Äggskal, avfall eller resurs?
En materialdriven designprocess
Uppsats 22,5 hp, Kandidatexamensarbete inom design och formgivning Vårtermin: 2021-05-11
Examinator: Lars Löfqvist Författare: Sofidar Sofee
Förord
Detta examensarbete utfördes som en del av utbildningen inom industridesign på Högskolan i Gävle. Studien genomfördes under avvikande samhällsförhållanden då Covid-19 pandemin fortsatte även under 2021. Detta har gjort att utforskandet av materialet äggskal till stor del har skett hemma i köket. Pandemin har även begränsat möjligheterna att ta kontakt med människor och därför blev det svårt att hitta personer som kunde göra användarstudier. Jag vill tacka min handledare Lars Löfqvist som har stöttat och uppmuntrat mig under hela projekten. Jag vill även tacka de 13 personer som besvarat min enkät och de personer som jag har pratat med under projektet. Jag vill även tacka min mamma som tillät mig att labba med äggskal i hennes kök. Jag vill även tacka mina vänner och Barrsätra Bageri som har samlat in äggskal till mig. Jag har gjort en ordlista för att underlätta läsningen för de som inte är insatta i materialdriven design och design i allmänhet.
Sammanfattning
Äggkonsumtionen i Sverige är hög, vilket innebär en stor andel äggskal som slängs. Till exempel äter en person i Sverige i genomsnitt 350 ägg varje år. Jag har i detta examensarbete undersökt hur äggskal kan appliceras inom nya områden och användas som resurs. Jag vill inspirera och uppmuntra läsaren till att se på äggskal som en potentiell resurs och inte avfall. Litteraturundersökning, intervjuer och enkätundersökningar har använts för att förstå människors syn på äggskal. Jag drog slutsatsen att de flesta är omedvetna om äggskalets uppbyggnad och användningsområden. I litteratursökningen fick jag fram många forskarstudier om äggskal.
Enligt King’ori (2011) används äggskal främst som gödsel, läkemedel, kosmetisk kirurgi, tandvård, kalciumtillskott, inom livsmedelsindustrin och inom hantverk. Trots flera användningsområden slängs äggskal som matavfall, vilket skapar problem inom återvinningen då äggskal är som sediment och lägger i botten av tankar och rör. Detta är ett utforskande examensarbete som undersöker materialet äggskal genom en materialdriven designprocess för att hitta nya hållbara användningsområden. Jag har använt mig av en materialdriven design process av Karana et al. (2015) plus egna tillsatta steg under processen. Materialdriven design process handlar om att designern utgår ifrån materialet och utforskar fram materialets egenskaper.
Sedan presenteras materialets applikationsmöjligheter i ny kontext eller i en befintlig kontext, vilket innebär att materialet på den befintliga produkten blir ersatt. Det här skiljer sig från den traditionella designprocessen, där materialet väljs ut efter önskade egenskaper.
Denna rapport kommer att ge dig förståelse om metoden inom materialdriven design och hur jag har genomfört min material-drivna designprocess, för att ta fram olika material och materialegenskaper med äggskal. Rapporten avslutas med en diskussion av hela arbetet men innan det presenteras nya material av äggskal som jag har tagit fram i form av en demonstrator. Det är en bok som består av två olika nya material, ett hårt material och ett pappersmaterial som kombineras och sätts ihop med en ståltråd. Jag kommer även dela med mig av mina kunskaper kring äggskal och vilken potential den har i framtiden.
Nyckelord: Materialdriven design, hållbar utveckling, äggskal, nya material,
nya användningsområden, lokal material, materialutveckling, produktdesign, industridesign
Abstract
Egg consumption in Sweden is very high, which means a lot of egg shells are thrown out. For example the average swede consumes about 350 eggs every year. In this thesis I have investigated how eggshells can be applied in new areas as a resource, and I want to inspire the reader and encourage them to rethink what is called waste. Is it really waste or a possible resource?
The work began with literature search, interviews and a survey to understand people's views on eggshells.
I have concluded that not a lot of people know what eggshells are made of, and what they are used for. In a literature search I came across many scientific articles on eggshells.
According to King’ori (2011) eggshells are used as fertilizers, used in medicine, cosmetic surgery, and dental care, calcium supplements, in the food industry and in crafts. When eggshell is thrown as food waste it creates problems in recycling stations, the eggshell is like sediment and lies at the bottom of tanks and pipes. The recycling staff have to perform additional work when cleaning tanks and pipes as eggshells are like sediment and lay at the bottom. The staff have to manually shoot out eggshells with many other useful materials that could have been digested and become biogas. This is an exploratory thesis where I investigate the material eggshell through a material-driven design process to find new sustainable uses. I follow the material-driven design process method by Karana et al.( 2015) plus my own added steps during the process. Material driven design process is a process where designers use a material to find the attributes of the material. These are then presented in new contexts or already existing contexts, this means that the material on the existing product can be replaced. This differs from traditional design, where the material is chosen based on wanted attributes.
This report will give you an understanding of the material-driven design process-method and how I have carried out a material-driven design process, to develop different material properties of eggshells. The report ends with a concluding discussion and presents new eggshell-based materials that I have produced in the form of a demonstrator. It is a book which has two different materials, a hard material and a paper material which are combined and put together with a steel thread. I will also share my knowledge about eggshells and what potential it has in the future.
Keywords: Material-driven design, sustainable development, eggshells, new materials, New uses, local materials, material development, product design, industrial design
Ordlista
Materialdriven design
En metod där processens utgångspunkt är själva materialet Karana et al.( 2015).
Tinkering
Material-undersökande, designers gör olika tester och manipulerar materialet för att förstå materialets tekniska, mekaniska och estetiska egenskaper Karana et al.(2015).
Användarstudie (Ma2e4)
En användarstudie görs för att införskaffa förståelse kring hur materialet tas emot av användarna gällande de tekniska, mekaniska och estetiska egenskaperna och hur materialet tilltalar användarna Karana et al.(2015).
Sensoriskt
Hur vi uppfattar materialet/produkt utifrån våra fem sinnen Karana et al.(2015).
Komposterbar
Kompostering är processen då organiskt avfall bryts ned av mikrobiell korrosion (nedbrytning av material) och slutprodukten blir kompost. Kompost kan användas för förbättring och gödsling av jord. För att genomgå en komposteringsprocess kräver det organiska avfallet rätt sammansättning av värme, vatten och syre (Biobagworld.com 2021).
Innehållsförteckning Förord
Sammanfattning Abstract
Ordlista
1. Inledning 7
1.1 Bakgrund/problem 7
1.2 Syfte/frågeställning 7
1.3 Avgränsningar 8
2. Metod/teori 8
2.1 Samhälleliga och hållbarhetsmässiga aspekter 8
2.1.1 Ekonomisk hållbarhet 8
2.1.2 Social Etik 8
2.2 Hållbarhet och design 9
2.2 .1 Linjär och cirkulär ekonomi 9
2.3 Method to design for material experiences 11
2.4 Toolkits (Verktyg för experimentell karakterisering av material) 13
3. Genomförande 13
3.1 Så har jag använt Karana et al. (2015) metod anpassat efter min process 14
3.1.1 Faktainsamling 15
3.1.2 Val av material 15
3.1.3 Intervju 16
3.1.4 Enkät 16
3.2 Materialförståelse 19
3.2.1 Tinkering 19
3.2.2 Det intressanta materialet 20
4. Skapa materialvision 30
5. Visualisera upplevelse av materialet 30
5.1 Användarstudier 31
5.2 Kollage 36
6. Designa material/ produktkoncept 39
6.1 Idegenerering 39
6.2 Prototyp 39
7. Resultat 41
7.1 Resultat och egenskaper av material 1 41
7.2 Resultat och egenskaper av material 2 42
7.3 Resultat av koncept 42
8. Avslutande Diskussion 49
9. Referenser 50
7
1. Inledning
1.1 Bakgrund/problem
Ett hönsägg innehåller nästan alla näringsämnen såsom proteiner, vitaminer, mineraler och antioxidanter som är till hjälp för att vi människor ska växa och må bra. Enligt statistik från 2010 till 2019 har äggkonsumtionen ökat med hela 32,6%. Det beräknas att genomsnittspersonen i Sverige äter omkring 350 ägg per år vilket är över medel jämfört med andra europeiska länders äggkonsumtion. Äggkonsumtionen är högst under påskveckan då den är dubbelt så hög som normalt och kommer då upp till totalt 2000 ton. Vid påskaftonskvällen når äggkonsumtionen sin höjdpunkt då det går åt sex miljoner ägg i timmen enligt svenska ägg (2019).
Tänk vad mycket äggskal som slängs per år! Äggskal som slängs i matavfall ger problem inom återvinning.
Det är svårt att hantera eftersom äggskal är tunga och de lägger sig i botten på rör och tankar. Då uppstår mer arbete för återvinningspersonalen, de blir tvungna att spola rent och skotta ur äggskalet manuellt. Ett annat problem vid rensning av äggskal är att det gör att annat användbart material som hade kunnat rötas och blir biogas också försvinner. “Vi vill att äggskal ska sorteras bland övrigt avfall, inte som matavfall, de är för tunga för att kunna förvandlas till biogas i rötkammaren” Strängnäs Energi (2018). Enligt Phil och Zhihong (2009), Amu et al. (2005) är äggskal ett avfallsmaterial från kläckerier och matindustrier och vid avfallshantering bidrar äggskalet till miljöföroreningar och ökad kostnad. Men det finns positiva egenskaper hos äggskal som många inte vet om, ett torrt äggskal innehåller 94% kalciumkarbonat som väger 5,5 gram. Det genomsnittliga äggskalet innehåller cirka 2% fosfor och 3% magnesium och spår av natrium, kalium, zink, mangan, järn och koppar Gary et al. (1990).
Idag bearbetar man äggskal till säljbara produkter såsom gödsel för att balansera sura jordar och det används som jord-stabilisator vid byggen. Äggskal kan också användas som medicin, för ledsjukdomar, kosmetik och kirurgi vid brännskador för att förbättra huden. Inom tandvård används äggskal som ett behandlingshjälpmedel. Äggskal kan användas för muskel-förstärkning och hårförtjockning för cancerpatienter. Förutom det kan äggskal användas som kalciumtillskott för hönor för att öka äggproduktionen och förbättra skalkvalitet och även i livsmedelsindustrin används äggskal som smaksättare.
Ytterligare så förekommer användning av äggskal inom konstverk såsom vid mosaik King’ori (2011). Trots många användningsområden uppmanar King’ori (2011) till mer forskning av äggskal och samhället bör uppmanas att leverera äggskal till insamlingsställen för vidare bearbetning till olika produkter. Detta kommer att göra produkterna lokalt tillgängliga med lägre kostnad och mindre miljöföroreningar King’ori (2011).
Eftersom äggskal oftast ses som skräp men samtidigt är ett material som har stor potential inom nya användningsområden så borde dessa nya användningsområden utforskas. Speciellt intressant i detta är att äggskal har potential att utgöra basen till nya hållbara material.
1.2 Syfte/frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att utforska materialet äggskal för att hitta nya hållbara användningsområden. Förutom det vill jag uppmärksamma människor om äggskal och hur man kan använda ett avfall som resurs. Dels vill jag med denna studie ta fram ett material som är biologiskt nedbrytbart då det lätt ska kunna återgå till naturen. Därför har jag valt att undersöka äggskal som annars bara slängs då jag anser att äggskal är en potentiell resurs. Denna utforskande studie ska besvara frågan: Hur kan man manipulera materialet äggskal för att hitta nya hållbara användningsområden?
8 1.3 Avgränsningar
I denna studie kommer jag enbart att fokusera på äggskal och inte resten av ägget. Jag kommer inte att utforska kvalitet på äggskalet och inte heller andra sorters ägg än hönsägg. Det som är intressant för mig är att kunna hitta nya hållbara användningsområden av äggskal som ett material.
2. Metod/teori
2.1 Samhälleliga och hållbarhetsmässiga aspekter
2.1.1 Ekonomisk hållbarhet
Om vi tittar på ekonomiska aspekter med detta examensarbete: Äggskal är ett avfall som ställer till med problem inom återvinningen, äggskal som hamnar i matavfall orsakar problem för maskiner och det medför kostnad. Genom att omvandla problemet till något positiv med hjälp av materialdriven design kan det bli en win win situation. Material som är framtagna av ett restavfall kommer inte bli dyra och därmed kan vinsten öka. Kunder gillar ett lågt pris och marknaden idag röstar med plånboken.
2.1.2 Social Etik
Blomkvist & Hallin (2019,35) lyfter forskningsetik och det fyra huvudsakliga krav som ska följas vid forskningsstudier. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I denna studie har jag gjort en digital undersökning i form av enkät, skriftlig intervjuer och användartester som berör etiska frågor. I enkäten meddelade jag syftet med enkäten och att det är ett examensarbete. Jag meddelade deltagarna att jag går sista året på Industridesignprogrammet vid Högskolan i Gävle. Jag har meddelat deltagarna att deras svar kommer att anonymiseras och enbart användas till mitt examensarbete.
Den person som jag intervjuade kom från Gästrike återvinningscentral. Intervjun var skriftlig då jag inte hade möjlighet att åka in till dem på grund av Corona pandemin. Jag presenterade mig och berättade mitt syfte med intervjun och att de svar han gav kommer användas i min rapport. Jag fick samtycke från honom att använda hans svar. Jag gjorde även användarstudier och det var sex personer som deltog. Jag förmedlade dem att deras svar är viktiga för mig och att jag kommer att använda deras svar i rapporten och jag bad om lov att få fotografera dem när de genomförde användarstudierna. Jag fick ta kort och använda dem i rapporten men bara händer och materialprover var med på bilderna. Då deltagarnas samtycke är centralt följde jag deras önskemål. Alla deltagare anonymiseras i denna studie. Jag kommer inte heller använda det material jag har samlat in i denna studie i annat syfte utan tillstånd från deltagarna.
2.1.3 Ekologisk hållbarhet
I detta examensarbete spelar ekologiskt hållbarhet en stor roll. Under hela den materialdrivna designprocessen har jag inte använt några miljöfarliga kemikalier. Vid framtagning av material krävs oftast bindemedel såsom lim eller annat kemikalier som kan vara dåligt för miljön. Jag har i min process undvikit att använda miljöfarliga kemikalier och istället använt olika naturliga stärkelser som bindemedel. Likaså har jag använt karamellfärg och annan naturlig färg som jag själv har framställt från till exempel blomkål, rödlöksskal, gurkmeja, spenat och rödbetor. Materialdrivendesign görs ofta för att minska svinn av naturresurser och utnyttja resurser maximalt. Med detta examensarbete vill jag ta tillvara resurser som slängs i onödan.
9 2.2 Hållbarhet och design
Vi kallar något för material om det är användbart, om det inte är användbart kallar vi den för avfall. I dagsläget konsumeras materialet i snabbare takt och konsumenterna kallar produkten för avfall när produkten når slutet av sin livscykel. Därmed genereras avfall i växande takt. Vi måste sätta stopp på det alltså vi kan inte fortsätta göra det för alltid, vad ska annars allt detta avfall ta vägen? Avfallshantering är redan ett problem för Europa, Japan och USA och kommer att bli det någon annanstans om vi fortsätter som vi gör idag. Därför bör vi gå mot cirkulär ekonomi så att materialet inte bara används en gång och kasseras utan istället återvinns och återanvänds Ashby och Johnson (2014).
2.2 .1 Linjär och cirkulär ekonomi
Efter första och mitten av andra industriella revolution ökade den linjära (Cradle-to-Grave) konsumtionsmodellen vilket var “ta, göra-använda-kasta”. Då delvis beror det på att det skedde en mekanisering och utveckling av nya energisystem och material, vilket resulterar till ökad effektivitet inom produktion av produkter. I slutet av 50- talet ökade ytterligare produktionsmetoder då uppfinningar av robotar uppkom. Senare kom 3D additiv produktions tillverkning i marknaden och produktionstakten ökade ytterligare. Eftersom modellen “ta, göra-använda-kasta” uppmanades produkten att bli till avfall vid livets slut skapades problem för sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer och därmed den linjära modellen inte längre är hållbart, se figur 1. Deponi av metaller, papper, glas och textilier blev mindre ekonomiskt attraktiva och därmed förändrades den globala marknaden. Den linjära ekonomin idag förutses att mängder kommer att ökas samtidigt som befolkningstillväxt och urbanisering vilket nu förväntas stå på 70 % av den globala befolkningen vid 2050 och de stadsborna genererar dubbelt så mycket avfall. Den globala befolkningen för närvarande produceras cirka 1,3 miljarder ton per år och det kommer öka till 2,2 miljoner ton år 2025. Att bortskaffa produkter som avfall har aldrig varit praktiskt utan det blir bara alltmer ohållbart Andrew (2015).
Figur:1 Modell för linjär ekonomi illustrerad av Naturskyddsförening(2018)
10 Därmed kom en cirkulär ekonomi(Cradle-to-Cradle) konsumtionsmodell fram. Se figur 2 cirkulär ekonomi har samma principer som naturen. Till exempel när ett organiskt material dör, sönderdelas och förändras det till näringsämnen för nästa generation av levande organismer och går alltså inte till spillo. På samma sätt vill en cirkulär ekonomi modell behandla allt materialet som används, då avfall ska återanvändas och blir till resurs för nästa produkt. Annan koppling mellan cirkulär ekonomi och naturen är till exempel när man använder naturliga material såsom garn, trä och matavfall i produkter och biopolymer, ska det då kunna återgå till naturen som näringsämnen vid produktens livs-slut. Annan del av cirkulär ekonomi är att man försöker förlänga produktens livslängd genom att tillverka produkter som ska kunna återanvända, reparera, underhålla och uppgradera under produktens hela livstid. Inom cirkulär ekonomi har tillverkare kontroll över de produkterna Andrew (2015).
Figur:2 Modell för cirkulär ekonomi illustrerad av Naturskyddsförening(2018)
Därför är det viktig att designer har ett cirkulärt tankesätt innan utformning av produkter och tjänster. Då designers måste svara på sociala, ekonomiska och miljömässiga behov och anta helhetssyn till problemlösning och försöka matcha kriterierna av modellen cirkulär ekonomi. Lärandet om hållbarhet för att utöva hållbar produktdesign kan påverka elevernas beteende och deras syn på hållbarhet och därmed är det viktig att hållbara ämnen undervisas i skolorna anser Andrew (2015). Jag håller med Andrew (2015).
Om vi utgår från ett designperspektiv, tycker jag att vi designers måste har insikter om hur vi som designer
11 kan se till att målet med cirkulär ekonomi nås. Enligt mig så har en designer störst makt innan artefakterna kommer till liv. Detta bör en designer ta vara på, när allting är under deras kontroll kan designern sätta höga krav på sin produkt och det företag man jobbar i gällande hållbarhet. Man ska ha en bra moral för naturen eftersom vi inte har råd att förlora vår planet. Jag tycker att det krävs att designern har hållbarhet i åtanke vid framtagning av produkten. Som designer kan man skapa produkter som är attraktiva för både nutida och framtida människor. Man kan även skapa design som är genomtänkta enligt cirkulär ekonomi. Produkter ska ha egenskaper såsom återanvändbarhet och nedbrytbarhet. Designern borde även se till att produkten använder energi från förnybara källor. Jag tror att hoppet för ett hållbart samhälle ligger först och främst hos designern och om vi tittar runt omkring oss finns design som är gjorda av naturen själv eller av människor.
Naturen har sitt system med att ta hand om sina tjänster medan vi människor inte har hittat lika bra sätt som naturen. Naturen har många bra exempel på hur design ska gå till. Som designer kan man inspireras och dra nytta av det. Genom att studera naturens design kan man försöka härma det i sin egen design. Då tror jag att man kommer långt med hållbarhet. Alla designers borde bestämma sig från start om hen vill skapa en god eller en ond design. Det finns metoder för hållbar design och en av dem är ekodesign.
Ekodesign har fokus på produktens hela livscykel alltså från utvinning av råvaror till slutförvaring. Därmed underlättas identifiering av produkters miljöpåverkan över varje livscykelfas. Ekodesign har stöttats av livscykel-bedömningens metoder vilket hjälper till med kvantifiering av miljöpåverkan och möjliggör för jämförelse mellan olika produktkoncept och hjälper vid designbeslut. Det övergripande målet för ekodesign är att minimera konsumtion av naturresurser enligt Ceschin och Gaziulusoy (2016 .9-10).
Jag tycker teorin om ekodesign stödjer mitt examensarbete då mitt fokus ligger på att ta tillvara på resurserna och använda dem maximalt för att minska spillo på naturresurser. Jag tycker att ekodesign-tänket kan appliceras i min materialdrivna designprocess. Utan att jag behöver anstränga mig extra då jag som designer i materialdriven designprocess förstår mitt material mycket väl. Därmed vet jag hur jag på bästa möjliga sätt kan hitta användningsområden för produktapplikationer. Jag tycker ekodesign och materialdriven design går hand i hand, då materialdriven design oftast görs för att ta tillvara på de material som normal slängs och presenteras nytt och ekodesign uppmanar att minimera användning av naturresurser.
2.3 Method to design for material experiences
Mitt examensarbete går ut på att utforska ett material och sedan hitta nya hållbara användningsområden. Det finns inte så många modeller när det gäller materialdriven design. Därmed har jag bestämt mig att utgå från Karana et al. (2015) modell. Det är den mest användbara modellen inom materialdriven design. Många som genomför en materialdriven designprocess utgår från Karana et al. (2015). Då materialdriven design metod förverkligar designers abstrakta idéer till konkreta lösningar och därför har jag valt att gå vidare med den metoden. De steg som presenteras i modellen är nödvändiga inom materialdrivna designprocesser enligt mina erfarenheter. I Karana et al. (2015) presenteras en materialdriven designprocess i fyra steg, se figur 3. Där startade processen med ett utvalt material och avslutas med en produkt eller vidareutveckling av det material man har tagit fram.
12 Figur:3, Modell för materialdriven design av karana et al. (2015)
Modellen består av fyra steg och nedan finns en kort beskrivning av vad de fyra stegen innehåller.
1. Materialförståelse (förstå materialet tekniska/mekaniska och estetiska egenskaper)
2. Skapa materialvision (hitta bästa möjliga sätt att applicera materialet man har tagit fram med resultat från användarstudier och benchmarking)
3. Visualisera upplevelsen av materialet (förstå hur och när andra människor upplever eller interagerar med materialet, snarare än att använda intentioner och gissa sig fram om möjliga upplevelser och interaktioner)
13 4. Designa material/koncept (all information som man har samlat in under materialdriven design processen ger designern idéer om vilka produkter som kan göras vid ankomsten till steg 4, om inte, börjar designern nu att skapa materialkoncept baserade på resultat från steg 3)
Man kan genomföra materialdriven design-process vid olika situationer. Karana et al. (2015) tog upp tre olika scenarion där det är lämplig att använda metoden.
Scenario 1, Designern har ett relativt välkänt material och vill försöka hitta nya användningsområden för den och försöka skapa nya betydelser och användarupplevelser med materialet.
Scenario 2, Materialet i detta scenario är okänt där designern vill experimentera och undersöka möjliga användningsområden genom användarupplevelser och identifiera materialet.
Scenario 3, Designern har ett materialförslag som är välutvecklat och vill fortsätta utforska materialet med experimentella prover för att utforska möjliga användningsområden.
Utifrån de tre scenarierna tycker att jag att mitt examensarbete faller in i scenario 3. Eftersom mitt examensarbete går ut på att utforska/utveckla ett befintligt material för att sedan hitta nya hållbara användningsområden. Innan materialutforskning gjorde jag en litteraturundersökning kring materialet äggskal. Där såg jag att det fanns rapporter skrivna av forskare och andra studenter runt om i världen. Då förstod jag att jag hade ett materialförslag (äggskal) som är känt och välutvecklat, då det fanns många användningsområden. För att kunna ta dessa arbeten längre så passar det att använda Karana et al. (2015) metod för att genomföra min designprocess.
2.4 Toolkits (Verktyg för experimentell karakterisering av material)
Ma2E2 förkortas namnet på metoden som har som syfte att designern som tagit fram ett material ska få förståelse kring: 1. Hur människor tar emot ett visst material på fyra olika erfarenhetsnivåer, den sensoriska (tolkande betydelser), affektiva (känslor) och performativa (handlingar och föreställningar) och förstå hur dessa nivåer hänger ihop i upplevelsen av materialet. Genom att utföra dessa studier på användarna kan designern hitta de unika egenskaperna materialet har för att sedan förstå materialets applikationsmöjligheter.
Metoden består av 5 steg, 1:a instruktionsmanual, 2:a facilitators-frågor, 3:e upplevelsekarakteriserande kartan där deltagarnas svar registreras, vilket ger ord för materialet, 5:e en uppsättning av tolkningsbilder Camere och Karana (2018).
3. Genomförande
I min materialdrivna design process har jag följt Karana et al. (2015) modell men inte så strikt då jag har lagt till vissa steg och hoppar över vissa steg för att anpassa metoden till min process. Jag lägger in steg som jag bedömt varit nödvändiga till exempel steget faktainsamling, som jag tycker fattas i Karana et al. (2015) metoden och borde komma före steget material proposal. Detta tror jag är viktigt för att vägleda en designer om hen inte vet vilka material hen vill utforska. Att ge lite tid för en designer att hitta ett problemområde och göra lite research kring materialet för att se om materialet redan är utforskat eller inte kan underlätta för att bestämma om hen vill utforska materialet vidare eller inte. Även om hen har valt ett material som redan är utforskat så får hen en förkunskaper om hur materialet har undersökts av andra och vilka metoder de personerna har använt och var i skedet det är lämplig för hen att påbörja sin materialdrivna design.
Efter detta har man kommit fram till materialförslag, vilket var första steget i Karana et al. (2015) modell innan fas 1 presenteras. Varför tog Karana et al. (2015) inte med de steg som jag tycker saknas? Jag tror Karana et al. (2015) räknar med att designern vet vilka material hen vill undersöka när hen börjar använda modellen.
14 Troligtvis görs detta av designern innan den materialdrivna designprocessen startar, hur skulle de annars komma på idén om att de vill utforska just det materialet? När det ändå görs, varför kan man inte presentera det redan i modellen? Det kan då hjälpa även de designer som inte har något förslag på material att hitta ett lovande material.
Jag tror att införskaffandet av kunskap om det material man vill utforska är ett väldigt viktigt steg men det presenteras inte i Karana et al. (2015). Jag tycker det är värt att visa det steget då de steg som ledde till och fick en designer att fatta beslut om hen vill utforska just det material är viktigt. På så sätt underlättar det för designer att välja material innan steget materialförslag kommer.
Nedan följer den anpassade material process figur: 4 som använts i mitt examensarbete där varje steg som togs presenteras i modellen på ett transparent sätt så att du som läser denna rapport ska kunna fortsätta att vidareutveckla min process och resultatet om så önskas.
3.1 Karana et al. (2015) metod anpassat efter min process
Figur: 4 Min process av materialdriven design 2021
15 3.1.1 Faktainsamling
För att få inspiration om vilka material som är värda att undersöka gjorde jag en faktainsamling på en översiktlig nivå på vardagsproblematiken med matavfall. Denna research gjordes före materialförslag. Jag läste en nyhetsartikel från Strängnäs Energi (2018) som handlar om återvinningen där en personal var trött på att äggskal hamnar i matavfall och inte gör någon nytta i återvinningscentralen. Därmed ville han uppmana folk att inte slänga äggskal i matavfall. Där öppnades mina ögon kring hur problemet med äggskal kan lösas och jag satt och tänkte hur jag kan hjälpa. Äggskal är ett avfall men för mig är det ett fint material med dolda egenskaper. Därmed vill jag ta tillvara äggskal så att de hamnar rätt. Jag tycker jag är duktig på att sortera sopor hemma men slänger ändå äggskal i matavfall. Denna tanke gjorde att jag blev mer intresserad av att utföra ett materialdrivet examensarbete där äggskal är materialet att arbeta med. Efter att jag har bestämt mig, gjorde jag ytterligare litteraturundersökningar just kring äggskal. Jag blev nyfiken på att veta mer om äggskals egenskaper och vad ett äggskal innehåller och hur äggskal används idag samt om det finns möjliga applikationer för äggskal. Det är dessa frågor som fick mig att välja att arbeta vidare med äggskal.
3.1.2 Val av material
Jag gjorde en litteraturundersökning kring äggskal och till min förvåning så kom det upp rapporter som presenterade vilka egenskaper och vilka användningsområden det fanns. Jag har inte haft någonting med äggskal att göra innan förutom att slänga dem i kompostpåsen. Efter att ha läst några rapporter om äggskal så fascinerade det mig om vad man kan göra med äggskal. Förr hade jag ingen aning om vad man kunde göra med äggskal förutom att jag har sett mamma spara äggskal för sina plantor, då hon menar att det ger bra näring till växterna, ungefär där avslutas dialog. Nu när jag har valt att utforska äggskal, såg jag att det är många som har gjort undersökningar kring äggskal på olika nivåer såsom det tekniska och mekaniska men inte så mycket kring det estetiska. Jag ser även att det fanns ett antal materialdrivna designprocesser kring äggskal som gjorts runt om i världen. Jag har som mål att utforska mer än vad som finns beskrivet idag. Så jag tar de kunskaper som redan finns och bestämde mig ändå för att utforska materialet äggskal då jag såg att det fanns så många bra egenskaper i äggskal som man kan utforska vidare. Jag förstår att en person inte kan utforska materialet till 100 %. Vi människor är olika och därmed kommer det bli olika resultat även om det är samma material. Jag har läst King´ori (2011) där han presenterade olika användningsområden för äggskal och det skaver mig att många inte har kunskap om materialet och slänger äggskal. Därmed bestämde jag mig att göra mitt examensarbete inom materialdriven design.
16 3.1.3 Intervju
Jag ville besöka Gävle återvinningscentral angående de problem de har med äggskal, men då det råder Covid- 19 restriktioner gick det inte. Därför skickade jag ett mail till Gävle återvinningscentral och frågade om äggskal.
Den person som jag fick kontakt med tyckte att äggskal som slängs i matavfall skapar problem då de är för tunga för att kunna förvandlas till biogas i rötkammaren. Det är svårt att hantera äggskal då de är som sediment och lägger sig i botten på rör och tankar. I vissa biogasanläggningar får man in ganska mycket sten och grus (äggskalen blir en del av detta). Vilket leder till ökat slitage på anläggningen men kan även orsaka problem om sedimentlagren blir för stora och på fel plats. Detta medför mer arbete då det ska spolas rent och skottas ur manuellt vilket tar tid. Ett annat problem vid rensning av äggskalen är att det gör att annat användbart material som hade kunnat rötas och bli till biogas också försvinner. Därför tycker han att återvinning av äggskal inte är så positivt som folk tror, för i biogasanläggningar blir äggskal som sediment och i förbränningsanläggningar blir äggskal som aska som bara går att deponera.
Han har två råd kring hur man kan göra för att få bästa nyttan.
1: Det är bäst om man komposterar och sprider äggskalen på åkermark, men då skulle det kosta mycket pengar att bygga upp detta system för en mycket liten fraktion av avfall.
2: Det smidigaste är att fortsätta som idag, hantera äggskal som sedimentet eller sorteringen av sten/grus.
Jag förstår att det är just hans syn på äggskal, men jag är övertygad om att det borde gå att göra mer med äggskal än vad han föreslog, därför tar jag det som uppmaning och bestämde mig för att utforska materialet med hjälp av materialdriven design.
3.1.4 Enkät
För att får bredare syn på folks inställning kring hanteringen av äggskal så gjorde jag en digital enkät. Fördelen med enkäter är att man lätt kan skicka ut dem och att alla deltagare får exakt samma frågor. Enkäter är ett bra alternativ nu i coronatider. Jag fick svar av 13 personer, vilket inte är så många men det hjälpte mig att förstå mer kring möjligheterna att göra ett material av äggskal. Nedan följer några frågor som var användbart för mitt arbete se figur: 5,6 och 7. De svar jag fick gav en bekräftelse för att gå vidare med materialet äggskal.
17 Figur:5 bild från enkät 2021
Slutsatsen utifrån detta är att det är två som vet vad man kan använda äggskal till och 11 som inte vet men skulle vilja veta.
Figur: 6 bild från enkät 2021
18 Slutsatsen utifrån detta är att majoriteten svarade ja och önskade se äggskal i annan kontext som nytt material. En person önskade se äggskal som ett nytt material men bara om det inte luktade illa.
Figur:7 bild från enkät 2021 Slutsats utifrån detta är att majoriteten slänger sina äggskal i komposten
19 3.2 Materialförståelse
Enligt Karana et al. (2015) i Materialdriven design process förväntas en designer först förstå materialet för att kunna karakterisera det både tekniskt, och hur det upplevs för att forma materialets unika roll, när den appliceras i produkter. Materialförståelsesteget består av tre moment varav det första är tinkering. Syftet med ”tinkering är att utforska materialet genom olika typer av tester och prover för att få inblick i materialets mekaniska och tekniska egenskaper samt hur det kan formas. Del två i detta steg är att göra benchmarking, för att jämföra materialet med liknande material och utforska potentiella applikationsområden, nya materialupplevelser och andra okända problem med materialet. Sist men inte minst gör man användarstudier för att utforska hur materialet tas emot av människor, känslomässig, funktionsmässig och utseendemässig.
Dessa aktiviteter är inte nödvändiga att tillämpas i följd Karana et al. (2015).
3.2.1 Tinkering
Innan jag kunde starta min utforskande fas ”tinkering”, ringde jag till olika bagerier som finns i Sandviken. Jag fick kontakt med Barrsätra bageri och de var snälla och samlade in äggskal åt mig. Förutom det har jag bett mina vänner att spara äggskal åt mig. Det gick bra, men jag skulle behöva kontakta fler eller göra ett system för att kunna samla in äggskal om man tänker massproducera produkter av äggskal.
Karana et al. (2015) beskriver denna fas som mycket viktig för materialdriven designprocess. Jag tycker att utifrån material-tinkering fick jag bredare kunskaper kring materialets egenskaper och hur man kan manipulera ett material för att ta fram det tekniska, mekaniska och upplevda egenskaper.
Enligt min bedömning, tyckte jag att äggskal har väldigt hög applikationspotential som man kan vidareutveckla. Det går mycket bra att manipulera och få till många spännande egenskaper utifrån äggskal.
Under tinkering fasen fick jag många idéer kring vad och hur jag kan applicera äggskal i produkter. För att komma fram till mina resultat har jag använt olika verktyg och metoder som man lätt kan hitta eller genomföra i sitt eget kök utan att behöva en stor verkstad.
De tester som jag gjorde var kokning, utforska råa äggskal, mixa, ugnstorka, lufttorka, varm-pressas i 180 grader, kallpressa under hög tryckt, stärkelse som bildningsmedel och infärgning av äggskal med naturliga ingredienser och karamellfärg. Under hela processen av tinkering har jag jobbat med alla sinnen för att kunna forma äggskal till ett önskvärt material. Jag har även gjort äggskalsproverna i olika stadier såsom grovkrossad, finkrossad, grovmalda, finmalda som mjöl. Jag har jobbat med både bruna och vita äggskal och gjort prover kring hur det skiljer i kvalitet. Inga skillnader uppstår förutom färgen. Däremot blir det stor skillnad när äggskalet är tvättat och otvättat. Se figur:8 för de verktyg jag har använt och se figur: 9,10,11 och 12 där presenteras alla de prover som jag har fått fram i deras grupper.
20 Figur: 8 Material tinkering bilder av olika verktyg och användningsteknik 2021
3.2.2 Det intressanta materialet
Jag har kategoriserat de material som jag har tagit fram i fyra kategorier. 1. Hårda prover, 2. Böjbara prover, 3. Naturlig infärgade prover och 4. Andra intressanta prov. De fyra kategorierna presenteras nedan i form av bildcollage.
1. Detta är hårda prover, för att få till dessa material-egenskaper så har jag jobbat med stärkelse och har även testat med lite lim på de två första proverna som presenteras nedan. Jag fick till ett väldigt hårt material som kan fungera som bordsskiva men eftersom det blandas med lim så går det lite emot mitt syfte med detta examensarbete då limmet innehåller en viss del farliga kemikalier. Redan där gjorde jag stopp kring användningen av lim och övergick till stärkelse som är 100 % nedbrytbart. De stärkelser som jag har använt är tapioka, majsmjöl, potatismjöl och agar agar.
Genomförd teknik är att koka ihop en massa med stärkelse och sedan lufttorka i rumstemperatur.
21
22
Figur:9 bild från Material tinkering hårda prover 2021
23 2. Detta är de böjbara proverna som jag har tagit fram. Jag har använd mig av tapioka (naturlig glutenfri mjöl av Kassava roten), både vitt och brunt äggskalspulver, glycerol, vinäger och vatten. Jag har kokat, pressat, ångkokt och ugnstorkat. Materialet känns lite som papper och fungerar som papper men är inte lika tålig som papper när det kommer till vattenbeständighet eller vikning.
24
Figur: 10 Material tinkering böjbara prover 2
25 3. Detta är infärgning av äggskal med hjälp av naturliga ingredienser som ger fina ljusa färger. Jag har försökt att göra vattenfärg genom att blanda med majsmjöl, vatten, pulveriserat färgat äggskal och har även tillsatt ättika när jag vill ändra nyanser av en och samma färg. I bilden ser ni hur färgen ändras när det var blött jämfört med när det var torrt. Jag tog till exempel rödbeta och kokade sedan ihop det med äggskal och sedan lät den stå och lät färgen sugas in i äggskalet under 24 timmar.
26 Figur:11 Material tinkering infärgade äggskal prover 2021
27 4. Detta är några prover som jag inte vet hur jag ska klassificera. De är böjbara, tunna, genomskinliga, sega och lite hårda. De tunnaste proven kan sättas upp på ett fönster och då känns det dekorativt och intressant.
Här kokade jag ihop bioplast som jag sedan strödde på de färgade äggskalen.
28
Figur:12 Material tinkering infärgade prover 2021
29 Nedan i tabell 1 visar olika bindemedel och tillsatser som har använts under tinkering-processen.
Figur: Tabell 1 på bindemedel och tillsatser som jag har använt i min tinkering-processen!
Bindemedel Miljösynpunkt Ursprung Tillgänglighet Agar Agar Komposterbart Rödalger, japan och
Kina
Man kan hitta detta i matbutiker (ICA), eller på nätet.
Potatismjöl Komposterbart Lokalodlad potatis Man kan hitta detta i
matbutiker (ICA) lättillgänglig
Tapioka Komposterbart Kassavarot
Brasilien, Sydamerika, Portugal, Spanien och spreds sedan i Afrika och Asien.
Finns oftast i matbutiker (ICA) eller i Asiatiska
livsmedelsbutiker
Majsmjöl Komposterbart Majs
kommer oftast från USA men kan odlas lokalt
Man kan hitta detta i
matbutiker (ICA) lättillgänglig
Tillsatser
Vinäger Komposterbart Vin, cider eller mjöd Frankrike
Man kan hitta detta i
matbutiker (ICA) lättillgänglig
Glycerol Komposterbart Olivolja Man kan hitta detta på
Apoteket, eller köpas via nätet
Karamellfärg Komposterbart Växter, löss Man kan hitta detta i
matbutiker (ICA) lättillgänglig
30 4. Skapa materialvision
Målet med detta steg är att hjälpa designern att sammanfatta all information som har samlats in från fas ett och sedan vägleds vid beslutsfattning. I detta steg ska designern reflektera över de material hen har tagit fram, till exempel hur man som designer på bästa möjliga sätt hittar områden för applikation av materialet. Detta hjälper designern att se en visionär väg genom det okända mot den framtida applikationen. En materialvision uttrycker hur en designer föreställer sig användningen av materialet utifrån de tekniska, mekaniska och upplevda egenskaper, där det gäller att reflektera över materialet. Här är det viktig att förstå hur materialet förhåller sig till andra människor och produkter. För att ta reda på detta kan man genomföra användartester, benchmarking och göra en litteraturundersökning. Man kan även uppnå svar genom att svara på frågan “hur skulle människor interagera med materialet i en speciell kontext?” Karana et al. (2015).
I detta steg gjorde jag inga användarstudier eller benchmarking men jag reflekterade över materialets tekniska, upplevda och mekaniska egenskaper. Jag tycker det räckte bra med att reflektera kring detta då det visade sig vara tillräckligt för mig för att välja ut material som har intressanta egenskaper. Jag hoppade över att göra användarstudier och benchmarking i detta steg för att jag visste att detta kommer igen i nästa steg då man ska söka efter mönster i materialupplevelsen. Jag slog ihop dessa två steg till ett steg så man slipper göra dubbelt jobb.
5. Visualisera upplevelse av materialet
I detta steg förväntas designern att förstå hur andra människor upplever materialet eller interagerar med materialet på ett sätt som hen föreställer sig snarare än att använda intentioner och gissningar om möjliga upplevelser och interaktioner. Sedan vägleds designern för att analysera och gruppera resultat från materialkaraktäriseringen och reflektera över materialets syfte och slutligen använda sin intuition och kreativitet för att skapa en uttalad vision. Detta för att kunna avgöra materialets kvaliteter och ge feedback för vidare utveckling av materialet Karana et al. (2015).
31 5.1 Användarstudier
Efter genomförandet av tinkeringfasen fick jag fram en stor variation av äggskalsbaserade material där materialproverna var olika både till utseendet och egenskaper. Jag såg potential i många av proverna då de olika materialen kan användas inom olika områden. För att detta inte bara skulle baseras på mina gissningar gjorde jag även användarstudier se figur 13.
För att göra användarstudier började jag med att sortera ut prover som jag ansåg hade mest potential. Det resulterade i fyra olika kategorier av äggskalproverna. 1. De hårda proven. 2. Böjbara prover 3. Infärgning av naturliga ingredienser 4. Andra intressanta prover. Då jag siktar på att göra en bra demonstrator, det vill säga en produkt som tydligt illustrerar framtagna materials egenskaper, så ser jag att användarstudier är viktiga.
Jag hittade en toolkits som kallas för Ma2e4, den består av 1. En instruktionsmanual, 2. Facilitator frågor, 3.
Karaktärisering kartan för att registrera deltagarnas upplevelser, 4. Det affektiva och tolkande ordförrådet, och 5. En uppsättning tolkningsbilder. Syftet med genomförandet av Ma2e4 är att det hjälper en designer att förstå hur det material man har skapat mottas av människor, i olika erfarenhetsnivåer, som är 1. Den sensoriska, (hur den tolkas och vilken betydelse materialet har), den affektiva (känslomässig), performativa (handlingar och föreställningar) och 2. Hur de olika nivåerna hänger samman i upplevelsen av materialet Camere och Karana (2018).
Jag tycker metoden var bra då man får väldigt heltäckande svar på materialets egenskaper, vilket hjälper oss designers att välja ett material som är omtyckt av andra. Men toolkits var lite väl detaljerade så jag började med att titta genom hela toolkits och bestämde mig att förkorta metoden, se figur:14,15,16,17 och 18. Vid förkortning av toolkits har jag tagit hänsyn till att syfte med genomförandet av användarstudien ska uppnås på ett effektivt sätt. Jag använde mig av Camere och Karana (2018). toolkits ordförråd, bilder och sedan med lite egna frågor som jag tyckte täckte det hela. Exempel på frågor som jag använde i användarstudierna var 1.
Vad fick materialet dig att göra? Den frågan täcker då den performativa nivån av materialet. fråga 2 Hur vill du beskriva materialet? (den sensoriska nivån av materialet) och fråga 3, Vilka känslor framkallar materialet?
(den affektiva känslomässiga nivån av materialet).
Jag tycker svaren som jag fick hjälpte mig att se möjliga applikationer och om materialet utstrålar positiva eller negativa känslor. Jag fick även många spontana idéer av svaren jag fick, vilket gjorde det svårt för mig att välja ut bara ett material. Detta resulterade i att jag valde två material, de som uppskattades mest av användarna.
32
Figur:13. Användarstudier på de utvalda fyra material proverna 2021
33 Figur: 14 Toolkit (Ma2e4) Camere och Karana (2018) en förenklad version 2021
Figur:15 Toolkit (Ma2e4) Camere och Karana (2018) en förenklad version 2021
34 Figur: 16 Toolkit (Ma2e4) Camere och Karana (2018) en förenklad version 2021
Figur: 17 Toolkit (Ma2e4) Camere och Karana (2018) en förenklad version 2021
35 Figur: 18 Toolkit (Ma2e4) Camere och Karana (2018)en förenklad version2021
36 5.2 Kollage
Ett kollage är en samling av bilder som skapar en visuell representation och kan användas internt eller externt.
Kollage används för att visualisera designkriterier och för att kunna kommunicera med andra i designteamet.
Val av bilder stödjer designern att utveckla förståelse för vilka upplevelser designern vill att den slutliga lösningen ska bidra till Wikberg Nilsson et al. (2015). Efter att jag genomfört användarstudierna gjorde jag fyra kollage med bilder för att visualisera vad folk fick för associationer av de fyra materialproverna se figur:20,22,24 och 26. Under användarstudierna så gav deltagarna helt spontana förslag på vad man kan göra med materialen och vilka produkter materialproverna påminner dem om. Jag har tagit de spontana produktassociationer som de skrev och ropade ut och sedan gjorde jag allt till ett kollage, se figur:19,21,23 och 25. Det hjälpte mig att se var materialet hör hemma och vilka produkter man kan göra av materialen.
Figur: 19 Google image gallery 2021 Figur: 20, prov 1, 2021
Figur: 21 Google image gallery 2021 Figur: 22, prov 2, 2021
37
Figur:23 Google image gallery 2021 Figur:24, prov 3, 2021
Figur:25 Google image gallery 2021 Figur:26, prov 4, 2021
38 Tabell 2 Sammanställt resultat från användarstudierna, egen metod för översikt 2021
Färg kod för hur många som har svarat likadant Brun 6 personer Lila 5 personer Blå 4 personer Grön 3 personer Röd 2 personer Svart 1 person
Vad fick materialet dig att göra?
pressa, gnugga, vika, lyfta, väga, böja, hålla, ta tag, lukta,
peka, skriva, klämma, riva
pressa, gnugga, lyfta, väga, hålla, ta tag, peka, lukta, rulla knacka, smeka, skrapa
pressa, gnugga, peka, skrapa, vika, lyfta, väga, hålla, lukta, ta tag, vika, böja, klämma, Smeka, rulla, titta
gnugga, hålla, ta tag, knacka, peka, lyfta,
väga, pressa, lukta, rulla
droppa, lukta Hur vill du
beskriva materialet?
kall,
ogenomskinlig, mjuk, slät, matt, inte
reflekterande, lätt, vanlig textur, lite töjbar, seg, medium mjuk
Medelhård, grov, inte elastisk, ogenomskinlig, oregelbunden textur.
kall, stark
glansig, tung, kall
Oregelbunden textur medelmjuk, mellan slät och grov, varm, lite elastisk,
en del transparent, seg, svag,
lite glansig, lite töjbar, lätt, ej reflekterande
hård, grov, matt, ej reflekterande, inte elastisk,
ogenomskinlig, tuff, stark, naturlig textur, varm, lätt
Vilka känslor framkallar materialet, ringa in?
naturlig,
överraskning, mysig, lugn,
fascination,
nyfikenhet, elegant, Nöje, attraktiv, komfort, feminin konstig, professionell, kärlek, respekt, förvirring, handgjord
nöjen, attraktion, naturlig, handgjord, vulgär, nyfikenhet fascination, respekt, överraskning, komfort, leksak liknande, aggressiv, mysig, förvirring, kärlek, nostalgisk, feminin, elegant, frustration, förtrollning, melankoli, tvivel
vulgär, naturlig, handgjord, konstig, överraskning, respekt, nöje,
besvikelse, attraktion, frustration,
förvirring, kärlek, mysig, nostalgisk, självförtroende, nyfikenhet, aggressiv, leksak liknande, oseriös, feminin, avsky,
komfort, lugn
vanlig, naturlig, tristess, respekt, maskulin,
kärlek, överraskning, självsäker, aggressiv, besvikelse, nostalgisk, attraktion, lugn, tillverkad, professionell, komfort, vulgär, melankoli, nöje
39 6. Designa material/ produktkoncept
I detta steg har designern en viss vision om vad hen vill göra med materialet och har integrerat alla huvudsakliga resultat i en designfas. Två vägar har redan funnits från start då designern redan från fas 1 hade idéer för applikationer och därmed utforskade materialet efter det. I sådana fall går materiella överväganden och skapande hand i hand då materialet formas därefter. Om designern inte har en produktidé vid ankomsten till steg 4 är det nu som designern ska börja skapa materialkoncept som utgår från resultatet av steg 3 och de erfarenheter hen har med sig från steg 1 till 3 Karana et al. (2015). I detta fall hamnar jag i alternativ två då jag inte hade några idéer från fas 1. Jag har kommit fram till idéer för demonstrator utifrån resultatet av användarstudierna.
6.1 Idégenerering
Jag började med att tratta ner alla idéer jag hade och sedan slog jag ihop dem till ett slutgiltigt koncept. Jag gjorde inte så många skisser då jag var snabb med att bestämma vad jag ville göra med de två materialen jag hade. Vid idégenereringen hade jag i åtanke att det inte spelade någon roll om den produkt jag skapar redan fanns på marknaden. Snarare kan min produkt visa att materialet äggskal också kan användas för denna produkttyp. Eftersom detta examensarbete är en materialdriven designprocess, har jag låtit materialet leda mig till vad det ska blir för produkt. Ett av materialen som jag tänker använda i demonstratorn är ägg-papperet som jag har skapat och det andra material är hårt vilket kan användas som omslagsmaterial. Därmed fick jag idén att presentera dessa material i form av ett skissblock då det är två material som jag kan presentera på ett sammanhållet sätt. Därför skissade jag på ett klassiskt skissblock som demonstrator.
6.2 Prototyp
Att prototypa är en del av designprocessen då det ger bättre förståelse för designsproblemet. Genom prototypen kan man utforska andra lösningar, gestaltningsmöjligheter, förståelse för funktionalitet och upplevelse av gestaltningen för att kunna fortsätta i designprocessen Wikberg Nilsson et al. (2015,154). Jag håller med för jag har själv testat att prototypa tidigare i en designprocess och det gav mig bra förståelse om gestaltning och saker som kan utvecklas. Att prototypa under designprocessen fungerar som skissning men en skiss på papper ger inte lika mycket känsla av hur det skulle vara i verkligheten. En prototyp kan ge mer än vad man kan ana. När man plötslig ser det man hade i huvudet i verkligheten får man en bättre förståelse.
Efter att jag har skissat lite på papper började jag snabbt med att prototypa med de material som jag har valt.
Innan jag började tillverkade jag mer av material som jag hade valt och följde recepten som jag skrev ner. Det gick bra att återskapa materialen men när jag väl satte ihop de två materialen med ståltråd började det hårda materialet att lossna. Det blev problem för mig att skapa en slutgiltig prototyp. Jag trodde inte från början att detta skulle hända. Jag tycker det var bra att jag gjorde en grov prototyp, annars skulle jag ha fått göra om mycket arbete. Här gick det alltså fel snabbt vilket var bra. Det slutade med att jag fick göra om materialet och ändrade utformningen efter materialets egenskaper. Andra försöket gick mycket bättre då jag hade lärt mig hur materialet fungerade från det första försöket till den slutgiltiga prototypen se Figur 27. Nu förstår jag att för att få bästa möjliga resultat i en materialdriven designprocess måste man förstå materialets egenskaper och jobba tillsammans med materialet.
40
Figur:27, en lätt skiss, första prototyp, slutgiltiga prototyp 2
41
7. Resultat
7.1 Resultat och egenskaper av material 1
För att få djupare förståelse av materialet se figur:28
Figur:28, resultat och egenskaper av material 1, 2021
42 7.2 Resultat och egenskaper av material 2
För att få djupare förståelse av materialet se figur:29
Figur:29, resultat och egenskaper av material 2, 2021
43 7.3 Resultat av koncept
Jag satte upp en kravlista på vad produkten ska göra. Första kravet på koncepten är att utformningen av konceptet ska täcka många sinnen och det ska samspela på ett smidigt sätt. Därför började jag med att undersöka hur jag på bästa möjliga sätt kunde framhäva materialets estetiska, tekniska och upplevda egenskaper.
Sedan ville jag att mitt koncept skulle besvara mina frågeställningar, därför tillbakablickade jag syften som jag hade med detta examensarbete. Som jag har skrivit tidigare i rapporten, syftet med mitt examensarbete är att utforska materialet äggskal, hitta nya hållbara användningsområden, uppmärksamma människor om äggskal och sist men inte minst skapa ett komposterbart material. Vid urval av material för demonstrator blir det svårt för mig att välja bland de fyra materialen. Normalt görs många designer i slutet av materialdriven design en demonstrator av ett utvalt material men jag hade svårt att bestämma mig så jag valde ut två material med hänsyn till de svar jag fick från användarstudierna.
Det blir två mest uppskattade material av de 6 deltagarna. Efter att ha bestämt de två materialen för demonstrator, hade jag som vision att göra två olika koncept för att visa materialets enskilda egenskaper.
Men jag hade lite tid och jag ville bli klar med demonstratorer enligt min egen tidsplan. Då fick jag idéer om, vad som händer om man slår ihop de två materialen som ett koncept. Att göra ett koncept där folk ska bli överraskade av och får en wow känsla när de lär sig materialets ursprung.
För estetiska och upplevda egenskaper valde jag en färgblandning som skapar lugnt för ögonen att vila på.
För taktila har jag bearbetat materialet, jag tog bort vassa kanter av äggskalet med sandpapper för att skapa en behaglig känsla när man berör materialet. Jag har varit noga med att få bort obehaglig lukt från materialet.
Jag har kokat rent äggskalet med ättika för att få bort all smuts och illa lukt. Jag tycker materialet ger ett behagligt ljud vid beröring vilket dels beror på att material 1 är mjuk och liknar papper och material 2 är hård men luftig. Jag tycker att kraven ovan kan presenteras i form av en bok och därmed har jag bestämt mig för att göra ett skissblock som mitt slutgiltiga resultat på detta examensarbete.
44 Tillverkning av material
Det gick mycket bra att följa receptet för de material jag hade tagit fram och få önskat resultat. Jag har gjort många tester innan jag kunde skriva ihop ett recept som är fungerande. Jag tycker konceptet förmedlar känslan av att allt går att göra bara om man är trogen mot det man vill göra. För uppföljning av materialets tillverkning se figur: 30 och 31.
Figur:30, tillverkning av material 1, 2021
45
Figur:31, tillverkning av material 2, 2021
46 Tillverkning av koncept
Efter att ha låtit materialet 1 lufttorka i 10 minuter och klippas ut till storleken A5 och material 2 lufttorka i 2 dagar kunde jag börja sätta ihop de två materialen till ett koncept. Innan jag kunde sätta ihop, sandpapprade jag på material 2 så att ytorna och kanterna skulle bli behagliga att ta på. För hopsättning används en borr för att göra hål på material 1 och material 2 och sedan sattes de ihop med ståltråd se figur 32.
Figur:32, tillverkning av slutgiltiga koncept 1, 2021
47 Använda test på koncept (boken)
Det gick mycket bra att rita på ägg-papper och omslaget ger bra grepp se Figur: 33. Färgkombinationen av de naturliga färgnyanserna gör att skisserna poppar lite extra jämfört med vanligt skisspapper. Därmed känns skissen levande. Under användarstudierna testade några att skissa på äggskalspappret, de tycker att det är mycket spännande att skissa på äggskalspapper då det är nya möjligheter av äggskal som de inte hade någon aning om. Jag fick höra folk säga wow! Det gick mycket bra att skissa på och jag vill inte sluta. De blir mer fascinerade av att se äggpappret då det går mycket bra att rita på med krita, färgpennor, tuschpennor, markers, vattenfärg, blyerts och bläck. Konceptet är format så att man lätt kan byta ut de använda äggpapperna mot nya och behålla omslaget för vidare användning.
48
Figur: 33, Resultat av koncept, en skissbok gjord av äggskal, 2021
49
8. Avslutande Diskussion
Genomförandet av detta examensarbete öppnar upp mina ögon, då materialen som togs fram bevisade att man med materialdriven designprocess kan ta fram hållbara material. Jag rekommenderar karana et al.
(2015) modell, då det verkligen ger det resultat man vill ha men metoden kräver mycket tid om man gör alla steg. Därför rekommenderar jag att man gör bedömning på vilka steg som kräver och förkorta och anpassa metoden för sitt projekt, men hur du än gör ska man kunna komma till mål. Som ni märkte tidigare hade jag förkortat vissa steg och satt in nya steg. Jag trodde inte från början att jag kommer kunna ta fram så många materialprover av äggskal men jag lyckades bra med det. Som King´ori (2011) uppmanade till att göra mer forskning och ta tillvara på materialet, har jag lyckas utforska fram ett annorlunda resultat mot de tidigare forskningarna om äggskal. Det jag har tagit fram är nya sätt att använda äggskal som material än vad som presenteras i King´ori (2011). De två material som jag hade tagit fram presenterade jag i form av skissblock.
Materialets beståndsdelar är biologisk nedbrytbar och komposterbar och kan därmed återgå till naturen vilket hör till cirkulär ekonomi, vilket är en del av målet som jag hade.
För att sätta de två materialen i kontext var jag tvungen att använda andra material som inte är mina. Jag har använd mig av ståltråd som inte är komposterbar men jag valde ändå att använda det för att visa möjligheter med de två materialen jag har tagit fram, därmed tänker jag inte diskutera mer om ståltråd. Mitt syfte med detta examensarbete var att hitta nya hållbara användningsområden vilket jag har lyckats med. Det uppstod inga problem för mig att hitta äggskal då det konsumeras dagligen. Men om man nu tänker starta ett företag med de två material som jag har presenterat i resultatet, tycker jag att man måste införskaffa ett system för att samla in alla äggskal. Om man nu tänker göra produktion av de två materialen i en begränsad mängd kan man då kontakta företag eller bondgårdar som kläcker ägg. Det skulle gå bra då mitt recept bara kräver 2 matskedar (30ml) äggpulver för ett A4 papper alltså, 30 g äggpulver. Ett äggskal väger ca 5,5 g och ett A4 papper av äggskal kräver ca 6 äggskal.
Det är bra att veta om man vill jämföra med pappersindustri. Men jag tänker inte gå djupare än så här i diskussion då det krävs mer forskning och räkningar, men du som mottagare, får fortsätta efter de spår jag har lämnat. Det skulle vara intressant att göra mer forskning kring de två materialen men tyvärr drar det ihop sig.
Förutom de två materialen har jag även presenterat andra material på ett översiktligt sätt. Då jag hade fokus på just de två valda materialen i iallafall denna gång. Jag tycker de andra materialproverna också har potential, se figur: 9,10,11 och 12. Men tiden räckte inte till så jag fick nöja mig med de två materialen som jag hade valt för att sätta i kontext. Om jag nu skulle få mer tid vill jag utveckla material 1(ägg papper) jag tycker det kan bli innovativt och lönsamt för miljön, då inga trä behövs huggas ned och det krävs nästan inget vatten vid framtagning av ägg-papper jämfört med hur papper tillverkas idag.
Förutom det vill jag jobba vidare med de material som jag inte hade chansen att utforska djupare och vill försöka sätta de proverna i kontext utifrån deras egenskaper, vem vet, det kan bli innovativa material. Jag tycker mitt syfte med examensarbete uppnås då jag har lyckats ta fram hållbara material som kunde presenteras i sina användningsområden och jag lyckats fånga in uppmärksamheten från människor och kunde visa de att det de kallade avfall kunde användas som resurs det gäller att jag har ögonen öppna.
50
9. Referenser
Ashby, M, Johnson, K. (2014) Materials and Design.3.uppl.Oxford: Butterworth-Heinemann.
Andrews, D (2015). The circular economy, design thinking and education for sustainability.Local Economy,30 (3):305-315. DOI:10.1177/0269094215578226.
Biobagworld.2021. Biologiskt nedbrytbar och komposterbar. https://biobagworld.com/sv/miljon/biologiskt- nedbrytbar-och-komposterbar/ [ Hämtad 2021-04-25].
Blomkvist, P. och Hallin, A. (2014) Metod för teknologer: Examensarbete enligt 4– fasmodellen, Lund:
Studentlitteratur.
Ceschin, F. och Gaziulusoy, I. (2016) Evolution of design for sustainability: From product design to design for system innovations and transitions, Design Studies(47):118-163. DOI:10.1016.
Camere, S., Karana, E. (2018). Experiential characterization of materials: Toward a toolkit, Research Gate. 1- 23. DOI:10.21606/drs.2018.508.
Eldrimners nyhetsblad-vinter.2012. Från vin till
vinäge.(https://www.eldrimner.com/core/files/fran_vin_till_vinager.pdf [ Hämtad 2021-04-30].
Gary D. Butcher, D.V.M., Ph.D. and Richard Miles, Ph.D. (1990) Concepts of Eggshell Quality, Institute of Food and Agricultural Sciences, University of Florida(4):1-2. DOI:VM69.
Karana, E., Barati, B., Rognoli, V., & Zeeuw van der Laan, A.( 2015). Material driven design (MDD): A method to design for material experiences. International Journal of Design, 9(2):35-54.
Macharia A King'ori 2011, A Review of the Uses of Poultry Eggshells and Shell Membranes, International journal of poultry science 10(11):908-912.
Naturskyddsföreningen.2018. Faktablad cirkulär ekonomi.
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/cirkular-
ekonomi?fbclid=IwAR3uean4z3RhcT4EKo6i1wkVfuVgtn5BILMh2A4L1GX9xMrEip9__eSGqDQ [ Hämtad 2021-06-10].
Recept, omvandlingstabell från gram till volym. https://recept.se/mattomvandlingstabell [ Hämtad 2021-05- 01]
Shenet. 2010. majs. http://www.shenet.se/vaxter/majs.html [ Hämtad 2021-04-29]
Shenet. 2009. agar agar pulver. http://www.shenet.se/ravaror/agaragarpulver.html [ Hämtad 2021-04-04]
Shenet. 2010. Glyserin.http://www.shenet.se/ravaror/glycerin.html [ Hämtad 2021-04-]
Strängnäs Energi .2018. Hur sortera äggskal och
varför?.https://www.sevab.com/privat/atervinning/sortera/aggskal/ [ Hämtad 2021-02-08]
51 Svenska ägg. 2019. Svenskarna fördubblar sin äggkonsumtion under påsken.
https://www.svenskaagg.se/?p=20381 [Hämtad 2021-02-7]
Under vårt tak. 2014. Tapiokastärkelse. https://www.undervarttak.se/tapiokastarkelse/ [Hämtad 2021-04- 29]
Wikberg Nilsson,Å, Ericson,Å och Törlind,P.(2015).Design: process och metod. 1:4.uppl. Lund:
studentlitteratur AB.
