Rörelseresultat och investeringar i välfärdsbolag

www.pwc.se

Uppdragsgivare

Svenskt Näringsliv

Juli 2016

Rörelseresultat och

investeringar i

välfärdsbolag

juli 2016 2

1. Sammanfattning och slutsats

PwC har på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en analys av de aktiebolag som utför tjänster inom vård, skola och omsorg och som har 50 % eller mer av sin nettoomsättning från kommuner, regioner och landsting, så kallade välfärdsbolag.

Vi har analyserat dessa med avseende på nettoomsättning, rörelsemarginal och investeringar under perioden 2010 – 2014. Huvuddelen av rapporten ägnar vi åt rörelsemarginalen. Vi anser att det är det lämpligaste måttet för lönsamhet eftersom det visar lönsamheten i själva driften, och oberoende av i vilken utsträckning

verksamheten finansieras med eget eller främmande kapital.

I rapporten beskriver vi metod och analys, nedan följer en sammanfattning av resultatet av analysen och vår slutsats.

Bland välfärdsbolagen utgörs den absolut största verksamheten av vård och omsorg som står för drygt 70 % av nettoomsättningen, resterande utgörs av friskole-

/utbildningsföretag.

Vi har jämfört välfärdsbolagen med andra bolag som verkar inom samma

näringsgrenar som välfärdsbolagen och med en jämförelsebransch som vi skapat av bolag i näringsgrenar inom tjänstesektorn vars produktion också är

personalintensiv.

Det är tydligt för såväl välfärdsföretag som för vår jämförelsebransch att företag med höga rörelsemarginaler har en liten del av marknaden. Endast 3,4 % av bolagen inom vård, skola och omsorg har en rörelsemarginal på 20 % eller mer. Den absolut största omsättningen(över 80 %) i såväl välfärdsbranscherna som vår

jämförelsebransch sker i bolag vars rörelsemarginaler understiger 10 %.

Välfärdsbolagen har något lägre rörelsemarginaler än vår jämförelsebransch under hela den femårsperiod som vi analyserat. Detta framgår av diagrammet nedan.

Däremot har de liknande rörelsemarginaler som andra bolag i sina respektive näringsgrenar, utbildning respektive vård och omsorg.

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

2010 2011 2012 2013 2014

Välfärdsbolag Jämförelsebransch

juli 2016 3

När vi jämför investeringar i förhållande till nettoomsättningen ser vi att

välfärdsbolagen investerar något mer än jämförelsebranschen. En möjlig förklaring till detta förhållande är att de har haft en högre tillväxt under perioden.

Vår sammanfattande slutsats är att välfärdsföretagens rörelsemarginal och investeringsnivå är ungefär som andra företags med liknande verksamhet.

juli 2016 4

2. Inledning

PwC har fått i uppdrag av Svenskt Näringsliv att göra en oberoende analys av

ekonomiska data avseende den operativa verksamheten i privat ägda välfärdsföretag med fokus på rörelsemarginal och investeringar.

Med välfärdsföretag/välfärdsbolag (begreppen används synonymt) menar vi i denna rapport aktiebolag som enligt utförarregistret¹ har 50 % eller mer av sin omsättning från välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg till kommuner, landsting eller regioner.

För att säkerställa jämförbarhet mellan branscher och över tid, har vi begränsat oss till aktiebolag. Vi har vidare uteslutit de minsta bolagen 0-3 anställda, eftersom ekonomin i dessa bolag i allmänhet ligger nära ägarnas ekonomi där bland annat 3:12 reglerna gör att ägare har möjlighet att ta ut en del av ersättningen för sitt arbete som utdelning vilket ändrar förutsättningar för redovisade rörelseresultat.

Denna effekt är sannolikt störst i de minsta bolagen.

Eftersom målet är att göra en analys av de privat ägda välfärdsbolagen, har vi vidare rensat data från offentligt ägda välfärdsbolag. En mer detaljerad metodbeskrivning finns som appendix till rapporten. Detta urval, tillsammans med

branschjämförelsen, gör denna rapport unik.

I denna rapport finns nyckeltal som beskriver välfärdsbolagens operativa

verksamhet. Eftersom vårt uppdrag handlade om bolagens operativa verksamhet, och alltså inte den finansiella delen, har vi hämtat data från den operativa delen av företagens resultaträkningar. Urvalet av nyckeltal är gjort i samråd med Svenskt Näringsliv.

Vi vill påpeka att samtliga nyckeltal avser respektive bransch som helhet och att det finns skillnader mellan olika bolag. Måtten är kumulativa, dvs. vi har summerat hela branschens värden, det är inte ett genomsnitt av de ingående aktiebolagens nyckeltal.

Även som det tidigare tagits fram rapporter kring alla eller vissa av

välfärdsföretagen av bland annat Svenskt Näringsliv² och Grant Thornton³, har såvitt vi vet ingen tidigare tillämpat den urvalsmetod som vi valt för denna rapport.

Vi hoppas att rapporten ska bidra till ökad kunskap om hur välfärdsföretagen fungerar.

1 Register upprättat av SCB över alla företag som utför välfärdstjänster på uppdrag av kommuner, regioner och landsting

2 ”Förbättrad Välfärd, Sant och falskt om företagande i välfärden” som gjorts av HUI Research på uppdrag av Svenskt Näringsliv

3 Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv, Grant Thornton

juli 2016 5

2.1. Kort om välfärdsföretagens utveckling

Definition: Nettoomsättning för välfärdsbolagen exklusive de offentligt ägda bolagen enligt SRU. Jämförelsebranschen hämtad från Serranodatabasen.⁴

Figur 1 Nettoomsättning, exklusive offentligt ägda bolag och bolag med färre än 4 anställda

Som framgår av diagrammet har välfärdsbolagen haft en högre tillväxt än

jämförelsebranschen⁵ under den period vi undersökt, vilket tyder på att de tjänster som erbjuds av dessa företag är efterfrågade.

Cirkeldiagrammet nedan visar förhållandena när vi jämför de sammanlagda nettoomsättningarna under perioden uppdelat på branscher inom utförarregistret 2010-2014. Begreppet ”Andra SNI-koder” kan, förutom rena felrapporteringar, också innehålla t.ex. holdingbolag, servicebolag och fastighetsbolag inom koncerner.

Vård- och omsorgsbolagens stora tyngd är viktigt att hålla i minnet vid fortsatt läsning.

Figur 2 Fördelning av nettoomsättning på bransch, exklusive bolag med färre än fyra anställda och offentligt ägda bolag

4 Se vidare appendix

5 Jämförelsebranschen består av företag inom andra personalintensiva verksamheter, bemanning, bevakning och företagstjänster. Se vidare appendix.

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000

2010 2011 2012 2013 2014

mkr

Välfärdsbolagen Jämförelsebransch

Friskola, förskola och vuxenutbildning

27%

Vård och omsorg

72%

Andra SNI- koder

1%

juli 2016 6

3. Om välfärdsbolag och andra

3.1. Finns det många bolag med höga rörelsemarginaler?

Ett kompletterande perspektiv till de jämförelser som tidigare gjorts av

rörelsemarginaler och andra resultatmått för hela välfärdsbranschen, är att titta på mikronivå, på de enskilda företagen. Hur vanligt är det egentligen med riktigt höga rörelsemarginaler?

Eftersom vi inte har tillgång till enskilda bolags lönsamhet via utförarregistret är vi hänvisade till data från Serranoregistret⁶. I tabellerna nedan redovisar vi bolagen inom välfärdsområdet och vår jämförelsebransch. Liksom tidigare har vi i båda urvalen tagit bort alla bolag med färre än fyra anställda och de offentligt ägda bolagen.

Vi har valt att endast ta med de bolag som redovisat en nettoomsättning under alla fem åren. Syftet är att inte enstaka år ska väga för tungt. För välfärdbolagen innebar valet att bolag med 73 % av den totala nettoomsättningen är med i urvalet. För jämförelsebranschen är motsvarande siffra 78 %. Bortfallet var alltså mycket likartat och en stor del av bolagens omsättning är med i jämförelsen. Rörelsemarginalen är beräknad som summa rörelseresultat/summa nettoomsättning för alla fem åren.

Det är alltså inte ett medelvärde av de enskilda årens rörelsemarginaler.

Bolag inom vård, skola och omsorg

Nettoomsättning Antal Andel nettoomsättning

över 20% 14 315 900 323 3,4%

15-19,99% 17 492 698 251 4,2%

10-14,99% 46 391 703 459 11,0%

5-9,99% 139 695 536 748 33,2%

0-4,99% 158 517 473 1059 37,7%

under 0 44 484 564 338 10,6%

Tabell 1 Fördelning av omsättning på rörelsemarginalklasser – välfärdsbranscher⁷, exklusive bolag med färre än fyra anställda och offentligt ägda bolag

Bolag inom jämförelsebranschen

Nettoomsättning Antal Andel nettoomsättning

över 20% 11 475 156 42 4,8%

15-19,99% 5 945 902 39 2,5%

10-14,99% 17 301 268 105 7,2%

5-9,99% 94 009 131 194 39,4%

0-4,99% 76 009 362 295 31,8%

under 0 33 995 397 106 14,2%

Tabell 2 Fördelning av omsättning på rörelsemarginalklasser – jämförelsebransch⁸, exklusive bolag med färre än fyra anställda och offentligt ägda bolag

6 Se appendix

7 SNI-kod 85-88

8 SNI 78,80 och 82. Se vidare i appendix

juli 2016 7

Som framgår är branscherna relativt lika. Vård, skola och omsorg har en lägre andel av nettoomsättningen i klassen över 20 %, men också en lägre andel i klassen under 0 %. För båda branscherna gäller att över 80 % av de ingående bolagen har under 10

% i rörelsemarginal sett över femårsperioden.

För båda branscherna gäller att en större del av nettoomsättningen skett i bolag som haft rörelsemarginaler under 0 än i bolag som haft rörelsemarginaler över 15%.

Eftersom detta bygger på Serranodata, kan vi inte kan veta hur stor

rörelsemarginalen är för just välfärdsbolagen, alltså de som har mer än 50% av nettoomsättningen från offentligt sektor. Som vi ska se längre fram är dock rörelsemarginalerna för välfärdsbolagen ungefär desamma som för övriga aktiebolag i välfärdsbranscherna.

Vad som är en ”lagom” rörelsemarginal är förstås en värderingsfråga. Men vår analys visar att det är ovanligt att företag i de branscher vi analyserat har höga rörelsemarginaler över tid. Enstaka år kan det naturligtvis se annorlunda ut.

Det faktum att så pass mycket som 10 respektive 14 procent av bolagens nettoomsättning under perioden har skett i bolag med noll eller negativ

rörelsemarginal är ju också ett tecken på att bolag behöver bygga upp en buffert för att klara sämre tider. För att kunna göra det krävs en viss marginal.

3.2. Hur ser rörelsemarginalen i

välfärdsbolagen ut jämfört med andra?

I diagrammet nedan ser vi att rörelsemarginalen är lägre för välfärdsföretagen, även om skillnaden inte förefaller vara så stor. I genomsnitt skiljer det 0,3

procentenheter. Omsatt i reda pengar är även denna mindre skillnad väldigt tydlig.

Om välfärdsbolagen 2014 hade haft 0,3 procentenheter högre rörelsemarginal hade rörelseresultatet ökat med lite över 244 miljoner.

Figur 3 Rörelsemarginal (rörelseresultat/nettoomsättning) exklusive bolag med färre än fyra anställda och offentligt ägda bolag

I tabellen nedan visas rörelsemarginalen för välfärdsbolagen jämfört med alla bolag inom de två SNI-sektionerna 85 (utbildning) respektive 86-88 (vård och omsorg) som vi hämtat från Serranoregistret. Som framgår är lönsamheten i välfärdsbolagen

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

2010 2011 2012 2013 2014

Välfärdsbolag Jämförelsebransch

juli 2016 8

mycket lik den som bolag som har en större del av sin finansiering från privata källor har, både vad gäller nivån och hur de förändras över åren.

Rörelsemarginal % 2010 2011 2012 2013 2014

Utbildning – välfärdsbolag 6,4% 3,5% 2,6% 4,0% 5,1%

Utbildning - Serrano 5,9% 4,1% 3,4% 4,2% 4,6%

Vård och omsorg - välfärdsbolag 6,8% 6,5% 5,7% 5,1% 6,1%

Vård- och omsorg - Serrano 6,9% 6,6% 5,6% 5,5% 6,0%

Tabell 3 Rörelsemarginal (rörelseresultat/nettoomsättning) exklusive bolag med färre än fyra anställda och offentligt ägda bolag

Vi ser också av tabellen att vård och omsorgsbranschen generellt har högre rörelsemarginaler än utbildningsbranschen, det gäller både välfärdsbolagen och branscherna i sin helhet.

Den bild vi får av rörelsemarginalen vare sig vi jämför välfärdsbolagen med bolag inom motsvarande näringsgrenar eller med vår jämförelsebransch är att

rörelsemarginalerna är likartade. Välfärdsbolagen tycks vara som företag är mest på den här punkten.

3.3. Investerar välfärdsbolagen mycket eller lite i sin verksamhet?

Det finns utmaningar med att i data från årsredovisningar fånga vad en investering är i denna typ av personalintensiva tjänstebranscher. Investeringar i personalens kompetens, högre bemanning och annat som är relaterat till att höja kvalitet eller produktivitet genom att ”investera i” personal bokförs som kostnader och syns inte i årsredovisningens balansräkning. Inte heller syns eventuella investeringar i lokaler om dessa ligger i ett separat fastighetsbolag som har en annan SNI-kod.

Definitionen: utgående värde på materiella och immateriella tillgångar¹⁰ – ingående värde på materiella och immateriella tillgångar + årets avskrivningar

2011 2012 2013 2014 Total Friskola, förskola och

vuxenutbildning 453 103 305 584 293 433 324 534 1 376 654

Vård och omsorg 1 112 610 1 157 470 825 235 867 131 3 962 446

Alla välfärdsbolag¹¹ 1 641 000 1 428 863 1 168 185 1 209 608 5 447 657 Tabell 4 Investering absoluta tal per bransch, miljoner kronor, bolag med färre än fyra anställda och offentligt ägda bolag är exkluderade

De immateriella tillgångarnas andel av totala tillgångar uppgick till i genomsnitt 14

% av utgående balans.

Som framgår varierar investeringarna mellan åren. Skillnaderna i investeringsnivå mellan branscherna motsvarar i stort sett de skillnader som finns vad gäller storlek.

Totalt har alltså välfärdsbolagen investerat 5,4 miljarder under 4 år eller drygt 1,3 miljarder per år i genomsnitt.

9 En förenklad definition används i så måtto att investering mäts som förändring i anläggningstillgångar enligt den redovisade formeln.

10 Immateriella tillgångar utgörs av patent, licenser och liknande rättigheter, vissa investeringar i forskning och utveckling kan ingå, dessutom ingår goodwill.

11 Även de bolag i utförarregistret som har SNI-koder utanför välfärdsområdet ingår i totalbeloppet.

juli 2016 9

När vi studerar investeringarna mer i detalj genom att ta fram nyckeltalet investering per år/nettoomsättning får vi ett tal att följa.

Figur 4 Investering i förhållande till nettoomsättning, bolag med färre än fyra anställda och offentligt ägda bolag är exkluderade

Det framgår att investeringar som andel av omsättning är något högre för bolagen i utförarregistret än i vår jämförelsebransch. En förklaring kan vara den högre tillväxten för välfärdsbolagen, vilket normalt kräver en högre investeringsnivå.

Det verkar alltså som om välfärdsbolagen investerarar något mer i sin verksamhet än bolagen i jämförelsebranschen, men det är en mycket liten skillnad.

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

2011 2012 2013 2014

Välfärdsbolagen Jämförelsebransch

juli 2016 10

4. Ansvarsbegränsning

Denna rapport har endast upprättats för Svenskt Näringsliv. PwC har inte utan föregående skriftligt samtycke ansvar mot en tredje man som tar del av och förlitar sig på rapporten.

PwC tar inget ansvar för slutsatser, analyser och tolkningar som annan gör med utgångspunkt i denna rapport.

PwC tar inget ansvar för felaktigheter eller mångtydigheter i de datakällor som rapporten bygger på.

I övrigt gäller ansvar enligt FARs allmänna villkor för rådgivningstjänster 2014:1.

juli 2016 11

5. Appendix Metod

5.1. Metod

För denna analys har vi valt att definiera välfärdsbolag som aktiebolag som verkar inom vård skola eller omsorg och vars omsättning till minst 50 % kommer från kommuner, landsting och regioner¹². Dessa bolag kan ses som välfärdsbolag i den meningen att en stor del av deras affärer beror på ersättning för tjänster inom offentligt finansierade välfärdstjänster.

Vi har bett SCB att ta fram dessa bolag ur utförarregistret, som är ett register som SCB ansvarar för och som bygger på inrapporterade uppgifter från kommuner, landsting och regioner om vilka de köpt tjänster inom vård, skola och omsorg från.

För att skapa en tidsserie följde vi de aktiebolag som uppfyllde kriterierna för att vara välfärdsbolag år 2014 bakåt i tiden fem år, alltså till 2010. Tidsserierna avser således de välfärdsbolag enligt ovanstående definition som fanns 2014. Det betyder att det för de tidigare åren kan finnas fler bolag som sålde tjänster till den offentliga sektorn än de som är med i vårt urval. Det kan också vara så att välfärdsbolagen under något av de tidigare åren inte hade minst 50 % av sin omsättning från offentlig sektor. Trots denna risk är det värt att följa tidsserier, eftersom slutsatser om olika typer av nyckeltal inte är lämpliga att göra med ett enstaka år som bas.

Enskilda affärshändelser och beslut kan då få alltför stor inverkan.

Genom detta urval har vi uteslutit alla verksamheter inom vård, skola och omsorg som bedrivs av ekonomiska och ideella föreningar, stiftelser, handelsbolag/

kommanditbolag och enskilda näringsidkare.

Eftersom uppgifter om välfärdsbolagens organisationsnummer är sekretessbelagda av SCB, har vi bett SCB leverera ekonomisk information om de ingående bolagen.

SCB har hämtat den från databasen Företagens ekonomi som bygger på det särskilda räkenskapsutdrag (SRU) som är en del av bolagens deklarationer.

Vi har erhållit ekonomisk information från utvalda SRU-koder¹³ uppdelat på storleksklass och SNI 2007¹⁴.

Från detta urval har vi tagit bort bolag som har färre än 4 anställda. I de minsta bolagen är risken stor att bolagets ekonomi är sammanflätad med ägarnas på ett sätt som inte gäller i lite större bolag. Det är t.ex. inte ovanligt att ägarna själva och kanske deras familjer arbetar i bolaget utan att ta ut full ersättning för sitt arbete.

3:12 reglerna¹⁵ gör att ersättning för ägarnas arbete och utdelning inte sällan hanteras annorlunda i små ägarledda bolag än i större bolag, oavsett bransch.

12 Samma metod som användes i ”Förbättrad Välfärd, Sant och falskt om företagande i välfärden” som gjorts av HUI Research på uppdrag av Svenskt Näringsliv

13 I stort sett motsvarande konton i BAS-kontoplanen

14 SNI är svensk standard för indelning av bolag i näringsgrenar

15 Kortfattat innebär det att ägarna har möjlighet att ta ut en del av ersättningen för sitt arbete som kapitalinkomst istället för som lön, något som påverkar mått som bygger på rörelseresultatet.

juli 2016 12

Denna begränsning av urvalet påverkar välfärdsbolagens rörelsemarginal med 0,3 procentenheter. Med de minsta bolagen är den 4,8 %, utan 4,5 % för hela

femårsperioden.

5.2. De offentligt ägda bolagen

Som nämnts ovan ingår även offentligt ägda bolag som får ersättning från

kommuner, landsting eller regioner i utförarregistret. Eftersom vi inte har tillgång till uppgifter om enskilda företags i utförarregistret, måste vi gå tillväga på annat sätt om vi vill ta hänsyn till eventuella effekter som dessa bolag kan ha på

nettoomsättning och rörelseresultat.

I Serranodatabasen, vilken som nämnts innehåller data från årsredovisningar, finns även uppgift om bolagen är privat eller offentligt ägda. Vi har använt uppgifter om nettoomsättning och rörelseresultat från detta register och dragit bort från de uppgifter vi fått via utförarregistret. Vi har valt de bolag som verkar inom utförarregistrets område.

Med tanke på vilken typ av bolag det är, förefaller det mycket troligt att de ingår i vårt urval från utförarregistret av bolag som har mer än 50 % av sin omsättning från offentlig sektor.

Rörelsemarginal (fler än tre

anställda) 2010 2011 2012 2013 2014

Alla välfärdsbolag 5,4% 4,5% 4,0% 4,0% 4,5%

Välfärdsbolag exkl. offentligt ägda 6,4% 5,5% 4,8% 4,9% 5,8%

Serrano SNI 85-88 6,3% 5,3% 4,6% 4,8% 5,0%

Serrano SNI 85-88 exkl. offentligt ägda 6,6% 5,8% 5,0% 5,1% 5,6%

Jämförelsebransch 6,2% 6,6% 4,9% 5,4% 5,8%

Jämförelsebransch exkl. offentligt ägda 6,3% 6,6% 5,0% 5,5% 5,8%

Tabell 5 Jämförelse rörelsemarginaler med eller utan offentligt ägda bolag, bolag med fler än tre anställda

Av tabellen ovan framgår att en tydlig effekt på rörelsemarginalen uppstår när vi

”rensar bort” de offentligt ägda bolagen. De privatägda bolagen har högre rörelsemarginaler. I de offentligt ägda välfärdsbolagen är den summerade rörelsemarginalen under femårsperioden 0,2%, dvs i stort sett ingen alls.

Eftersom syftet är att ge en rättvisande bild av de privatägda välfärdsbolagen och påverkan är tydlig har vi i samtliga jämförelser kring rörelsemarginal, tagit bort de offentligt ägda bolagen.

Något som också framgår av tabellen ovan är att effekten av att ta bort de offentligt ägda bolagen är större för välfärdsbolagen än för såväl jämförelsebranschen som bolagen inom SNI 85-88 i Serranodatabasen.

5.3. Jämförelsebranscher

För att jämföra bolagen inom vård, skola och omsorg med andra branscher har vi skapat en ”jämförelsebransch” baserat på årsredovisningsdata ur

juli 2016 13

Serranodatabasen¹⁶. Liksom för välfärdsbolagen utgick vi från 2014 års aktiebolag och hämtade data för dessa om perioden 2010-2014.

Den består av bolag som också verkar i personalintensiva branscher.

SNI 2007 Beteckning

78 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 80 Säkerhets- och bevakningsverksamhet

82 Kontorstjänster och andra företagstjänster Tabell 6 SNI-koder jämförelsebranscher

Även för jämförelsebranscherna har vi tagit bort alla bolag med färre än fyra anställda.

År 2014 Jämförelsebranscher Utförarregistret

Antal bolag >3 anställda 1568 1869

Nettoomsättning mkr 72594 59855

Nettoomsättning/bolag mkr 46,3 32,0

Tabell 7 Storleksjämförelse med jämförelsebransch

Som framgår är antalet bolag med fler än tre anställda något färre och den genomsnittliga omsättningen högre i jämförelsebranschen.

5.4. Risker

Enligt SCB är utförarregistret under uppbyggnad, vilket kan innebära vissa felrapporteringar. SCB bedömer dock att data från 2014 är tillförlitliga.

Vårt val att ta med bolag som har 50 % eller mer av sin nettoomsättning från offentlig sektor, innebär att det kan finnas bolag som har upp till 50% av sin omsättning från privata källor. Det är inte möjligt att urskilja i vilken omfattning olika typer av resultat uppstår som en följd av de offentliga intäkterna och i vilken omfattning de kommer från de privata.

Data från SRU är inte justerad för olika längd på räkenskapsår, och ger inte samma detaljnivå som den som bygger på årsredovisningar.

Utförarregistret innehåller inte ekonomisk information om moder-, dotter- eller systerbolag till välfärdsbolag, om dessa inte själva erhåller betalning från kommun, region eller landsting. Detta påverkar dock inte nettoomsättningen och med största sannolikhet heller inte rörelseresultatet annat än i mycket begränsad omfattning för välfärdsbranscherna. Det finns en möjlighet att investeringar i en välfärdskoncern görs i bolag som inte ingår i utförarregistret, i så fall underskattar denna studie omfattningen av dessa.

Eftersom vi i denna analys är intresserade av den operativa delen av företagens verksamhet bedömer vi att risken för denna typ av fel inte påverkar slutsatser som bygger på nettoomsättning, rörelseresultat samt materiella och immateriella anläggningstillgångar.

Samma bedömning görs av SCB som till rapporten ”Förbättrad Välfärd - Sant och falskt om företagande i välfärden” bifogat en teknisk rapport avseende ett urval av bolag i utförarregistret som i stort motsvarar det vi bett SCB att göra.

16 Serranodatabasen samlar information från alla bolags årsredovisningar.