Kvalitetsredovisning läsåret 2008 - 2009
Kvalitetsredovisning för förskolorna i Romberga
Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet:
2 § Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja / . . / skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. (SFS 1997:702)
3 § Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en
redogörelse för vilka åtgärder / . . / skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse.
I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i
verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. (SFS 2005:609)
Innehållsförteckning
1. Grundfakta... 3
2. Framtagningen av kvalitetsredovisningen... 4
3. Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen... 4
4. Mål och resultat ... 4
Mål 1 ... 5
Resultat, insatser, analys och slutsatser ... 5
Mål 2 ... 5
Resultat, insatser, analys och slutsatser ... 6
Mål 3 ... 6
Resultat, insatser, analys och slutsatser ... 6
Mål 4 ... 7
Resultat, insatser, analys och slutsatser ... 7
5. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ... 7
6. Beskrivning av arbetet med ... 8
Hälsa och livsstil ... 8
Jämställdhet... 8
Barn och elever i behov av särskilt stöd ... 8
Barn och elever med annat modersmål ... 9
7 Resultat ... 9
8 Nyckeltal ... 9
9.Sammanfattande analys ... 10
Sammanfattande analys av förskoleverksamhet... 10
Sammanfattande analys av familjedaghem ... 10
10. Prioriterade förbättringsområden ... 10
1. Grundfakta
Förskoleverksamheten i Romberga består av två förskolor, Lärlingens förskola och Romberga förskola. I verksamheten ingår också två dagbarnvårdargrupper,
Romberga dagbarnvårdargrupp och Mattisborgens dagbarnvårdargrupp.
Mattisborgen finns på landsbygden.
Förskolorna har under läsåret haft mellan 106-110 barn inskrivna.
I familjedaghemsverksamheten arbetar 4 dagbarnvårdare och under läsåret har ca 20 barn varit inskrivna där.
All personal i förskolan arbetar i arbetslag. Arbetslagen som arbetar med barn 1-3 år bildat ett team och arbetslagen med 3-5 åringar är ett team. Barnen på förskolorna tillhör olika avdelningar och delas dessutom in i mindre grupper där verksamheten organiseras utifrån varje barn. På förskolorna finns 10-12 olika modersmål
representerade bland barnen, i personalgruppen ca fem.
Romberga förskola är en avdelning. Under läsåret har ca 20 barn i åldern 1-5 år varit inskrivna. Två förskollärare, två barnskötare och en kokerska på halvtid är anställda.
Lärlingens förskola har fem avdelningar.
• Lille Skutt har haft ca 14 barn mellan 1-3 år. Tre förskollärare och en modersmålsstödjare är anställda. Modersmålsstödjare är en resurs för alla barn på förskolan.
• Katten Jansson har haft ca 20 barn mellan 1-3 år, där arbetar tre förskollärare och en barnskötare.
• Bamse har haft ca 20 barn mellan ca 2,5-5 år, två förskollärare och en barnskötare är anställda.
• Skalman har haft ca 20 barn mellan 2,5-5 år, två förskollärare och en barnskötare är anställda.
• Varglyan har haft ca 13 barn, övervägande 5-åringar. Stor del av verksamheten har varit förlagd utomhus. En förskollärare och en barnskötare har under läsåret ansvarat för den verksamheten.
En kokerska ansvarar för matlagningen till avdelningarna på Lärlingens förskola.
En pedagogisk ledningsgrupp finns på förskolan, där ingår förskolornas teamledare och bitr rektor. Pedagogiska ledningsgruppen har inplanerade möten varje fredag.
Rektor och bitr rektor utgör rektorsområdets styrgrupp och har regelbundna träffar.
Varje månad deltar all personal i förskoleverksamheten i en gemensam
arbetsplatsträff. AP-träffarna är förlagda på kvällstid två timmar per månad. Stående punkter på AP-träffarna är:
• Personal (hälsa och friskvård, arbetsmiljöfrågor)
• Verksamhetsfrågor (kompetensutveckling)
• Ekonomi
• Information
• Övriga frågor
I området finns en nätverksgrupp där representanter från socialförvaltningen,
barnavårdscentralen, polisen, kommunala vuxenutbildningen, skola och förskola
ingår.
2. Framtagningen av kvalitetsredovisningen
I teamen har personalen arbetat fram ett teamkontrakt där man enats om gruppens eget uppdrag, spelregler och prioriterade mål. De prioriterade målen är kopplade till målen i rektorsområdets verksamhetsplan som rektor och biträdande rektor tagit fram. Stor del av planeringsdagarna har använts till arbete med teamkontrakten. Mål och resultat har följts upp och analyserats på teammöten och i den pedagogiska ledningsgruppen. Underlag till denna kvalitetsredovisning har förutom
teamkontrakten också varit veckoutvärderingar, delmålsutvärderingar,
föräldraintervjuer och observationer. Utvärderingsmaterialet BRUK har till viss del också använts. Teamledarna har ett särskilt ansvar för att följa upp kvalitetsarbetet i teamen. Kvalitetsredovisningen har sammanställts av biträdande rektor.
Eftersom det inte är något krav på kvalitetsredovisning av familjedaghemmen ingår inte den verksamheten.
3. Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen.
• För att nå bästa möjliga resursanvändande är det nödvändigt att helhetssynen i verksamheten fortsätter att utvecklas. Personalens kunskaper ska användas så att de gagnar barnen på bästa sätt.
• Teamen har en gemensam pedagogisk grund som på ett enkelt sätt kan presenteras för andra intresserade.
• Utveckla arbetet med matematik och enkelt experimenterande.
• Arbetet med läs o skrivutveckling fortsätter.
• Personalen utvecklar sina IKT-kunskaper
• Utvärderingsmaterialet Bruk används.
• Kunskaper från Vinst-utbildningen förmedlas till all personal
4. Mål och resultat
Måluppfyllelse bedöms enlig skalan:
• helt
• ganska väl
• i viss mån
•
inte alls
Mål 1
Slutmål i enhetens egen verksamhets- plan (VP)
Måluppfyllelse av enhetens mål i VP
VP:s slutmål mål kopplat till nämndens mål
VP:s mål kopplat till nationella mål
Måluppfyllelse av det
nationella målet Elevernas
resultat i svenska, engelska och matematik förbättras.
I viss mån Enköpings skolor når ett bättre resultat än
genomsnittet i landet.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form.
I viss mån
Resultat, insatser, analys och slutsatser
Teamens slutmål var kopplat till VP smartmål ”Enkla naturvetenskapliga experiment ingår i verksamheten och dokumenteras under läsåret”.
I alla barngrupper har experimenterande varit en påtaglig del av innehållet. Barnens tankar och funderingar har tagits tillvara och barnen har ställts inför olika problemlösningar. Barnen har visat stort intresse för experiment. Flera av barnen har fortsatt experimentera hemma och föräldrar har kommit med tips och visat intresse. Pedagogen som medforskare har inte haft det rätta svaret utan har istället inspirerat barnen att tänka vidare, vilket också märkts i andra sammanhang. Barnens initiativförmåga och tilliten till sin egen förmåga ökar. Barnen har förstått ”pekräkning”, jämför siffror och kan förstå t ex att den som är äldst kan vara minst. Att arbeta med siffror och bokstäver med förskolebarn är inspirerande och barnen visar stort intresse.” Personalens kunskaper och intressen tas tillvara där det bäst kommer barnen till del”, har under året varit ett av förskolans förbättringsområden. En förskollärare med hög kompetens i området matematik har inspirerat övrig personal bl a på en arbetsplatsträff. Hon har också åskådliggjort experimenterandet på ett föräldrarådsmöte. Material som finns synligt och tillgängligt har ökat intresset för konstruktionslekar. Satsningen på matteombud kommer att innebära fortsatt fokus på det vi påbörjat.
Mål 2
Slutmål i skolans egen
verksamhets- plan (VP)
Måluppfyll- else av skolans mål i VP
VP s slutmål mål kopplat till nämndens mål
VP s mål kopplat till
nationella mål Måluppfyllel -se av det nationella målet I högre
utsträckning än idag öka teamets medvetenhet om
genusperspekti vet.
Ganska
väl Alla förskolor och skolor arbetar mot mobbning och kränkande behandling med metoder som i utvärdering visat sig effektiva.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla männiniskor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.
Ganska väl
Resultat, insatser, analys och slutsatser
Personalen i förskolan har deltagit i en seminarieserie genom RegPeds mångfaldssatsning.
Utgångspunkten var att få kunskap om en metod, kulturanalys, för att se sin verksamhet med nya ögon och bli upptäcktsresande i den egna vardagen. Utbildningen gav också ett bra underlag till revideringen av Likabehandlingsplanen.
Medvetenheten om det egna tänkandet och förhållningssättet gentemot flickor och pojkar har ökat.
Personalen har gjort kollegaobservationer som har varit utgångspunkt för vidare
diskussioner. Observationerna har visat tecken på bla: Flickor uppmuntras ofta för det yttre, hur de ser ut. Pojkar bekräftas för det de gör. Pojkar får också oftare negativ
uppmärksamhet. Personal använder olika röstlägen vid kommunikation med flickor och pojkar. Personalens deltagande i lek påverkar barnen att välja könsöverskridande lekar.
Bekräftele visar de egna värderingarna
Lekmiljön har påverkats av nya genuskunskaper. Material som lockar både pojkar och flickor har blandats. Vi märker att det traditionella könsmönstret sitter djupare hos familjer från andra kulturer, barn får inte smutsa ner sig, klättra i träd mm. Begreppet barn eller vars och ens namn används nu i större utsträckning än tidigare kategorisering i flickor/ pojkar eller tjejer/ killar.
Genusperspektivets betydelse för barns allsidiga utveckling är ett område vi behöver ha fortsatt fokus på.
Mål 3
Slutmål i skolans egen
verksamhets- plan (VP)
Måluppfyllelse av
skolans mål i VP VP s slutmål mål kopplat till nämndens mål
VP s mål kopplat till nationella mål
Måluppfyllelse av det
nationella målet Vi har
lärmiljöer som styrs av barns/elevers olika lärstilar.
I viss mån Enköpings skolor når ett bättre resultat än genomsnittet i landet.
Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
Ganska väl
Resultat, insatser, analys och slutsatser
Vid studiebesök i närområdet har barnen getts möjlighet att utveckla sitt ordförråd genom konkreta upplevelser. Flera av barnen kommer från familjer med begränsade möjligheter att upptäcka och lära känna sin närmiljö. Arbetssättet med studiebesök syftar till att vidga
vyerna, lära känna sin närmiljö och skapa förutsättningar för ett lustfyllt lärande. Föräldrar har engagerats i planering av studiebesök. Eftersom vi vet att föräldrars engagemang är det som betyder allra mest för barnens möjligheter att tillgodogöra sig kunskap ser vi att detta är ett sätt att få föräldrar delaktiga. Arbetssättet med studiebesök i närmiljön har också ökat konditionen hos både barn och personal.
Att använda tecken som som stöd vid dagliga rutinsituationer har varit ett gemensamt mål.
Varje vecka har tecken presenterats för all personal. Tecken behöver finnas synligt på flera ställen för att inte glömmas bort. Språksvaga barn får en utökad språkförståelse med hjälp av tecken. Dessutom påverkas ljudnivån och blir lägre när tecken används. Barn som har utvecklat språket hamnar i färre konflikter och får vara med i leken.
Skapande med bl a lera och målning är bra uttrycksformer för barn i behov av särskilt stöd och barn med höga krav på sig själva. En närvarande och delaktig pedagog som inspirerar och hjälper barnen att komma vidare ger barnen stöd i sin koncentration och förmåga att arbeta längre stunder. Barnen delas in i smågrupper tillsammans med en pedagog under en stor del av dagen. Varje barn får då ett större talutrymme och pedagogen har full
uppmärksamhet på barnen i den lilla gruppen
.
Mål 4
Slutmål i skolans egen
verksamhets- plan (VP)
Måluppfyllelse av
skolans mål i VP VP s slutmål mål kopplat till nämndens mål
VP s mål kopplat till nationella mål
Måluppfyllelse av det
nationella målet En tydlig
beskrivning av verksamhetens pedagogiska grund finns.
Ganska väl Alla förskolor och skolor kommunicerar sitt arbetssätt och sin pedagogik på ett sätt som är lättförståeligt.
Arbetslaget ansvarar för att förskolan ger föräldrarna möjlighet att utöva
inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.
Ganska väl
Resultat, insatser, analys och slutsatser
Varje team har tagit fram ett eget presentationsmaterial. Innehållet är relativt omfattande och belyser olika delar av verksamheten. Processen med arbetet har inneburit givande
diskussioner och ett tillåtande ifrågasättande av arbetssätt och förhållningssätt. Möjligheten att tillsammans med handledare få diskutera och analysera teamens arbetssätt har varit en betydelsefull metod. Det är viktigt att alla känner delaktighet och förståelse för den
gemensamma verksamhetsbeskrivningen. En gemensam syn på verksamheten kräver tydliga mål och en gemensam tolkning av vårt uppdrag. Vi har haft stor nytta av
teamkontrakten och den utveckling som de genererat. Teamkänslan har stärkts och den pedagogiska medvetenheten har ökat oavsett personalens utbildning. Avsikten var att beskrivningen av vårt arbetssätt skulle göras med stöd av de nya IKT-kunskaper personalen fått under läsåret. Eftersom vi redan nu ser möjligheter att utveckla presentationsmaterialet kommer vi att fortsätta med en digital version under nästa läsår.
5. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen
Utbildningen som genomfördes och i korthet beskrevs under mål 2 hade en stark koppling till likabehandlingsplanen. Planen är ett av underlagen vid utvecklingssamtalen mellan all personal och chef. Var och en upplever att den efterlevs. I vår årliga enkät framkom däremot att vi har delar att arbeta vidare med. Likabehandlingsplanen har reviderats under
vårterminen och kommer att förankras vid arbetsplatsträffar, föräldraråd och föräldramöten under höstterminen.
Ett av läroplansmålen som lyfts fram i Kvalitetsredovisningen (mål 2) är:
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.
6. Beskrivning av arbetet med
Hälsa och livsstil
Vi har under läsåret fortsatt arbetet, som påbörjades förra läsåret, med att i förskolan grundlägga goda vanor, beträffande kost motion och hygien. Införandet av att fira barnens födelsedagar utan sötsaker har föranlett diskussioner både i teamen och i föräldragruppen.
Flertalet har uppskattat att vi infört nyttigare alternativ. Vid inskolningar av nya barn är det viktigt att vi förmedlar vårt arbetssätt med just hälsa och livsstil. Daglig utevistelse, långa promenader och utevila ser vi som hälsofrämjande. Fysisk aktivitet som gymnastik och träning utvecklar bl a barnens kroppsuppfattning, rumsuppfattning, koordinationsförmåga och deras kondition. De barn som i början av läsåret hade svårt för att orka gå till skogen klarar nu lätt av det. Långpromenader är alltid lustfyllt upplagda, avbrott med frukt, lek och lärande är självklara inslag.
Goda vanor beträffande hygien grundläggs tidigt. Handtvätt med tvål och pappershanddukar hoppas vi kan bidra till mindre spridning av förkylningar.
I naturen lär sig barnen att värna om vår miljö. De går till återvinningsstationen och lämnar material som förbrukats, aluminiumburkar och mjölktetror.
Målsättningen i Enköpings kommuns hälsostrategi är att alla medarbetare ska erbjudas arbetsplatser där hälsa och trivsel främjas. Detta ska uppnås genom delaktighet och
inflytande i arbetet samt tillgång till trivsel och friskvårdsaktiviteter. Bidraget som var och en har möjlighet att använda har höjts till 2000 kr. För att kunna genomföra ett lyckosamt hälsofrämjande arbete krävs engagerade medarbetare och uthålliga hälsoinspiratörer på arbetsplatserna. Vissa hälsofrämjande insatser kan utformas som gruppaktiviteter, för att stärka "vi-anda" och trivsel i arbetsgruppen. Möjligheten att en del av friskvårdsbidraget avsätts till gemensamma aktiviteter finns.
Jämställdhet
Vårt arbetssätt med jämställdhet beskrivs under mål 2.
Barn och elever i behov av särskilt stöd
Under läsåret har en plan sammanställt för att synliggöra hur vi kan arbeta så att alla barn ges de bästa förutsättningar.
Främja
Arbetslaget diskuterar regelbundet hur man ska arbeta med det enskilda barnet samt hela barngruppen. Arbetslaget gör en överenskommelse om hur arbetsuppgifterna fördelas så var och en vet vad som ska göras. Det är viktigt att få prata om hur man känner sig i olika
situationer som kan uppstå eller har uppstått. Man måste kunna ge beröm och kunna ta emot kritik för att arbetet ska kunna gå framåt.
Förebygga
Steget före: För att hjälpa barnet/barnen så är det viktigt att personal finns i närheten som ett stöd och en trygghet i leken.
Observera barnet i olika situationer för att kunna se vad barnet/barnen lockas av. Observera även varandra som personal för att se barnet/barnen i samspel med en vuxen.
Åtgärda:
Utifrån observationer gör man i arbetslaget mål för barnet/barnen. Det är viktigt att arbeta efter få mål. För många mål kan skapa stress och osäkerhet inom arbetslaget om vilket mål som ska prioriteras. Om arbetslaget kört fast, fråga arbetskamrater om tips, idéer och råd.
Utnyttja de i arbetslagen som har specialpedagogutbildning eller t ex Vinst Kontakta Resurscentrum för råd och stöd.
Barn och elever med annat modersmål
Under idéskolearbetet formulerade vi en gemensam vision: Våra förskolor skall vara en social och kulturell mötesplats som efterfrågas av alla föräldrar och som ger barnen en stabil grund att stå på i deras fortsatta utveckling och för framtiden.
Visionen är i högsta grad levande och förutsätter att vi är nyfikna och intresserade av att lära oss mera om andra kulturer. Under läsåret har ca 35% av barnen haft ett annat modersmål. Nio språk förutom svenska är representerade bland barnen och den allra största språkgruppen är somaliska. I personalgruppen är fem språk representerade. Vår somaliska modersmålsstödjare är en stor tillgång för barn, föräldrar och personal och hon är säkert en stor anledning till att flera familjer önskar plats på Lärlingens förskola. Sång och musik gör alla barn delaktiga. Barn som inte har så stort ordförråd kan ändå sjunga med. Lekar där alla barn i gruppen deltar stärker sammanhållningen och gemenskapen. Barn med annat modersmål har fått ett utökat ordförråd genom konkreta upplevelser i närmiljön.
7 Resultat
Barnens språkutveckling från tre år följs upp genom ett observationsmaterial TRAS (tidig registrering av barns språkutveckling). Materialet ger ett bra underlag för pedagogernas fortsatta planering.
Se mål 3
8 Nyckeltal
Romberga/Lärlingen
Undervisning 74,2%
Måltider 7,6%
Lokalhyra och fysisk miljö 12,2%
Ledning och administration 6,0%
Förskola totalt för hela Enköpings kommun
Undervisning 70,7%
Måltider 7,6%
Lokalhyra och fysisk miljö 16,3%
Ledning och administration 5,3%
I kostnaderna för ”undervisning” ingår löner för personal som den övervägande delen. Om man jämför med kommunen totalt redovisar vi en något högre kostnad – 74, 2 procent mot 70,7 procent. Vår kostnad för lokaler är dock lägre än för snittet i kommunen – 12,2 procent mot 16,3 procent.
9.Sammanfattande analys
Sammanfattande analys av förskoleverksamhet
Teamens slutmål var kopplat till VP smartmål ”Enkla naturvetenskapliga experiment ingår i verksamheten och dokumenteras under läsåret”.
I alla barngrupper har experimenterande varit en påtaglig del av innehållet. Barnens tankar och funderingar har tagits tillvara och barnen har ställts inför olika problemlösningar. Barnen har visat stort intresse för experiment.
Medvetenheten om det egna tänkandet och förhållningssättet gentemot flickor och pojkar har ökat.
Arbetssättet med studiebesök syftar till att vidga vyerna, lära känna sin närmiljö och skapa förutsättningar för ett lustfyllt lärande. Föräldrar har engagerats i planering av studiebesök.
Eftersom vi vet att föräldrars engagemang är det som betyder allra mest för barnens möjligheter att tillgodogöra sig kunskap ser vi att detta är ett sätt att få föräldrar delaktiga.
Arbetssättet med studiebesök i närmiljön har också ökat konditionen hos både barn och personal.
En gemensam syn på verksamheten kräver tydliga mål och en gemensam tolkning av vårt uppdrag. Vi har haft stor nytta av teamkontrakten och den utveckling som de genererat.
Sammanfattande analys av familjedaghem
I familjedaghemmen har barnantalet minskat och antalet dagbarnvårdare har minskat till fyra vilket innebär att det är två dagbarnvårdare i varje grupp. Mattisborgen har haft sin grupplokal i Sävsta bygdegård under läsåret. Under nästa läsår kommer den lokalen inte att kunna utnyttjas. Dagbarnvårdarna har arbetat fram ett presentationsmaterial som belyser familjedaghemmens arbetssätt. När grupperna består av två dagbarnvårdare kan det innebära svårigheter att göra ett arbetsschema som täcker barnens vistelsetider.
10. Prioriterade förbättringsområden
• Arbeta mer avdelningsöverskridande
• Stärka helhetssynen, diskutera ”svåra saker” och undvika ”rättvisetänkandet”
• Utveckla måltidssituationerna, gemensamt förhållningssätt, frukost och lunchbuffé
• Utveckla arbetet med matematik och experiment
• Lättillgängligt och synligt material
• Tydlig ansvarsfördelning inom målområdena
• Dokumentation
• Pedagogiskplanering
• Ta tillvara de nya kunskaperna om genusperspektivet i verksamhetsplaneringen
