Ingen mobiltelefon vid middagsbordet!

Ingen mobiltelefon vid middagsbordet!

En kvalitativ studie av föräldrars upplevelser

Abstract

Innehållsförteckning

1 Inledning... 1

1.1 Syfte & frågeställningar ... 2

1.2 Tidigare forskning ... 2

2 Teoretiska utgångspunkter ... 4

2.1 Det senmoderna samhället och mobilens kultur... 4

2.2 Självidentitet ... 5

2.3 Skam ... 6

2.4 Positiv och negativ frihet ... 7

2.5 Legitimitet ... 7

2.6 Olika typer av mobilanvändare ... 8

3 Metod ... 9 3.1 Begränsningar ... 10 3.2 Intervjuerna ... 10 3.3 Forskningsetik ... 11 3.4 Tematisk analys ... 11 4 Analys ... 14 4.1 Självidentitet ... 14

Respondent 1 - den ambivalente mobilanvändaren ... 16

Respondent 2 - den närvarande föräldern ... 16

Respondent 3 - den ständigt uppkopplade ... 17

Respondent 4 - mästaren av multitasking... 18

4.2 Kontroll ... 19

4.3 Skam ... 21

4.4 Stolthet... 23

4.5 Legitimitet ... 24

När legitimerar föräldrar sitt mobilanvändande? ... 24

När legitimerar föräldrarna att inte använda mobilen?... 25

5 Avslutande diskussion ... 26

5.1 Framtida forskning ... 28

Referenslista ... 30

Bilaga 1 ... 32

1 Inledning

Antalet mobilanvändare i Sverige har ökat avsevärt mycket i antal under det senaste decenniet. Enligt statistik från Internetstiftelsen (2019) var det år 2011 27 % av befolkningen som ägde en mobil. Liknande undersökning år 2019 visade att 95 % av befolkningen ägde en mobil och att 87 % av befolkningen använde sin mobil dagligen. I samband med denna förändring så är föräldrars ökade mobilanvändning någonting som har använts i den offentliga debatten om mobilens effekt på barn. Bland annat i en artikel skriven av SvD (2018) framkommer det att föräldrars användning av tekniska apparater stör förhållandet till barn på en social och känslomässig nivå. Utöver denna artikel så publicerade även Sveriges Radio (2015) en omskriven intervju där ordförande för barnhälsa i Sveriges Psykologförbund, Kerstin Johannesson, hävdat att “Föräldrar som ofta använder mobiltelefonen kan likställas med att barnet har psykiskt sjuka föräldrar” (P4 Sjuhärad 2015).

Kombinationen av att en stor del av alla människor idag använder mobiler, i kontrast till den offentliga debatten om att för mycket mobilanvändning har negativa sociala konsekvenser, skapar en osäkerhet bland mobilanvändare. Känslan av osäkerhet, eller förvirring, är ett vedertaget socialpsykologiskt problem som enligt Giddens (1999:218) är oupphörligt och påverkar alla människors självidentitet. De problem som uppsatsen har för avsikt att undersöka är kopplat till vilka känslor som föräldrarna upplever i relation till mobilanvändning och varför föräldrarna använder mobilen som de gör, utan att koppla detta till förhållandet mellan föräldrarna och deras barn. Denna uppsats bidrar till forskningsområdet genom att undersöka dessa uppfattningar och skapa mer förståelse för olika upplevelser av mobilanvändning. Vi tror att ökad kunskap kring mobilanvändande kan bidra till att minska upplevelser som skapar osäkerhet hos föräldrar.

för att de inte tar de ansvar som krävs då de är vårdnadshavare över barnen och det är lätt att uppmärksamma felaktigheter i deras beteende. Utöver att mobilen påverkar oss alla i vardagen så finns det även normer och värderingar i vår kultur angående mobilanvändning och föräldraskap. Trots de olika sätt som föräldrar använder mobilen på, så kom denna uppsats fram till att middagsbordet var en plats där mobilanvändning reglerades mest, vilket kan förstås utifrån de sociokulturella uppfattningar som förknippas med gemenskapen kring middagen.

1.1 Syfte & frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att få en djupare inblick i hur föräldrar själva upplever, samt legitimerar, sin egna mobilanvändning. Detta kommer att förstås utifrån följande frågeställningar:

1. Hur beskriver föräldrar sitt eget förhållningssätt till mobilen?

2. Vilka upplevelser och känslor talar föräldrar om att de har i relation till mobilanvändning i sin vardag?

3. Vilka strategier har föräldrar för att hantera sina upplevelser och känslor kring mobilanvändning?

4. Hur legitimerar föräldrar sin mobilanvändning?

1.2 Tidigare forskning

Inför den här uppsatsen fanns ett intresse för mobilanvändande i sociala situationer, med utgångspunkt i begreppet “Phubbing” (Roberts & David, 2016). Begreppet är en sammandragning av de engelska orden “phone” och “snubbing” och innebär att fokusera på sin mobil samtidigt som man är i socialt samspel med andra personer i det fysiska rummet. Forskningsfältet i västvärlden präglas av ett intresse för “Phubbing” i romantiska förhållanden, och i Asien av barn & ungdomars upplevelse av föräldrars “Phubbing”. I forskningen var det oftast en utgångspunkt att det var föräldrarnas, eller de vuxnas, eget fel att de använde mobilen. Det fanns en tydlig stigmatisering över mobilanvändningens negativa påverkan på ens sociala relationer och till följd av detta uppmuntrades ofta att mobilanvändning skulle begränsas. Här frågade vi oss själva varför forskningen skuldbelägger mobilanvändare på detta vis, och ifall det fanns möjlighet att utveckla forskningsområdet angående mobilanvändning i sociala samspel. Till följd av detta blev forskningsfrågan att förstå hur föräldrar upplever och legitimerar sin mobilanvändning.

2 Teoretiska utgångspunkter

Uppsatsens teoretiska utgångspunkter har till stor del baserats på Giddens (1999) teori om självidentiteten, med koppling till teorier kring mobilkultur (Lindgren, 2017). Detta gjordes för att illustrera hur Giddens teorier kan förstås i relation till uppsatsens syfte. Utöver detta presenteras Fromms (1994) teori om ”positiv och negativ frihet”, ett legitimitetsbegrepp utifrån Sörlin (2003), och avslutas med en redovisning av Harmon & Mazmanians (2013) olika typer av mobilanvändare.

2.1 Det senmoderna samhället och mobilens kultur

Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999) diskuterar bland annat globaliseringen av moderna institutioner, självet som ett “reflexivt projekt”, samt vad för konsekvenser som förändringar i vardagslivet kan ha för det personliga livet. Med utgångspunkt i modernitetsbegreppet diskuterar Giddens (1999:12–13) att samhället vi lever i har gått från “Moderniteten” till “Senmoderniteten”. Skillnaden på dessa är att modernitetens epok kännetecknar grunden för de samhälleliga institutioner vi är bekanta med i vardagen, medan senmodernitetens epok även förlitar sig på dessa grunder, men att deras vardagliga funktioner har förändrats radikalt i och med den teknologiska utvecklingens ökade takt. Detta samhälle kännetecknas av ökande globalisering och reflexivitet vilket har lett till ökade känslor av osäkerhet (Giddens, 1999:218).

Den reflexiva förvirringen ökar enligt Giddens (1999:26) i förhållande till åtskiljandet av tid och rum. Genomgående i människans historia har tid och rum kunnat beräknas och uppfattas genom olika verktyg, men började runt 2000-talet genomgå en förändring. I och med inträdandet av internet fanns det fler rum än bara det fysiska och det över telefonlinjerna; ett rum öppnades upp i cyberrymden. Internet var inte lika beroende av tid, och rummet behövdes inte delas fysiskt för att individer skulle känna närvaro. Konceptet luckrades upp ännu mer i och med inträdandet av smartphones och “när” och “var” verkar inte lika viktigt i senmodernitetens extrema dynamik, vilket kan skapa förvirring hos individer eftersom förändringar på både samhällelig och individuell nivå sker så snabbt. Detta lämnar mindre utrymme för skapandet av förutbestämda livsmöjligheter och ersätts istället av efterhandskonstruktion (Giddens, 1999:102–103). Att inte få vardagsfenomen, som exempelvis mobilanvändandets effekter, förklarade för en medan de pågår är karaktäriserande för senmoderniteten och kan leda till ambivalens, samt en uppfattning av brist på struktur och stabilitet.

2.2 Självidentitet

möjlighet till kommunikation både i privata sociala samspel, samt i de yrkesprofessionella sammanhang som krävs av individuella arbetsuppgifter.

För att upprätthålla en föreställning av vardagslivets stabilitet krävs en garanti att både förändringar som sker, samt kommer att ske, inte kommer att störa den normala ordningen alltför kraftigt (Giddens, 1999:218). Denna uppfattning består enligt Giddens (1999:49) av den ontologiska tryggheten. Sociala interaktioner, rutiner och strukturer i vardagslivet hjälper till att producera, samt reproducera den normala ordningen, men om individen bryter mot vardagslivets stabilitet genom att uppträda på ett obekant sätt så kan det leda till ångest. Ångesten grundar sig i att en viss kontinuitet har brutits och att individen därmed gjort fel enligt dennes värderingar (Giddens, 1999:69). I relation till mobilanvändning kan detta även sammanlänkas till moralisk förvirring angående vilket handlande som är rätt och fel, samt vilka tankesätt eller värderingar individen bör förhålla sig till. Detta kan uttryckas i form av cyberoptimism, eller cyberpessimism (Lindgren, 2017:52).

2.3 Skam

Skam är enligt Giddens (1999:81) ett påtagligt begrepp i relation till självidentiteten. Som nämnt ovan utgör självidentiteten föreställningar om individens biografi. Biografins sammanhang bryts om individen upplever känslor av otillräcklighet, främst i det offentliga. Om handlingen som för med sig skam observeras av andra kan individen lättare se sig själv genom den andres ögon och därefter uppleva svårigheter att rättfärdiga sitt handlande i relation till den vedertagna självidentiteten. Det måste dock poängteras att skammen även kan upplevas helt ensam, i och med att den ska förstås i relation till självets integritet (Giddens, 1999:82). Att vara missnöjd med sin egna otillräcklighet kan i denna mening vara både produktiv och destruktiv. Alltför mycket skam påverkar individen negativt och kan göra den deprimerad, medan alltför lite kan göra den narcissistisk (Giddens, 1999:86). Dessa narcissistiska drag går att koppla till en ständig jakt på tillfredsställelse och individen måste därmed hitta en gyllene medelväg. Balansen mellan dessa extrema motpoler kan lätt leda till att individen upplever ambivalens (Giddens, 1999: 203).

att andra föraktar individen ifråga, vilket leder till självets aktiva jämförande med andra. Giddens (1999:83) påstår att motsatsen till skam är stolthet, och att den är förankrad i sociala band och därmed känslig för negativ respons. Att lyckas med att upprätthålla den ovan nämnda sammanhängande biografin och de förväntningar som både individen, samt individens omgivning har på denne leder till en positiv självaktning och tillåter självidentiteten att frodas (Giddens, 1999:84). De flesta människor skapar strategier för att hantera situationer som förknippas med skam och dessa utgör individens kontroll.

2.4 Positiv och negativ frihet

Att mobilen givit oss frihet att utföra saker som till exempel ärenden, distansarbete, och möjlighet att upprätthålla kommunikation över tid och rum är någonting som många kan anse ha underlättat vardagen. Men om den mobila friheten övergår från att vara något positivt till något negativt går det att förklaras med hjälp av Erich Fromms socialpsykologiska perspektiv om positiv och negativ frihet (Fromm, 1994:34–35). När friheten inte längre känns som ett privilegium och om människor inte längre upplever någon trygghet i friheten är det enligt Fromm (1994) en avgörande uppfattning av att friheten antingen känns som positiv eller negativ. Denna dubbla betydelse beskrivs som frihet till, och frihet från. “Frihet till” är den positiva frihet som ger känslan av att kunna skapa möjligheter och få sin vilja igenom. När en individs sociala och individuella styrkor utvecklas så ökar individens frihet till valmöjligheter. “Frihet från” är den negativa frihet som kan framkalla känslor av rädsla och maktlöshet i form av underkastelse (Fromm, 1994:99). I uppsatsens analys så undersöks huruvida respondenter upplever att de underkastat sig mobilen och att den har tagit kontroll över deras liv, eller ifall de uppvisar tillräcklig självkontroll för att exkludera mobilen från deras liv.

2.5 Legitimitet

hur föräldrar legitimerar mobilanvändandet utifrån när, var och hur de använder sina mobiltelefoner.

2.6 Olika typer av mobilanvändare

För att kunna förklara hur våra respondenter beskriver sitt eget förhållningssätt till mobilen har stor del av analysen utgått ifrån Harmon & Mazmanians artikel Stories of the Smartphone in Everyday Discourse: Conflict, Tension & Instability (2013). Artikeln grundas bland annat på Giddens (1999:69) förklaring av hur reflexivitet används för att förstå hur respondenter tolkar dem själva utifrån bilden av det ideala självet. Respondenterna i artikeln använde exempelvis ord som närvarande, frånvarande, beroende och multitasking för att representera deras förhållningssätt till mobilen (Harmon & Mazmanian, 2013:1).

3 Metod

Uppsatsens datamaterial bestod av djupintervjuer med fyra respondenter som var bekanta till en av uppsatsskrivarna. Två av respondenterna deltog i telefonintervjuer, och de resterande två i videochatintervjuer. Önskvärt hade varit att träffas i det fysiska rummet, men detta begränsades av den rådande Coronapandemin. Denna begränsning bör dock inte nödvändigtvis ses som ett allvarligt problem, eftersom telefonintervjuer kan uppfattas som mer anonymt, samt att frågorna ofta får mer korta och koncisa svar (Tjora, 2012:109). Vi använde oss av djupintervjuer för att kunna undersöka subjektiva åsikter, attityder och erfarenheter i linje med ett fenomenologiskt perspektiv (Tjora, 2012:82). Intervjuerna formades enligt Tjoras (2012:86) struktur med inledande uppvärmningsfrågor, följt av reflexionsfrågor och avslutades sedan med avrundningsfrågor. Frågorna var fokuserade men vi tillät möjlighet för avvikelse vilket innebar att intervjuerna klassas som halvstrukturerade (Tjora, 2012:97). Vi förklarade för respondenterna att intervjun kunde pågå mellan 30–60 minuter, vilket ansågs vara ett lämpligt tidsspann i och med att syftet var relativt avgränsat. Möjlighet för skapande av förtroende fungerade bra, då intervjuguiden inte innehöll några särskilt känsliga frågor.

3.1 Begränsningar

Först och främst så är det värt att notera att det kan uppfattas relativt känsligt att tala med föräldrar om deras föräldraskap. Ingen vill framstå som en dålig förälder och när det väl kom på tal att en respondent uppvisade känslor av otillräcklighet eller misslyckande så märktes det att de gärna rättfärdigade beteendet med jämförande mot andra föräldrar. Vare sig detta var en automatisk försvarsmekanism eller en rimlig legitimering avser vi inte att diskutera i denna uppsats eftersom vi varken har tillräckligt mycket data för att göra en sådan avvägning, samt att vi inte intresserar oss av att värdera huruvida respondenterna är “bra” eller “dåliga” föräldrar. Fokus ligger istället endast på föräldrars upplevelser och agerande angående deras mobilanvändning, vilket i denna mening även innebar att fokus inte låg på föräldrarollen i relation till deras barn. Att respondenterna var föräldrar bör för syftets skull därmed ses som fristående från själva rollen som inbegriper föräldraskap och de ansvar som medföljer. Att fråga om respondenternas barn kan även komplicera datamaterialet eftersom att svaren både medvetet, och omedvetet, kan manipuleras av dess känsliga karaktär. Detta handlar i kvalitativ forskning om datamaterialets giltighet (Tjora, 2012:162).

Att intervjuerna fördes över telefon och videomöten ansåg vi inte påverka datamaterialets kvalitet eftersom ämnena hanterades lättsamt och frågorna var formulerade på ett sätt som uppmuntrade till diskussion. Genom att fråga efter många vardagliga exempel och försöka låta respondenterna tala så djupgående som möjligt utan ledande frågor så fick vi ett tillförlitligt datamaterial för vår analys (Tjora, 2012:159).

3.2 Intervjuerna

mer fullständiga data till analysen. Visserligen går det att resonera att detta kan ha varit ledande, men genomförandet var i linje med våra öppna frågor och respondenten talade fritt.

3.3 Forskningsetik

Uppsatsen har förhållit sig till de fyra forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2020). Informationskravet uppfylldes genom informationsbrevet som skickades innan intervjun, samt genom ytterligare upprepning under intervjuns inledning då respondenterna informerades om deras uppgift i uppsatsen och deras villkor för deltagande. Genom att förklara vad deras samtycke innebar innan intervjuns start uppfylldes samtyckeskravet. Datamaterialet förvarades säkert på en hemdator, samt anonymiserades i transkriberingsprocessen. I och med detta var ingen av respondenterna identifierbar, vilket uppfyllde kraven för konfidentialitetskravet. Slutligen förklarades även att de samlade uppgifterna endast skulle användas för forskningsändamål, vilket uppfyllde nyttjandekravet.

Utöver detta försökte vi medvetet undvika frågor om respondenternas barn eftersom sådana ämnen kan uppfattas vara mer känsliga. Genom att endast fokusera på föräldrarnas egna upplevelser av mobilanvändning och att få dem att utveckla deras resonemang i form av följdfrågor lyckades vi få tillförlitliga och pricksäkra data. En respondent gick till och med så långt att säga “jag får väl ventilera, det känns som ett terapisamtal det här” (Respondent 4). Denna terapeutiska karaktär som intervjuer kan få anser Tjora (2013:119) vara viktiga att ta i beaktning. Risken med att få “ventilera” kan vara att respondenten pratar om känslor som är alltför personliga att dela med utomstående människor och att den därefter ångrar sig. I intervjun där citatet ovan uttrycktes upplevde vi dock att det inte var fallet, samt att respondenten kände sig bekväm och nöjd med att diskutera ämnet.

3.4 Tematisk analys

forskare försökte teoretisera data, istället för att vara textnära och att datamaterialet därmed fungerade som komplement till teorierna (Braun & Clarke, 2006:84). Genom citat var det möjligt att undersöka dessa underliggande idéer, värderingar och antaganden, dock insåg vi tidigt att de teman vi använde oss av inte mättade våra frågeställningar och materialet bearbetades därefter induktivt för att på så vis se vilka andra koder som kunde identifieras, slås ihop eller tas bort, för att identifiera nya teman (Braun & Clarke, 2006:83–84). Vi förenklade kodningen i datamaterialet genom att samla alla koder och textstycken i ett Excelark för att systematiskt ordna koderna mot kategorier. När vi hade tillräckligt med kategorier och identifierat mönster i datamaterialet kunde vi urskilja ytterligare ett tema; kontroll. Detta tema skapades alltså induktivt, från empirin, för att komplettera de två befintliga temana i förhållande till datamaterialet.

Nedan visas ett exempel på hur kodningen av datamaterialet fungerade. De koder vi ansåg vara viktiga markeras med orange färg. Dessa fick sedan en kategori som förklarade upplevelsen, se tabell 1 (Braun & Clarke, 2006:84).

Tabell 1. (Tematisering och kategorier)

Citat Kod Kategori Tema

Det är skönt. Jag har som ett hatkärleksförhållande till telefonen tror jag.

Hatkärleksförhåll-ande till mobilen

Ambivalens Självidentitet

Eller så blir det att man tar till sig telefonen ofta för att fylla… och jag vet inte hur mycket det är samtiden och kulturen som har allt det här med snabba belöningar och mycket input och grejer till hjärnan.

Mobiltelefonen som belöning

4 Analys

I analysdelen kommer datamaterialet diskuteras i relation till de tre teman som identifierats i den tematiska analysen. I ”Självidentitet” kommer respondenterna att jämföras med varann för att illustrera deras olika typer av mobilanvändning. I resterande delar av analysen kommer inte lika mycket fokus läggas på deras olikheter, eftersom empirin visade att de alla delade relativt liknande upplevelser angående kontroll, skam och stolthet, samt legitimerade på liknande vis. Frågeställningarna kommer därefter diskuteras i den avslutande diskussionen.

4.1 Självidentitet

En central observation som skedde under arbetets gång var att våra fyra respondenter kunde beskrivas med hjälp av figuren nedan. Denna parallell gjordes möjlig eftersom alla respondenterna uppvisade väldigt olikartad mobilanvändning, vilket möjliggjorde en tydlig koppling mellan Harmon & Mazmanians (2013) profiler till deras olika självidentiteter.

Figur 2. Olika typer av mobilanvändare (från Harmon & Mazmanian, 2013:7).

Master”. Den här typen beskrivs som en framgångsrik mobilanvändare som utnyttjar mobilens funktioner för att vara mer produktiv, både i jobbet, men även som förälder. Denna är generellt sett väldigt cyberoptimistisk (Lindgren, 2017:52). I det nedre vänstra hörnet ser vi dennes motpart; “Distracted Addict”. Den här typen är så upptagen med mobilen att den är oförmögen att fokusera på den fysiska världen och kan därmed inte bygga värdefulla interpersonella relationer. I det övre högra hörnet finns en profil som representerar “Authentic Human”. Den här typen är i kontrast till de två föregående och förklaras som en “icke-användare” som har fullt fokus på den fysiska omvärlden och generellt sett är mer cyberpessimistisk (Lindgren, 2017:52). I det nedre högra hörnet ser vi dennes motpart; “Out of Touch Luddite”. Den här typen anspelar på att personen hamnat bakom i utvecklingen och inte kommer att lyckas upprätthålla de krav på sociala färdigheter och den allmänt teknologiska kunskapen som ett digitalt samhälle kräver (Lindgren, 2017:201). Slutligen ser vi i mitten av figuren en profil som upplever instabilitet och konflikt angående hur man som människa ska förhålla sig till alla dessa typer. Denna profil representerar “den ambivalente mobilanvändaren” och är skapad enbart för denna analys.

Respondent 1 - den ambivalente mobilanvändaren

Jag hade bara en knapptelefon med kontantkort tills jag började jobba på [red] för 7 år sedan [...] Och nu har jag bara jobbtelefonen för man insåg då ganska snabbt att det här har ju fördelar, med en smartphone. Så att det… jag använder ju min gamla knapptelefon allt mindre och mindre och jag är ju såld åt jobbet, och att använda jobbtelefonen dygnet runt... på gott och ont såklart. (Respondent 1)

Det framgår i citatet ovan att respondentens självidentitet förut baserades på “Authentic Human” (Harmon & Mazmanian, 2013:5), och att mobilens frånvaro var en bekräftelse på denna autencitet. Detta livsstilsmönster förändrades i och med det nya jobbet då respondenten fick en smartphone och kom till insikt om mobilens fördelar. I samma process som mobilen integrerades i respondentens arbetsliv så integrerades den även in i privatlivet.

Respondenten uppvisar ambivalens i och med resonemanget att mobilanvändningen är på gott och ont och förändringen av livsstilsmönstret innebär att hen förkastat sin autencitet i utbyte mot mobilens praktiska funktioner och dess användningsområden i vardagen. Respondenten känner sig bunden till rutinen av att använda jobbtelefonen dygnet runt och står inför dilemmat ifall det nuvarande livsstilsmönstret är hållbart eller om bekvämligheten måste förändras (Giddens, 1999:104).

I citatet nämner respondenten även att hen fortfarande har kvar sin gamla knapptelefon men att den används alltmer sällan. Vare sig respondenten faktiskt använder den eller ej går inte att avgöra, men det kan antas att den inte längre har något användningsvärde annat än det sentimentala värdet av den ideala självbilden (Giddens, 1999:85). Detta leder i sin tur till att den sammanhängande biografin som kännetecknar respondentens självidentitet har brustit (Giddens, 1999:69).

Respondent 2 - den närvarande föräldern

[...] använder mobilen i mitt jobb, kontinuerligt. Dels ta fram dokument och ringa och så... det är ju mitt verktyg. Sen när jag kommer hem försöker jag lägga bort den och inte hålla på med den så mycket med familjen. (Respondent 2)

närvarande på ett mer gammalmodigt sätt och både handlar och resonerar enligt det sammanhängande livsstilsmönster som hen värdesätter (Giddens, 1999:103). Respondenten upplever mindre osäkerhet till följd av en sammanhängande biografi i mobilanvändningen när det gäller att förena jobbmässiga och nöjesmässiga behov (Giddens, 1999:85).

Självidentiteten hos denna respondent verkar därmed upprätthålla en bestämd kontinuitet och till följd av detta så uppvisar hen en låg grad av ambivalens i upplevelser och agerande kring mobilanvändning (Giddens, 1999:68). Respondenten resonerar vidare att det största upplevda hotet mot detta livsstilsmönster är kopplat till en rädsla att bli förlegad i barnens ögon (Harmon & Mazmanian, 2013:4). Denna rädsla medföljer ibland det cyberpessimistiska perspektivet och känslan av autenticitet och närvaro (Lindgren, 2017:52). Respondenten är därmed inte fri från ambivalensen och osäkerheten att själv hamna efter i den teknologiska utvecklingen vilket därefter kan leda till svårigheter att relatera till barnet. Ytterligare en aspekt finns i otillräckligheten att tillgodose barnets behov av teknologisk allmänbildning som både är nödvändigt i sociala, samt professionella aspekter i det senmoderna samhället (Giddens, 1999:82).

Respondent 3 - den ständigt uppkopplade

Det är… helt utom kontroll, det ska jag säga. Jag jobbar, jag har min mobil som mitt arbetsredskap så sitter jag med den i stort sett hela tiden. Jag börjar med att jag vaknar, jag kollar vad klockan är, det resulterar i att jag kollar om det kommit något meddelande, något nytt mail eller vad det är för väder, eller jag skrollar också nyheter. Så jag börjar egentligen jobba direkt när jag vaknar på morgonen och det är cirka 6:30. Och sen så används den ganska frekvent. (Respondent 3)

Även respondent 3 ser mobilen som ett redskap, men jobbar uppenbarligen mer med den än de föregående två och liknar profilen “Distracted Addict” (Harmon & Mazmanian, 2013:5). Denna benämning på mobilanvändare stämmer dock inte överens med den neutrala, värderingsfria ansatsen som krävs och respondenten benämns till följd som “Den Ständigt Uppkopplade”.

respondentens professionella ansvar och hen upplever därmed brist på kontroll över mobilanvändandet (Giddens, 1999:69).

Under samtalet framkommer det vid flertal tillfällen att respondenten vill effektivisera mobilanvändningen med slutmålet att kunna använda den mindre eftersom mobilens funktioner inte möjliggör för smidigt användande, och att apparater som smartklockor och liknande är ett steg i rätt riktning. Visserligen är denna respondent inte den enda av de fyra som hellre hade sett mindre tidskrävande funktioner i mobilen, men hen uppvisar tydligast cyberoptimistisk självidentitet (Lindgren, 2017:52). I litteraturen diskuteras denna typ av mobilanvändning utifrån ett individuellt användarvärde i mobilen (Lindgren, 2017:203). Medan somliga endast finner användarvärde i mobilen som ett verktyg för jobbet så ser andra möjligheter att underlätta vardagen genom att förena enheten med andra aspekter i livet. Detta skulle kunna argumenteras för att vara positivt eftersom respondentens yrke kräver mobilanvändning för att vara framgångsrik, men det påverkar också självidentiteten. Att ständigt vara uppkopplad innebär oundvikligen att individen måste upprätthålla detta livsstilsmönster och att jobbets förutsättningar kontrollerar när, var och hur mobilen ska användas (Lindgren, 2017:204). Livsstilsmönster där alla vardagsärenden och arbetsmöjligheter går att sköta via mobilen leder till ett mönster som respondenten insåg var alltmer svårt att bryta. Detta går att tolka på två olika sätt; visserligen upprätthålls en sammanhängande biografi enligt självidentiteten, men i mån av respondentens egna vilja att bryta mönstret uppstår svårigheter (Giddens, 1999:68).

Respondent 4 - mästaren av multitasking

Vissa jobbar ju i skift kanske på sjukhuset, ja men, då är väl de tillgängliga efter sjuksyrre-tiderna. Då är man offline. Men jag är online i två världar, på något sätt. Både i det privata och i jobbet. Och därför flyter det ihop och därför tror jag att jag är mästare av multitasking och jag tror också att det inte påverkar mig, men det gör det ju säkert. Men mina tider… mina 8 timmar per dag, jobbmässigt, de flyter ju ut mellan 6 och 21. (Respondent 4)

Jag tror det kanske har förändrats lite såklart, men jag vet inte om jag tycker… jag upplever inte att det är negativt. Jag känner mig som… jag mår ganska gott av det här fria. På något sätt. Att styra lite själv, att jag tror i alla fall att jag styr själv. Det är ju inget tvång när någon ringer, eller att kolla mailen. (Respondent 4)

Genomgående under intervjun med den här respondenten framkom, likt alla andra, en viss grad av ambivalens i relation till mobilanvändningen. Respondenterna utgick alla från en uppfattning att de använde mobiltelefonen för mycket, men likt respondent 2 så framgår det av citatet ovan att upplevelsen av mobilanvändningen inte är negativ, eftersom den tillåter respondent 4 att balansera jobbet på ett sätt som är mer önskvärt än något annat alternativ. Respondenten resonerar att det inte finns något tvång i sättet hen använder mobilen, vilket tyder på att livsstilsmönstret och detta ideala självet upprätthålls sammanhängande, och produktivt (Giddens, 1999:85).

4.2 Kontroll

Med kontroll menas i uppsatsen dels respondenternas egna strategier för att ta kontroll över sin mobilanvändning, men även det sätt på vilket de upplever sig ha kontroll, eller vara kontrollerade av mobilen. Genom den mobila kontakten kunde de alla få mer kontroll över familjen utan att behöva vara fysiskt närvarande, och om respondenterna upplevde att de inte hade kontroll över situationen kunde de känna att de inte upprätthöll sitt ansvar som vårdnadshavare:

Främst när det gäller, ska man säga… familj, såhära. Förskolan, hör de av sig, [partnern], har hen hört något från förskolan… det är ändå kopplat till att man vill veta att familjen har det bra. Det är en sak. Sedan är det ju, man vet ju vad 99% av alla mess som kommer från [partnern] så är det något helt annat. [...] Skulle du, no offense, messa när jag satt i ett videomöte så skulle jag inte nödvändigtvis läsa det, men är det liksom [partnern] och så ser man att det står tre message på notis, då skulle jag såklart… ‘ah men hallå, du måste hämta ungarna, det flyger spya’ eller ‘de har brutit armen’ eller något. (Respondent 4)

och hög ambivalens, samt vice versa. Respondent 1 (“den ambivalente mobilanvändaren”) upplevde osäkerhet i mobilanvändandet och uppvisade tecken på att det var svårt att legitimera sin användning. Respondenten resonerade att mobilen visserligen fungerade som ett värdefullt verktyg, men att den också medför negativ inverkan på uppmärksamhet. Både uppmärksamheten från barnet, samt mot barnet, påverkas av behovet som uppstår när mobilen notifierar respondenten:

Känns ju som att man är smygalkoholist men, kanske hellre om man ska snabbkolla något mail eller svara på något meddelande att jag går liksom till köket där jag inte syns för att svara på det. (Respondent 1)

Det framgår att känslan av osäkerhet och låg kontroll leder till att mer ambivalens uppstår, vilket kan åtgärdas ifall mobilanvändaren antingen tar kontroll över mobilen, eller ger upp kontrollen av mobilen (Fromm, 1994:99). Att göra detta innebär att man uppvisar hög kontroll, och följden av detta blir lägre ambivalens. Som citatet visar har denna respondent gjort ingetdera och till följ upplever hen hög ambivalens och låg kontroll över mobilanvändningen.

Paradoxalt nog så upplevde respondent 2 (“den närvarande föräldern”) och respondent 4 (“mästaren av multitasking”) liknande känslor av låg ambivalens och hög grad av kontroll, trots att de båda använde mobilen på motsatt vis. Respondent 2 använde främst mobilen för jobbrelaterade syften och kontrollerade sin mobilanvändning genom att lägga bort den i sociala sammanhang i det fysiska rummet, medan respondent 4 överlät kontrollen åt mobilen och lät den bli ett med vardagen:

Ja men mer fysiskt närvarande, men inte mentalt, va. Så jag gör min grej här, även om det är på telefonen, och jag sitter här och, jag sitter typ i deras lek, bredvid legosäcken, så att de känner att jag är där kroppsligt… sen vet jag inte om det hjälper dem, men ibland visar det att de bara har svårt att sitta själva och då vet de att det är skönt att någon sitter bredvid. (Respondent 4)

respondenten mobilens behov av uppmärksamhet och integrerar den i vardagslivet. Respondentens strategi blir därmed att låta mobilen kontrollera livsstilsmönstret (Fromm, 1994:132–133).

Att alla respondenter hade väldigt olika yrken och att deras arbetsförhållanden därmed såg olika ut har påverkat hur de använder deras mobiler och deras grad av kontroll måste därmed förstås utifrån deras individuella förutsättningar. De respondenter som upplevde hög kontroll hade även större benägenhet att acceptera vad mobilanvändning hade för påverkan på dem själva och upplevde till följd av detta mindre ambivalens.

4.3 Skam

Begreppet skam kopplar Giddens (1999:81–82) till självidentiteten och i enlighet med resonemanget kring livsstilsmönster och dess sammanhang så finns det även utrymme för misstag, vilket upplevs i skamkänslor. Alla våra respondenter upplevde skam på ett liknande sätt, vilket visade sig vara en viktig del i hur respondenterna upplevde sin mobilanvändning. I kodningen kategoriserades skam i känslor av otillräcklighet, jämförelse, samt dess motsats stolthet. Otillräcklighet uppkom ofta i relation till upplevelser av försummande, vilket illustreras av följande citat.

Barnen har ju också andra typer av referenser än vad jag hade när jag var liten, så att jag tänker att även om det känns dumt att man är mobil… använder den mycket, så... asså det är ju inte att jag mår… är deppig… över det, även om det känns tokigt, och det känns som att man skulle vilja vara mer närvarande och fantastisk som förälder. (Respondent 1)

Jämförelse med andra upplevdes både positivt och negativt. Den positiva jämförelsen där respondenterna uppskattade sig själva bättre än andra upplevdes mer ofta i relation till deras partners, vilket illustreras av citatet nedan.

Och det märker jag ju på min [partner] också. Som typ, ser man på en serie och det blir en långsam scen… så plockar [partnern] fram telefonen, och det är helt sjukt! Och det pikar jag för. (Respondent 1)

Respondenten tillskriver här sin partner ett felaktigt beteende och skambelägger det genom att peka ut det. Att respondentens egna upplevelser av skam påverkas av intryck från omgivande kultur och medier uttrycks här i form av tillrättavisande, vilket går i linje med Giddens (1999:82) resonemang att skammen ofta uttrycks och upplevs då individen är i andras åsyn. Detta kan argumenteras vara en sorts strategi för individen att hantera egna upplevelser av skam eftersom det kan kännas bra att veta att trots ens egna brister i mobilanvändningen så finns det även andra som också begår misstag. Detta handlande kan dock leda till ytterligare ambivalens ifall individen tar till strategier för att berättiga sin mobilanvändning, men även förstår problematiken av det, vilket illustreras av citaten nedan.

4.4 Stolthet

Känslan av stolthet visade sig främst i omständigheter där föräldrarna inte använde mobilen. Återigen så upplevs känslor i skammens arena främst då respondenterna själv observerar, eller själva blir observerade av andra. I linje med hur det uppstod resonemang om positivt, samt negativ jämförelse med andra, så upplevs stolthet på samma vis:

Och jag minns ju innan jag skaffade den här telefonen. Jag satte ju någon sorts ära i att stå och vänta på bussen och jag behöver inte plocka fram någonting för att kolla på, för att jag kan bara stå och bara vara, medan alla andra måste kolla på någonting. Och jag känner ju så att jag har tappat den förmågan. Nu är man ju mycket mer rastlös så fort det blir sån… (Respondent 1)

Respondenten jämför sin mobilanvändning retrospektivt då hen endast hade en knapptelefon och inte var lika rastlös som nu, och kunde istället “bara vara”. Respondenten verkar idealisera tiden då mobilen inte var så integrerad i livsstilsmönstret och värderar beteendet som ärofyllt (Giddens, 1999:69).

Att dessa motstridiga känslor bidrar till upplevelser av ambivalens är uppenbart, men ursprunget till detta går att diskutera utifrån allmänna normer och värderingar präglade av cyberpessimism (Lindgren, 2017:52). En allmänt förekommande bild i media är den om det negativa inflytandet som mobilen har i vardagslivet och att “leva i världen” menar Giddens (1999: 222) vara svårt i senmoderniteten eftersom individen blir influerad av så oerhört mycket information att det kan bli svårt att reflektera kring ens egna värderingar i förhållande till den normativa bilden. Att våra respondenter vill använda mobilen mindre kan givetvis vara baserat på egna negativa erfarenheter, men det går både utifrån teori och empiri att anta att idealbilden av den “den fysiskt närvarande, autentiska föräldern” är svåruppnådd om man även vill upprätthålla en kontinuerlig biografi i linje med ens självidentitet (Giddens, 1999:68). Avslutningsvis går detta argument att stödja med följande citat från respondent 4 (“mästaren av multitasking”) angående hur det känns när mobilen är bortlagd:

4.5 Legitimitet

I det här avsnittet presenteras hur respondenterna legitimerar sin mobilanvändning i vardagen. Den första delen kommer att fokusera på hur de legitimerar sin mobilanvändning, för att i den andra delen gå in på hur föräldrar legitimerar att inte använda mobilen.

När legitimerar föräldrar sitt mobilanvändande?

Det är framförallt i jobbet kan jag tycka, det är ju också det där informationssökande, behöver inte vara jobbet. Kan vara att kolla öppettider på en affär… såna grejer. Tillgängligt för att veta om man ska boka in så kan man snabbt titta. Det tycker jag är jättebra… underlättar sjuk mycket. Och i jobbet där är det ju… jag menar jag skulle inte klara mig utan telefon. (Respondent 1)

Att söka information på mobilen legitimerades genom att det underlättade vardagen. Precis som Sörlin (2003:273) beskriver gällande legitimitet så kopplas detta till den föreställda tanken om vad respondenternas ansåg vara lämplig mobilanvändning. När respondenterna inte använde mobilen för informationssökande eller underhållning legitimerades användandet i att de var tvungna att vara tillgängliga för arbete. Alla våra respondenter gav eniga svar om att tillgängligheten för arbete var legitim användning även om användandet av mobilen pågick hela dagarna, vilket även framgår av följande citat: ”allt jobb jag gör, att lägga ordrar i mitt arbete, sker också via telefonen. Så att jag använder den ju hela dagarna, den går varm så att säga.” (Respondent 3).

sitter du där själv med din mobil så blir ju det lite mixade budskap, det är svårt för barn och för vuxna att veta; jobbar personen ifråga eller kollar de ett recept till middagen eller är det bara nöjessurfning? [...] då mixas nöje med saker du måste ta tag i med jobb. (Respondent 3)

När legitimerar föräldrarna att inte använda mobilen?

Den här delen behandlar huvudsakligen frågan när föräldrarna försökte få kontroll över att minska användandet av mobilen. I kontrast till mobilens närvaro i vardagen fanns det en gemensam uppfattning av att mobilen sällan skulle användas vid middagsbordet. Vissa respondenter gav starkare legitima anledningar om varför mobilen inte var med vid matbordet, men den grundläggande tanken var densamma; de skulle tillbringa tid med familjen. Denna värdering illustreras av följande citat.

såklart vid måltider… försöker man ha den borta… det känns som en helig samling, när man vill försöka prata med… aah att dom kanske är två år… man vill ändå lära dom att även om man inte älskar maten… det är då vi samlas familjen… vi försöker iallafall bygga… middagarna är heliga sådär… då försöker vi lägga bort telefonen helt. (Respondent 4)

5 Avslutande diskussion

Den första frågeställningen ställdes för att förklara hur föräldrar beskriver sitt förhållningssätt till mobilen. Analysen av detta inleddes med en beskrivning av olika typer av mobilanvändare i förhållande till föräldrar för att illustrera vad respondenternas självidentitet innebar. I förhållande till Harmon & Mazmanians (2013:7) figur (se figur 1) förklarades de med hjälp av sammanställande resultat som skildrade respondenternas likheter och skillnader. Respondenternas uppfattning av deras självidentitet visade sig vara viktig för att upprätthålla en föreställning av vardagslivets stabilitet vilket gjorde sig uttryckt i uppfattningen av ontologisk trygghet. De hade svårt att förhålla sig till vad som var rätt och fel i mobilanvändningen och den normala ordningen präglades av förvirring. Denna förvirring gav form till ambivalenta upplevelser av mobilanvändning.

Den andra frågeställningen handlade om vilka upplevelser och känslor föräldrar har av mobilanvändning i vardagen. Trots att de fyra respondenterna var oerhört olika när det gällde mobilanvändning så upplevde alla olika grad av ambivalens angående huruvida de använde mobilen för mycket, eller för lite och strävade efter att uppnå en gyllene medelväg däremellan. Om de inte lyckades upprätthålla en kontinuerlig biografi i deras mobilanvändning så upplevde de skam, vilket förstås utifrån känslor av otillräcklighet, i synnerhet i jämförelse med andra. De kände alla stolthet då de lyckades upprätthålla bilden av det ideala självet, samt då andra observerade dem avstå från mobilanvändning.

tolka att respondenterna hade mer positiva upplevelser av mobilanvändning och en mer sammanhängande självidentitet om de även hade hög grad av kontroll.

Den fjärde och sista frågeställningen sökte svar på hur föräldrar legitimerar sin mobilanvändning. Gemensamt för alla respondenter var att de rättfärdigade mobilanvändandet i jobbsituationer. Visserligen prioriterades jobbet i olika grader, men detta kan förklaras med deras olika förutsättningar och möjligheter inom deras olika yrken. Respondenternas rättfärdigande gjorde det därför svårt att urskilja antingen hög eller låg mobilanvändning som “bra” eller “dåligt” eftersom olika arbeten ställer olika krav på deras anställda. Att behöva vara tillgänglig under större delen av dygnet kan anses vara ett krav för att personen ifråga ska kunna prestera enligt de förväntningar som krävs på den anställda i dennas arbetsuppgifter och datamaterialet bekräftar att detta både kan fungera bra, eller dåligt utifrån individuella preferenser av yrkesutövande, men att strategierna för att hantera dessa förväntningar avgjorde huruvida respondenterna upplevde deras mobilanvändning som positiv eller negativ.

I relation till rättfärdigande så fanns också behovet av att använda mobilen i syften såsom underhållning och informationssökande. Dessa behov var inte lika kritiskt avgörande som de kopplade till jobbsammanhang, utan legitimerades utifrån resonemang kring mobilanvändningens underlättande av vardagsaktiviteter och möjligheten att upprätthålla kommunikation på avstånd. Avslutningsvis diskuterades även när föräldrar legitimerar att inte använda mobilen. Den gemensamma föreställningen som alla respondenter delade var att det fanns vissa värderingar angående att lägga bort mobilen vid middagsbordet. Vi resonerade att middagen är bestämd och fixerad i tid och rum, och att den dessutom fungerar som en stark sociokulturell symbol för samhörighet inom familjen.

handlar det inte nödvändigtvis om när, var och hur man använder mobilen, utan om vilken grad av kontroll man har över mobilen. Utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv handlar det om huruvida en person kan skapa en trovärdig och sammanhängande biografi om sitt eget mobilanvändande och sitt egna föräldraskap, samt om de strategier en person tar till för att hantera ambivalensen och få den att passa in i livsstilsmönstret.

Gemensamt för alla tror vi som har undersökt ämnet kan vara att ju bättre strategier man har för att hantera kontroll och skam i relation till mobilanvändning, desto bättre mår man. I samband med detta är det dock viktigt att notera att analysen visar att det inte går att komma bort ifrån problematiken kring ambivalens. Alla våra respondenters liv präglas på ett eller annat sätt av ambivalens kring mobilanvändning. Att antingen ta kontroll över sin mobilanvändning eller ge upp den helt och hållet var därmed en bidragande faktor till att känna sig mindre osäker i huruvida man gör rätt eller fel, och tillåter individen att känna sig nöjd med mobilens närvaro (eller frånvaro), eftersom graden av behov och krav varierade från person till person.

5.1 Framtida forskning

Datamaterialet som vi använt i denna uppsats var oväntat diversifierat, vilket möjliggjorde för en så intressant och utbredd diskussion om fenomenet. Utöver den allmänna tidsbristen hade det säkerligen gynnat analysen med fler respondenter, eller en möjlighet att jämföra alla respondenter i förhållande till alla de kategorier och begrepp som identifierats. I uppsatsen så belyser vi olika känslor som respondenterna upplever görs i syfte att förstå vad för känslor som mobilanvändandet medför. Vi vill vara noga med att inte skambelägga föräldrar, utan istället föra argument för den normaliserande rollen mobilen kan ha i samhället. Med kunskapen och datamaterialet som vi innehar hade både produktiv och improduktiv mobilanvändning kunnat definieras och eventuellt skulle detta kunna leda till en annan uppfattning av mobilens roll i samhället, och vardagslivet.

Referenslista

Braun, Virginia. & Clarke, Victoria. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative

Research in Psychology, 3 (2). 77-101. ISSN 1478-0887.

En perfekt förälder. Säsong 1, avsnitt 1. 2019. Sveriges television, SVT play, 27 november.

https://www.svtplay.se/video/24595402/en-perfekt-foralder/en-perfekt-foralder-hur-gor-man-med-barn-och-skarm?start=auto

Fromm, Erich. 1994. Escape from freedom. New York: Henry Holt and company LLC. Giddens, Anthony. 2008. Modernitet och självidentitet, självet i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos AB.

Hjelm, Mikael; Lindgren, Simon; Nilsson, Marco. 2014. Introduktion till

samhällsvetenskaplig analys. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Hiniker, Alexis; Sobel, Kiley; Suh, Hyewon; Sung, Yi-Chen; Lee, Charlotte; Kientz, Julie. 2015. Texting while Parenting: How Adults Use Mobile Phones while Caring for Children at

the Playground. 15(10): 727–736. doi: 10.1145/2702123.2702199.

Harmon, Ellie & Mazmanian, Melissa. 2013. Stories of the Smartphone in everyday

discourse: conflict, tension & instability. 13(10): 1051–1060. doi:

10.1145/2470654.2466134.

Lindgren, Simon. 2017. Social media and society. London: Sage Publications Ltd. Reflexiv. [u.å]. Wiktionary. https://sv.wiktionary.org/wiki/reflexiv

(Hämtad 2020-05-10)

Roberts, James & David, Meredith. 2016. My life has become a major distraction from my

cell phone: Partner phubbing and relationship satisfaction among romantic partners. 54:

134-141. doi: 10.1016/j.chb.2015.07.058. Internetstiftelsen. 2019. Sammanfattning.

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/sammanfattning/ (Hämtad 2020-04-21)

SvD Perfect Guide. 2018. Psykolog: Barn skadas av föräldrars mobilanvändande. https://www.svd.se/-psykolog-barn-skadas-av-foraldrars-mobilanvandande (Hämtad 2020-05-04)

Sveriges Radio 2015: Föräldrars mobilanvändande kan skada barnen. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6317827 (Hämtad 2020-05-04)

Sörlin, Sverker. (red.). 2003. Kulturen i kunskapssamhället. I Vestheim, Geir. Kulturpolitikki i

Tjora, Askel. 2012. Från nyfikenhet till systematisk kunskap kvalitativ forskning i praktiken. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. 2020. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. ISBN: 91-7307-008-4, LIBRIS-ID: 8636354.

Bilaga 1

Informationsbrev

Till Dig som är förälder och använder en smartphone – Information och

förfrågan om deltagande i intervjustudie.

Mobilanvändningen i samhället ökar för varje år, trots detta finns inte särskilt mycket studier om hur föräldrar upplever sitt egna mobilanvändande kring barn. Vi är intresserade av att intervjua föräldrar med barn mellan 0–10 år om erfarenheter av detta. Intervjuns fokus kommer att handla om mobilanvändning i vardagslivet.

På grund av den nuvarande Coronakrisen kommer intervjuerna att skötas via telefon eller videomöte och kommer att pågå cirka 30–60 minuter. Vi vill gärna spela in samtalet. Det är helt frivilligt att medverka i studien och Du kan när som helst avbryta Din medverkan. Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och det kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Inga enskilda personer kommer att kunna identifieras i examensarbetet. Citat från intervjuer kommer att anonymiseras i uppsatsen. Du kommer att få ta del av uppsatsen innan den publiceras.

Vi heter Andreas Wenger och Antonio Wänstedt och studerar vid Umeå Universitet. Vi läser Socialpsykologi och studien är vår kandidatuppsats. Har Du några övriga frågor får Du gärna höra av dig till oss.

Andreas Wenger

Telefon: 070-0384820; Mail: andreas.wenger@hotmail.se Antonio Wänstedt

Telefon: 073-8159600; Mail: antonio.wanstedt@gmail.com

Handledare: