Boende Integration/
Mini-Maria Göteborg
Mattias Borg
Tidigare: Samordnare Mini-Maria
Nu: Gruppchef Integration ensamkommande
Prata om:
• Mini-Maria insatser, drogval m.m.
• Tendenser över tid.
• Fokus cannabis
• Frågesport!
• Tecken på missbruk
• Risk och Skyddsfaktorer
• Tendenser kring just ensamkommande och missbruk
• Lite om Heroin
• Vad bör man vara uppmärksam på?
• Förebyggande insatser
• (Policys och handlingsplan!?)
Vem kommer till Mini- Maria?
• Målgrupp: Ungdomar upp till 21 år som har utvecklat ett missbruk av alkohol eller narkotika, eller är i riskzonen att utveckla ett missbruk, samt deras närstående. Den unge är skriven i Göteborgs Stad.
• 500 ungdomar per år , 500 föräldrar
• Medelålder 17,5 år
• Fler killar än tjejer
• Cannabis och alkohol dominerar
– Cannabis 70%, Alkohol 20%, Övrigt 10%
• Hälften söker på egen hand (förälder eller själv)
• Andra hänvisas från socialtjänst, sjukvård, skola.
• Delat huvudmannaskap
• Man tar emot ensamkommande barn/ungdomar i Göteborg, oavsett var i asylprocessen man befinner sig! Det går också bra att höra av sig för konsultationer eller för att utbilda personal etc.
Här finns Mini-Mariamott.
Mini-Maria Nordost
Mini-Maria Väster
Mini-Maria Centrum Mini-Maria Hisingen
Avd 306 Unga vuxna
(Östra sjukhuset)
SMC Pilen
Insatser på Mini-Maria
• Individuella samtal av motiverande och bearbetande slag.
• Familjesamtal – rådgivande, stödjande och förändrande.
• Nätverkssamtal där både privat och professionellt nätverk ingår.
• Individuella samtal som en del i ett ungdomskontrakt. Detta vänder sig i första hand till ungdomar som blivit gripna av polis och där Mini Maria bistår socialtjänsten i den påföljande vården.
• Psykiatrisk/somatisk konsultation och bedömning.
• Medicinering och sjukskrivning
• Hälsorådgivning. Rådgivande samtal i hälsofrågor med mottagningens sjuksköterska.
• Bedömningssamtal inför inneliggande avgiftning
• Provtagning
• Psykologbedömning och utredning
• Erbjudande om kontakt med barnmorska
• Tolk används alltid vid behov
5
Primärdrog
bland unga på Mini-Maria0 10 20 30 40 50 60 70 80
2014 2015
Andelen utlandsfödda som varit
aktuella för behandling på Mini-Maria sedan 2013.01—
• 9 % uppger att man är född i annat land än Sverige.
• Afghanistan Albanien Belgien Bolivia Brasilien Colombia Bogota Danmark Dominikanska republiken Eritrea Etiopien Indien Irak Iran Israel Italien Jordanien Kosovo ”Kurdistan” Libanon Marocko
Montenegro Nigeria Palestina Peru Polen Portugal Rumänien Syrien Tanzania Thailand Turkiet Tyskland USA Zimbabwe
Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång använt narkotika. 1971–2013.
0 5 10 15 20 25 30
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Pojkar, åk 9 Pojkar, gy 2
Flickor, åk 9 Flickor, gy 2 Procent
7
Andelen elever som någon gång testat narkotika.
Stadsdelsuppdelning 2013.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
årskurs 9 gymn år 2
Cannabisanvändning i världen.
Marocko är största exportör till Sverige.
Andra ord för cannabis
Weed Röka Grönt Gräs Skunk Hasch Marijuana Maja Brass Brajj Joint Pot Spliff Fet
Haschisch Brunt osv.
Frågesport!!! En är traumatiserad, en är cannabisrökare och en är en ”vanlig”
tonåring. Vem är vem?
Person 1
Oregelbunden sömn Konkret och kategoriskt tänkande
Svårt att planera inköp Självupptagenhet – kraftigt pendlande humör
Byte av umgänge/stil Hemlighetsfull
Konflikter med föräldrar och jämnåriga.
Person 2
Trötthet och svårt med sömn
Migrän och huvudvärk Är ofta fylld av
ångestfylld
Koncentrations- och minnesproblem och därmed skolproblem.
Skamkänslor
Isolerar sig från socialt umgänge
Person 3
Irriterad och ojämn i humöret Håller sig undan och upplevs som ”stum” i kontakten
Oregelbunden sömn, matlust och hygien.
Skolk och sämre prestation Koncentrationssvårigheter och glömmer saker och ting
Ridig och agiterande kommunikation
Pengarna tar slut
Tecken på cannabismissbruk
Akut (nyligen rökt)
Röda ögon. Stora pupiller.
Fnissig, svår att få kontakt med.
Påtaglig doft.
Kroniskt (ej ”nyrökt” men pågående bruk)
Irriterad, ojämn i humöret
Håller sig undan/”stum” i kontakten Oregelbunden sömn samt hunger
Koncentrationssvårigheter/dåligt minne
”Skolk” och sämre prestation
Rigid, agiterande kommunikation Brister i hygien
Risk och skydd
Riskfaktorer: Trauma, utan familj, psykisk ohälsa.
Skyddsfaktorer: ”Överlevare”, mer att förlora, större ansvar, hög kompetens.
Ref. Maria Malmö
Tendenser bland ensamkommande jämfört med uppvuxna i Sverige
• Missbruket är oftare redan från drogdebuten ett symptom av psykisk ohälsa. Självmedicinering.
• Skammen av missbruket är ofta stor.
• Mindre kunskaper kring droger och dess skadeverkningar.
Ref. Maria Malmö
Heroinets väg till Sverige
Uppmärksamhet - på vadå?
(OBS! spekulation)
• Drar sig undan
• Vill gå ut på udda tider, nya bekantskaper
• ”Smusslar” och har kanske något ihop med några andra. Man får som personal en känsla av att man kommer på dom eller att de har en hemlighet… En känsla av att ”något inte stämmer”.
• Uppträder på olika sätt vid olika tidpunkter
• ”Hen” har alla möjligheter att klara av det som ska göras under dagen men…
• Andra ungdomar signalerar
• Röker/rullar egna cigaretter.
• (Gruppen unga killar från mellanöstern – möjlig målgrupp för langning?)
Förebyggande insatser
• Skapa hållbara relationer.
• Främja fritidsaktiviteter.
• Ha samtal om droger, aktivt ställningstagande mot droger.
• Främja hög skolnärvaro.
• Traumamedveten omsorg.
• Samarbeta med andra aktörer, skola, god man, föreningsliv.
Ref. Maria Malmö
Drogpolicy?
Lätt! Vi arbetar med barn – drogfrihet gäller.
Handlingsplan?
Dvs. vad är det som skall göras, när och vem ansvarar?
Hur hjälper vid den unge? Hur blir det för övriga boende? Vilka hjälpinsatser tror vi på?
Vilka informeras (soc.tj, god man etc.)? Vem fattar vilka beslut? När skriver vi ut och till vad? Vilka aktörer känner till och har godkänt
handlingsplanen?
Skulle vi agera/reagera olika beroende på om det rör sig om misstanke alternativt att det är uppenbart att den unge är påverkad?
Sätter det personalen på prov? På vilket sätt?
