Sammanställning av synpunkter med svar

Sammanställning av synpunkter med svar

Planerade skogliga åtgärder i Molkoms friluftsområde Karlstads kommun

Inledning

Detta dokument redogör för en sammanställning av synpunkter på teknik- och

fastighetsförvaltningens planerade skogliga åtgärder i Molkoms friluftsområde. Samtliga

synpunkter som inkommit efter att planeringen för de skogliga åtgärderna tillkännagavs på hemsida, inför och på informationsmötet i Molkom IF:s klubblokal den 25 januari, finns att tillhandahålla från kommunens diarieregister, dnr TFN-2018-3628.

Informationsmötet var annonserat till den 25 januari, kl.12.00 i Molkoms IF:s klubblokal. Annonser sattes ut på skyltar vid Molkomskogens entréer och vid affär, m.m., med syfte att nå intresserad allmänhet. Annons med hemsideshänvisning sändes också till föreningar och lokala aktörer i

Molkom. På hemsidan meddelas om informationsmötet och där beskriver kommunen sina planerade skogliga åtgärder i Molkomskogen. I annonsen gavs info att synpunkter kunde lämnas till

kommunen till 1 februari.

Informationsmötet hölls den 25 januari, kl. 12.00 i Molkom IF:s klubblokal. Denna sammanställning är bilaga 1, till informationsmötets protokoll.

Sammanfattning och ställningstaganden

Totalt inkom synpunkter från 40 personer och företrädare för föreningar/företag under tiden fram till 1 februari, varav fyra-fem var av upplysningskaraktär. Den 1 mars inkom ett ytterligare brev med synpunkter från Ängsbacka AB, här framkom flera, ca tre ytterligare synpunkter av

upplysningskaraktär.

• Naturvärdesområdet finns avgränsat på karta.

• Backavägen håller endast för ett visst antal ton. Utred därför möjligheten med skogsbilväg med infart från Backavägen.

• Det finns ett vindskydd och grillplats ca 500 m från elljusspåret. Det verkar som en grillplats påverkas av vägens sträckning.

• Backa skola har aktiviteter i den skog som bilvägen dras igenom.

• I bestånd nr 78, trevlig skog att gå i. Används rätt mycket av Ängsbacka, särskilt de västra delarna.

Huvuddelen relativt enskiktat, men längst i väster finns ett flerskiktat område.

• I västra delen av bestånd 76, passerar och berörs vistelse vid Ängsbacka mycket av åtgärderna och här finns höga naturvärden i trädslag och skiktning.

• I bestånd 79 kommer den planerade avverkningen ta en magnifik mäktig upplevelse av 30 meters granar, och här är skogen viktig för skoleleverna i sin utbildningsverksamhet. Så hänsyn önskas att åtgärden blir luckhuggning som är möjlig då föryngring finns.

• En upprepad begäran var att avvakta med alla åtgärder utom barkborreförebyggande åtgärder, för att låta en grundläggande inventering av sociala värden och naturvärden inventeras i området. Detsamma är förslag som inkommit i ett annat ärende till kommunen, med flera förslag i e-förslaget “Skydda skogen i Molkom”.

Ändringar efter informationsmöte inkomna synpunkter

• Skogsstyrelsens utpekade naturvärdesområde undantas från avverkning. Större lövträd friställs, men för att dessa ska klara vindar, ska krontäckningen inom avdelningen inte vara så att gran tas bort för att gran finns, utan så att endast lövträdens kronor friställs.

• Vägen kortas med 50 meter.

• Då upplysningen slutligen kommit kring några platser om särskild användning, kommer de skogliga åtgärderna genomföra åtgärder med särskild hänsyn till dessa. Om inte denna användning varit synlig i fält ändå, hade sådan hänsyn kunnat förloras utan dessa

synpunkter. Vi avverkar dock avdelning 79, då det finns stora delar skog angränsande denna som är upplevelserik och tillgänglig.

• Gallring och röjning mot hyggesfritt är en riktning vi har i flera av våra avdelningar i

friluftsområden, då strävar vi efter lövrikedom, skiktning och dimensionsspridning och även tall då denna klarar lång överhållning.

INKOMNA SYNPUNKTER

• Varför äger kommunen skog överhuvudtaget?

Mark har i tidig kommunal tid köpts in som markreserv för expansion av stadsdelar och

verksamhetsmark. Redan på 90-talet sattes mål att också köpa in mark för friluftsliv och för att endera med köp eller markbyte, få ett sammanhängande markägande intill tätorterna. Under tjugo år har också mål funnits för att ha bra skogsmark tillgänglig för utbyte för tillfällen då vi förhandlar markintrång för kommunala naturreservat och liknande.

• Andelen skyddad skog i plan för Molkomskogen borde vara högre, målbilder är dessutom inte tillräckligt bra satta. Ersätt eller omarbeta skogsbruksplanen med en skötselplan, dagens SBP anger produktionsskog som mål i huvuddelen av sina avdelningar i

Molkomskogen.

Karlstads kommun har till sin skogsbruksplan, mål och riktlinjer som ger friluftsliv och befintliga naturvärden tillika skapandet av desamma överbryggande roll. Det finns omfattande digitalt

kartmaterial över naturvärden, artförekomster och rekreationsvärden i kommunens kartmaterial som används vid all åtgärdsplanering av markåtgärder. Vi kommer göra ett omtag med målplaneringen för Molkomskogen.

• Ta ned enbart stormfällen som riskerar granbarkborrespridning och gör ingen åtgärd innan fördjupade inventeringar av hela områdets sociala värden och naturvärden är grundligt genomförda! Använd skonsamma metoder för att ta ut riskträd! Skippa trakthyggesbruket! Skippa tunga maskiner som förstör våra älskade marker och stigar!

Använd häst och vagn och fyrhjuling.

Vi beskriver genom hela dokumentet varför vi gör våra åtgärder, vilka åtgärder som är gjorda tidigare och att det är de skogar ni uppskattar vi vill utöka, bland annat med våra gallringar.

Maskinerna som går i skogen är ofta tunga, tyngst är dock maskiner när de har träd som ska utköras.

Med få träd ska maskinen gå flera gånger över marken, med många träd minskar antalet körningar.

Valet är det ekonomiska och tidsbesparande, men det är också markbesparande då fler körningar ger mer spår än färre. Det tidsbesparande är en arbetsmiljöfråga. Med små maskiner som fyrhjuling eller häst och vagn, kommer våra behövda planerade åtgärder pågå i denna skog över år, det är då dyrare än vad de nutida skogsmaskinerna är. Vidare är vi mycket försiktiga, även om det finns svåra passager och backar där körningen kan försvåras, detta är ett av flera skäl till nya vägen.

Av olika anledningar kan en åtgärd som avverkning vara motiverad beroende på hur man vill att skogen ska utvecklas och se ut i framtiden. En avverkning är en åtgärd som kan vara starten till att skapa något nytt, exempelvis ett bestånd av lövträd. Lövträdsskog är typen av bestånd som vi medvetet och succesivt vill öka inom Karlstads kommun. Att inte avverka skog betyder inte per automatik att det främjar upplevelse, funktion, trygghet eller trivsel för närboende samt växter och djur. Öppna ytor som uppstår vid avverkning upplevs av många som negativt men vi ska också vara medvetna om att de också skapar en viktig succession i naturen. De öppna ytorna är livsmiljöer för en hel del växter och arter, vilket lätt glöms bort.

• På kommunens hemsida läser jag att Karlstads kommun äger nära 7000 hektar skog och utanför tätorterna bedrivs ett inkomstbringande skogsbruk. Dessutom står det: "I de bostadsnära skogarna gör vi åtgärder enbart för att utveckla värden för upplevelse, funktion, trygghet, trivsel för närboende samt växter och djur." Det ni planerar nu är ju inte i linje med ovanstående eftersom ni talar om att avverka i vår BOSTADSNÄRA skog.

Hur kommer detta sig?

Karlstads kommun delar in sitt skogsinnehav i två stora enheter, Förvaltningsskogen utanför detaljplan och Tätortsskogen inom detaljplan. I vår beskrivning på internet är det Tätortsskogen vi beskriver som den bostadsnära skogen, och vi märker att detta ska vi rätta till tydlighet. För vi har också begrepp som tätortsnära och det är vad vi använder för skog vid motionsspår och andra välbesökta skogar i vår förvaltningsskog.

Vi har en förvaltning av Tätortsskogen som är mycket annorlunda än den i Förvaltningsskogen, och Tätortsskogens förvaltning beskriver vi i den mening ni citerar. Dvs inte den tätortsnära skogen i förvaltningsskogen, även om vi tar särskilda hänsyn i dessa skogar också.

• Vad vill ni att kommunmedborgarna ska få för livskvalité och chans till hälsa? Vill ni ge det uppväxande släktet möjligheten att utvecklas i mötet med en naturlig och gammal skog? Kan det ge färre sjukskrivningsdagar om vi har en riktig skog nära oss att gå ut i?

Finns någon möjlighet för er att väva in detta perspektiv när ni fattar beslut?

Det går inte att bortse från att skogen som ramar in och "håller" kursgården, spelar en stor roll för Ängsbackas attraktionskraft. Människor har idag många möjligheter att i

städerna finna ställen för yoga, meditation, retreater och annat och en del av konkurrenskraften vi har ligger i Ängsbackas naturnära läge.

Det är en skog som är orörd, äkta och blandad som mest effektivt tar oss människor till avslappning i själen, visar undersökningar. Vi upplever att de planerade åtgärderna i skogen intill Ängsbacka utgör ett direkt hot mot helhetsbilden och upplevelsen av verksamheten och skulle ha stor inverkan på hur Ängsbacka uppfattas som besöksmål.

Att skogliga åtgärder i sig är förgörande för rekreationsvärdet, håller inte. Avverkningar har bestående effekter för en generation det medger vi. Då har omgivande skogs upplevelsevärde stor betydelse. Gallringar och röjningar utvecklar ökade rekreationsvärden. Hur de sedan görs och vad av det som uppskattas, varierar från person till person, och vi tillämpar inte individuell anpassning.

Däremot har vi mål mot variation och ökat naturvärde i skogar som vi har för avsikt att fortsätta bruka. Man kan också lära ut och sprida en negativ inställning liksom en positiv inställning, influencers har sådan makt. Därför lyssnar vi på vår kunskap och bredden inom åsikts- och

värdedjungeln. Rädslan för förändring är ibland större än kunskapen om vad förändringen innebär.

De ca sex åren med ris som kanske stör, är för den skogliga besökaren en känsla som kan ändras, av kunskap, ris är av värde för den biologiska mångfalden, för insekter och fåglarnas födosök. Död ved skapar mer liv i ved och ökar livsförekomsten i en skog, än enbart ved i skogens växande träd.

När vi vet att skogens träd mår bättre, får större kronor och mäktigare utseende av gallringen, vill vi ge den skogen till de besökare som kommer då, mer än att lyssna på den som beklagar sig för sin egen upplevelse av några år med ris. Speciellt som skogen före gallringen var tät och otillgänglig ändå.

Det sker avverkning om sex hektar fördelat på tre områden. Gallringarna som utgör större areal, skapar skogar likt de äldre ni går i, minst 2/3 av dem ni går i är just gallrade.

Vi har i många av våra tätortsnära skogar, låtit skogar stå längre tid än till den ålder de får avverkas, vi kallar det att skogen överhålls. Det har vi gjort för att förlänga tiden skogen har som

rekreationsvärde. Frodiga granskogar har dock inte planlagts som naturvårdsskog i tätortsnära eller bostadsnära skogar, på grund av dess benägenhet att falla i storm, angripas av granbarkborre, i än större omfattning som gamla. I välbesökta skogsmarker vill vi inte ha skogstillstånd med ytterligare fördyrande skötsel, omfattande mängder träd över elljusspår, stigar, vägar och gator varje storm.

Varje påpekad risk ger dessutom en markägare ett ansvar att bedöma risken, motivera riskens frånvaro eller om risken finns åtgärda den. Där kan vi skapa något nytt mer saknat och mer uppskattat i nästa skogsgeneration till nästa människogeneration.

• Den plan för åtgärderna som kommunen med Skogssällskapet gjort är enbart

produktionsinriktad. Jag förstår inte varför ni gör det. Varför insisterar ni? Är det bara för att ni vill sälja timmer, för att tjäna lite pengar?

Ängsbackas huvudsakliga ståndpunkt är att det är viktigt att Molkomskogen fortsätter att vara en naturlig skog där träden mestadels står kvar och inte avverkas eller gallras för hårt. Ett starkt argument från vår sida är att avverkning, hård gallring och bilväg i skogen stör Ängsbacka kursgårdsverksamhet. Flera områden som det nu planeras åtgärder i ligger så nära Ängsbacka att besökare garanterat kommer att beröras av förändringen – och alla vi andra som bor i Molkom, naturligtvis.

Vi ser det som en stark fördel att skogen runt Ängsbacka till stor del ägs av kommunen och vi har aldrig räknat med att liknande åtgärder som de som nu planeras skulle drabba naturområdet som vi värderar så högt. Vår kursgård kan helt enkelt inte samtycka till att gå från att ha skogen runt knuten till att i ett slag bli granne med resterna av en skog som

fått utstå kraftigt förändrade och oåterkalleliga åtgärder. Vill vi inte ha några fler kalhyggen i området! Vi instämmer med kommunen i behovet av gallringen i de angivna gallringsbestånden och röjning i de ungskogar/slyskogar som kommer upp på hyggena.

Gallring och röjning kan dock göras på många olika sätt, och det är därför mycket viktigt att det görs med rätt målsättning, d v s en flerskiktad skog med stort lövinslag med

inriktning på rekreation och naturvärden i första hand. Eventuell virkesproduktion kommer i andra hand eftersom detta är ett friluftsområde.

Jag anser att den ekonomiska vinsten inte väger upp för den naturförstörelse åtgärden skulle resultera i. Jag hoppas att skogen, djurlivet och välmåendet hos oss som spenderar tid i den står i fokus i denna process och inte de ekonomiska, bekväma, faktorerna.

Det är i gallrad skog ni går i 2/3 av de äldre skogarna. Det är sådana vi avser att skapa med våra gallringar, med rika lövinslag där sådana förutsättningar finns. Vissa markägare gör gallringar enbart för virkesvärdets utveckling. Vi är inte vissa, vi är Karlstads kommun.

Vi är en markägare som vill ha en mångbruksinriktning på sitt skogsbruk och vi har det. Vi har höga naturvårdsmål, vi har mål med hyggesfritt, vi har mål med reservatsbildning, vi har mål med friluftslivsinriktning, vi har mål med naturvårdsinriktade åtgärder för särskilda arter och vi har mål om skogar i vårdat skick, liksom virkeskvalitetsmål. Dessa mål är fördelade mellan varandra, de är geografisk placerade, vi placerar dem där de har förutsättningar, och många mål har sitt urval från inventeringar och slutrapporter. Inventeringar och rapporter kommer fortsätta utföras, och därför slutar inte våra markers mål, där målen är satta idag. Däremot arbetar vi utifrån det våra idag befintliga mål anger.

Karlstads kommun har också ett uppsatt avkastningskrav på skogen och den ska generera en vinst varje år, det är sant. Den är väldigt liten i förhållande till vårt skogsinnehav, våra kostnader däremot är stora. Vi söker årligen i skogsbruksplanen efter tillgängliga avdelningar, väljer ut utifrån skogens skick och skogsbruksplanens mål. Väger sedan mot kommunens olika exploaterande,

naturvårdsinriktade, friluftsutvecklande, nya politiska planers mål, vilka av de träffade avdelningarna som är bättre att avverka och bättre att skapa ny skog av och hur det passar i

framtiden. Ovanpå detta ska vi hålla en förvaltning så som en kommun med högre ambitioner kring just friluftsliv och naturvärden har. Sådana ambitioner ökar kostnaderna i brukandet av skogen.

• Finns beslut taget kring åtgärderna?

Vår enhet skog- och friluftsliv har delegation att ta beslut efter den skogsbruksplan och de

naturvårds- och friluftsvärden vi har upprättade i våra tillgängliga kartor. Det beslut som är taget är ett godkännande av vår förvaltares framtagna årsbudget, som också visar omfattande övergripande kartmaterial var denna budgets kostnader och inkomster kommer från. Detta informerar vi vår nämnd om, och får då ofta frågor och anvisningar som ger oss viss riktning i vår förvaltning.

• Kommunen borde bruka sina skogar hyggesfritt.

I purpose one project of Syntropy Agroforest ... when old trees will be cutting for new trees will be planting ... together with other trees to create a new food forest together special trees for wood exploration. And i am open to contribuite to start a new Food Forest in Molkom.

Pilotområde för hur man sköter ett friluftsområde med naturnära skogsbruk och hyggesfria metoder. Exempelvis som LONA-projekt.

Hur skulle ni ställa er till att finna företag som vill blir kolidoxidneutrala genom

donation? Med fördel lokal klimatkompensation ex från flyget. På så sätt får ni de pengar ni behöver. Jag har ett förslag på hur det ska gå till.

Hyggesfritt är metoder vi genomför för framtiden i vissa röjningar och gallringar inom

friluftsområden. I de äldre avdelningarna är hyggesfritt ett val vi gör där skogens tillstånd och struktur ger förutsättningar, ofta är de enskiktade granskogarna för gamla.

Era förslag om genomförande av alternativt brukande, användningar av skogen och

planläggningskrävande idéer, ser vi platsar som utredningsfrågor. Sådana får lämnas som synpunkt eller e-förslag till kommunen var för sig om de är av olika sakområdesinriktningar. Vi svarar här på synpunkter framförallt av upplysningskaraktär kring våra planerade åtgärder. Vi ser också våra svar vara av upplysningskaraktär, när synpunkterna inte är av upplysningskaraktär, för att komma till ett genomförande av våra planerade åtgärder.

• Varför behöver bilvägen byggas? Stoppa bygget av skogsbilvägen!

Utred alternativ till att bygga en ny skogsbilväg. Ni vet att vi är många, många som vill att kommunen skjuter upp planerna på att anlägga en väg in i skogen och låter genomföra en grundlig inventering av områdets natur - och friluftsvärden först och inhämtar ordentligt med kunskap samt tar fram en ny skötselplan för området. Detta innan ni förstört något som inte kommer kunna gå att reparera.

Vägen bygger vi för att det minskar på körskador och ger tillgänglighet till skogen för såväl

maskinstyrda arbeten som arbeten med alternativa metoder. De senare vinner i tid och kraft mycket på den sträcka som kortas. Maskiner vinner tid, som är att vinna arbetsmiljöförhållanden och minskar körskaderisk. Det är för framtida åtgärder men även nutida gallringar vägen behövs, därför bygger vi den nu.

• Hur kan ni med detta ta hänsyn till kommande generationers tillgång till skogen? Vi önskar att inte fler avdelningar bli lika otillgängliga som de ungskogar ni planerar att röja. Vi ser oss behöva söka oss längre bort och använda bil. Skolbarnen går miste om en av deras bästa lärmiljöer.

How should we produce O2? Your government has great ambitions to combat climate change. Is Karlstad a black municipality in a green country?

Molkom med sin kommunity och sin trollskog och den gemenskap som finns i byn är unik i Sverige. det finns bara den här platsen. Och vi är förskräckta över Karlstads Kommuns kalla hand över den här platsen. Hur kan man ens komma på tanken? det enda jag kan tänka på är att det inte finns tillräcklig kunskap om det som sker i Molkom och vilken viktig plats det är för enormt många människor. Vi kommer avvakta nu om vi ska flytta till Molkom tills vi vet om skogen blir kvar eller inte.

Inom sex år har ni betydligt mer skog tillgänglig att vistas i, på grund av våra gallringar.

Naturligtvis kan ni uppleva och vistas i dem direkt också, men där finns då ris, som det är fritt att bygga kojor av.

I vårt skogsbruk på de 190 ha som Molkomskogen omfattar, skapar vi inte avverkningar på halva arealen samtidigt, inte ens på 5 %, åldersfördelningen är viktig för att ha skog till alla i framtiden.

Med gallringsandelen växer mycket skog in i rekreationsskog, medan i vårt nuvarande skogsbruk några små arealer i jämförelse med dem, avverkas. Skogar vi väljer att avverka sker i åldrar och skick då trädens friskhet är stressad av sin egen ålder på den mark de står. Med röjningen av våra ungskogar blir dessa skogar gallringsskogar och så går det runt i ett omlopp. Vårt skogsbruk görs för framtida generationer, för nutida generationer i viss mån där vi utför och där vi inte utför. I dessa 190 ha har vi också skogar som står som hyggesfria men brukade, och skogar som lämnas orörda och har hög ålder.

Sverige har ett landskap som huvudsakligen skapar träd spontant när marken överges. All vår skogsmark är en tillgång för landets råvaruindustri och enskildas behov just som trädbärande skog.

Det betyder att träd växer på all skogsmark om förutsättningen finns. Skog skapar därför syre i detta land på 70 % av vårt land, under all överskådlig framtid, med klimatförändringen än mer, detta sker oavsett om träden är 100 år eller 10 år.

• Naturreservat. Kommunens plan går tvärtemot de andra planer jag läser kommunen har för naturvård, rekreation mm. Det bör vara i kommunens högsta intresse att spara denna skog som frilufts- och rekreationsområde! Skog som är i tätort som har ett värde för rekreation, träning, avkoppling lek, ska inte värderas i kronor. A old-growth forest in its natural state is a very precious space to find peace and connection to something greater than us, and that is (in my view) so much more valuable than money. So please please please do not massively damaged our forest. En utvecklingsplan för friluftsområdet. Even dead trees shouldn’t be removed. Natural forests need no care, they can take care of themselves, they have been there for thousands of years without any human care. Vad skulle det vara med Molkom om skogen inte fanns, Ängsbacka skulle nämligen inte ha sin dragningskraft, som fått folk att flytta hit.

Det e-förslag ”Skydda skogen i Molkom”, som inkommit till kommunen, kommer hanteras enligt kommunens handläggningsordning i det egna ärende det är. Vi besvarar därför inte frågorna om fortsatt hantering kring sådana sakfrågor efter våra nutida planerade åtgärder, här. Våra åtgärder står utanför e-förslaget, på inrådan från politikerna.

Skogen i och omkring friluftsområdet i Molkom är en skog där många av oss vistas dagligen, det är vi medvetna om.

Givetvis ska skog få ha sin naturliga gång med allt vad det innebär, t ex vindfällen, självgallring, rötsvampar, naturlig föryngring, död ved m.m. Sådana skogar är viktiga för oss människor, ännu viktigare är de för den biologiska mångfalden. Därför avsätter Karlstads kommun också sådana skogar för att lämnas orörda eller för naturvårdande skötsel som enbart innebär mindre ingrepp. Där våra kommunala planeringsunderlag inte pekat ut skogen bedömer vi natur- och friluftsvärdets nutida värden och möjligheter i stående skog inför varje åtgärd, och hur en åtgärd i nästa skede kan skapa något för framtida besökare. Skogar för fri utveckling gör sig ibland lämpliga på vissa ställen, ibland inte. Vi försöker väga in alla olika intressen som finns i skogen, hur vi vill att skogen ska se ut i framtiden, vid planeringen. Vi tar också hänsyn till de naturvärden som finns i området, med de spontana framtida förändringar som bevarande innebär. Därför kommer den skogliga skötseln se olika ut i olika delar av området.

I välbesökta områden vill vi dock inte ha stora områden död stående skog, som sprider sig. Därför tar vi ut färsk död barrved, speciellt efter mycket varma år med inslag av trädfällande stormar. Vi

vill ha död ved i våra skogar, men vi vill inte ha spridningsbenägenhet av barrskogsdöd och inte ge det till markägargrannar.

• Jag förstår inte vad ni menar när ni påstår att skogsavverkning utförs för att skogen ska vara säker? Det är ingen som pratar om att skyddade naturskogar inte är säkra att vistas i, i vårt övriga lands skyddade skogsnatur.

Lämnar ni skogen som NO, så har ni alla klagomål från icke skogsfolk, att ” där kan man inte gå”.

Dessutom ligger detta så nära så risken för skador både på fastigheter o människor är stor- om man inte gör åtgärder med skogen. I somras knäckte det flera granar bakom huset på några sekunder när det var storm och ren tur att ingen fick något över sig.

Vi låter bekymrade i synpunktssammanställningen här, svara på frågan om hur vi kan säga skog är osäker eftersom vi som markägare också har ansvar. Vi lämnar i större grad vissa riskträd i skogar där besöksfrekvensen utanför stigar inte är omfattande, eftersom sannolikheten där som du här överst säger, är mycket låg, att träffas av knäckande eller fallande träd. Fall och knäck kan även ske någon dag efter stormen. I välbesökta områden med preparerade spår och leder är det också bekymmer när skogen år efter år fäller träd och vid storm mängder av träd, över spår och leder.

• Kommunfullmäktige ska var insatt i denna fråga. Jag vill gärna höra vad kommunens friluftslivs ansvarige/strateg har att säga om kommunens planerade åtgärder i Molkom skogen och hur insatta de är i den dialog som sker nu med Skogsgruppen i Molkom mfl.

Ängsbacka idag: Efter en rad samtal med tjänstemän och politiker om planerna för Molkomskogen tycker vi oss se att det saknas en förståelse för hur stor Ängsbackas verksamhet är och hur enormt viktig skogen runtomkring är.

Kommunfullmäktige har yttrat sig till oss, med att stödja vår planerade verksamhets genomförande.

Kommunens friluftstrateg och våra naturvärdes- och friluftsutvecklare har deltagit i interna samråd kring dessa planerade åtgärder. Vi gör nu allt som skogen behöver på en gång, efter några år är spåren utom avverkningar och bommad grusväg borta. Vi hoppas klara oss från körskador, ett vinterjobb hade varit extra bra för det. Det blir flera år innan vi kommer igen för en gallring eller röjning. Det är de glesa inslagen av vår aktivitet i skogsbruket som medför er uppskattning av vår skog, då den faktiskt är brukad. Vi har bedrivit skogsbruk utan information med delvis ojämna, delvis jämna återbesök, för åtgärder med motsvarande behov som nu, i 40-talet år.

Den här gången kom vi med information före våra åtgärder.

Redogörelsen är sammanställd på teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun i februari och mars 2019, av naturvårdshandläggare Sara Asker och produktionsplanerare Björn Andersson.