• No results found

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

År 2015

Datum och ansvarig för innehållet:

Linköping 2016-02-28 Christina Hagman

Vardaga

DOKUMENTNAMN

ngets

regionens eller kommunens logotyp

(2)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

Övergripande mål och strategier 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4

Struktur för uppföljning/utvärdering 4

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som

genomförts för ökad patientsäkerhet 4

Samverkan för att förebygga vårdskador 4

Samverkan med patienter och närstående 4

Uppföljning genom egenkontroll 5

Riskanalys 5

Systematiskt kvalitetsarbete 5

Hantering av klagomål och synpunkter 6

Resultat 6

Delegering 7

Övergripande mål och strategier för kommande år 7

Instruktion

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att be- döma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhet- ens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodo- ses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §

En Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas för varje vårdgivare som bedriver verksamhet inom samma område. Respektive verksamhet redovisar i tabeller- na och anpassar dem efter respektive område. Komplettera tabellerna med yt- terligare rader vid behov. Hjälptexten ska raderas. Dokumentet skickas till Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

(3)

Sammanfattning

Kvarnbacken hade 2015 som mål att ha en hög säkerhet för våra boende att alla känner sig trygga och säker i sin kontakt med den hälso- och sjukvård som vi bedriver. Hälso- och sjukvårdspersonalen har under året arbetat kontinuerligt både proaktivt och systematiskt med patient- säkerhet för att eliminera risker för vård skador. Vidare har vi som vårdgivare arbetat med att underlätta för kund och närstående att kunna bidra till vårt förbättringsarbete genom att fånga in deras upplevelser och synpunkter.

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits kontinuerligt under året. Avvikel- ser och identifierade risker har utretts och omvandlats till konkreta åt- gärder för att uppnå en utveckling. Revidering av övergripande styrdo- kument och lokala rutiner har skett i relation till händelser under året.

Uppföljning av verksamheten har skett genom interna egenkontroller.

Samt täta kontakter med anhöriga i form av spontana möten samt inpla- nerade.

Vi också använder oss av Senior Alert och Palliativa registret. Blankett för klagomål och synpunkter finns alltid tillgänglig för våra kunder och dess närstående.

Övergripande mål och strategier för 2016

 Förbättra identifiering, analys, åtgärd och uppföljning av avvikel- ser och identifierade risker.

 Att alla kunder finns registrerade i Senior alert samt att alla är riskbedömda.

 Öka kunderna/närståendes delaktighet i patientsäkerhetsarbetet.

(4)

4

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§

Q-maxit är Vardagas nya ledningssystem för kvalitet, miljö och arbets- miljö. Vardagas ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpo- licy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.

Vardaga ledning ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, me- toder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.

Kvarnbacken har även som lokalt mål en hög patientsäkerhet där kun- den skall känna sig trygg och säker i kontakten med hälso- och sjukvår- den och att vårdpersonalen arbetar systematiskt för att minska risker för vård skador. Vi har under 2014 utrett samtliga händelser/avvikelser och informerat kunderna om vilka åtgärder vi vidtagit med syfte att för- hindra att liknande händelser ska inträffa åter. Vi har också informerat våra kunder med syfte att underlätta deras deltagande i patientsäker- hetsarbetet om möjligheten att inkomma med synpunkter/klagomål.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Vd på Vardaga har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera ut kvalitetspolicy och mål.

Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp regionernas kvalitetsarbete månadsvis

Regionchefen har ansvaret i varje region att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens utifrån uppdraget. Regionchefen ansvarar för att vid behov vidta kvalitets och miljö relaterade åtgärder inom regionen.

MAS utarbetar och beslutar om riktlinjer och följer upp att de efterlevs.

Vardagas kvalitets utvecklare följer upp verksamhetens kvalitetsarbete.

Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög pati- entsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet.

Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten upp-

fyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en

god och säker vård. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt

dagliga arbete. Legitimerad perso- nal ansvarar för att utföra risk- och

(5)

preventionsbedömningar för respektive boende. De ansvarar också för att omvårdnadsåtagandet

Struktur för uppföljning/utvärdering

Q-maxit är Vardagas ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Vardagas ledning fastställer kvali- tets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.

Vardagas ledning ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.

Kvarnbacken har även som lokalt mål en hög patientsäkerhet där kun- den skall känna sig trygg och säker i kontakten med hälso- och sjukvår- den och att vårdpersonalen arbetar systematiskt för att minska risker för vård skador. Vi har under 2015 utrett samtliga händelser/avvikelser och informerat kunderna om vilka åtgärder vi vidtagit med syfte att för- hindra att liknande händelser ska inträffa åter. Vi har också informerat våra kunder med syfte att underlätta deras deltagande i patientsäker- hetsarbetet om möjligheten att inkomma med synpunkter/klagomål.

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2

Kvalitets utvecklare inom Vardaga har under året reviderat och implementerat nya rutiner och riktlinjer blanketter och checklistor angående patientsäkerhet

.

Kvalitetsutvecklarnahar även tydliggjort vikten av att rapportera tidigt vid eventuella risker för vård skador och påbörja en snabb utredning och vidta åtgärder samt en tidsplan.

Verksamhetschefen ansvarar för att enheten bedriver och tillgodoser hög pati- entsäkerhet, en god kvalité.

Legitimerad personal ansvarar för att utföra riskbedömningar och preventions bedömningar på våra kunder. Detta görs tillsammans med personalen på en- heten samt att vi bjuder in anhöriga, om de finns behov samt om det efterfrå- gas av anhöriga.

Verksamhetschefen ansvarar även för att verksamheten uppfyller de krav som MAS ställer utifrån att den enskilde skall försäkra en god och säker vård.

Omvårdnadspersonalen ansvarar för att omvårdnadsåtgärder utförs enlig ge- nomförande planen och att måluppfyllelsen utvärderas fortlöpande.

Gruppcheferna ansvarar för att all personal är delaktiga i kvalitetsarbetet.

Gruppcheferna leder det dagliga arbetet på sin enhet. Tillser att gällande före- skrifter och rutiner följs. Gruppchefen rapporterar till verksamhetschefen.

Personalen inom sitt kompetensområde ansvarar för att utveckla och säkra kvalitén i det dagliga arbetet, samt att hålla sig informerad om gällande riktlin-

(6)

6

jer och rutiner. Även att rapportera avvikelser. Samtlig personal har fått in- formation om avvikelsehantering samt att all personal har tillgång till Q-maxit vårt kvalitetsledningssystem. Idag lägger alla medarbetare in sina avvikelser.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3

Kvarnbacken har samverkansöverenskommelse med Tannerfors vårdcentral.

Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll avseende till- gänglighet, uppföljning av medicinska insatser, läkemedels användning och medicinsk vårdplanering. Ansvarig läkare kommer till Kvarnbacken 1gång i veckan men även i akuta situationer kan sjuksköterskan kontakta vårdcen- tralen vid behov.

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Beskriv hur patienterna och deras närstående har erbjudits möjlighet att med- verka i patientsäkerhetsarbetet.

Beskriv hur samverkan sker med patienter och närstående för att förebygga vårdskador.

När en boende flyttar in på Kvarnbacken bjuder kontaktpersonen in till ett möte för boende och anhörig för att skriva en genomförandeplan, Vid detta samtal tas även eventuella risker upp ex. fallrisker. Vid mötet identifieras eventuella risker samt åtgärder som kan förhindra ex. fall det kan handla om både yttre och inre miljö dvs. mattor på golvet samt lämpliga skor. Genomfö- randeplanen är det viktigaste verktyget för att vi ska kunna fånga in vad den boende önskar och vill. Den revideras två gånger om året, men det pågår en ständig dialog mellan kontaktperson och kunden samt anhörig under hela året.

I de fall när kunden inte kan delta upprättas genomförande planen tillsammans med anhörig.

Vi har även i år bjudit in våra anhöriga och informerat om fall prevention och senior alert .Samt att informera anhöriga på ett anhörigmöte hur vi arbetar med att minska fall och informera om hjälpmedel som finns för att försöka att undvika fall. Undertecknad informerade om hur personalen gör riskbedöm- ningar utifrån både fall trycksår och nutrition och dokumenterar i senior alert efter samtycke från den boende.

Vi har även ett boende och närstående råd på Kvarnbacken där vi träffas två gånger om året. Dessutom är representanter från PRO kallade till mötena samt vår kontaktpolitiker vi har endast träffats en gång under 2015 då hon valde att lämna uppdraget, undertecknad har sökt efterträdaren men misslyck- ats. Dessutom deltar cirka 10st boende på våra kostråd och aktivitets råd som träffas vart femte vecka. Dessa råd fungerar som boenderåd.

(7)

Uppföljning genom egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2

 jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och reg- ionala kvalitetsregister,

 jämförelser av verksamhetens resultat dels med öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter,

 jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare,

 målgruppsundersökningar,

 granskning av journaler och annan dokumentation mm,

 undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet,

 vårdgivarens uppföljning av personalens följsamhet till basal vårdhygien,

 granskning av läkemedelshanteringen.

 Egenkontrollen har genomförts 2gånger under 2014 maj och november.

 Egenkontrollen består av cirka 200 frågor som besvaras av verksamhetsche- fen samt utvalda medarbetare utifrån de olika områdena.

 Frågorna besvaras i Q-maxit som är Vardagas kvalitetsledningssystem.

 Syftet är att kunna identifiera förbättringsområden i verksamheten.

 Samt att säkerställa att vi gör rätt saker enligt vårt avtal.

 Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i för- bättringsloggen i Q-maxit

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

På Kvarnbacken arbetar vi med riskbedömningar utifrån varje enskild boende.

Riskbedömningarna görs utifrån olika områden och personalens kompetens.

Efter varje genomförd riskbedömning fattas beslut om ev. åtgärder eller så görs en ny bedömning ex. efter en avvikelse.

Varje boende som registrerats i senior alert är riskbedömd utifrån Fall, tryck- sår ,nutrition och munstatus.

Om den boende inte vill registreras i senior alert görs ändå riskbedömningar i ovan nämnda områden.

Systematiskt kvalitetsarbete

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5

På Kvarnbacken finns en sjuksköterska på plats varje dag fram till 16.15 där- efter tar Care team över fram till klockan 0800 följande morgon Om persona- len upptäcker att en medicin inte är given eller om någon ramlat eller annan

(8)

8

händelse så kontaktas vår sjuksköterska eller Care team allt beroende av ska- dans art. Vid akuta lägen kontaktar personalen själva ambulans och ringer där- efter till sjuksköterskan för att rapportera händelsen.

Alla händelser rapporteras och det skrivs en avvikelse i treserva men även i Q- maxit. På nästa kvalitetsråd informeras kvalrådets medlemmar om månadens avvikelser. Alla avvikelser som inkommit under månaden följs upp på näst- kommande möte. Personalen skriver en avvikelse både i treserva och Q -maxit Verksamhetschefen får meddelande både per mail och muntligt från persona- len och eller gruppchef. All personal är medveten om vikten av att skriva så utförligt som möjligt

Respektive verksamhet redovisar föregående års avvikelserapporter i nedan- stående tabell. Observera att det ska vara HSL-avvikelser.

Verksamhet

avvikelse Antal

rapporter

Antal ej givna läkemedelsdoser

Antal allvarliga fallolyckor

Rönnen 7 1 2

Linden 14 3 0

Björken 7 2 0

Hantering av klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 6 §, 7 kap 2 § p 6

När ett klagomål inkommer till Kvarnbacken tar verksamhetschefen omgående kontakt med den som lämnat klagomålet. VC ber om ett möte med anhöriga och eller boende för att diskutera och komma överens om hur man går vidare eller för att komma tillrätta med problemen som uppkommit. Det skrivs en avvikelse som registreras i treserva och q-maxit på nästkommande kvalitetsråd analyseras händel- sen mycket noga viktigt att personalen får information om det som hänt och vilka åtgärder som omgående behövs göras.

Vid allvarliga händelser kontaktas kommunen och överordnad chef på Vardaga.

Resultat

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

Personalen på Kvarnbacken har fått utbildning i form av föreläsningar och möten i den nationella värdegrunden.

Personalen har genomfört webbaserade utbildningar i Hygien och hälsa och kon- taktmannaskap.

(9)

Personalen har också arbetat med värdegrunden under ett antal APT möten.

2 Vårdbiträden har validerat till undersköterska under 2015,utbildningen har gått på halvfart.

Ytterligare utbildningar som genomförts är lyftteknik och munvård, vilka genom- förs varje år.

Utbildning i dokumentation för all personal gällande SOL och HSL dokumentat- ion.

Processmått

Personalen på Kvarnbacken har arbetskläder som tvättas på stället.

Vi har haft hygien utbildning för både vikarier och fast anställda.

Vi har rutin pärmar på varje enhet som finns på varje avdelnings kontor.

Vi har genomfört riskbedömningar på alla ny inflyttade kunder.

Vi kar kontinuerliga möten verksamhetschef och sjuksköterska för att stämma av läget.

Team möten med sjuksköterska samt gruppchef, arbetsterapeut och sjukgymnast.

Team träff med omvårdnadspersonal samt ansvarig sjuksköterska angående HSL frågor en gång per vecka.

Måndagsmöten med gruppchefer, verksamhetschefer och sjuksköterska.

Kvalitetsråd med representanter från varje enhet samt sjuksköterska och verksam- hetschef

Resultatmått De boende som vi upplevde en ökad fallrisk på diskuterade vi myck- et noggrant gjorde nya riskbedömningar bjöd in anhöriga för att diskutera preven- tiva åtgärder. Dessa åtgärder ledde till att fallen minskade.

Kontinuerliga viktkontroller minskade också risker för malnutrition.

Görs var tredje månad.

Dessutom minskade våra medicinavvikelser under 2015.

Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier. De arbetet som startade under 2014 har också fortsatt under 2015 att arbeta fallpreventivt på hela Kvarnbacken har gett resultat antalet fallolyckor har minskat.

Vi har rutiner för att administrera senor alert, nära samarbete med arbetsterapeut och sjukgymnast.

Svenska palliativ registret

Respektive verksamhet redovisar avlidna (förväntade + icke förväntade) före- gående år enligt nedanstående tabell. Hur många har fått utförd smärtskatt- ning och hur många hade någon närvarande vid dödsögonblicket?

(10)

10

Verksamhet

avlidnaAntal Antal regi- streringar i

pall reg

Utförd smärt- skattning

Närvarande vid dödsögon-

blicket

Rönnen 3 3 ja ja

Linden 2 2 ja ja

Björken 3 3 ja ja

Delegering

SOSFS 1997:14.

För att få delegering måste personen ha en god kännedom om våra boende samt att ha arbetat en tid på Kvarnbacken. När det gäller vilka arbetsuppgifter som kan delegeras följer vi MAS föreskrifter. Utifrån utbildning och erfaren- het så bestämmer sjuksköterskan vilka arbetsuppgifter som skall delegeras, om du är utbildad undersköterska så kan du få delegering på insulin, omläggning och medicin när du har genomgått delegerings utbildningen .

På Kvarnbacken måste all personal genomgå en delegeringsutbildning därefter träffar ansvarig sjuksköterska personalen för ett enskilt samtal i samband med detta samtal överlämnas ett test med frågor som skall besvaras och lämnas in för rättning. Beroende på vad som skall delegeras ex. insulin då är ansvarig sjuksköterska med de första gångerna vid insulin injektionen.

Därefter får den delegerade utföra sina arbetsuppgifter på egen hand.

Om en eller flera avvikelser inträffar kan delegering dras tillbaka i ett antal månader beroende på allvarlighetsgrad

Respektive verksamhet redovisar antal delegeringsbeslut samt vilken uppgift som delegerats i tabellen. Redovisningen är en ögonblicksbild av respektive verksamhet.

Verksamhet

Antal ssk

Antal delegerings- beslut

Rönnen 1 5

Linden 1 6

Björken 1 5

(11)

Övergripande mål och strategier för kommande år

Ökade kunskaper om basala hygienrutiner.

Tätare screening tester för att öka följsamheten när det gäller hygien rutiner.

Kontinuerligt arbeta för att minska läkemedels avvikelser, genom att förändra rutiner och öka kunskapen.

Förbättra samarbetet mellan sjuksköterska och palliativt ombud för att öka kvalitén i den palliativa omvårdnaden

Då utbildning i SoL dokumentation genomförts kommer kontinuerliga kon- troller av uppdaterade genomförandeplaner att göras för att se om man uppnått målet.

Fortsätta att hålla god kvalité på egenkontrollen

Då vi fått förtroendet att driva verksamheten ytterligare i två år kommer vi att fortsätta att arbeta för att våra boende skall trivas lika bra under 2016 som re- sultatet av enkäterna visade för 2015.

References

Related documents

Finns det en tidigare gjord riskbedömning hos annan vårdgivare eller inom samma vårdgivare?. Ny riskbedömning om den är äldre än 6 månader eller vid

Riskbedömningar: Egenkontroller gällande riskbedömningar sker en gång per månad och visar att det finns fungerande rutiner för uppföljning. Över 94% av alla riskbedömningar

Beskriv identifierade områden som är relevanta inom er organisation och hur ni arbetar för att förbättra dem, till exempel basala hygienrutiner och klädregler

Varje kommun ska erbjuda stöd för att underlätta vardagen för dig som hjälper eller stödjer en närstående. Du är välkommen att höra av dig, oavsett om du ger lite eller mycket

Alla medarbetare har kunskap om hur Nytida´s rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse.. När avvikelsen

Alla medarbetare har kunskap om hur Carema Cares rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse.. När avvikelsen

I Möjetorps servicehus finns olika utförare enligt Lagen om valfrihet (LOV), HSL-ansvaret har Vardaga för samtliga av de boende på grund av basansvaret i servicehuset.. För

Genom kvalitetsmätningar, registrering i Senior Alert och Palliativa registret, avvikelsehantering, egenkontroller, Lex Maria-anmälningar och synpunkts- och