MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 805 Randijaur - Seitevarekorsningen Jokkmokks kommun, Norrbottens län

(1)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Väg 805 Randijaur - Seitevarekorsningen Jokkmokks kommun, Norrbottens län

Objektnummer 8212078

2012.03.01

(2)

Inledning

På uppdrag av Trafikverket upprättas arbetsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vägobjektet.

Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar utgör en process fram till den färdiga arbetsplanen där miljöhänsyn står i fokus. Arbetet sammanställs i ett MKB- dokument som beskriver vilka miljöhänsyn som tagits samt hur mål och miljökvalitetsnormer uppfyllts.

Enligt Trafikverkets föreskrifter VVFS 2007:223 om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar i förstudier, vägutredningar och

arbetsplaner ska en miljökonsekvensbeskrivning baseras på de analyser och bedömningar av miljökonsekvenser som görs fortlöpande under hela planeringen och projekteringen av ett vägprojekt. Bedömningen av miljökonsekvenser ställs i relation till ett nollalternativ som beskriver den framtida situationen om vägprojektet inte genomförs.

Under arbetet har ett antal projekteringsmöten hållits där Trafikverket och konsulten medverkat. Under arbetet har ett sakägarmöte hållits där allmänheten, markägare, föreningar med flera getts möjlighet att ta del av projektet, ställa frågor, lämna synpunkter med mera och därmed fått möjlighet att påverka projektet.

Medverkande

Kenneth Enbom Projektansvarig Malin Tornberg

Jan Asplund Uppdragsansvarig Annica Forsberg MKB ansvarig

Magnus Lingegård MKB kartor och kvalitetsgranskning Carina Öberg Kulturmiljö

Eric Carlsson Geoteknik/bärighetsåtgärder

Titel: Miljökonsekvensbeskrivning, Väg 805, Randijaur - Seitevarekors- ningen, Jokkmokks kommun, Norrbottens län.

Objektnr: 8212078

Utgivningsdatum: 2012-03-01 Utgivare: Trafikverket Region Norr

Kontaktperson: Kenneth Enbom/Malin Tornberg

Distributör: Trafikverket, Sundsbacken 2-4, 971 25 Luleå www.trafikverket.se, telefon: 0771-119 119, fax: 0920-243830

(3)

Innehåll

1. Sammanfattning

1.1 Projektet i korthet 4

1.2 Brister och problem 4

1.3 Inarbetade åtgärder 4

1.4 Miljökonsekvenser slutsatser 5

2. Bakgrund och syfte

2.1 Brister, problem och syfte 6

2.2 Aktualitet 6

2.3 Geografisk avgränsning 6

2.4 Planeringsprocessen. 6

3. Tidigare utredningar och beslut 4. Förutsättningar

4.1 Vägsystem, trafik och trafikanter. 8

4.2 Kommunala planer 8

4.3 Markanvändning 8

4.4 Byggnadstekniska förutsättningar 9

4.5 Riksintressen och Natura 2000. 9

4.6 Angränsande projekt 9

5. Beskrivning av projektet

5.1 Alternativstudier 10

5.2 Vägförslaget 10

6. Miljökonsekvenser

6.1 Avgränsning av MKB arbetet 12

6.2 Metodik 12

6.3 Nollalternativ 13

6.4 Geografisk redovisning av miljöintressen inom objektet 13

6.5 Landskapsbild 19

6.6 Naturmiljö 25

6.7 Kulturmiljö 28

6.8 Rekreation och friluftsliv 29

6.9 Skogsbruk 30

6.10 Rennäring 30

6.11 Vattenresurser 31

6.12 Robushet och säkerhet 33

6.13 Masshantering 34

6.14 Påverkan under byggtiden 35

7. Lagstiftning

7.1 Miljökvalitetsnormer 37

7.2 Nationella och regionala mål 37

7.3 Lokala mål 38

7.4 Projektspecifika miljömål 39

8. Kommande sakprövningar 40

9. Kontroll och uppföljning 40

10. Källförteckning 41

(4)

1. Sammanfattning

1.1 Projektet i korthet

Objektet omfattar en delsträcka av väg 805 mellan Vaikijaur och Kvikkjokk.

Objektets benämning är Väg 805, delen Randijaur- Seitevarekorsningen.

Arbetsplanen börjar strax väster om korsningen med väg 806 som leder till Nautijaurby och slutar vid korsningen till Seitevare kraftstation. Sträckan har en längd av 34,8 km. Vägen har bärighetsklass BK 1.

1.2 Brister och problem

Vägsträckan är allmänt spårig och ojämn. Vägen uppvisar ojämna sätt- ningar och har dålig bärighet. Tjäluppfrysningar förekommer och vägdiken behöver åtgärdas för att förbättra vägkroppens avvattning.

I vägens närhet finns på flera ställen stora block och stag från teleledning- stolpar som inkräktar på den säkerhetszon som ska vara hinderfri för att uppnå hög trafiksäkerhet.

1.3 Inarbetade åtgärder

För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande väg- slänter och skogsmark kommer inga justeringar av slänter eller dikesåtgär- der att göras i de partier där vägen har god bärighet.

Vägrummet vid grustäkten vid km 35/500-35/700 förbättras tack vare att stor del av den öppna grusytan kommer att återställs till skogsmark.

Dokumenterade vandringshinder i Rutatj-jåkkå och Harrbäcken åtgärdas.

Figur 1.1 Översiktskarta som väg 805. Den del som ingår i arbetsplanen redovisas med röd streckad linje.

(5)

1.4 Miljökonsekvenser slutsatser

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att inga vägåtgärder förutom det normala vägun- derhållet genomförs. I nollalternativet kvarstår bärighetsproblemen och trafiksäkerhetsproblem. Problemen förvärras troligen med tiden och får stora negativa effekter för transportkvalitet och tillgänglighet. I synnerhet skogsnäringen i området får stora negativa konsekvenser. Vandringshinder i bäckarna Rutatj-jåkkå och Harrbäcken kvarstår fram till 2021 då de ska vara åtgärdade enligt Vattenmyndigheten.

Föreslagen väg

Föreslagna åtgärder innebär arbeten i eller i anslutning till befintligt väg- område. Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna för föreslagen väg att ge upphov till små negativa konsekvenser. I flera fall innebär åtgärderna positiva effekter.

Riksintresseområden för rennäring, rekreation och friluftsliv förekommer inom objektet men kommer inte att påverkas (i byggskedet finns dock risk för störningar för rennäringen). Riksintressen för naturvården samt Natura 2000- områden förekommer inte i objektets närområde.

Vägen omges av skogar eller sjösystem. Ingen bebyggelse finns i nära anslutning till vägen. Ur ett åskådarperspektiv påverkas landskapsbilden marginellt. Landskapsbilden för trafikanter längs vägen kommer att påver- kas genom dikesjusteringar som i sin tur påverkar vägens bakslänter som idag är etablerade med lav-, ljung- och örtvegetation. Inarbetade åtgärder vid grustäkten medför positiva effekter för trafikantupplevelsen.

Vägombyggnaden bedöms ge obetydliga konsekvenser för en nyckelbiotop och två sumpskogar vid vägen.

Dokumenterade vandringshinder i Rutatj-jåkkå och Harrbäcken åtgärdas, vilket ger positiva konsekvenser för naturmiljö och rekreation. Ytterligare sju trummor i vattendrag byts ut på grund av skador. Byte/omläggning av vägtrummor innebär en kortvarig grumling i vattendragen. Trummorna är belägna nära utloppet i sjön Skalka. Negativa konsekvenser för växt- och djurliv i vattendragen bedöms som små.

Aktuella vägåtgärder förbättrar kommunikationen i området genom ökad trafikkomfort vilket gör att det bli bekvämare att ta sig till områden för att utöva friluftsliv och rekreation. Den låga trafikmängden gör att sannolikheten för olyckor på sträckan är liten.

Skogsmark berörs i anslutning till vägen. De negativa konsekvenserna för skogsbruket blir små och skall vägas mot förstärkningsåtgärdernas syfte att förbättra vägens bärighet. Jordbruksmark finns inte inom objektet.

Cirka 28 000 m³ krossmaterial bedöms behöva tillföras objektet för förstärkningslager och bärlager. Vägobjektet genererar minst 50 000 m³ urgrävningsmassor. Urgrävningsmassor bedöms kunna användas för terrängmodellering inom vägområdet eller köras till deponi.

(6)

Påverkan under byggtiden

Ökade transporter av grus och berg medför negativa konsekvenser för ren- näringen. Vägarbeten inom grundvattenförekomsten kan medföra negativ påverkan på vattenkvaliteten. Under byggtid ska hänsyn tas till rennäring- ens behov samt till grundvattenförekomsten i början av objektet.

Åtgärder i vattendragen ska utföras under lågvattenperiod i Skalka och efter vårflod för att anpassa trummorna till lågvattenflöden.

2. Bakgrund och syfte

2.1 Brister, problem och syfte

Vägsträckan uppvisar ojämnheter på grund av sättningar och blockuppfrys- ningar. Vägdiken behöver åtgärdas för att förbättra vägkroppens avvattning längs vägsträckan och beläggningen är utsliten. Stenblock och teleledning längs vägsträckan utgör på ett antal ställen oeftergivliga hinder som är trafikfarliga.

Åtgärderna syftar till att förbättra transportkvaliteten och upprätthålla befintlig bärighetsklass (BK1) med en krönbredd på 6.5 meter och 6 meter asfalterad del med 0,25 meter sidoremsa på ömse sidor.

2.2 Aktualitet

Vägåtgärderna planeras att påbörjas 2015.

2.3 Geografisk avgränsning

Arbetsplanens sträckningen redovisas på översiktskarta till höger, figur 2.2.

MKB:en omfattar den mark som tas i anspråk vid genomförande av vägom- byggnaden samt de mark- och vattenområden som indirekt kan beröras av vägombyggnaden.

2.4 Planeringsprocessen.

En förstudie har upprättas som inkluderar samråd med allmänhet, myndigheter och särskilt berörda.

Denna MKB ingår i arbetsplanen som i detta objekt, begränsade ombygg- nadsåtgärder, är steget efter förstudien (i vissa fall krävs en vägutredning före arbetsplanen).

Nästa steg i planeringsprocessen är bygghandling som mer i detalj beskriver hur de tänkbara åtgärderna kan utföras.

Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygg-

handling Byggskede

Alternativ för sträckning

Ny sträckning Befintlig sträckning

Ingen åtgärd

Steg 1 eller 2 i fyrstegsprincipen

Figur 2.1 Planeringsprocessens olika steg.

(7)

Figur 2.2 Aktuell vägsträcka.

(8)

3. Tidigare utredningar och beslut

En förstudie daterad 2011-12-01 har upprättats för den aktuella sträckan i vilken förordas begränsade ombyggnadsåtgärder för att förbättra vägens bärighet. Objektet bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken.

Väg 805 ingår i det vägnät som på uppdrag av Trafikverket har inventerats och dokumenterats i ett gestaltningsprogram med avseende på drift och utveckling av vägmiljöer samt i rapporten: Mål för natur- och kulturmiljövär- den, Driftområde Jokkmokk, 2006. Dessutom ingår sträckan i gestaltningsprogrammet, ”Vägen mellan två världsarv” (augusti 2007). Världsarven är Lapponia och Gammelstads kyrkstad.

4. Förutsättningar

4.1 Vägsystem, trafik och trafikanter.

Väg 805 börjar i byn Vaikijaur vid korsningen med väg 45 och slutar i Kvik- kjokk. Denna förstudie omfattar en 34,8 km lång sträcka av väg 805.

Objektet börjar strax norr om korsningen med väg 806 mot Nautijaur och slutar strax innan korsningen med väg till Seitevare kraftstation. Vägen är asfalterad och har bärighetsklass BK 1. Vägens bredd varierar men är normalt omkring sex meter. Åtta avfarter till enskilda vägar finns längs sträckan.

Trafikmängden på väg 805 uppgår till cirka 120 ÅDT (årsdygnmedeltrafik).

Andelen tung trafik uppgår till 20 ÅDT. Uppgifterna bygger på mätår 2007.

Hastigheten är begränsad till 90 km/tim.

Kollektivtrafik förekommer längs väg 805 med buss 47 och 94 som går sammanlagt 3 turer i vardera riktningar på vardagar. Vägen trafikeras av ett mindre antal oskyddade trafikanter.

Under perioden 2001-01-01 - 2011-05-03 har två polisrapporterade trafikolyckor skett på aktuell del av väg 805, varav en med dödlig utgång.

Skotertrafik förekommer frekvent i området. En kommunövergripande led går parallellt med väg 805, se figur 6.19. Icke planlagda passager för skotertrafik förekommer över vägen.

Väg 805 nyttjas av de boende längs vägen som tillfartsväg till kraftverks- anläggningar, för trafik till turistanläggningar samt för skogsbruket och rennäringen.

Målpunkter längs väg 805 är främst Kvikkjokk, Seitevare kraftstation, Sareks nationalpark samt Årrenjarka turistanläggning.

(9)

4.2 Kommunala planer

Översiktsplan för Jokkmokks kommun. Antagen 2011-06-20.

Vägsträckan ligger utanför detaljplanelagt område.

Objektet strider inte mot översiktsplanen.

4.3 Markanvändning

Inom objektet finns få byggnader vid vägen. Vid byn Granudden finns ett hus i anslutning till vägen.

Vägen går till stora delar längs sjön Skalkas strand. Här finns främst fritidshusbebyggelse som ligger avskilda från vägen. Vid Granudden finns en båtlänning som nyttjas av boende på motsatta sidan av sjön Skalka.

Markanvändningen i området domineras av skogsbruk och renskötsel.

Området ligger ovanför odlingsgränsen. Aktuell vägsträcka ligger inom Sirges och Jåhkågasska samebyars betesområden. Största delen av aktuell vägsträcka ligger inom vårvinterland för Jåhkågasska sameby. Rastbeten för Jåhkågasska sameby berör vägen på ett flertal platser. Samebyn har en renvaktarstuga vid Ridåloukta.

Gruvbrytning utreds vid Kvikkjokk och vid Björkholmen vilket gör att väg 805 kan komma att i framtiden nyttjas för mycket tunga transporter.

4.4 Byggnadstekniska förutsättningar

Jordarterna längs vägen domineras av sandig morän. Ställvis förekommer finare siltig morän. I början av sträckan från passagen av Nautijaurälven fram till sjön Skalkas sydöstra delar förekommer även sandiga isälvsse- diment. Jorden har till övervägande del bra bärighet och ger upphov till relativt små tjällyftningar. Även dräneringsförhållandena är goda.

Befintliga vägskador beror framförallt på ytliga skador i befintlig vägkropp.

Förutsättningarna för att utföra förstärkningsåtgärder är därför gynnsam- ma.

Omgivande mark är på sina ställen mycket storblockig vilket kan påverka schakter i slänter. Vägen kantas av en teleledning i luft på den norra sidan av vägen.

4.5 Riksintressen och Natura 2000.

I Sverige finns det en rad olika riksintressen och dessa har till syfte att skydda områden, platser eller objekt som är viktiga ur en nationell synvinkel. Riksintressen utpekas inom en rad olika områden, både för bevarande- och nyttjandeintressen, till exempel för kommunikationer, naturresurser och kulturmiljövård. Natura 2000-områden är utpekade med stöd av två EU-direktiv, art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Alla Natura 2000-områden är av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken.

Inga Natura 2000 områden finns i anslutning till objektet. Två områden finns på ett avstånd av en kilometer från vägen 805, dels 1 kilometer nord- ost om Stainassjöarna och dels vid Koberget cirka 1,5 km från väg 805.

Enligt miljöbalken 3 kap 6§ utgör Norrbottens fjällområde riksintresse för fritidsfiske, kulturstudier, skidåkning mm.

(10)

Riksintresse för rennäring enligt 3 kap 5 § miljöbalken beslutades av sta- tens jordbruksverk under 2005. Riksintresset omfattar flyttleder, kritiska passager, kraftcentrum och rastbeten. På intressekartorna figur 6.2-6.6 redovisas riksintressenas geografiska utbredning.

4.6 Angränsande projekt

Väster om aktuell sträcka fram till Kvikkjokk har väg 805 nyligen byggts om.

För delen öster om aktuellt objekt, Vaikijaur-Randijaur, pågår arbete med arbetsplan.

I slutet av denna arbetsplan planeras en informationsplats i en fristående arbetsplan.

5. Beskrivning av projektet

5.1 Alternativstudier

I förstudien utfördes analys av tänkbara alternativ enligt fyrstegsprincipen.

Resultatet redovisas i följande punkter.

1. En begränsning av transportsystemet med åtgärder som kan begränsa transportbehovet och val av transportsätt kan ske exempelvis med en utbyggd kollektivtrafik. Befolkningsunderlaget för busstrafik bedöms dock vara för litet.

2. Ett effektivare nyttjande av vägen bedöms inte vara möjligt. Att exempelvis sänka hastigheten permanent för att förbättra säkerheten får negativa konsekvenser för transportkvaliteten. Att sänka tillåten last på vägen får även detta negativa konsekvenser för transportkvalitet/effektivitet.

3. Att utföra begränsade ombyggnadsåtgärder skulle kunna innebära att vägarna får ökad bärighet genom förstärkningsåtgärder.

4. Åtgärder i form av nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder be- döms inte vara aktuella eftersom projektmålen erhålls redan i punkt 3.

Andra alternativ utöver punkt 3 har inte varit aktuella.

5.2 Vägförslaget

Vägen byggs om till en krönbredd på 6,5 meter med 6,0 meter asfalterad del.

Omfattningen av åtgärderna redovisas i följande principsektioner 5.1 - 5.4.

• Vägavsnitt med dålig bärighet åtgärdas, tjällyftande mark grävs ur och ersätts med icke tjälfarliga massor.

• Diken fördjupas. I arbetsplan har mark tagits i anspråk för diken med max 1,3 meter djup.

• Branta vägslänter justeras med innerslänt 1:3 lutning och ytterslänt 1:2 lutning. För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande vägslänter och skogsmark kommer inga justeringar av slänter eller dikesåtgärder att göras i de partier där vägen har god bärighet.

• Vägsträckan har idag många små parkeringsfickor som ligger tätt och som inte uppfyller Trafikverkets riktlinjer. En översyn av parkeringsfickor har utförts vilket innebär att cirka 20 P- fickor tas bort och en parkering nyanläggs.

(11)

• Kvarstående parkeringar, omkring 30 stycken, breddas och förlängs till fullstora parkeringsplatser. Kvarvarande parkeringar är placerade på ett jämnt avstånd mellan varandra och i strategiska lägen exempelvis vid vattendrag, sjön Skalka eller vid fritidshusbebyggelse.

• I början av objektet finns en grustäkt med en stor öppen grusyta direkt mot vägen vilket gör att infarten och vägrummet upplevs som otydligt.

Genom att terrängmodellera och återställa området på ömse sidor av anslutningsvägen till skogsmark kommer infarten att bli tydligare vilket förbättrar trafiksäkerheten.

• Behovet av vägräcken ses över, befintliga betongfundament ersätts med stål.

• Säkerhetszonen förbättras ex tas stenblock och stag nära vägen bort.

• Skadade vägtrummor byts ut.

• Trummor i nio vattendrag byts ut. Trummor som idag utgör vandringshinder åtgärdas i Rutatj-jåkkå och Harrbäcken.

Figur 5.1 Principsektion som visar där vägen går på bank. På dessa sträckor innebär åtgärden marginella justeringar av vägbankens utbredning samt att vägområdet utökas till 2 meter utanför släntfot.

Figur 5.2 Principsektion som visar föreslagen vägombyggnaden där vägen går i skärning. Omfattningen påverkas av befintliga dikesdjup och lutningar på befintliga vägslänter.

Figur 5.3 Principsektion som visar den breddning av vägområdet som krävs för att förbättra befintliga parkeringsfickor.

(12)

Figur 5.4 Principsektion som visar föreslagen vägombyggnad där befintliga skärningsslänter bevaras.

6. Miljökonsekvenser

6.1 Avgränsning av MKB arbetet

MKB:n beskriver de effekter som uppkommer på grund av de fysiska förändringarna som väganläggningen medför inom arbetsområdet samt förväntade störningar som uppkommer intill vägen då vägen tas i drift.

MKB:n omfattar även direkt och indirekt miljöpåverkan i ett större influ- ensområde som förorsakas av byggandet och driften av vägen.

Inledningsvis har vi identifierat de miljöaspekter som kan påverkas av föreslagen vägombyggnad. De relevanta miljöaspekterna har bedömts vara landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation- och friluftsliv, skogsbruk, rennäring, vattenresurser, masshantering och robusthet och säkerhet.

• För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande vägslänter och skogsmark kommer inga justeringar av slänter eller dikesåtgärder att göras i de partier där vägen har god bärighet, se tabell nedan.

KM Sida av väg i

riktning västerut KM Sida av väg i riktning västerut

38/700-39/140 H+V 50/200-50/400 H+V

40/120-40/280 H+V 50/610-50/730 H+V

40/700-41/120 H 51/090-51/240 H

41/100-41/380 V 51/090-51/210 V

41/220-41/410 H 51/770-51/890 H+V

41/485-41/580 H 56/430-56/870 H

41/680-41/760 H 56/530-56/870 V

41/880-42/200 H 63/260-63/520 H

41/900-42/080 V 63/800-63/980 H

42/780-42/870 H 65/440-65/540 V

43/480-43/570 H 65/440-65/600 H

45/870-46/080 H+V 66/070-66/250 H

48/890-49/020 H 66/520-66/580 H+V

48/960-49/060 V

(13)

Intressets värde

Ingreppets/störningens omfattning

Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig – stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig – stor

konsekvens Måttlig konsekvens Små konsekvenser Lågt värde Måttlig konsekvens Små konsekvenser Obetydliga

konsekvenser

Figur 6.1 Matris för konsekvensbedömning.

Figur 5.4 Principsektion som visar föreslagen vägombyggnad där befintliga skärningsslänter bevaras.

Aspekter som inte berörs redovisas ej. I MKB-arbetet har konsekvens- bedömningar för icke relevanta miljöintressen utelämnats med följande motiveringar:

• Hälsoaspekter såsom, boendemiljö, buller, luft och ljusstörningar är inte relevanta eftersom vägen har en mycket låg trafikmängd och inga bostäder finns i vägens närområde.

• Jordbruksmark förekommer inte längs sträckningen.

• Mark och vattenföroreningar förekommer inte inom objektet.

6.2 Metodik

För varje miljöaspekt redovisas:

• Förutsättningar/Värdebeskrivning

• Nollalternativ

• Föreslagen väg

-Inarbetade åtgärder (åtgärder som ingår i projektet för att mildra negativa konsekvenser.

- Effekter (åverkan till följd av en fysisk åtgärd) och konsekvenser (den följd för respektive område som förväntad påverkan kan leda till, exempelvis störning, barriär samt verksamhetsutövarens värdering av de effekter som förväntas uppstå, exempelvis minskat utnyttjande).

• Planerade åtgärder i senare skede (i vissa fall där det är relevant) Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en samman- vägning av det berörda intressets värde och ingreppets eller störningens omfattning. Alla bedömningar i dokumentet, om inget annat anges, är utförda av Tyréns AB. Konsekvensen beskrivs i fem graderingar. I efterföl- jande matris görs en förenklad beskrivning av bedömningsmetodiken. Kon- sekvenserna (utom under byggtiden) som redovisas är bestående effekter och konsekvenser av planen.

6.3 Nollalternativ

Syftet med nollalternativet är att skapa en referens för att bedöma vilka konsekvenser som uppstår av vägåtgärderna.

Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs på vägen förutom det normala vägunderhållet. Nollalternativet innebär att bärighetsproblemen kvarstår och förvärras med tiden och får stora negativa effekter för transportkvalitet och tillgänglighet. Framförallt skogsnäringen samt de boende i området får stora negativa konsekvenser.

6.4 Geografisk redovisning av miljöintressen inom objektet

På följande fem kartor på sid 14-18 redovisas arbetsplanens utbredning och de miljöintressen som är aktuella. Vattenresurser redovisas på separat karta.

(14)

Figur 6.2 Miljöintressen mellan km 32/000- 39/500 © Metria 2009.11.16

(15)

Figur 6.3. Miljöintressen mellan km 39/500 -46/500 © Metria 2009.11.16

(16)

Figur 6.4 Miljöintressen mellan km 46/000- 53/500 © Metria 2009.11.16

(17)

Figur 6.5 Miljöintressen mellan km 53/500 - 60/500 © Metria 2009.11.16

(18)

Figur 6.6 Miljöintressen mellan km 60/500 -66/800 © Metria 2009.11.16

(19)

Figur 6.8. Vägen följer till stor del sjön Skalka och bidrar till fina utblickar för trafikanterna.

Figur 6.7. Vägen omges till stor del av blockrikmark.

6.5 Landskapsbild

Landskapsbild är den visuella upplevelsen av landskapet, dess bestånds- delar och sammanhang. Begreppet används både för den byggda miljön skapad av människan och för den naturliga miljön. Anläggningens utform- ning kan också påverka upplevelsen av landskapet i den lilla skalan genom att den skärmar av utblickar eller skapar nya.

Förutsättningar/värdebeskrivning

Landskapet längs väg 805 är relativt likartat längs hela sträckan och karak- täriseras av blockrik skogsmark samt fina utblickar över sjön Skalka. Längs vägen finns även rikligt med parkeringsplatser. Vägen innehåller många korta grusiga skärningslänter som successivt etablerats av lavar och ris.

Många stora block kantar vägen. På den norra sidan löper en teleledning.

Ingen bebyggelse finns vid vägen förutom vid byn Granudden där det finns ett hus.

(20)

Figur 6.9 Passage av Nautijaurälven.

Figur 6.10 Passage av grustäkten vid km 35/500-35/700.

I objektets början passerar vägen två förgreningar av Nautijuarälven. Vat- tendraget omges av skog och är därför inte särskilt exponerat mot väg 805.

Vid km 35/500-35/700 finns ett grustag som är exponerad mot vägen och har en diffus avgränsning. Vid 36/600-37/000 passerar vägen Stainassjö- arna som är exponerade ut mot vägen.

Mellan km 42/900 och 48/000 öppnas vyn och man har som trafikant ögonkontakt med sjön Skalka då vägen följer Skalkas strand.

Vid km 45/835 finns en grusad yta vid sjön som nyttjas av turister.

Vid km 52/300 korsar vägen den så kallade Kvarnviken. Vägen korsar viken på en bank med en större trumma som förbinder viken med sjön Skalka.

Från km 52/500 följer vägen återigen sjön Skalka. Med några korta avbrott ligger vägen nära sjön fram till km 65/500.

(21)

Figur 6.11 Väg 805 följer sjön Skalkas strand på en lång sträcka.

Figur 6.12 Vid km 45/835 finns en grusad yta vid sjön Skalka som nyttjas för rast av turister.

Figur 6.13 Passage av Kvarnviken vid Granudden km 52/300.

(22)

Vägsträckan ingår i ett gestaltningsprogram som Trafikverket tagit fram för vägen mellan de två världsarven Lapponia och Gammelstads kyrkstad.

Rapporten benämns ”Vägen mellan två världsarv” (augusti 2007). Åtgärd- förslagen i programmet omfattar för denna sträcka en informationsplats , två utsiktplatser samt ett flertal siktröjningar mot Stainassjöarna och sjön Skalka.

En arbetsplan och bygghandling för informationsplatsen upprättades 2009.

Effekter och konsekvenser

Alternativet medför inga konsekvenser på omgivande landskapsbild.

Figur 6.14 .Utdrag ur gestaltningsprogrammet”Vägen mellan två världsarv”. Kartan visar föreslagna åtgärder längs den aktuella sträckan.

(23)

Föreslagen väg Inarbetade åtgärder

• Vid grustäkten har mark inarbetats för terrängmodellering och vegeta- tionsetablering. Åtgärderna kommer att bidra till att grustäktens expo nering mot vägen minskar samt att avfarten blir tydligare vilket bidar till en förbättrad trafiksäkerhet se figur 6.16.

• För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande vägslänter och skogsmark kommer inga justeringar av slänter eller dikesåtgärder att göras i de partier där vägen har god bärighet.

Figur 6.16 Bilden visar ett fotomontage som visar hur vägrummet vid grustäkten kan förbättras.

Figur 6.15 Bilden visar befintligt vägrum vid grustäkten.

(24)

Landskapsbilden på ömse sidor av vägen påverkas i måttlig omfattning av vägrummets breddning. Det är i första hand trafikantperspektivet som på- verkas av vägåtgärderna. På långa sträckor där vägen går på bank kommer vägsektionen att vara i princip samma som idag. Där vägen går i skärning påverkas bakslänterna på grund av djupare diken och flackare släntlut- ningar.

Effekterna varierar beroende på den omgivande terrängen genom att diken fördjupas vilket medför att bakslänterna flyttas ut och slänter med ris och lavvegetation samt brynzoner schaktas bort. Konsekvensen blir en förfulad landskapsbild och mindre positiv trafikantupplevelse.

Genom de inarbetade åtgärderna kommer den negativa effekten att minska.

Genom att bana av nuvarande fältskikt i slänter som kommer att schaktas och återföra dom på slänterna kommer etablering av växtlighet att påskyn- das.

Vägåtgärderna påverkar inte värdebeskrivningarna i det gestaltningsprogram som finns framtaget för ”Vägen mellan Världsarven”. I programmet finns förslag och lägen på utsiktsröjningar samt informations- och rastplat- ser. I arbetsplanen har en översyn av parkeringsplatser utförts. P-platser på ett jämnt avstånd samt i strategiska lägen bevaras och byggs om enligt gällande standard för p-fickor vilket gör att möjligheten till stopp i lägen med vackra utblickar förbättras. Siktröjningar enligt gestaltningsprogram- mets åtgärdsförslag är inte relevanta åtgärder i arbetsplanen. Informa- tionsplats anläggs i annan entreprenad.

Sammantaget får landskapsbilden små negativa konsekvenser.

Planerade åtgärder i senare skede

• För att påskynda återetablering av släntvegetation kan avbaningsmassor från slänter som schaktas återföras.

• Terrängmodelleringen vid grustäkten ska övertäckas med jordmån lika omgivande mark och beklädas med avbaningsmassor eller vegetation lika med omgivande vegetationsytor.

(25)

6.6 Naturmiljö

Naturmiljöintresset avser skydd och vård av värden i natur- och kultur- landskapet. Bevarandet av naturmiljöer är förutsättningen för den biologiska mångfald som är grunden för biologisk utveckling och ekologisk balans.

Längs aktuell vägsträcka finns inga Natura 2000-områden eller riksintressen för naturvården, Miljöbalken (MB), 3 kap 6 § och 7 kap 6 §. Inga natur- reservat eller områden med naturvårdsavtal eller biotopskydd gränsar till vägområdet.

Väg 805 går till stora delar av sträckan alldeles intill sjön Skalka. Strand- skydd gäller enligt MB 7 kap 13-18 §§ för sjön Skalka.

Inga vägkanter längs sträckan är klassade som artrika vägkanter. Inga förekomster av flodpärlmussla är kända längs sträckan. Utter förekommer främst i Nautijaurälven men även sporadiskt i området i övrigt.

De vattendrag som passeras längs väg 805 redovisas i tabell, figur 6.17, med start från öster. Enligt Fiskeriverkets trumdatabas utgör trumman vid Rutatj-jåkkå (Tjäulaluokta) ett vandringshinder. Trumman vid Harrbäcken är enligt kommunens fiskevårdskonsult ett vandringshinder.

En nyckelbiotop som gränsar till befintligt vägområde finns vid Granudden mellan km 52/350-52/500. Nyckelbiotopen utgörs av talldominerade skogsmark på mark som ofta störs av brand och förvaltas av Fastighetsver- ket.

Figur 6.16 Karta som visar Fastighetsverkets nyckelbiotop mellan km 52/350-52/500.

Fem sumpskogar finns i vägens närområde. Två sumpskogar har preliminär klass 1 enligt Skogsstyrelsens klassning, dels en mosseskog dels en strandskog. Samtliga områden är redovisade på kartor figur 6.2-6.6.

(26)

Sektion Typ Dim,

mm Befint.

längd Anmärkning. Åtgärd

33/100 Bro Nautijaurälven(Nautasätno) i två förgreningar Vid höga flöden sköljer vatten över vägen i en lågpunkt öster vattendraget. Åtgärder i vägområ- det planeras vid Nautijaureälven för att minska problemen med översvämningar vid höga flöden.

Ingen åtgärd 33/350 Bro

36/650 Bro Plattrambro mellan sjösystemet Stainasjaure där även Låkkiibäcken (Låkkejåkka) mynnar. Väg 805 passerar på bank mellan sjöarna.

Ingen åtgärd

41/106 Btg trum 1200 32 Bäck. På uppströms sidan är det sättningar i vägslänten ovanpå trumman. Nedströms har de två sista meterna dragits isär från trumman. Vid lågt vatten i sjön är trumman ett vandringshinder. I övrigt verkar trumman vara i bra skick.

Byte av trumma

42/348 Btg trum 1000 33 Vierrabäcken Trumma i bra skick, förutom att trumman har dragits isär den sista metern på nedströms sidan.

Byte av trumma

44/371 Btg trum 2000 22,7 Harrbäcken Trumman är i bra skick. Trumman är ett vandringshinder vid lågt vatten i sjön. Ska enligt VISS vara åtgärdat innan 2021

Vandringhinder åtgärdas

47/610 Btg trum 800 23,6 Bäck. Sista skarven har glidit isär. Litet vand-

ringshinder. Byte av trumma

48/300 Btg trum 800 24 Bäck. Trumman har satt sig på nedströms sidan,

dålig genomsikt. Trummans kondition osäker. Byte av trumma 48/781 Btg trum 1200 22,3 Såkkvaratjbäcken

Trumman är i bra kondition. Har glidit isär lite de sista fyra meterna. Jordtäckning saknas de sista fyra meterna, troligen en gammal erosions- skada vid översvämning.

Byte av trumma

49/169 Btg trum 800 32,5 Bäck. Mynnar ut under vatten, ingen genomsikt.

Översta skarven har glidit isär. Byte av trumma

52/250 Btg trum 2500 Passage av Kvarnviken Ingen åtgärd

56/250 Plåttrum 2700 Rutatj- jåkkå Trumman är i bra skick. Längd ej mätt på grund av att trumman ligger delvis under vatten.

Dokumenterat vandringshinder.

Vandringhinder åtgärdas

59/052 Btg trum 800 31,3 Bäck. Vandringshinder på nedströms sidan. De första tre/fyra ringarna på uppströms sidan har lyft och dragits isär. Resten av trumman verkar vara i bra skick.

Byte av trumma

64/035 Btg trum 1200 Bäck. Hög bank med vatten på båda sidor. Ingen åtgärd

65/290 Btg trum 600 Bäck. Trumma i bra kondition. Ingen åtgärd

Figur 6.17 Tabell som redovisar de vattendrag som korsas av väg 805, befintlig passage samt åtgärdsförslag.

(27)

Befintliga förhållanden kvarstår. Alternativet medför liten påverkan på omgivande naturmiljö. Enligt VISS (Vatten Informations System Sverige) ska vandringshinder i Rutatj-jåkkå och Harrbäcken åtgärdas innan 2021.

• Samtliga trummor i vattendrag som ska bytas ut ska anläggas enligt Trafikverkets (VVTK VÄG Publikation: 2008:78) och länsstyrelsens riktlinjer för trummor i vattendrag, se kap. 6.13 Påverkan under byggtid.

• De två vattendragen, Harbäcken och Rutatj-jåkkå, är dokumenterade vandringshinder i VISS och kommer att åtgärdas för att återskapa naturliga vandringsvägar för fisk.

Sju vägtrummor i vattendrag byts/läggs om på grund av skador och två vägtrummor läggs om för att de idag utgör vandringshinder för fisk. Samtli- ga trummor ligger strax uppströms vattendragets utlopp i sjön Skalka som är mycket stor sjö. Omläggning av trummor innebär en kortvarig grumling i respektive vattendrag och bedöms ge små negativa konsekvenser för växt- och djurlivet i vattendragen och i sjön Skalka. Trumåtgärderna verkar även positivt genom att vandringshinder åtgärdas förutsatt att omläggningen görs enligt gällande föreskrifter.

Konsekvenser för utpekade naturvärden bedöms som små till obetydliga.

Km 33/500, strandskog (klass 1) vid Nautijaurälven. Vägen går på bank, inga dikesfördjupningar föreslås.

Km 36/300-36/450, mosseskog (klass 1) öster om Stainassjöarna kommer inte att påverkas, befintlig vägsektion ska bevaras.

Km 42/200 -42/300, översilningsskog klass 3 ligger utanför vägområdet.

Inga åtgärder i vägslänterna föreslås, inga dikesfördjupningar föreslås.

Km 44/390, fuktskog längs Harrbäcken. Vägen går på bank marginell juste- ring av slänter föreslås, inga dikesfördjupningar föreslås..

Km 52/400-52/500. Vid nyckelbiotopen väster om Kvarnviken justeras diket. Slänterna påverkas marginellt se figur 6.18. Konsekvenserna för nyckelbiotopen bedöms som små.

Km 60/470 -60/500, översilningsskog. Inga dikesfördjupningar föreslås.

Vägtrumma lägges på samma nivå som befintlig.

Sammantaget får naturmiljön små negativa konsekvenser.

Figur 6.18 Sektionen redovisar omfattningen av ingreppet vid nyckelbiotopen väster om Kvarnviken.

(28)

6.7 Kulturmiljö

Det skogsland som vägen i dag sträcker sig igenom har sedan stenåldern nyttjats för jakt och fiske och för samisk renskötsel under århundraden.

Kolonisationen av Norrbottens inland kom att innebära att nybyggen anlades med inriktning på mindre jordbruk men framförallt skogsbruk, kol- ning och virkesuttag. Behovet av elkraft till industrin innebar exploatering av norrlandsälvarna vilken även kom att påverka kulturmiljöerna genom anläggande av stora vattenmagasin.

Innan vägar byggdes förflyttade sig människor på stigar genom skogarna eller i båt på vattnet. Under den första delen av 1900-talet anlades cykelstigar vilka fyllde ett lokalt behov i samband med flottning av timmer eller för skogsbruket. Inom Jokkmokks kommun finns ett flertal dokumenterade cykelstigar. Ingen av dessa berörs dock av aktuell sträckning för väg 805 (Rautio 2010).

Väg 805 byggdes i början av 1960-talet och den sträcka som är aktuell för åtgärder går mellan korsning mot byn Nautijaur i öster och Seitevarekors- ningen i väster. Vägen följer i sin helhet vattendraget Skalka som är reglerat sedan början av 1970-talet. En mängd fornlämningar finns registrerade på ömse sidor och på öarna i vattendraget. Majoriteten av dessa utgörs av härdar och boplatser. Omedelbart invid väg 805 finns inga kända fornläm- ningar registrerade. Kunskapsläget för fornlämningsmiljön inom påver- kans området är mycket osäker och kan komma att behöva fördjupas för att fastställa förekomsten av fornlämningar.

Inarbetade åtgärder

• Arkeologisk utredning längs vägen kommer att utföras.

• Alla fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Om fornläm- ning, kulturlager eller fynd påträffas i samband med schaktningsarbete skall arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas.

Planerade vägombyggnad innebär att arbeten i eller i anslutning till befintligt vägområde. Vägens sträckning följer stranden där det finns flertal forn- lämning i form av härdar och boplatser. Boplatsytornas omfattning är inte fastställd. Inga fornlämningar är registrerade i vägens omedelbara närhet eller inom det område som påverkas av planerade åtgärder. Inga utpekade kulturvärden finns invid vägens sträckning.

Med nuvarande kännedom om fasta fornlämningar bedöms de negativa konsekvenserna för kulturmiljön bli små.

(29)

6.8 Rekreation och friluftsliv

Konsekvenser beträffande friluftsliv har sin utgångspunkt i påverkan på attraktivitet och tillgänglighet. Ett områdes attraktivitet beror bland annat på aktivitetsmöjligheter, tillgänglighet, närhet till bostad, utblickar, natur- värden, landskapsbild och kulturvärden.

Vägobjektet tangerar ett riksintresse för friluftsliv enligt Miljöbalken 3 kap 6§. Riksintresseområdet omfattar Norrbottens fjällområde med fritidsfiske, kulturstudier och skidåkning som viktiga värdebärare.

Väg 805 är en viktig väg för fjällturism där de viktigaste målpunkterna längs vägen är Kvikkjokk, Årrenjarka samt parkeringen vid bro över Sito- ätno (angöring till Sareks nationalpark).

Friluftsliv är en viktig del av livet för många kommuninvånare i Jokkmokk.

Jakt, fiske och naturupplevelser är värdefulla både för det lokala rörliga friluftslivet och som en resurs för turistsatsningar. Jakt är vanligt förekom- mande i området. Vattendragen och sjöarna längs vägen nyttjas för fiske.

Fritidsfiske bedrivs främst i sjön Skalka, i Låkkejaur området samt Stainas- sjöarna. Fisket förvaltas av Jokkmokkssocken allmänning samt Fiskegrup- pen i Jokkmokk. Harrbäcken och Rutatj-jåkkå är potentiella fiskevatten men är idag är negativt påverkade av vägens trummor som utgör vandringshinder.

Skotertrafik förekommer frekvent i området. En kommunövergripande skoterled går parallellt med väg 805, se karta figur 6.19. Korsande trafik med skoter förekommer längs vägsträckan.

Figur 6.19. Utdrag ur översiktsplanen som visar kommunövergripande skoterleder.

Alternativet medför att vägsträckans standard försämras med tiden om inte åtgärder vidtas. Det innebär att tillgängligheten till Sarek och fjällvärlden i Kvikkjokksområdet samt friluftslivet i närområdet försämras längs väg- sträckan.

(30)

• P-platser längs vägen förbättras. Parkeringarna placeras på jämna avstånd längs sträckan och i strategiska lägen för att förbättra tillgäng- ligheten till sjön Skalka, vattendragen och skogsmarken.

• Anslutningsväg till område vid Skalka som nyttjas av turister vid km 45/600 förbättras.

• Vandringshinder åtgärdas.

Aktuella vägåtgärder bidar till en ökad trafiksäkerhet och komfort för trafikanter. Intrånget i riksintresseområdet är försumbart eftersom vägåt- gärderna i princip utförs inom befintligt vägområde. Borttagning av vandringshinder i Harrbäcken och Rutatj-jåkkå skapar förbättrade förutsätt- ningar för fritidsfisket.

Sammantaget får rekreation och friluftsliv positiva konsekvenser.

6.9 Skogsbruk

Skogsbruk är en viktig näring i området. Större delen av Jokkmokks kommun täcks av skog. Skogsnäringen är en av kommunens basnäringar. Sko- gen är också en viktig resurs för andra intressen såsom turism, jakt, friluftsliv, kultur- och naturvård. I miljöbalken 3 kap. 4 § anges att skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Skogsmarken längs aktuell vägsträcka ägs till största delen av Jokkmokks allmänning. En mindre del ägs av privata skogsägare.

Nollalternativ

Alternativet innebär att skognäringarna får försämrade transportmöjlighe- ter längs vägsträckan eftersom endast normalt vägunderhåll utförs.

Vägåtgärderna i sig innebär en ökad framkomlighet. Inga övriga åtgärder har inarbetats.

Små arealer skogsmark berörs. Längs stora delar av vägen kommer mark- anspråket för arbetsplanen att vara oförändrat eller påverkas i liten grad.

I djupa skärningar och där vägen idag saknar diken kommer vägområdet att breddas. Breddningen är i huvudsak cirka 2 meter men kan på vissa ställen uppgå till cirka 5 meter. De negativa konsekvenserna för skogsbruket blir små och skall vägas mot förstärkningsåtgärdernas syfte som gynnar skogsnäringens transporter.

Sammantaget får skogsbruket småkonsekvenser.

(31)

6.10 Rennäring

Enligt miljöbalken 3 kapitlet 5 § ska markområden som har betydelse för rennäringen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra för rennä- ringens verksamhet.

Huvuddelen av vägsträckan berör riksintressen för rennäringen. Aktuell vägsträcka ligger inom Sirges och Jåhkågasska samebyars betesområden.

Största delen av objektet ligger inom vårvinterland för Jåhkågasska sameby. Rastbeten för Jåhkågasska sameby berör vägen på ett flertal platser.

Samebyn har en renvaktarstuga vid Ridåloukta. Flyttleder korsar väg 805 vid Granudden km 51/000 och km 53/000 samt strax före korsningen till Seitevare kraftstation vid objektets slut.

De mest låglänta och i regel snöfattiga tallhedarna som alltid varit av stor vikt för rennäringen dämdes över i samband med utbyggnad av vattenkraf- ten. De som idag återstår av betesmarkerna är smala remsor tallskog på ömse sidor av älvdalgången, då främst på den norra sidan utmed väg 805.

Terrängen är sådan i området att granskogarna med avsevärt sämre renbe- tesmark breder ut sig så fort man kommer en bit från vägen. Detta med- för att det område som normalt utnyttjas till renbetet på vintern ligger i alldeles omedelbar anslutning till vägen. Vägen skär rakt igenom de lavrika hedarna. Normalt nyttjas området av ett flertal familjer inom samebyn som främst betar med sina renar på tallhedarna vid vägen.

Vintern 2010 då vägen byggdes om mellan Kvikkjokk och Seitevarekors- ningen medförde grustransporter i mars månad, mycket stora konsekvenser för de familjer som då hade renar i området. För att undvika renpåkör- ningar var renägarna tvungna att hålla renarna längre bort från vägen, upp i granskogarna. Detta medförde sämre betestillgång som i förlängningen resulterade i försämrad kondition hos renarna.

Området nyttjas i regel till renbete mellan december och april. I slutet av april flyttas renarna upp till fjällen. För att undvika ett liknande scenario som under 2010 är det önskvärt att byggnationer och transporter inte ut- förs under perioden 1:a december – 30:e april.

Väg 805 kan i framtiden bli en transportväg för järn- och malmtransporter.

En ökning av tung trafik kan påverka rennäringen negativt.

• Vid rengärdet i Stainas har en ny p- ficka projekterats för åtkomst av mark som nyttjas av samebyn, sektion 38/000 -38/100.

Rennäringen påverkas marginellt efter att vägombyggnaden färdigställts.

Flackare dikesslänter förbättrar renflyttledernas funktion över vägen. Rast- beten av riksintresse bedöms beröras marginellt närmast vägen. Ingen på- taglig skada bedöms uppstå på riksintressen för rennäringen. Rennäringen får förbättrade transportförhållanden vilket är positivt.

Sammantaget får rennäringen små konsekvenser efter vägombyggnaden slutförts.

(32)

6.11 Vattenresurser

Vattenområden ska användas för det eller de ändamål de är mest lämpade för, enligt 3 kap. 1§ Miljöbalken. I 3 kap. 8§ Miljöbalken anges att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörj- ning skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Det är mot denna bakgrund vattenresurserna beskrivs nedan. Miljömål som berör vatten samt beskrivning av miljökvalitetsnormen för vatten redovisas i kapitel 7.

Mellan km 32/000 -33/500 passerar vägobjektet en grundvattenförekomst med goda kvantitativa kvaliteter Den kemiska och kvantitativa grundvat- tenstatusen har klassats som god idag. Kvalitetskraven för år 2015 är att statusen ska vara oförändrad. Jordarna i området är genomsläppliga. Inga naturliga tätskikt förekommer.

Bild 6.20 Grundvattenförekomst med goda kvantitativa kvaliteter markerat i mörkgrönt.

Aktuell vägsträcka markerad med rött. Källa VISS.

Befintlig väg passerar grundvatten förekomsten ömsom på bank ömsom i liten skärning. Inga täta diken eller naturligt täta jordar förekommer.

En olycka på sträckan mellan km 32/00-33/500 kan påverka på grund- vattenförekomstens status. Eftersom trafikmängden är mycket låg bedöms risken för en förorening som liten.

Inga skyddsåtgärder för grundvattenförekomsten har inarbetats för att risken för olycka bedöms som låg.

Vägen passerar grundvattenförekomsten ömsom på bank ömsom liten skärning. Där vägen går på bank är vägsektionen i stort sett oförändrad.

Där vägen går i skärning fördjupas diken eller nya diken anläggs. Schakter inom grundvattenförekomsten föreslås mellan 32/400 - 32/520, 33/460 -

(33)

33/500. Djupet varierar men är som mest 1 meter under befintlig mark.

Effekterna är jämförbara med nollalternativet. En olycka på sträckan mellan km 32/000-33/500 kan medföra läckage av föroreningar som kan påverka grundvattenförekomsten. Eftersom trafikmängden är mycket låg bedöms risken för en förorening som liten.

I byggskedet måste miljöhänsyn vidtas för att minska risker för skador. Åt- gärder som måste vidtas under byggtid beskriv i kapitel 6.13.

Sammantaget bedöms vägen ge små konsekvenser för vattenresursen jämfört med ett nollalternativ.

6.12 Robushet och säkerhet

Olycksrisker kopplade till vägar är trafikolyckor, olyckor med farligt gods, ras och skred samt översvämningar. Trafikolyckor som inte drabbar omgivningen (men väl trafikanterna) behandlas normalt inte i MKB arbetet medan olyckor med farligt gods, ras och skred samt andra risker normalt behandlas i MKB, eftersom de kan medföra konsekvenser på omgivningen.

Förutsättningar

Aktuell vägsträcka är inte upptagen som primär eller sekundär transportväg för farligt gods. En bedömning är att få transporter med farligt gods sker på aktuell sträcka. Känsliga områden och objekt som passeras längs sträckan är sjön Skalka, samt korsande vattendrag.

Endast normalt vägunderhåll utförs. Risken för olyckor ökar om vägen försämras.

Föreslagen väg

Den låga trafikmängden tillsammans med liten befolkning gör att sannolikheten för olyckor på sträckan är liten. En viss ökning av hastighet och trafikmängd till följd av en förbättrad standard på sträckan kan innebära marginellt ökade risker. Trafiksäkerheten förbättras längs vägen då objekt som står inom säkerhetszonen kommer att tas bort.

Sammantaget bedöms vägen ge små konsekvenser för robusthet och sä- kerhet jämfört med ett nollalternativ.

(34)

6.13 Masshantering

Schakt kommer att ske längs de delsträckor där diken fördjupas. Vägobjek- tet genererar en stor andel schaktmassor. I dagsläget uppskattas mängden urgrävningsmassor till cirka 50 000 m^3. Vägombyggnaden kommer att ut- föras som totalentreprenad. I arbetsplanen finns mark för att justera vägen profil +/- 0,5 m.

Cirka 5000 m³ återförs som släntmodellering/terrängmodellering. Reste- rande mängder måste läggas på upplag.

Massor till förstärkningslager och bärlager till den nya vägkroppen tas från sidotag. Beräknade mängder är cirka 17 500 m³bärlagergrus och cirka 10 000 m³till förstärkningslager.

Behovet av nytt slitlager beräknas till 207 500 m². Befintlig beläggning innehåller stenkolstjära. Stenkolstjäran kommer att tas om hand enligt Trafikverkets riktlinjer, VV publ 2004:90.

Mindre mängder massor bedöms åtgå för normala driftåtgärder.

• Avbaningsmassor hanteras som resurs och ska återföras på slänter för att påskynda etablering av naturligt förekommande och härdig vegetation.

• Schaktmassor av god kvalité återanvänds vid uppbyggnad av vägbanken och de förbättrade p-platserna.

De nya massorna till bärlager, förstärkningslager och slitlager kommer att köras dels från bergtäkt och dels från asfaltverk i regionen vilket innebär en ökad trafik med lastbilstransporter i området. Det är i dagsläget inte möjligt att avgöra varifrån massorna ska hämtas, eftersom att det är beroende av vilken entreprenör som kontrakteras.

Mängden teoretiska överskottmassor är stor.

Planerade åtgärder i senare skede

Icke användbara massor och överskottsmassor som inte åtgår till arbetet inom entreprenaden ska bortransporteras till en av entreprenören bekos- tad tipp.

(35)

6.14 Påverkan under byggtiden

Under denna rubrik beskrivs de konsekvenser som uppstår tillfälligt under byggtiden.

Påverkan under byggtid bedöms som måttlig och är tidsbegränsad. Masshan- teringen genererar trafik med transportfordon. Negativa effekter av stör- ningar i form av buller och vibrationer från arbetsmaskiner, damning mm förväntas uppstå men eftersom vägen omges av skogsmark är effekterna små.

Den ökade mängden tranporter, främst grustransporter kan påverka rennä- ringen negativt eftersom betesmarker som nyttjas under vintern ligger nära vägen och renar uppehåller sig vid vägen och risken för påkörningar är stor.

Framkomligheten på sträckan kommer att vara nedsatt under byggtiden och etableringsområden kommer att erfordras.

Skyddsåtgärder under byggtid

• Etableringsområden får ej placeras inom grundvattenförekomsten. Vid val av plats för etableringsområde ska samråd med kulturmiljöenheten ske.

• Vägen ska utformas och arbete ska bedrivas så att grumling och förore- ning av ytvatten samt att permanent ändring av befintliga ytvattennivåer förhindras.

• Samtliga trummor som ska bytas ut ligger i anslutning till sjön Skalka.

Skalka är en reglerad sjö och vattennivån är i regel mycket låg fram till midsommar. Det är viktigt att man tar hänsyn till hur utloppet till regleringsmagasinet påverkas genom arbetet på de platser vägövergången ligger nära regleringsmagasinet för att inte skapa nya vandringshinder nedströms vägområdet. För att kunna anpassa trummornas botten till denna låga vattennivå och undvika nya vandringshinder ska trumbyten utföras vid lågvattenperioden dvs i juni månad före midsommar.

• Vid byte av trumma i Harrbäcken km 44/371 ska man undvika att arbeta under försommaren mellan 25/5 och 15/6 då harren vandrar och leker i anslutning till vägen. De nya trummorna ska utformas enligt riktlinjer i VVTK VÄG, Publikation: 2008:78. För att undvika att en trumma för genomledning av vattendrag utgör en ekologisk barriär gäller följande:

- Vattendragets naturliga bredd ska behållas.

- Vattenhastigheten genom trumman ska inte nämnvärt avvika från vattendragets naturliga vattenhastighet.

- Detta kan innebära en överdimensionering i förhållande till dimen- sionering utifrån avbördningskapacitet.

- Trumman ska grävas ner och läggas på en nivå minst 0,30 m ner under vattendragets botten.

- Erosionsskydd av skarpkantat material ska undvikas eller täckas med lämpligt ytmaterial.

- Trumavslutningar ska utformas så att vandringshinder inte uppstår.

• Markeringsstenar för utter (diameter minst 50 cm) placeras nära trum- mynning uppströms och nedströms vägtrummor vid alla naturliga vatten drag (se tabell 29).

(36)

• Befintlig fauna får inte påverkas negativt av väganläggningen genom att vandringshinder eller föroreningar uppstår.

• Passage av sumpskogar km 33/500, 36/300-36/450, 42/200 -42/300, 44/390 samt 60/470 -60/500 sker i samtliga fall på bank. Inga behov av dikesåtgärder föreligger. De vägtrummor som ska bytas ut vid passage av sumpskog ska anpassas till befintliga mark/ befintlig dikesnivå.

Inga åtgärder som kan förändra hydrologin i sumpskogsområdena ska utföras.

• Eventuella fornlämningar som framkommer i den planerade arkeolo- giska utredning ska hanteras i samråd i Länsstyrelsens kulturmiljöen- het. Om fornlämning, kulturlager eller fynd påträffas i samband med schaktningsarbete skall arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrel- sens kulturmiljöenhet kontaktas.

• Schaktarbeten inom grundvattenförekomsten (km 32/000 och 33/500) ska göras med största varsamhet. Uppställning av maskiner och tank- ning får ej ske inom området. .

• En särskild miljöplan upprättas för entreprenaden enligt Trafikverkets miljökrav enligt publikationerna 2004:104 och 2006:105 att gälla.

• För att minska störningarna för rennäring byggnationer och transporter utföras med försiktighet under perioden 1:a december – 30:e april i de områden som nyttjas för bete.

• Fördjupade samråd med Sirges och Jåhkågasskas samebyar ska tas inför byggtiden så att samebyns verksamhet i området inte påverkas negativt.

Byggtiden bedöms sammantaget innebära små konsekvenser.

(37)

7 Lagstiftning

7.1 Miljökvalitetsnormer

Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. Det finns även miljökvalitetsnormer för vattenförekom- ster.

Trafikmängden på väg 805 är så låg att miljökvalitetsnormer för luftkvalitet inte överskrids i området. Inget av de fisk- och musselvatten som pekas ut i normen berörs av arbetsplaneområdet. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller reglerar Trafikverkets ansvar för inventering av bullersitua- tionen längs de hårdast trafikerade statliga vägarna och är inte relevanta i detta projekt.

Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk, ramdirektivet för vatten, för att bevara och förbättra vattenmiljön i Europas grund- och ytvatten. Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt har 2009-12-15 beslutat att fastställa miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenföre- komster i Bottenvikens vattendistrikt. Det övergripande målet för vatten- förvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år 2027. God status innebär dels god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvantitativ status till 2015. Detta innebär att arbetet ska vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvänd- ning och förbättra tillståndet för de vattenberoende ekosystemen.

7.2 Nationella och regionala mål

I miljöpropositionen 1998 (1997/98:145) föreslog regeringen 15 nationella miljökvalitetsmål. Ett sextonde miljömål har tillkommit under 2006, Ett rikt växt- och djurliv. Med utgångspunkt i de nationella miljömålen har regionalt anpassade miljömål upprättats av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Nedan beskrivs de nationella målen som bedöms relevanta för projektet med kommentarer i kursiv stil. För fullständig beskrivning av nationella och regionala miljömål hänvisas till länsstyrelsens webbplats.

8. Levande sjöar och vattendrag.

Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Trumåtgärder förbättrar kontinuiteten i bäckar men skapar kortvarig grum- ling. Åtgärder i vägdiken kan även påverka bäckar negativt genom kortvarig grumling. Borttagna av vandringshinder bidrar till uppfyllelse av miljömålet.

11. Myllrande våtmarker

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Rensning av väg- och utloppsdiken påverkar våtmarker/sumpskogar margi- nellt. Miljömålet motverkas i liten utsträckning.

(38)

12. Levande skogar

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Mindre arealer skogsmark tas i anspråk längs sträckan. Nyckelbiotop berörs marginellt. Sumpskogar klass 2 och 3 berörs marginellt. Miljömålet motver- kas marginellt.

14. Storslagen fjällmiljö

Renskötseln är en förutsättning för ett storslaget betespräglat fjällandskap.

Det bästa vinterbetet utgörs av lavrika tallskogar närmast väg 805 vilket innebär att många renar uppehåller sig där mellan december -april. Risken är stor att rennäringen påverkas negativt under byggtid på grund av ökad trafik och tunga grustransporter. Tidpunkten för vägarbeten bör därför styras till den del av året då renar inte vistas vid vägen.

7.3 Lokala mål

I översiktplanen redovisas lokala miljömål. Jokkmokks kommuns övergri- pande mål är;

- att vara en ”framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa”, -främja en ”växande arbetsmarknad”,

-uppfattas som en ”attraktiv arbetsgivare” samt

-uppvisa ”god ekonomisk hushållning och god ekonomisk utveckling”.

Kommunens övergripande mål harmoniserar i hög grad med de övergri- pande målen som tagits fram på nationell och regional nivå, ex Regionalt utvecklingsprogram och Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten.

Detaljerade mål som är relevanta för objektet är följande.

• Befintliga naturresurser ska bevaras och brukas långsiktigt och hållbart och därmed skapas goda förutsättningar för lokal tillväxt och utveckling inom Jokkmokks kommun.

• Rennäringen är omfattande inom kommunen och ett kommunalt mål är att utveckla de näringsgrenar som är kopplade till denna verksamhet.

Rennäringen är inte bara viktig för kommunen, utan även för hela Sve- rige och ett bevarande av den samiska kulturen är viktig för framtiden.

• För att bevara landsbygden levande är kommunens målsättning att uppmuntra byar och tätorter att själva arbeta för bygdens bästa. Detta kan exempelvis bedrivas som en förening, organisation eller i projekt form med stöd av myndigheter och EU-medel. Kommunen välkomnar egna initiativ och ger gärna sitt stöd till invånare som vill arbeta för ut veckling och bevarande av landsbygden.

• Trafiksäkerheten bör förbättras både i tätorter och på landsbygden inom kommunen. De oskyddade trafikanterna är väldigt sårbara i samhället där en stor del av transporterna sker med bil.

Föreslagen vägombyggnad innebär att trafiksäkerheten längs vägen och tillgängligheten till centralorten förbättras vilket är positivt för de lokala mil- jömålen. Rennäringen kan komma att påverkas negativt under byggtid om anläggningsarbeten bedrivs under tiden för vinterbete dec--april.

(39)

7.4 Projektspecifika miljömål

Vägens sidoområden skall utformas med hänsyn till omgivande landskaps natur- och kulturvärden.

Naturmiljön, både på land och i vatten, inom området ska ha bibehållna kvaliteter efter vägåtgärdernas färdigställande.

7.5 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningsprocessen för ett projekt. Här följer en kort bedömning av hur hänsynsreglerna tillämpats i aktuellt projekt.

Prövning

Trafikverkets planeringsprocess visar vilka förpliktelser som tagits med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna.

Kunskapskravet

Under arbetet med MKB:n har erforderlig kunskap inhämtats. Skadeföre- byggande åtgärder redovisas i förekommande fall.

Försiktighetsprincipen

I MKB:n redovisas vilka åtgärder som vidtas för att mildra eller begränsa förväntade negativa miljökonsekvenser.

Lokalisering

Några andra alternativ än de i förstudien tänkbara åtgärderna har inte stu- derats efter analysen enligt fyrstegsprincipen (se förstudie). Trafikverket anser att de föreslagna vägåtgärderna är de mest lämpliga att utföra.

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna

Genom att ge förslag på materialåtgång samt att uppskatta materialåtgång- en ger arbetsplanen en vägledning om hushållningen av massor i projektet.

Ca 17 500m³ nya massor kommer att måsta tillföras projektet. Urgrävnings- massor bedöms kunna användas för terrängmodellering inom vägområdet eller köras till deponi i vägobjektets närhet, se även kap 4.11.

Produktvalsprincipen

Främst bergkrossmaterial från sidotag används i projektet till överbygg- nadsmaterial.

Skälighetsregeln

MKB:n redovisar den påverkan som uppkommer av projektet. Prövnings- processen utgör en skälighetsavvägning.

Avhjälpanderegeln

I arbetsplanen redovisas förslag på att motverka och avhjälpa olägenhe- ter samt skador. Om skador uppstår är verksamhetsutövaren skyldiga att avhjälpa dessa.

(40)

8. Kommande sakprövningar

Ansökan om markavattning enligt MB 11 kap bedöms inte att erfordras eftersom det endast är diken parallella med vägen som fördjupas/ändras.

Utloppsdiken i övrigt rensas enbart dvs vattnets djup och läge bibehålls.

Vägåtgärder inom 100 meter från sjöar och vattendrag kräver normalt strandskyddsdispens från kommunen. Om förändringarna av väganlägg- ningen är små och det är uppenbart att strandskyddets syfte inte motverkas kan dock kravet utgå. Trafikverkets bedömning är att förändringarna i form av ett utökat vägområde är små och att strandskyddets syfte bedöms inte motverkas genom att vägåtgärderna inte hindrar allmänhetens tillträ- de eller väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Anmälan av vattenverksamhet enligt miljöbalken 11 kapitlet ska göras för byte och lagning av trummor enligt tabell, figur 6.17 Motivet för att inget tillstånd krävs är att medelvattenföringen är <1m3/s, schakt och fyll i vatten mindre än 500 m² samt att miljöpåverkan bedöms som liten.

Anmälan till kommunen angående uppläggning av massor skall göras av entreprenören (SNI kod 90.007-2).

9. Kontroll och uppföljning

Kontroll av bytta/omlagda trummors funktion ur vägtekniskt samt ekologisk synvinkel bör utföras efterföljande vårflod och höst vid fiskvandring.

För att påskynda återetablering av släntvegetation ska avbaningsmassor från slänter som schaktas återföras.

Provtagning av vattenkvaliteten i orådet för grundvattenförekomsten ska utföras före och efter ombyggnad.

(41)

10. Källförteckning

Digital information

• Samebyarnas intressen för rennäringen, www.Sametinget.se

• Länsstyrelsens digitala information, www.gis.lst.se/lanskartor/htm/viewer.asp

• VISS, VattenInformationsSystem Sverige, www.viss.lst.se

• Skogens källa, www.skogsstyrelsen.se

• Vattenmyndigheten, www.gis.lst.se/vattenkartan/htm/viewer.asp

• Trafikverkets väg- och trafikinformation, www.trafikverket.se

• Fiskeriverkets databas för vägtrummor, www.fiskeriverket.se Skriftliga källor

• Jokkmokks kommuns översiktsplan 2010

• Vägverket, Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv, augusti 2007.

• Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län.

• VVTK VÄG Publikation: 2008:78

• Vägverket, Länsstyrelsen i Norrbotten län och Länsstyrelsen i Västerbot- tens län, 2001 ”Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län”

• Rautio, Anna-Maria, 2010. De norrländska svältsnörena – en skogshistorisk analys av cykelstigsutbyggnaden under 1900-talet.

• Samrådsyttrande Jåhgåkaska sameby.

Samråd

Under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har samråd hållits med:

Sakägare vid sakägarmöte möte den 17 oktober i Randijaur.

Vi mötet framkom information om Harrbäckens värde som fiskevatten samt synpunkter på intrång.

Dan Ojanlatava Fiskerikonsulent, Jokkmokks kommun. I samrådet framkom information om vandringshinder, rekommenderad tidpunkt för åtgärder samt uppgifter om utter förekomst.

Bengt Åke Kuoljok, Sirges sameby. I samrådet framkom uppgifter om samebyns nyttjande av marken samt önskemål om ny P-plats samt skyddsåtgärder under byggtid.

Övriga samråd redovisas i arbetsplanebeskrivningens samrådsredogörelse, kapitel 11.

(42)

(43)

FIKVERKET. JUNI 2011. . FOTO: TYRÉNS

Trafikverket, Region Nord. Box 809, 971 25 LULEÅ.

Besöksadress Sundsbacken 2-4

Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90