Uppsats med inriktning Hem- och konsumentkunskap, 15 hp
Vt 2021
Ungdomars inställning till rött kött och grönsaker
- En kvantitativ studie hos elever i årskurs 9
Adolescents attitude towards red meat and vegetables
- A quantitative study with students in year 9
Frida Granholm, Kitty Grosselin
SAMMANFATTNING
Bakgrund Det är viktigt att konsumtionen av rött kött minskar, både för hälsa och miljö. Livsmedelsproduktionen för rött kött har en stor klimatpåverkan vilket betyder att det bör ersättas med andra proteinrika och miljövänligare alternativ såsom bönor, linser och ärtor. Elever bör få en förståelse om frukt och grönsakers inverkan i och med det röda köttets negativa effekt på hälsa och miljö.
Syfte Syftet med studien var att undersöka inställningen till konsumtion av rött kött och grönsaker för elever i årskurs 9.
Metod Undersökningen gjordes med en webbenkät som distribuerades via Facebook våren 2021, till lärare som senare delgav sina elever. Studiens inklusionskriterier var respondenter i årskurs 9, 15–16 år. I studien deltog 109 respondenter, varav majoriteten var flickor. Signifikanstest gjordes genom Chi-2, där signifikansnivån var p<0,05.
Resultat Det fanns en skillnad mellan könen kring inställningen till rött kött, där flickor besatte en större medvetenhet angående dess påverkan på miljö och hälsa. Likaså när det kommer till det geografiska läget, där personer från Södra Sverige konsumerade mindre rött kött.
Slutsats För att det ska ske förändringar inom folkhälsan och miljön behöver det ges mer undervisningstimmar för Hem- och konsumentkunskap, behörig personal samt arbeta med aspekterna hälsa, ekonomi och miljö för att forma medvetna konsumenter.
Vilket skulle kunna bidra till en positiv utveckling hos konsumenter och samhället.
ABSTRACT
Background It is important that the consumption of red meat is reduced, both for health and the environment. Food production for red meat has a major climate impact, which means that it should be replaced with other protein-rich and more environmentally friendly alternatives such as beans, lentils and peas. Students should gain an
understanding of the impact of fruits and vegetables due to the negative effect of red meat on health and the environment.
Objective The aim of the study was to investigate the attitude to consumption of red meat and vegetables for students in 9th grade.
Method The survey was conducted with a web survey that was distributed via
Facebook in the spring of 2021, to teachers who later notified their students. The study's inclusion criteria were respondents in year 9, 15–16 years. The study involved 109 respondents, the majority of whom were girls. Significance testing was performed by Chi-2, where the significance level was p <0.05.
Results There was a difference between boys and girls in the attitude towards red meat, where girls had a greater awareness of its impact on the environment and health.
Likewise when it comes to the geographical location, where people from Southern Sweden consume less red meat.
Conclusion In order for changes to take place in public health and the environment, more teaching hours are needed for Home and consumer studies, competent staff and work with the aspects of health, economy and the environment to shape conscious consumers. Which could contribute to a positive development among consumers and society.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Bakgrund ... 5
1.1 Köttkonsumtionens påverkan ... 5
1.2 Frukt och grönsaker ... 6
1.3 Hem- och konsumentkunskaps roll ... 6
1.4 Problematisering ... 7
2. Syfte ... 7
3. Metod ... 8
3.1 Metodval ... 8
3.2 Urval och rekrytering ... 8
3.3 Datainsamling ... 9
3.4 Databearbetning och analys ... 9
3.5 Etiska aspekter ... 10
3.6 Förförståelse ... 10
4. Resultat ... 11
4.1 Studiens respondenter ... 11
4.2 Medvetenhet kring att minska konsumtionen av rött kött ... 11
4.3 Inställning till rött kött ... 11
4.4 Mer grönsaker ... 15
4.5 Hem- och konsumentkunskap ... 16
5. Diskussion ... 17
5.1 Resultatdiskussion ... 17
5.1.1 Medvetenhet kring rött kött ... 17
5.1.2 Inställning till rött kött ... 17
5.1.3 Mer frukt och grönsaker ... 19
5.1.4 Hem- och konsumentkunskapens roll ... 19
5.2 Metoddiskussion ... 20
5.3 Samhällsrelevans ... 20
6. Slutsats ... 21
7. Författarnas bidrag till arbetet ... 22
8. Referenslista ... 23 Bilaga 1. Enkätundersökning.
Bilaga 2. Informationsbrev till skolledare.
Bilaga 3. Informationsbrev till vårdnadshavare.
Bilaga 4. Gruppering för de öppna frågorna.
5 1. Bakgrund
1.1 Köttkonsumtionens påverkan
Under hela människans historia har rött kött (med rött kött menas det kött som kommer från fyrbenta djur såsom gris, nöt, lamm, ren samt vilt) använts för att konstruera kulturella fenomen som könsroller, religiösa metoder och sociala hierarkier (Bohm et al., 2015). I många kulturer har rött kött varit en symbol för styrka, maskulinitet men även makt. Ett specifikt kännetecken för maskulinitet är att äta rött kött och
köttprodukter (Sumpter, 2015 & Bohm et al., 2015). Kildal & Syse (2017) menar att det är viktigt att erkänna matens sociala samt kulturella roll, och ger som exempel att det blev motstånd när det skulle införas en köttfri dag vid den norska försvarsmakten för att främja hållbarhet samt klimatvänliga måltider. Det handlade om att köttet associerades med både protein och maskulinitet, och köttet samt maten var mer än bara näring för personalen.
Det krävs stora omställningar kring konsumtionen av kost, både på nationell likaså global nivå, om miljön ska kunna bevaras på jorden och att maten ska räcka till alla (Livsmedelsverket, 2019). Dagens livsmedelsproduktion och konsumtion är relaterade till miljöpåverkan som även kommer förvärras i framtiden eftersom
befolkningsmängden ökar. Matkonsumtion blir därför en betydelsefull faktor inom hållbarhet (Annunziata et al, 2019). Den livsmedelsgrupp som står för största utsläppsandelen i Sverige är kött även om det är en mindre del av själva kosten (Naturvårdsverket, 2012 & Röös et al. 2013). Produktionen av animaliska produkter genererar större utsläpp av växthusgaser i jämförelse med produktionen av vegetabilier, vilket delvis beror på att idisslande djur släpper ut metan samt att de behöver äta flertal gånger mer foder i jämförelse med vad de producerar i form av animaliska
livsmedel. Detta gör det viktigt att främja ökad konsumtion av de växtbaserade livsmedlen för att kunna minska på den mänskliga påverkan på miljön (Joyce et al., 2012).
Köttkonsumtion och produktion utgör ett slitage på jorden men samtidigt är
produktionen av mat livsviktigt och just därför är det viktigt att produktionen av maten blir mer resurseffektiv så att en hållbar livsmedelsförsörjning uppnås, miljöbelastningen hålls så låg som möjligt på vatten, jord och luft (Jordbruksverket, 2018). Det är även viktigt med ett gott djurskydd då det ger friska djur som samtidigt gör att den biologiska mångfalden bevaras.
Köttproduktionens miljöpåverkan varierar beroende på djurslag, form av uppfödning, foderval men också produktivitet. Kött påverkar i stor omfattning övergödning och klimat. Köttproduktionen genererar dock inte enbart negativ miljöpåverkan
(Jordbruksverket, 2013 & Röös, 2014). För att bevara naturbetesmarkerna som har en betydande roll för biologisk mångfald och landskapsbilden behövs betande djur.
Dessutom bidrar svenskproducerat kött till sysselsättning på landsbygden.
Det är inte bara bra för klimatet att dra ned på konsumtion av rött kött utan även bra för individens hälsa (Livsmedelsverket, 2019, Beck-Friis et al., 2013). En minskning av konsumtionen på kött minskar även risken för cancer, bland annat tjock- och
6
ändtarmscancer (Livsmedelsverket, 2021b). Ur hälsosynpunkt behöver det inte konsumeras så mycket kött som det svenska genomsnittet gör idag, istället bör intaget av frukt och grönsaker öka, vilket gynnar både hälsan och miljön. Även bönor, linser och ärtor är bra ersättning till kött på grund av dess proteininnehåll, dessutom är det bra för hälsan och har en låg miljöpåverkan, i synnerhet i jämförelse med kött
(Livsmedelsverket, 2021a). Torkade baljväxter har lägst klimatpåverkan inom baljväxter och de kan även lagras länge vilket medför ett minskat svinn.
Reisch et al., (2013) menar att ett effektivt sätt att minska på människors miljöpåverkan är via kostvanorna och då minska på konsumtionen av kött och istället ersättas med baljväxter, samtidigt är det viktigt att undvika varor som fraktas långt med flyg. Andra sätt att minska på köttkonsumtionen kan vara genom att slänga mindre mat, äta mindre portioner kött, äta kött mer sällan eller byta ut mot vegetariska alternativ
(Livsmedelsverket, 2021b & Jordbruksverket, 2013).
1.2 Frukt och grönsaker
Det är även bra för hälsan att äta frukt och grönsaker, vilket har lett till att
Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta 500 gram om dagen, vilket motsvarar exempelvis tre frukter och två rejäla nävar grönsaker (Livsmedelsverket, 2012). De utarbetade rekommendationerna från Livsmedelsverket bidrar till en balanserad samt hälsofrämjande kost, vilket i sin tur bidrar till positiv folkhälsa, som bland annat
minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och för vissa cancerformer. Genom att få i sig den rekommenderade mängden med frukt och grönsaker får man i sig tillräckligt med fiber, folat/folsyra, vitamin C, vitamin K, kalium och antioxidanter, exempelvis karotenoider.
De främsta utsläppen från frukt och grönsaker kommer framför allt från transporter, själva odlingen samt nyttjandet av gödsel. Grova och tåliga grönsaker, såsom rotfrukter, vitkål, broccoli, lök och blomkål genererar en mindre klimatpåverkan än
salladsgrönsaker, såsom sallat, gurka och tomat. Orsaken är att grova grönsaker oftast odlas på friland, vilket kräver mindre energi i jämförelse med växthusodling. En annan fördel är att de kan lagras under en längre tid, vilket resulterar i en minskning av svinnet, både i hemmet och i butik.
1.3 Hem- och konsumentkunskaps roll
Samhällsmedborgare ställs varje dag inför en mängd olika val som påverkar hälsa, ekonomi samt miljön (Nilsson et al., 2011). Får inte människan kunskap om vilka valmöjligheter de har men även hur hen bör göra, riskerar det att få negativa effekter på individens personliga hälsa och ekonomi, men också miljön. Dessa tre aspekter, hälsa, ekonomi och miljö är något som eleven bekantar sig med i skolämnet Hem- och konsumentkunskap (HK).
HK är ett ämne i den svenska grundskolan som har i uppdrag att ge förutsättningar för att skapa medvetna konsumenter (Bohm et al., 2015). Enligt Livsmedelsverket (2019)
7
så bör man minska intaget av rött kött och äta mera grönsaker. I kursplanen för HK står det att lärare ska använda sig av statens rekommendationer när det gäller kost och hälsa, den förmedlar även att eleverna ska få med sig viktiga verktyg för att skapa en
fungerande vardag men även kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö (HEM) (Skolverket, 2020a). Detta ska ge eleverna en möjlighet att utveckla sin medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande samt gemensamma resurser.
Självständighet är något som ökar inom tonåren men även identitetssökande är viktigt (Karlsson & Brydolf, 2006 & Croll et al., 2001). Vilket kan leda till att ungdomarnas individuella val inom konsumtion och livsstil kan påverka hållbar utveckling (Persson
& Persson, 2015). Får inte människan kunskap om vilka valmöjligheter de har men även de handlingar som bör utföras är risken att de negativa effekterna på individens personliga hälsa och ekonomi, men också miljön fortsätter eller till och med ökar (Nilsson et al., 2011). Dessa tre aspekter, hälsa, ekonomi och miljö är något som eleven bekantar sig med i undervisningen i HK.
1.4 Problematisering
Livsmedelsverket (2018) visar att ungdomars matvanor inte är tillfredsställande
eftersom de äter stora mängder rött kött och för lite grönsaker. Även andra studier visar att ungdomar och unga vuxna har en låg konsumtion av grönsaker och frukt (Lallukka et al., 2001), och att det kan bero på att livsmedel som grönsaker kan ses som vuxen mat (Ludvigsen & Scott, 2009). Det finns tydliga skillnader mellan könen, flickor äter mer grönsaker och mindre rött kött än pojkar (Livsmedelsverket, 2018). Tidigare studier visar att i Norra Sverige är kött särskilt högt uppskattat, med tanke på den starka jaktkulturen och samiska renskötseln (Bohm et al., 2015 & Ljung et al., 2012). Detta gör att det är intressant att se om det finns några geografiska skillnader inom inställning av rött kött respektive grönsaker bland ungdomar i 15–16 års ålder. Samt om det skiljer sig mellan pojkar och flickor.
2. Syfte
Syftet med studien är att undersöka inställningen till konsumtion av rött kött och grönsaker för elever i årskurs 9.
Frågeställningar:
• Anser elever att undervisningen i HK ökat medvetenheten till rött kött och på vilket sätt?
• Skiljer sig inställningen till rött kött i Norra mot Södra Sverige?
• Skiljer sig inställningen till rött kött mellan pojkar och flickor?
• Anser eleverna att de uppnår det dagliga rekommenderade intaget av frukt och grönsaker?
8 3. Metod
3.1 Metodval
En kvantitativ metod användes för att det ansågs passa för att besvara studiens syfte genom att kunna samla in mycket data inom en begränsad tid (Ejlertsson, 2019).
Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät (Bilaga 1). En webbaserad enkätstudie valdes för att det ansågs ge en bra geografisk spridning samtidigt som det var
miljövänligt när enkäten inte behövde skrivas ut i pappersform och det ansågs öka tillgängligheten för respondenterna (Trost & Hultåker, 2016).
Enkäten var konstruerad i applikationen Google Formulär och bestod av fjorton frågor (Bilaga 1). De tre första frågorna var bakgrundsfrågor, det vill säga frågor som var av sådan karaktär att de gav en bakgrundsinformation om de svarande (Ejlertsson, 2019).
Det resterande elva frågorna bestod av likterskalor samt rangordningar med en skala från 1–5 (Ejlertsson, 2019) som skulle ge en insikt i respondenternas åsikt kring rött kött, grönsaker och undervisningen i HK. Det fanns även möjlighet att lägga till egna synpunkter i form av kommentarer för respondenterna vid vissa av frågorna samt att det var en öppen fråga som avslutade enkäten där respondenterna fick fylla i övriga
frågor. En pilotstudie med fem deltagare gjordes innan enkäten skickades ut för att undersöka om och säkerställa att frågorna samt svarsalternativen i enkäten var
förståeliga. För att rekrytera respondenter till pilotstudien användes familjekretsen, dem bestod av varierande åldrar mellan 30–50 år och besatt kunskap om åldersgruppen, 15–
16 år. De ändringar som gjordes därefter var att lägga till fler öppna frågor där
respondenterna kunde ge en utförligare förklaring samt att likertskalan ändrades från 1–
7 till 1–5 skala med ord, såsom ”instämmer inte alls”, ”instämmer i låg grad”,
”instämmer delvis”, ”instämmer i hög grad” och ”instämmer helt”. Det lades även till fler alternativ där respondenterna skulle beskriva sina kostvanor.
3.2 Urval och rekrytering
Inklusionskriterierna för studien var att samtliga respondenter skulle gå i nionde klass, 15–16 år och inkluderade både flickor samt pojkar. Samtidigt gjordes ett
bekvämlighetsurval, vilket innebar att informationen valdes utifrån där det var lättast att få tag i. Respondenternas HK-lärare som skulle distribuera enkäten var antingen
bekanta och/eller medlemmar i en Facebook grupp för HK-lärare. Detta tillvägagångsätt valdes eftersom det ansågs vara ett effektivt sätt att nå ut till många respondenter på (Patel & Davidsson, 2019). Dock ska det nämnas att det fanns nackdelar med
bekvämlighetsurvalet, såsom att resultaten inte kan generaliseras (Patel & Davidsson, 2019).
Innan respondenterna, eleverna, fick göra enkäten skickades det ut informationsbrev (Bilaga 2 och 3) till rektorer, lärarna och vårdnadshavare. Efter det fick eleverna tillgång till enkäten, via HK-lärarna.
9 3.3 Datainsamling
Datainsamlingen utfördes i mars 2021, det lägsta önskvärda antalet svar för enkäten var minst 100 stycken. Den fanns tillgänglig i åtta dagar för att kunna samla ihop antalet önskvärda svar. Totalt genomfördes enkäten av 109 respondenter.
3.4 Databearbetning och analys
Eftersom enkäten bland annat publicerades i en Facebook grupp för HK-lärare blev det svårt att undersöka om det skett ett externt bortfall i och med att det inte fanns några uppgifter på vilka som sett enkäten men valt att inte dela med sig av den till sina elever.
Den insamlade datan från enkäten fördes över till en Excel-fil. Därefter gjordes det både deskriptiv- och tolkande statistik av samtliga enkätfrågor för att kunna gruppera de öppna frågornas svar.
För redovisning av data avseende kvantitativa variabler i resultatdelen presenteras de som antal (n) och procent (%) då studien innehar mer än 100 deltagare. För att enkelt kunna presentera data har tabeller och diagram valts. Till följd av att få texten mer läsvänlig har decimaler valts bort vid redovisningen av antal i procent, vilket gör att vissa summeringar kommer att överstiga 100% på grund av avrundningen. Detsamma gäller vid jämförelser mellan pojkar och flickor där svarsfrekvensen var lägre än 100 i respektive grupp. Det fanns en medvetenhet om att data skulle presenteras i antal (n) vid lägre deltagande än 100, dock var kontinuitet något som eftersträvades i studien för att det skulle bli läsvänligare, vilket var skälet till valet.
När det kom till databearbetning av kön så uteslöts svarsalternativen Hen och Vill inte uppge, vilket innebar n=5, då fokus låg på att jämföra eventuella skillnader mellan flickor och pojkar. När det inte gällde skillnader mellan kön så inkluderades alla respondenter.
När det gällde test kring respondenternas inställning till rött kött så länge det är svenskt och även frågan som behandlade ekologiskt valdes det att jämföra “instämmer delvis”,
”instämmer i låg grad” och ”instämmer inte alls” mot “instämmer helt” och ”instämmer i hög grad” vilket gjorde att påståendet ”jag äter inte detta livsmedel” exkluderades. På frågor där vi gjort jämförelser mellan Södra och Norra Sverige användes endast
”instämmer inte alls” och ”instämmer helt”, vilket medförde de andra påståendena exkluderades.
När det kommer till de geografiska skillnaderna slogs Svealand och Götaland ihop för att täcka upp hälften av Sveriges yta. Vilket har resulterat i nya beteckningar såsom Södra Sverige och Norra Sverige.
Fråga sex, nio och 13 var öppna frågor där respondenterna själva fick skriva in sina svar (Bilaga 4). Dessa frågor var inte obligatoriska och besvarades därför inte av alla. Ett sådant bortfall kallas för internt bortfall (Ejlertsson, 2019). Fråga sex handlade om på vilket sätt respondenten ansåg att de försökte minska på rött kött, fråga nio var en följdfråga till fråga åtta handlade om på vilket sätt undervisningen hade bidragit till en
10
medvetenhet om rött kött och fråga 13 handlade om respondenterna hade några övriga synpunkter. När det kommer till fråga sex var det ungefär hälften av
respondenterna(n=54) som besvarade frågan, fråga nio hade en svarsfrekvens på n=79 och sista frågan, fråga 13 var det n=47 som besvarat. De icke obligatoriska frågorna hade ett relativt högt bortfall, dock fanns det även ofullständiga svar.
I de öppna frågorna där respondenterna kunde formulera svaren själva har vi fört ihop liknande svar till en grupp. Fråga sex och 13 hade fem grupper medan fråga nio endast hade fyra (Bilaga 4).
För att se om det fanns några skillnader i inställning till rött kött, så länge det är svenskt och ekologiskt, mellan pojkar och flickor genomfördes Chi-2 test. Även skillnader mellan Norra och Södra Sverige genomfördes med hjälp av Chi-2 test, när det gäller inställning till rött kött. Signifikansnivån som valdes ut för studien var p<0,05.
3.5 Etiska aspekter
Frågorna besvarades konfidentiellt och enkäten ansågs inte vara etisk känslig. Alla respondenter blev informerade om studien i likhet med information- och
samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2017). I följebrevet (Bilaga 2 och 3) fick de
information om att deras medverkan närsomhelst kunde avbrytas samtidigt som det var frivilligt att delta. Vidare fick de även informationen i enlighet med konfidentialitets- och nyttjandekraven att svaren behandlas konfidentiellt och används enbart inom denna studie och att de insamlade uppgifterna raderas när arbetet blivit godkänt och registrerat på Umeå universitets studieregister. Respondenterna fick ange en 8-siffrig kod innan de besvarade enkäten, för att kunna ta bort data vid ångrat deltagande.
Vid planeringen av enkätundersökningen har de forskningsetiska kraven tagits i beaktning, såsom samtyckeskravet. I enkäten har respondenterna varit 15 år och äldre vilket medförde att det inte behövde inhämtas samtycke från vårdnadshavaren
(Ejlertsson, 2019). Dock valdes det ändå att skicka ut informationsbrev till
vårdnadshavare (Bilaga 3). Genom att respondenten har valt att besvara enkäten kan hen anses ha gett sitt samtycke till att medverka.
3.6 Förförståelse
Vi som står bakom den här studien är två studenter från Umeå Universitet som har studerat HK A och B. Vi har även ett intresse av klimat och matkonsumtion, vilket kan ha påverkat den förförståelsen som vi har kring ämnet. För att inte skriva ledande frågor i enkäten försökte vi vara objektiva samt utesluta personliga värderingar vad gäller utformningen av både frågeställningarna, enkätfrågorna samt vid analysen.
11 4. Resultat
4.1 Studiens respondenter
Studiens enkät genomfördes av totalt 109 respondenter i årskurs 9 elever med en ålder på 15–16 år. Det var relativt ojämnt fördelat mellan pojkar (39%) och flickor (57%).
Två procent uppgav hen och 3% ville inte uppge kön. Övervägande del av respondenterna var blandkostare (80%) medan resterande del var någon form av vegetarian, dock fanns det inga veganer med i denna studie. Den geografiska
fördelningen var att Götaland (50%) hade flest respondenter vidare var Svealand (41%) den som hade näst störst andel och minst antal deltagande kom från Norrland (9%).
Detta resulterade i att Södra Sverige inkluderade 91% (n=99) och Norra Sverige 9%
(n=10) av deltagarna.
4.2 Medvetenhet kring att minska konsumtionen av rött kött
Respondenterna (n=109) fick själva skatta sin medvetenhet kring behovet av att minska på rött kött, där det vanligaste svaret var att det inte alls medvetet minskade på rött kött (38%). På den efterföljande öppna frågan (fråga 6) fick respondenterna (n=54) själva uttrycka på vilket sätt de upplevde deras anledning till minskning av rött kött, där angav majoriteten av dom (n=32), att de medvetet minskade på rött kött men identifierade inte anledningen till hur. Medan (n=12), inte alls tänkte på att minska på rött kött, utan åt det de själva tyckte om. Några respondenter (n=4), valde att konsumera mindre rött kött genom att istället äta mer fisk och fågel. Några få (n=3) respondenter angav att de minskade på rött kött på grund av att deras synsätt genomsyrades av djurliv och ytterligare några få respondenter (n=3) angav att de var medvetna om behovet av att minska på rött kött men eftersom det åts rött köttmåltider hemma blev det svårt att uppnå.
Det fanns en signifikant skillnad mellan respondenternas geografiska läge, hos
respondenterna i Södra Sverige fanns det en större medvetenhet kring att minska på rött kött i jämförelse med Norra Sverige (p<0,05).
4.3 Inställning till rött kött
Det populäraste alternativet var ”instämmer delvis” bland respondenterna till frågan
”jag tycker det är bra att äta rött kött så länge det är svenskt” (Figur 1). Grupperingen vid sambandstestet av ”att äta rött kött så länge det är svenskt” jämfördes mellan könen, pojke och flicka, mot ”instämmer delvis”, ”instämmer i låg grad” och ”instämmer inte alls” mot ”instämmer helt” och ”instämmer i hög grad”. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor när det kom till att det var bra att äta rött kött så länge det var svenskt (p>0,05). Däremot andelen pojkar som höll med ”instämmer helt” var högre än flickorna, men skillnaden var inte signifikant (p>0,05).
12
Figur 1. 9:e klassares (n=104) inställning, utifrån kön, till ”att äta rött kött om det är svenskt”. Y-axeln representerar svarande respondenter i procent. X-axeln representerar flickor (n=62) samt pojkar (n=42) och den fem gradiga skala. Webbenkät kring
ungdomars inställning till rött kött, frukt och grönsaker, Sverige, våren 2021.
När det kommer till betydelsen av att äta rött kött så länge det var ekologiskt så fanns det ingen signifikant skillnad mellan könen (p>0,05) vid jämförelse mellan
grupperingarna ”instämmer delvis, instämmer i låg grad och instämmer inte alls” mot
”instämmer helt och instämmer i hög grad” (Figur 2).
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
Instämmer helt Instämmer i hög
grad Instämmer delvis Instämmer i låg
grad Instämmer inte
alls Jag äter inte detta livsmedel
Summa av Pojkar Summa av Flickor
Jag tycker det är bra att äta rött kött så länge det är svenskt
13
Figur 2. 9:e klassares (n=100), utifrån kön, inställning till ”att äta rött kött så länge det är ekologiskt”. Y-axeln representerar svarande respondenter i procent. X-axeln
representerar flickor (n=58) samt pojkar (n=42) och den fem gradiga skala. Webbenkät kring ungdomars inställning till rött kött, frukt och grönsaker, Sverige, våren 2021.
Vid inställningen av att äta rött kött av vana var det vanligaste svaret bland pojkarna (32%) att de instämde helt (Figur 3). Det vanligaste svaret bland flickorna var att de instämde delvis (32%).
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Instämmer helt Instämmer i hög
grad Instämmer delvis Instämmer i låg
grad Instämmer inte
alls Jag äter inte detta livsmedel
Summa av Pojkar Summa av Flickor
Jag tycker det är bra att äta rött kött så länge det är ekologiskt
14
Figur 3. 9:e klassares (n=101), utifrån kön, inställning till ”att äta rött kött av vana”.
Y-axeln representerar svarande respondenter i procent. X-axeln representerar flickor (n=60) samt pojkar (n=41) och den fem gradiga skala. Webbenkät kring ungdomars inställning till rött kött, frukt och grönsaker, Sverige, våren 2021.
När det kommer till respondenternas inställning till ”att äta rött kött för att det är en god proteinkälla” så instämde en tredje del av pojkarna helt (33 %) medan det var en dryg tiondel av flickorna (20%) som instämde helt (Figur 4). Det fanns även en del av pojkarna (10%) och flickorna (9%) som inte alls instämde i att rött kött är en god proteinkälla.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Instämmer helt Instämmer i hög
grad Instämmer
delvis Instämmer i låg
grad Instämmer inte
alls Jag äter inte detta livsmedel
Summa av Pojkar Summa av Flickor
Jag äter rött kött av vana
15
Figur 4. 9:e klassares (n=100) inställning till ”att rött kött för att det är en god proteinkälla”. Y-axeln representerar svarande respondenter i procent. X-axeln
representerar flickor (n=58) samt pojkar (n=42) och den fem gradiga skala. Webbenkät kring ungdomars inställning till rött kött, frukt och grönsaker, Sverige, våren 2021.
När det gällde frågan om vilken inställning respondenterna hade kring att äta mer rött kött ansåg 64% av alla respondenter i någon form, med andra ord de som svarade
”instämmer helt”, ”instämmer i hög grad”, ”instämmer delvis” och ”instämmer i låg grad”, att man borde äta mer rött kött. Detta var något som majoriteten av pojkarna (83%) instämde med medan det enbart var hälften av flickorna (51%).
4.4 Mer grönsaker
Att äta mer grönsaker med hänsyn till sin hälsa och välmående var något som var viktigt hos knappt hälften (46%) av respondenterna. Därefter ansåg 42% att med omtanke till miljön fanns det goda skäl till att äta mer grönsaker. Etik och djur var också en
anledning till att många valde att äta mer grönsaker. Däremot instämde enbart ett fåtal att religion och trosuppfattning hade koppling till vikten av att äta mer grönsaker enligt dem. När det kommer till det dagliga intaget av frukt och grönsaker var det 90% av respondenterna som instämde i någon grad att de uppnådde rekommendationerna, varav 16% bedömde att de instämde helt till att de uppnådde den dagliga rekommendationen.
Enkäten avslutades med en öppen fråga där respondenterna (n=47) själva fick uttrycka allmänna åsikter om enkäten med egna ord (Bilaga 4). Majoriteten (n=28) hade inga övriga synpunkter medan det fanns ett antal som ville trycka på att köttet var en bra proteinkälla (n=4). Fanns även en elev som uttryckte ”jag upplever att det inte är många pojkar som tänker på sin köttkonsumtion”. Några respondenter (n=3) ville tillägga att de uppnådde det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker medan en saknade mer
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Instämmer helt Instämmer i hög
grad Instämmer delvis Instämmer i låg
grad Instämmer inte
alls Jag äter inte detta livsmedel
Summa av Pojkar Summa av Flickor
Jag äter rött kött för att det är en god proteinkälla
16
grönsaker i skolmatsalen för att kunna uppnå det rekommenderade intaget på 500 gram frukt och grönsaker om dagen.
4.5 Hem- och konsumentkunskap
Respondenterna (n=107) fick själva skatta hur de tyckte att undervisningen hade ökat medvetenheten kring rött kött. Drygt en tredjedel svarade att de delvis instämde, 38%
(Figur 5). I den efterföljande öppna frågan fick respondenterna själva formulera på vilket sätt undervisningen hade bidragit till denna medvetenhet. Det var n=79 som valde att svara på frågan. En tredjedel, n=26 svarade att de via HK undervisningen som de hade fått veta att rött kött påverkade både hälsa och miljö, tätt följt av n=23 som ansåg att undervisningen inte hade ökat till någon medvetenhet om rött kött som de inte hade sedan tidigare. Att undervisningen hade ökat medvetenheten, dock utan gradering ansåg n=18. Minst andel n=12 uppgav att deras medvetenhet kommit endera hemifrån eller någon annanstans.
Figur 5. 9:e klassares (n=107) uppfattning kring hur undervisningen har ökat
medvetenheten till rött kött. Y-axeln representerar svarande respondenter i procent. X- axeln representerar den fem gradiga skalan. Webbenkät kring ungdomars inställning till rött kött, frukt och grönsaker, Sverige, våren 2021.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
Instämmer inte alls Instämemr i låg grad Instämmer delvis Instämmer i hög grad Instämmer helt
Antal respondenter
Har undervisningen i Hem- och konsumentkunskap ökat min medvetenhet till rött kött
17 5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
5.1.1 Medvetenhet kring rött kött
Studien visade att respondenter som bodde i Södra Sverige hade en högre medvetenhet kring att minska på rött kött än de från Norra Sverige. Tidigare studier har det visat att personer i Norra Sverige prioriterat djurliv men även närproducerat då det lever kvar en stark jaktkultur (Bohm et al., 2015). Med studiens resultat och tidigare forskning kan man anta att kulturskillnaderna i Sverige skulle kunna vara en anledning till Norra Sveriges respondenters synsätt kring rött kött, då jaktkulturen förmodligen finns kvar hos föräldrarna. En annan aspekt till konsumtionen av rött kött i Norra Sverige skulle kunna vara betydelsen av att bevara biologisk mångfald och landskapsbilden
(Jordbruksverket, 2013). Samtidigt som viltkött oftast bedöms som mer miljövänligt (Livsmedelsverket, 2021b) även om det finns vissa som argumenterar mot detta (Rolfsson, 2016). Dock ska nämnas att det var få deltagare från Norra Sverige (n=10) vilket gör resultatet osäkert.
Livsmedelsproduktionen är en av de största orsakerna till miljöförstöringen (Willett et al., 2019 & Livsmedelsverket, 2019). Detta gör att det är viktigt att en förändring sker inom matkonsumtionen. Området, rött kött, står för största utsläppsandelen inom livsmedelsgruppen, därför är en ändring av människans beteende mot en minskad konsumtion av rött kött betydelsefull (Naturvårdsverket, 2012). Drygt en tredjedel av studiens respondenter angav att de inte medvetet försöker att minska på rött kött.
Anmärkningsvärt var att det fanns ett fåtal respondenter (n=3) som upplevde en medvetenhet kring att minska på rött kött men i hemmet serverades det köttmåltider, vilket skulle kunna göra att det blev svårare för respondenten, 15–16 åring, att kunna göra förändringar. Det skulle kunna vara en faktor som försvårar ungdomarnas handlingar utifrån sin inställning till rött kött.
5.1.2 Inställning till rött kött
Studien visade att respondenterna i denna studie ansåg att vikten av att äta rött kött som kommer ifrån Sverige inte har någon större betydelse. Då alternativet ”instämmer delvis” var populärast bland alla respondenter, vilket skulle kunna tolkas som att svenskt producerat inte har någon större betydelse. Det fanns det ingen signifikant skillnad mellan könen vad gällde betydelsen av att äta rött kött som kommer från Sverige. Det var dock en större andel pojkar som ”instämde helt” i vikten av att äta rött kött från Sverige. Kan vara oroväckande att det inte läggs så stor vikt vid ursprung eftersom barnens matvanor grundläggs redan i tidig ålder och kvarstår ofta upp i åldrarna (Birch & Fisher, 1998).
Svenska bönder strävar efter att kontinuerligt arbeta mer med resurseffektivisering för att minska klimatpåverkan (Livsmedelsverket, 2020a). Om eleverna inte ändrar
inställning kan det i ett senare skede påverka miljöfaktorer såsom de öppna landskapen men även välfärden i och med att bönder blir utan jobb (Lantbrukarnas riksförbund,
18
2020). Det sätter också sina spår även i den svenska ekonomin, då pengarna inte hålls inom landet på grund av de importerade livsmedlen. En annan aspekt som skulle påverkas negativt är hälsan, då svenskt kött innehåller låg antibiotikaanvändning i jämförelse med andra länder. Om elever väljer utländskt kött istället för svenskt skulle det i förlängning kunna leda till antibiotikaresistens, som även kan klassas som ett av de största hoten mot folkhälsan (Livsmedelsverket, 2020a).
När det kom till betydelsen av att välja ekologiskt rött kött instämde enbart 11% av respondenterna medan 12% inte alls instämde. Det vanligaste svaret bland
respondenterna var att de instämde delvis (37%), vilket kan tolkas som att de inte lägger någon större vikt vid betydelsen om köttet innefattade ekologiskt eller inte. I ett av de centrala innehållen i kursplanen i HK anges att eleven bör få en förståelse för hur livsmedel samt andra varor produceras, transporteras samt hur det påverkar hälsan och miljön (Skolverket, 2020a). Dock behöver det inte nödvändigtvis betyda att de tycker det är viktigt, då det kan råda lite olika åsikter om ekologiskt alltid är bäst.
Ämnet omfattar många stora områden samtidigt som det är ett av skolans minsta ämnen sett till undervisningstimmar (Skolverket, 2020b). Detta resultat pekar på vikten av att undervisa kring detta innehåll än mer i HK.
Studien visade även att det fanns en differens mellan andelar pojkar och flickor när det kommer till inställningen av att äta rött kött av vana, 32% av pojkarna svarade att de instämde helt medan motsvarande siffra för flickor var 11%, dock fanns det ingen signifikant skillnad. Det här styrker resultatet som Livsmedelsverkets (2018) rapport visade, att pojkar var de som konsumerade mer rött kött. Noterbart var även att 64% av respondenterna ansåg att man bör äta mer rött kött i någon form där majoriteten av pojkarna (83%) instämde. En bidragande anledning till att rött kött i många kulturer förknippas med maskulinitet men även makt och i och med det kan det här vara något som fortfarande lever kvar (Lupton, 1996 & McPhail et al., 2012). Det är intressant att i Norra Sverige finns ett större intresse av att äta kött samtidigt som vikten av svenskt och ekologiskt inte var prioriterad hos studiens respondenter.
En annan intressant aspekt var respondenternas svar kring frågan om deras inställning till att äta rött kött för att det är en god proteinkälla, övervägande del, 83% instämde helt. Det framkom inte om eleverna hade kunskap om bra växtbaserade proteinkällor eftersom det inte fanns någon sådan fråga. Skolan har en viktig uppgift att undervisa elever om att det finns andra alternativ som proteinkälla, till exempel olika typer av baljväxter såsom ärtor, linser och bönor (Livsmedelsverket, 2020b). Idag finns även en rad olika processade livsmedel som är rika på protein såsom sojakorv, falafel och tofu (WWF, 2020). Det behöver ske ändringar i kostvanor för att nå en hållbar och hälsosam livsstil, vad gäller att äta mer växtbaserat och att minska på de animaliska produkterna (Willett et al., 2019). Detta stärker HK-undervisningens roll som står för bland annat att vanor påverkar både individen samt familjens välbefinnande som samhället och naturen (Skolverket, 2011). Skolämnet ska även utveckla elever till att göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Studiens resultat kan dock samtidigt ses som att HK-ämnet har misslyckats med att ge eleverna kunskap om hållbarhet och miljö. Även om det är svårt att förmedla andra alternativ är det viktigt att HK ger eleverna möjlighet att tillaga alternativa proteinrika livsmedel så de kan bekanta
19
sig med dessa. Det är även viktigt att eleverna får en förståelse för hur lättillgängliga andra alternativ är idag, såsom exempelvis falafel.
5.1.3 Mer frukt och grönsaker
Det fanns en vetskap hos nära hälften av respondenterna om att äta frukt och grönsaker för hälsan, en vetskap utan handlingar. Med tanke på att det var endast 16% som
instämde helt med att de uppnår de rekommendationerna om frukt och grönsaker, är det stor skillnad på 46% som hade vetskap om dess betydelse. Medias marknadsföring uppmuntrar konsumtionen av energirika livsmedel såsom högt fettinnehåll, högt sockerinnehåll och salt, vilket idag har integrerats hos 15–16 åringar som en normalitet (Stevenson et al., 2006). Sex timmar om dagen konsumerar människor medier vilket bidrar till att de har ett stort inflytande hos användare (Fagerström & Nilson, 2008). Det skulle kunna vara medias stora påverkan och inflytande som avspeglar elevernas svar i studien. I detta fall skulle det kunna vara orsaken hos de respondenter som var
medvetna om behovet av att minska på rött kött, men att det åts i hemmet samt när det gällde att uppnå mängden frukt och grönsaker. Personer med en hög grad av
näringskunskap har visats av forskning att de har en 23 gånger större chans att kunna konsumera den rekommenderade mängden på 500 gram frukt och grönsaker än de som inte fått tillgodogöra sig kunskapen (Wardle et al., 2000). Elevernas kunskaper kan i framtiden generera viktiga verktyg som människan behöver i sitt vardagliga liv.
5.1.4 Hem- och konsumentkunskapens roll
Av studiens respondenter ansåg 38%, att HK-undervisningen delvis hade bidragit till en medvetenhet kring rött kött. Där majoriteten vid den följande öppna frågan uttryckte att det hade fått med sig det röda köttets negativa påverkan i någon form både på hälsa och miljö via undervisningen i HK.
Tidsramen inom HK är otillräcklig med tanke på ämnets omfattande och betydande innehåll (Lindblom et al., 2016). Samtidigt var det ett fåtal, n=12 som angav att deras medvetenhet kom endera hemifrån eller någon annanstans vilket ger dessa elever andra förutsättningar. Dock är det viktigt att ämnet får utrymme för att kunna fostra framtida medvetna konsumenter, då n=23 ansåg att undervisningen inte hade bidragit till någon ökad medvetenhet. En orsak till att HK-undervisningen har misslyckats med sitt uppdrag skulle kunna vara det stora antalet obehöriga lärare inom ämnet (Skolverket, 2021), med tanke på att de inte har fått utbildning inom konsumtion, miljö, klimat och livsmedelskunskap som utbildningen ger. En annan aspekt skulle kunna vara att tidsramen i ämnet är otillräcklig och skulle kunna vara en orsak till att rött kötts påverkan inte framkommer i den utsträckning som det skulle behövas. För att kunna förbättra kostvanor och bromsa livsstilsrelaterade sjukdomar, är elever en viktig
målgrupp och HK ett viktigt undervisningsämne. Med andra ord, hur framtiden kommer att se ut avgörs av elevernas synsätt och handlingar.
20 5.2 Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvantitativ metod, i form av en webbenkät, för att enklare kunna nå ut till ett större antal respondenter under en kortare period, samtidigt som det var fördelaktigt av miljöskäl (Ejlertsson, 2019 & Trost
& Hultåker, 2016).
För att kunna besvara sambanden mellan variabler och orsaker krävdes det en
kvantitativ metod (Patel & Davidsson, 2019) samtidigt som syftet erfordrade mätningar av datainsamlingen, statistiska bearbetnings- och analysmetoder.
Med tanke på den rådande situationen och spridningen som studiens syfte krävde, valdes det att göras ett bekvämlighetsurval, vad gällde främst för att besvara den geografiska skillnaden. Studiens datainsamling påverkades delvis av påsklov och Corona-pandemi, vilket kan vara två skäl till att underlaget var lågt och på grund av den rådande situationen resulterade det i en hög arbetsbelastning hos lärare samt bortfall hos respondenterna. Detta kan ha resulterat i det låga antal deltagande av respondenter som representerar Norrland eftersom det bland annat skiljer sig vad gäller påsklovsveckorna samt den stora pandemispridningen. Med tanke på att det enbart var 9% av deltagarna som var från Norrland utgör det inte någon generalisering över alla ungdomar i årskurs 9 från Norra Sverige. Detsamma gäller representanterna från Södra Sverige med tanke på att den insamlade datan har gjorts med ett bekvämlighetsurval.
För att studien skulle få en god validitet arbetades det noggrant med enkätutformningen samt en pilotstudie gjordes för att minska missförstånd och öka enkätfrågornas
förståelse bland respondenterna. I majoriteten av enkätfrågorna användes likertskala och rangordningar med en skala 1–5 där 1 stod för ”instämmer inte alls” och 5 ”instämmer helt” (Ejlertsson, 2019). Formuleringen av skalan skrevs i ord istället för siffror för att minska missförstånd och egna tolkningar. Vi har försökt att minimera risken för att det inte ska kunna ske missförstånd eller väckas frågor hos respondenterna under
besvarande av enkäten. Det fanns nackdelar med att vi inte fanns tillgängliga för förtydligande av frågor, trots att denna risk fanns så ansågs det att en kvantitativ metod lämpades för att besvara studiens syfte bäst.
Urvalsmetoden, bekvämlighetsurval, kan ha påverkat reliabiliteten på så vis att om studien skulle göras om i framtiden kan det ske en annan fördelning på urvalet.
Tidsutrymmet gav ingen möjlighet att göra en test-retestmetod för att kunna studera reliabiliteten (Ejlertsson, 2019).
Fråga sex, nio och 13 fanns det ett internt bortfall på respondenter, en anledning till det förutom att de inte var obligatoriska var att respondenten själv fick skriva in sin åsikt, vilket kan anses krävande av respondenten.
5.3 Samhällsrelevans
Studien ger en förståelse kring HK-ämnets bristande undervisning om rött kött påverkan med tanke på att levnadsvillkor skiljer sig åt hos elever i samhället, vilket gör att HK kan spela en viktig roll. Skollagen fastslår att utbildning inom skolväsendet anspelar till
21
att elever ska inhämta men även utveckla kunskaper samt värden (Skolverket, 2011).
Skolan ska även främja respekt för varje individs egenvärde men också hänsyn för miljön. När det kommer till undervisningen i HK ska eleverna få möjlighet att utveckla en medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser (Skolverket, 2020a). Genom att eleverna har HK i skolan ger det dem möjlighet att utveckla kunskaper om verktyg för att bli medvetna konsumenter och välja andra hälsosamma samt miljövänligare alternativ. Vilket vid ett senare skede skulle kunna påverka samhället i en positiv inriktning, såsom att gå mot ett hållbarare samhälle.
Studiens resultat visade att ämnet behöver lyfta rött kötts negativa påverkan än mer, både inom aspekterna hälsa och miljö. Även om matvanorna förbättras finns det alltid möjligheter att jobba vidare för att främja en bättre hälsa och miljö. Detta är en samhällsutmaning som alla står inför då det är en betydelsefull faktor inom hållbarhet (Annunziata et al, 2019).
Ur miljö- och hälsosynpunkt är det viktigt att äta mindre rött kött eftersom det är ett livsmedel som påverkar miljön samt klimatet mest (Livsmedelsverket, 2021a). Det är därför viktigt att byta ut det animaliska proteinet mot andra vegetariska proteinrika alternativ. Ur flera perspektiv behövs det en högre konsumtion av frukt, grönsaker och baljväxter för att kunna minska på hälsorisker. HK behöver ge eleverna verktyg att handskas med vegetariska alternativ för att kunna minska konsumtionen av rött kött men även öka mängden frukt och grönsaker.
6. Slutsats
Med hjälp av denna studie framkom det att det fanns viss medvetenhet om rött kötts negativa påverkan på hälsa och miljö samt skillnader kring inställningen till rött kött hos elever i årskurs 9. Vilket leder till att lärare inom HK ställs inför ett viktigt uppdrag att sprida kunskaper och intresse om andra alternativa proteinrika livsmedel med avsikt att minska konsumtionen av rött kött bland eleverna för att främja deras hälsa samt miljö. Eleverna skulle då även kunna inspirera och delge kunskap till hemmet att istället våga prova vegetariska alternativ. Undervisningen om det röda köttets påverkan är ett viktigt och relevant ämne som behöver mer utrymme genom att låta elever tillaga och smaka på vegetariska alternativ för att kunna forma framtida medvetna konsumenter.
Detta är något som undervisningen i HK kan bidra till en positiv utveckling kring, dock är nackdelen de få undervisningstimmarna. Kan inte ämnet erhålla mer utrymme kan det medföra konsekvenser för hela samhället eftersom det då finns risk att man missar eller måste prioritera bort viktig undervisning kring detta. Med tanke på det höga antalet av respondenterna som inte ansåg att HK hade ökat deras medvetenhet om rött kötts negativa påverkan finns det anledning att fundera om det kan ha varit så för
respondenterna i denna studie. Det är viktigt att HK-lärare arbetar kontinuerligt med livsmedels påverkan på hälsa, miljö och ekonomi.
22 7. Författarnas bidrag till arbetet
Planering och utformning av studien har gjorts tillsammans, likaså enkätutformningen.
Vidare har KG gjort chi-2 uträkningarna. Därefter har arbetet med datainsamlingen, analyser och författandet av studien gjorts i tillsammans.
23 8. Referenslista
Annunziata, A., Agovino, M., & Mariani, A. (2019). Measuring sustainable food consumption: A case study on organic food. Sustainable Production and Consumption, 17, 95–107. https://doi.org/10.1016/j.spc.2018.09.007
Beck-Friis, J., Bruce, Å., Cederholm, T., Danielsson-Tham, M.-L. & Lundström, K.
(2013). Matens kvaliteter. Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, volym 4, sid. 4 – 43. https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2013/05/KSLAT-4-2013-Matens- kvaliteter.pdf
Birch, L. L., & Fisher, J. O. (1998). Development of Eating Behaviors Among Children and Adolescents. Pediatrics, 101, 539-546
https://pediatrics.aappublications.org/content/pediatrics/101/Supplement_2/539.full.pdf Bohm, I., Lindblom, C., Åbacka, G., Bengs, C., & Hörnell, A. (2015). “He just has to like ham” – The centrality of meat in home and consumer studies. Appetite, 95, 101–
112. https://doi.org/10.1016/j.appet.2015.06.015
Croll, J., Neumark-Sztainer, D., & Story, M. (2001). Healthy Eating: What Does It Mean to Adolescents? Journal of Nutrition Education, 33(4), 193–198.
https://doi.org/10.1016/S1499-4046(06)60031-6
EAT (2019). Summary Report of the EAT-Lancet Commission.
https://eatforum.org/content/uploads/2019/07/EAT- Lancet_Commission_Summary_Report.pdf
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (Fjärde upplagan). Studentlitteratur.
Fagerström, L., & Nilson, M. (2008). Genus, medier och masskultur. Gleerup.
Jordbruksverket. (2013). Hållbar köttkonsumtion – Vad är det? Hur når vi dit?
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_1.pdf Jordbruksverket. (2018). Hållbar produktion och konsumtion av mat.
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.1f1adf26163dc588f3e133ea/1528440029 934/ra18_17v2.pdf
Joyce, A., Dixon, S., Comfort, J. & Hallett, J. (2012). Reducing the Environmental Impact of Dietary Choice: Perspectives from a Behavioral and Social Change Approach. Journal of Environmental and Public Health, 2012, 978672–978677.
https://doi.org/10.1155/2012/978672
Karlsson, S. & Brydolf, M. (2006). Ungdomars kost- och motionsvanor: En undersökning i årskurs 9 på två svenska skolor. Vård i Norden, 26(4), 4–.
https://doi.org/10.1177/010740830602600402
24
Kildal, C., & Syse, K. (2017). Meat and masculinity in the Norwegian Armed Forces.
Appetite, 112, 69–77. https://doi.org/10.1016/j.appet.2016.12.032
Lallukka, T., Lahti-Koski, M., & Ovaskainen, M. (2001). Vegetable and fruit consumption and its determinants in young Finnish adults. Naringsforskning, 45(1), 120–125. https://doi.org/10.3402/fnr.v45i0.1792
Lantbrukarnas riksförbund. (2020). Välj svensk mat – för klimatet, jobben och miljön.
https://www.lrf.se/politikochpaverkan/foretagarvillkor-och-konkurrenskraft/nationell- livsmedelsstrategi/var-med-och-paverka/varfor-valja-svensk-mat/
Ljung, P., Riley, S., Heberlein, T., & Ericsson, G. (2012). Eat prey and love: Game‐
meat consumption and attitudes toward hunting. Wildlife Society Bulletin, 36(4), 669–
675. https://doi.org/10.1002/wsb.208
Lindblom, C., Erixon Arreman, I., Bohm, I., & Hörnell, A. (2016). The importance of time frames in Swedish Home and Consumer Studies. International Journal of
Consumer Studies, 40(3), 299–308. https://doi.org/10.1111/ijcs.12256
Livsmedelsverket. (2012). Vetenskapligt underlag för råd om mängden frukt och grönsaker till vuxna och barn.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2012/2012_
livsmedelsverket_14_underlag_frukt_gronsaker.pdf
Livsmedelsverket. (2013). Hur liten kan livsmedelskonsumtionens påverkan vara år 2050 – ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-
miljo/miljo/2013_livsmedelsverket_hur_liten_kan_livsmedelskonsumtionens_klimatpa verkan_vara_2050.pdf
Livsmedelsverket. (2018). Riksmaten ungdom 2016-17 - Så äter ungdomar i Sverige, Del 1 Livsmedelskonsumtion bland ungdomar i åk 5, åk 8 och i åk 2 i gymnasiet.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018- nr-14-riksmatenungdom-huvudrapport_del-1-livsmedelskonsumtion.pdf
Livsmedelsverket. (2019). Mindre kött - bra för hälsan och miljön.
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/debattartiklar/mindre-kott--bra- for-bade-halsan-och-miljon
Livsmedelsverket. (2020a). Antibiotikaresistenta bakterier.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och- mogelsvampar1/antibiotikaresistenta-bakterier
Livsmedelsverket. (2020b). Vegetarisk mat. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor- halsa--miljo/kostrad/vegetarisk-mat-for-vuxna
Livsmedelsverket. (2021a). Frukt, bär, grönsaker och baljväxter.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta- matval2/frukt-bar-gronsaker-och-baljvaxter
25 Livsmedelsverket. (2021b). Kött och chark – råd.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta- ditt-satt/kott-och-chark
Ludvigsen, A., & Scott, S. (2009). Real kids don’t eat quiche: What food means to children. Food, Culture and Society: An International Journal of Multidisciplinary Research, 12(4), 417–436.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.2752/175174409X456728 Lupton, D. (1996). Food, the body and the self. London: Sage.
McPhail, D., Beagan, B., & Chapman, G. (2012). “I Don’t Want to be Sexist But...”:
Denying and Re-Inscribing Gender Through Food. Food, Culture, & Society, 15(3), 473–489. https://doi.org/10.2752/175174412X13276629246046
Naturvårdsverket. (2013). Köttkonsumtionens klimatpåverkan – Drivkrafter och styrmedel. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620- 6456-3.pdf
Nilsson, K., Sund, V., & Florén, B. (2011). The environmental impact of the consumption of sweets, crisps and soft drinks. Nordic Council of Ministers.
https://doi.org/10.6027/TN2011-509
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Persson, C. & Persson, T. (2015). Hållbar utveckling: människa, miljö och samhälle (Upplaga 3). Studentlitteratur.
Reisch, L., Eberle, U., & Lorek, S. (2013). Sustainable food consumption: an overview of contemporary issues and policies, Sustainability: Science, Practice and Policy, 9:2, 7-25, DOI: 10.1080/15487733.2013.11908111
Rolfsson, H., (2016). ”Älgkött lika dåligt som nötkött för klimatet”.
https://www.atl.nu/algkott-lika-daligt-som-notkott-for-klimatet
Röös, E. (2014). Mat-klimat-listan (Version 1.1). SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för energi och teknik.
https://pub.epsilon.slu.se/11671/7/roos_e_141125.pdf
Röös, E., Sundberg, C., Salomon, E., & Wivstad, M. (2013). Ekologisk produktion och klimatpåverkan: en sammanställning av kunskapsläge och framtida forskningsbehov.
Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK, Sveriges lantbruksuniversitet.
26
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen- och-
fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos
%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor_1
Skolverket. (2020a). Kursplan för Hem- och konsumentkunskap.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-
fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubject Code%3DGRGRHKK01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa2 19f
Skolverket. (2020b). Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/timplan-for-grundskolan
Skolverket. (2021). Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2020/21.
https://www.skolverket.se/getFile?file=7908
Stevenson, C., Doherty, G., Barnett, J., Muldoon, O., & Trew, K. (2006). Adolescents’
views of food and eating: Identifying barriers to healthy eating. Journal of Adolescence (London, England.), 30(3), 417–434. https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2006.04.005 Sumpter, K. (2015). Masculinity and Meat Consumption: An Analysis Through the Theoretical Lens of Hegemonic Masculinity and Alternative Masculinity Theories:
Masculinity and Meat Consumption. Sociology Compass, 9(2), 104–114.
https://doi.org/10.1111/soc4.12241
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017- 08-29-god-forskningssed.html
Wardle, Parmenter, & Waller, 2000). (Wardle, J., Parmenter, K., & Waller, J. (2000).
Nutrition knowledge and food intake. Appetite, 34(3), 269-275.
Willett, W., Rockström, J., Loken, B., Springmann, M., Lang, T., Vermeulen, S., Garnett, T., Tilman, D., DeClerck, F., Wood, A., Jonell, M., Clark, M., Gordon, L., Fanzo, J., Hawkes, C., Zurayk, R., Rivera, J., De Vries, W., Majele Sibanda, L., &
Murray, C. (2019). Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. The Lancet (British Edition), 393(10170), 447–
492. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31788-4
WWF. (2020). Protein från växtriket. https://www.wwf.se/mat-och- jordbruk/kottguiden/protein-fran-vaxtriket/
5
Bilaga 1 - Enkätundersökning
En enkätundersökning om elevers inställning till att äta mera grönt och mindre rött kött Vi är två studenter som skriver vår kandidatuppsats i kostvetenskap vid Umeå universitet.
Under våren 2021 genomför vi en studie där syftet är att undersöka inställningen till att äta mer grönt och mindre rött kött bland ungdomar i årskurs 9. Och om det skiljer sig inom könen samt det geografiska läget. Det tar cirka 5-10 minuter att genomföra den.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms som är en molntjänst utanför Umeå universitet.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister.
Om du har några frågor eller du ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser:
Kitty Grosselin, kigr0017@gapps.umu.se Frida Granholm, frgr0079@gapps.umu.se
Cecilia Lindblom, universitetslektor, Cecilia.lindblom@umu.se
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se Tack för din medverkan!
Frida Granholm & Kitty Grosselin
Ange en 8-siffrig kod som vi kommer kunna använda för att ta bort svaren om du ångrar ditt deltagande i studien. Det är även viktigt att du själva skriver upp denna kod så den finns med om det här skulle bli aktuellt.
Bakgrund
1. Jag identifierar mig som:
□ Tjej
□ Kille
□ Hen
□ Vill inte uppge
2. Jag är…
□ 15 år
□ 16 år
3. Jag bor i…
□ Norrland (Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland)
□ Svealand (Dalarna, Närke, Södermanland, Uppland, Värmland och Västmanland)
□ Götaland (Blekinge, Bohuslän, Dalsland, Halland, Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Gotland och Öland)
Kostvanor
4. Mina kostvanor/matvanor är…
□ Blandkostare (äter de flesta livsmedel, utesluter inget)
□ Blandkostare (äter de flesta livsmedel men är allergisk mot en del livsmedel och därför utesluter jag dem)
□ Blandkostare (äter de flesta livsmedel men utesluter en del som jag inte tycker om)
□ Flexitarian (äter mestadels vegetariskt och inkluderar ibland kött, fisk och fågel)
□ Lakto-ovo-vegetarian (äter växtbaserad kost, mjölkprodukter och ägg) OBS! Är du enbart lakto- eller ovo-vegetarian kan du fylla i detta alternativ.
□ Pescetarian (äter växtbaserad kost, fisk och skaldjur)
□ Vegan (äter en strikt vegetarisk kost utan animala livsmedel)
□ Annat
5. Jag försöker medvetet minska på rött kött såsom nöt, gris, ren och vilt men det kan också vara som ingrediens i charkprodukter (t.ex. korv, skinka mm)
□ Instämmer inte alls
□ Instämmer i låg grad
□ Instämmer delvis
□ Instämmer i hög grad
□ Instämmer helt
6. På vilket sätt?
………
………
………
7. Vilken inställning har jag till rött kött (såsom nöt, gris, lamm, ren och vilt) t.ex. leverpastej, korv, charkprodukter?
Instämmer inte alls Instämmer i låg grad Instämmer delvis Instämmer i hög grad Instämmer helt
1. Jag tycker det är bra att äta rött kött så länge
det är svenskt.
□ □ □ □ □ 2.Jag tycker det är bra
att äta rött kött så länge det är ekologiskt.
□ □ □ □ □ 3. Jag äter rött kött av vana
□ □ □ □ □ 4. Jag äter rött kött för det
är en god proteinkälla
□ □ □ □ □ 5. Jag tycker att man borde
äta mer rött kött
□ □ □ □ □
8. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap har ökat min medvetenhet till rött kött.
□ Instämmer inte alls
□ Instämmer i låg grad
□ Instämmer delvis
□ Instämmer i hög grad
□ Instämmer helt
9. På vilket sätt?
………
………
……….
10. Jag tycker det är viktigt att äta mindre rött kött med hänsyn till…
Instämmer inte alls Instämmer i låg grad Instämmer delvis Instämmer i hög grad Instämmer helt
Miljö
□ □ □ □ □ Etik och djur □ □ □ □ □ Min hälsa och välmående □ □ □ □ □ Religion/trosuppfattning □ □ □ □ □
11. Jag tycker det är viktigt att äta mer grönt med hänsyn till…
Instämmer inte alls Instämmer i låg grad Instämmer delvis Instämmer i hög grad Instämmer helt
Miljö □ □ □ □ □ Etik och djur □ □ □ □ □ Min hälsa och välmående □ □ □ □ □ Religion/trosuppfattning □ □ □ □ □
12. Jag anser att jag når livsmedelsverkets rekommendationer om 500 gram frukt och grönsaker per dag (tre frukter och två rejäla nävar grönsaker).
□ Instämmer inte alls
□ Instämmer i låg grad
□ Instämmer delvis
□ Instämmer i hög grad
□ Instämmer helt
13. Övriga synpunkter
………
………
………
………
………
Informationsbrev gällande enkätundersökning
Till skolledare Hej!
Vi heter Frida Granholm och Kitty Grosselin och vi är två studenter vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, med inriktning hem- och konsumentkunskap vid Umeå universitet.
Syftet med vår studie är att studera inställningen hos eleverna i åk 9 till att äta mera grönt och mindre rött kött
Samtliga deltagande elever kommer att vara anonyma i studien och allt material hanteras konfidentiellt. Eleven kan när som helst avbryta sitt deltagande i studien. Eleverna är över 15 år och då räcker det med deras godkännande för att delta i enkäten. Vi vill ändå informera dig som rektor att det kommer att ske under vecka X.
Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms som är en molntjänst utanför Umeå universitet. De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister.
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se
Det går utmärkt att skriva till oss för att få mer information.
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar,
Frida Granholm Kitty Grosselin
frgr0079@gapps.umu.se kigr0017@gapps.umu.se
Informationsbrev gällande enkätundersökning
Till Vårdnadshavare Hej!
Vi heter Frida Granholm och Kitty Grosselin och vi är två studenter vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, med inriktning hem- och konsumentkunskap vid Umeå universitet.
Syftet med vår studie är att studera inställningen hos eleverna i åk 9 till att äta mera grönt och mindre rött kött.
Samtliga deltagande elever kommer att vara anonyma i studien och allt material hanteras konfidentiellt. Eleven kan när som helst avbryta sitt deltagande i studien. Eleverna är över 15 år och då räcker det med deras godkännande för att delta i enkäten. Vi vill ändå informera dig som vårdnadshavare att det kommer att ske under vecka X. Vill ni inte att era barn ska
besvara enkäten så hör av er innan X månad.
Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms som är en molntjänst utanför Umeå universitet. De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister.
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se
Det går utmärkt att skriva till oss för att få mer information.
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar,
Frida Granholm Kitty Grosselin
frgr0079@gapps.umu.se kigr0017@gapps.umu.se
