgräns-Glamshult och Annerstad- Ljungby har redan byggts om till mötesfri väg med omkörningssträckor. För delsträckan Annerstad- Boasjön finns en arbetsplan som har vunnit laga kraft. Finansiering har dock saknats för projektet och lantmäteriförrättningar för enskilda vägar har överklagats, därför är projektet ännu inte genomfört.
Mellan Annerstad och Skeen finns ett behov av ökad tillgänglighet för oskyddade
trafikanter. Idag är gående och cyklister hänvisade till att gå eller cykla på vägrenen av väg 25. Vägen upplevs som otrygg till följd av höga trafikflöden och hastigheter.
Figur 2.2.1. Översiktskarta.
2.3. Ändamål och projektmål
2.3.1. Nationella mål
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods.
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och
användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.
2.3.2. Projektmål
Projektets syfte är att möjliggöra en säkrare gång- och cykeltrafik från samhället Skeen och österut mot samhället Annerstad. Den befintliga bron över Torpaån, öster om Skeen, ska vara kvar i nuvarande skick och anpassas så att endast gång- och cykeltrafik samt fordon för drift och underhåll kan passera bron. Målet med denna vägplan är också att justera
lagakraftvunnen arbetsplan för väg 25, Boasjön-Annerstad med avseende på koportar och anpassa utformningen till nya förutsättningar.
2.4. Angränsande planering
Utbyggnad av väg 25 i Kronobergs län mellan Ljungby och länsgränsen mot Halland sker i fyra etapper. Sträckan Boasjön-Annerstad är den tredje etappen som genomförs. Det finns en lagakraftvunnen arbetsplan för sträckan.
3. Miljöbeskrivning
Samrådsunderlaget har avgränsats till det område som direkt kan komma att beröras av anläggningsarbeten i projektet, vilket preliminärt bedöms omfatta det nuvarande
vägområdet och dess omedelbara närhet, se figur 3.1. Den befintliga Nyebrovägen kommer huvudsakligen att användas. Påverkan som kan beröra ett större influensområde (till exempel påverkan på landskapsbilden om träd behöver avverkas) beskrivs också.
Figur 3.1. Plats för gång- och cykelväg.
De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I projektet
bedöms påverkan på landskap, naturmiljö, kulturmiljö samt mark- och vatten vara relevant att studera.
3.1. Osäkerheter
Miljöbeskrivningen avser påverkan som kan uppstå i framtiden och det finns därför alltid ett mått av osäkerhet i bedömningarna.
Osäkerheten vad gäller bedömning av påverkan beskrivs där det bedöms vara relevant under respektive miljöaspekt.
4. Förutsättningar
4.1. Vägens funktion och standard
Idag går Nyebrovägen från Skeen och österut där den passerar på bro över Torpaån och efter drygt 300 meter ansluter till väg 25. Nyebrovägen är asfalterad och cirka 6 meter bred. Väg 548.01 vid Annerstad och väg 553.01 vid Skeen bedöms inte uppfylla kraven för allmän samfärdsel och därför är det i lagakraftvunnen arbetsplan beslutat om indragning från allmänt underhåll. Indragningen kommer att ske när respektive vägs anslutning mot väg 25 stängs permanent.
Öster om Skeen passerar vägen på en bro över Torpaån. Bron är knappt 20 meter lång och cirka 6,3 meter bred. Bron består av armerad betong.
Under väg 25 mellan Boasjön och Annerstad finns tre befintliga koportar, en väster om Skäckarpsvägen (väg 528) i Skeen på fastigheten Skeen 9:1, en väster om Nyebrovägens anslutning till väg 25, fastighet Annerstad 5:6, samt en vid Annerstad, fastighet Annerstad 5:10, se figur 4.1. Den lagakraftvunna arbetsplanen beskriver hanteringen av koporten väster om Nyebrovägen som ska rivas, samt beskriver också en ny koport strax öster om väg 553.
Användningen av koportarna har ändrats och idag finns inte behov av någon av dem. Alla koportar tas bort. Det gäller fortfarande att koporten vid Nyebrovägens anslutning ska rivas i enlighet med den lagakraftvunna arbetsplanen. Men det blir en ändring av arbetsplanen i och med att en planerad ny koport inte kommer att byggas samt att två befintliga koportar som skulle behållas nu istället tas bort.
Figur 4.1. Ungefärligt läge för koportar som ska tas bort. Den planerade koporten finns inte idag och ska utgå från vägplanen.
4.2. Trafik och användargrupper
Väg 25 som går mellan Ljungby och Halmstad är en rekommenderad väg för farligt gods.
Trafikflödet är cirka 4 000 ÅDT där andelen tung trafik är cirka 15 procent.
På Nyebrovägen har det gått cirka 100 ÅDT, men trafiken har minskat. Kollektivtrafik passerar genom Skeen och använder idag Nyebrovägen, men kommer att flyttas ut till väg 25 i samband med ombyggnaden av vägen till så kallad 2+1-väg.
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling
Både Skeen och Annerstad är småorter belägna utmed väg 25, strax väster om Ljungby.
Ljungby kommun antog 2009 ett Landsbygdsprogram för att verka för en levande landsbygd.
I Skeens samhälle finns några detaljplaner/ byggnadsplaner. En av dessa angränsar till det berörda området. Byggnadsplanen (BPL 07-ANN-396) vann lagakraft den 8 december 1967.
Byggnadsplanen anger idrottsändamål för det område som angränsar till denna vägplan.
Befintlig väg finns utmärkt på plankarta som samfälld, se även kapitel 11.1.
Väg 553.01
Väg 548.01
Figur 4.3. Karta över gällande detaljplaner/byggnadsplaner i Skeen. Källa: Ljungby kommun.
4.4. Miljöförhållanden
Nyebrovägen går i ett öppet landskap med åkermark på båda sidor. Platsen ingår i det länsövergripande naturvårdsprogrammet ”Kronobergs natur” (område 81-102) från 1989 och har bedömts ha höga naturvärden. Naturvärdena är knutna till Torpaån med dess lövskogsridåer och öppna mader. I Torpaån finns en rest av storvuxen öring. Området hyser inga andra kända naturvärden.
Figur 4.4.1. Nyebrovägen från Skeen och österut. Fotograf: Charlotta Urberg, Sweco.
Vägen passerar över Torpaån på en betongbro och man har en fin utblick över åns vattenspegel. Öster om bron passeras två bostadstomter, en på vardera sidan av vägen, innan jordbruksmarken tar vid igen.
Torpaån har tidigare varit en flottled, men det finns inga kända fornlämningar i området.
Torpaån har måttlig ekologisk status vilket beror på att det i vattendraget finns en fysisk påverkan orsakad av människan. När det gäller den kemiska statusen uppnår inte
vattendraget god kemisk status på grund av halterna av polybromerade difenyletrar (PBDE) och kvicksilver. Både PBDE och kvicksilver är sådana ämnen där gränsvärdena överskrids i alla ytvattenförekomster i Sverige. (VISS, u.d.).
Figur 4.4.2. Bro över Torpaån sedd från väster. Fotograf: Charlotta Urberg, Sweco.
För platserna där koportar tas bort finns inga kända natur- eller kulturmiljövärden.
4.5. Skyddade områden
Det finns inga skyddade områden så som riksintressen, natura 2000-områden eller naturreservat som berörs av det planerade projektet. Dock ligger vattenskyddsområde för Skeens grundvattentäkt intill Nyebrovägen på norra sidan, se figur 4.5.1.
Vattenskyddsområdet angränsar till vägplanen.
Figur 4.5.1. Karta över Skeens vattenskyddsområde.
Kring Torpaån och Bolmenån råder generellt strandskydd om 100 meter enligt 7 kap 14 § miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.
4.6. Byggnadstekniska förutsättningar.
Den befintliga Nyebrovägen planeras att göras om till dels cykelväg och dels enskild väg.
Nyebrovägen är belagd med asfalt. Vägen saknar idag diken på stora delar av sträckan, men uppvisar inga tydliga bärighetsproblem.
Inom det aktuella området finns det tre ledningsägare som berörs av vägplanen. EON har en luftledning med högspänning som korsar cykelvägen strax öster om bron över Torpaån.
Skanova har tre korsande telekablar som korsar cykelvägen öster om Torpaån. Skanova har även längsgående ledningar som går längs med den norra sidan. Ljungby kommuns
optokablar är längsgående på den södra sidan.
5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
5.1. Val av lokalisering
Cykelvägen placeras på Nyebrovägen. Nyebrovägen ingår idag i allmänt underhåll, men ska utgå enligt tidigare lagakraftvunnen arbetsplan. I samband med lantmäteriförrättning för att överlåta Nyebrovägen till markägarna har några av markägarna tydligt uttryckt att vägen
inte behövs för motorfordonstrafik. Lantmäteriet har beslutat att bron över Torpaån inte behövs för de boende och därför inte ska ingå i gemensamhetsanläggningen för väg mellan Skeen och Annerstad. Trafikverket har därför beslutat att istället anlägga en cykelväg mellan samhällena Skeen och Annerstad och utnyttja den befintliga bron för cykelvägen.
5.2. Val av utformning
I östra delen av Skeen övergår Nyebrovägen till gång- och cykeltrafik. Motorfordon ska hindras att passera med en fysisk barriär. Den delen av Nyebrovägen som ska användas för gång- och cykeltrafik kommer att smalnas av till 2,5 meter. Inför passage av bron över Torpaån kommer en tvingande sidoförflyttning, så kallad chikan, att anläggas. Det görs inga åtgärder på bron och gång- och cykeltrafiken tillåts använda hela bron. På andra sidan Torpaån sätts en fysisk barriär upp så att motorfordonstrafik inte kan passera och en chikan anläggs även på denna sida. Cykelvägen fortsätter sedan mot väg 25 och ansluter dels mot den planerade sommarcykelvägen längs med väg 25 som leder till väg 528 mot Skäckarp och dels mot den planerade enskilda vägen mot Annerstad. Cykelvägen på Nyebrovägen
kommer att vinterväghållas.
Koportarna under väg 25 är låga (mindre än två meter i höjd). De fyller i dagsläget inte någon funktion då det inte finns tamdjur i närområdet som nyttjar dem. Trafikverket har därför valt att ta bort koportarna.
5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Det är inte aktuellt med några skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som behöver fastställas.
6. Effekter och konsekvenser av projektet
6.1. Trafik och användargrupper
Nyebrovägen görs om och anpassas till gång- och cykeltrafik. Vägen förses med avstängning gentemot motorfordonstrafik. Projektet gynnar de oskyddade trafikanterna som får en säkrare väg mellan samhällena Skeen och Annerstad.
Enligt nuvarande fastighetsägare finns det idag inte något behov av varken de tre befintliga koportarna eller den planerade koporten. Alla koportarna kommer därför att tas bort. Att koportarna tas bort bedöms inte ge några effekter eller konsekvenser för användarna då de inte längre är i bruk, se vidare under avsnitt 6.3.
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
En gång- och cykelväg främjar alternativa transportmöjligheter mellan två småorter, vilket i sin tur kan påverka lokalsamhällena och den regionala utvecklingen positivt.
6.3. Miljöförhållanden
Landskapet i vägens omgivning har inga kända höga natur- eller kulturmiljövärden.
De aktuella åtgärderna vidtas utanför vattenskyddsområdet och bedöms inte strida mot dess föreskrifter eller riskera att påverka vattenkvaliteten i grundvattentäkten.
Det vidtas inte några åtgärder på den befintliga bron och vattenmiljöerna lämnas därför orörda. Lövskogsridån vid Torpaån påverkas inte. Strandskyddet bedöms inte påverkas, varken för det allemansrättsliga tillträdet eller livsvillkoren för djur och växter.
När de befintliga koportarna tas bort och inga nya tillkommer stängs passagemöjligheterna för viltet. De befintliga koportarna har dock ganska låg höjd och sannolikt används de bara av mindre djur så som till exempel harar, rävar, grävlingar. Större djur som älg och rådjur brukar vilja ha rymligare passager för att våga sig igenom. Enligt den lagakraftvunna arbetsplanen för väg 25 planeras viltstängsel genom skogspartier. På öppen mark med god sikt blir det inte viltstängsel, och där kan viltet passera. Då det ändå kommer att finnas passagemöjligheter över väg 25 för viltet, bedöms borttagandet av koportarna inte ge några negativa effekter eller konsekvenser.
Då de planerade åtgärderna huvudsakligen berör befintlig vägbana bedöms projektets påverkan bli liten.
6.4. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser
Den delen av befintlig väg som inte kommer användas som cykelväg kommer troligtvis att användas som enskild väg och lantmäteriförrättning kommer att genomföras för vägdelen öster om Torpaån. Den delen av vägen som går väster om Torpaån och som inte kommer att användas som cykelväg planeras att göras om till grusväg och kunna nyttjas av markägare för åtkomst till sina brukningsmarker.
6.5. Påverkan under byggnadstiden
Under byggnadstiden påverkas möjligheten att passera genom området. Då det är begränsad genomfartstrafik på Nyebrovägen bedöms effekterna och konsekvenserna bli mycket små. För borttagande av koportar kan dock påverkan på trafiken bli större.
7. Samlad bedömning
Åtgärden bedöms uppfylla det övergripande målet för svensk transportpolitik. Eftersom åtgärden innebär att befintliga anläggningar används på annat sätt är resursutnyttjandet effektivt. Åtgärden kommer förhoppningsvis innebära att fler väljer cykeln på kortare transporter mellan samhällena, vilket bidrar till ökad hållbarhet.
Åtgärden bedöms också uppfylla funktionsmålet då åtgärden skapar tillgänglighet för en trafikantgrupp som annars skulle ha varit hänvisade till en sämre trafikantmiljö och att gå och cykla på vägrenen på en större väg.
Hänsynsmålet uppfylls genom att de oskyddade trafikanterna flyttas från den större vägen, där risken för olyckor med motorfordon hade varit högre.
Projektmålen anses uppfyllda i och med att åtgärden utförs som planerat.
8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och
bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
8.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits.
Hänsynsreglerna omfattar krav på att verksamhetsutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas.
Verksamheten ska förläggas på lämplig plats, hushållning med råvaror ska ske, bästa
möjliga produkter och teknik ska användas och verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön.
De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser.
8.2. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens femte kapitel. Avsikten med
miljökvalitetsnormerna är att fastlägga högsta tillåtna förorenings- och störningsnivåer som människor eller miljö tål. Fastställda miljökvalitetsnormer finns idag för upprätthållande av luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller.
Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger de miljökvalitetsnormer som gäller för luftkvalitet och omfattar maximala tillåtna värden för skadliga ämnen och partiklar.
Från 2010 gäller nya miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Dessa baseras på EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten omfattas av
vattendirektivet. Målsättningen är att de vatten som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk och kemisk status år 2015, se vidare avsnitt 4.4.4. En bärande princip är att inget vatten får försämras.
Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten gäller kvaliteten på utpekade fisk- och musselvatten. Detta projekt berör inte något av dessa fiskvatten.
Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller anger de målsättningar som finns för att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa.
Detta projekt bedöms inte överskrida någon av de ovan nämnda miljökvalitetsnormerna.
8.3. Hushållning med mark och vatten
Befintlig väg kommer att behållas i stort sett som den ser ut idag, vilket får anses vara en god hushållning med mark och vatten.
9. Markanspråk och pågående markanvändning
9.1. Vägområde för allmän väg
Vägområde för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för väganordningar såsom skyltar, räcken, vägdiken, slänter och släntavrundning.
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar mark eller annat utrymme för väg i anspråk med stöd av en upprättad och fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består.
Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ut marken eller utrymmet. Vägrätten som allmän väg upphör när vägen dras in.
Byggandet av vägen kan starta när väghållaren fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada med berörd fastighetsägare.
Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk med vägrätt. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas ut. Eventuella tvister avgörs i domstol.
Hur stort område som omfattar nytt vägområde för allmän väg enligt denna vägplan kommer att redovisas i kommande skede. Området kommer att markeras på
planritningarna.
9.2. Område med tillfällig nyttjanderätt
Område med tillfällig nyttjanderätt omfattar område som behövs för byggande av
väganordning. I denna vägplan kan det bli aktuellt med område för tillfällig nyttjanderätt för tillfällig väg förbi koportarna.
Om det blir aktuellt med område förtillfällignyttjanderätt kommer det att redovisas i kommande skede. Området kommer att markeras på planritningarna. Område med tillfällig nyttjanderätt gäller till godkänd slutbesiktning och 3 månader framöver. Tiden efter
slutbesiktning behövs för att kunna rätta till eventuella fel och brister som framkommer i samband med slutbesiktningen.
9.3. Område för enskild väg
Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen. Områden för enskild väg anges i samband med ersättningsförhandlingar och förrättning enligt anläggningslagen.
10. Fortsatt arbete
Trafikverket kommer att kungöra att förslaget till vägplan och underlaget till den hålls tillgängligt för granskning. Efter granskningen sammanställs och kommenteras alla skriftliga synpunkter i ett granskningsutlåtande. Eventuella revideringar arbetas vid behov in i planförslaget. Därefter ska Trafikverket inhämta Länsstyrelsens yttrande över vägplanen med underlag. Trafikverket begär sedan fastställelse av planen (fastställelseprövning). Syftet med fastställelseprövningen är att kontrollera att projektet har drivits enligt gällande lagstiftning, att tillräckliga samråd har hållits och att hänsyn tagits till miljö, fastighetsägare med mera. Om beslut tas att fastställa vägplanen (fastställelsebeslut) kommer detta att kungöras. Beslutet kan överklagas till Regeringen.
När vägplanen är fastställd och har vunnit laga kraft kan bygghandlingar tas fram och byggnationsfasen startas. Som ett första steg i byggnationsfasen tas ett förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenör fram. Därefter kan byggnationen påbörjas.
10.1. Tillstånd och dispenser
Dispenser, lov, tillstånd och anmälan kommer att bli nödvändiga vid byggande av vägen. I vissa delar innebär fastställd vägplan (tillstånd för projektet) att tillstånd finns. I detta projekt gäller det dispens från strandskydd, som kommer att redovisas på plankartor i kommande skede. De i projektet aktuella objekten och miljöerna som omfattas framgår av avsnitt 4.4 och 4.5 som beskriver förutsättningar för miljö och hälsa respektive 6.3 som hanterar effekter och konsekvenser av projektet för miljö och hälsa.
Tillfälliga upplag som kan komma att behövas under byggskedet utanför vägplanens gräns kan komma att kräva en anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Detta studeras vidare i den fortsatta planeringen.
För att klara vattenskyddsområdets föreskrifter behöver en kontroll av grundvattennivån göras inför eventuella schaktningar. Dialog ska då hållas med miljö- och
hälsoskyddsnämnden.
I övrigt bedöms det inte behövas några särskilda tillstånd eller dispenser.
11. Genomförande och finansiering
11.1. Formell hantering
Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå
fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när
granskningstiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen.
Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.
Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen.
Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter
granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.
Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.
Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen (1971:948).
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs.
När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller
rättighetsinnehavare.
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.
• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.
• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen.
På plankartan och i fastighetsförteckningen kommer det att framgå vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela
fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.
Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen.
Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen.
En detaljplan (DP 0781-P97/2) angränsar till det berörda området och anger
bostadsändamål och vattenverk, där bostadsändamål anges närmast det område som berörs av denna vägplan. Även en byggnadsplan (BPL 07-ANN-396) angränsar till vägplanen.
Byggnadsplanen anger idrottsändamål för det område som angränsar till denna vägplan.
Den befintliga vägen anges som samfälld. Både detaljplanen och byggnadsplanen har nått sin genomförandetid och vägplanen bedöms inte strida mot dessa kommunala planer.
11.2. Genomförande
Projektets planerade genomförandetid redovisas i tabell 11.2.1.
Tabell 11.2.1. Tidplan
Aktivitet Planerad tidpunkt
Granskning av vägplanen Vår 2018
Fastställelseprövning Sommar 2018
Möjlig byggstart Höst 2018
Tidigast färdig anläggning Höst 2019
Upphandling av entreprenör för byggande kan genomföras tidigast då vägplanen vunnit laga kraft.
Om det behövs tillfälliga upplag utanför vägplanens område under byggtiden, kan det komma att krävas en anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken.
Kontroll av grundvattennivån behöver göras inför schaktningar. Dialog ska hållas med miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Några andra tillstånd, dispenser eller kontroller bedöms i nuläget inte vara aktuella.
För byggande av enskilda vägar och ledningsomläggningar behövs lantmäteriförrättningar utanför fastställt vägområde.
11.3. Finansiering
Projektet finns upptaget som namngivet projekt i den nationella planen och byggstart är preliminärt planerad till 2019. I kommande skede kommer en bedömning av kostnaderna för projektet att göras.
12. Underlagsmaterial och källor
Ljungby kommun, Miljö- och byggförvaltningen, Planavdelningen, telefon och e-post Sanna Johansson 2017-12-20
Länsstyrelsen i Kronobergs län, webbgis. 2017-11-24
Natur i Kronoberg. Naturvårdsprogram, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Trafikverket, Väg 25, Halmstad – Ljungby, delen Boasjön – Annerstad, Ljungby Kommun, Kronobergs Län, Arbetsplan 2014-03-31, revidering 2015-02-27
VISS. (u.d.). Hämtat från Vatteninformation Sverige: http://viss.lansstyrelsen.se/ den 24 11 2017
Trafikverket, 352 33 Växjö. Besöksadress: Kungsgatan 8. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
SKALA DATUM
AVDELNING GODKÄND AV
OBJEKT HANDLINGSTYP
GRANSKNINGSSTATUS / SYFTE
UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV
RITNINGSTYP
LEVERANS / ÄNDRINGS-PM
FORMAT
LEVERANTÖR
FÖRVALTNINGSNUMMER TEKNIKOMRÅDE / INNEHÅLL
BESKRIVNING OBJEKTNUMMER / KM DELOMRÅDE / BANDEL
KONSTRUKTIONSNUMMER ANLÄGGNINGSDEL
BESTÄLLARE
87 733 343
1:500 A1
SEKTION 0/000-0/584 BEFINTLIG VÄG 553.01 NY GC-VÄG PÅ
VÄGUTFORMNING OCH TRAFIK ILLUSTRATIONSRITNING
JÖNKÖPING SERUND
2203163 SEREHA
01 GC-VÄG
1 SKEEN
BOASJÖN-ANNERSTAD
VÄG 25 HALMSTAD-LJUNGBY
2018-01-29
SAMRÅDSUNDERLAG
FÖR GRANSKNING
SKALA
RITNINGSNUMMER DATUM
AVDELNING GODKÄND AV
BET OBJEKT
HANDLINGSTYP
GRANSKNINGSSTATUS / SYFTE
UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV
RITNINGSTYP
LEVERANS / ÄNDRINGS-PM
BLAD FORMAT
LEVERANTÖR
NÄSTA BLAD FÖRVALTNINGSNUMMER TEKNIKOMRÅDE / INNEHÅLL
BESKRIVNING OBJEKTNUMMER / KM DELOMRÅDE / BANDEL
KONSTRUKTIONSNUMMER ANLÄGGNINGSDEL
BESTÄLLARE
87 733 343
1:50 A1
BEFINTLIG VÄG 553.01 NY GC-VÄG PÅ
TYPSEKTIONER
VÄGUTFORMNING OCH TRAFIK SEKTIONSRITNING
JÖNKÖPING SERUND
2203163 SEREHA
01 GC-VÄG
1 SKEEN
BOASJÖN-ANNERSTAD
VÄG 25 HALMSTAD-LJUNGBY
2018-01-29
SAMRÅDSUNDERLAG
FÖR GRANSKNING
Samrådsmöte på orten 30 januari 2018
Väg 25, Halmstad-
Ljungby, delen Boasjön- Annerstad, ändring av plan vid Skeen
1. Mötet öppnas
2. Presentation av medverkande 3. Närvarolista
4. Redogörelse för vägplanens prövning
5. Presentation av det upprättade förslaget inklusive redogörelse för hur enskilda vägar berörs
6. Information om ersättningsfrågor och marklösenförhandlingar 7. Allmänna synpunkter på förslaget
8. Övriga frågor 9. Mötet avslutas
Genomgång med varje sakägare, enskilda synpunkter (för de som önskar)
Dagordning
2. Presentation av medverkande
Magne Holm, projektledare Trafikverket Rebecca Seller, projektingenjör Trafikverket
Thomas Svensson, markförhandlare Trafikverket
Ida Rundbladh, uppdragsledare Sweco
3. Närvarolista
Närvarolista skickas runt i lokalen.
4. Redogörelse för vägplanens prövning
Vägplaneprocessen
Vägplan ger markåtkomst för vägen
Planläggning
Utredningsarbete – VAR ska den nya vägen gå och HUR ska den utformas
Eventuell tillåtlighets- prövning av regeringen
Utformning av förslag till Vägplan
Vägplanen fastställs
Möjlighet att överklaga SAMRÅD
(parallellt under hela processen) Åtgärdsvals-
studie
Granskning av förslag till vägplan
Vad ska en vägplan innehålla?
• Plankarta
•Underlag till planen
• Planbeskrivning
• Miljöbeskrivning
• Fastighetsförteckning
• Ritningar
• Samrådsredogörelse
• Vägplanen ställs normalt ut fyra veckor
• Tillgänglig hos Trafikverkets regionkontor och på lokal plats
• Synpunkter lämnas skriftligen till Trafikverket
• Tidpunkt för granskning annonseras i tidningen och på webben
• Rekommenderade brev om granskningen skickas till direkt berörda sakägare
• Kommun, myndigheter och övriga sakägare underrättas med vanliga brev.
Granskning av vägplan
• Trafikverket upprättar en promemoria där inkomna synpunkter sammanställs och kommenteras
• Trafikverkets svar kommuniceras med berörda
• Ev. justeringar av handlingen beror på inkomna synpunkter
• Anmärkningar som avser marklösen (ersättning) prövas inte i samband med fastställelsen utan behandlas senare i särskilda markförhandlingar
• Handlingen inklusive PM skickas till länsstyrelsen för yttrande
• Vägplanen överlämnas till Trafikverkets huvudkontor med begäran om fastställelse.
Efter granskningen
För att vägplan ska kunna fastställas krävs att:
– Länsstyrelsen stödjer planen
– Vägen kommer att kunna byggas inom rimlig tid (inom 5 år)
– Trafikverkets huvudkontor fastställer (beslutar att anta) planen efter sin granskning.
Om Trafikverket och länsstyrelsen har olika uppfattning lämnar Trafikverket över ärendet till regeringen för beslut .
Sidovägnätet fastställs inte i vägplanen
Fastställelse av vägplan
• Trafikverkets fastställelsebeslut kan överklagas hos regeringen
• Beslut får överklagas av den som beslutet angår och om det har gått hen emot.
Hur beslut kan överklagas
– Ett fastställelsebeslut vinner laga kraft när tiden för att överklaga har gått ut, ca 3 veckor
– Om regeringen avslår överklagandet, vinner beslutet laga kraft i och med regeringens beslut
– Om regeringen godtar ett överklagande, måste vägplanen arbetas om, helt eller delvis
Ett beslut om fastställelse gäller 5 år från utgången av det år när beslutet vann laga kraft
Laga kraft
5. Presentation av det upprättade förslaget
inklusive presentation av hur enskilda vägar
berörs
Bakgrund
▪ Väg 25 mellan Ljungby och Hallands länsgräns byggs om till 2+1-väg med mitträcke.
▪ För delsträckan Boasjön- Annerstad finns en arbetsplan som har vunnit laga kraft.
▪ Finansiering för genomförande har saknats och
lantmäteriförrättningar har överklagats.
Syfte
▪ Möjliggöra säkrare gång- och cykeltrafik från samhället Skeen och österut mot samhället Annerstad.
▪ Ta bort koportar som inte används.
Natur- och kulturmiljö
• Öppet landskap med åkermark på båda sidor
• Naturvärden är knutna till Torpaån
• Skeens vattenskyddsområde ligger intill Nyebrovägen
• Strandskydd 100 meter kring
Torpaån och Bolmenån
Föreslagna typsektioner
Föreslagna typsektioner
Föreslagen utformning i plan 1(2)
Föreslagen utformning i plan 2(2)
Preliminär tidplan
Aktivitet Tidigast möjlig tidpunkt
Samrådsmöte Januari 2018
Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
Februari 2018 Granskningshandling ställs ut April 2018 Begäran om fastställelse Juni 2018
Fastställd vägplan Höst 2018
Produktion 2018-2019
6. Information om ersättningsfrågor och marklösenförhandlingar
Thomas Svensson, Markförhandlare Markåtkomst och ersättningsfrågor Trafikverket
Markförhandling Växjö
E-post: thomas.c.svensson@trafikverket.se
Telefon: 010-124 43 67 (direkt)
Förberedelser/Projektering
Trafikverket och dess konsulter har rätt att få tillträde till fastighet för:
mätning och utstakning
grundundersökningar (t.ex. arkeologi, geoteknik) förberedande åtgärder
Vid dessa arbeten ska:
skador om möjligt undvikas
träd i trädgård ej fällas eller skadas utan ägarens medgivande
Skador skall ersättas
(34 § Väglagen)
Vägrätt
• Vägrätt uppkommer när väghållaren tar i anspråk mark för väg, det vill säga när vägens sträckning över fastigheten blivit utmärkt och vägarbetet på- börjats.
(31 § Väglagen)• Vägrätten är en rätt för väghållaren att nyttja den mark som behövs för vägen. Rätt till grus, berg
och andra jordmassor inom vägområdet.
(30§ Väglagen)• Ingen förändring av fastighetsgränser.
• Vägrätten upphör när vägen dras in.
(32 § Väglagen)Mark under byggtiden
Vägområde
Yta som används under byggnadstiden, t.ex. för massupplag
