mig mycket att känna ett lugn. Det tar

SlutRapport

”Nu är jag inte lika orolig som förut.

Jag kan släppa tankar och jag är pigg

och det känns bra. Träningen hjälper

mig mycket att känna ett lugn. Det tar

bort stress och orostankar mer och mer

och jag känner positiva tankar.”

Inledning sammanfattning syfte bakgrund

PROJEKTORGANISATION PROJEKTETS UTFORMNING REKRYTERING DELTAGARE SAMVERKAN

utvärdering

METOD Enkätundersökning fokusgrupper Empirisk data

resultat och analys

HÄLSA OCH LEVNADSVANOR Fysisk hälsa Psykisk hälsa Social hälsa Kostvanor Sömn MÅLGRUPPEN OCH SAMHÄLLET Tillhörighet i samhället Fysisk aktivitet och rörelseförståelse som en bro in i samhället Rörelseförståelse, självförtrondersökning fokusgrupJämställdhet Könsindelade träningsgrupper Svenska språket Föreningar

slutsats

FRAMGÅNGSFAKTORER SVÅRIGHETER

FRAMTIDEN

1 2 3 3

6

7

19

Innehållsförteckning med sidanvisningar

INLEDNING

Visionen för svensk idrott är att så många som möjligt ska idrotta så länge som möjligt och i en så bra verk- samhet som möjligt. Föreningsidrotten ska vara en miljö där alla är välkomna, alla kan påverka och där rent spel råder. Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) är Riksidrottsförbundets regionala organisation i Örebro län och har till uppgift att stödja och företräda länets 600 idrottsföreningar och 100 000 medlemmar i en verk- samhet som leds av 20 000 ideella ledare, varav majoriteten är ideella.

Föreningslivet kan vara en integrerande kraft i samhället där människor med olika bakgrund kan mötas kring gemensamma intressen. Deltagande i föreningsaktiviteter kan förbättra förutsättningarna för nyanlända personer med att exempelvis förstå koder i det svenska samhället, prata svenska i vardagen och skapa ett kontaktnät. Föreningslivet har stor potential och kan utvecklas till att bli en än mer betydande part i sam- hällets strategier för integration. Detta bidrar också till en god hälsa, vilket är en viktig faktor för etablering och delaktighet i samhället.

ÖLIF har lång erfarenhet av att arbeta med integrationsinsatser med idrottsföreningar som aktörer för att erbjuda idrott och fysisk aktivitet samt social gemenskap. Asylsökande är en målgrupp i det uppdraget men vi har noterat att det generellt är svårt att nå flickor och särskilt vuxna kvinnor med idrottsföreningarnas ordinarie utbud. Därför behövs ett annat arbetssätt för att främja fysisk aktivitet hos asylsökande kvinnor.

Det konstaterandet var utgångspunkten för en projektidé som senare blev ett projekt, Kvinna i Fokus, som kunde genomföras med stöd av länsstyrelsens medel för tidiga insatser (TIA). Föreliggande rapport är en utvärdering som genomfördes efter drygt ett års arbete.

Örebro, februari 2019

Margareta Johansson, verksamhetschef Folkhälsa & Samhälle

Projektet Kvinna i Fokus är ett projekt som bedrivs av ÖLIF med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen i Örebro. Här erbjuds asylsökande kvinnor en möjlig- het att tillhöra en gruppverksamhet som erbjuder en meningsfull sysselsättning. Det är fokus på att utöva en variation av fysiska aktiviteter samt att ha en social gemenskap. Syftet är att stärka kvinnorna fysiskt och psykiskt. Dessutom ges möjligheter till träning av det svenska språket och ökad kunskap om samhället. Kvinna i Fokus har bedrivits i kommuner- na Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och Örebro.

Grupperna har träffats 2 gånger per vecka under 10 veckors perioder genom hela 2018. Totalt har 147 asylsökande och 54 nyanlända kvinnor i åldrarna 19–65 år deltagit i aktiviteterna. Rapporten bygger på en start- och en slutenkät samt åtta fokusgrupper med asylsökande kvinnor. Kvinnorna härstammar från Iran, Irak, Afghanistan, Pakistan, Syrien, Turkiet, Eritrea, Somalia och Nigeria samt ett mindre antal från Ryssland, Armenien och Vietnam.

Genom fokusgrupperna har kvinnorna fått möjlighet att beskriva sina upplevelser av att delta i projektet.

Enkätsvaren visar att kvinnorna genomgående upp- lever en påtagligt stärkt psykisk hälsa genom delta- gandet i Kvinna i Fokus. Den upplevda oron och ned- stämdheten förändrades till att bli bättre/ mycket bättre hos 83 % av deltagarna. Enkäten visar också att den fysiska aktivitetsnivån ökat hos deltagarna.

Vid aktivitetsstart rörde 38 % på sig så att de blev varma och andfådda 2 gånger i veckan eller oftare.

Den fysiska aktiviteten var promenader hos samtli- ga svarande. Vid aktivitetsslut rörde 88 % på sig 2 gånger i veckan eller oftare. Då i mer pulshöjande och fysiskt krävande aktiviteter. Enkäten visar också på positiva effekter på sömnkvalitén hos kvinnorna.

Vid aktivitetsstart sov 49 % dåligt/mycket dåligt. Vid aktivitetslut har dessa minskat till 22 %.

Under fokusgrupperna framkommer det att samtliga kvinnor känner sig fysiskt starkare efter att ha del- tagit i Kvinna i Fokus. De orkar mer i de vardagliga sysslorna och i omhändertagandet av deras barn.

Kvinnorna berättar också om att träningen bidragit till att de håller sig friska i större utsträckning. Kvin- norna berättar att de tar med sig kunskapen hem till sina barn och många berättar om att detta föränd-

positiv förändring för hela familjerna. Kvinnorna be- rättar att deras kost blivit bättre ur näringssynpunkt och att detta bidrar till ett bättre mående för dem samt deras familjemedlemmar.

I samtliga fokusgrupper berättar kvinnorna att delta- gandet i Kvinna i Fokus minskat deras oro och ned- stämdhet. Kvinnorna har berättat om den tärande integrationsprocessen, de jobbiga minnena från förr och oron över familjen som är kvar i hemlandet. Del- tagandet i aktiviteterna har bidragit till mindre ut- rymme för jobbiga tankar och att de istället fått en glädje och ett större lugn. Kvinnorna har berättat om hur deras självförtroende och självkänsla har stigit i takt med att deras rörelseförståelse har ökat. De be- rättar om att de numera vågar ta sig ut i samhället på ett nytt sätt. Möten med svenskar samt människor med annan kultur än dem själva är numera inte lika stort problem. De har ett större självförtroende och vågar studera mera.

Kvinna i Fokus har bidragit till en ökad förståelse för den svenska kulturen samt de svenska kvinnornas sätt att relatera till träning och hälsa i allmänhet.

Kvinnorna har lärt känna den svenska kvinnans lev- nadssätt och därför skapat en känsla av inkludering i samhället. Det har också framkommit att broar emellan asylsökande folkgrupper har bildats vilket har hjälpt kvinnorna att förstå varandra. Även detta har bidragit till att känna mindre utanförskap i sam- hället. I samtliga fokusgrupper berättar kvinnorna att det har varit positivt att vara med i Kvinna i Fokus för den svenska språkutvecklingen. De berättar att det har varit ett otvunget och lustfyllt sätt att få ut- veckla ordförrådet och få träna sig i att tala svenska.

Sammanfattningsvis har deltagandet i Kvinna i Fo- kus gett en märkbar förbättring av den fysiska och psykiska hälsan. Resultaten från enkäter och djupin- tervjuer visar hur möjligheten till fysisk aktivitet i en kvinnogrupp för denna målgruppen förlöser en kedja av goda effekter, så som stärkt fysisk och psy- kisk hälsa, bättre sömn, goda matvanor, rörelseför- ståelse, självförtroende och självkänsla, social tillhö- righet, förståelse för den svenska träningskulturen, mer kraft till föräldraskap och en bro in i det svenska samhället. Allt sammantaget bidrar Kvinna i Fokus till integration och fysisk, psykiskt och socialt välmå-

Sammanfattning

Huvudsyftet med projektet Kvinna i Fokus är att stär- ka asylsökande kvinnor både fysiskt och psykiskt ge- nom att erbjuda gruppverksamhet med en variation av fysisk aktivitet, social gemenskap och meningsfull sysselsättning. Ett sekundärt syfte är också träning i det svenska språket och ökad kunskap om samhället.

God hälsa är en viktig faktor för hur asylsökande kvinnor klarar sin situation i väntan på besked om uppehållstillstånd eller avslag. Genom att stärka kvinnorna kan de stå bättre rustade inför en kom- mande etableringsprocess eller ett kommande ut- visningsbeslut. Milsarapporterna ”Kartläggning av nyanländas hälsa” och ”Stödplattform för migration och hälsa” visar att den fysiska aktivitetsnivån är låg hos nyanlända, särskilt hos kvinnorna. Kvinnorna har dessutom en viktig roll i familjen för att stötta och fostra sina barn till goda levnadsvanor.

Många studier visar att fysisk aktivitet och regel- bunden motion är bra för den psykiska hälsan. Att röra på sig några gånger per vecka kan effektivt lindra ångest och förebygga depression (A. Hansen 2016). Det ger också förbättrad sömn och förebyg- ger stress. Studier visar också att fysisk aktivitet har en positiv effekt på posttraumatiska stressyndrom (I.

Jons dottir 2015).

ÖLIF ansökte om TIA-medel ifrån Länsstyrelsen un- der 2018 för att i projektform kunna erbjuda fysisk aktivitet till den lokaliserade målgruppen. Projek- tet utformades på ett sätt som man ansåg skulle ge största möjliga tillgänglighet för den målgrupp som man såg föll utanför det ordinarie utbudet. En gruppsammansättning och ett varierat utbud av trä- ningsformer som hoppades kunna tilltala kvinnorna och öka deras fysiska aktivitet. Detta för att stärka deras fysiska och psykiska hälsa och med förhopp- ning att skapa en bro in i befintlig föreningsverksam- het. Projektet kom att heta Kvinna i Fokus.

Kvinna i Fokus erbjuder de asylsökande kvinnorna en möjlighet att påverka de områden i sina liv som de själva kan rå över för att kunna må lite bättre i sin väntan. På grund av långdragen migrationsprocess och individuella anledningar till flykt lever många med stor oro. Mycket av detta går inte påverka.

Kombinationen av att både få fysisk aktivitet, social gemenskap och få kunskap om hur man gör bättre val när det kommer till mat gör att kvinnorna får bättre förutsättningar att hantera den situation som de befinner sig i.

Syfte

Projektorganisation/Styrgrupp

• Margareta Johansson, Folkhälsochef, Örebro läns idrottsförbund

• Tina Modin, Samordnare Örebro

• Jonas Karlsson, Samordnare norra länsdelen

• Kristin Roswall/Maria Ståhl, Samordnare södra länsdelen

• Helena Frisk, Samordnare västra länsdelen

• Magdalena Åsgärde, Projektledare

Bakgrund

PROJEKTETS UTFORMNING

Projektet utformas i aktivitetsperioder. En aktivitets- period varar normalt i 10 veckor. Under denna peri- od blir de asylsökande kvinnorna erbjudna en plats i en grupp som träffas 2gånger i veckan. Avsikten har varit att skapa grupper på 7-10 personer och att hålla gruppen så intakt som möjligt för att skapa en social trygghet och tillhörighet (i vissa kommuner har dock grupperna fått innehålla fler deltagare på grund av stort intresse samt anpassning till samverkanspar- ter). Aktiviteterna i en aktivitetsperiod består av ett varierat urval av fysisk träning. De aktiviteter som genomförts är: zumba, cirkelträning, gummiband- sträning, fotboll, innebandy, hinderbana, afrikansk dans, pulkaåkning, stavgång, vattengympa, basket, doppboll, gympa, spökboll, chi-ball, spinning, step- core, tabata, brännboll, kubb, cykelskola, simträ- ning, tipspromenad, gemenskapslekar och avslapp- ning. Även moment som hälsosam matlagning och föreläsningar som är adekvata för målgruppens inte- grering förekommer. Ämnen som förelästs om inom projektet är: jämställdhet och diskriminering, sexu- ell hälsa, stress och oro samt hälsosam kost. Efter en avslutad aktivitetsperiod ges kvinnorna möjlighet att fortsätta in i nästa aktivitetsperiod.

Projektet har bedrivits i kommunerna Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och Örebro. Dessa kommuner har valts ut utifrån den kartläggningen som utför- des innan projektstart. Kartläggningen visade anta- let asylsökande kvinnor på de olika orterna i länet.

Dessutom har hänsyn tagits till vilket utbud av fysis- ka aktiviteter riktat till målgruppen m.fl. som finns på de olika kommunerna/orterna.

REKRYTERING

Rekrytering av deltagare till projektet genomfördes under året genom att projektledaren besökte olika sammanhang där målgruppen på något sätt fanns representerade. Det var på språkcaféer eller vid an- dra aktiviteter som ordnades där målgruppen del- tog kontinuerligt. Det kunde exempelvis vara kyrkor, familjecentraler, kvinnohus och studieförbund. Värl- dens café som är en samverkan av många olika aktö- rer i Stråssa/Guldsmedshyttan och Vedevåg är platt- formar dit stora mängder asylsökande kommer och har varit ett värdefullt sammanhang för att knyta kontakter och bjuda in deltagare. Tehuset i Karlsko- ga har genom hela året stått i nära samverkan med projektet. Tehusets nytillkomna deltagare rekryte- ras naturligt vidare även till Kvinna i Fokus eftersom projektets aktivitetsträffar ingått i Tehusets ordina- rie schema. Också genom samverkan med Asyl- och invandrarhälsan och det Mobila asylteamet i norr har projektet kommit i kontakt med målgruppen för att kunna bjuda in. Asyl- och invandrarhälsan har i alla kommuner, där projektet varit aktivt, bidragit med att kalla kvinnor till informationsmöten med tolkar från tolkcentralen så att all information blivit förstådd och frågor har kunnat ställas. Det har gjorts inför varje ny aktivitetsperiod. Mobila asylteamet i norr tillsammans med ABF bjöd in projektledaren till färdiga kvinnogrupper i norra länet vid flera tillfällen så att kvinnorna i trakten fick möjlighet att höra om projektet för att kunna delta om de ville.

Projektledaren har vid inbjudan talat kort om vil- ka positiva effekter som fysisk aktivitet kan ha och att dessa effekter kan vara positiva i den situation som kvinnorna befinner sig i. De har också fått ex- empel på vilka typer av aktiviteter som kan tänkas komma på aktivitetsträffarna och de har själva fått framföra sina egna önskemål på aktiviteter. Intres- set från kvinnorna på informationsmötena har varit stort. Det har inte varit många kvinnor som tackat nej till att vara med i projektet utan det har varit en positiv respons och många har tackat ja till inbjudan.

Kvinnorna har också själva rekryterat nya deltagare till projektet genom att berätta för sina grannar och vänner och bjudit med dessa. Inför varje ny aktivi- tetsperiod har ny sondering och rekrytering av ny- tillkomna boende i kommunerna skett.

asylsökande Nyanlända Ålder

147 54 19-65

Deltagare

DELTAGARE

Totalt har 147 asylsökande och 54 nyanlända kvinnor i åldrarna 19–65 år ingått i aktivitetsgrupperna i pro- jektet. Kvinnorna som deltagit kommer i huvudsak från länderna Iran, Irak, Afghanistan, Syrien, Turkiet, Eritrea, Somalia och Nigeria. Ett mindre antal delta- gare kommer från Ryssland, Armenien och Vietnam.

SAMVERKAN

För att Kvinna i Fokus skulle kunna drivas fram- gångsrikt krävdes samverkan med krafter från både offentlig sektor och ideella verksamheter i de oli- ka kommunerna där projektet varit aktivt. Utan en fungerande samverkan med dessa parter hade inte projektet kunnat nå framgång. De har alla bidragit till projektets utformning och utfall på olika sätt. Bl.a.

när det kommer till lokaler och hjälp att nå målgrup- pen i form av informationsträffar och inbjudningar.

Samverkansparter

Länsstyrelsen

Asyl- och invandrarhälsan i Karlskoga, Lindesberg och Örebro Tehuset i Karlskoga

Svenska kyrkan i Lindesberg, Örebro och Karlskoga Mobila asylteamet i norr

Örebro kommun Lindesbergs kommun Hallsbergs kommun Karlskoga kommun Bofors gymnastikförening Studieförbundet Bilda ABF Studiefrämjandet Tegelbruket

Hagakyrkan i Örebro och andra frikyrkor i de representerade kommunerna Familjecentralen i Oxhagen

Familjecentralen i Lindesberg

• •

• •

• •

• •

• •

• •

• •

• •

•

METOD

För att utvärdera vilken effekt projektet haft på de asylsökande kvinnorna har fokusgruppsintervjuer genomförts med deltagarna, de har även svarat på enkäter.

Enkätundersökning

Innan uppstart av aktivitetsperioden har deltagarna fått fylla i en startenkät med frågor som syftar till att få en inblick i deras mående och levnadsvanor. När en kvinna har avslutat sitt deltagande har hon fått fylla i en slutenkät. Längden på kvinnornas deltagan- de har varierat. En del har valt att delta en aktivi- tetsperiod medan många har valt att delta flera pe- rioder. Spannet på kvinnornas deltagande är därför från 10 veckor upp till 11 månader. Oavsett vilken längd så är det i slutet av deras deltagande som slu- tenkäten fyllts i. Slutenkäten har gjorts för att kunna notera eventuella förändringar. Det används som ett komplement för att tillsammans med fokusgrupper- na kunna bedöma deltagarnas upplevda effekt av att delta i projektet. Bortfall av svar förekommer i enkätunderlaget av olika anledningar. Det kan bero på att deltagaren inte dykt upp det tillfället som en- käten fyllts i, deltagaren fått avslag och behövt flyt- ta, deltagaren fått uppehållstillstånd och flyttat till ny kommun respektive att deltagaren inte fullföljt hela perioden. Tolk har använts vid de tillfällen som enkäter har fyllts i.

Fokusgrupper

Åtta fokusgrupper med totalt 27 kvinnor har genom- förts vid två tidpunkter under projektet. Dels efter 10 veckors deltagande och dels efter 11 månader när projektet avslutats. Samtliga kommuner har va- rit representerade i fokusgrupperna. Syftet med fo- kusgrupperna har klargjorts för de deltagande kvin- norna innan genomförandet. Samtalen har utgått från en i förväg framtagen frågeguide som utformats av styrgruppen. Vid vissa frågor har förklaring av ord behövts göras och vid samtliga fokusgrupper har därför tolkar varit med.

Efter 10 veckor genomfördes de första fokusgrup- perna i samtliga kommuner. På tre av orterna föll urvalet på dem som hade möjlighet att stanna efter aktivitetens slut. På den fjärde orten föll urvalet på dem som förstod frågorna utan tolk då denne blivit sjuk vid det planerade tillfället. I slutet av projektet, 11 månader efter uppstart, har projektledaren ge- nomfört ytterligare 4 fokusgrupper. Vid dessa tillfäl- len gjorde projektledaren ett urval av deltagare för att få så bred representation som möjligt gällande grundförutsättningar till fysisk aktivitet, bakgrund, miljöarv, etnicitet och kultur. Här ska nämnas att bland de 27 som deltagit i fokusgrupperna har ing- en hänsyn tagits till de olika situationerna i perso- nernas asylprocesser. Vissa har fått avslag, vissa uppehållstillstånd medan andra fortfarande väntar på besked. Det har varit en mycket positiv stämning på intervjuerna och det märks att intervjupersoner- na uppskattat att bli tillfrågade och få möjlighet att framföra sina synpunkter, något de framför allt visat genom sitt engagemang att svara på frågorna. Åter- givningen av intervjupersonernas svar är i vissa fall grammatiskt korrigerade. Meningarna och svaren är dock inte omformulerade. Underlaget i rapporten är taget från både första och andra intervjutillfällena.

Empiriska data

Utöver enkät och djupintervju kommer vissa fakta i resultat och analysdelen från observation av pro- jektledaren under aktivitetsperioderna.

Utvärdering

”Jag känner mig

mer glad och mer

rolig än tidigare”

Resultat & Analys

I texten varvas löpande citat från kvinnorna i fokus- grupperna med kommentarer från projektledaren.

Förkunskapen hos målgruppen kring fysisk aktivi- tet var låg till obefintlig vid start. Projektledaren har noterat att målgruppens utsatta situation med flykt, ev. upplevda trauma, kulturella betingelser ger kvinnorna en psykisk belastning. Många lever med sömnsvårigheter, hög stress och oro samt väldigt lite av social gemenskap. När det kommer till kvinnor- nas relation till kost så visar rapporten att kvinnorna vid projektets start åt näringsfattigt. Mycket småä- tande av dåliga livsmedel förekom vilket påverkade deras fysik, sömn och kraft i vardagen. Kvinnorna be- rättar också om att det i början av projektet fanns en osäkerhet inför sociala kontexter som de inte känner som sin egen.

HÄLSA & LEVNADSVANOR

Kvinnorna i projektet har en låg fysisk och psykisk hälsa. Resultatet av enkäter och djupintervjuer visar positiva effekter på fysisk och psykisk hälsa genom deltagandet i projektets aktiviteter.

Redan under den första djupintervjun, som utfördes efter den första aktivitetsperioden, pekade resul- tatet på en stärkt fysisk och psykisk hälsa. Fokus- grupperna talade då mycket om effekterna som den fysiska aktiviteten givit dem i form av kroppslig och mental styrka. Den var kortvarig men viktig. En kvin- na uttrycker det så här efter den första perioden:

”Allt känns mycket lättare den stund man tränar, efter träningen kan tankarna och oron komma till- baka”

Efter den andra djupintervjun som utfördes efter ak- tiviteternas slut, 11 månader senare, kan det tydligt konstateras att kvinnorna har en helt annan längtan till träning och att de nya vanorna har blivit till en livsstil. Det går också att påvisa att effekterna som den fysiska aktiviteten ger i form av kroppslig och mental styrka nu blivit långvarig och mer ihållande.

När samtalet handlar om hur länge intervjuperso- nerna känner effekterna av träningen svarar en av kvinnorna:

”Två dagar. Vi tränar på tisdagen får energi och

De andra intervjupersonerna runt bordet instäm- mer. Projektledaren kan notera att en livsstilsföränd- ring skett för de kvinnor som deltagit under en läng- re tid. Denna observation stärks även av kvinnornas egna redogörelse.

”När jag började träna i denna grupp så påverkade det mig på olika sätt, både min kropp och mitt hjär- ta. Men nu när jag tränat länge kan jag fokusera på det som jag ska göra, på livet, på att lära mig språket, på allt. Jag kan fokusera på två saker sam- tidigt och det är väldigt bra. Jag vill fortsätta med träning och behöver det.”

”När hjärna och hjärta mår bra då mår kroppen bra”

Fysisk hälsa

Projektledaren kan konstatera att det generella ut- gångsläget för målgruppen var en låg nivå av kondi- tion och styrka. Bara några kvinnor hade erfarenhet av fysisk aktivitet tidigare och då väldigt begränsad.

I startenkäten svarade kvinnorna att de inte hade vanan av att röra på sig särskilt mycket. Ett mindre antal gick på promenader som vardagsmotion men flertalet förflyttade sig mest för att ta sig till buss och affär. I frågan hur ofta kvinnorna rörde sig så att de blev varma och andfådda svarade hela 43 % varan- nan vecka eller aldrig. Att ha bristande kondition och styrka påverkar hela tillvaron. Vardagslivet i stort och föräldraskapet blir lidande.

”Jag orkar ta hand om mitt barn på nätterna bättre nu.”

”Jag känner mig stark och har mer energi. De stun- der vi har haft paus från träningen så känner jag direkt att jag orkar mindre igen och jag lägger på vikt. Efter vi har kommit hem från träningen har vi fått med oss en positiv energi. Det är som att vi har kastat bort den negativa energin och bytt ut den mot en positiv!”

Projektledarens upplevelse är att utvecklingen i kon- dition och styrka hos deltagarna har gått framåt i en stabil och positiv kurva. Kvinnorna har gått från att inte vilja bli trötta och svettiga på träningen till att utrycka att de vill ha längre och mer utmanande

43%

21%

37%

Varannan vecka/aldrig 1 gång i veckan 2 gånger i veckan eller mer

Hur ofta rör du dig så att du blir varm och andfådd?

Startenkät

4% 8%

88%

Hur ofta rör du dig så att du blir varm och andfådd?

Slutenkät

Varannan vecka/aldrig 1 gång i veckan 2 gånger i veckan eller mer

”Vi är så nöjda med allt, allt är roligt och bra. Det enda som är negativt är att vi bara har det två gånger i veckan. Vi vill ha fler tillfällen och längre stunder. Vi vill bli riktigt trötta.”

”Jag trivs väldigt bra och jag känner mig mycket starkare. Innan gick jag promenader och det hjälp- te mig inte tillräckligt mycket. När vi har träning så blir jag inte förkyld och sjuk, jag håller mig friska- re.”

Intervjupersonerna vittnar på olika sätt om hur de- ras fysiska hälsa stärkts genom aktiviteterna de del- tagit i.

”Jag känner att träningen är så viktig för mig, min kropp och min hälsa. Jag känner mig yngre nu, som att jag vore 14 år.”

”Jag kan göra så mycket saker nu. Träningen påver- kar mig och jag känner att det är det viktigaste för mitt mående.”

”Det bästa är musiken på träffarna, musiken ger energi och glädje…”

”Musiken gör att jag glömmer av att jag tränar och först när musiken stannar märker jag att jag är trött i ben och kropp.”

Flera av intervjupersonerna säger att det bästa är att de kan ta med kunskapen hem och ge den till bar- nen. Flera berättar att de spelar samma musik hem- ma och dansar Zumba tillsammans och detta ger familjen glädje och gemenskap. Flera av kvinnorna säger att familjen nu tränar lite tillsammans hemma, den träning som de har lärt sig på Kvinna i Fokus.

”Jag tränar med mina barn hemma, zumbadans, och det är jättekul och vi är jätteglada.”

Mycket/extremt Ganska Inget/lite Är du orolig eller nedstämd?

Startenkät

0% 20% 40% 60% 80% 100%

15%

28%

67%

Sämre/Mycket sämre Oförändrad Bättre/Mycket bättre Har din oro/nedstämdhet förändrats efter projektet?

Slutenkät

83%

14%

4%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Psykisk hälsa

Den psykiska ohälsan har sen starten av projektet varit stor hos samtliga intervjupersoner. Enkäterna visar att 85 % av deltagarna levde med ganska stor eller extremt stor oro och nedstämdhet vid starten- käten.

De beskriver själva de oroande tankarna som maler dag och natt. Tankarna kan handla om huruvida de kommer att få stanna i Sverige, hur länge de måste vänta på besked från migrationsverket, hur delar av familjen har det i hemlandet, oro för familjekonflik- ter samt obehagliga upplevelser som förföljer dem från det förflutna.

”Innan jag började träna var jag i dåligt skick, jag mådde dåligt, hade mycket oros- tankar och jag hade ont i nacken. Sen när jag börjat träna två dagar i veckan gav det mig energi och jag blev så mycket bättre.”

Både enkäter och fokusgrupper pekar på att delta- gandet i Kvinna i Fokus har gjort stor skillnad för dem i sitt psykiska mående.

”Förut så kunde jag inte sova så bra men nu är det lite bättre. Förut orkande jag ingenting, jag orkade inte gå, jag låg på rummet i sängen och orkade ing- enting och jag var deprimerad och ledsen. Med trä- ningen med gruppledaren så orkar jag så mycket jag inte gjort innan, jag promenerar och jag tränar till och med hemma. Nu är jag lite fräschare, jag mår bättre och det är jättebra för mig.”

”För mig är det inte bara att jag minskat mina oros- tankar utan också att jag fått upp intresset för hur jag ska ta hand om min kropp. Innan tänkte jag ju mycket på Migrationsverket och på vad mitt beslut skulle bli. Nu tänker jag på hur jag kan ta hand om mig och min hälsa. Om jag alltid tänker, tänker, tänker så får jag huvudvärk och så var det förr. Nu har mina tankar skingrats för jag har fått annat att tänka på.”

”Jag känner mer glädje än ledsamhet nu än tidiga- re”

Det är intressant att liknande upplevelser återfinns hos kvinnor som inte deltagit lika ofta i aktiviteterna.

Om än inte lika djupgående och långvariga. Projekt- ledaren kan konstatera att Kvinna i Fokus träffar varit ljusglimtar i kvinnornas tillvaro.

”Innan jag började i gruppen mådde jag väldigt dåligt men med deltagandet i gruppen så har mitt mående förändrats och blivit mycket bättre. Jag längtar till de dagarna som träningen är och vak- nar tidigt i förväntan den dagen jag vet att jag ska få träna.”

”Jag fick massor av sorg

med migrationsverkets besked och det bröt ner mig. Men jag märkte att jag blev väldigt mycket starkare i kroppen, fysiskt och psykiskt, genom träningen.

Speciellt psykiskt blir jag bättre – när jag kommer ut och iväg, jag får frisk luft och blir upptagen av träningen.

Med detta så kan jag lämna och glömma svåra saker. Självklart känner jag mig starkare

i kroppen också, och jag känner mig lugnare i mitt sinne.”

”Nu är jag inte lika orolig som förut.

Jag kan släppa tankar och jag är pigg och det känns bra. Träningen hjälper mig mycket att känna ett lugn. Det tar

Social hälsa

Den sociala hälsan hos målgruppen är många gånger undermålig. Gruppledaren har uppmärksammat att kvinnorna öppnat upp för nya kontakter och bekant- skaper. Den sociala gemenskapen vid träffarna har bidragit till glädje och varit en motiverande faktor för ett aktivt deltagande i gruppen.

”Jag tränar hemma men det blir inte samma sak när jag tränar själv. Jag behöver få träna i grupp för det ger mig energi och gör att jag orkar mer.”

En annan kvinna beskriver den vänskap som har vux- it fram emellan henne och en annan deltagare:

”Innan upptogs vi av 24h oro, gråt och tankar om framtiden och familjen men nu är det inte så. Vi två lärde känna varandra genom denna gruppen och nu går vi till skolan tillsammans, vi tränar, vi pratar i telefon med varandra och vi umgås. Det fyller ti- den med positiva saker som skingrar tankarna från allt det som är svårt. Nu är vi träningskompisar, vänner och systrar! Detta är min storasyster” säger en av kvinnorna och pekar på sin kompis.

Meningsfullheten som träffarna ger kvinnorna ska- par en positiv påverkan in i deras vardag.

”Förut gick jag inte ut eller till centrum eller sko- lan. Jag hade inte självförtroendet att göra det. Jag pratade inte svenska för jag fick inte möjlighet att träna svenskan. Denna grupp har fått mig att växa och våga.”

Gruppen tycks ha givit kvinnorna tillit till sin roll i sociala sammanhang.

”Jag är jätteglad och tacksam till gruppledaren för jag har fått självförtroende genom dessa träffar.

Det har öppnat som en dörr för mig så att jag våg- ar mig ut i samhället och träffa folk. Tidigare var jag rädd för att prata med svenskarna för jag visste inte hur jag skulle anpassa mig. Nu känner jag mig trygg och jag har lärt mig från gruppledaren att man kan prata och diskutera med svenskar. Förut var jag jätteisolerad. Nu väntar jag och väntar på att juluppehållet passera snabbt så att vi kan sätta igång med träningen igen.”

Kostvanor

Att äta en näringsrik kost är av stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. En näringsrik kost är bränslet för kroppen och bidrar med energi som gör det lättare att fungera i vardagen.¹ Matlagning har varit ett av momenten i projektet. Dels för att ska- pa gemenskap i köket och runt matbordet, dels för att få möjlighet att lyfta vikten av näringsriktig mat.

Gruppledaren har under dessa tillfällen fått möjlig- het att samtala med deltagarna om kostvanor. Det har visat sig att deltagarna vet väldigt lite om vilka råvaror som är bra för kroppens välmående. Det har också visat sig att kvinnorna äter väldigt lite grön- saker och väldigt mycket sötsaker och näringsfattiga kolhydratrika livsmedel och drycker. Gruppledaren har noterat att det förekommer mycket småätande av kex, kakor och chips. De gånger kvinnorna har med sig barn till aktiviteterna så förses barnen med något att äta under hela träffarna. Det har känts som en viktig del att prata om vad som är ett bra matin- tag över en dag och att ge exempel på vad som är näringsriktigt. Här har även tandhälsa lyfts i samta- len. Gruppledaren upplever att informationen är ny för deltagarna men upplever också att de vill lära sig och att de anammar den nya kunskapen väl.

”Vi lärde oss bra saker både på träningen och i kö- ket. Saker vi har användning av och glädje av när vi är hemma. Exempelvis så gör jag soppan som vi gjorde på matlagningen.”

”Jag har lärt mig väldigt bra saker. Jag har gått ner väldigt mycket i vikt. Recepten som jag fick av gruppledaren har hjälpt mig att ändra min kost så att jag kan äta nyttigare och bättre.”

Bland projektets deltagare är kvinnan den i famil- jen som har det huvudsakliga ansvaret för hem och barn. Det är därför extra viktigt att stärka henne så att hon kan stötta och fostra sina barn till goda lev- nadsvanor. Att kvinnan får kunskap i områdena kost och fysisk aktivitet kommer förhoppningsvis påverka hela familjen.

”Innan, när vi bara var hemma så hade vi bara fokus på att städa, laga mat och hålla ordning på hem och barn, inget mer. Ärligt talat, när vi var hemma hade vi bara tråkigt och det fick oss att

0% 20% 40% 60% 80% 100%

22%

29%

49%

Dåligt/Mycket dåligt Varken bra eller dåligt Bra/Mycket bra Hur sover du?

Startenkät

37%

41%

22%

Hur sover du?

Slutenkät

Dåligt/Mycket dåligt Varken bra eller dåligt Bra/Mycket bra vi mer hälsomedvetet på oss själva, på våra barn

och våra män.”

”Vi har koll på bra mat, vi har koll på sötsaker och vi har koll på mat som har väldigt mycket fett. Det känns väldigt bra för oss att vi fick möjlighet att få denna kunskap och få möjlighet att träna. Vi har fått många bra tips och råd från gruppledaren.”

SömnEnkätundersökningen visade att flertalet av kvinnor- na i projektet sover dåligt. I fokusgrupperna fram- kommer redogörelser om att oron för framtidens migrationsbeslut och att leva i ovisshet stör deras sömn. Många berättar om att de har fått sömnta- bletter utskrivna men att de inte upplever att de hjälper. Alla intervjupersonerna berättar att det för- ut varit svårt för dem att somna på kvällarna. När de

väl somnat så vaknade de ofta till och från genom hela natten, för att sedan sova en bra bit in på da- gen. Den dåliga rytmen påverkade hälsan negativt.

Vid slutenkäten kan man se att kvinnorna fått en för- bättring i sömnkvalitén. En del av kvinnorna berättar att de framför allt känner en stor skillnad på sömnen de dagar som de varit fysiskt aktiva. Många tycker att de fått en förbättring överlag.

”Innan så somnade vi sent och vi sov länge inpå da- gen. Vi hade en tung känsla i kroppen allt kändes tråkigt. Efter att vi började träna känner vi att vi är trötta i kroppen och vi känner att vi behöver sova tidigt för att kroppen är trött. Det skönaste är att vi vaknar tidigt på morgonen och är pigga, det är väldigt, väldigt skönt.”

MÅLGRUPPEN & SAMHÄLLET Tillhörighet i samhället

I fokusgrupperna är kvinnorna överens om att Sve- rige är en bra plats att bo på. Detta visste de till viss del redan innan de kom hit. Trots att det är en positiv bild av Sverige som lyfts så har det inte inneburit att detta givit dem en känsla av tillhörighet i samhället.

Kvinnorna upplever att det kan kännas ensamt på orterna de bor på och att de sällan möter svenskar.

De får sällan öva sig på att prata svenska och isole- ringen i hemmen har gjort att oro och ångest fått fäste i deras tankar och känsloliv. Många vittnar om

”Det är väldigt bra att vi har fått lära känna svensk- ar och att vi fått möjlighet att vara med svenskar för att vi får lära oss bra saker ifrån dem. Vi har fått en positiv bild av dem. Att få olika samlingar där vi får möta svenskar hjälper oss att lära oss om er kul- tur. Vi får lära oss bra saker ifrån er kultur genom att både umgås och se hur ni lever.”

Att få ha gemenskap, träning och lek tillsammans med andra kvinnor har bidragit till att kvinnorna skapat goda relationer till varandra. I relationerna suddas etnicitet och kultur ut och kvar finns bara lik-

”Nu är det helt annorlunda!

När jag ska gå upp på

morgonen så lyder kroppen, benen orkar, det är så stor skillnad!”

”Ja, nu är jag inte orolig, jag kan sova på natten och jag somnar lätt. Jag vaknar lätt på morgonen och har lätt för att gå upp. Jag längtar efter träning nu.

Innan tänkte jag på min mamma, min syster, min familj i Irak och jag upptogs mycket av oro för dem och för mitt uppehållstillstånd. Nu är jag inte tyngd på samma sätt av dessa tankarna.”

”Alla mina känslor är jättebra. Förut kunde jag inte sova bra, jag vaknade kl. 2 och kl. 3 och mina tan- kar malde. Nu sover jag bra och jag somnar bra och jag tänker inte alla dessa tankar som oroar mig om uppehållstillstånd. Nu har jag bra och positiva tankar och jag sover bra, det är mycket bättre än förut.”

Att få möjlighet att delta i en meningsfull gemenskap och samtidigt få vara fysiskt aktiv har givit kvinnor- na en annan dygnsrytm. Kvinnorna kommer upp på morgonen och kommer i säng på kvällen. Detta medför till att de äter mat på bättre tider genom dygnet och att de utsätts för mer dagsljus. Allt bidrar till en bättre hälsogrund.

”Vi skrattar, pratar, fikar och har roligt tillsam- mans. Jag har fått min bästa kompis genom denna gruppen och vi pratar olika språk och är från olika länder från början.”

”Det är mycket bra att få lära känna kvinnor ifrån alla dessa länder. Vi är alla vänner nu genom dessa träffar. I Irak så höll man varandra på avstånd om det kom kvinnor från andra länder och kulturer. Vi ville inte ha kontakt eller veta något om varandra.

Nu i Sverige är alla vi kompisar.”

Det har inte funnits några svårigheter att få deltagar- na att känna sig inkluderade i gruppen. Många kvin- nor vittnar om att det känner tacksamhet över att ha fått vänner från andra länder. Det har pratats om att det är värdefullt att få höra om hur en kvinna från ett annat land har det i sin kulturella kontext.

”Det är bra att ha fått träffa kvinnor ifrån andra länder – detta är väldigt positivt för mig. Deltagan- det i gruppen visar att alla ha samma värde och lik- ställer oss. Det finns ingen hierarki.”

”Nej! Det har inte varit svårt. En kompis i gruppen som inte pratar arabiska kommer fram och frågar hur jag mår på svenska, det är fint.”

”Livet är fint. Förut levde jag med förstod ingenting men när jag kom till Sverige förstår jag hur fint li- vet är. Jag försöker tänka positivt, alla människor är inte dumma. Man använder inte bra ord om varandra i Afghanistan men i Sverige har jag lärt mig vad respekt är. Jag gillar Sverige och jag gillar gruppledaren jättemycket.”

Fysisk aktivet och rörelseförståelse som en bro in i samhället

I fokusgrupperna har det talats om svårigheterna med att komma till en annan kultur och att inte förstå och känna igen sig i samhällets struktur. De uttrycker att det ger dem en känsla av maktlöshet. Kvinnor- na berättar om att de lever så annorlunda jämfört med kvinnorna i Sverige och att det då kan kännas svårt att förstå varandra. Det har också talats om att oförståelse i beteendemönster gör att man känner sig annorlunda och exkluderad. Deltagandet i Kvinna i Fokus har bidragit till en förståelse för svenskarnas

att få slippa vara sjuk. Summan av alla dessa effek- ter adderar tillsammans en känsla av tillhörighet i samhället eftersom kvinnorna känner igenkänning i de svenska kvinnorna som de möter på stan. De kan numera känna igen sig i de svenska kvinnornas sätt att se på sig själva, sättet de väljer att prioritera sig själva samt sättet de väljer att ta hand om sig själva.

Igenkänning ger en känsla av inkludering vilket ska- par en vi-känsla. Insikten om sin kapacitet och för- måga får kvinnan att förstå sitt egenvärde vilket ger självförtroende, god självkänsla och trygghet.

”Vi tycker om svenskarna nu. När jag ser svensk- ar som löptränar så kan jag relatera till det dom gör. Jag vill också löpträna för jag vet allt positivt som händer i kroppen. Innan förstod jag inte mig på svenskarna. Träningen har skapat förståelse och kunskap för mig.”

En kvinna vittnar om att den nya förståelsen skapar en känsla av tillhörighet i samhället och säger:

”Nu när vi promenerar, går till träningen eller bara möts på vägarna så vill vi göra samma som dem (svenskarna). Och vi säger ”hej” till varandra.”

Förståelse skapar tillhörighet i den svenska kontex- ten och bygger därför broar in i den svenska kultu- ren. Efter att ha fått erfara träningens effekter så kan de själva förstå varför svenskarna löptränar, pro- menerar, går till gymmet och äter bra. Deras bild är att det finns en medvetenhet hos svensken oavsett ålder. Kvinnorna inspireras av detta och säger att de vill se och lära av svenskarna i detta.

”Alla i min kultur som är 50 år sitter hemma. Alla i Sverige promenerar, springer, går och tränar, cyk- lar när de är 50 år, 70 år, 90 år. Det är bra, vi vill göra samma sak nu.”

”Jag har noterat att svenskarna som är äldre än jag ser så unga, fräscha och fina ut och detta får mig att tänka: Varför ska inte jag ta hand om mig själv?

Varför ska jag inte göra det jag kan för att bli lite finare? Jag bestämde då att jag skulle låta mig ta hand om mig själv.”

”Sverige bryr sig mycket om hälsa. Jag vill tacka

Rörelseförståelse, självförtroende och självkänsla Projektet har under året presenterat ett brett utbud av aktiviteter som alla kräver sin specifika rörelse- kunskap. Att leda en grupp i träning där deltagarna har bristande tillit till sin egen förmåga har varit in- tressant ur många perspektiv. Få kvinnor har erfa- renhet av kroppens förmåga till rörelser och rörelse- mönster. I ”Assement of physical literacy of children and youth in Canada” kan man tydligt se att rörel- seförståelse hänger ihop med självförtroende och självkänsla. Forskning visar att ju större repertoar av rörelser en person har, desto bättre självförtroende, motivation och glädje för att delta i aktiviteter kän- ner personen.

”Denna grupp har påverkat vår självkänsla. Nu vågar vi studera mera, träffa mer folk, finnas mer i samhället, lära oss språket, söka jobb, allt!”

”Träningen är jätteviktig och bra för kroppen. Ge- nom träningen kommer självkänsla och att våga nya saker och jag få lära känna nya människor.

Allt detta är jättebra för mig för förut levde jag med sådan skuld och jag skämdes över vem jag var och över att prata och så. Efter träningen och efter att ha fått lära känna gruppledaren mår jag bättre och bätt- re och om jag får fort- sätta så tror jag att det kommer att fortsätta att bli bättre.”

Att utveckla den fysis- ka rörelsekompetensen ger självförtroende som skapar rörelsetillit, själv- känsla och mental styrka.

Det i sin tur ger motiva-

tion och glädje till att testa nya aktiviteter vilket ger ytterligare kunskap. Att delta i fysisk aktivitet hela livet handlar om att en individ tar eget ansvar för sin utveckling av rörelseförståelse. Detta sker genom att frivilligt välja att vara regelbundet fysiskt aktiv.

Det innefattar att delta i meningsfulla och utmanan-

”Kroppen kan göra mer nu än förut. Innan kunde kroppen inte göra alla dessa rörelser men nu går det bra. Kroppen känns lättare.”

Förut levde kvinnorna med en begränsning gällan- de vilka aktiviteter som de fick utföra. De aktivite- ter som tillhörde dem var att ta hand om hemmet och barnen och tanken på att ta hand om sig själv för sin egen skull var väldigt sällsynt. Här kan grupp- ledaren konstatera att det kulturella arvet och hur man i dessa kulturer ser på kvinnans roll i familj och i samhälle har påverkat deltagarnas utgångsläge. De flesta deltagare i Kvinna i Fokus tillhör kulturer där kvinnan har en lägre status än mannen. Att därför få möjlighet att delta i en grupp för bara kvinnor, där dessutom fysisk aktivitet har varit huvudfokus, har börjat placera kvinnorna utanför den norm som hit- tills styrt deras liv. Aktiviteter har tidigare varit för mannen i familjen. I Kvinna i Fokus erbjuds kvinnan träningsaktivitet riktat till bara henne som skapar styrka fysiskt och psykiskt som i sin tur ger självkäns- la och självförtroende.

”När jag bodde i Iran hade jag inte möjlighet att göra någonting för min egen del eftersom kvinnan skulle hålla sig hemma. Då kunde jag inte gå och träna för det var förbjudet. Men här, när jag träffade gruppledaren och fick möjlighet att träna, för- stod jag vad jag hade blivit fråntagen i mitt hemland. Innan hade jag ingen kunskap om varför jag skulle träna eller hur man gjorde.

Det har varit bra för mig att gruppledaren bjöd in mig och att Tehuset har tvingat iväg mig. Nu vet jag vad det innebär och jag vill bygga min kropp och jag vill ta hand om mig i framtiden. Jag vill lära mig mer, fortsätta träna och jag skulle också vilja lära mig simma.”

sätt. Projektledaren kan konstatera att träningen och dess effekter skapat en början till uppbyggnad av ett nerbrutet självförtroende genom att individens tilltro till sin kropps förmåga växer. Gruppledaren kan koppla ihop att en tilltagande fysisk och mental styrka får kvinnan att bättre förstå sitt egenvärde.

Gruppledaren kan också konstatera att målgrup- pens utgångsläge är annat än exempelvis svenskföd- da kvinnors utgångsläge. De flesta av målgruppens kvinnor vittnar om att de inte har haft ett eget värde på grund av sin könstillhörighet i sin uppväxt. Det- ta har från början grundat ett dåligt självförtroen- de och självkänsla och kvinnan har aldrig sett på sig själv som någon som är värd att prioriteras. Kulturen som sådan håller fast kvinnan i mönster av vad hon är skapad till att göra – ta hand om hem och barn – vilket skapar begränsningar i kvinnans synsätt på sig själv. Det finns många plattformar med möjligheter till gemenskap, vänner och att få prova nya saker på egen hand som får henne att växa. Det som är sär- eget med att erbjuda kvinnorna gemenskap i form av gruppträning är att rörelseförståelsen växer i takt med att kvinnan provar på olika träningsformer och ger henne en insikt att hennes kropp kan så mycket mer än det som hittills varit hennes verklighet. Detta tillsammans med de hälsoeffekterna träningen givit kvinnan blir mycket effektiva. I takt med att kvinnan kommer till insikt överbryggas hindren som skulle kunna leda till ett kontinuerligt idrottande.

I en av kommunerna har en cykelskola hållits. Enligt intervjupersonerna var detta en uppskattad och vär- defull kurs. Merparten av de 12 deltagande kvinnor- na lärde sig att cykla. Fokusgruppen för denna kom- mun talar om att denna kunskap skapar frihet och möjligheter.

”Nu cyklar jag till Ica Maxi, till stan, till kompisar och det är bra. Det är frihet.”

Att skapa förutsättningar till att kvinnorna på ett lätt- are sätt kan ta sig fram i samhället bidrar till att inte kvinnorna isoleras i sitt hem i samma utsträckning.

Det gynnar också deras möjlighet till social gemen- skap och deltagande i olika evenemang som sker i samhället.

Jämställdhet

sina barn. Projektet har därför anpassat aktiviteten till tider när deras äldre barn varit på förskola och skola och papporna har uppmuntrats att ta hand om de yngre barnen. Det har funnits svårigheter i detta men det har inte varit omöjligt. Som en förlängning av detta arbete har kvinnorna erbjudits att delta på föreläsning om jämställdhet och diskriminering samt sexuell hälsa. På dessa träffar blir det tydligt hur kvinnan ser på sin tilltänkta plats i hennes kul- turella kontext. De har på dessa träffar uttryckts att de inte tycker om denna traditionella indelning utan önskar att mannen skulle hjälpa till med hemmets sysslor och omhändertagandet av barn. Det fram- kommer också att de styrs av rädslor och okunskap över svenska lagar i vad som förväntas av dem i sitt äktenskap. Samtycke är inte naturligt för dem. Lik- som att det inte är naturligt att tänka på sig själv som likställd med sin make. Att ge kvinnorna kunskap om Sveriges förhållningssätt, lagar och regler i område- na ger dem en möjlighet att reflektera.

”Nu har vi förstått att kvinnor är viktiga och värdefulla också. Vi känner att Sverige bryr sig om kvinnor”.

Under föreläsningarna har dock kvinnorna haft blan- dade känslor. De är glada över att förstå sina rättig- heter och skyldigheter i samhället men de är också ledsna över att inte kunna påverka sin egen situa- tion. De uttrycker tydligt att mannen också måste få möjlighet att ta del av informationen för att det ska kunna bli en skillnad för kvinnan. De uttrycker samtidigt en tacksamhet över att projektet i synner- het, och samhället i allmänhet, öppnat upp för nya förhållningssätt inom familjerna. För det är målgrup- pen mycket tacksam.

”Vi hade lite av den informationen innan vi deltagit i gruppen man nu vet vi mer och vi förstår myck- et mer och framför allt så känner vi det genom att vårt självförtroende stärkts.”

”Jag hörde bara lite om kvinnors

Könsindelade träningsgrupper

I fokusgrupperna har samtal om kvinnornas syn på att träna tillsammans med motsatt kön förts. I dessa samtalen kan man konstatera att kvinnorna i synner- het föredrar att grupperna bara är för kvinnor. Kvin- norna berättar om deras upplevelser av männens sätt att se på dem och deras sätt att tilltala dem. De säger att männens bemötande av kvinnan ger en känsla av mindervärde som kuvar deras personlig- het. Det framkom att en svårighet är att kvinnan ses som ett objekt av mannen och blir sedd på ur sexuell karaktär. De samtalades också om att mannen tycker att kvinnan har en tilltänkt plats och att om hon inte håller sig till den så borde hon skämmas.

När vi pratar om att bedriva träning i blandgrupper säger en kvinna:

”Jag vill inte, när en kvinna dansar och tränar så kan männen titta på mig. Jag vill inte det. Då kän- ner jag mig liten, nedtryckt och kuvad. Jag blir blyg.”

En beskrivning som många andra i fokusgruppen håller med om. Det framkom också att med män- nens närvaro följde ett allvar som tog bort frihet och glädje.

”Det är en varm grupp och vi skämtar och tränar tillsammans. Om det skulle komma en man så skul- le det inte bli några skratt utan allt skoj skulle för- svinna.”

Det framkom också att deras erfarenhet var att män- nen gärna ville berätta att de pratar fel och agerar fel.

”Det är bra att det inte finns män i gruppen. Om det skulle finnas män i gruppen skulle de trycka ner oss och skulle vi prata så skulle mannen säga: Du kan inte prata och du pratar fel m.m.”

”Det är jättebra för mig. Med min historia så litar jag inte på män, de har gjort så mycket hemska sa- ker emot mig och min kropp och jag skulle inte vara trygg om det fanns män i gruppen. Det är väldigt svårt för mig.”

När vi pratar vidare om mäns sätt att se på kvinnan så visar det sig dock att det de säger inte gäller alla män. De bär på en annan bild av den svenskfödda mannen oavsett släktens ursprung, religion och kul- tur.

”Anledningen till att vi inte vill ha manliga ledare eller deltagare från vår egen kultur är att männen ser på oss på ett annat sätt än den svenska man- nen. Men om mannen har en annan kultur än den svenska med sig, men skulle vara född och uppvux- en i Sverige, då skulle han fått svenska värderingar med sig. Då skulle det vara okej.”

”Om det skulle vara svenska män i gruppen så skul- le det vara ok men inte med män ifrån min egen kultur. De tittar nedlåtande på kvinnor i min kultur.

Svenska män har en respekt och en gräns som följs och de tränger inte sig på om man har sagt ett nej.

Så är det inte i min kultur...”

Intervjupersonernas upplevelse är att förhållnings- sättet till varandra som man och kvinna skiljer sig emellan de olika kulturerna.

”Svenska män och kvinnor har kul tillsammans men om det skulle vara en invandrargrupp med kvinnor och män tillsammans så skulle det inte funka, då är det bättre med bara kvinnor.”

”Vi känner oss bekväma med svenska män…de tit- tar inte på oss på samma sätt.”

”När en svensk man ser att man gör fel så sitter de lugnt jämte och de erbjuder sin hjälp till oss. De för- klarar för mig.”

I summeringen av samtalet kan det konstateras att många av intervjupersonerna gärna hade tränat i blandgrupper men att rädsla och erfarenheter hål- ler dem tillbaka. En del av kvinnorna i fokusgruppen skulle inte vara tillåtna att delta i träningsgrupper som består av olika kön. Svårigheter finns också för dem som använder hijab. De föredrar träning utan män så att de kan få vara klädda på det sätt som är anpassat för rörelse.

”Det är ok att träna med männen men svårigheten för oss är att vi inte kan träna med träningskläder och vi måste ha på oss slöja. Sen tycker inte våra män att det är ok att vi tränar med andra män, an- nars är det inget problem för oss.”

För en del av kvinnorna är det skillnad på vilken typ av rörelse som utförs i miljöer av blandade könstill- hörigheter.

”Om jag skulle gå till ett gym och träna skulle det var ok för mig att träna bland män eftersom det är annan typ av träning, där kan jag gå på gå-band och det är inte exponerande. Det är när man dan- sar och rör på sig som det utmanar männen att tit- ta på mig på det där sättet.”

Sammanfattningsvis så verkar det som att Kvinna

inom snar framtid men då i en miljö där kvinnan inte ställs lägre än mannen. När frågan om de skulle tän- ka sig att träna i en kvinnogrupp med manlig svensk ledare blir det ett ja från många i fokusgrupperna.

”Inga problem. Om det är svenska män”

och många håller med henne.

Svenska språket

Kvinna i Fokus har inte främst syftat till att kvinnorna ska lära sig det svenska språket men har visat sig vara ett mycket bra forum att få utveckla sina språkkun- skaper på. De kvinnor som inte haft andra aktiviteter och samlingar i samhället förutom Kvinna i Fokus har upplevt att de har fått lära sig det svenska språket på ett naturligt sätt. De kvinnor som deltagit eller deltar i svenskundervisning har tyckt att deltagande i Kvin- na i Fokus kompletterat inlärningen och att det har gått snabbare framåt för dem i sin utveckling. Det har bland annat framkommit under samtalet med kvinnorna att de tycker att aktivitetsträffarna möjlig- gjort inlärning av det svenska språket på ett lustfyllt och mindre påtvingat sätt där rörelser, lek och glädje kombinerat med svenska ord gjort det lätt för språk- förståelsen att öka och ordförrådet att växa.

”Vi går i skolan också men när vi kommer till denna grupp lär vi oss svenska bättre”

”…där sitter vi bara och läser och skriver orden men i denna gruppen så visar du vad ”axeln” är och det blir mer visuellt och praktiskt. Det är lättare att lära sig.”

Repetitionen av svenska ord tillsammans med prak- tiska rörelser har gjort det lätt för kvinnorna att kom- ma ihåg språket lättare. Alla intervjupersoner upple- ver en förbättring i språket genom sitt deltagande i Kvinna i Fokus. De talar överlag mer svenska nu än innan aktiviteterna men framför allt så har språkför- ståelsen förbättrats. Intervjupersonerna känner att träffarna ger dem möjlighet att öva på språket. En av intervjupersonerna säger att hon talade mycket engelska på träffarna i början av aktivitetsperioden men att hon nu bara talar svenska.

”Man lär sig svenska ord på ett annat sätt, ett ro- ligare sätt. Och ord som handlar om kroppen och

Slutsats

En av intervjupersonerna säger att hon försöker trä- na på att tala svenska och att hon är glad över möj- ligheten att öva mer på träffarna.

”Jag bor på en liten ort där det inte bor så många svenskar och då har denna grupp varit väldigt vär- defull där man få lyssna och prata och träna på att lyssna och prata svenska. Orden om träning och kroppen har jag fått lära mig på dessa träffar.”

Föreningar

Genom föreningarnas insatser i projektet får delta- garna en förståelse för det ideella engagemanget och rollen som det spelar i det svenska samhället.

Förhoppningen att dessa uppstartade kvinnogrup- per ska få finnas i föreningarnas ordinarie utbud som ett komplement till deras befintliga verksam- het. Behovet av rena kvinnogrupper kommer alltid vara viktigt för att få hela samhällets befolkning att kunna delta i ett livslångt idrottande. På lång sikt är målet också att kvinnorna ska bygga upp en trygghet i grupp för att senare på egen hand, om kvinnan till- låts, kunna träna i redan befintlig föreningsregi eller

annan träningsverksamhet. Under våren 2018 gick Bofors Gymnastikförening in och ledde en viss del av aktiviteterna i Kvinna i Fokus i Karlskoga kommun.

Deras engagemang har sedan fortsatt året ut. Just nu förs ett samtal med föreningen om hur de skulle kunna fortsätta erbjuda möjligheten till träning för kvinnor efter projektets slut.

I Örebro kommun planeras det för att tränings- gruppen ska vara en del av VOX IF som har sitt säte i området där Kvinna i Fokus haft sin aktivitetsbas.

I Lindesbergs kommun förs samtal med Stråssa GF om en eventuell fortsättning i deras förening. Denna förening har redan idag ett engagemang på samma grunder, att stärka fysisk och psykisk hälsa för asyl- sökande och nyanlända fast här är än så länge mål- gruppen tonåringar.

Deltagandet i Kvinna i Fokus har gett en märkbar för- bättring av den fysiska och psykiska hälsan. Resulta- ten från enkäter och djupintervjuer visar att delta- garna upplevt att kroppen blivit starkare vilket har gett dem en förbättrad ork till vardagliga sysslor och omhändertagandet av barn. Deltagandet har även gett dem större glädje och känsla av meningsfullhet.

Oron och nedstämdhet har minskat för samtliga och sömnen har förbättrats. Broar mellan asylsökande folkgrupper har skapats vilket har hjälpt dessa kvin- nor att känna mindre utanförskap i samhället. Kvinna i Fokus har bidragit till en förståelse för den svenska kulturen samt de svenska kvinnornas sätt att rela- tera till träning och hälsa i allmänhet. Den nya erfa- renheten av träning har därmed bidragit till att kvin- norna känner igenkänning till den svenska kvinnans levnadssätt. Resultatet visar att självförtroende och

många av kvinnorna funnits i när de nu, med ett ökat självförtroende, vågar ta sig för studier och mö- ten med människor i samhället etc. Resultatet visar hur möjligheten till fysisk aktivitet i en kvinnogrupp för målgruppen förlöser en kedja av goda effekter.

Så som stärkt fysisk och psykisk hälsa, bättre sömn, goda matvanor, rörelseförståelse, självförtroende och självkänsla, social tillhörighet, förståelse för den svenska träningskulturen, mer kraft till föräldraskap och en bro in i det svenska samhället. Allt samman- taget bidrar Kvinna i Fokus till integration och fysisk, psykiskt och socialt välmående för målgruppen.

Framgångsfaktorer

Framgångsfaktorer har varit positiv samverkan med ideella och offentliga krafter i de olika kommuner- na där projektet bedrivits. Det har varit en mycket

”Jag kommer aldrig glömma dessa orden. Jag vaknar på natten och tänker axel, hoppa, andas in, vänster, höger,

rumpa…”

relsen, Migrationsverket och ÖLIF innebär att asylsö- kande har möjlighet att få bussbiljetter/busskort för att kunna resa till insatser som riktar sig till dem i TIA-regi. Detta har visat sig vara en väldigt viktig och i många fall avgörande faktor för att kvinnorna ska kunna delta.

Svårigheter

En svårighet i projektet har varit Migrationsverkets förfarande gällande hanteringen av de intyg som ska förse deltagarna med bussbiljetter eller busskort.

Detta gäller kontoret i Örebro som är ansvarig för kommunerna Hallsberg, Karlskoga och Örebro (i Lin- desberg har Migrationsverket ett eget kontor och för deltagare som bor i denna kommun har hanterandet av intyg varit problemfritt). Vid många och upprepa- de tillfällen har deltagarna blivit nekade biljetter av Migrationsverket på felaktiga grunder. Detta ger ad- ministrativt merarbete för projektledaren men fram- för allt så missar kvinnorna dyrbar tid som erbjuds dem för att främja deras fysiska och psykiska hälsa.

Det har också funnits svårigheter att få tillgång till lo- kaler dagtid i vissa kommuner. Idrottshallarna är hårt uppbokade av skolorna i de olika kommunerna. Mål- gruppen för detta projekt kan bara ses under dagtid och då helst under den tid då deras barn själva går i skolan. I vissa kommuner har det dessutom saknats tillgång till annan aktivitetsvänlig lokal i närheten.

På grund av målgruppens speciella förutsättningar har det funnits utmaningar att få dessa grupper att fortsätta in i befintlig verksamhet inom föreningar.

När det kommer till tillgång till lokaler dagtid samt att inom föreningen ha ledare som kan leda grupper under dagtid blir utmaningen större än om det skul- le ske kvällstid. En svårighet är också finansiering av grupperna eftersom målgruppen inte har ekonomis- ka förutsättningar att betala särskilt mycket. Det går att konstatera att det skulle vara svårt att få samma positiva resultat om träningen hade kostat pengar för målgruppen. Denna målgrupp har en begränsad ekonomi och från början en låg tillit till sin egna för- måga att både ta sig ut i samhället och på aktiviteter på egen hand. Projektet erbjuder en form av träning som kvinnorna inte utfört tidigare vilket ibland kan vara psykiskt utmanande. Innan individen har fått uppleva en större effekt på den fysiska och psykiska

hälsan kan det vara lätt att avsluta träningen i förtid.

Att under en längre tid erbjuda kvinnorna deltagande utan kostnad tror gruppledaren gör att den nya livs- stilen få tid att sätta sig och att det då möjliggör att kvinnorna kommer till ett livslångt idrottande på sikt.

Generellt visar utvärderingen på att kvinnans hinder att komma till ett livslångt idrottande är många fler än för en svenskfödd kvinnas som har fått andra för- utsättningar via sin kultur. Därför kan gruppledaren se att vikten av att möjliggöra kostnadsfri träning för denna grupp i samhället är stor eftersom detta lyfter av ett av hindren. Innan förståelsen för egenvärdet finns hos kvinnan är det svårt att prioritera kontinu- erlig tid på sig själv.

”Som asylsökande har jag inte jättebra ekonomi att köpa busskort och det hjälper mig mycket att jag får bussbiljetter till träningen för att då blir det lätt- are för mig att ta mig iväg även när min kropp inte orkar ta sig iväg.”

Framtiden

Under hösten 2018 beviljades ÖLIF nya medel till en försättning av projektet genom 2019. Det ger projek- tet en utökad möjlighet till att intensifiera etablering- en mellan individer i målgruppen och befintlig för- eningsverksamhet. Utifrån de erfarenheter och den utvärdering som gjorts för projektet 2018 så tar pro- jektet ett kompletterande och nytt spår och kommer bjuda in kvinnornas män till mansgrupper. Målet här är att nå ut med kunskap kring svenska samhällets värden och riktlinjer rörande jämställdhet, sexuell hälsa och normstyrt genusperspektiv. Förhoppning- en är att detta kommer stärka kvinnorna hälsa och välbefinnande ytterligare.

”Vi tänkte förut att vi kvinnor inte skulle träna.

Vi skulle bara städa, laga mat och ta hand om barn. Nu, nej nu har vi bytt hur vi tänkte. Kvinnor behöver också träna, äta bra mat och ha trevligt med andra kvinnor. Inte bara ta hand om barnen.

Så tänker vi nu.”